Avtalsrörelsen och lönebildningen

Transkript

1 Avtalsrörelsen och lönebildningen 2014 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office

2

3 Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2014 Medlingsinstitutets årsrapport

4 Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och har tre huvuduppgifter: att verka för en väl fungerande lönebildning. att ansvara för medling i arbetskonflikter. att vara statistikansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken. Medlingsinstitutet publicerar varje år en rapport om avtalsrörelsen och lönebildningen. Detta är den fjortonde rapporten, den första publicerades i februari Medlingsinstitutet Box Stockholm Telefon: Fax: Webbplats: ISSN Grafisk bearbetning: Forma Viva, Linköping Tryck: Taberg Media Group, Taberg

5 Förord En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat löneutveckling, jämställdhet, avtalsförhandlingar och arbetsmarknadslagstiftning i Sverige och i omvärlden. Detta är den fjortonde utgåvan av rapporten och den finns förutom i tryckt form också att ladda ned från webbplatsen, Avsikten med rapporten är att tillhandahålla ett kvalificerat underlag för såväl riksdag och regering som för arbetsmarknadens parter. Rapporten ska också ses som ett bidrag till den samhällsekonomiska debatten och som en beskrivning av hur den svenska arbetsmarknadsmodellen tillämpats under år Rapporten kan också användas som referensmaterial för den som vill hitta fakta om den svenska arbetsmarknadens uppbyggnad och funktion. År 2014 betraktades i förväg som ett mellanår på arbetsmarknaden med förhållandevis få avtal som löpte ut. Inte desto mindre uppstod redan före sommaren två uppmärksammade tvister: en i byggsektorn (som blåstes av i sista ögonblicket innan stridsåtgärderna hann bryta ut) och en som gällde spårtrafiken. Ingen av tvisterna handlade i första hand om lönenivåer. Tvisterna gällde i stället inflytandefrågor. Det är en trend som blivit mer tydlig med tiden. Med en stark ställning för den internationellt konkurrensutsatta sektorns normerande roll i lönebildningen har ofta andra frågor än lönenivåer kommit i centrum för kollektivavtalsförhandlingarna. I årets rapport beskrivs hur i stort sett hela arbetsmarknaden påverkas. Antingen direkt genom förhandlingsordningsavtal eller indirekt genom deras spridningseffekter och genom samordning eller samverkan. I Medlingsinstitutets instruktion står det att en av uppgifterna är att tillvarata och upprätthålla den samsyn som finns på arbetsmarknaden om den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll. Normeringens genomslag måste betraktas som ett tydligt tecken på att en sådan samsyn råder. En fråga som blev aktuell under året var statens inblandning i förhållandet mellan arbetsmarknadens parter lärarlönerna var ett tydligt exempel. Diskussionerna startade före valet och den nya regeringen lovade sedan att tillföra tre miljarder kronor till avtalsrörelsen Om det kommer att innebära kompensationskrav från andra håll återstår att se, men man kan ana att fler grupper än lärarna anser sig felavlönade det gäller inte bara grupper med svag löneutveckling. En närbesläktad fråga är den om löneskillnaden mellan kvinnor och män. Det är viktigt att parterna inför nästa avtalsrörelse söker ett svar på hur den frågan ska tacklas. Medlingsinstitutet har också i regleringsbrevet för år 2015 fått nya uppdrag på jämställdhetsområdet. Medlingsinstitutet ska enligt medbestämmandelagen verka för en väl fungerande lönebildning. Enligt förarbetena till lagen innebär en väl fungerande lönebildning att den ska ge reallöneökningar, medverka till ökad sysselsättning, ge få konflikter, möjliggöra förändringar av relativa löner och

6 kunna förenas med att den internationellt konkurrensutsatta sektorn är lönenormerande samt att dess kostnader inte ökar mer än i våra konkurrentländer. Hur väl har då kraven på en väl fungerande lönebildning uppfyllts under år 2014? Reallönerna i Sverige har ökat varje år sedan Undantaget är en mindre nedgång under Det har inneburit en reallöneökning på nära 60 procent de senaste tjugo åren (2014 inräknat). Löneökningarna under år 2014 har varit måttliga, men en låg inflation gör att 2014 blir ännu ett år med stigande reallön. Reallöneökningen bedöms bli 3,1 procent. Antalet sysselsatta i den svenska ekonomin är högt. Sysselsättningen fortsatte att öka under Arbetsförmedlingens prognos för 2015 och 2016 ser fortsatt ljus ut. Men trots att sysselsättningen ökar viker arbetslösheten mycket långsamt nedåt. Det beror på att arbetskraften ökar kraftigt och att det också finns problem med att matcha de arbetssökande med de tillgängliga jobben. Av samma skäl sker återhämtningen av sysselsättningsgraden långsamt efter nedgången i samband med finanskrisen Stridsåtgärder medförde att arbetsdagar förlorades på grund av strejker i samband med förbundsförhandlingar. Medlingsinstitutet tillsatte 12 olika medlare vid sammanlagt 6 sådana förhandlingar. I 5 fall lades varsel om stridsåtgärder. Varslade konflikter verkställdes i två fall. Det rörde sig om strejk i båda fallen. I ett fall lade arbetsgivarna dessutom en lockout. Den mest omfattande konflikten gällde spårtrafiken. De fyra fasta medlarna, som handlägger varsel på lokal nivå, fick 27 ärenden som rörde krav på kollektivavtal. Varsel om stridsåtgärder förelåg i samtliga ärenden och i åtta tvister verkställdes stridsåtgärder. Till det kommer ytterligare 8 ärenden som inte gällde tecknande av kollektivavtal och som inte föranledde någon åtgärd från Medlingsinstitutets medlare. Sammanlagt förlorades dagar på grund av stridsåtgärder. Löneskillnaden mellan kvinnor och män fortsätter att minska. Den viktigaste förklaringen till att skillnaderna kvarstår är att kvinnor och män återfinns i olika yrken och branscher. Medlingsinstitutets uppdrag är att slå vakt om att det är konkurrensutsatta och exportberoende branscher i huvudsak inom industrin som ska ange vilka löneökningar den svenska ekonomin tål och vara lönenormerande. Det märke som etablerades i överenskommelserna inom Industriavtalet år 2013 har stått sig också i 2014 års förhandlingar utan att skapa konflikter. Den svenska konkurrenskraften möter flera utmaningar och svensk export fortsätter att tappa marknadsandelar. Återhämtningen efter finanskrisen 2008 går långsamt på viktiga exportmarknader. Samtidigt stiger arbetskraftskostnaderna mer i Sverige än i omvärlden. Den inhemska efterfrågan gynnas däremot av den goda reallöneutvecklingen.

7 Tudelningen av den svenska ekonomin med en pressad exportsektor och en förhållandevis gynnad inhemsk tjänstesektor befästes snarast under 2014 även om kronans försvagning innebar en viss lättnad för industrin. Medlingsinstitutets viktigaste metod för att verka för en väl fungerande lönebildning är, förutom medlingsverksamheten, information och samråd. Formella och informella möten bidrar till att uppmärksamma parterna på de samhällsekonomiska förutsättningarna och att belysa löneskillnader ur ett könsperspektiv. Medlingsinstitutet har under året arrangerat ett tiotal seminarier och konferenser där det sammanlagda antalet deltagare varit drygt 800. Mest besökta var vårens konferens om årsrapporten med cirka 230 deltagare och höstens konferens om lönebildning som lockade 320 deltagare det största deltagarantalet på någon av Medlingsinstitutets konferenser hittills. Den stora tillströmningen till konferenserna bekräftar vikten av att skapa en arena för information och diskussion som samtidigt blir en informell mötesplats för arbetsmarknadens parter. Medlingsinstitutet har också medverkat i ett stort antal aktiviteter arrangerade av andra och har även haft flera internationella kontakter. Det internationella intresset för den svenska arbetsmarknadsmodellen är fortsatt stort. Skriften Lön för mödan om arbetsmarknadens funktion, riktad till gymnasieskolorna, möter fortsatt ett glädjande stort intresse och under år 2014 beställdes drygt exemplar av skolor landet runt. Att bidra till att sprida kunskap om arbetsmarknaden bland dem som står i begrepp att ta steget ut från skolan är också att verka för en väl fungerande lönebildning. Redaktör för årsrapporten är Bosse Andersson. Medverkande är Kerstin Blomqvist, John Ekberg, Bo Enegren, Kurt Eriksson, Christina Eurén och Christian Kjellström. Till avsnittet om fackens och arbetsgivarnas organisationsgrad har Anders Kjellberg bidragit. Stockholm i februari 2015 Claes Stråth Generaldirektör

8 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning Arbetsmarknad Arbetsmarknaden under Arbetsmarknaden de närmaste åren Arbetsmarknaden i förhållande till övriga EU Källor till data om arbetsmarknaden Privata sektorns tillväxt har stabiliserats Arbetsmarknadens organisationer och avtal Centralorganisationerna Arbetsgivarnas organisationer De fackliga organisationerna Långsiktiga trender och medlemsutveckling Den fackliga medlemsutvecklingen under Stabil utveckling för arbetsgivare Organisationsgrad och medlemsutveckling i ett internationellt perspektiv Parternas organisationsgrad och kollektivavtalens utbredning Kollektivavtalens täckningsgrad Fack och arbetsgivare: olika utveckling av organisationsgraden Arbetare och tjänstemän: olika utveckling av organisationsgraden Samhällsekonomi Liten draghjälp från internationella konjunkturen Stark sysselsättning trots måttlig tillväxt Något bättre tillväxt förväntas Konkurrenskraft Viktiga faktorer för konkurrenskraften Arbetskraftskostnader i Sverige och omvärlden Utvecklingen i tillverkningsindustrin... 68

9 5.4 Arbetskraftskostnadens nivå Marknadsandelar, växelkurser, lönsamhet och priser Marknadsandelar för export av varor och tjänster Bytesförhållandet Kronan tillbaka till nivån före finanskrisen Vinster och lönsamhet i industrin Lägre inflation i Sverige än i Europa Minimilöner i några europeiska länder samt USA Lönestatistik Den officiella lönestatistiken Utfall enligt konjunkturlönestatistiken Nominell lön och reallön Lönestrukturstatistiken för Lönespridning i ett internationellt perspektiv Att beräkna löneförändring med olika metoder Förändring av arbetskraftskostnader Inför förhandlingarna De sju avtalskonstruktionerna Avtalen inom industrin bildade norm Avtalens utlöpningstidpunkt under Yrkanden Förhandlingsresultat Avtal i rätt tid Avtalsperiodens längd Uppsägningsbara avtal Avtalsinnehåll Avtalskonstruktioner i avtal slutna Olika förändringar av kollektivavtal Lärlingsavtal kollektivavtalade anställningsformer med utbildningsinnehåll Översikt av samtliga avtal

10 9.1 Avtalens fördelning efter sektor Graden av lokalt inflytande 2014 och Utlöpningstidpunkter Tillsvidareavtal Uppsägning av avtal i förtid Normen och den lokala lönebildningen Normens inflytande på arbetsmarknaden Utbredningen av lokal lönebildning Motsättningar och hänsyn Oklart utfall av olika konstruktioner Parternas utmaningar Jämställdhet Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män? Vissa lönepåverkande faktorer saknas i statistiken Hur stor var löneskillnaden mellan kvinnor och män 2013? Löneskillnad mellan kvinnor och män Lönespridning och kön Löneutveckling och lönerelationer Fördjupad analys av löneskillnaden mellan kvinnor och män Lönediskriminering Kollektivavtalen ur jämställdhetsperspektiv Medling, varsel och stridsåtgärder Allmänt om medling Avtal om förhandlingsordning Medling och väl fungerande lönebildning Avtalsrörelsen omfattning Medling i förbundsförhandlingar under Tvistefrågor i medlingarna Varsel om stridsåtgärder Verkställda stridsåtgärder i Medlingsinstitutets medlingar Utvärdering av varsel och stridsåtgärder

11 12.10 Den regionala medlingsverksamheten Konfliktstatistik Internationell jämförelse Avgörande från EU-domstolen om stridsåtgärder Arbetsmarknadslagstiftning Medlingsinstitutets externa kontakter Konferenser och seminarier Kontakter med användare av statistiken Medverkan i andras arrangemang Utländska kontakter Andra kontaktytor Bilaga 1 De fackliga organisationernas medlemsutveckling Bilaga 2 Beskrivning av avtal träffade Bilaga 3 Urval av överenskommelser avtalsåren 2014 och 2015 om lägstlöner/minimilöner Bilaga 4 Beräkning av kollektivavtal och deras omfattning Bilaga 5 Beräkningar av organisations- och täckningsgrad (kapitel 3) Fördjupningar Att mäta produktivitet 50 Produktivitetskommissioner i Norge och Danmark 51 Statistiskt underlag för löneutveckling i andra länder 60 Beräkningar av marknadsandelar 85 Konjunkturlönestatistiken 109 Statistik över utbetalda lönesummor 110 Lönestrukturstatistiken 111 De sju avtalskonstruktionerna 138 Industriavtalet och normeringen 162 Så går standardvägningen till 170 Percentil, median och medellön 176 Tidigare analyser av löneskillnad mellan kvinnor och män 190 Registrerade förhandlingsaval 195 You will find a summary in English, French and German on our website:

