Ett lärarperspektiv på entreprenörskap inom ämnet Biologi på gymnasiet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett lärarperspektiv på entreprenörskap inom ämnet Biologi på gymnasiet"

Transkript

1 Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Ett lärarperspektiv på entreprenörskap inom ämnet Biologi på gymnasiet A teachers perspective of entrepreneurship within Biology in Swedish secondary education Marie Jacobsson Lärarexamen 270 poäng Lärarutbildning 90hp Datum för slutseminarium: Examinator: Björn Lundgren Handledare: Elisabeth Söderquist

2 2

3 Abstract Entreprenörskap är ett begrepp i den nya läroplanen vilket ska genomsyra skolan efter ett påbud från regeringen Den nya läroplanen för gymnasieskolan trädde i kraft med reform år Entreprenörskap är ett koncept som kan tolkas på olika sätt i skolan. Det kan ha en snäv betydelse i att vara ekonomiskt och syfta att utbilda i hur man driver företag eller en bred i att syfta till företagsamhet där ett flertal olika kompetenser hos eleven ska utvecklas genom undervisningen. Exempel på kompetenser är kreativitet, ansvarstagande och problemlösning. I denna studie var syftet att undersöka hur eller om lärare inom ämnet Biologi ansåg entreprenörskap vara ett relevant begrepp för undervisningen i Biologi samt hur de reflekterade kring begreppet. Undersökningen gjordes i form av semistrukturerad intervju av sex informanter, där samtliga var utövande gymnasielärare inom ämnet Biologi vid det Naturvetenskapliga programmet på sex olika skolor spridda genom Skåneregionen. Resultatet för studien var att lärarna ansåg att det relevanta perspektivet för undervisningen i Biologi var den breda kompetensutvecklande aspekten av entreprenörskap där fokus på mer studentaktiv undervisning kom in, även om inte samtliga lärare kände sig helt säkra på entreprenörskapets roll i skolan eller betydelsen för deras undervisning. Merparten av lärarna lyfte dock entreprenörskap som en relevant aspekt av skolan och undervisningen. Däremot lyftes tanken att entreprenörskap inte var något nytt för reformen, utan kanske var ett begrepp som blivit inskrivet för att tydliggöra vad skolan är menad att göra. Nyckelord: Biologi, egenskaper, entreprenöriellt lärande, entreprenörskap, Gy2011, Gymnasieskola 2011, kompetenser 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Entreprenörskap var kommer det från? Gymnasieskola Syfte Frågeställning Avgränsning Metod och genomförande Allmänt om metod Metodval Validitet och reliabilitet Urval Genomförande Etiska överväganden Litteraturgenomgång Entreprenörskap Entreprenörskapets dualism Eleven i entreprenörskap Entreprenöriella kompetenser Eleven i skolan Entreprenöriellt lärande Är det inte ungdomsföretag? Motivation Entreprenörskap och kunskapssyn Entreprenörskap och undervisning Läraren och entreprenörskap Skolutveckling Resultat Lärande Entreprenöriella egenskaper Resurser Skolreform Analys och diskussion Lärande Entreprenöriella egenskaper Resurser Skolreform Slutsats Framtida forskning...39 Referenslista...40 Bilaga 1: Kontakt rektor, mail...42 Bilaga 2: Kontakt lärare, mail...43 Bilaga 3: Frågeguide...44 Bilaga 4: Regler för transkription

6 6

7 1. Inledning Uppslaget till examensarbetet kom naturligt då jag har utbildats till lärare under skiftesperioden mellan gymnasieskola -94 och den nya gymnasieskolan -11 och under min utbildning har intresserat mig för förändringarna som skett i skolan. I och med reformen väcktes min nyfikenhet av det i läroplanen nya begreppet entreprenörskap och hur det kommer in i de naturvetenskapliga ämnen då jag själv kommer vara lärare i Biologi och Naturkunskap. Snabbt insåg jag dock att intressera sig för hur det skulle komma in i de naturvetenskapliga ämnen kan vara en alldeles för bred fråga, då det kan infatta många ämnen. Jag valde då att vidare intressera mig för mitt eget huvudämne. Lärarna har då detta examensarbete genomförs arbetat med nya gymnasieskolan i över ett år, en bit in på andra året. Med över ett års erfarenheter av denna nya skola är det intressant att få ta del av lärarnas erfarenheter och intryck av detta. Entreprenörskap är ett begrepp som infördes i läroplanen i och med den skolreform som skedde 2011 (Skolverket, 2011) och ska löpa som en röd tråd genom utbildningsväsendet efter Regeringskansliets dokument (2009) kring den existerande skolförändringen. Entreprenörskap står enligt läroplanen som en fråga för hela skolan och är ett begrepp som ska genomsyra skolan i helhet (Skolverket, 2010c). I detta arbete är inte avsikten att undersöka de lärare som undervisar kursen Entreprenörskap, utan att få ett perspektiv från de lärare i kursen Biologi där entreprenörskap kan genomsyra ämnet. Jag önskar inte framhålla några moraliska pekpinnar i mitt arbete för att eller hur entreprenörskap skall ske i Biologi, utan är intresserad av att undersöka ett lärarperspektiv av hur det sker eller skulle kunna ske inom ämnet ute på skolorna. 7

8 2. Bakgrund I detta kapitel presenteras entreprenörskap, samt hur det används i Gymnasieskola Entreprenörskap var kommer det från? Entreprenörskap är ett begrepp med grund i den ekonomiska sektorn, som under de senaste årtionden har lyfts fram både på den internationella som den nationella arenan (European Council, 2000; Regeringskansliet, 2009). Entreprenörskap definieras som en av de åtta nyckelkompetenserna som ska anpassa Europas medborgare för en allt mer globaliserad värld (European Parliament, 2006). Dessa nyckelkompetenser beskrivs som centrala för det livslånga lärandet. Kompetenser som motivation, innovation och kreativitet lyfts fram som viktiga inom nyckelkompetensen entreprenörskap (European Parliament, 2006). Entreprenörskap innebär här en förmåga att se möjligheter och omsätta idé i handling (European Parliament, 2006). Värt att observera är skillnaderna mellan de två använda begreppen kompetens och nyckelkompetens. Nyckelkompetens används enligt Europeiska kommissionens definition där det exempelvis avses bredare kompetenser vilket alla medborgare inom Europa behöver för bland annat anställning, aktivt medborgarskap och personlig utveckling (European Commission, 2007). Kompetens används enligt den definition som avser de mer specifika kunskaper, färdigheter och attityder som är lämpliga för den avsedda nyckelkompetensen. Detta begrepp har sedan införts i skolan i anknytning till skolreform 2011 och de nya styrdokument som följde detta (Regeringskansliet, 2009; Skolverket, 2011). Regeringskansliet publicerade 2009 ett dokument för hur entreprenörskap skulle införas i samtliga nivåer av skolväsendet. I detta dokument föreligger definitioner av dessa kompetenser för entreprenörskap (Regeringskansliet, 2009, ss. 5-6): ˮ... Kompetenser så som att se möjligheter, att ta initiativ och att omsätta idéer till handling är även värdefulla för individen och för samhället i vidare bemärkelse.... Andra entreprenöriella kompetenser så som att lära sig att lösa problem, planera sitt arbete och att samarbeta med andra kan även bidra till att unga mer framgångsrikt genomför sina studier.... Att utbilda entreprenörer innebär också att inspirera till kreativitet och till viljan att ta eget ansvar för att nå ett mål. ˮ Att benämna detta som både egenskaper och kompetenser är något som sker blandat genom texterna, men det syftar dock i båda fall till det som ska bygga upp entreprenörskapet hos individen. 8

9 Vidare i texten poängteras entreprenörskap vara starkt knutet till att starta och driva företag, men det poängteras även att det finns ett värde utanför företagsvärlden (Regeringskansliet, 2009, s.6): ˮ Utbildningsväsendet har en viktig funktion att fylla för att ungdomar ska utveckla de kunskaper, kompetenser och förhållningssätt som behövs för att de själva eller tillsammans med andra ska kunna förverkliga sina idéer och omsätta dessa i ekonomiska, sociala eller kulturella sammanhang. ˮ Redan före Gymnasieskola 2011 fanns initiativ kring entreprenörskap i skolvärlden, men det är först nu som det har skrivits fram tydligt i läroplan (Skolverket 2010b; Skolverket, 2011) 2.2 Gymnasieskola 2011 I reform Gymnasieskola 2011 blev, som nämnt ovan, entreprenörskap och entreprenöriella egenskaper begrepp som stod med i skolans styrdokument (Skolverket, 2011). Det står att läsa att skolans uppdrag är att bidra till kunskap och förhållningssätt för att eleven ska få tillfälle att lära sig entreprenörskap, företagande och innovationstänkande för att öka elevens möjligheter att starta och driva företag. Vidare står det även att entreprenöriella egenskaper, utöver nämnda företagsverksamhet, är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier (Skolverket, 2011). Utöver detta tillägg i läroplanen har entreprenörskap på gymnasiet införts till att omfatta exempelvis kursen Entreprenörskap som obligatoriskt läses av vissa program. I den mån det vidare hänvisas till kursen Entreprenörskap kommer det i samband med detta poängteras att det berör kursen, i övrigt syftas på begreppet entreprenörskap. Begreppet är infört ordagrant i vissa programs examensmål, men programmålen för samtliga program har, enligt Falk-Lundqvist, Hallberg, Leffler och Svedberg (2011), skrivits om utifrån att det även föreligger en bredare tolkning av entreprenörskapsbegreppet. Det går att utläsa att (Skolverket, 2010b, s.18): ˮ... Betoningen på entreprenörskap är stark, dels som en uppgift för hela gymnasieskolan dels som en möjlighet för elever att fördjupa sig i entreprenörskap inom samtliga program och särskilt uttryckt i vissa program. ˮ Detta är återkommande i andra publikationer från Skolverket vilka diskuterar den vid den tiden kommande reformen, där man betonar att entreprenörskap ska genomsyra hela gymnasieskolan (Skolverket, 2010c). Regeringskansliet fastslog att entreprenörskap skulle löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet (Regeringskansliet, 2009). Denna text diskuterade vidare åtgärder för att genomsyra skolväsendet med entreprenörskap, där entreprenörskap skulle lyftas fram i grundskolans och gymnasieskolans styrdokument. Eleven skulle även i högre utbildning, menat gymnasieskola samt högskola eller universitet, specifikt kunna utbildas i entreprenörskap 9

10 (Regeringen, 2009). Dock, som sågs ovan, syftar entreprenörskap ej enbart till att utbildas i företagande utan även till att utveckla de så kallade entreprenöriella egenskaperna hos eleven. I ˮLäroplan för de frivilliga skolformerna -94ˮ (2006) återfinns flera av dessa egenskaper som används i diskussionen om entreprenörskap, men i den nya läroplanen går det att utläsa mer specifikt att kunskaper för eget företagande och entreprenörskap ska främjas. Entreprenörskap i skolan diskuteras både som ett pedagogiskt förhållningssätt och som kunskap om egenföretagande (Skolverket, 2012b). Entreprenöriella egenskaper som nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende ska utvecklas kontinuerligt genom skolgången. Dock diskuteras de olika sätt skolor har arbetat för entreprenörskap i skolan och att detta ger olika uttryck (Skolverket 2010b). Det som lyfts fram är att skolan har en liten kollektiv erfarenhet av vad entreprenörskap i undervisning innebär och att detta kan ge väldigt olika uttryck där ˮallt eller intetˮ kan ingå. Det lyfts fram att det inte ska finnas någon entydlig mall på hur entreprenörskap i skolan ska genomföras, utan att genomförandet skall ske i samspel med aktörer inom skolan, samt mellan skolan och det omkringliggande samhället (Skolverket 2010b). Bland de nationella programmen läses Biologi som programgemensam kurs på nivå 1 och i vissa inriktningar även nivå 2 av det högskoleförberedande Naturvetenskapsprogrammet samt det yrkesförberedande Naturbruksprogrammet, vidare erbjuds Biologi som möjlig programfördjupande kurs till Industritekniska programmet, Samhällsvetenskapsprogrammet samt Teknikprogrammet. Inom ämnet Biologi återfinns inte begreppet entreprenörskap i sig utskrivet. I kursplan för ämnet Biologi kan man däremot se i ämnets syfte att I undervisningen ska aktuell forskning och elevernas upplevelser, nyfikenhet och kreativitet tas till vara. samt Undervisningen ska innefatta naturvetenskapliga arbetsmetoder som att formulera och söka svar på frågor, göra systematiska observationer, planera och utföra experiment och fältstudier samt bearbeta, tolka och kritiskt granska resultat och information. (Skolverket, 2012a). Och även att ge eleverna förutsättning att utveckla Förmåga att analysera och söka svar på ämnesrelaterade frågor samt att identifiera, formulera och lösa problem. Förmåga att reflektera över och värdera valda strategier, metoder och resultat. (Skolverket, 2012a). Jämfört med tidigare citat i text ovan där det talas om entreprenörskap i skolan för att se möjligheter, idé till handling, problemlösning, planering av arbete, samarbete, kreativitet och vilja att ta ansvar för att nå ett mål (Regeringskansliet, 2009). Samtliga formuleringar i Biologi kan jämföras med vad entreprenörskap syftar att utveckla i skolan, varpå det ger att entreprenörskap kan framstå som ett relevant perspektiv inom ämnet Biologi. 10

11 3. Syfte Denna studie syftar att undersöka hur gymnasielärare inom ämnet Biologi använder och resonerar kring begreppet entreprenörskap i förhållande till ämnet Biologi, i och med att entreprenörskap infördes som en fråga för hela skolan i reform Gymnasieskola Arbetet är fokuserat på lärarens resonemang kring begreppet entreprenörskap, samt hur detta begrepp kan eller inte kan användas i undervisningen i ämnet Biologi. Detta arbete önskar att bidra med en liten utvidgning av förståelsen om hur entreprenörskap nu definieras i skolvärlden samt hur det kan ta sig uttryck i verksamheten. 3.1 Frågeställning Vilka begrepp använder läraren för att definiera entreprenörskap? Hur resonerar läraren kring betydelsen av entreprenörskap i förhållande till Biologi? Hur resonerar läraren kring arbetet med deras förståelse av entreprenörskap? 3.2 Avgränsning Detta arbete har inriktat sig på hur entreprenörskap används i Biologi på gymnasieskolan, men den kunskap som återfinns kan måhända vara relevant för även andra nivåer eller ämnen. Arbetet undersöker entreprenörskap, ett begrepp som i sin natur låts behålla den mångfacetterade betydelsen för att se vilken som används av lärarna i skolan. Samtliga lärare vilka har blivit intervjuade i detta arbete undervisar Biologi för det Naturvetenskapliga programmet, ej Naturbruksprogrammet. 11

12 4. Metod och genomförande I detta kapitel utreds skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ metod, val av den metod som har använts för undersökningen, validitet och reliabilitet utifrån vald metod diskuteras, det urval som gjorts för studien, hur studie har genomförts samt så diskuteras de etiska aspekterna. 4.1 Allmänt om metod Inom samhällsvetenskap stöter man på två större skolor av tillvägagångssätt, eller förhållningssätt, när det gäller sätt att forska och se på kunskap; kvalitativ respektive kvantitativ forskning (Bryman, 2011). Dessa två sätt att forska skiljer sig på ett flertal punkter, där man grovt generaliserat kan säga att kvantitativ forskning är mer riktat mot teoriprövande arbetssätt, arbete med kvantifiering av insamlad data och att det finns en yttre, fast omvärld. Kvalitativ forskning, å andra sidan, genererar och prövar teorier utifrån ett tolkande perspektiv där den samhällsenliga verkligheten kan skapas i interaktion mellan människor (Backman, 1997; Bryman, 2011). Dock föreligger även likheter mellan de tu, ty båda inriktningar arbetar med liknande metoder och insamling data, däremot är tillvägagångssättet att hantera data olika. Samt avslutningsvis att både kvalitativ och kvantitativ forskning arbetar för att besvara forskningsfrågor (Bryman, 2011). 4.2 Metodval Detta arbete utgår från ett kvalitativt forskningsperspektiv, då det syftade att utforska den intervjuades perspektiv av ämnet sett från hens vardagssituation (Kvale & Brinkmann, 2009). Detta som ett sätt att försöka få fram informantens förståelse och tankar, då det är fullt möjligt att den intervjuade ger svar som inte överensstämmer med den förståelse jag har fått för ämnet genom litteratur och annan förkunskap. I fall av ett mer kvantitativt arbetssätt hade läraren fått välja svar efter på förhand bestämda alternativ och på så vis begränsats. Val av undersökningsmetod är en kvalitativ semistrukturerad intervju, detta för att behandla det mer specifika område och frågeställningar för intervjun än vad som hade krävts av en mer öppen undersökning (Bryman, 2011). Nedan presenteras kort skillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ intervju. Kvantitativ intervju genomförs ofta i form av strukturerade intervjuer där frågorna är fast etablerade, genomförande och den ordning frågorna ställs varierar inte eller varierar i så låg grad som möjligt. Detta i syfte av att alla deltagare möts av samma frågor, som sedan går att koda, för att jämföra och analysera data kvantitativt utifrån detta (Bryman, 2011). Kvalitativ intervju genomförs antingen ostrukturerat, där intervjuaren utgår från teman snarare 12

13 än frågor eller semistrukturerat där intervjun kan utgå från teman och frågor. Här kan frågornas ordning, till skillnad från i den kvantitativa intervjun, justeras på ett sätt där intervjun både kan avvika från huvudfrågorna för att diskutera frågor viktiga för den intervjuande och frågornas ordning kan anpassas som faller naturligt efter intervjusituationen (Bryman, 2011). I forskningsintervjun föreligger även olika synsätt på den information som har samlats in, där perspektivet kan variera från information som finns inom den som intervjuas till där kunskap konstrueras i samtalet och påverkar både intervjuad och intervjuare (Kvale & Brinkmann, 2009). I detta arbete läggs tonvikt på den andra formen och erkänner att kunskap produceras i interaktionen mellan intervjuare och intervjuad. I intervjun föreligger en maktasymmetri mellan intervjuare och intervjuad. Intervjuare har makt som den som ställer frågor och bestämmer vilka frågor som ska följas upp och är i efterhand den som har tolkningsföreträde av det som har sagts i intervjun (Kvale & Brinkmann, 2009). Det transkriberade materialet analyserades och strukturerades genom meningskodning där utgångspunkt var en datastyrd kodning (Bryman, 2011; Kvale & Brinkmann, 2009). Enligt en datakodning strukturerades materialet efter de koder, eller den mening, som framträdde i materialet. Kodningen skedde i flera steg, i första hand skedde uppdelning i ett flertal koder som sedan omarbetades för att ge övergripande deskriptiva kategorier för materialet (Bryman, 2011; Kvale & Brinkmann, 2009). Materialet i sig presenteras under resultatet i kategorier efter denna datastyrda kodning. Exempel på kodningsprocess är att material i ett understeg kategoriserades i möjligheter, intresse och företagsamhet vilket överkategoriserades till entreprenöriella egenskaper. 4.3 Validitet och reliabilitet Inom den kvalitativa forskningen är validitet och reliabilitet omdiskuterat som användbara kriterier för att säkerställa god forskning. Man kan dock definiera reliabilitet och validitet utifrån den kvantitativa forskningen för att sedan diskutera detta i den kvalitativa forskningen. Reliabilitet avser hur väl utförda mätningar är och ifall det går att göra ytterligare mätningar och få ett överensstämmande svar. Ifall poäng vid mätningar är pålitliga indikatorer och ifall data inom en undersökning kan riskeras att bedömas på olika sätt vid fall av flera bedömare (Bryman, 2011). Validitet avser ifall indikatorer eller mätdata mäter det fenomen de egentligen avser att mäta eller ifall det kan förekomma fel eller avvikelser (Bryman, 2011). Inom den kvalitativa forskningen kan dessa sätt att förklara resultat behövas omtolkas då det inte sker en regelrätt mätning och kvantifiering, utan att den kvalitativa forskaren kan finna intressant vilka olika sätt den intervjuade talar om ämnet eller området (Bryman, 2011). Det föreligger en problematik att replikera en studie då forskningen sker i en social miljö som genomgår konstant 13

14 förändring. Det bör dock finnas god överensstämmelse mellan insamlat material och de utvecklade idéer som den kvalitativa forskaren presenterar i sin rapport (Bryman, 2011; Dalen, 2008). Ett vidare problem inom kvalitativa studier är att utföra en generaliserbar studie, på grund av det begränsade urvalet. Detta på grund av det stora och rika material som enbart en informant kan erbjuda, detta är en fråga som man inom forskningen får visa sig medveten om, men även inse att man inte i den kvalitativa forskningen är ute efter generaliserbar och kvantifierbar kunskap. Fokus i den kvalitativa forskningen ligger på att försöka förstå den värld som de intervjuade befinner sig i och visa en bild av detta (Kvale & Brinkmann, 2009). Detta gör att man kan återknyta till den ovan nämnda goda överensstämmelsen mellan insamlat material och idéer. Ett sätt att öka reliabiliteten i den kvalitativt intervjuande forskarens studie kan vara att klart redogöra för den fulla forskningsprocessen, att ha en fullständig transparens i alla led (Dalen, 2008). Vidare sätt kan vara att ställa ledande frågor i syfte att verifiera att den som intervjuar har förstått ett svar korrekt (Kvale & Brinkmann, 2009). Givetvis kan inte ledande frågor användas oproblematiserat, ledande frågor kan även orsaka att intervjuaren istället leder den intervjuade till att svara på frågorna på ett sätt som överensstämmer med de förutfattade meningar intervjuaren har (Kihlström, 2007). I den kvalitativa intervju har den intervjuade dock möjlighet att helt förkasta den ställda frågan som irrelevant eller mindre viktig, till skillnad mot en enkät där den som fyller i får göra sitt val efter de svarsalternativ som presenteras (Kvale & Brinkmann, 2009). 4.4 Urval I detta examensarbete ligger fokus på läraren som undervisar i ämnet Biologi, vidare är läraren yrkesverksam på gymnasienivå. I det urval som skedde kontaktades lärare vid gymnasieskolor som undervisade både Naturvetenskapliga programmet och Naturbruksprogrammet, men i slutändan arbetade samtliga intervjuade lärare vid skolor som hade det Naturvetenskapliga programmet och ej Naturbruksprogrammet. Skolorna i sig var både kommunala gymnasieskolor och friskolor. De gymnasieskolor som intervjuerna skedde på ligger utspridda genom Skåne, det geografiska urvalet breddades i anknytning till avgränsningen lärare i Biologi. Huvudantalet intervjuer skedde i mellersta och södra Skåne och i ett fall i norra Skåne. Med tanke på tidsramen för arbetet premierades de lärare som först svarade positivt till att delta. I samråd med handledare intervjuades sex personer. Det finns ingen tidigare koppling mellan intervjuare och intervjuad, utan den första kontakten skedde vid förfrågan om intervju. 4.5 Genomförande All kontakt med skolorna skedde via mail, där först rektor kontaktades, Bilaga 1, i avsikt att 14

15 etablera en godkänd närvaro på skolan och först efter detta kontaktades läraren eller lärarna inom ämnet Biologi, Bilaga 2. Kontakten med läraren skedde genom mailadresser och kontaktuppgifter via internet, samt att det i vissa fall var rektor som vidarebefordrade eller hänvisade till den aktuella läraren. Dock skedde all dialog, efter det initiala godkännandet från rektor, mellan enbart intervjuare och lärarna. Efter den första kontakten med läraren, öppnades dialog med de som svarat intresserat eller jakande varpå tidpunkt och plats för intervju avtalades. Läraren ombads att avsätta mellan 45 och 60 minuter för intervjun, detta tidsspann i en kompromiss för att inte göra en för lång intervju med tanke på lärarens ofta tidspressade situation, men där intervjun i lugn och ro kunde utföras (Trost, 2010). Samtliga intervjuer skedde ute på skolorna, vid för läraren lämplig tidpunkt och i en tom lokal som läraren själv hade valt. Lokalerna var allt från lärarens eget kontor, till lektionssal eller grupprum. Inför intervjun informerades informanterna om undersökningens syfte. Intervjun utgick från en frågeguide, Bilaga 3, där de följdfrågor som uppstod formulerades beroende på den intervjuades svar. Ljudupptagning skedde med hjälp av diktafon och intervjun transkriberades ordagrant. För de riktlinjer transkription skett enligt, se Bilaga 4. Efter var intervju reflekterades över intervjusituationen både i handling och ord, för att utveckla och förbättra intervjutekniken (Kihlström, 2007). Transkriberade intervjuer är tillgängliga per efterfrågan, men inkluderas ej i uppsatsen på grund av deras omfattning och volym. 4.6 Etiska överväganden I samband med forskning bör ett flertal olika etiska aspekter övervägas, där störst tyngd läggs vid fyra aspekter. Det är viktigt att informera om att undersökningen är frivillig att delta i och att delta eller ej är något personen själv avgör utan risk för påtryckningar. Personen har även rätt till att avtacka sig att delta även efter ett initialt ja. Vidare ska den deltagande personen informeras om det kompletta syftet med undersökningen. Detta kallas för informations- och samtyckeskravet (Vetenskapsrådet, 2002; Bryman, 2011). Vad gäller vidare behandling av personuppgifter, andra uppgifter och information som samlas in under undersökningen gäller det att förvara information så att den ej kan missbrukas på något vis. Personen ska ej kunna identifieras, den insamlade informationen skall ej riskera att falla i fel händer eller på något vis spridas och användas i andra sammanhang än det syftade vetenskapliga (Vetenskapsrådet, 2002; Bryman, 2011). Detta kallas för konfidentialitetskrav och nyttjandekrav. I denna undersökning kommer all kontakt som sker med lärare kommer att hållas separat från själva uppsatsen, inklusive det intervjumaterial som existerar före transkribering. Var lärare kommer att avidentifieras i och med transkription och varken skola eller det mer specifika område för skolan 15

16 kommer att omnämnas i uppsatsen. Bryman (2011) diskuterar vidare problematiken med att forska på ett sätt som kan innebära psykiska men för deltagarna. En aspekt av detta kan vara risken att orsaka stress eller bristande självkänsla i och med undersökningens syfte med exempelvis dåligt formulerade eller värderande frågor. Som intervjuare kommer självreflektion kring potentiella fördomar ske kontinuerligt genom arbetet och intervjufrågor lämnades in för kommentarer från handledare. 16

17 5. Litteraturgenomgång Detta avsnitt handlar om litteraturen kring olika delar av entreprenörskap. Det är uppdelat i kategorierna entreprenörskap, eleven i entreprenörskap, entreprenöriellt lärande, läraren i entreprenörskap samt skolutveckling. 5.1 Entreprenörskap Ordet entreprenörskap i sig har sin grund i det franska ordet ˮentreprendreˮ som i utsträckning syftar till en person som får saker gjorda, en aktiv person. Entreprenörskap beskrivs generellt vara ett svårdefinierat och omdebatterat ämne med rötter i det ekonomiska området (Skolverket, 2010b). I skolan argumenteras entreprenörskap däremot att inte tillhöra det ekonomiska, annars dominerande området, utan att det centrala i frågan är eleven och dess lärande (Leffler, 2009). Diskussionen kring de olika formerna av entreprenörskap och vilken definition det är som är gällande ger dock en osäkerhet i skolvärlden. Det entreprenöriella arbetet under tidigare satsningar i skolan har delvis utförts som aktiviteter och projektverksamhet otydligt kopplade till den vanliga skolverksamheten (Leffler, 2006). Även om avsikten i dessa projekt varit att utveckla elevernas entreprenöriella kompetenser har det skett som separata instanser snarare än att vara integrerat i den vanliga undervisningen. Det är dock de förmågor entreprenören innehar, den lärprocess den genomgår och de handlingar entreprenören utför i skolan som är det intressanta (Skolverket 2010b). Det framkommer mer och mer i skolans värld att entreprenörskap kan handla om flera områden, bland annat som ett förhållningssätt i att att främja kompetenser som kreativitet och initiativtagande hos eleven, samarbete mellan skola och närsamhälle och som ett innehåll i att lära eleven hur man driver ett företag och att förändra eller ifrågasätta skolans undervisningsformer och lärprocesser (Svedberg, 2007). From lyfter dock frågan att entreprenörskap och utbildning i entreprenörskap är intressanta fenomen att forska på, då det föreligger en väldigt odelat positiv, nästan normativ bild kring forskning och utbildning i entreprenörskap som en lösning för mer företagande i samhället (Olofsson (red), 2009) Entreprenörskapets dualism Begreppet entreprenörskap delas upp i diskussionen om hur det används i skolvärlden. En uppdelning utgår från en bred och snäv tolkning av entreprenörskap (Falk-Lundqvist m.fl., 2011). Den breda definitionen avser de egenskaper eller kompetenser som avses för att skapa företagsanda eller företagsamhet, utan en nödvändig koppling till att driva företag. Den snäva definitionen av 17

18 entreprenörskap avser utbildning i att driva företag, så som kunnande av relevanta lagar och företagsekonomi (Skolverket, 2010b; Olofsson, 2009). Andra indelningar av entreprenörskap är yttre och inre entreprenörskap, där yttre är förmågor relaterade direkt till företagskunnande och inre är relaterat till en företagsam, kreativ och initiativtagande individ (Skolverket, 2010b) eller generella och specifika kompetenser för entreprenörskap, där generella kompetenser motsvarar det företagsamma och kompetensbaserade entreprenörskapet och specifika kompetenser motsvarar utbildning i att driva företag (Falk-Lundqvist m.fl. 2011). I denna uppsats kommer definitionen enligt det breda och snäva entreprenörskapet användas, för att inte använda ett flertal olika, men överensstämmande, uppdelningar för att diskutera de två sidorna av entreprenörskapet. Men även då Falk-Lundqvist m.fl. (2011) lyfte fram att Skolverket utgick från att begreppet hade både en bred och en snäv ansats vid skrivandet av de nya styrdokumenten. Det breda entreprenörskapet är inriktat mot olika egenskaper och kompetenser och dessa två begrepp används av olika författare i relation till att tala om entreprenörskap och entreprenören. I Läroplan för Gymnasieskola 2011 används begreppet egenskaper, medan andra författare på området entreprenörskap i skolan istället argumenterar för att använda begreppet kompetenser (Westlund & Westlund, 2010). Dessa argumenterar för att använda begreppet kompetenser för att poängtera att dessa entreprenöriella kompetenser är något som går att utveckla hos samtliga individer (Westlund & Westlund, 2010). Ordet egenskap refererar ofta till något medfött som individen har eller inte har och detta går i strid med vad det breda entreprenörskapet står för i sammanhanget och möjligheten att utveckla det (Falk-Lundqvist m.fl., 2011; Westlund & Westlund, 2010). 5.2 Eleven i entreprenörskap Eleven är den centrala frågan i entreprenörskapet i skolan och entreprenörskap har införts som en del för att ändra elevens situation i skolan. Viktiga nya ledord är att utveckla entreprenöriella kompetenser, en mer flexibel kunskapssyn och att gynna samarbete mellan elever i deras lärande snarare än en konkurrens om högre betyg (Falk-Lundqvist m.fl., 2011) Entreprenöriella kompetenser Som nämns ovan syftar entreprenörskap i skolan att utveckla elevens egenskaper eller kompetenser. Ordet kompetens kan användas istället för egenskaper för att understryka att detta inte är något som personen är född med eller utan, något som individen har eller inte har, utan är något som går att utveckla i alla elever (Westlund & Westlund, 2010). En utveckling av entreprenöriella kompetenser 18

19 betyder inte att eleven syftar att bli egenföretagare, sådana kunskaper och kompetenser är även till gagn som anställd eller inom framtida studier (Skolverket 2010b). Bland kompetenser och kännetecken för entreprenörskapsanda, eller företagsanda, finner man motivation och ansvarstagande, att utveckla idéer, samarbete, kreativitet och problemlösande (Falk Lundqvist & Hallberg, 2006; Westlund & Westlund, 2010). Entreprenören beskrivs vara någon som är passionerad, där motivation, ihärdighet och viljestyrka är viktiga aspekter för entreprenörens arbete (Johannisson, Madsén & Wallentin, 2000). Motsatsen till entreprenörskap i skolan beskrivs med att eleven är passiv, likgiltig och proppas full med information (Falk Lundqvist & Hallberg, 2006). Entreprenören, individen, beskrivs att handla utöver att tänka och prata, detta då en företagsam person försöker genomföra sina idéer även om det inte finns någon garanti för att hen kommer att lyckas med det hen företar sig (Johannisson, Madsén & Wallentin 2000). Detta då en aspekt av entreprenörskapsbegreppet är att individen lär sig ta kalkylerade risker, men inte backar enbart för att det finns en risk för misslyckande (Falk-Lundqvist m.fl., 2011). Vikt läggs även vid en kompetens till att nätverka, där entreprenören inte är en separat entitet, utan ses och verkar i förhållande till andra (Johannisson, Madsén & Wallentin, 2000). Samarbete är på detta vis en viktig aspekt i entreprenörskap (Falk-Lundqvist m.fl., 2011; Leffler & Svedberg, 2005) Eleven i skolan Eleven i en ideal entreprenöriell undervisning beskrivs att vara styrd av inre motivation genom att uppleva det lustfyllda i att lära, detta förklaras närmare nedan. Lustfyllt betyder i detta sammanhang att det ska finnas meningsfullhet och intresseskapande aktivitet i skolan och syftar inte till underhållning (Falk-Lundqvist, m.fl, 2011). Meningsfullhet syftar i detta fall till att undervisningen anknyter till elevens värld och inte blir abstrakt kunskap som inte har någon plats i elevens världsbild. I vissa sammanhang talar man om att förändra hur man talar om eleven i skolan, att gå från eleven till att kalla eleverna för medarbetare, detta för att betona den sociala situationen i lärandet. Dels då eleverna arbetar tillsammans i uppgifterna och dels då de skapar information relevant för de andra eleverna, snarare än att all kunskap kommer från läraren (Falk-Lundqvist m.fl., 2011). Detta kan även inkludera arbetet i skolan, där delaktighet i undervisningen och i diskussionen kring undervisningens upplägg kan vara en positiv faktor för eleven och dess motivation. Elev och lärare kan också anses som medarbetare till varandra ifall den diskussionen öppnas och på så vis kan ge eleverna möjlighet att få och känna ansvar för sin egen utbildning och utveckling (Falk- 19

20 Lundqvist m.fl., 2011). 5.3 Entreprenöriellt lärande Entreprenöriellt lärande syftar till den form av undervisning som gynnar och stimulerar de entreprenöriella kompetenserna hos eleverna (Falk-Lundqvist m.fl., 2011). Entreprenöriellt lärande, även kallat företagsamt lärande, beskrivs att vara aktivt och handlingsbetonat där arbetet är undersökande, innovativt och gränsöverskridande (Falk Lundqvist & Hallberg 2006; Falk- Lundqvist m.fl., 2011). Vad som här avses med innovativt och gränsöverskridande kan sammanfattas med att ge eleven möjlighet att ställa och svara på egna frågor i syfte att se ett större, övergripande sammanhang. Dock finns det inte ännu någon longitudinell forskning som kan visa resultatet av entreprenörskapssatsningar i skolan, eller svara på om det har skett en ökad entreprenörskap hos eleverna (Skolverket, 2010b) Är det inte ungdomsföretag? Tidigare forskning kring hur lärare involverade i entreprenörskapsprojekt såg på entreprenörskap i skolan har funnit en uttryckt osäkerhet kring vilken definition man bör arbeta efter, även om lärarna verkade anse att det inte hade med att starta företag utan hade fokus på elevernas egenskaper (Leffler & Svedberg, 2005). De fann att det trots en retorisk överensstämmelse hos lärarna, det vill säga hur lärare talade om entreprenörskap, fanns en stor osäkerhet kring hur utförande av entreprenörskap kunde eller skulle ske. I en samtida större undersökning kring entreprenörskap i skolan gav gymnasielärare svar främst associerade till att starta företag, även om vissa associerade till entreprenöriella egenskaper, så som kreativitet och att genomföra idéer (Nutek, 2005). Gymnasielärare inom naturvetenskap och teknik gav även svar associerade till andra områden så som grävskopor och Gnosjö. Merparten av lärarna ansåg dessutom att elevernas utveckling av idéer och deras initiativtagande antagligen skedde utanför skoltid (Nutek, 2005). De svar som gavs från skolan vid denna tid var i hög grad relaterade till företagande att göra, snarare än att relatera till begrepp som skolutveckling (Nutek, 2005). Skolverket (2010) publicerade ett antal år senare en undersökning där de undersökte arbetet med och kunskapen om entreprenörskap i skolan på en nationell nivå. Skolornas huvudmän svarade att man kunde finna positiva effekter så som ökad motivation, ansvarstagande och delaktighet hos eleverna, samtidigt som lärarnas medvetenhet kring entreprenöriellt lärande vidgades utanför att handla om företagsverksamhet. Dock låg vid denna tid fortfarande ett stort fokus vid Ung Företagsamhet, ett koncept där eleverna fick lära sig att driva företag, i fråga om entreprenörskap på gymnasienivå (Skolverket, 2010a) 20

21 5.3.2 Motivation Centralt för det entreprenöriella lärandet i skolan är att det önskar ta tillvara på elevens motivation och ge eleven större intresse för skolan, lärande och undervisningen (Falk-Lundqvist m.fl., 2011). Det man strävar efter att uppnå är att inre motivation, en lust att lära, är det som driver eleven i skolan (Falk-Lundqvist m.fl., 2011). Detta till skillnad från att elevens prestation är drivet av så kallad yttre motivation, de betyg och krav som ställs upp av externa personer som skola, föräldrar och samhälle. Att undervisa för att ge eleven sammanhang, förståelsen hur det enskilda anknyter till det allmänna och anknytning mellan teori och praktik i undervisningen anses kunna vara viktiga faktorer för att skapa motivation (Berglund och Holmgren, 2007). Vidare är det viktigt att koppla till elevens värld och ha det som utgångspunkt där elevens kunskap och erfarenheter används i undervisningen med syftet att öka den inre motivationen och på detta sätt få en ökad inlärning hos eleven (Falk-Lundqvist m.fl, 2011) I den så kallat traditionella skolan arbetar eleven för att lära sig skillnaden mellan rätt och fel svar i relation till statisk fakta, där att misslyckas med uppgifter kan medföra repressalier, exempelvis i form av dålig betyg. I den entreprenöriella skolans lärande framstår misslyckandet som en lärsituation att i sig använda för eleven och är följaktligen inte ett misslyckande utan kan användas som ett sätt att arbeta vidare och användas som ett lärtillfälle i sig (Falk-Lundqvist m.fl., 2011). Dock ställs det krav på presentation och upplägg av uppgifter för att skapa en möjlighet att gå från yttre till inre motivation hos eleven. Att elevens förkunskap och den kunskap som skapas i samarbetet med andra elever är relevant för elevens värld och att motivation till att lära skapas i koppling till att eleven ser att det arbete som utförs är viktigt för andra och eleven själv. Dock lyfts även fram kritik kring denna syn av att det entreprenöriella lärandet är eftersträvansvärt och att skolan ska förändras för att ge detta. Entreprenöriellt lärande sägs fokusera på eleven och elevens intressen, medan ett traditionellt arbetssätt har fokus på läraren, men kritiken som riktas mot detta är att detta kan vara ett förenklat sätt att se på undervisning och lärandeprocessen (Skolverket, 2010b) Entreprenörskap och kunskapssyn Det finns en stor spännvidd i vad lärarna gör när de säger sig arbeta för ett entreprenöriellt lärande, där lärare talat om både entreprenörskap som pedagogik, där pedagogik avser ej tidsavgränsade projekt eller som enskilda aktiviteter som elev- eller ungdomsföretag (Berglund & Holmgren, 2007). I flera fall som tidigare nämnts framträdde att fokus på entreprenörskap i gymnasieskolan låg vid UF eller andra aktiviteter som borgade för att lära eleven att driva företag (Berglund & Holmgren, 2007). Lärare talade om att lära eleverna till entreprenörer för att ge dem ett 21

22 förhållningssätt till sin omvärld, som ett sätt att hantera förändring i samhället och hur eleven i och med detta kunde tränas för att delta i samhället (Berglund & Holmgren, 2007). Läraren och eleven beskrivs befinna sig i en situation där de för att arbeta med entreprenöriellt eller företagsamt lärande kan få arbeta för att ifrågasätta arbetssätt och syn på lärande utifrån det traditionella sättet att se på skola och lärande (Falk Lundqvist & Hallberg, 2006). Det traditionella skolan refererar här till den skolkultur där frågor har ett korrekt svar och ett sätt att lösa det, en så kallad facitkultur, där läraren i sig är kunskapsbärare och bestämmer vad eleverna ska lära sig varje lektion (Falk-Lundqvist m.fl., 2011). Denna syn på en facitkultur kan dock vara en snäv syn på undervisning och lärande, det är svårt att argumentera att entreprenöriellt lärande kan sägas vara helt frånvarande i något klassrum, inklusive det traditionella, då ingen utbildning kan sägas att aldrig gynna för utveckling av de entreprenöriella kompetenserna (Berglund & Holmgren, 2007). Att utveckla skolan till en skola med entreprenöriellt lärande och en utveckling av entreprenöriella kompetenser hos eleven måste inte innebära att skapa en helt ny skola, med helt nya undervisningsformer (Falk-Lundqvist m.fl., 2011). Man kan istället utveckla skolan i diverse projekt och utvecklingsarbeten lyhört för omkringliggande samhälle, men även ta till vara på redan fungerande arbetsmetoder och undervisning fast kritiskt reflektera kring de arbetsformer som finns och ifall de bidrar med det som avses i undervisningen (Falk-Lundqvist m.fl., 2011; Skolverket, 2010b). Osäkerheten kring hur entreprenörskap i skolan skulle kunna visualiseras kan däremot leda till att undervisningen i sig utformas för att ge ett synligt resultat i form av en produkt (Leffler och Svedberg, 2005). För att arbeta med det entreprenöriella lärandet krävs att byta fokus till eleven som kompetent att skapa kunskap. I entreprenöriellt lärande ligger att kunna genomföra idéer, i skolans värld att eleven kan arbeta med kunskapsproduktion snarare än kunskapsreproduktion, men kräver att skolan ger utrymme och möjligheter för eleven att göra detta (Falk-Lundqvist m.fl., 2011). Det krävs att visa att kunskap inte är statiskt och att en uppgift kan ha många lösningar. Ett experimenterande arbetssätt där eleverna får tillfälle att själv välja metod och frågor för uppgiften och felaktiga steg som kan uppstå i elevernas arbete bör ses som ett tillfälle att använda i lärandet snarare än något negativt (Falk-Lundqvist m.fl., 2011) Entreprenörskap och undervisning Öppna frågor och öppna uppgifter lyfts som något viktigt i undervisningen för att motverka den så kallat traditionella skolkulturen (Falk-Lundqvist m.fl., 2011). Öppna frågor och uppgifter innebär att använda sig av frågor utan på förhand givna svar eller utan på förhand givet sätt att lösa frågan i 22

23 arbetet. Syftet med frågan är att eleven kan få tillfälle att använda sig av sin förkunskap och erfarenhet för att undersöka, själv komma på vidare frågor och ge svar utifrån vad eleven är intresserad av (Falk-Lundqvist m.fl., 2011). Öppna frågor kan beskrivas ha olika antal frihetsgrader. Det som påverkar antal frihetsgrader en uppgift har är ifall en frågas problem, genomförande eller svar är på förhand givet (Herron, 1979). Ju fler nivåer som har en öppen lösning, desto fler frihetsgrader har frågan. Dock varnas det för att göra frågorna för öppna, även öppna uppgifter och frågor kräver avgränsning och riktning för att vara givande för eleven, där författarna varnar för ett nybörjarmisstag vilket är att göra för stora frågor där eleven inte får någon möjlighet att avsluta eller avgränsa uppgiften. Ämnesövergripande arbete och projektarbete lyfts ofta i böcker kring entreprenöriellt lärande där eleverna får ansvaret för att driva projekten (Falk-Lundqvist m.fl., 2011; Westlund & Westlund 2010). Däremot så är varken undervisning i helklass eller längre föreläsningar något man ska undvika, även om fokus kan skiftas bort från detta till förmån för mer aktiva lärtillfällen. Det ämnesövergripande arbetet syftar till att ge eleverna en helhetsbild (Falk-Lundqvist m.fl., 2011) Hur entreprenörskap tar sig uttryck i undervisningen ger inte en statisk eller entydig bild med metod eller arbetssätt, utan istället lyfts det återkommande fram att det är något som bör utvecklas i förhållande till det omkringliggande samhället (Westlund & Westlund 2010). Denna koppling mellan skola och omkringliggande samhälle ses som viktig för att inte göra skolan till en samhällsfrånvänd institution, utan genom att ge eleverna en verklighetsanknytning i dess arbete då den kunskap eleverna lär sig i skolan är tagen från omvärlden (Falk-Lundqvist m.fl., 2011). I detta fall kan omkringliggande samhälle innebära både omkringliggande företag, kommun men även närsamhälle och omvärlden i stort. Syftet med denna koppling är dels att borga för elevens framtid inom arbetsliv och kommande studier, men även att ge eleven ytterligare sätt att se sammanhang i syfte att motivera och underlätta förståelse och inlärning (Falk-Lundqvist m.fl., 2011). Vidare i detta talar man om att använda formativ bedömningen, att involvera eleven i bedömningsprocessen i form av tydliga krav och förväntningar, knyta an till kursmål i var steg och att ge eleven redskap att själv se vad som kan behövas förbättras (Falk-Lundqvist m.fl., 2011) 5.4 Läraren och entreprenörskap Det lyfts att skolans retorik kanske måste förändras i och med entreprenörskap i skolan och att själva benämningen lärare står för en kunskapssyn som inte går att förena med den som föreligger i entreprenöriellt lärande (Falk-Lundqvist m.fl. 2011; Westlund & Westlund, 2010). Lärare har en betydelse av att vara kunskapsförmedlare och kontrollant av rätt och fel fakta och borde måhända byta namn till handledare, enkelt sett ur frågan om lärarens roll i skolan i entreprenöriellt lärande. 23

24 Lärarens roll i undervisning för entreprenörskap i skolan läggs fram som att läraren ska stiga bak och ta en mer handledande än undervisande roll och på så vis ge eleven utrymme att ta ansvar för sitt eget lärande (Westlund & Westlund, 2010). Dock är inte sagt att läraren inte har ansvar för processen, men att lärarens roll kan handla mer om att skapa mening och verka för att eleven ska kunna se ett större sammanhang (Falk-Lundqvist, m.fl., 2011). I detta kan inbegripa att läraren ställer frågor som denne själv inte har ett svar på, där lärarens roll som handledare inte enbart inbegriper att ge eleverna redskap att söka svar på de frågor som uppstår, utan att arbeta för en kunskapssyn där det måhända inte finns enbart ett rätt eller fel svar på en uppgift. 5.5 Skolutveckling Entreprenörskap lyfter frågan om skolutveckling och förändring av skolan mot en mer öppen institution som samverkar med samhället i olika avseenden. I utvecklingen till denna skola kopplas läraren ihop med skolutvecklingen, lärarens kreativitet och nytänkande förmåga spelar en central roll för att kunna genomföra övergången (Berglund & Holmgren, 2007). Dock lyfts även frågan hur läraren ska göra detta, som själv är skolad i en skola med slutna frågor och korta arbetsprocesser (Falk-Lundqvist et al., 2011). I vissa fall argumenteras för att entreprenöriellt lärande är ett sätt att organisera och leda hela skolan och att utvecklingen av entreprenörskap i skolan under det senaste decenniet har lett mot att entreprenörskapet integreras i skolans pedagogiska utveckling snarare än att stå för enskilda pedagogiska insatser (Westlund & Westlund, 2010). Det finns däremot inte ett entydigt sätt att arbeta i skolan för att införa entreprenöriellt lärande, utan att det måste anpassas efter var skolan befinner sig i nuläget, men centralt är att elevernas entreprenöriella kompetenser växer under arbetets gång (Falk-Lundqvist m.fl., 2011; Westlund & Westlund, 2010). Viljan hos lärare att i det entreprenöriella gå från enskilda aktiviteter, som UF, till en mer övergripande pedagogik har funnits sedan tidigare, men det har uppmärksammats att detta kan ställa krav på förändring av befintliga strukturer i skolan, som schema och den ämnesseparation som är ofta föreliggande i skolan (Berglund & Holmgren, 2007). Något som lyfts som viktigt i frågan är en samverkan mellan pedagoger, lärare och skolledning samt politiker för att skapa en skola som är anpassad för att arbeta entreprenöriellt (Falk-Lundqvist m.fl., 2011). Det krävs dels att lärarna efterfrågar de förändringar som krävs, men även att skolledning och politiker i sin tur försöker bidra med möjlighet till ändring av föreliggande skolstruktur (Falk-Lundqvist m.fl., 2011). Tidigare har entreprenörskap i skolan varit knutet till lärares engagemang snarare än att vara allmänt spridit (Berglund & Holmgren, 2007). Vid intervjuer framkom att de lärare som var med vid 24

25 undersökningar var de som var aktiva för entreprenörskap inom sin verksamhet. Stundtals har de lärarna refererats till som eldsjälar och att deras engagerade arbete varit det som har drivit det entreprenöriella arbetet (Berglund & Holmgren, 2007). Att överlåta arbetet till eldsjälar är något som kan ses som problematiskt, dels då det inte blir en satsning eller arbete för hela skolan i sig och dels då detta kan ge att eldsjälen blir utbränd och projekt rinner ut i sanden (Falk-Lundqvist m.fl., 2011) 25

26 6. Resultat I detta avsnitt presenteras resultatet av intervjuerna under de fyra kategorierna Lärande, Resurser, Skolreform, samt Entreprenöriella egenskaper. 6.1 Lärande Vid entreprenörskap i skolan talade lärarna om elevernas lärande, entreprenöriellt lärande och om den kunskapssyn som hörde där till. Det kunde vara problematiskt att få eleverna att arbeta entreprenöriellt i de första kurserna i gymnasiet, då elevernas förkunskaper och det sociala livet i skolan påverkade arbetet. Att ha valt kursen och sin inriktning i senare årskurser kunde vara en bidragande faktor till ökande motivation och gav dessutom att eleven hade enklare att se sammanhang och arbeta själv. Baskunskap sågs som centralt, det var de kunskaper eleverna hade med sig och vilka de förvärvade enligt kursens mål. Det var detta som eleven skulle använda som avstamp i det entreprenöriella arbetet för att dels se sammanhang, men även arbeta med och identifiera vad de behövde lära sig för att kunna lösa uppgifter. Även om det som eleven skulle lära sig för kursen var viktigt var den större förståelsen eller att kunna se sammanhanget, viktigare än att kunna memorera och iterera fakta. Lärarna utgick från ett entreprenöriellt tänkande för undervisningen men påpekade att man givetvis skulle följa kursplanerna och ta till sig det som avses. ˮ... men jag kan säga, det står inte hur länge vi ska pyssla med det eller hur mycket eller hur djupt. Och vissa ämnen så går det, för några blir roligare och då kan man välja att fördjupa sig där och andra inte lika roliga, då tar vi till oss baskunskaperna, eh, vi har fått med vad som står men vi lämnar det ganska snart igen och så gör vi åter igen nånting som man kan tycka är roligare....ˮ - Informant 5, kvinna, kommunal skola Lärare och elever kunde välja att fördjupa sig inom valda delar av kursen efter en dialog kring vilka delar av kursen som var mer intressanta att arbeta med. Det var viktigt att följa det som eleverna fann intressant, det påverkade elevernas motivation och intresse för det vidare arbetet. Följde man det som var intressant och relevant för eleven stötte man på lusten att lära, vilket identifierades som en viktig faktor för att lära djupare och mer beständigt. Däremot identifierades det inte som att eleven nödvändigtvis lärde sig mer, men att eleven kom ihåg det längre. Allt i undervisningen kunde inte vara lustfyllt, det krävdes också att plugga in de baskunskaper som inte var lika intressanta. Eleverna kunde dock arbeta med det de fann intressant utifrån ett område för undervisning. Efter ett grupparbete kunde eleverna använda det de hade tagit reda på för uppgiften för att lära andra. 26

Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Dagordning 27 oktober 8.30 Genomgång & inledning 8.30-9.15 Varför EL? Teoretisk grund 9.15-10.00

Läs mer

Entreprenörskap i styrdokumenten

Entreprenörskap i styrdokumenten Entreprenörskap i styrdokumenten Redan 1946 1946 års skolkommission: Skolans ska inriktas på att fostra elever till självständighet och kritiskt sinnelag å ena sidan och samarbete, lust att engagera sig

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Bild 1 1 ta bort. Få in i ny bild om begrepp och definition istället. Jenny Jonasson;

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Dagordning 4 mars Uddared 12.30-13.15 Varför EL? Teoretisk grund 13.15-14.00 Övning Elbarometern

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Entreprenörskap i Gymnasieskolan Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Dagordning 4 mars Lekstorp 8.30-9.15 Varför EL? Teoretisk grund 9.15-10.00 Övning Elbarometern

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge, LÄROPLANEN EN HELHET Att se den röda tråden Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se 2 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning 3 Läroplan 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. De övergripande målen och riktlinjerna

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) 246 gymnasieskola 2011 (NA) Examensmål för naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & -påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & -påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & -påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Vilken kul grej du valde! Dagordning 18 augusti Knappekulla 08.30-09.30 Teoretisk bakgrund

Läs mer

Carin Welinder. Gymnasielärare

Carin Welinder. Gymnasielärare Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING för kursen

STUDIEHANDLEDNING för kursen Institutionen för Beteendevetenskap och lärande STUDIEHANDLEDNING för kursen 15 högskolepoäng (LATVB7) Halvfart/distans Vårterminen 2015 Leif Mideklint - 1 - INLEDNING Denna studiehandledning är avsedd

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Ung Företagsamhet Dalarna Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Program 09:00 Presentation Introduktion av UF Kaffe Affärsidé Grupp/UF-företag Affärsplan Lunch Driva Avveckla Kaffe UF-lärarrollen Avslutande

Läs mer

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Barn- och utbildningsförvaltningen, Simrishamns kommun Varför studie- och? Vilka inkluderas? Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process. Elevens studie- och

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter

Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter Tove.sandberg@mah.se Anna.gustafsson@mah.se Gabriela.enggren@mah.se Bakgrund

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LGTK50 Teknik 5 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Technology 5 for Teachers in Upper Secondary Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2016-12-27 att

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & -påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande, Lerum Dela gärna och använd men ange självklart alltid källan. Dagordning 6 oktober 15:00 Litteraturseminarium

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Entreprenörskap - en röd tråd genom utbildningssystemet

Entreprenörskap - en röd tråd genom utbildningssystemet Entreprenörskap - en röd tråd genom utbildningssystemet på vilka grunder? Forskningscentrum Företagsamt lärande och Entreprenöriell pedagogik Umeå universitet Vilket samhälle är vi på väg till? jordbruks-

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning II, 7,5 hp Vårterminen 2015

Studiehandledning Pedagogisk forskning II, 7,5 hp Vårterminen 2015 Sida 1 av (5) Studiehandledning Pedagogisk forskning II, 7,5 hp Vårterminen 2015 Kursens syfte Kursen syftar till att vidareutveckla kunskaper i vetenskapliga och metodologiska förhållningssätt. I kursen

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola (1 Industritekniska Gymnasiet Bergslagen AB Org.nr. 556608-1740 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i ABB Industrigymnasium Ludvika belägen i Ludvika kommun 2 (7) Tillsyn i ABB Industrigymnasium Ludvika

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten

Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten - en dynamisk och hållbar plattform där samhällets aktörer kan samverka och agera och där det Entreprenöriella lärandet är drivkraften för utveckling

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet. Samverkansplan Skola-Näringsliv Tingsryds kommun 2014-2016 Syfte Samverkansplanens syfte är att stimulera en god och naturlig samverkan mellan skola och näringslivet i Tingsryds kommun. Ett väl fungerande

Läs mer

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M Du läser just nu Backaskolans pedagogiska plattform - vår skolas vision och verksamhetsidé. I denna text berättar vi vad vi vill ska utmärka

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Pedagogiska Institutionen

Pedagogiska Institutionen Pedagogiska Institutionen Per-Gunnar Hallberg Lärarutbildare SO lärare (Hi, Re, Sh) Utvecklingschef Fortbildning/skolutveckling. Forskningscentrum Företagsamt lärande och Entreprenöriell pedagogik. Förvirring

Läs mer

Vägen till entreprenörskap!

Vägen till entreprenörskap! Vägen till entreprenörskap! Styrdokument 2011 I skollagen står det att skolan ska främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Att planera entreprenöriellt

Att planera entreprenöriellt Malmö högskola Entreprenöriellt lärande VT2014 Rikard Linde Att planera entreprenöriellt Utan motstånd Att arbeta med entreprenöriellt lärande i skolan har i kursen beskrivits lite som en kamp. Jag har

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaket 2012-06-14 Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaketets delar Inledande text (del 1) samt en sammanställning (del 2) över var man hittar

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM 60 POÄNG Special Education Programme, 60 points

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM 60 POÄNG Special Education Programme, 60 points PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM 60 POÄNG Special Education Programme, 60 points Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av sektionsnämnden

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & -påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande, Lerum Dela gärna och använd men ange självklart alltid källan. Dagordning 6 mars 14:15 Litteraturseminarium

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & -påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande, Lerum Dela gärna och använd men ange självklart alltid källan. Dagordning 14 april Uddared

Läs mer

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisning genom problemlösning Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Dialogspel - om entreprenöriellt lärande

Dialogspel - om entreprenöriellt lärande Dialogmetod Pedagogisk personal Fsk Gsk Gy Från 20 minuter 2-8 personer Dialogspel Spelet gör att ni på ett trevligt och enkelt sätt får möjlighet att gemensamt fräscha upp och reflektera över ert pedagogiska

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN FR2505, Franska: Självständigt arbete, litteraturvetenskaplig inriktning, 15,0 högskolepoäng French: Degree Project, Literary Option, 15.0 higher education credits Avancerad

Läs mer

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Första gången jag kom i kontakt med termen entreprenörskap och Ung företagsamhet var när jag läste till lärare på Malmö högskola.

Läs mer

Lärarutbildningen 90hp/180hp

Lärarutbildningen 90hp/180hp Fördjupningsämne Lärarutbildningen 90hp/180hp Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/sol Inledning Lärarutbildningen 90 hp/180 hp vänder sig till de som vill bli lärare och har studerat ämnen

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 - I Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 T- f Utvecklingsstrategi för Södertäljes skolor Bakgrund: Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Utvecklingspaket 2012-06-13 Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Introduktion Examensmålet ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-03-15

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ, 15 högskolepoäng

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ, 15 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ, 15 högskolepoäng Civics for Teachers in Secondary Schools, Unit 3: Society and Individual, 15 higher education credits credits

Läs mer

Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens

Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens högskola och UKK Resultat från två studier Eva Insulander, Anna Ehrlin, och Anette Sandberg Perspektiv på entreprenöriellt lärande i yngre åldrar (studie 1) Ehrlin,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola en% Skolinspektionen Energy Outdoor Sweden AB tomas.ronqvist@friluftsutbildning.se Rektorn vid Friluftsgymnasiet tomas.ronqvist@friluftsutbildning.se för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan

Läs mer

Lärare och skolledare

Lärare och skolledare Lärare och skolledare Grundskola och gymnasium Jag är Jag är verksam på Jag är verksam i Tycker du att entreprenörskap i skolan handlar om ett förhållningssätt till kreativitet, ansvar, risktagande, problemlösning,

Läs mer

Lokal Aktivitetsplan för. Studie- och Yrkesorientering vid. Björknäsgymnasiet

Lokal Aktivitetsplan för. Studie- och Yrkesorientering vid. Björknäsgymnasiet Utbildningsförvaltningen Datum 2018-12-07 Lokal Aktivitetsplan för Studie- och Yrkesorientering vid 2018-2019 Postadress 961 86 Boden Telefon 0921-620 00 vx. med direktval Telefax E-post kommunen@boden.se

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar. Olof Andersson, Christian Magnusson

Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar. Olof Andersson, Christian Magnusson Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar Olof Andersson, Christian Magnusson Gemensamt för alla skolformer: vid behov förändringar i läroplaner, kursplaner eller ämnesplaner för att tydliggöra

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G 2018/203 IT-FAKULTETEN Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Learning, Communication and Information Technology, Master's Programme,

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer