Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning

Transkript

1 Utbildningens namn: Kulinarisk destinationsutvecklare Ansvarig utbildningsanordnare: Kalmarsunds Gymnasieförbund, Ölands Gymnasium/Komvux Omfattning, poäng: 125 Studieort: Borgholm Studieform: Bunden Studietakt: Heltid Diarienummer: {uppgift saknas} Ansökningsnummer:

2 Faktauppgifter Utbildningens namn Kulinarisk destinationsutvecklare Ansvarig utbildningsanordnare Kalmarsunds Gymnasieförbund, Ölands Gymnasium/Komvux Organisationsnummer Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Kalmarsunds Gymnasieförbund, Ölands Gymnasium/Komvux Adress: Box 500 Postnr/ort Borgholm Besöksadress Adress: Box 500 Postnr/ort Borgholm Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon Hemsida E-post {Uppgift saknas} Sida 1 (14)

3 Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Utbildningen ger ingen examen Examensbenämning Utbildningen ger ingen examen Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Yrkesroll 3: Yrkesroll 4: Yrkesroll 5: Kulinarisk destinationsutvecklare Gastronomisk marknadsförare Turistchef Turistinformatör Turistguide Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om - Gastronomiska regionens förutsättningar, identitet och möjligheter - Kundmötets betydelse utifrån ett helhetsperspektiv på kund, produkt och sammanhang - Marknadens behov inom turism och besöksnäring - Kundefterfrågan och marknadssegmentet för olika besöksupplevelser - Erforderliga regelverk, lagar och avtal som är gällande för arbetet Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att Arbeta med destinationsutveckling inom privat eller offentlig verksamhet för specifika målgrupper Medverka och skapa ett sammanhang mellan tjänster och produkter inom turism- och besöksnäring Identifiera och analysera lönsamma kundsegment inom besöksnäring Tillämpa metoder för kundförsäljning, förhandlingar och affärsverksamhet Kunna använda framgångsrika modeller för besöksupplevelser utifrån internationella trender Anpassa upplevelser till lokala traditioner och använda genuina värden med tanke på miljön och långsiktigt hållbar besöksutveckling Planera och organisera destinationsaktiviteter på ett kostnadseffektivt och vinstdrivande sätt Ge en bra service och ett gott värdskap Tillämpa modeller för professionell affärsmässighet gällande försäljning, kunddialog och affärsavslut. Sida 2 (14)

4 Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att - Självständigt och i grupp utveckla destinationer och event med andra aktörer, myndigheter och organisationer genom professionalitet och affärsmanaskap. - Förnya och utveckla besöksupplevelsen utifrån lokala förutsättningar i miljö och målgrupp - Bidra till en hållbar och exportmogen besöksnäring Undervisning på engelska Denna utbildning kommer att bedrivas delvis på engelska Föreläsningar och litteratur förekommer på engelska utifrån ett internationell erfarenhet och forskning kring gastronomiska regioner / kulinarisk destinationsutveckling. Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng Destinationsutvecklingskunskap 35 Ekonomi och marknadskommunikation 20 Hållbar och exportmogen besöksnäring 10 Lärande i arbete 10 Projekt- och evenemangsutveckling 15 Tendenser inom gastronomi och gastronomisk Summa: 125 Valbara kurser {Det finns inga valbara kurser} Kurser Utbildningen har 6 huvudmoment/delkurs(er). Kursens namn: Destinationsutvecklingskunskap Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 35 Beskrivning: Kursen ger allmänorientering kring besöksnäringen som en växande bransch med dess aktörer och kultur. Den ger en internationell utblick inom de senaste trenderna av besöksnäring riktad mot kulinariska destinationer och gastronomiska regioner. Samtidigt betonas genuina värden utifrån lokala och regionala aspekter. Fokus läggs på aktuella förutsättningarna i ändrade resandemönster, målgruppidentifiering och målgruppspreferenser. Deltagarna ges kunskap att utveckla förutsättningarna så att besökets sammanhang synliggörs, bl.a. genom produktutformning, destinationens gestaltning, storytelling och värdskap Sida 3 (14)

5 Kursen ger såväl praktiska som teoretiska verktyg/modeller för strategisk och hållbar destinationsutveckling. I kursen ingår arbete med utvecklingsplanering, omvärldsanalys och strategisättning samt uppföljning för en långsiktig destinationsutveckling. Kursen bygger på "case"-metodik där konkreta och verklighetsanpassade uppgifter används från medverkande aktörer runt utbildningen Kursens namn: Ekonomi och marknadskommunikation Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 20 Beskrivning: Kursen ger en bas inom företagsekonomi och affärsmässighet. Särskilt fokus läggs på analys av ekonomiska primär- respektive sekundäreffekter av en affärsutveckling samt verktyg och förståelse för marknadsföring, personlig försäljning, medier, mm. Entreprenöriellt företagande, reseproduktion och produktpaktering ges stort utrymme. Kursens namn: Hållbar och exportmogen besöksnäring Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 10 Beskrivning: Kursen tar utgångspunkt i World Tourism Organisations intention om hållbar besöksnäring avseende såväl miljöekologiska och kvalitativa principer, som ekonomiska, samhälleliga som personella. Besöksnäringens interkulturella och genusaspekter lyfts även fram. Exportmogen besöksnäring definieras och exemplifieras. Kursens namn: Lärande i arbete Kurstyp: LIA Valbar: Nej Yh-poäng: 10 Beskrivning: Syftet med kursen är att de studerande ska få tillämpa och utveckla sitt yrkeskunnande genom att delta i dagligt arbete på en arbetsplats inom branschen. Teori och praktik ska mötas och integreras till en allt större kompetens. I mötet med erfarna yrkesutövare ska den studerande få goda förebilder och ett utvecklande handledarskap. Målet för kursen är att de studerande ska skaffa sig en god överblick över alla på arbetsplatsen förekommande arbetsuppgifter samt själv ha uppnått en god handhavandenivå vad gäller det dagliga arbetet inom sin yrkesinriktning. Kursens namn: Projekt- och evenemangsutveckling Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 15 Beskrivning: Kursen ger en kvalificerad kunskap och färdighet kring projektledning; att driva ett projekt, produkt eller event, från ax till limpa inom en gastronomisk region.. Inom kursen ges verktyg till god projektledning och uppföljning. Evenemangsplanering för olika målgrupper tas upp, bl.a. matturism, kulturturism eller andra event av mer avgränsad varaktighet. Kursens namn: Tendenser inom gastronomi och gastronomiska regioner Sida 4 (14)

6 Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 35 Beskrivning: Kursen ger en allmän bakgrund till de nuvarande och kommande tendenserna inom gastronomi. Efter slutförd kurs ska den studerande ha kunskaper om... Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Den studerande kan tillgodoräkna sig annan genomgången utbildning eller arbetserfarenhet, om de kunskaper, färdigheter och kompetenser som åberopas är av sådan beskaffenhet och omfattning att de i huvudsak svarar mot den aktuella utbildningen/kursen. Detta gäller såväl för hel kurs, som för del av kurs, inklusive LIA. Utöver dokumentation av ovanstående, bör i särskilda fall även annan identifiering och dokumentation av reell kompetens, göras. Inom detta ges stöd av Studie- och yrkesvägledaren. Ledningsgruppen för utbildningen prövar alla frågor om tillgodoräknande. Undervisning i svenska med yrkesinriktning Studerande med särskilda behov av yrkessvenska och kommunikativ färdighet ges stöd genom skolans SFI-verksamhet. Detta har även genomförts vid andra yrkesutbildningar inom enheten, bl.a. undersköterskeutbildningen. Tillträde till utbildning Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst Sida 5 (14)

7 gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper Genomgått hotell- och turismprogrammet, restaurang- och livsmedelsprogrammet, ekonomiprogrammet, handelsprogrammet eller motsvarande utbildningar på t ex. vuxenutbildningen, Lernia, högskolor, folkhögskolor eller annan likvärdig utbildningsanordnare. Eller Genom dokumenterad yrkeserfarenhet eller via praktik införskaffad baskunskap inom besöksnäring på företag inom turism-, restaurang- eller hotellbranschen. Särskilda förkunskaper - motivering Utbildningen är en vidareutbildning för den som redan har grundläggande utbildning eller erfarenhet av besöksnäring eller näraliggande verksamhetsområden. En kunskap om matområdet, turism och besöksnäring innebär att den studerande kan tillgodogöra sig utbildningen och erhålla en progression i de färdigheter och kompetenser som utbildningen syftar till. Det innebär särskilt fokus på affärsmässighet, destinationsförädling och projektledning. Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen I samband med ansökan till utbildningen bifogar den studerande betyg eller intyg utifrån behörighetsreglerna. Dessa mottagningsregistreras och diareförs enligt praxis. När ansökningstiden gått ut så sammanställs en lista med ansökarnas namn, kontaktuppgifter och behörigheter. Ytterligare meriter som kan ha betydelse för behörighet eller om den ansökandes kvalitet för yrkesrollsutveckling tas även med. Utbildningsledaren gör utifrån denna lista ett förslag till antagning. Den studerande kan tillgodoräkna sig annan genomgången utbildning eller arbetserfarenhet, om de kunskaper, färdigheter och kompetenser som åberopas är av sådan beskaffenhet och omfattning att de i huvudsak svarar mot den aktuella utbildningen/kursen. Detta gäller såväl för hel kurs, som för del av kurs, inklusive LIA. Utöver dokumentation av ovanstående, bör i särskilda fall även annan identifiering och dokumentation av reell kompetens, göras. Inom detta ges stöd av Studie- och yrkesvägledaren. Ledningsgruppen för utbildningen prövar alla frågor om tillgodoräknande. Ledningsgruppen sammankallas och får del av utbildningsledarens förslag. Utifrån branschens behov och kvalitetskriterier gör gruppen ett nytt reviderat förslag eller går vidare med utbildningsledarens förslag och beslutar om antagning. Beslutet nedtecknas i protokoll för Ledningsgruppen. Antagning sker till de antal platser som utbildningen erbjuder. En reservlista upprättas på sökanden som inte erbjuds plats i första urvalet. Dessa kan komma i fråga om antagna avböjer erbjudandet om utbildning eller att avbrott sker i början av utbildningen. Brev sänds till / kontakt tas med de antagna till utbildningen. Detta dokumenteras Sida 6 (14)

8 Reell kompetens Med reell kompetens menas en persons samlade kompetens oavsett hur den införskaffats. För att göra det möjligt att bedöma om den sökandes egna uppgifter gällande tillräckliga baskunskaper låter vi som utbildningsanordnare sökande som ej har dokumenterad behörighet genomgå ett praktiskt och ett teoretiskt prov i grundläggande besöksnäring. Provet skapas, genomförs och betygsätts av en av ledningsgruppen utsedd branschkunnig person. Provet innebär ett teoretiskt och ett praktiskt prov som är skapat av en av ledningsgruppen utsedd person från branschen Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Urvalsgrunder Tidigare utbildning Tidigare genomgången utbildning enligt krav på särskilda förkunskaper, t.ex. hotell- och turismprogram, hotell- och restaurangprogram, handelsprogram, ekonomiprogram eller annan likvärdig utbildning, beaktas som behörighetsgivande för antagning.utifrån denna behörighet sker intervjuer för fastställande av rangordning inför antagning. Yrkeserfarenhet Tidigare erfarenhet enligt krav på särskilda förkunskaper, t.ex. arbete inom turismverksamhet eller annan likvärdig erfarenhet, beaktas som behörighetsgivande för antagning. Utifrån denna behörighet sker intervjuer för fastställande av rangordning inför antagning. Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen Antagningsförfarandet består av intervjuer för samtliga som ansetts behöriga genom utbildning eller annan likvärdig erfarenhet. De sökande intervjuas av ett rekryteringsteam från utbildningsanordnaren, vilket vanligtvis består av utbildningsledaren, en erfaren företrädare från branschen samt när tillfälle ges studeranderepresentanter från pågående utbildning. Syftet är att hitta personer med rätt förutsättningar och motivation för att bli duktiga entreprenörer i den krävande besöksnäringen. Kriterier som bedöms vid intervjun är vilja att arbeta i team, kommunikationsförmåga, flexibilitet, kreativitet, motivation samt intresse för besöksnäring och destinationsnäring. I nära anslutning till intervjuerna sammanställs en bedömning där de som träffat de sökande poängsätter sina synpunkter på en 10-gradig skala utifrån den sökandes teoretiska och praktiska erfarenheter Beslut om antagning fattas av ledningsgruppen när utbildningsanordnaren sammanställt resultatet av intervjuerna. Sida 7 (14)

9 Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare {Uppgift saknas} Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation Utbildningen utgår från ett synsätt och upplägg som karaktäriseras av att lärandet ska utgå ifrån en verklighetsanknuten kontext och bygga på kommunikativa grunder. Det innebär att lärande och utvecklande av kompetens sker i möten och dialog mellan studerande, lärare/föreläsare, branschföreträdare och handledare. Kunskaper och färdigheter ska utvecklas mot angivna mål genom att teori och praktik integreras samt att den studerande tränas i att reflektera kring sin egen lärprocess utifrån framtida yrkesroll. En entreprenöriell grundsyn genomsyrar utformning och upplägg. Utbildningen till Kulinarisk destinationsutvecklare kommer att uppmärksamma de i tre kunskapsformerna som skapar en kulinarisk destination, utifrån Tellström/Grythyttan: I Hantverk(att göra och reflektera) - Livsmedels produktion - Livsmedelsförsljning - Restaurangmatlagning - Web-kommunikation/Facebook - Bild-text-görande - Matsouvenirer - Bygga nätverk och att få människor att funka ihop II Teori (att läsa och reflektera) - Besöksnäring - Regionalt varumärkesarbete - Nätverkssamarbete mellan företagare, logistik - Hotell/turaktörer/restauratörer/kommuner - Destination som upplevelserum - Uthållig produktion - Inköp/avfall, uthållig utveckling - Matminne, att berätta om sina måltider för att locka andra - Gastronomi som regional varumärke III Gestaltning (att göra och reflektera) - Måltidsuppleveser - Paketera tjänster och produkter inom kulinaria - Konceptualisering Termin 1 omfattar 70 p fördelade enligt följande under perioden september till december : Destinationsutvecklingskunskap Gastronomi Hållbar besöksnäring Projektledning och evenemangsutveckling Sida 8 (14)

10 De övergripande målen för termin 1 är att de studerande ska ha uppnått: - En god förståelse för villkoren att arbeta med destinationsutveckling - En god överblick över besöksnäringens uppbyggnad lokalt, regionalt och nationellt - Goda kunskaper kring besöksnäringens framväxt och nuläge - Ett gott praktiskt yrkeskunnande inom destination och eventutveckling - En hög servicekompetens med god självkännedom, kreativitet, egen drivkraft och kommunikationsförmåga som grund Termin 2 omfattar 55 poäng fördelade under perioden januari till april enligt följande: Projektledning och evenemangsutveckling Ekonomi och marknadskommunikation LIA De övergripande målen för termin 2 är att de studerande ska ha uppnått: - En god förståelse för och förmåga till ekonomi-, projektlednings- och personalledning - Ett fördjupat praktiskt yrkeskunnande i rollen som kulinarisk destinationsutvecklare - Goda kunskaper inom marknadskommunikation - God kompetrens inom ledning och organisationsutveckling för en hållbar besöksnäring Arbete med studerande i behov av ytterligare pedagogiskt stöd Utbildningen inleds med en introduktion där följandemoment ingår: - Lära känna varandra aktiviteter där studerande, lärande, utbildningsledare, branschföreträdare, ledningsgrupp och LIA-företag får möjlighet att presentera sig för varandra och diskutera arbetslivets del i utbildningen samt arbetsmarknadens struktur och förutsättningar inom aktuellt utbildningsområde. - YH-utbildning som skolform, ledningsgrupp, utbildningsmål, kursmål, studieupplägg, inflytandefrågor, bedömning och betygsättning, kunskapskontroll samt examination genomlyses. - Studiebesök genomförs - Studieteknik - Praktiska frågor kring datakonto, e-post, studiestöd, schema, bibliotek, studievägledningsfunktionen. Särskilt stöd till de studerande ges även kontinuerligt genom specialpedagoger och ett mentorskap samt av studie- och yrkesvägledare och teknikstöd, kring studieteknik, studiesociala frågor och vägval för framtida yrkesverksamhet. Utbildningen generellt erbjuder en nära och stödjande studiemiljö. Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen Utbildningen drivs i nära samarbete med branschen och är genom det verklighetsförankrad. Den studerande ges därmed möjlighet att omsätta teoretiska kunskaper till praktik redan under pågående utbildning. Utöver detta sker ett strukturerat och systematiskt arbete för att kontinuerligt säkerställa det arbetslivsanknutna lärandet: Mentorskap Varje studerande ges en mentor som stöd och inspiration. Mentorn kommer från ett företag eller organisation utifrån den studerandes studieinriktning. Nätverk Inom utbildningen, och inte minst efter densamma, finns ett etablerat nätverk med kontaktpersoner Sida 9 (14)

11 inom företag och organisationer för arbetsrelaterade frågor eller fortsatt karriärutveckling. Denna lista på personer kommer sannolikt fungera som "dörröppnare" även i ett längre perspektiv. BesöksAkademin Utbildningen genomförs inom BesöksAkademin som är ett partssammansatt forum för utbildning, utveckling och inspiration. Inom Akademin sker ständiga utvecklingsorienterade aktiviteter, som vänder sig såväl till företag och offentliga aktörer som en intresserad allmänhet. Den miljö med branschutbildning och de workshop som erbjuds branschens företag erbjuds även de studerande. Verklighetsbaserade case Inom utbildningen sker många moment medelst "case" för att erbjuda de studerande verklighetsbaserade övningar och inspirera för framtida utmaningar. Dessa är ofta hämtade från branschens aktörer i närområdet. Studiebesök, omvärldsbevakning mm. Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna Inför LIA-perioden erhåller de studerande en lista över de LIA-platser utbildningsanordnaren försäkrat sig om. Detta sker i samband med att en s.k. branschdag anordnas på skolan där samtliga LIA-företag finns representerade. Syftet är att företagen och de studerande ska ges möjlighet att presentera sig för varandra så att tidiga kontakter knyts. Inom utbildningen används branschföretagen, oftast LIA-företagen, som exempel och "case". Detta innebär att de studerandes förförståelse av det specifika företaget redan är initierad. Det gör att starträckan vid introduktionen i LIA-företagets nuvarande situation förkortas. Inför LIA-perioden tar även den studerande kontakt med "sitt" LIA-företag för en kortare briefing av nuläge och förväntade arbetsuppgifter i kommande LIA-period. En uppgift fastställs för respektive studerande att utföra under LIA-perioden. Arbetet inleds före LIA-perioden, bl.a. med problemidentifiering, omvärldsanalys och branschspecifik fördjupning, och genomförs sedan under LIA. Efter LIA-perioden används och redovisas denna uppgift i efterföljande kurser. Genom detta uppnås en hög grad av sammankoppling av praktiska och teoretiska kunskaper. Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser Utbildningsanordnaren kommer att säkerställa anskaffningen av LIA-platser. Utöver detta ges även de studerande möjlighet att initiera anskaffandet. Vid etablering av kontakt med LIA-företag sker en avsiktsförklaring, enligt upprättad mall, mellan utbildningsanordnaren och berört LIA-företag. I denna avsiktförkling framgår respektive parts åtagande och roll som utbildningsgenomförare. Samtliga handledare från LIA-företagen kallas till en obligatorisk handledarutbildning där uppdrag, roll, kursplan, bedömning och betygssättning tas upp. I samband med denna utbildning erhåller varje handledare ett skriftligt material som stödjer och beskriver handledarens roll och uppgift under LIA. Under varje LIA-period håller kursansvarig lärare kontinuerlig kontakt med LIA-företagen. Den studerande får även ett personligt besök av sin lärare. Vid besöket genomförs samtal både med den studerande enskilt, handledaren enskilt och alla tre tillsammans. En avstämning mot kursmål och betygskriterier görs under samtalet såväl som en allmän avstämning gällande trivsel och arbetsmiljö. Ett av utbildningsanordnaren särskilt framtaget dokument utgör underlag för bedömning av måluppfyllelse och fylls i tillsammans under samtalet. Detta skrivs på av alla tre parter som får varsin kopia. Eventuella identifierade problemområden följs upp av lärare och utbildningsledaren tillsammans och blir föremål för ny utvärdering enligt en tidsplan parterna kommer överens om. Materialet dokumenteras. Sida 10 (14)

12 Metoder för kunskapskontroll Bedömning och betygssättning baseras på: - skriftliga tester - muntliga framföranden - skriftliga rapporter - redovisning av gruppuppgifter - utförandet av praktiska uppgifter - omdömen från LIA Kursansvarig lärare genomför kunskapskontroll utifrån upprättad kursplan och övergripande utbildningsplan. Vid tveksamheter sker samråd med utbildningsledaren och en dialog med övriga lärare. Kunskapskontrollen syfte är, förutom avstämning mot kursmålen, att stimulera och stödja den studerandes kunskaps- och färdighetsutveckling. Detta innebär att särskild hänsyn bör tas till den studerandes inlärningsstilar. Det är också en viktig inflytandefråga för de studerande att få vara med och ha synpunkter på redovisningssätt, arbetsformer och hur kunskapskontrollen går till. Betygskriteriernas utformning kommer att ha viss styrning vid val av kunskapskontroll eftersom kriterierna kommer att fokusera på de studerandes förmåga att applicera sina kunskaper och färdigheter i arbetslivet. Betygskriterier och betygskrav Kursplaner med tillhörande betygskriterier framarbetas utifrån Utbildningsplanen av utbildningsanordnaren och involverade lärare inför starten av utbildningen. Särskilt fokus läggs på dessa kriterier utifrån EUs nio nyckelkompetenser. Betygskriterierna tas fram i en bedömningsmatris, så att betygskraven för respektive betygssteg klargörs. Bedömningsmatrisen ska beakta såväl kunskap och kompetenser som färdigheter. Betygskravet ska vara mätbart och klart bedömningsbart av examinerande lärare. Betygskriterier och betygskrav ska vara kommunicerade med de studerande såväl vid utbildningen generella start som vid enskild kursstart. En dialog ska föras kring kriteriernas- och kravens betydelse och exempel ska kunna ges. Kursplaner, betygskriterier och betygskrav ska finnas tillgängliga innan utbildningen startar och under utbildningen, på skollans webb-plattform. Entreprenörskap i utbildningen Turismbranschen och besöksnäringen karaktäriseras generellt av mycket entreprenöriellt tänkande och kreativa drivkrafter. Branschen är beroende av att finna personal som både har kunskaper och färdigheter att luta sig mot, men som också är problemlösare och som själva hittar vägar. Viktiga redskap är här också självkännedom, egen drivkraft och förmåga att kommunicera. Med utgångspunkt från ovanstående, innehåller utbildningen i ett tidigt skede starka inslag som handlar om psykologi, professionell rollutveckling och konkreta verktyg för planering, organisering och ekonomisering. Detta tränas kontinuerligt under hela utbildningen genom att arbete sker i projektform eller via case-metodik. En uppgift ska genomföras med ett givet mål i sikte men allt med att planera, organisera, hantera, sälja in, argumentera för, förhandla om, hitta nya vägar måste lösas. Sida 11 (14)

13 I det nära samarbetet med arbetslivet finns förebilder i entreprenörskap och innovativt tänkande, bl a gästföreläsningar, besök Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 25 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar Kvalitetsarbete 10 tim/vecka per studerande Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Kalmarsunds Gymnasieförbund har ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsutvecklingssystem. Förbundets vision och de prioriterade områden som ska ligga till grund för allt planerings- och genomförandearbete inom förbundets enheter. Med hjälp av förbundets verksamhetsledningssystem och systematiska kvalitetsarbete ska avstämning, uppföljning och utvärdering ske kontinuerligt genom delårsrapporter, årsredovisning och enheternas resultatredovisningar. Från och med 2012 har förbundet dessutom ett nytt system- och ledningsstöd - Hypergene - för uppföljning av mål. Inom YH-utbildningen finns följande kvalitetsmål: - Verksamheten ska vara utformad så de studerande ges möjlighet att uppnå maximal måluppfyllelse - Utbildningen ska generera den kompetens arbetslivet efterfrågar - Lagar och förordningar efterlevs på ett rättssäkert sätt - Ett demokratiskt och humanistiskt synsätt alltid genomsyrar verksamheten - Trygghet, jämställdhet och mångfald främjas - En god arbetsmiljö tillhandahålls, såväl ur fysisk som psyko-social aspekt - De studerande upplever att de möts av ett professionellt förhållningssätt och en hög kompetens - De studerande upplever att de har en reell insyn och ett reellt inflytande över utbildningen - De studerande upplever att bedömning och betygsättning är välgrundad, genomlyst och rättvis Inför utbildningens start kommer ledningsgruppen att arbeta fram kvalitetsindikatorer för att bedöma ovanstående mål. Vidare kommer en dialog ske med de studerande vid den inledande introduktionen kring utbildningen mål, kvalitet och uppföljning. Detta underlag kommer sedan att användas av utbildningsanordnaren i det löpande kvalitetsarbetet Ovanstående underlag och de löpande uppföljningarna genom enkäter mm. dokumenteras skriftligt i en processutvärdering. Utbildningsledaren ansvarar för genomförandet. Redovisning görs sedan vid Ledningsgruppens sammanträde. Sida 12 (14)

14 Översyn En enkät kommer att sättas samman med fokus på ovanstående mål och synsätt. Enkäten kommer att ges till de studerande efter 8-10 veckors studier. Resultatet sammanställs och redovisas för studerandegruppen, lärarlaget samt i ledningsgruppen. Den första mätningen utgör ett avstamp och en utgångspunkt för det kommande förbättringsarbetet. Resultatet analyseras av studerandegruppen, lärarna samt i ledningsgruppen. Ledningsgruppen formulerar sedan tidssatta, konkreta mål för nästkommande kvalitetsundersökning samt vidtar de åtgärder man anser nödvändiga för att nå dessa mål. Utöver detta kommer det finnas en stående punkt på dagordningen vid de återkommande studerandesamråden kring kvalitets- och förbättringsarbete. Studerandesamråden sker en gång i månaden med samtliga studerande och leds av utbildningsledaren. Mötena protokollförs och där åtgärder, tid och ansvar synliggörs. Vid kursavslut sker en uppföljning av den genomförda kursen där brister, framgångar och förbättringsområden identifieras för att få ett systematiskt förbättringsarbete inför nästkommande kurs. Resultatet redovisas studerande, lärare och ledningsgrupp. När hela utbildningen är slutförd görs en avslutande kvalitetsuppföljning genom en enkät till samtliga studerande samt ett antal djupintervjuer ( avskedsintervjuer ) för att finna en kvalitativ återkoppling på utbildningen och studietiden. Utgångspunkten är utbildningens övergripande mål och kvalitetsmål. Intervjuerna genomförs av utbildningsledaren. Resultatet av dessa enkäter och intervjuer redovisas lärare och ledningsgrupp. Ledningsgruppen arbetar efter PDCA-principen (Plan, Do, Check, Act) för ständiga förbättringar. Utifrån resultaten i ovanstående undersökningar analyseras dessa och förslag ges på åtgärder. Dessa åtgärder ges i uppdrag till utbildningsledare som återredovisar till ledningsgruppen. Detta dokumenteras i protokoll Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Utbildningen sker inom Kalmarsunds Gymnasieförbund. Gymnasieförbundet är ett kommunalförbund bestående av Kalmar, Borgholm, Torsås och Mörbylånga kommuner och bedriver gymnasie- och vuxenutbildningar. Denna YH-utbildning sker vid enheten Ölands Gymnasium och inom ordinarie rektors ansvar. För utbildningen finns en utsedd utbildningsledare som har genomförandeansvar för utbildningen. Vidare finns lärare, dels anställda av Gymnasieförbundet, dels på uppdrag av Förbundet med anställning hos Halltorps Gästgiveri. Utöver dessa kommer utbildare, föreläsare och mentorer finnas från branschen. Verksamheten sker inom den utbildningsplattform som bildats, BesöksAkademin. I denna finns även ett övergripande rådgivande organ, Rådet, där organisationer, branschrepresentanter och enskilda aktörer finns representerade. I Rådet redovisas kontinuerligt resultatet av utbildningen. Flera av deltagarna i YH-utbildningen ledningsgrupp finns även med i detta forum. Ambitionen är att BesöksAkademin ska genomföra utbildningar, stimulera utveckling och vara en inspirationsmiljö för att gynna besöksnäringen. Genom deltagandet av flera aktörer och att dessa frågor ges en regional kontinuitet skapas goda förutsättningar för utveckling. Sida 13 (14)

15 Studerandeinflytande Utbildningens kvalitet formas gemensamt av alla inblandade. Det gör den kontinuerliga och systematiska dialogen viktig. Vid YH-utbildningen finns därför studerandesamråd varje månad, då samtliga studerande och lärare under utbildningsledarens ledning träffas. Dessa möten har syfte att informera, föra dialog samt att ta ställning i frågor avseende utbildningen. Studerandesamrådet tar även beslut inom sin delegation. Varje möte har en agenda som sätt av utbildningsledaren tillsammans med två lärarrepresentanter och två studeranderepresentanter. Dessa utgör ett informellt arbetsutskott mellan studerandesamrådens ordinarie möten. Vid mötena förs minnesanteckningar som finns tillgängliga på utbildningens webbplats. Utöver studerandesamråden, där kvalitetsuppföljning är en fast punkt, sker även studerandeinflytande genom de enkäter som beskrivits ovan. I Ledningsgruppen finns en studeranderepresentant. Denna har som uppgift att på den formella och beslutande arenan lyfta fram de studerandes frågor. Vid Ledningsgruppens möten finns för detta, utöver möjligheten i andra ärenden, på den fasta punkten Studerande och studiesituation på dagordningen. Ledningsgruppens möten protokollförs och finns tillgängliga på utbildningens webbplats. Sida 14 (14)