12

13 Sammanfattning Arbetsmarknadsåret 2014 blev förhållandevis stabilt med ökande reallöner, få medlingar och konflikter och en stigande sysselsättning. Den internationellt konkurrensutsatta sektorns norm för löneökningarna påverkade de avtal som träffades och genomsyrar hela arbetsmarknaden direkt eller indirekt. Arbetsmarknaden präglades under året av en förbättrad situation med ökad sysselsättning, färre varsel om uppsägning på grund av driftsinskränkningar och ett minskat antal inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. I slutet av december var personer registrerade hos Arbetsförmedlingen, en minskning med jämfört med ett år tidigare. När siffrorna för hela året presenterades visade SCB:s säsongrensade och utjämnade data för december en ökad sysselsättning, men den motsvarades inte av en lika stor minskning av arbetslösheten. Arbetskraften ökade och en stor del av dem som sökte sig till arbetsmarknaden tillhörde grupper med svårighet att få jobb. Utvecklingen med minskande fackligt medlemskap har vänt. De senaste siffrorna för yrkesverksamma medlemmar i fackförbunden är från årsskiftet 2013/2014 och visar en sammanlagd ökning med medlemmar. Antalet medlemmar i TCO- och Sacoförbunden ökade totalt sett under år 2013 medan antalet medlemmar i LO-förbunden totalt sett minskade. Svenska Kommunalarbetareförbundet har flest yrkesverksamma medlemmar med cirka drygt efter att ha ökat med Fackförbundet Unionen ökade mest med yrkesverksamma medlemmar. Organisationsgraden bland arbetstagarna har stabiliserats kring 70 procent. Men även om den fackliga organisationsgraden har stabiliserats ökar skillnaderna mellan arbetare och tjänstemän. Bland arbetarna är 66 procent medlemmar i en facklig organisation. Bland tjänstemännen är organisationsgraden 73 procent. Ändå täcks 90 procent av landets anställda av kollektivavtal eftersom de har en arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal. Den globala tillväxten år 2014 blev svagare än många bedömare räknade med i början av Världshandeln bedöms ha ökat något mer 2014 än under de två föregående åren, men tillväxten var ändå svag i ett historiskt perspektiv. Den svaga utvecklingen, i synnerhet i Europa, tyngde svensk export, medan den inhemska efterfrågan gynnades av god reallöneutveckling och stigande tillgångspriser. Konjunkturlönestatistiken visar en ökning av de inrapporterade lönerna med 2,8 procent för både näringslivet och hela ekonomin till och med oktober De siffrorna kan revideras uppåt när bland annat retroaktiva löner rapporteras. Prognosen för reallöneökningen år 2014 pekar mot 3,1 procent, vilket till stor del förklaras av att inflationen fortsatt att röra sig strax under nollstrecket. Den låga inflationen föranledde Riksbanken att under året stegvis sänka reporäntan ned till noll. Konkurrenskraften för den svenska exportindustrin utmanas av att produktivitetstillväxten bromsat in kraftigt och att arbetskraftskostnaderna i Sverige fortsatt att öka mer än i våra konkurrentländer. Samtidigt fortsätter

14 Sammanfattning 12 Sverige att tappa exportmarknadsandelar. De senaste två årens försvagning av kronan har dock inneburit en viss lättnad för exportindustrin. Lönestrukturstatistiken visar att den genomsnittliga lönen i Sverige år 2013 var kronor. Män i landstingen hade den högsta genomsnittslönen och kvinnliga arbetare i privat sektor den lägsta. Löneskillnaden mellan kvinnor och män var 13,4 procent. Med hjälp av den statistiska metoden standardvägning kan man rensa för effekterna av yrke, sektor, ålder, utbildning och arbetstid. Då återstår en löneskillnad på 5,8 procent som inte kan förklaras med hjälp av den tillgängliga statistiken. Avtalsåret 2014 var av begränsad omfattning. Under året löpte endast 54 riksavtal ut. Till dessa avtal kan läggas nio avtal som gick att säga upp och vid en uppsägning skulle omförhandlas under året. Förklaringen till att antalet avtal med utlöpningstid under året var så begränsat är att fler än 500 avtal tecknades under år 2013, däribland kollektivavtalen inom Industriavtalet. De flesta av dessa avtal löper på cirka tre år och gäller alltså till år Att avtalen inom Industriavtalet var klara innebar att normen för övriga arbetsmarknadens var satt. En studie av den internationellt konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll visar att dess avtal påverkar i stort sett hela arbetsmarknaden. Det sker antingen direkt genom förhandlingsordningsavtal eller indirekt genom avtalens spridningseffekter och genom parternas samverkan eller samordning. Samtidigt som parterna genom sina egna åtaganden är kopplade till normen spelar emellertid den lokala lönebildningen en allt större roll. Det ställer parterna inför intressekonflikter som måste hanteras. De avtal som slöts under år 2014 innebar en ökning av arbetskraftskostnaden kring 2,3 procent årligen. De flesta avtalen tecknades på 24 månader. Undantaget var de läraravtal som tecknades och som har längre löptid och avslutas med två år utan centralt angivet utrymme. Med förhållandevis få förhandlingar blev det också få tvister. Medlingsinstitutet utsåg särskilda medlare i sex förhandlingar. I fyra fall gällde det förbundsavtal och i två fall företagsavtal. I fem av medlingarna förelåg varsel om stridsåtgärder. I två fall verkställdes stridsåtgärderna (strejk och i ett fall dessutom lockout). Där förekom också varsel om sympatiåtgärder. För medling i lokala tvister har Medlingsinstitutet till sitt förfogande fyra fasta medlare med varsitt geografiskt verksamhetsområde. De handlägger i första hand tvister mellan fackförbund och oorganiserade arbetsgivare om tecknande av kollektivavtal, så kallade hängavtal. Under 2014 var antalet avtalstvister 27. Totalt förlorades arbetsdagar under år 2014 på grund av konflikter på arbetsmarknaden, varav dagar under avtalsrörelsen. Tvisten mellan Seko Service- och kommunikationsfacket och Almega Tjänsteförbunden om avtalet för spårtrafiken står för de flesta förlorade dagarna. I den konflikten förlorades dagar.

15 Sammanfattning 13 Arbetsmarknadsåret 2014 i siffror Tecknade kollektivavtal om löner och allmänna villkor 2014 Antal anställda som berörs av avtalen Norm för arbetskraftskostnaden under 2014 Tillsvidareavtal 2014 Varav nytecknade tillsvidareavtal Avtal (2014) med möjlighet till förtida uppsägning Varav nytecknade avtal med möjlighet till förtida uppsägning Sifferlösa avtal 2014 Varav nytecknade sifferlösa avtal Sifferlösa avtal 2015 Antal varsel om stridsåtgärder i förbundsförhandlingar 2014 Varav verkställda varsel Varav verkställda varsel med arbetsnedläggelse Förlorade arbetsdagar på grund av stridsåtgärder i förbundsförhandlingar 2014 Förlorade arbetsdagar totalt Reallöneutveckling 2014 (prognos) Löneutveckling enligt konjunkturlönestatisiken januari oktober 2014 Genomsnittslön, hela ekonomin (år 2013) Löneskillnad mellan kvinnor och män (år 2013) Oförklarad löneskillnad efter standardvägning (år 2013) Facklig organisationsgrad (16 64 år, alla sektorer år 2013) Kollektivavtalstäckning (16 64 år, alla sektorer 2013) 43 Cirka ,3 procent ,1 procent 2,8 procent kronor 13,4 procent 5,8 procent 70 procent 89 procent Sysselsatta i december Arbetslösa i december

16 1 Arbetsmarknad Inför riksdagsvalet i september var analysen av sysselsättning och arbetslöshet en av de stora frågorna. Den sittande alliansregeringen framhöll att antalet sysselsatta hade ökat under de senaste åtta åren. Oppositionen fokuserade på att andelen sysselsatta minskat under samma period och att de arbetslösa blivit fler. Att utvecklingen tycktes gå åt två håll samtidigt förklaras av att arbetskraften ökat under perioden. I september, dagarna före riksdagsvalet, presenterade Arbetsförmedlingen siffror som visade en positiv utveckling av arbetsmarknaden. Allt fler lediga jobb anmäldes till Arbetsförmedlingen samtidigt som antalet arbetslösa minskade, framför allt bland personer med korta inskrivningstider. Dessutom minskade antalet nyinskrivna arbetslösa. Slutsatsen var att utvecklingen skedde helt i linje med Arbetsförmedlingens prognoser. Samtidigt presenterade också Statistiska centralbyrån, SCB, arbetskraftsundersökningen, AKU, för augusti månad. Den säsongsrensade statistiken visade en ökning av både sysselsättning och sysselsättningsgrad. Antalet anställda i augusti hade ökat med cirka personer jämfört med samma månad året innan. Några större förändringar av arbetslöshetssiffrorna visade emellertid inte säsongsrensade data. 1.1 Arbetsmarknaden under 2014 När siffrorna för hela året presenterades visade SCB:s säsongrensade och utjämnade data för december en fortsatt ökning både av antalet sysselsatta och av sysselsättningsgraden. Men precis som i de siffror som redovisades inför riksdagsvalet innebar inte den ökade sysselsättningen att arbetslösheten sjönk i motsvarande omfattning. Arbetskraften ökade och en stor del av dem som sökte sig till arbetsmarknaden tillhörde grupper med svårighet att få fäste där. Vid årsskiftet var antalet sysselsatta i åldern år , en ökning under året med personer, se diagram 1.1. Det innebär en sysselsättningsgrad på 65,9 procent vilket kan jämföras med 65,2 procent ett år tidigare. Ser man enbart till åldern år var sysselsättningsgraden 79,6 procent i december 2014.

17 Kap 1 Arbetsmarknad 15 Diagram 1.1 Antal sysselsatta i åldern år Båda könen i 1000-tal personer jan 2006 maj 2006 sept 2007 jan 2007 maj 2007 sept 2008 jan 2008 maj 2008 sept 2009 jan 2009 maj 2009 sept 2010 jan 2010 maj 2010 sept 2011 jan 2011 maj 2011 sept 2012 jan 2012 maj 2012 sept 2013 jan 2013 maj 2013 sept 2014 jan 2014 maj 2014 sept Källa: SCB, arbetskraftsundersökningarna Antalet arbetslösa var , en minskning med under året, se diagram 1.2. I procent av arbetskraften innebär det en arbetslöshet på 7,0 procent. Diagram 1.2 Antal arbetslösa i åldern år Båda könen i 1000-tal personer jan 2006 maj 2006 sept 2007 jan 2007 maj 2007 sept 2008 jan 2008 maj 2008 sept 2009 jan 2009 maj 2009 sept 2010 jan 2010 maj 2010 sept 2011 jan 2011 maj 2011 sept 2012 jan 2012 maj 2012 sept 2013 jan 2013 maj 2013 sept 2014 jan 2014 maj 2014 sept Källa: SCB, arbetskraftsundersökningarna 1.2 Arbetsmarknaden de närmaste åren Arbetsförmedlingens prognos för 2015 och 2016 räknar med en sysselsättningsökning jämfört med 2014 på personer år 2015 och ytterligare år Samtidigt väntas arbetskraften öka med personer. Hela sysselsättningsökningen liksom hela ökningen av arbetskraften består av utrikes födda. Enligt Arbetsförmedlingen kommer andelen av de arbetslösa som har en svag ställning på arbetsmarknaden att öka från 65 procent till 75 procent, i huvudsak beroende på att fler flyktingar beviljas uppehållstillstånd. På längre sikt innebär det enligt Arbetsförmedlingen ett nödvändigt tillskott av arbetskraften för att sysselsättningen ska kunna öka.

18 16 Kap 1 Arbetsmarknad De nya jobben kommer enligt SCB:s arbetskraftsbarometer, som bedömer rekryteringsläget för 71 olika utbildningar de närmaste åren, framför allt i tjänstesektorn i synnerhet i den offentliga tjänstesektorn. SCB förutser en fortsatt brist på bland annat sjuksköterskor, förskollärare och lärare i matematik och NO. Sysselsättningstillväxten blir enligt Arbetsförmedlingens prognos starkast i de tre storstadslänen medan det i mindre kommuner i många fall blir svårt att rekrytera på grund av generationsväxling och minskad befolkning i arbetsför ålder. Tillskottet till arbetskraften innebär att sysselsättningsökningen inte heller de kommande två åren kommer att räcka för att sänka arbetslösheten i någon större utsträckning. Arbetsförmedlingens prognos visar en arbetslöshet på 7,9 procent år 2015 och 7,7 procent år Arbetsmarknaden i förhållande till övriga EU Med hjälp av siffror från EU:s statistikbyrå Eurostat kan man göra en internationell jämförelse av den svenska arbetsmarknaden, se diagram 1.3. En sådan jämförelse visar att andelen arbetslösa i Sverige det tredje kvartalet år 2014 ligger under genomsnittet i EU. Men arbetslösheten är samtidigt väsentligt högre än de 5,0 procent som uppmättes i Österrike och Tyskland som hade EU:s lägsta arbetslöshet (den nya regeringen i Sverige har som mål att Sverige på sikt ska ha EU:s lägsta arbetslöshet). Andra länder som har en klart lägre arbetslöshet än Sverige är Norge och Island. Den relativt höga arbetslösheten i Sverige förklaras i första hand av hög ungdomsarbetslöshet och många arbetslösa bland utrikes födda. Diagram 1.3 Arbetslöshet i Europa år, tredje kvartalet, procent av arbetskraften Norge* Island Tyskland Österrike* Tjeckien Malta Luxemburg Storbritannien* Danmark Nederländerna Rumänien Estland* Sverige Ungern* Belgien Finland Polen Slovenien Turkiet* EU Frankrike Lettland* Bulgarien Irland Litauen Italien* Slovakien Portugal Cypern Kroatien Spanien Grekland* *Siffror från andra kvartalet Källa: Eurostat

19 Kap 1 Arbetsmarknad Källor till data om arbetsmarknaden Den viktigaste källan för data om arbetsmarknaden är SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU, men även Arbetsförmedlingen tillhandahåller viktigt dataunderlag i form av statistik över till exempel varsel om uppsägningar till följd av driftsinskränkningar, lediga platser, deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och öppet arbetslösa. Dessutom utgör den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken från SCB en betydelsefull informationskälla liksom Konjunkturinstitutets barometerundersökningar. Arbetsförmedlingens månadsvisa rapportering ger en bild av läget vid slutet av månaden byggd på alla inskrivna. AKU är däremot en urvalsundersökning som SCB publicerar en gång per månad. AKU omfattar personer och är Sveriges officiella arbetslöshetsstatistik. Mätperioden är en vecka. Som arbetsför ålder räknas enligt principer från och med hösten 2007 åldersspannet år, men det finns länkade serier för åldersspannet som sträcker sig betydligt längre tillbaka än så. Det finns också långa serier för åldrarna år. I diagram 1.4 som visar läget i december 2014 redovisas befolkningen i arbetsför ålder efter status på arbetsmarknaden. Diagram 1.4 Befolkningen år efter status på arbetsmarknaden Status i december 2014 (2013 års siffra inom parentes) Befolkningen år ( ) I arbetskraften ( ) Ej i arbetskraften ( ) Sysselsatta ( ) Arbetslösa ( ) Anställda ( ) Företagare och medhjälpare i familjeföretag ( ) Källa: SCB, AKU Befolkningen i dessa ålderskategorier delas in i personer som tillhör respektive inte tillhör arbetskraften. För att tillhöra arbetskraften måste man antingen vara sysselsatt (som anställd, egen företagare eller i vissa speciella arbetsmarknadspolitiska program) eller arbetslös. För att räknas som arbetslös krävs att man kunnat arbeta och att man aktivt hade sökt arbete under mätveckan. Sysselsatta delas i sin tur upp i anställda respektive företagare och medhjälpare i familjeföretag.

20 18 Kap 1 Arbetsmarknad 1.5 Privata sektorns tillväxt har stabiliserats Mellan 1995 och 2014 har antalet sysselsatta inom privat sektor stigit med medan antalet sysselsatta sjunkit med inom staten och med inom kommuner och landsting. Den olikartade utvecklingen mellan sektorerna kan delvis förklaras av att verksamheter flyttats från offentlig till privat sektor. Överströmningen har emellertid minskat med tiden. Ser man till hur andelarna fördelar sig har relationerna inte förändrats mer än marginellt de senaste åren. Tabell 1.1 belyser fördelningen av de sysselsatta inom privat sektor, staten och kommuner och landsting. Tabell 1.1 Antal sysselsatta i olika sektorer Sektorernas andel av total sysselsättning, Privat sektor Andel av total Staten Andel av total Kommuner och landsting Andel av total Totalt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Källor: Konjunkturinstitutet och SCB, nationalräkenskaperna

21 2 Arbetsmarknadens organisationer och avtal Förhandlingar om centrala kollektivavtal som gäller lön och allmänna anställningsvillkor sker främst på branschnivå mellan fackförbunden och arbetsgivarnas organisationer på branschnivå. I vissa frågor förhandlar parterna genom samverkansorgan som PTK, OFR med flera och motpart till de fackliga organisationerna är då till exempel Svenskt Näringsliv, Arbetsgivarverket eller Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Det finns mer än 115 centrala parter, cirka 55 arbetsgivarorganisationer och 60 fackförbund, som tillsammans tecknar totalt omkring 685 kollektivavtal om lön och allmänna villkor. 2.1 Centralorganisationerna Trots att man talar om centrala avtal har de tre så kallade centralorganisationerna 1 LO, TCO och Saco alltså inte någon förhandlande roll när kollektivavtal om löner ska tecknas. LO har en samordnande uppgift inför medlemsförbundens avtalsförhandlingar det har vare sig TCO eller Saco. LO förhandlar däremot om förbundsövergripande frågor som avtalsförsäkringar, pensioner och omställningsavtal. Förbunden inom TCO och Saco förhandlar genom PTK i den typen av frågor på den privata sidan. I förhandlingarna med motparter i den offentliga sektorn fyller samarbetsorganen OFR och Saco-S en liknande roll. Motpart till LO och PTK i den privata sektorn är i huvudsak Svenskt Näringsliv. I den offentliga sektorn är det arbetsgivareorganisationerna Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och Arbetsgivarverket som är motparter. 2.2 Arbetsgivarnas organisationer 2 Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarförbund (se tabell 2.2) inom privat sektor som tillsammans har närmare företag som medlemmar 3. Dessa företag har cirka 1,7 miljoner anställda. Drygt 98 procent av företagen har färre än 250 anställda (se tabell 2.1). 1 Centralorganisationerna kallas ibland också huvudorganisationer. Medlingsinstitutet har valt benämningen centralorganisationer. 2 Adresser till arbetsgivareorganisationernas webbplatser finns på Medlingsinstitutets webbplats 3 Av de 49 organisationerna är 36 arbetsgivarförbund.

22 20 Kap 2 Arbetsmarknadens organisationer och avtal Tabell 2.1 Svenskt Näringslivs medlemmar år Antal anställda Antal företag Anställda Källa: Svenskt Näringsliv Föreningen Svenskt Näringslivs medlemmar är arbetsgivarförbund, branschföreningar eller andra sammanslutningar av företag. Många medlemsorganisationer har förenat arbetsgivar- och branschrollen. De enskilda företagen är medlemmar i medlemsorganisationen och samtidigt medlemmar i Svenskt Näringsliv. Inom Svenskt Näringsliv ryms många typer av verksamhet. Här finns bland annat förbunden inom Almega, förbunden inom Industriarbetsgivarna och förbunden inom Transportgruppen. I Svenskt Näringsliv ingår också IKEM, Svensk Handel. Sveriges Byggindustrier, Teknikarbetsgivarna och Visita. Medlemsorganisationerna i Svenskt Näringsliv återfinns i tabell 2.2. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL är arbetsgivar- och intresseorganisation för Sveriges 290 kommuner och 20 landsting och regioner 4 med sammanlagt cirka en miljon anställda 75 procent av dem i kommunerna. Cirka 80 procent av de anställda är kvinnor. Arbetsgivarverket företräder 250 myndigheter, affärsverk och arbetsgivare med anknytning till det statliga området med cirka anställda. Det finns också flera mindre arbetsgivarorganisationer. Arbetsgivaralliansen är arbetsgivarorganisation för omkring ideella och idéburna organisationer inom till exempel idrott, trossamfund, utbildning, vård och omsorg med cirka anställda. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation (BAO) förhandlar om löner och allmänna anställningsvillkor för bland annat bankanställda. BAO har närmare 135 delägare med cirka helårsarbetare. Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation organiserar medlemsföretag inom bostads- och fastighetsbranschen med drygt anställda. Glasbranschföreningen är en bransch- och arbetsgivarorganisation med cirka 600 företag som medlemmar med totalt cirka anställda. IDEA Arbetsgivareförbundet för ideella organisationer har cirka medlemsorganisationer med totalt cirka årsanställda. 4 Bland de 20 landstingen och regionerna ingår regionerna Gotland, Halland, Skåne och Västra Götaland.

23 Kap 2 Arbetsmarknadens organisationer och avtal 21 Arbetsgivarföreningen KFO är arbetsgivarorganisation för i första hand kooperativa företag, ideella organisationer och folkrörelser. KFO har drygt medlemsföretag med cirka anställda. KFS, Kommunala Företagens Samorganisation, är arbetsgivarorganisation för kommunnära företag. De cirka 570 medlemsföretagen har närmare anställda. Målaremästarna är en bransch- och arbetsgivarorganisation för måleriföretagen som omfattar omkring 850 företag med cirka anställda. 5 Arbetsgivarförbundet Pacta är arbetsgivarorganisation för kommunalförbund och företag som oavsett ägarform tillämpar kommunala avtal. Pacta har cirka 640 medlemsföretag med cirka anställda. Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation är arbetsgivarorganisation för Svenska kyrkans församlingar, stift och samfälligheter med sammanlagt cirka anställda. Svensk Scenkonst är branschorganisation för arbetsgivare i scenkonstsektorn med drygt 100 anslutna företag som har cirka årsanställda. Frisörföretagarna har cirka medlemsföretag, men bara anställda i dessa företag. Exempel på andra mindre organisationer som förhandlar om centrala kollektivavtal om löner och allmänna villkor är Måleriföretagarna 6, Folkbildningsförbundet, Teatercentrum, Arbetarrörelsens förhandlingsorganisation, Socialdemokratiska Ungdomsrörelsens Arbetsgivarorganisation (SUA) och Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund. 5 Bransch- och arbetsgivarorganisationerna Måleriföretagarna och Målaremästarna har gått samman och bildar den nya organisationen Måleriföretagen i Sverige sedan den 1 januari Den nya organisationen blir medlem i Svenskt Näringsliv som då får 50 medlemmar. 6 Se not 5.

24 22 Kap 2 Arbetsmarknadens organisationer och avtal Tabell 2.2 Medlemsorganisationer inom Svenskt Näringsliv 2014 Arbetsgivarförbund markerade med fet stil Almega Samhallförbundet Almega Tjänsteförbunden* Almega Tjänsteföretagen Bemanningsföretagen Bil Sweden Medlemsorganisation Biltrafikens Arbetsgivareförbund Bruksindustriföreningen/Jernkontoret Byggmaterialindustrierna Byggnadsämnesförbundet Elektriska Installatörsorganisationen EIO EnergiFöretagens Arbetsgivareförening EFA Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation Grafiska Företagens Förbund IKEM Innovations- och kemiarbetsgivarna** IKEM Innovations och kemiindustrierna i Sverige,** IT&Telekomföretagen Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet Livsmedelsföretagen Läkemedelsindustriföreningen (LIF) Maskinentreprenörerna Medieföretagen Motorbranschens Arbetsgivareförbund Petroleumbranschens Arbetsgivareförbund Plåtslageriernas Riksförbund Sjöfartens Arbetsgivareförbund Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet Skogsindustrierna Stål och Metall Arbetsgivareförbundet SveMek SveMin inklusive Gruvornas arbetsgivareförbund (GAF) Svenska FlygBranschen Svensk Betong Svensk Handel Svenskt Näringslivs Allmänna avdelning Sveriges Bergmaterialindustri Sveriges Bussföretag Sveriges Byggindustrier Sveriges Hamnar Sveriges Managementkonsulter (SMK) Sveriges Redareförening Teknikföretagen Teknikgrossisternas Arbetsgivareförening TEKO Sveriges Textil och Modeföretag Transportindustriförbundet Trä- och Möbelföretagen Visita Svensk besöksnäring VVS Företagen Vårdföretagarna Förbundsgrupp eller motsvarande Almega Almega Almega Almega Transportgruppen Part i Industriavtalet Part i Industriavtalet Almega Part i Industriavtalet Almega Transportgruppen Transportgruppen Transportgruppen Industriarbetsgivarna, Part i Industriavtalet Industriarbetsgivarna, Part i Industriavtalet Industriarbetsgivarna, Part i Industriavtalet Industriarbetsgivarna, Part i Industriavtalet Transportgruppen Transportgruppen Transportgruppen Part i Industriavtalet Kanslisamarbete med EFA Part i Industriavtalet Part i Industriavtalet Almega Återvinningsindustrierna * Inklusive bland annat Apoteksföretagen, Fastighetsarbetsgivarna, Hemserviceföretagen, Järnvägsinfrastruktur, Kommunikationsföretagen, Serviceentreprenörerna, Spårtrafikföretagen, Svenska Teknik&Designföretagen, Säkerhetsföretagen, Utbildningsföretagen, Utveckling och tjänster. ** Tidigare Industri- och Kemigruppen och Plast- och Kemiföretagen. Innovations- och kemiarbetsgivarna är en arbetsgivarförening. Innovations- och kemiindustrierna är en branschförening. Båda är medlemmar i Svenskt Näringsliv. Källa: Svenskt Näringsliv. Part i Industriavtalet Part i Industriavtalet

25 Kap 2 Arbetsmarknadens organisationer och avtal De fackliga organisationerna 7 Fackförbunden ingår i de flesta fall i någon av de tre centralorganisationerna LO, TCO eller Saco. Fackliga organisationer som inte är med i någon centralorganisation är bland andra Ledarna, Svensk Pilotförening, Pilotförbundet, Svensk Lokförarförening, Brandmännens Riksförbund, Svenska Hamnarbetarförbundet och Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC) som i dagligt tal kallas Syndikalisterna. Centralorganisationer LO Landsorganisationen i Sverige, är centralorganisation för 14 fackförbund för arbetare med cirka 1,3 miljoner yrkesverksamma medlemmar. LO bildades TCO Tjänstemännens centralorganisation, har sedan den 1 januari 2014 då Farmaciförbundet och Unionen gick samman 14 fackförbund för tjänstemän som medlemmar. Förbunden har närmare en miljon yrkesverksamma medlemmar. Det nuvarande TCO bildades Saco Sveriges akademikers centralorganisation, består av 22 fackförbund och yrkesförbund. Tillsammans organiserar de närmare en halv miljon yrkesverksamma medlemmar. Saco bildades Fackliga samarbetsorgan och förhandlingskarteller Akademikeralliansen är en organisation för förhandlingssamverkan mellan 16 Sacoanslutna förbund med medlemmar, som har Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och Arbetsgivarförbundet Pacta som motparter. Facken inom industrin är ett samarbete mellan de fackförbund som tecknat Industriavtalet. De fem förbunden är: GS Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch, IF Metall, Livsmedelsarbetareförbundet, Unionen och Sveriges Ingenjörer. 6F Fackförbund i samverkan, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Svenska Elektrikerförbundet, Fastighetsanställdas Förbund, Svenska Målareförbundet, Seko Service- och kommunikationsfacket samt Svenska Transportarbetareförbundet tecknade 2009 ett avtal om samarbete. Svenska Transportarbetareförbundet lämnade samverkansorganisationen i slutet av 2012, men namnet 6F består. Lärarnas Samverkansråd är ett samverkansorgan för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund i förhandlingar. Samverkansrådet förhandlar för drygt medlemmar. OFR, Offentliganställdas förhandlingsråd, är ett samverkansorgan för 14 fackförbund från TCO och Saco samt fackförbundet Ledarna. Förbunden har motparter inom den offentliga sektorn. De 14 förbunden har sammanlagt 7 Adresser till de fackliga organisationernas webbplatser finns på Medlingsinstitutets webbplats

26 24 Kap 2 Arbetsmarknadens organisationer och avtal drygt medlemmar. OFR är i första hand ett forum för förbunden att planera, samordna, genomföra och utvärdera avtalsrörelser och förhandlingar. OFR är indelat i sju förbundsområden. Det statliga området omfattar statstjänstemän, poliser och officerare. Det kommunala området omfattar allmän kommunal verksamhet, hälso- och sjukvård, läkare och genom ett samverkansråd också lärarna. PTK, Förhandlings- och samverkansråd som består av 25 fackförbund från TCO och Saco samt Ledarna. Förbunden representerar cirka privatanställda tjänstemän. PTK förhandlar med bland annat Svenskt Näringsliv om pensioner, försäkringar, omställningsavtal med mera. Saco-S är förhandlingsorganisation för 21 Sacoförbund och företräder närmare statligt anställda medlemmar. Medlemsutveckling inom fackföreningsrörelsen I tabellerna redovisas uppgifter om antal yrkesverksamma medlemmar den 31 december Som framgår av tabellerna ökade antalet medlemmar i TCO- och Sacoförbunden totalt sett under år 2013 medan antalet medlemmar i LO-förbunden totalt sett minskade. Det sammanlagda antalet fackligt organiserade i de tre centralorganisationernas medlemsförbund hade vid årsskiftet 2013/2014 ökat med yrkesverksamma medlemmar jämfört med ett år tidigare. Ökningen bland tjänstemän och akademiker var alltså större än tappet bland arbetarna. Inom LO var det bara fackförbundet Kommunal som vid årsskiftet hade fler yrkesverksamma medlemmar än ett år tidigare. IF Metall stod för den största minskningen. Ökningen inom TCO beror i all väsentligt på att ett enda fackförbund, Unionen, har ökat antalet medlemmar kraftigt. Medlemsantalet hade den 31 december 2013 ökat med mer än på ett år. De flesta andra TCOförbund visade under 2013 en negativ medlemsutveckling. Utöver Unionen ökade Vision och Vårdförbundet medlemsantalet med drygt medlemmar vardera. FTF och Teaterförbundet ökade med ett mindre antal medlemmar. Fackförbundet Ledarna som står utanför centralorganisationerna redovisar för år 2013 en medlemsökning med cirka medlemmar till Det verkar vara en fortgående trend att antalet yrkesverksamma medlemmar i Sacoförbunden ökar medan de minskar i LO-förbunden. Om inte Unionen hade ökat sitt medlemsantal hade även TCO-förbunden sammantaget minskat med 600 medlemmar. Utvecklingen av fackförbundens medlemsantal sedan den 31 december 2010 redovisas i Bilaga 1.

27 Kap 2 Arbetsmarknadens organisationer och avtal 25 Tabell 2.3 LO-förbundens yrkesverksamma medlemmar 31 december 2013, samt förändring sedan 31 december 2012 Förbund Yrkesverksamma 31 dec 2013 Förändring Svenska Kommunalarbetareförbundet Ingår i samverkansorgan eller motsvarande IF Metall Facken inom industrin Handelsanställdas förbund Seko Service- och kommunikationsfacket Svenska Byggnadsarbetareförbundet Svenska Transportarbetareförbundet GS Facket för skogs- trä- och grafisk bransch F Fackförbund i samverkan 6F Fackförbund i samverkan Facken inom industrin Hotell och Restaurang Facket Fastighetsanställdas Förbund F Fackförbund i samverkan Livsmedelsarbetareförbundet Facken inom industrin Svenska Elektrikerförbundet F Fackförbund i samverkan Svenska Pappersindustriarbetareförbundet Svenska Målareförbundet F Fackförbund i samverkan Musikerförbundet Summa Källa: LO Tabell 2.4 TCO-förbundens yrkesverksamma medlemmar 31 december 2013, samt förändring sedan 31 december 2012 Förbund Yrkesverksamma 31 dec 2013 Förändring Ingår i samverkansorgan eller motsvarande Unionen* PTK Lärarförbundet** OFR, PTK Vision OFR Vårdförbundet OFR, PTK Fackförbundet ST OFR Finansförbundet Polisförbundet OFR Journalistförbundet PTK FTF Teaterförbundet OFR, PTK Farmaciförbundet* PTK Försvarsförbundet OFR Tull-Kust OFR Symf PTK Skogs och lantbrukstjänstemannaförbundet Samtliga * Farmaciförbundet och Unionen gick samman den 1 januari 2014 ** Inklusive Svenska folkhögskolans lärarförbund, SFHL Källa: TCO

28 26 Kap 2 Arbetsmarknadens organisationer och avtal Tabell 2.5 Sacoförbundens yrkesverksamma medlemmar 31 december 2013, samt förändring sedan 31 december 2012 Förbund Yrkesverksamma 31 dec 2013 Förändring Sveriges Ingenjörer Jusek Ingår i samverkansorgan eller motsvarande Akademikeralliansen, Facken inom industrin, PTK, Saco-S Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Lärarnas Riksförbund OFR, PTK, Saco-S Akademikerförbundet SSR OFR, PTK, Saco-S Sveriges läkarförbund OFR, PTK, Saco-S Naturvetarna Civilekonomerna DIK Sveriges Universitetslärarförbund Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Officersförbundet OFR SRAT Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund/Fysioterapeuterna* Sveriges Arbetsterapeuter Sveriges Arkitekter Sveriges Psykologförbund Sveriges Tandläkarförbund Sveriges Skolledarförbund Sveriges Farmacevtförbund Kyrkans akademikerförbund Sacoförbundet Trafik och Järnväg Sveriges Veterinärförbund Akademikeralliansen, Saco-S OFR, PTK, Saco-S Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Akademikeralliansen, Saco-S Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Akademikeralliansen, Saco-S Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Sveriges Reservofficersförbund Saco-S Summa * Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund bytte den 1 januari 2014 namn till Fysioterapeuterna. Källa: Saco

29 Kap 2 Arbetsmarknadens organisationer och avtal Långsiktiga trender och medlemsutveckling 2013 För första gången på flera år ökade det sammanlagda antalet yrkesverksamma medlemmar i de fackliga organisationerna under år 2012 och den ökningen fortsatte under Det kan se ut som ett trendbrott, men ökningen i antalet yrkesverksamma medlemmar under 2013 berodde i allt väsentligt på en kraftig ökning i ett enda förbund Unionen. Under en längre tid har antalet yrkesverksamma medlemmar i de fackliga organisationerna totalt sett minskat (se diagram 2.1). Den huvudsakliga orsaken är att LO-förbunden backat, delvis på grund av att det blir färre jobb i traditionella LO-yrken. Det är en viktig förklaring till att till exempel IF Metall tappar medlemmar. En annan faktor är att organisationsgraden är högre bland äldre arbetare som går i pension än bland yngre som ersätter dem. Tillväxten sker bland tjänstemän och akademiker. Det märks inte minst på att Sacoförbundens sammanlagda medlemsantal stadigt ökar. År 2008 blev en brytpunkt då TCO och Saco tillsammans för första gången hade fler yrkesverksamma medlemmar än LO. Sedan dess har skillnaden i antal mellan arbetare och tjänstemän/akademiker fortsatt att öka. Den sista december 2013 hade medlemsförbunden i TCO och Saco tillsammans cirka 1,5 miljoner medlemmar och LO-förbunden hade cirka 1,3 miljoner. 2.5 Den fackliga medlemsutvecklingen under 2014 De officiella medlemssiffrorna för 2014 var inte klara när den här rapporten skrevs, men bland LO-förbunden redovisade sex av LO:s 14 förbund efter det första halvåret en medlemsökning 8. Det har inte hänt sedan 2007 när medlemstappet tog fart och inom LO räknade man under hösten med att 2014 skulle bli det år som bröt den nedåtgående trenden. Mest ökade Handelsanställdas förbund som redovisade nya medlemmar till och med juni. Elektrikerförbundet såg en tydlig vändning under hösten och tog tillbaka det medlemstapp man haft under första halvåret Svenska Kommunalarbetareförbundet visade minussiffror (-200 medlemmar), men förklarade det med stora pensionsavgångar och vid årsskiftet 2014/2015 rapporterade man en ökning av yrkesverksamma medlemmar med TCO lämnar inga halvårssiffror, men medlemstillväxten drivs till största delen av att det största medlemsförbundet Unionen fortsätter växa. Unionen uppskattar tillväxten under år 2014 till en nettoökning med medlemmar i månaden. Unionen beräknar antalet yrkesverksamma medlemmar vid utgången av 2014 till cirka Saco räknade sent under 2014 med en fortsatt ökning av förbundens medlemsantal. I första hand kom signaler om ökningar av antalet medlemmar i de stora förbunden som Sveriges Ingenjörer, Jusek och Akademikerförbundet SSR. 8 De halvårssiffror LO redovisade gällde inte yrkesverksamma medlemmar utan var en bruttosiffra som också innehåller studerande och pensionärer. Medlingsinstitutet använder yrkesverksamma medlemmar som mått.