J=bíí=ëíìÇáÉã~íÉêá~ä=íáää=o Çëä~ÖÉí

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "J=bíí=ëíìÇáÉã~íÉêá~ä=íáää=o Çëä~ÖÉí"

Transkript

1 J=bíí=ëíìÇáÉã~íÉêá~ä=íáää=o Çëä~ÖÉí = = = = = = c êñ~íí~êéw== = _áêöáí=^àåéëí Üä=C=rää~=qÉåÖäáåÖ= = = = = =

2 Förord RÅDSLAGET ett steg till Hur många ben har en tusenfoting? Vi vet faktiskt inte det, men förstår att det är väldigt många. Vi tror också att det kan vara bra om alla dess ben går åt ungefär samma håll. Det blir liksom en mer stabil gång i en sådan situation. Framförallt tror vi att det viktigt att insekten har ett mål för sina ögon, en vision om att det är dit han ska. Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva går ut i ett rådslag, som man kallar RÅDSLAGET - ett steg till. Det är svårt att låta bli att tänka på tusenfotingen i den situationen! Sanningen är ju att byarörelsen är en gigantisk organisation, med över 4000 utvecklingsgrupper och mer än aktiva människor runt om i vårt avlånga land. Ingen rörelse vilken den vara må kan ju se identiskt lika ut på alla platser. Utgångsläget är just de lokala förhållandena och omständigheterna. Det kan ingen ifrågasätta. Byarörelsen har ett par decennier på nacken. Nu, säger Folkrörelserådet, nu är det dags att tänka till och ta ytterligare ett steg för att bli ännu starkare och bättre. Många av utvecklingsgrupperna kan säkert själva ta ett steg. Det är också mycket viktigt att hitta en struktur och en organisation som underlättar gruppernas verksamheter och idéer. Med det målet för sina ögon är det ett oeftergivligt krav att rådslaget blir ett nerifrån - och upp-rådslag. Det är med andra ord nödvändigt att alla fyratusen benen lyfter och tar det nödvändiga steget! Det kan säkert bli riktigt spretig gång i början, men på sikt en uthålligare framtid. Vi har gjort en studieplan, där faktiskt tusenfotingen har fått en framträdande roll. Vi är övertygade om att en studieplan till rådslag varken får påverka eller stå i vägen för cirkeldeltagarnas fria tankar, drömma, önskningar och visioner, som tar sats ur den egna vardagen. Det mest viktiga i cirkelarbetet är det som finns i era egna tankar och studieplanen får då en något underordnad betydelse. Det finns mycket att bita i... men resan mot målet kommer att vara mödan värd! LYCKA TILL! Ulla Tengling Birgit Ajneståhl 1

3 Avsnitt 1 Rådslaget ett steg till Det här är en något annorlunda studieplan, som till stor del bygger på följande ledord: rådslag byarörelsen den kreativa rörelsen delaktighet samhällsnytta samhörighet i rörelsen visioner Studiecirkeln Studiecirkeln, som arbetsmetod, är odiskutabel, liksom folkbildningens roll är det: Vi kan tänka oss ett klassrum, där läraren håller upp ett äpple. Alla ser äpplet från samma håll och alla skulle beskriva det på likartat sätt. I studiecirkeln sätter vi äpplet mitt på bordet och deltagarna ser och uppfattar det från olika synvinklar. Beskrivningarna skulle fortfarande handla om ett äpple, men man ser det på olika vis. På samma vis är det säkert i den här cirkeln. Vi har rätt likartad bakgrund, men ser det ändå ur lite olika synvinklar. Det är de olika synvinklarna vi nu ska granska och diskutera. Studieplanen Studieplanen finns bara på nätet och måste tankas hem. Det är något som ABF och SVavdelningarna gärna hjälper till med. Studieplanen bygger på sex avsnitt, och alltså inte sex sammankomster. Det kan lika gärna bli sex sammankomster som fyra eller tolv. Cirkeln måste själv avgöra hur mycket tid man har möjlighet att ägna sig åt ämnet. Ledord Arbetet med ledord kan liknas vid mind mapning (fritt översatt tankekarta ) där man utgår från ett visst ord och följer det. Vi har gjort tusenfotingar för att starta upp diskussionerna. Hur de slutar vet bara ni själva! Det kommer i vart fall att finnas tusentals infallsvinklar kring varje ledord. Kommunikation Ett rådslag blir inget rådslag, om man inte kommunicera det med någon/några. Vid minst två tillfällen är det viktigt, att ni skickar in era synpunkter till länsbygderådet. Första tillfället är efter denna sammankomst, där ni beskriver era förväntningar, synpunkter och önskemål kring själva rådslaget. Det är bra, eftersom länsbygderådet då kan medverka till sådant, som ni känner som angeläget. Efter varje sammankomst skall ni skriva ner vad som framkommit i diskussionerna och som känns angelägna att vidarebefordra. Där kan ni välja om ni vill skicka dem efter varje gång eller avvakta till den sista sammankomsten. Utse en ansvarig för inskickandet. Cirkelstarten 1. Börja med att diskutera praktiska frågor (antal sammankomster, veckodagar, fika, arbetsuppgifter, mål och metod). En bra arbetsuppgift, som någon bör tilldelas är att hålla koll på vad som skrivs/sägs på en annan vem som skall vara ansvarig för att tankar och idéer förs vidare. ). 2. Ögna igenom bilaga 1: Folkrörelserådets upprop kring rådslaget 3. Titta på avsnittet om hur organisationen fungerar idag hämtad från (se nästa sida) 4. Fundera utifrån tusenfotingens ledord: rådslaget. 5. Precisera era tankar, idéer och synpunkter kring rådslaget och skicka in det till LBR. 6. Förbered nästa sammankomst! Något som behöver förberedas? 2

4 Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva Ger stöd och röst åt byarörelse på nationell nivå genom att sprida erfarenheter stimulera samverkan bilda opinion påverka politiken Organisation Folkrörelserådet är en ideell förening som leds av en styrelse med Åke Edin som ordförande samt åtta ordinarie ledamöter och fem ersättare. Ledamöterna representerar de lokala utvecklingsgrupperna och medlemsorganisationerna Årsmötet är rådets högsta beslutande organ. Det består av lika många ledamöter från de lokala utvecklingsgrupperna som från medlemsorganisationerna. Landsbygdsriksdagens beslut är rådgivande och ett rättesnöre för verksamheten. Byarörelsen En ny demokratisk folkrörelse har växt fram på landsbygden och småorterna runt om i hela landet som en reaktion på regionala obalanser och kommunsammanslagningar. Byarörelsens genombrott kom under 1980-talet i samband med landsbygdskampanjen "Hela Sverige ska leva". Sveriges Hembygdsförbund samlade folkrörelserna och den statliga Glesbygdsdelegationen manade myndigheterna till samarbete för landsbygdens utveckling. Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva bildades 1989 för att arbeta för landsbygdens utveckling ur ett lokalt perspektiv som en fortsättning på landsbygdskampanjen. Över lokala utvecklingsgrupper samt ett femtiotal medlemsorganisationer bestående av etablerade folkrörelser och andra organisationer samverkar idag för bygdeutveckling och lokal demokrati. Bygderåd I de flesta län har sammanslutningar, sk länsbygderåd bildats för de lokala utvecklingsgrupperna. Länsbygderåden ger information, råd och stöd till grupperna, samordnar och driver gemensamma frågor i länet. Även på kommunal nivå blir det allt vanligare att grupperna organiserar sig för att driva gemensamma frågor i s k kommunbygderåd. 3

5 Förväntningar Mål RÅDSLAGET - ett steg till Önskemål Annat... Samverkan Koncentrera er på ordet Rådslaget ett steg till. Är det viktigt att ha ett sådant här rådslag? Vad kan man få ut av sådan genomlysning? Vad vill ni ha ut ur rådslaget? Vilken stöttning vill ni ha under resans gång? Vore det intressant med samverkan med andra grupper, organisationer, kommun- och länsbygderåd? Ställ allt ni kan komma på på sin spets! Det är främst svaren på de här frågorna, som det vore bra om ni delgav LBR. Utgå från tusenfotingen! I takt med tiden Håll er hela tiden ajour med vad som händer inom rörelsen. Gå fortlöpande gå in på hemsidan Där finns många informativa artiklar och intervjuer med eldsjälar. SV har tagit fram Metodboxen, som handlar om Lokal utveckling. Den kan vara ett hjälpmedel i cirkelarbetet, och kan också ge idéer kring verksamheter efter rådslaget. TÄNK POSITIVT OCH LYCKA TILL! 4

6 Tankar kring Rådslaget ett steg till från studiecirkeln i Berätta gärna om avvikande meningar också. Insänt av:...tfn... 5

7 Avsnitt 2 Byarörelsen Kärt barn har många namn: byarörelsen, bygderörelsen, men, som samlande namn har vi valt att använda lokala utvecklingsgrupper LUG. Rörelsen är en i grunden annorlunda folkrörelse. I Sverige finns det mer än 4000 lokala utvecklingsgrupper, LUG (byalag, samhällsföreningar, intresseföreningar, sockenråd etc.) som satsar enormt mycket arbete och pengar för att utveckla sin bygd och framtid. De utgår från sina lokala förutsättningar och de behov som finns. LUG ser till helheten i bygden och arbetar gränsöverskridande (över organisationer, partier och samhällssektorer). Alla strävar mot lokalt inflytande och med en stark övertygelse om bygdens värde och möjligheter. LUG är i hög grad en förening: för förändringar, förbättringar, för framtiden, för folket i bygden, o s v. Det är lätt att tycka att byarörelsen är en spretig organisation, med alla sina olika benämningar, olika sätt att verka och vara. I en del LUG har man vanliga medlemmar, som betalar en medlemsavgift. I andra grupper är man sammansatt av olika föreningar och det är där man betalar sin medlemsavgift. Andra åter kan vara löst samarbetande personer utan formaliteter som t ex medlemsavgifter. Även om det i detta förhållande är en skillnad mot andra föreningar, så måste inte spretigheten vara till förfång, tvärtom kan det ses som en tillgång att ha möjligheter att utvecklas efter egna förutsättningar. I Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva finns ett femtiotal medlemsorganisationer. (bilaga 2) Varje folkrörelse är en slags proteströrelse; frikyrkrörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen, alla med rötter i artonhundratalet, är ett svar på en ordning de ogillade. Frikyrkan satte sig emot statskyrkans makt och auktoritet, arbetarrörelsen krävde rättvisa åt arbetarna, rätt till fritid, rätt till vila! Nykterhetsrörelsen protesterade mot det utbredda supandet. Ja till och med idrottsrörelsen var en proteströrelse; här handlade det om att göra idrotten tillgänglig för ett flertal och inte som tidigare ett fåtal! Många av de här organisationerna har kommit igång kring en eller flera eldsjälar. Samma sak gäller i hög grad de lokala utvecklingsgrupperna. Varje folkrörelse har fått växa och skaffa sig inflytande över samhällsutvecklingen i kamp mot den rådande ordningen, på egna villkor. Så är det också med LUG. Varje tid har sina egna rörelser. Byarörelsen med lokala utvecklingsgrupper är bara i början av sitt samhällsförändrande arbete, medan andra folkrörelser kanske för en tynande tillvaro. Folkbildningen finns till för att göra folkrörelser skickligare i sak. Kunskap är makt! Precis som andra folkrörelser möts byarörelsen med motargument och ibland med ren illvilja. Då gäller det att slipa argumenten. Studiecirkeln är en bra metod. Fundera över Hur fungerar er grupp? Hur är den sammansatt? Demokratiskt vald? Representativ för fol-ket i bygden? Vilka av folkrörelserådets medlemmar (se bilaga 2) finns representerade i er grupp! Hur aktiva är de i LUG eller som egen organisation i er bygd? Hur aktiva är de som egen organisation i er bygd? Hur aktiva är de i LUG? Ledordet är lokal utvecklingsgrupp. Nu gäller det att beskriva den egna gruppen, historiskt, framväxten verksamheten, samverkan med andra grupper, myndigheter, verksamheter, 6

8 svårigheter, stimulanser, ja kort sagt allt. DISKUTERA! Myndigheter Närmiljön LUG Kommunen i bygden Eget inre arbete 7

9 Tankar kring Byalag LUG från studiecirkeln i Kan skickas in efter sammankomsten, eller sparas till efter den sista sammankomsten Berätta gärna om avvikande meningar också. Insänt av:...tfn... 8

10 Avsnitt 3 Delaktighet Det svenska ordet kommun kommer från det latinska ordet communis, och betyder gemensam. Redan det ger vid handen att vi har gemensamma angelägenheter, som vi måste lösa gemensamt. Både primärkommunens och landstingskommunens verksamheter är angelägenheter, som vi måste lösa tillsammans och i solidaritet (=gemensam ansvarighet). En lokal gemenskap Den lokala utvecklingsgruppen är också en gemenskap. Den skiljer sig från andra lokala föreningar genom att man ofta hanterar helheten i bygden och inte bara speciell verksamhet. På så sätt är den unik och liknar faktiskt en liten kommun. Man samlas och diskuterar, prioriterar, samordnar, planerar och genomför över gränser mellan traditionella intresseområden och föreningar. Att ingå i en process, att vara delaktig, är oändligt viktigt för var och en av oss, medan utanförskap och känslan av att ha blivit överkörd kan vara helt förödande. Ett av de lokala utvecklingsgruppernas mest betydande ben är just delaktighet. Man vill vara delaktig i det som rör bygden. Trots att det är ett känt faktum, väljer en del att stå utanför de lokala utvecklingsgruppernas verksamhet. Demokrati Ur kommunaldemokratisk synvinkel är således utvecklingsgrupperna speciella. Vi är vana att rita in demokratin i organisationsmönster, t ex den representativa demokratin från väljare till riksdag och fullmäktige. I det mönstret finns som regel inte utvecklingsgrupperna. Man kan alltid ställa sig frågan om Lokala utvecklingsgrupper borde vara med som ett mer naturligt inslag i den kommunala demokratin. I framtiden är det också viktigt inte minst för grupperna själva att veta på vilka villkor de ska skall verka, vilken roll ska de till exempel ha inom ramen för den kommunala demokratin? Experter Det finns experter inom nära nog alla områden. Det är naturligtvis viktigt för alla att ta till sig deras kunskaper. Experterna på den bygden får nog anses vara de som bor dät. Ledordet Ledordet är nu delaktighet. Det gäller nu att utifrån det ordet analysera vad delaktighet betyder för er grupp, hur det påverkar engagemanget, hur man ser på det från andra, t ex myndigheter, andra byar, som inte har LUG, samhällsutvecklingen, fel, brister, möjligheter, varför inte alla i bygden är engagerade, vilka speciella krav ställs för att engagera medborgarna tvärs över samhällssektorer och intresseområden, ja kort: ALLT. 9

11 Utanförskap Engagemang Delaktighet Påverkan Myndigheter 10

12 Tankar kring delaktighet från studiecirkeln i Kan skickas in efter sammankomsten, eller sparas till efter den sista sammankomsten Berätta gärna om avvikande meningar också. Insänt av:...tfn... 11

13 Avsnitt 4 Samhällsnytta Lokala utvecklingsgrupper (LUG) De lokala utvecklingsgrupperna gör en stor samhällsnytta. Om den saken är väldigt många överens; och i grupperna själva är övertygelsen stor om just det. Det finns de som räknar nyttan i kronor och ören; och som kommit fram till att de lokala utvecklingsgrupperna gör en samhällsinvestering i arbete och pengar på 1 miljard kronor om året. Det finns många frågor att ställa: a) Vad är samhällsnytta? b) Vilken samhällsnytta gör vi? c) Vem vinner på att vi gör det? Finns det intresse hos andra än hos oss själva för det vi kallar samhällsnytta? d) Hur kan vi sprida kunskap om den samhällsnytta, som vi gör? Och finns det intresse för sådan kunskap utanför vår egen krets? e) Kan vi göra ännu mer? f) Hur ser framtiden ut? Finns anledning att tro på mer lokala krafttag? g) Finns nya områden, som man kommer att förvänta sig ska skötas lokalt? Social redovisning Inom folkrörelserådet har det länge förekommit en diskussion kring hur man skall kunna redovisa lokalt utvecklingsarbete. Vilka mätbara mål har man? Blir vi tagna på allvar om man inte visa på en konkret social redovisning: Kan man sätta pris på ideellt arbete? Till vad nytta? Hur viktigt är det att kunna visa att organisationen/utvecklingsgruppen är närande och att bygden långt ifrån är tärande? Det är frågor som vi måste sätta fokus på! Ledord Ledordet är Samhällsnyttan. Utgå från den egna gruppen. Vilken samhällsnytta gör ni? Kan man värdera den i pengar? Vad skulle hända om ni inte gjorde den? Skulle det komma in andra aktörer och i så fall vilka? Skulle det vara viktigt om man på något vis (formel) kunde redovisa samhällsnyttan? Vem ska ta initiativ till samhällsnyttig verksamhet? (kommunen, länsstyrelsen, byborna eller..) Använd tusenfotingen till djupanalys! 12

14 Samhällsutveckling Initiativ Kommun= gemensam Samhällsnytta Service Social redovisn 13

15 Tankar kring Samhällsnyttan från studiecirkeln i Kan skickas in efter sammankomsten, eller sparas till efter den sista sammankomsten Berätta gärna om avvikande meningar också. Insänt av:...tfn... 14

16 Avsnitt 5 Samhörighet i rörelsen Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva (FRR) har funnits i snart ett par decennier. Det är ett nätverk av aktiva bygder. Kännetecknande är att de lokala grupperna jobbar för helheten i sin bygd. Kännetecknande är också att man samverkar med andra bygder i nätverk i sin kommun och region. FRR är en annorlunda folkrörelse i det avseendet att man inte har enskilda medlemmar som alla betalar medlemsavgifter. Ett femtiotal folkrörelser (fackliga, politiska, idrotts, religiösa, osv.), är medlemmar och betalar en tämligen blygsam medlemsavgift. (Se bilaga 1, medlemsorganisationer). På regional nivå finns Länsbygderåden (LBR). En del tar ut medlemsavgifter från sina lokala grupper. I ca 100 kommuner finns Kommunbygderåd (KBR). Såväl folkrörelserådet som länsbygderåden och kommunbygderåden ska verka för att underlätta samhörigheten inom byarörelsen. De 4000 Lokala utvecklingsgrupper (LUG) som finns i Sverige i dag är olika till form och till uppgift. Det är en brokig skara. Vissa samverkar mycket med andra så kallade organisationsled inom denna breda folkrörelse - andra samverkar inte alls utan är för det mesta sig själva nog. Ett är dock säkert; Myndigheter och andra samhällsaktörer frågar ofta efter byarörelsens åsikter i en rad skilda sammanhang. Frågorna riktas till alla led i rörelsen från Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva ned till de lokala utvecklingsgrupperna. Grupperna blir en alltmer naturlig del av samhällsapparaten Två övningar I detta avsnitt finner ni två övningar: Intressentkartan och ledordet. Ledordet Ledordet är Samhörighet i rörelsen. Sannolikheten för att det också i framtiden bli så att bygderörelsens åsikter kommer att väga tungt. Då gäller det att stå rustade. Tänk på ordet samhörighet i rörelsen. Hur viktigt är det att det finns ett samspel en samklang inom rörelsen. Vilka uttryck skulle de behöva ta? Kanske handlar det om gemensam utbildning, om samråd, om mera information om exempelvis olika inkomstmöjligheter, EU-medel, kompetensutveckling, starta eget, kooperativ, allmän samhällsutbildning? Finns det något värde i kontakterna med andra utvecklingsgrupper? I så fall varför och på vilket/vilka plan? Kommunalt? Regionalt? Nationellt Behövs över huvud taget någon samordning/samhörighet? 15

17 Intressentkarta Gör er egen intressentkarta. Den lokala utvecklingsgruppen är i mitten på piltavlan. Fundera på vilka intressenter den lokala utvecklingsgruppen har. Välj två olika färger på pennan en för nuvarande läge och en för önskat läge. Lista intressenterna och ge dem ett nummer ex: 1. FRR 2. LBR 3. KBR 4. kommunens organ (kanske flera olika nämnder) 5. invånarna 6. näringslivet 7. studieförbunden 8. andra organisationer 9.? 10.? LUG 16

18 Andra orgled utbildning Medlemsorg Samhörighet Engagemang Ekonomi 17

19 Tankar kring Samhörighet i rörelsen från studiecirkeln i.... Kan skickas in efter sammankomsten, eller sparas till efter den sista sammankomsten... Berätta gärna om avvikande meningar också. Insänt av:...tel nr... 18

20 Avsnitt 6 ETT STEG TILL Nu gäller det att ta steget. Det är ni i de drygt 4000 utvecklingsgrupperna som ska visa vägen till hur Byarörelsen skall möta framtiden! Under de tidigare avsnitten har ni satt in Er utvecklingsgrupp i sitt sammanhang. Det kanske visar att verksamheten redan är optimalt ideal? Här är en skala från 1 till 10. Sätt ett kryss där du/ni tycker att er utvecklingsgrupp är i dag. Motivera varför! Gör sedan om övningen och beskriv vart ni tror ni skulle kunna nå. Det finns ingen anledning att tro att det önskvärda läget inte hamnar mycket nära 10. Det viktiga är att ni analyserar vad skillnaden består i. Dagsläget Önskvärda läget Frågorna som kan ställas: Hur kommer vi till det önskvärda läget? Vad måste bli annorlunda? Är åldersfördelningen felaktig? Könsfördelningen? Är vi för dåligt organiserade? Får man tillräcklig och rätt stöd från andra aktörer i den här rörelsen, från den egna kommunen eller från folkrörelserna, som är med i Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva. Är det för få som är engagerade och för få som utför ett praktiskt arbete? Hur går det att förändra förutsättningarna för ett mera framgångsrikt arbete? Vilken/vilka stöd och hjälp behövs? Har vi slitit ut en och annan eldsjäl? Framtidsvisioner Byarörelsen är stark och framgångsrik Sverige skulle se annorlunda ut utan dessa människor som är engagerade i rörelsen. Eldsjälarna och byalagen har gjort bygder levande och riktigt bra att bo i.. Tänk över vad er lokala utvecklingsgrupp har för idé, för vision, med sitt arbete. Gå in i tusenfotingen hämningslöst. Vad krävs för att ni ska bli ännu bättre, ännu mer effektiv, mer trovärdig, högre status, mer inflytande eller allt vad det nu kan vara. Hur ser ni på hela byarörelsen som organisation. Vilka uppgifter är viktiga på de olika nivåerna i organisationen? Hur skall byarörelsen samspela med medlemsorganisationerna? Känns etiketten Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva fortfarande rätt? Hur skall vi finansiera verksamheten nu när staten drar ner på sitt anslag? Skall vi införa obligatoriska medlemsavgifter som i andra organisationer? Hur stor i så fall? SKICKA IN Efter sista sammankomsten måste era synpunkter skickas vidare till länsbygderådet, såvida ni inte skickat efter varje avsnitt. Gå gärna igenom det, som ni tidigare skrivit upp som kommentarer att skicka vidare. Gör ev. en sammanfattning. 19

21 Organisatoriskt Verksamhet Framtids- VISIONER Bättre, effektivare Ekonomi 20

22 Tankar kring Framtidsvisioner från studiecirkeln i Skall skickas in efter sista sammankomsten Berätta gärna om avvikande meningar också. Insänt av:...tel nr... 21

23 Bilaga 1 Rådslaget ett steg till Nu ska personer i mer än 4000 lokala utvecklingsgrupper tillsammans med medlemsorganisationerna samtala om framtiden för byarörelsen och Folkrörelserådet. Rådslaget planeras under hösten, startas efter årsskiftet och avslutas först våren Byarörelsen är betydelsefull Byarörelsen har nu utvecklats under närmare två decennier. Den växer fortfarande i omfattning och styrka, den mognar och tar sig an allt mer avancerade uppgifter. De lokala utvecklingsgrupperna utvecklas efter lite olika spår. En del betonar rollen som demokratiskt eller politiskt nav i bygden, medan andra lägger tyngdpunkten vid den ekonomiska funktionen och blir mer av projektriggare och förvaltare. Många är både och. Byarörelsen är i dag en naturlig och självklar företeelse i det svenska samhället. Grupperna samarbetar med varandra i naturligt avgränsade bygder. I mer än 100 kommuner och i alla län utom ett bildar också de lokala utvecklingsgrupper särskilda nätverk kommunbygderåd och länsbygderåd - som successivt får allt starkare positioner. Samspelet med kommunerna och andra myndigheter utvecklas. Allt fler tar ansvar för den ekonomiska utvecklingen och jobben i bygden. De är idag viktiga inslag i den sociala ekonomin och på många håll självklara aktörer i tillväxtarbetet. Givetvis finns grupper som har relativt begränsad verksamhet, Tex. vissa trivselaktiviteter, och för andra kan arbetet i perioder gå på sparlåga. Tungt på sina håll Eldsjälarna har det kämpigt och några slocknar, det går bakåt i en del bygder trots idogt utvecklingsarbete och föryngringen och nyrekryteringen är otillräcklig. Även om byarörelsen organiserar sig allt bättre - i byn, kommunen, länet går det fortfarande tungt på sina håll. Det är också uppenbart att verksamheten inte uppmärksammas efter förtjänst. Förr var den sedd över axeln eller ibland betraktad som lite farlig. Nu ska den bara finnas där och bidra till att lösa viktiga samhällsproblem - med i första hand ideella krafter.. Byarörelsen är särpräglad Byarörelsen är en ny företeelse i det svenska samhället som egentligen inte har någon motsvarighet. Det är en folkrörelse, men ändå ingen vanlig sådan. Den har offentlig karaktär men är ingen myndighet. Den är politisk men inte partipolitisk. Byarörelsen är ett nätverk av lokala utvecklingsgrupper och Folkrörelserådet utgör en plattform för att tillvarata och utveckla den folkliga kraften. En stor del av folkrörelserna samlas inom Folkrörelserådet för att stödja den lokala utvecklingen och landsbygden. Det som skiljer denna rörelse från stora delar av folkrörelsesverige i övrigt är frånsett att den växer kraftigt att den hanterar helheten lokalt. Byarörelsen verkar över gränser mellan samhällssektorer, föreningar och politiska partier och bildar på så sätt ett kitt mellan olika intressegrupperingar. Det är detta som gör byarörelsen unik. Byarörelsens betydelse och särprägel motiverar ett samhällsstöd. Det är en viktig men ändå blygsam samhällsinvestering som ger betydande återbäring till hela det svenska folkhushållet. 22

24 Nya utmaningar Samhällsapparaten blir allt mer komplex och svåröverskådlig. Välfärdssamhället krackelerar och effekterna är tydligast på landsbygden. Det som finns kvar av samhällsservice i glesbygdens byar är hotat och den sista bonden har slutat. Hur länge till kan vi tala om attraktiva bygder? Avfolkningen fortsätter på många håll även om det går bra för den stadsnära landsbygden. Visst finns många ljusglimtar i övrigt beroende på gynnsamt läge och aktiva bybor. Barn föds och glesbygdsbyar föryngras. Men generellt är det lilla och perifera drabbat av hårdhänta marknadskrafter och okänslig avreglering. Landsbygden sitter samtidigt på betydande resurser. Här finns aktiva och kunniga människor av alla slag, duktiga entreprenörer, samarbetsförmåga och den lilla skalan som attraherar många. Även om det är långt mellan husen är det nära mellan människorna. Där finns de naturgivna och förnybara resurser som vi ska bygga vårt hållbara samhälle på. Där finns möjlighet att samordna verksamheter lokalt på ett smart sätt - om inte rigida myndigheter sätter käppar i hjulet. Det ger oss en effektiv ekonomi. Vi har tillgångar som ger livskvalitet och som värdesätts av bosatta, besökare och inflyttare. Verksamheter koncentreras till större och större enheter. Lyckas vi fylla tomrummet med småskalig produktion och service? Vad händer när oljan sinar för det gör den om sådär år? Ger det oss en chans trots att vi måste betala skyhöga drivmedelspriser eller ställa bilen? Tillväxt är ordet för dagen. Och visst måste samhällsekonomin växa om vi ska klara välfärden. Men det räcker inte att det växer så det knakar i storstäderna. Alla delar av vårt land måste bidra till en sund och hållbar tillväxt. Ingen politik Det finns ingen politik för landsbygden och ingen för lokal utveckling heller. Det har inte hänt mycket mer på den här fronten de senaste åren än att vi gått in i EU och fått tillgång till lite strukturfondsmedel. Vad som händer efter 2006 är inte klart. Vågar vi tro på enklare regelverk och mindre byråkrati? Mer pengar än tidigare verkar det inte bli snarare tvärtom. Det är verkligen hög tid att statsmakterna etablerar en politik för landsbygden och lokal utveckling. Vitalisering En vital och engagerad folkrörelse, som byarörelsen är, måste ständigt förnya sig utifrån omvärldens föränderlighet och de nya krav som ställs för att möta morgondagen. Förändring och förnyelse måste också till för att utveckla den interna demokratin och attrahera nya människor till ett engagemang i det lokala utvecklingsarbetet. Folkrörelserådets roll, arbetsuppgifter och organisation är idag i stort sett desamma sedan starten. Byarörelsen har vuxit både kvantitativt och kvalitativt. Kanske har kvantiteten ibland fått gå före strukturerade insatser för att höja kvaliteten. Läns- och kommunbygderåden har utvecklats, vilket betytt ökad samverkan och ett bättre stöd till det lokala utvecklingsarbetet. Fortfarande är vi i hög grad beroende av alltför kortsiktiga statliga anslag för att finansiera vår verksamhet. Det gör oss sårbara. Ett rådslag Förenklat uttryckt så har byarörelsen nått en viss nivå etablerat en plattform. Utan tvekan är den framgångsrik men samtidigt lite sliten. Nu är det dags att tänka till och kanske ta ett ytterligare steg. Det finns behov av omprioritering, förnyelse och vitalisering. Vi måste förutsättningslöst genomlysa, diskutera och fånga in idéer till utveckling och förändring. Det kan ske genom ett rådslag, där våra utvecklingsgrupper, kommun- och länsbygderåd och medlemsorganisationer engageras. Rådslaget ska genomlysa alla aspekter av verksamheten. Vi ska utvärdera och dra nytta av det vi gjort och resonera om allt det som 23

25 vi kan förbättra. Vi ska bli ännu starkare och bättre. För det är väl ändå inte så att vi gjort vårt nu, att vårt historiska uppdrag är slutfört? Några frågeställningar Det är viktigt med ett samtal, där de lokala grupperna får reell möjlighet att uttrycka vad som är betydelsefullt i det lokala utvecklingsarbetet. Vilken möjlighet man har att påverka samhällsutvecklingen? Fungerar den lokala demokratin? Kan de lokala grupperna spela en betydelsefull roll för tillväxten? Hur ska verksamheten fungera och vara organiserad? Vad ska prioriteras? Kommunbygderådens och länsbygderådens vara och funktion? Medlemsorganisationernas roll? Folkrörelserådets centrala roll? Kan vi säkerställa vår framtid genom en mer långsiktig statlig finansiering. Hur ska vi i högre grad komplettera finansieringen med medlemsavgifter, projekt, sponsring? Vår egen utveckling och politiken Det är fråga om en intern process, där vi ska diskutera våra egna mål och uppgifter och vår organisation. Men vi ska också diskutera hur vi ska samarbeta med omvärlden och vad det krävs för stöd från samhällets sida. Vi ska diskutera politiken en politik för lokal utveckling och landsbygdsutveckling. Form för rådslaget Alla utvecklingsgrupper, kommunbygderåd, länsbygderåd och medlemsorganisationer inbjuds att delta. Studiecirklar skall spela en viktig roll inom de lokala utvecklingsgrupperna. Folkhögskolorna kan vara platser för större samlingar. Länsbygderåden bör få ansvaret för att initiera rådslaget i sina regioner tillsammans med intresserade studieförbund, folkhögskolor och medlemsorganisationer. Till stöd för samtalen tar Folkrörelserådet i samarbete med främst folkbildningen under hösten fram ett underlag i form av en mer gedigen bakgrundsbeskrivning, frågebatteri mm. Ett program för byarörelsens utveckling Resan är målet sägs det. Och det kommer i hög grad att gälla för den här processen. Men det är ändå angeläget att det leder till en liten pappersprodukt ett program för byarörelsens utveckling. Observera att detta inte ska förväxlas med det Landsbygdspolitiska program vi redan har. Det senare är mycket bredare, det omfattar landsbygdsutvecklingen och politiken i stort, inte bara byarörelsens utveckling. Resultatet av rådslaget kan också sammanställas på övriga nivåer kommunal och regional och ligga till grund för insatser där. Rådslaget samordnas av Folkrörelserådets styrelse. Årsmötena och de kompletterande höstmötena blir viktiga redovisnings- och avstämningstillfällen. Nya Bygdenet är ett självklart verktyg för Rådslagets samtal. 24

26 Bilaga 2 Folkrörelserådets medlemsorganisationer Folkrörelserådet är öppet för lokala utvecklingsgrupper, folkrörelser och andra organisationer som arbetar för att Hela Sverige ska leva. I nuläget är 52 etablerade organisationer och folkrörelser medlemmar i Folkrörelserådet. Organisationer och folkrörelser som ingår i Folkrörelserådet Arbetarnas Bildningsförbund, ABF Sven-Åke Pettersson Box 522, Stockholm ABF:s hemsida Bygdegårdarnas Riksförbund, BR Monica Eriksson Box 26017, Stockholm , Fax Bygdegårdarnas hemsida Centerkvinnorna Ingegerd Petersson Box 22039, Stockholm , Fax Centerkvinnornas hemsida Centerns Ungdomsförbund Anders Averby Dr Westrings Gata 9B, Göteborg Det Nya Navet ekonomisk förening Nils G. Johansson Ålsta Folkhögskola, Fränsta Det Nya navets hemsida ECOVAST-Sweden Kristina Öhman c/o Skogslandet AB, Skapa Företagsby, Boden Ekobanken - Din medlemsbank Annika Laurén Box JÄRNA Tel Fax Ekobankens hemsida Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Lennart Larsson Sågargatan 10A, Uppsala , Fax

27 Enter-by.net ekonomisk förening Lilian Holloway Box 28, Ammarnäs Tel , Fax Enter-by.nets hemsida Folkets Hus och Parker, Riksorganisation John Brattmyhr Box 17194, Stockholm , , Fax Folkets Hus och Parkers hemsida Folkrörelsernas Arkivförbund Box 1124, Stockholm , fax Föreningen Friteatern Eva Janstad Skattungbyn 1377, Orsa Tel , fax Friteaterns hemsida Föreningen Gestaltad Historia Vera Österberg Högbergsgatan 22, 3 tr, Stockholm Föreningen Kärngårdar Kurt Gustavsson Axberg Kvinnerstatorp, Örebro , fax Föreningen för landsbygdshandelns främjande, FLF Service Susan Fritz Box 1342, Stockholm Föreningen för landsbygdshandelns främjandes hemsida Föreningen Skärgårdshandlarna Kerstin Carlsson Box 41, Nämdö , Fax Föreningen Skärgårdshandlarnas hemsida Haro Sören Ohlin Box 113, Ödåkra Hushållningssällskapens förbund Åke Clason Stortorget 7,1 tr, Stockholm , Fax Hushållningssällskapens förbunds hemsida 26

28 JAK-Medlemsbank Vasagatan 14, Skövde Tel , Fax Jörgen Andersson , JAK-medlemsbanks hemsida Jordbrukare - Ungdomens förbund, JUF Ulla Henriksson-Nordqvist Box 2022, Katrineholm , Fax Konsumenter i Samverkan - Underverket Bengt Ingerstam Box 88, Hultsfred Kooperativa Förbundet Lars Hillbom Box 15200, Stockholm , fax Kooperativa Förbundets hemsida Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin Agnetha Alriksson Box 6806, Stockholm , Fax Kungliga Skogs- och Lantbruksakademins hemsida Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Stockholm , Fax LRF:s hemsida Landsorganisationen i Sverige, LO Leif Håkansson Stockholm , fax LO:s hemsida Riksförbundet 4 H Charlie J. Zachrisson Box 2012, Katrineholm , Fax H:s hemsida Riksföreningen Våra Gårdar Olle Häggström Stockholm , fax Riksidrottsförbundet, RF Idrottens Hus, Farsta , fax Mats Werne Skånes Idrottsförbund, Box 10063, Malmö , Fax

29 SEKO, Facket för Service och kommunikation Ingela Edlund Box 1105, Stockholm SEKO:s hemsida Sveriges Snöskoterägares Riksorganisation, SNOFED Skärvsta, Sollefteå Studieförbundet Vuxenskolan Box 1109, Stockholm , Fax Kenneth Nilshem Parkgatan 3 A, Arbrå Tel , fax Studieförbundet Vuxenskolans hemsida Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund Kerstin Andersson-Åhlin Riddargatan 8, 4 tr, Stockholm , Fax Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund Idrottens Hus, Box 43, Frösön , Fax Mats Werne Skånes Idrottsförbund, Box 10063, Malmö , Fax SISU:s hemsida Svenska Jägareförbundet Christer Carlsson Box 1, Spånga , Fax Svenska Kyrkan Niklas Mattsson Göteborgs stift Niklas Mattsson Box 11937, Göteborg Tel: , fax Härnösands Stift LenaMari Öfjäll Box 94, Härnösand , Svenska Missionsförbundet Thord-Ove Thordson Box 6302, Stockholm , fax Svenska Samernas Riksförbund Jörgen Bohlin Brogatan 5, Umeå , Fax Svenska Samernas Riksförbunds hemsida 28

30 Svenska Turistföreningen Lisbeth Pousette Box 25, Stockholm , Fax STF:s hemsida Sveriges Civilförsvarsförbund Anders M Johansson Box 2034, Solna , fax Sveriges Hembygdsförbund, SHF Mats Fack Box 6167, Stockholm Sveriges Pensionärsförbund, SPF Box 22574, Stockholm J. Eric Jönsson Skönviksvägen 12, Karlstad Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund Britt Öhman Box 70458, Stockholm , fax Svenska Socialdemokratiska Ungdomsförbund Box 11544, Stockholm Tel , fax TjänsteForum vid Högskolan i Gävle Leif Magnusson c/o SDC AB Elias Lönnroths väg 5, Bromma Fax Tjänstemännens Centralorganisation, TCO Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef Samhällspolitiska enheten Stockholm , Fax TCO:s hemsida Värmlandskooperativen Leif Karlsson Bryggargatan 7, Karlstad Värmlandskooperativens hemsida 29

31 30

Förord. vid er första träff gör en planering tillsammans.

Förord. vid er första träff gör en planering tillsammans. Studiehandledning Förord Örebro Läns Landsting, Örebro Läns Bildningsförbund och Örebro Läns Idrottsförbund har tillsammans tagit fram en skrift om föreningslivets och folkbildningens roll i folkhälsoarbetet

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån våra grundidéer som vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet

Läs mer

Region Skåne om Överenskommelsen i Eslöv v 2010 11 24. Ideella sektorn/ Civilsamhället och kommunerna. Jan Linde SFFF jan.linde@folkhalsoarbete.

Region Skåne om Överenskommelsen i Eslöv v 2010 11 24. Ideella sektorn/ Civilsamhället och kommunerna. Jan Linde SFFF jan.linde@folkhalsoarbete. Region Skåne om Överenskommelsen i Eslöv v 2010 11 24 Ideella sektorn/ Civilsamhället och kommunerna. Jan Linde SFFF jan.linde@folkhalsoarbete.se Kommunstyrelsepolitiker Deltagit i SKL:s arbete med Civilsamhället

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

PROGRAM HELA SVERIGE SKA LEVA

PROGRAM HELA SVERIGE SKA LEVA PROGRAM HELA SVERIGE SKA LEVA 2007 2012 Beslutat april 2007 Reviderat maj 2008 Till läsaren I din hand håller du programmet för vår rörelses utveckling. Det ska fungera som vägledning när vi utformar våra

Läs mer

Vår värdegrund. Vår uppgift

Vår värdegrund. Vår uppgift PROGRAM HELA SVERIGE SKA LEVA 2007 2012 Till läsaren I din hand håller du programmet för vår rörelses utveckling. Det ska fungera som vägledning när vi utformar våra lokala, regionala och centrala mål

Läs mer

Hela Sverige ska leva

Hela Sverige ska leva Hela Sverige ska leva 50 Medlemsorganisationer 5000 Lokala utvecklingsgrupper 100 Kommunbygderåd 24 Länsbygderåd Landsbygdsriksdag vart annat år Hållbara Bygder sedan 2003 Omställning Sverige start 2009

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

LÄNSBYGDERÅDET Örebro län. Lokala utvecklingsgruppers resurser och förutsättningar för att skapa arbetstillfällen på landsbygden i Örebro län

LÄNSBYGDERÅDET Örebro län. Lokala utvecklingsgruppers resurser och förutsättningar för att skapa arbetstillfällen på landsbygden i Örebro län LÄNSBYGDERÅDET Örebro län Lokala utvecklingsgruppers resurser och förutsättningar för att skapa arbetstillfällen på landsbygden i Örebro län LÄNSBYGDERÅDET Objektnummer : Örebro län ENKÄT Enkäten vänder

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Landsbygd 2.0. Vad är det?

Landsbygd 2.0. Vad är det? Landsbygd 2.0 Vad är det? 1 Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra och de stora avstånden

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

[Titel på arbetsplan]

[Titel på arbetsplan] [Titel på arbetsplan] [Arbetsplan ämne] (Nedan en kort informationstext om studiecirkel och arbetsplan.) En studiecirkel kan läggas upp på många olika sätt, här är ett förslag på arbetsplan och upplägg,

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 www.helasverige.se

Verksamhetsplan 2015 www.helasverige.se Foto Ingela Nyman Verksamhetsplan 2015 www.helasverige.se Allt vårt arbete har sin utgångspunkt i lokal utveckling för hållbara bygder i ett hållbart samhälle. Med bygdens intressen i fokus är vi nyfikna,

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Akademi Näringsliv En förändrad omvärld med flera aktörer Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade

Läs mer

Arbetsplan. Förslag planering:

Arbetsplan. Förslag planering: Arbetsplan Vi använder följande referenslitteratur: Civilförsvarsförbundets egna skrifter samt, om cirkeldeltagarna vill, även boken Styrelsearbete i ideella föreningar författad av David Gustafsson. Sammankomst

Läs mer

Stärker programmets genomförande genom att: Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten. Leader

Stärker programmets genomförande genom att: Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten. Leader Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten Stärker programmets genomförande genom att: Leader Lantbrukarnas riksförbund Thomas Bertilsson Hela Sverige ska leva Staffan Bond Aktivera gillesmedlemmar

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Om möten, mötesplatser och arenor

Om möten, mötesplatser och arenor Om möten, mötesplatser och arenor 58 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Många med mig är vana att arbeta väldigt konkret. Det här sättet att arbeta i nätverk kan bli mycket frustrerande

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan - 2016-1 Inledning Hela Sverige ska leva Sjuhärad är kanske viktigare än någonsin. I och med en ny omvärld, nya utmaningar och nya möjligheter har vår organisation en mycket viktigt roll

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva Östergötland antagna vid.. FÖRSLAG TILL ÄNDRING ÄR RÖDMARKERAT!

Stadgar för Hela Sverige ska leva Östergötland antagna vid.. FÖRSLAG TILL ÄNDRING ÄR RÖDMARKERAT! Stadgar för Hela Sverige ska leva Östergötland antagna vid.. FÖRSLAG TILL ÄNDRING ÄR RÖDMARKERAT! 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva Östergötland. 2 Föreningens säte Hela Sverige

Läs mer

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med studiecirkeln är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Möjligheternas mötesplats

Möjligheternas mötesplats Så bygger vi vidare på Möjligheternas mötesplats Möjligheternas mötesplats 2012 1 (8) Förord: En plattform för möten och drömmar Hur kan du och din förening arbeta med att göra er mötesplats till ett verktyg

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Vision 2020 Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Länsstyrelsens vision Tillsammans för en hållbar framtid Tillsammans för en hållbar framtid är vår vision och den ger oss samlad kraft att

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg THEOPPORTUNITYISNOWHERE Några samhällsutmaningar 2015 Ungas arbetslöshet Urbanisering vs levande

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Hela Sveriges. fram%d

Hela Sveriges. fram%d Hela Sveriges fram%d 5 000 lokala utvecklingsgrupper 24 länsbygderåd/länsavdelningar 44 medlemsorganisa%oner ABF, Bygdegårdarnas, Riksförbund Centerkvinnorna, Centerns Ungdomsförbund, Ekobanken, Ekologiska

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015

Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015 VERKSAMHETSINRIKTNING 2014-2015 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2014-2015 OM SISU IDROTTSUTBILDARNA SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund skapat av medlemmarna,

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap 1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,

Läs mer

Framtidsprogrammet på 10 minuter

Framtidsprogrammet på 10 minuter Framtidsprogrammet på 10 minuter Tillsammans betyder vi mer för fler Vi står vid ett vägskäl i politiken och i samhället. Det handlar om hur vi ska bo i framtiden. Samtidigt som klyftorna i samhället blir

Läs mer

Framtidsprogrammet på 10 minuter

Framtidsprogrammet på 10 minuter Framtidsprogrammet på 10 minuter 1 Tillsammans betyder vi mer för fler Vi står vid ett vägskäl i politiken och i samhället. Det handlar om hur vi ska bo i framtiden. Samtidigt som klyftorna i samhället

Läs mer

Vision Ungas delaktighet genom Idrotten vill och Barnkonventionen

Vision Ungas delaktighet genom Idrotten vill och Barnkonventionen Vision 2020 Ungas delaktighet genom Idrotten vill och Barnkonventionen Skånes skolidrottsförbunds del i att skapa förutsättningar för kommuner att arbeta efter barnkonventionen samt till att bedriva idrott

Läs mer

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva

Läs mer

Idrottens föreningslära GRUND

Idrottens föreningslära GRUND 1 Lärgruppsplan Idrottens föreningslära GRUND Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Idrottens

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-12-18 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Överenskommelsen Överenskommelsen är en skriftlig gemensam avsiktsförklaring mellan offentlig sektor och idéburen sektor/civilsamhället.

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre! Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SV - Sveriges främsta studieförbund En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SVs Värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Jobba lokalt och rädda vårt klot!

Jobba lokalt och rädda vårt klot! Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård! NAGU 6 juni 2016 Ulla Herlitz GLOBAL EKONOMI EU NATIONEN REGIONEN KOMMUNEN LOKAL EKONOMI Lokalt kretslopp för kapital Där det finns människor,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet Tipspromenad Syfte: Syftet med tipspromenaden är att repetera den information som ges på ledarintroduktionen för att deltagarna ska få ökade kunskaper om Studiefrämjandet & Folkbildningen. Tidsåtgång:

Läs mer

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare Projektledare Mikael Israelsson Dalslands Fotbollförbund e-post: mi.famis@telia.com telefon: 070-227 53 85 Layoutarbete Ingela Gustavsson e-post: ingela.gustavsson@westgotasport.se

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Studieplan. Stå inte och se på! för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström

Studieplan. Stå inte och se på! för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström Studieplan för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström Studieplanen är framtagen av Jan Byström, SISU Idrottsutbildarna och Mattias Claesson, Riksidrottsförbundet

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

Att göra en studieplan

Att göra en studieplan 1 Att göra en studieplan Stöd och hjälp! Denna studieplan är gjord som ett stöd för studiecirklar. Den ska fungera som hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med studiematerialet och som

Läs mer

ÅSS har tagit del av utredningen och vill med anledning av detta anföra följande:

ÅSS har tagit del av utredningen och vill med anledning av detta anföra följande: Yttrande över remiss SOU 2016:5 Låt fler forma framtiden Svenska Ångestsyndromsällskapet ÅSS är ett partipolitiskt och religiöst neutralt förbund, som verkar för dem som är eller har varit drabbade av

Läs mer

En hållbar regional utveckling

En hållbar regional utveckling Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Yttermalungs skola. - Här har vi plats för fler!

Yttermalungs skola. - Här har vi plats för fler! Yttermalungs skola - Här har vi plats för fler! Dagsläget Yttermalungs skola är sedan hösten 2013 en F-2 skola (beslutsunderlaget ifrågasattes av 369 namnunderskrifter) Förskola 2014 Januari 6 barn Sommar

Läs mer

Omvärldsanalys i praktiken

Omvärldsanalys i praktiken Studieplan till Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Författare: Carina Sommarström, 2013 Studieplan Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Vi möts dagligen

Läs mer

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2011-2012

Verksamhetsinriktning 2011-2012 Verksamhetsinriktning 2011-2012 Örebro Läns Skolidrottsförbund Innehåll Förord Skolidrottsförbundets profil Inriktnings- och resultatmål Föreningen Organisationsutvecklingen Utbildningsverksamhet Breddverksamhet

Läs mer

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 1 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 2 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 INNEHÅLL 3 INLEDNING 4 BÖRJA MED EN NULÄGESANALYS 6 SÄTT DET

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Utvärderingsträff 27/5 av länets politikerdialoger, maj 2014:

Utvärderingsträff 27/5 av länets politikerdialoger, maj 2014: Utvärderingsträff 27/5 av länets politikerdialoger, maj 2014: Närvarande: Ankie Rauséus (LBR), Ewa Overmeer (LBR), Anne Helgesson (LBR), Annelie Jansson (Sensus), Lena Thorin Pettersson (ABF), Tomas Hjort

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva

Stadgar för Hela Sverige ska leva Stadgar för Hela Sverige ska leva Antagna vid årsmötet 2011-05-10 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva. Föreningen är ideell och partipolitiskt och religiöst obunden. 2 Föreningens

Läs mer

Sjuhärad. Projektet delfinansieras av Europeiska Unionen Utvecklings- och garantifonden för jordbruket. www.landsbygdsriksdagen.se

Sjuhärad. Projektet delfinansieras av Europeiska Unionen Utvecklings- och garantifonden för jordbruket. www.landsbygdsriksdagen.se Sjuhärad Projektet delfinansieras av Europeiska Unionen Utvecklings- och garantifonden för jordbruket www.landsbygdsriksdagen.se Sjuhärad Landsbygd. Stad. Textil. Postorder. Borås Högskola. Skog och åkrar.

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer