Avtalsrörelsen och lönebildningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avtalsrörelsen och lönebildningen"

Transkript

1 Avtalsrörelsen och lönebildningen 2014 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office

2

3 Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2014 Medlingsinstitutets årsrapport

4 Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och har tre huvuduppgifter: att verka för en väl fungerande lönebildning. att ansvara för medling i arbetskonflikter. att vara statistikansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken. Medlingsinstitutet publicerar varje år en rapport om avtalsrörelsen och lönebildningen. Detta är den fjortonde rapporten, den första publicerades i februari Medlingsinstitutet Box Stockholm Telefon: Fax: Webbplats: ISSN Grafisk bearbetning: Forma Viva, Linköping Tryck: Taberg Media Group, Taberg

5 Förord En av Medlingsinstitutets uppgifter är att skriva en årlig rapport om bland annat löneutveckling, jämställdhet, avtalsförhandlingar och arbetsmarknadslagstiftning i Sverige och i omvärlden. Detta är den fjortonde utgåvan av rapporten och den finns förutom i tryckt form också att ladda ned från webbplatsen, Avsikten med rapporten är att tillhandahålla ett kvalificerat underlag för såväl riksdag och regering som för arbetsmarknadens parter. Rapporten ska också ses som ett bidrag till den samhällsekonomiska debatten och som en beskrivning av hur den svenska arbetsmarknadsmodellen tillämpats under år Rapporten kan också användas som referensmaterial för den som vill hitta fakta om den svenska arbetsmarknadens uppbyggnad och funktion. År 2014 betraktades i förväg som ett mellanår på arbetsmarknaden med förhållandevis få avtal som löpte ut. Inte desto mindre uppstod redan före sommaren två uppmärksammade tvister: en i byggsektorn (som blåstes av i sista ögonblicket innan stridsåtgärderna hann bryta ut) och en som gällde spårtrafiken. Ingen av tvisterna handlade i första hand om lönenivåer. Tvisterna gällde i stället inflytandefrågor. Det är en trend som blivit mer tydlig med tiden. Med en stark ställning för den internationellt konkurrensutsatta sektorns normerande roll i lönebildningen har ofta andra frågor än lönenivåer kommit i centrum för kollektivavtalsförhandlingarna. I årets rapport beskrivs hur i stort sett hela arbetsmarknaden påverkas. Antingen direkt genom förhandlingsordningsavtal eller indirekt genom deras spridningseffekter och genom samordning eller samverkan. I Medlingsinstitutets instruktion står det att en av uppgifterna är att tillvarata och upprätthålla den samsyn som finns på arbetsmarknaden om den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll. Normeringens genomslag måste betraktas som ett tydligt tecken på att en sådan samsyn råder. En fråga som blev aktuell under året var statens inblandning i förhållandet mellan arbetsmarknadens parter lärarlönerna var ett tydligt exempel. Diskussionerna startade före valet och den nya regeringen lovade sedan att tillföra tre miljarder kronor till avtalsrörelsen Om det kommer att innebära kompensationskrav från andra håll återstår att se, men man kan ana att fler grupper än lärarna anser sig felavlönade det gäller inte bara grupper med svag löneutveckling. En närbesläktad fråga är den om löneskillnaden mellan kvinnor och män. Det är viktigt att parterna inför nästa avtalsrörelse söker ett svar på hur den frågan ska tacklas. Medlingsinstitutet har också i regleringsbrevet för år 2015 fått nya uppdrag på jämställdhetsområdet. Medlingsinstitutet ska enligt medbestämmandelagen verka för en väl fungerande lönebildning. Enligt förarbetena till lagen innebär en väl fungerande lönebildning att den ska ge reallöneökningar, medverka till ökad sysselsättning, ge få konflikter, möjliggöra förändringar av relativa löner och

6 kunna förenas med att den internationellt konkurrensutsatta sektorn är lönenormerande samt att dess kostnader inte ökar mer än i våra konkurrentländer. Hur väl har då kraven på en väl fungerande lönebildning uppfyllts under år 2014? Reallönerna i Sverige har ökat varje år sedan Undantaget är en mindre nedgång under Det har inneburit en reallöneökning på nära 60 procent de senaste tjugo åren (2014 inräknat). Löneökningarna under år 2014 har varit måttliga, men en låg inflation gör att 2014 blir ännu ett år med stigande reallön. Reallöneökningen bedöms bli 3,1 procent. Antalet sysselsatta i den svenska ekonomin är högt. Sysselsättningen fortsatte att öka under Arbetsförmedlingens prognos för 2015 och 2016 ser fortsatt ljus ut. Men trots att sysselsättningen ökar viker arbetslösheten mycket långsamt nedåt. Det beror på att arbetskraften ökar kraftigt och att det också finns problem med att matcha de arbetssökande med de tillgängliga jobben. Av samma skäl sker återhämtningen av sysselsättningsgraden långsamt efter nedgången i samband med finanskrisen Stridsåtgärder medförde att arbetsdagar förlorades på grund av strejker i samband med förbundsförhandlingar. Medlingsinstitutet tillsatte 12 olika medlare vid sammanlagt 6 sådana förhandlingar. I 5 fall lades varsel om stridsåtgärder. Varslade konflikter verkställdes i två fall. Det rörde sig om strejk i båda fallen. I ett fall lade arbetsgivarna dessutom en lockout. Den mest omfattande konflikten gällde spårtrafiken. De fyra fasta medlarna, som handlägger varsel på lokal nivå, fick 27 ärenden som rörde krav på kollektivavtal. Varsel om stridsåtgärder förelåg i samtliga ärenden och i åtta tvister verkställdes stridsåtgärder. Till det kommer ytterligare 8 ärenden som inte gällde tecknande av kollektivavtal och som inte föranledde någon åtgärd från Medlingsinstitutets medlare. Sammanlagt förlorades dagar på grund av stridsåtgärder. Löneskillnaden mellan kvinnor och män fortsätter att minska. Den viktigaste förklaringen till att skillnaderna kvarstår är att kvinnor och män återfinns i olika yrken och branscher. Medlingsinstitutets uppdrag är att slå vakt om att det är konkurrensutsatta och exportberoende branscher i huvudsak inom industrin som ska ange vilka löneökningar den svenska ekonomin tål och vara lönenormerande. Det märke som etablerades i överenskommelserna inom Industriavtalet år 2013 har stått sig också i 2014 års förhandlingar utan att skapa konflikter. Den svenska konkurrenskraften möter flera utmaningar och svensk export fortsätter att tappa marknadsandelar. Återhämtningen efter finanskrisen 2008 går långsamt på viktiga exportmarknader. Samtidigt stiger arbetskraftskostnaderna mer i Sverige än i omvärlden. Den inhemska efterfrågan gynnas däremot av den goda reallöneutvecklingen.

7 Tudelningen av den svenska ekonomin med en pressad exportsektor och en förhållandevis gynnad inhemsk tjänstesektor befästes snarast under 2014 även om kronans försvagning innebar en viss lättnad för industrin. Medlingsinstitutets viktigaste metod för att verka för en väl fungerande lönebildning är, förutom medlingsverksamheten, information och samråd. Formella och informella möten bidrar till att uppmärksamma parterna på de samhällsekonomiska förutsättningarna och att belysa löneskillnader ur ett könsperspektiv. Medlingsinstitutet har under året arrangerat ett tiotal seminarier och konferenser där det sammanlagda antalet deltagare varit drygt 800. Mest besökta var vårens konferens om årsrapporten med cirka 230 deltagare och höstens konferens om lönebildning som lockade 320 deltagare det största deltagarantalet på någon av Medlingsinstitutets konferenser hittills. Den stora tillströmningen till konferenserna bekräftar vikten av att skapa en arena för information och diskussion som samtidigt blir en informell mötesplats för arbetsmarknadens parter. Medlingsinstitutet har också medverkat i ett stort antal aktiviteter arrangerade av andra och har även haft flera internationella kontakter. Det internationella intresset för den svenska arbetsmarknadsmodellen är fortsatt stort. Skriften Lön för mödan om arbetsmarknadens funktion, riktad till gymnasieskolorna, möter fortsatt ett glädjande stort intresse och under år 2014 beställdes drygt exemplar av skolor landet runt. Att bidra till att sprida kunskap om arbetsmarknaden bland dem som står i begrepp att ta steget ut från skolan är också att verka för en väl fungerande lönebildning. Redaktör för årsrapporten är Bosse Andersson. Medverkande är Kerstin Blomqvist, John Ekberg, Bo Enegren, Kurt Eriksson, Christina Eurén och Christian Kjellström. Till avsnittet om fackens och arbetsgivarnas organisationsgrad har Anders Kjellberg bidragit. Stockholm i februari 2015 Claes Stråth Generaldirektör

8 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning Arbetsmarknad Arbetsmarknaden under Arbetsmarknaden de närmaste åren Arbetsmarknaden i förhållande till övriga EU Källor till data om arbetsmarknaden Privata sektorns tillväxt har stabiliserats Arbetsmarknadens organisationer och avtal Centralorganisationerna Arbetsgivarnas organisationer De fackliga organisationerna Långsiktiga trender och medlemsutveckling Den fackliga medlemsutvecklingen under Stabil utveckling för arbetsgivare Organisationsgrad och medlemsutveckling i ett internationellt perspektiv Parternas organisationsgrad och kollektivavtalens utbredning Kollektivavtalens täckningsgrad Fack och arbetsgivare: olika utveckling av organisationsgraden Arbetare och tjänstemän: olika utveckling av organisationsgraden Samhällsekonomi Liten draghjälp från internationella konjunkturen Stark sysselsättning trots måttlig tillväxt Något bättre tillväxt förväntas Konkurrenskraft Viktiga faktorer för konkurrenskraften Arbetskraftskostnader i Sverige och omvärlden Utvecklingen i tillverkningsindustrin... 68

9 5.4 Arbetskraftskostnadens nivå Marknadsandelar, växelkurser, lönsamhet och priser Marknadsandelar för export av varor och tjänster Bytesförhållandet Kronan tillbaka till nivån före finanskrisen Vinster och lönsamhet i industrin Lägre inflation i Sverige än i Europa Minimilöner i några europeiska länder samt USA Lönestatistik Den officiella lönestatistiken Utfall enligt konjunkturlönestatistiken Nominell lön och reallön Lönestrukturstatistiken för Lönespridning i ett internationellt perspektiv Att beräkna löneförändring med olika metoder Förändring av arbetskraftskostnader Inför förhandlingarna De sju avtalskonstruktionerna Avtalen inom industrin bildade norm Avtalens utlöpningstidpunkt under Yrkanden Förhandlingsresultat Avtal i rätt tid Avtalsperiodens längd Uppsägningsbara avtal Avtalsinnehåll Avtalskonstruktioner i avtal slutna Olika förändringar av kollektivavtal Lärlingsavtal kollektivavtalade anställningsformer med utbildningsinnehåll Översikt av samtliga avtal

10 9.1 Avtalens fördelning efter sektor Graden av lokalt inflytande 2014 och Utlöpningstidpunkter Tillsvidareavtal Uppsägning av avtal i förtid Normen och den lokala lönebildningen Normens inflytande på arbetsmarknaden Utbredningen av lokal lönebildning Motsättningar och hänsyn Oklart utfall av olika konstruktioner Parternas utmaningar Jämställdhet Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män? Vissa lönepåverkande faktorer saknas i statistiken Hur stor var löneskillnaden mellan kvinnor och män 2013? Löneskillnad mellan kvinnor och män Lönespridning och kön Löneutveckling och lönerelationer Fördjupad analys av löneskillnaden mellan kvinnor och män Lönediskriminering Kollektivavtalen ur jämställdhetsperspektiv Medling, varsel och stridsåtgärder Allmänt om medling Avtal om förhandlingsordning Medling och väl fungerande lönebildning Avtalsrörelsen omfattning Medling i förbundsförhandlingar under Tvistefrågor i medlingarna Varsel om stridsåtgärder Verkställda stridsåtgärder i Medlingsinstitutets medlingar Utvärdering av varsel och stridsåtgärder

11 12.10 Den regionala medlingsverksamheten Konfliktstatistik Internationell jämförelse Avgörande från EU-domstolen om stridsåtgärder Arbetsmarknadslagstiftning Medlingsinstitutets externa kontakter Konferenser och seminarier Kontakter med användare av statistiken Medverkan i andras arrangemang Utländska kontakter Andra kontaktytor Bilaga 1 De fackliga organisationernas medlemsutveckling Bilaga 2 Beskrivning av avtal träffade Bilaga 3 Urval av överenskommelser avtalsåren 2014 och 2015 om lägstlöner/minimilöner Bilaga 4 Beräkning av kollektivavtal och deras omfattning Bilaga 5 Beräkningar av organisations- och täckningsgrad (kapitel 3) Fördjupningar Att mäta produktivitet 50 Produktivitetskommissioner i Norge och Danmark 51 Statistiskt underlag för löneutveckling i andra länder 60 Beräkningar av marknadsandelar 85 Konjunkturlönestatistiken 109 Statistik över utbetalda lönesummor 110 Lönestrukturstatistiken 111 De sju avtalskonstruktionerna 138 Industriavtalet och normeringen 162 Så går standardvägningen till 170 Percentil, median och medellön 176 Tidigare analyser av löneskillnad mellan kvinnor och män 190 Registrerade förhandlingsaval 195 You will find a summary in English, French and German on our website:

12

13 Sammanfattning Arbetsmarknadsåret 2014 blev förhållandevis stabilt med ökande reallöner, få medlingar och konflikter och en stigande sysselsättning. Den internationellt konkurrensutsatta sektorns norm för löneökningarna påverkade de avtal som träffades och genomsyrar hela arbetsmarknaden direkt eller indirekt. Arbetsmarknaden präglades under året av en förbättrad situation med ökad sysselsättning, färre varsel om uppsägning på grund av driftsinskränkningar och ett minskat antal inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. I slutet av december var personer registrerade hos Arbetsförmedlingen, en minskning med jämfört med ett år tidigare. När siffrorna för hela året presenterades visade SCB:s säsongrensade och utjämnade data för december en ökad sysselsättning, men den motsvarades inte av en lika stor minskning av arbetslösheten. Arbetskraften ökade och en stor del av dem som sökte sig till arbetsmarknaden tillhörde grupper med svårighet att få jobb. Utvecklingen med minskande fackligt medlemskap har vänt. De senaste siffrorna för yrkesverksamma medlemmar i fackförbunden är från årsskiftet 2013/2014 och visar en sammanlagd ökning med medlemmar. Antalet medlemmar i TCO- och Sacoförbunden ökade totalt sett under år 2013 medan antalet medlemmar i LO-förbunden totalt sett minskade. Svenska Kommunalarbetareförbundet har flest yrkesverksamma medlemmar med cirka drygt efter att ha ökat med Fackförbundet Unionen ökade mest med yrkesverksamma medlemmar. Organisationsgraden bland arbetstagarna har stabiliserats kring 70 procent. Men även om den fackliga organisationsgraden har stabiliserats ökar skillnaderna mellan arbetare och tjänstemän. Bland arbetarna är 66 procent medlemmar i en facklig organisation. Bland tjänstemännen är organisationsgraden 73 procent. Ändå täcks 90 procent av landets anställda av kollektivavtal eftersom de har en arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal. Den globala tillväxten år 2014 blev svagare än många bedömare räknade med i början av Världshandeln bedöms ha ökat något mer 2014 än under de två föregående åren, men tillväxten var ändå svag i ett historiskt perspektiv. Den svaga utvecklingen, i synnerhet i Europa, tyngde svensk export, medan den inhemska efterfrågan gynnades av god reallöneutveckling och stigande tillgångspriser. Konjunkturlönestatistiken visar en ökning av de inrapporterade lönerna med 2,8 procent för både näringslivet och hela ekonomin till och med oktober De siffrorna kan revideras uppåt när bland annat retroaktiva löner rapporteras. Prognosen för reallöneökningen år 2014 pekar mot 3,1 procent, vilket till stor del förklaras av att inflationen fortsatt att röra sig strax under nollstrecket. Den låga inflationen föranledde Riksbanken att under året stegvis sänka reporäntan ned till noll. Konkurrenskraften för den svenska exportindustrin utmanas av att produktivitetstillväxten bromsat in kraftigt och att arbetskraftskostnaderna i Sverige fortsatt att öka mer än i våra konkurrentländer. Samtidigt fortsätter

14 Sammanfattning 12 Sverige att tappa exportmarknadsandelar. De senaste två årens försvagning av kronan har dock inneburit en viss lättnad för exportindustrin. Lönestrukturstatistiken visar att den genomsnittliga lönen i Sverige år 2013 var kronor. Män i landstingen hade den högsta genomsnittslönen och kvinnliga arbetare i privat sektor den lägsta. Löneskillnaden mellan kvinnor och män var 13,4 procent. Med hjälp av den statistiska metoden standardvägning kan man rensa för effekterna av yrke, sektor, ålder, utbildning och arbetstid. Då återstår en löneskillnad på 5,8 procent som inte kan förklaras med hjälp av den tillgängliga statistiken. Avtalsåret 2014 var av begränsad omfattning. Under året löpte endast 54 riksavtal ut. Till dessa avtal kan läggas nio avtal som gick att säga upp och vid en uppsägning skulle omförhandlas under året. Förklaringen till att antalet avtal med utlöpningstid under året var så begränsat är att fler än 500 avtal tecknades under år 2013, däribland kollektivavtalen inom Industriavtalet. De flesta av dessa avtal löper på cirka tre år och gäller alltså till år Att avtalen inom Industriavtalet var klara innebar att normen för övriga arbetsmarknadens var satt. En studie av den internationellt konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll visar att dess avtal påverkar i stort sett hela arbetsmarknaden. Det sker antingen direkt genom förhandlingsordningsavtal eller indirekt genom avtalens spridningseffekter och genom parternas samverkan eller samordning. Samtidigt som parterna genom sina egna åtaganden är kopplade till normen spelar emellertid den lokala lönebildningen en allt större roll. Det ställer parterna inför intressekonflikter som måste hanteras. De avtal som slöts under år 2014 innebar en ökning av arbetskraftskostnaden kring 2,3 procent årligen. De flesta avtalen tecknades på 24 månader. Undantaget var de läraravtal som tecknades och som har längre löptid och avslutas med två år utan centralt angivet utrymme. Med förhållandevis få förhandlingar blev det också få tvister. Medlingsinstitutet utsåg särskilda medlare i sex förhandlingar. I fyra fall gällde det förbundsavtal och i två fall företagsavtal. I fem av medlingarna förelåg varsel om stridsåtgärder. I två fall verkställdes stridsåtgärderna (strejk och i ett fall dessutom lockout). Där förekom också varsel om sympatiåtgärder. För medling i lokala tvister har Medlingsinstitutet till sitt förfogande fyra fasta medlare med varsitt geografiskt verksamhetsområde. De handlägger i första hand tvister mellan fackförbund och oorganiserade arbetsgivare om tecknande av kollektivavtal, så kallade hängavtal. Under 2014 var antalet avtalstvister 27. Totalt förlorades arbetsdagar under år 2014 på grund av konflikter på arbetsmarknaden, varav dagar under avtalsrörelsen. Tvisten mellan Seko Service- och kommunikationsfacket och Almega Tjänsteförbunden om avtalet för spårtrafiken står för de flesta förlorade dagarna. I den konflikten förlorades dagar.

15 Sammanfattning 13 Arbetsmarknadsåret 2014 i siffror Tecknade kollektivavtal om löner och allmänna villkor 2014 Antal anställda som berörs av avtalen Norm för arbetskraftskostnaden under 2014 Tillsvidareavtal 2014 Varav nytecknade tillsvidareavtal Avtal (2014) med möjlighet till förtida uppsägning Varav nytecknade avtal med möjlighet till förtida uppsägning Sifferlösa avtal 2014 Varav nytecknade sifferlösa avtal Sifferlösa avtal 2015 Antal varsel om stridsåtgärder i förbundsförhandlingar 2014 Varav verkställda varsel Varav verkställda varsel med arbetsnedläggelse Förlorade arbetsdagar på grund av stridsåtgärder i förbundsförhandlingar 2014 Förlorade arbetsdagar totalt Reallöneutveckling 2014 (prognos) Löneutveckling enligt konjunkturlönestatisiken januari oktober 2014 Genomsnittslön, hela ekonomin (år 2013) Löneskillnad mellan kvinnor och män (år 2013) Oförklarad löneskillnad efter standardvägning (år 2013) Facklig organisationsgrad (16 64 år, alla sektorer år 2013) Kollektivavtalstäckning (16 64 år, alla sektorer 2013) 43 Cirka ,3 procent ,1 procent 2,8 procent kronor 13,4 procent 5,8 procent 70 procent 89 procent Sysselsatta i december Arbetslösa i december

16 1 Arbetsmarknad Inför riksdagsvalet i september var analysen av sysselsättning och arbetslöshet en av de stora frågorna. Den sittande alliansregeringen framhöll att antalet sysselsatta hade ökat under de senaste åtta åren. Oppositionen fokuserade på att andelen sysselsatta minskat under samma period och att de arbetslösa blivit fler. Att utvecklingen tycktes gå åt två håll samtidigt förklaras av att arbetskraften ökat under perioden. I september, dagarna före riksdagsvalet, presenterade Arbetsförmedlingen siffror som visade en positiv utveckling av arbetsmarknaden. Allt fler lediga jobb anmäldes till Arbetsförmedlingen samtidigt som antalet arbetslösa minskade, framför allt bland personer med korta inskrivningstider. Dessutom minskade antalet nyinskrivna arbetslösa. Slutsatsen var att utvecklingen skedde helt i linje med Arbetsförmedlingens prognoser. Samtidigt presenterade också Statistiska centralbyrån, SCB, arbetskraftsundersökningen, AKU, för augusti månad. Den säsongsrensade statistiken visade en ökning av både sysselsättning och sysselsättningsgrad. Antalet anställda i augusti hade ökat med cirka personer jämfört med samma månad året innan. Några större förändringar av arbetslöshetssiffrorna visade emellertid inte säsongsrensade data. 1.1 Arbetsmarknaden under 2014 När siffrorna för hela året presenterades visade SCB:s säsongrensade och utjämnade data för december en fortsatt ökning både av antalet sysselsatta och av sysselsättningsgraden. Men precis som i de siffror som redovisades inför riksdagsvalet innebar inte den ökade sysselsättningen att arbetslösheten sjönk i motsvarande omfattning. Arbetskraften ökade och en stor del av dem som sökte sig till arbetsmarknaden tillhörde grupper med svårighet att få fäste där. Vid årsskiftet var antalet sysselsatta i åldern år , en ökning under året med personer, se diagram 1.1. Det innebär en sysselsättningsgrad på 65,9 procent vilket kan jämföras med 65,2 procent ett år tidigare. Ser man enbart till åldern år var sysselsättningsgraden 79,6 procent i december 2014.

17 Kap 1 Arbetsmarknad 15 Diagram 1.1 Antal sysselsatta i åldern år Båda könen i 1000-tal personer jan 2006 maj 2006 sept 2007 jan 2007 maj 2007 sept 2008 jan 2008 maj 2008 sept 2009 jan 2009 maj 2009 sept 2010 jan 2010 maj 2010 sept 2011 jan 2011 maj 2011 sept 2012 jan 2012 maj 2012 sept 2013 jan 2013 maj 2013 sept 2014 jan 2014 maj 2014 sept Källa: SCB, arbetskraftsundersökningarna Antalet arbetslösa var , en minskning med under året, se diagram 1.2. I procent av arbetskraften innebär det en arbetslöshet på 7,0 procent. Diagram 1.2 Antal arbetslösa i åldern år Båda könen i 1000-tal personer jan 2006 maj 2006 sept 2007 jan 2007 maj 2007 sept 2008 jan 2008 maj 2008 sept 2009 jan 2009 maj 2009 sept 2010 jan 2010 maj 2010 sept 2011 jan 2011 maj 2011 sept 2012 jan 2012 maj 2012 sept 2013 jan 2013 maj 2013 sept 2014 jan 2014 maj 2014 sept Källa: SCB, arbetskraftsundersökningarna 1.2 Arbetsmarknaden de närmaste åren Arbetsförmedlingens prognos för 2015 och 2016 räknar med en sysselsättningsökning jämfört med 2014 på personer år 2015 och ytterligare år Samtidigt väntas arbetskraften öka med personer. Hela sysselsättningsökningen liksom hela ökningen av arbetskraften består av utrikes födda. Enligt Arbetsförmedlingen kommer andelen av de arbetslösa som har en svag ställning på arbetsmarknaden att öka från 65 procent till 75 procent, i huvudsak beroende på att fler flyktingar beviljas uppehållstillstånd. På längre sikt innebär det enligt Arbetsförmedlingen ett nödvändigt tillskott av arbetskraften för att sysselsättningen ska kunna öka.

18 16 Kap 1 Arbetsmarknad De nya jobben kommer enligt SCB:s arbetskraftsbarometer, som bedömer rekryteringsläget för 71 olika utbildningar de närmaste åren, framför allt i tjänstesektorn i synnerhet i den offentliga tjänstesektorn. SCB förutser en fortsatt brist på bland annat sjuksköterskor, förskollärare och lärare i matematik och NO. Sysselsättningstillväxten blir enligt Arbetsförmedlingens prognos starkast i de tre storstadslänen medan det i mindre kommuner i många fall blir svårt att rekrytera på grund av generationsväxling och minskad befolkning i arbetsför ålder. Tillskottet till arbetskraften innebär att sysselsättningsökningen inte heller de kommande två åren kommer att räcka för att sänka arbetslösheten i någon större utsträckning. Arbetsförmedlingens prognos visar en arbetslöshet på 7,9 procent år 2015 och 7,7 procent år Arbetsmarknaden i förhållande till övriga EU Med hjälp av siffror från EU:s statistikbyrå Eurostat kan man göra en internationell jämförelse av den svenska arbetsmarknaden, se diagram 1.3. En sådan jämförelse visar att andelen arbetslösa i Sverige det tredje kvartalet år 2014 ligger under genomsnittet i EU. Men arbetslösheten är samtidigt väsentligt högre än de 5,0 procent som uppmättes i Österrike och Tyskland som hade EU:s lägsta arbetslöshet (den nya regeringen i Sverige har som mål att Sverige på sikt ska ha EU:s lägsta arbetslöshet). Andra länder som har en klart lägre arbetslöshet än Sverige är Norge och Island. Den relativt höga arbetslösheten i Sverige förklaras i första hand av hög ungdomsarbetslöshet och många arbetslösa bland utrikes födda. Diagram 1.3 Arbetslöshet i Europa år, tredje kvartalet, procent av arbetskraften Norge* Island Tyskland Österrike* Tjeckien Malta Luxemburg Storbritannien* Danmark Nederländerna Rumänien Estland* Sverige Ungern* Belgien Finland Polen Slovenien Turkiet* EU Frankrike Lettland* Bulgarien Irland Litauen Italien* Slovakien Portugal Cypern Kroatien Spanien Grekland* *Siffror från andra kvartalet Källa: Eurostat

19 Kap 1 Arbetsmarknad Källor till data om arbetsmarknaden Den viktigaste källan för data om arbetsmarknaden är SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU, men även Arbetsförmedlingen tillhandahåller viktigt dataunderlag i form av statistik över till exempel varsel om uppsägningar till följd av driftsinskränkningar, lediga platser, deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och öppet arbetslösa. Dessutom utgör den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken från SCB en betydelsefull informationskälla liksom Konjunkturinstitutets barometerundersökningar. Arbetsförmedlingens månadsvisa rapportering ger en bild av läget vid slutet av månaden byggd på alla inskrivna. AKU är däremot en urvalsundersökning som SCB publicerar en gång per månad. AKU omfattar personer och är Sveriges officiella arbetslöshetsstatistik. Mätperioden är en vecka. Som arbetsför ålder räknas enligt principer från och med hösten 2007 åldersspannet år, men det finns länkade serier för åldersspannet som sträcker sig betydligt längre tillbaka än så. Det finns också långa serier för åldrarna år. I diagram 1.4 som visar läget i december 2014 redovisas befolkningen i arbetsför ålder efter status på arbetsmarknaden. Diagram 1.4 Befolkningen år efter status på arbetsmarknaden Status i december 2014 (2013 års siffra inom parentes) Befolkningen år ( ) I arbetskraften ( ) Ej i arbetskraften ( ) Sysselsatta ( ) Arbetslösa ( ) Anställda ( ) Företagare och medhjälpare i familjeföretag ( ) Källa: SCB, AKU Befolkningen i dessa ålderskategorier delas in i personer som tillhör respektive inte tillhör arbetskraften. För att tillhöra arbetskraften måste man antingen vara sysselsatt (som anställd, egen företagare eller i vissa speciella arbetsmarknadspolitiska program) eller arbetslös. För att räknas som arbetslös krävs att man kunnat arbeta och att man aktivt hade sökt arbete under mätveckan. Sysselsatta delas i sin tur upp i anställda respektive företagare och medhjälpare i familjeföretag.

20 18 Kap 1 Arbetsmarknad 1.5 Privata sektorns tillväxt har stabiliserats Mellan 1995 och 2014 har antalet sysselsatta inom privat sektor stigit med medan antalet sysselsatta sjunkit med inom staten och med inom kommuner och landsting. Den olikartade utvecklingen mellan sektorerna kan delvis förklaras av att verksamheter flyttats från offentlig till privat sektor. Överströmningen har emellertid minskat med tiden. Ser man till hur andelarna fördelar sig har relationerna inte förändrats mer än marginellt de senaste åren. Tabell 1.1 belyser fördelningen av de sysselsatta inom privat sektor, staten och kommuner och landsting. Tabell 1.1 Antal sysselsatta i olika sektorer Sektorernas andel av total sysselsättning, Privat sektor Andel av total Staten Andel av total Kommuner och landsting Andel av total Totalt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Källor: Konjunkturinstitutet och SCB, nationalräkenskaperna

21 2 Arbetsmarknadens organisationer och avtal Förhandlingar om centrala kollektivavtal som gäller lön och allmänna anställningsvillkor sker främst på branschnivå mellan fackförbunden och arbetsgivarnas organisationer på branschnivå. I vissa frågor förhandlar parterna genom samverkansorgan som PTK, OFR med flera och motpart till de fackliga organisationerna är då till exempel Svenskt Näringsliv, Arbetsgivarverket eller Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Det finns mer än 115 centrala parter, cirka 55 arbetsgivarorganisationer och 60 fackförbund, som tillsammans tecknar totalt omkring 685 kollektivavtal om lön och allmänna villkor. 2.1 Centralorganisationerna Trots att man talar om centrala avtal har de tre så kallade centralorganisationerna 1 LO, TCO och Saco alltså inte någon förhandlande roll när kollektivavtal om löner ska tecknas. LO har en samordnande uppgift inför medlemsförbundens avtalsförhandlingar det har vare sig TCO eller Saco. LO förhandlar däremot om förbundsövergripande frågor som avtalsförsäkringar, pensioner och omställningsavtal. Förbunden inom TCO och Saco förhandlar genom PTK i den typen av frågor på den privata sidan. I förhandlingarna med motparter i den offentliga sektorn fyller samarbetsorganen OFR och Saco-S en liknande roll. Motpart till LO och PTK i den privata sektorn är i huvudsak Svenskt Näringsliv. I den offentliga sektorn är det arbetsgivareorganisationerna Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och Arbetsgivarverket som är motparter. 2.2 Arbetsgivarnas organisationer 2 Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarförbund (se tabell 2.2) inom privat sektor som tillsammans har närmare företag som medlemmar 3. Dessa företag har cirka 1,7 miljoner anställda. Drygt 98 procent av företagen har färre än 250 anställda (se tabell 2.1). 1 Centralorganisationerna kallas ibland också huvudorganisationer. Medlingsinstitutet har valt benämningen centralorganisationer. 2 Adresser till arbetsgivareorganisationernas webbplatser finns på Medlingsinstitutets webbplats 3 Av de 49 organisationerna är 36 arbetsgivarförbund.

22 20 Kap 2 Arbetsmarknadens organisationer och avtal Tabell 2.1 Svenskt Näringslivs medlemmar år Antal anställda Antal företag Anställda Källa: Svenskt Näringsliv Föreningen Svenskt Näringslivs medlemmar är arbetsgivarförbund, branschföreningar eller andra sammanslutningar av företag. Många medlemsorganisationer har förenat arbetsgivar- och branschrollen. De enskilda företagen är medlemmar i medlemsorganisationen och samtidigt medlemmar i Svenskt Näringsliv. Inom Svenskt Näringsliv ryms många typer av verksamhet. Här finns bland annat förbunden inom Almega, förbunden inom Industriarbetsgivarna och förbunden inom Transportgruppen. I Svenskt Näringsliv ingår också IKEM, Svensk Handel. Sveriges Byggindustrier, Teknikarbetsgivarna och Visita. Medlemsorganisationerna i Svenskt Näringsliv återfinns i tabell 2.2. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL är arbetsgivar- och intresseorganisation för Sveriges 290 kommuner och 20 landsting och regioner 4 med sammanlagt cirka en miljon anställda 75 procent av dem i kommunerna. Cirka 80 procent av de anställda är kvinnor. Arbetsgivarverket företräder 250 myndigheter, affärsverk och arbetsgivare med anknytning till det statliga området med cirka anställda. Det finns också flera mindre arbetsgivarorganisationer. Arbetsgivaralliansen är arbetsgivarorganisation för omkring ideella och idéburna organisationer inom till exempel idrott, trossamfund, utbildning, vård och omsorg med cirka anställda. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation (BAO) förhandlar om löner och allmänna anställningsvillkor för bland annat bankanställda. BAO har närmare 135 delägare med cirka helårsarbetare. Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation organiserar medlemsföretag inom bostads- och fastighetsbranschen med drygt anställda. Glasbranschföreningen är en bransch- och arbetsgivarorganisation med cirka 600 företag som medlemmar med totalt cirka anställda. IDEA Arbetsgivareförbundet för ideella organisationer har cirka medlemsorganisationer med totalt cirka årsanställda. 4 Bland de 20 landstingen och regionerna ingår regionerna Gotland, Halland, Skåne och Västra Götaland.

23 Kap 2 Arbetsmarknadens organisationer och avtal 21 Arbetsgivarföreningen KFO är arbetsgivarorganisation för i första hand kooperativa företag, ideella organisationer och folkrörelser. KFO har drygt medlemsföretag med cirka anställda. KFS, Kommunala Företagens Samorganisation, är arbetsgivarorganisation för kommunnära företag. De cirka 570 medlemsföretagen har närmare anställda. Målaremästarna är en bransch- och arbetsgivarorganisation för måleriföretagen som omfattar omkring 850 företag med cirka anställda. 5 Arbetsgivarförbundet Pacta är arbetsgivarorganisation för kommunalförbund och företag som oavsett ägarform tillämpar kommunala avtal. Pacta har cirka 640 medlemsföretag med cirka anställda. Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation är arbetsgivarorganisation för Svenska kyrkans församlingar, stift och samfälligheter med sammanlagt cirka anställda. Svensk Scenkonst är branschorganisation för arbetsgivare i scenkonstsektorn med drygt 100 anslutna företag som har cirka årsanställda. Frisörföretagarna har cirka medlemsföretag, men bara anställda i dessa företag. Exempel på andra mindre organisationer som förhandlar om centrala kollektivavtal om löner och allmänna villkor är Måleriföretagarna 6, Folkbildningsförbundet, Teatercentrum, Arbetarrörelsens förhandlingsorganisation, Socialdemokratiska Ungdomsrörelsens Arbetsgivarorganisation (SUA) och Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund. 5 Bransch- och arbetsgivarorganisationerna Måleriföretagarna och Målaremästarna har gått samman och bildar den nya organisationen Måleriföretagen i Sverige sedan den 1 januari Den nya organisationen blir medlem i Svenskt Näringsliv som då får 50 medlemmar. 6 Se not 5.

24 22 Kap 2 Arbetsmarknadens organisationer och avtal Tabell 2.2 Medlemsorganisationer inom Svenskt Näringsliv 2014 Arbetsgivarförbund markerade med fet stil Almega Samhallförbundet Almega Tjänsteförbunden* Almega Tjänsteföretagen Bemanningsföretagen Bil Sweden Medlemsorganisation Biltrafikens Arbetsgivareförbund Bruksindustriföreningen/Jernkontoret Byggmaterialindustrierna Byggnadsämnesförbundet Elektriska Installatörsorganisationen EIO EnergiFöretagens Arbetsgivareförening EFA Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation Grafiska Företagens Förbund IKEM Innovations- och kemiarbetsgivarna** IKEM Innovations och kemiindustrierna i Sverige,** IT&Telekomföretagen Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet Livsmedelsföretagen Läkemedelsindustriföreningen (LIF) Maskinentreprenörerna Medieföretagen Motorbranschens Arbetsgivareförbund Petroleumbranschens Arbetsgivareförbund Plåtslageriernas Riksförbund Sjöfartens Arbetsgivareförbund Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet Skogsindustrierna Stål och Metall Arbetsgivareförbundet SveMek SveMin inklusive Gruvornas arbetsgivareförbund (GAF) Svenska FlygBranschen Svensk Betong Svensk Handel Svenskt Näringslivs Allmänna avdelning Sveriges Bergmaterialindustri Sveriges Bussföretag Sveriges Byggindustrier Sveriges Hamnar Sveriges Managementkonsulter (SMK) Sveriges Redareförening Teknikföretagen Teknikgrossisternas Arbetsgivareförening TEKO Sveriges Textil och Modeföretag Transportindustriförbundet Trä- och Möbelföretagen Visita Svensk besöksnäring VVS Företagen Vårdföretagarna Förbundsgrupp eller motsvarande Almega Almega Almega Almega Transportgruppen Part i Industriavtalet Part i Industriavtalet Almega Part i Industriavtalet Almega Transportgruppen Transportgruppen Transportgruppen Industriarbetsgivarna, Part i Industriavtalet Industriarbetsgivarna, Part i Industriavtalet Industriarbetsgivarna, Part i Industriavtalet Industriarbetsgivarna, Part i Industriavtalet Transportgruppen Transportgruppen Transportgruppen Part i Industriavtalet Kanslisamarbete med EFA Part i Industriavtalet Part i Industriavtalet Almega Återvinningsindustrierna * Inklusive bland annat Apoteksföretagen, Fastighetsarbetsgivarna, Hemserviceföretagen, Järnvägsinfrastruktur, Kommunikationsföretagen, Serviceentreprenörerna, Spårtrafikföretagen, Svenska Teknik&Designföretagen, Säkerhetsföretagen, Utbildningsföretagen, Utveckling och tjänster. ** Tidigare Industri- och Kemigruppen och Plast- och Kemiföretagen. Innovations- och kemiarbetsgivarna är en arbetsgivarförening. Innovations- och kemiindustrierna är en branschförening. Båda är medlemmar i Svenskt Näringsliv. Källa: Svenskt Näringsliv. Part i Industriavtalet Part i Industriavtalet

25 Kap 2 Arbetsmarknadens organisationer och avtal De fackliga organisationerna 7 Fackförbunden ingår i de flesta fall i någon av de tre centralorganisationerna LO, TCO eller Saco. Fackliga organisationer som inte är med i någon centralorganisation är bland andra Ledarna, Svensk Pilotförening, Pilotförbundet, Svensk Lokförarförening, Brandmännens Riksförbund, Svenska Hamnarbetarförbundet och Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC) som i dagligt tal kallas Syndikalisterna. Centralorganisationer LO Landsorganisationen i Sverige, är centralorganisation för 14 fackförbund för arbetare med cirka 1,3 miljoner yrkesverksamma medlemmar. LO bildades TCO Tjänstemännens centralorganisation, har sedan den 1 januari 2014 då Farmaciförbundet och Unionen gick samman 14 fackförbund för tjänstemän som medlemmar. Förbunden har närmare en miljon yrkesverksamma medlemmar. Det nuvarande TCO bildades Saco Sveriges akademikers centralorganisation, består av 22 fackförbund och yrkesförbund. Tillsammans organiserar de närmare en halv miljon yrkesverksamma medlemmar. Saco bildades Fackliga samarbetsorgan och förhandlingskarteller Akademikeralliansen är en organisation för förhandlingssamverkan mellan 16 Sacoanslutna förbund med medlemmar, som har Sveriges Kommuner och Landsting, SKL och Arbetsgivarförbundet Pacta som motparter. Facken inom industrin är ett samarbete mellan de fackförbund som tecknat Industriavtalet. De fem förbunden är: GS Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch, IF Metall, Livsmedelsarbetareförbundet, Unionen och Sveriges Ingenjörer. 6F Fackförbund i samverkan, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Svenska Elektrikerförbundet, Fastighetsanställdas Förbund, Svenska Målareförbundet, Seko Service- och kommunikationsfacket samt Svenska Transportarbetareförbundet tecknade 2009 ett avtal om samarbete. Svenska Transportarbetareförbundet lämnade samverkansorganisationen i slutet av 2012, men namnet 6F består. Lärarnas Samverkansråd är ett samverkansorgan för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund i förhandlingar. Samverkansrådet förhandlar för drygt medlemmar. OFR, Offentliganställdas förhandlingsråd, är ett samverkansorgan för 14 fackförbund från TCO och Saco samt fackförbundet Ledarna. Förbunden har motparter inom den offentliga sektorn. De 14 förbunden har sammanlagt 7 Adresser till de fackliga organisationernas webbplatser finns på Medlingsinstitutets webbplats

26 24 Kap 2 Arbetsmarknadens organisationer och avtal drygt medlemmar. OFR är i första hand ett forum för förbunden att planera, samordna, genomföra och utvärdera avtalsrörelser och förhandlingar. OFR är indelat i sju förbundsområden. Det statliga området omfattar statstjänstemän, poliser och officerare. Det kommunala området omfattar allmän kommunal verksamhet, hälso- och sjukvård, läkare och genom ett samverkansråd också lärarna. PTK, Förhandlings- och samverkansråd som består av 25 fackförbund från TCO och Saco samt Ledarna. Förbunden representerar cirka privatanställda tjänstemän. PTK förhandlar med bland annat Svenskt Näringsliv om pensioner, försäkringar, omställningsavtal med mera. Saco-S är förhandlingsorganisation för 21 Sacoförbund och företräder närmare statligt anställda medlemmar. Medlemsutveckling inom fackföreningsrörelsen I tabellerna redovisas uppgifter om antal yrkesverksamma medlemmar den 31 december Som framgår av tabellerna ökade antalet medlemmar i TCO- och Sacoförbunden totalt sett under år 2013 medan antalet medlemmar i LO-förbunden totalt sett minskade. Det sammanlagda antalet fackligt organiserade i de tre centralorganisationernas medlemsförbund hade vid årsskiftet 2013/2014 ökat med yrkesverksamma medlemmar jämfört med ett år tidigare. Ökningen bland tjänstemän och akademiker var alltså större än tappet bland arbetarna. Inom LO var det bara fackförbundet Kommunal som vid årsskiftet hade fler yrkesverksamma medlemmar än ett år tidigare. IF Metall stod för den största minskningen. Ökningen inom TCO beror i all väsentligt på att ett enda fackförbund, Unionen, har ökat antalet medlemmar kraftigt. Medlemsantalet hade den 31 december 2013 ökat med mer än på ett år. De flesta andra TCOförbund visade under 2013 en negativ medlemsutveckling. Utöver Unionen ökade Vision och Vårdförbundet medlemsantalet med drygt medlemmar vardera. FTF och Teaterförbundet ökade med ett mindre antal medlemmar. Fackförbundet Ledarna som står utanför centralorganisationerna redovisar för år 2013 en medlemsökning med cirka medlemmar till Det verkar vara en fortgående trend att antalet yrkesverksamma medlemmar i Sacoförbunden ökar medan de minskar i LO-förbunden. Om inte Unionen hade ökat sitt medlemsantal hade även TCO-förbunden sammantaget minskat med 600 medlemmar. Utvecklingen av fackförbundens medlemsantal sedan den 31 december 2010 redovisas i Bilaga 1.

27 Kap 2 Arbetsmarknadens organisationer och avtal 25 Tabell 2.3 LO-förbundens yrkesverksamma medlemmar 31 december 2013, samt förändring sedan 31 december 2012 Förbund Yrkesverksamma 31 dec 2013 Förändring Svenska Kommunalarbetareförbundet Ingår i samverkansorgan eller motsvarande IF Metall Facken inom industrin Handelsanställdas förbund Seko Service- och kommunikationsfacket Svenska Byggnadsarbetareförbundet Svenska Transportarbetareförbundet GS Facket för skogs- trä- och grafisk bransch F Fackförbund i samverkan 6F Fackförbund i samverkan Facken inom industrin Hotell och Restaurang Facket Fastighetsanställdas Förbund F Fackförbund i samverkan Livsmedelsarbetareförbundet Facken inom industrin Svenska Elektrikerförbundet F Fackförbund i samverkan Svenska Pappersindustriarbetareförbundet Svenska Målareförbundet F Fackförbund i samverkan Musikerförbundet Summa Källa: LO Tabell 2.4 TCO-förbundens yrkesverksamma medlemmar 31 december 2013, samt förändring sedan 31 december 2012 Förbund Yrkesverksamma 31 dec 2013 Förändring Ingår i samverkansorgan eller motsvarande Unionen* PTK Lärarförbundet** OFR, PTK Vision OFR Vårdförbundet OFR, PTK Fackförbundet ST OFR Finansförbundet Polisförbundet OFR Journalistförbundet PTK FTF Teaterförbundet OFR, PTK Farmaciförbundet* PTK Försvarsförbundet OFR Tull-Kust OFR Symf PTK Skogs och lantbrukstjänstemannaförbundet Samtliga * Farmaciförbundet och Unionen gick samman den 1 januari 2014 ** Inklusive Svenska folkhögskolans lärarförbund, SFHL Källa: TCO

28 26 Kap 2 Arbetsmarknadens organisationer och avtal Tabell 2.5 Sacoförbundens yrkesverksamma medlemmar 31 december 2013, samt förändring sedan 31 december 2012 Förbund Yrkesverksamma 31 dec 2013 Förändring Sveriges Ingenjörer Jusek Ingår i samverkansorgan eller motsvarande Akademikeralliansen, Facken inom industrin, PTK, Saco-S Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Lärarnas Riksförbund OFR, PTK, Saco-S Akademikerförbundet SSR OFR, PTK, Saco-S Sveriges läkarförbund OFR, PTK, Saco-S Naturvetarna Civilekonomerna DIK Sveriges Universitetslärarförbund Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Officersförbundet OFR SRAT Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund/Fysioterapeuterna* Sveriges Arbetsterapeuter Sveriges Arkitekter Sveriges Psykologförbund Sveriges Tandläkarförbund Sveriges Skolledarförbund Sveriges Farmacevtförbund Kyrkans akademikerförbund Sacoförbundet Trafik och Järnväg Sveriges Veterinärförbund Akademikeralliansen, Saco-S OFR, PTK, Saco-S Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Akademikeralliansen, Saco-S Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Akademikeralliansen, Saco-S Akademikeralliansen, PTK, Saco-S Sveriges Reservofficersförbund Saco-S Summa * Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund bytte den 1 januari 2014 namn till Fysioterapeuterna. Källa: Saco

29 Kap 2 Arbetsmarknadens organisationer och avtal Långsiktiga trender och medlemsutveckling 2013 För första gången på flera år ökade det sammanlagda antalet yrkesverksamma medlemmar i de fackliga organisationerna under år 2012 och den ökningen fortsatte under Det kan se ut som ett trendbrott, men ökningen i antalet yrkesverksamma medlemmar under 2013 berodde i allt väsentligt på en kraftig ökning i ett enda förbund Unionen. Under en längre tid har antalet yrkesverksamma medlemmar i de fackliga organisationerna totalt sett minskat (se diagram 2.1). Den huvudsakliga orsaken är att LO-förbunden backat, delvis på grund av att det blir färre jobb i traditionella LO-yrken. Det är en viktig förklaring till att till exempel IF Metall tappar medlemmar. En annan faktor är att organisationsgraden är högre bland äldre arbetare som går i pension än bland yngre som ersätter dem. Tillväxten sker bland tjänstemän och akademiker. Det märks inte minst på att Sacoförbundens sammanlagda medlemsantal stadigt ökar. År 2008 blev en brytpunkt då TCO och Saco tillsammans för första gången hade fler yrkesverksamma medlemmar än LO. Sedan dess har skillnaden i antal mellan arbetare och tjänstemän/akademiker fortsatt att öka. Den sista december 2013 hade medlemsförbunden i TCO och Saco tillsammans cirka 1,5 miljoner medlemmar och LO-förbunden hade cirka 1,3 miljoner. 2.5 Den fackliga medlemsutvecklingen under 2014 De officiella medlemssiffrorna för 2014 var inte klara när den här rapporten skrevs, men bland LO-förbunden redovisade sex av LO:s 14 förbund efter det första halvåret en medlemsökning 8. Det har inte hänt sedan 2007 när medlemstappet tog fart och inom LO räknade man under hösten med att 2014 skulle bli det år som bröt den nedåtgående trenden. Mest ökade Handelsanställdas förbund som redovisade nya medlemmar till och med juni. Elektrikerförbundet såg en tydlig vändning under hösten och tog tillbaka det medlemstapp man haft under första halvåret Svenska Kommunalarbetareförbundet visade minussiffror (-200 medlemmar), men förklarade det med stora pensionsavgångar och vid årsskiftet 2014/2015 rapporterade man en ökning av yrkesverksamma medlemmar med TCO lämnar inga halvårssiffror, men medlemstillväxten drivs till största delen av att det största medlemsförbundet Unionen fortsätter växa. Unionen uppskattar tillväxten under år 2014 till en nettoökning med medlemmar i månaden. Unionen beräknar antalet yrkesverksamma medlemmar vid utgången av 2014 till cirka Saco räknade sent under 2014 med en fortsatt ökning av förbundens medlemsantal. I första hand kom signaler om ökningar av antalet medlemmar i de stora förbunden som Sveriges Ingenjörer, Jusek och Akademikerförbundet SSR. 8 De halvårssiffror LO redovisade gällde inte yrkesverksamma medlemmar utan var en bruttosiffra som också innehåller studerande och pensionärer. Medlingsinstitutet använder yrkesverksamma medlemmar som mått.

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Facklig organisationsgrad för arbetare, tjänstemän och anställda totalt samt per bransch och sektor 2006- A. Arbetare

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen

Avtalsrörelsen och lönebildningen Avtalsrörelsen och lönebildningen 2014 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2014 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen

Avtalsrörelsen och lönebildningen Avtalsrörelsen och lönebildningen 2013 Medlingsinstitutets årsrapport Swedish National Mediation Office Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2013 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen

Avtalsrörelsen och lönebildningen Avtalsrörelsen och lönebildningen 2012 Medlingsinstitutets årsrapport Swedish National Mediation Office Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2012 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen

Avtalsrörelsen och lönebildningen Avtalsrörelsen och lönebildningen 2012 Medlingsinstitutets årsrapport Swedish National Mediation Office Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2012 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmarknadens parter och avtalsområden

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmarknadens parter och avtalsområden FACKLIG HANDBOK om arbetsmarknadens parter och avtalsområden Innehåll 1. Inledning... 3 2. Arbetsmarknadssektorer/avtalsområden... 3 Kommunal sektor 3 Statlig sektor 3 Privat sektor 3 3. Arbetsmarknadens

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmarknadens parter och avtalsområden

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmarknadens parter och avtalsområden FACKLIG HANDBOK om arbetsmarknadens parter och avtalsområden Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges Ingenjörer 1. Inledning...

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Avtalskonstruktioner Vad är lön? Kvitto på arbetsinsats Kvitto

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport

Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2011 Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2011 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport

Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2010 Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2010 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under

Läs mer

En ny väg till jobb för ungdomar. För arbetsgivare om yrkesintroduktionsanställningar

En ny väg till jobb för ungdomar. För arbetsgivare om yrkesintroduktionsanställningar En ny väg till jobb för ungdomar För arbetsgivare om yrkesintroduktionsanställningar Varför yrkesintroduktionsanställning? Du får möjlighet att säkra kompetensförsörjningen på längre sikt Att anställa

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

OFR ett modernt samverkansorgan

OFR ett modernt samverkansorgan förbund i samverkan M ERVÄ R D EN OFR ett modernt samverkansorgan Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR) är en uppdragsstyrd förhandlings- och serviceorganisation för fackliga organisationer inom den

Läs mer

Fackförbund Arbetsgivarförbund Benämning Ålder Förkunskapskrav Fastighetsanställdas förbund Tjänsteförbunden (Fastighetsarbetsgivarna)

Fackförbund Arbetsgivarförbund Benämning Ålder Förkunskapskrav Fastighetsanställdas förbund Tjänsteförbunden (Fastighetsarbetsgivarna) Förordning om stöd för yrkesintroduktionsanställningar (2013:1157) sanställning 15 Unga personer som saknar relevant yrkeserfarenhet eller som är arbetslösa och inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Fackförbund

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge

Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 211 1 Under hösten 211 inleds en ny större avtalsrörelse som sedan fortsätter under 212. Nya löneavtal som berör minst 2,7

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmarknadens parter och avtalsområden

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmarknadens parter och avtalsområden FACKLIG HANDBOK om arbetsmarknadens parter och avtalsområden Akademikerförbundet SSR, DIK-förbundet, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Ingenjörsförbundet, Naturvetareförbundet, Sveriges Farmacevtförbund

Läs mer

TCO GRANSKAR: ARBETSLÖSHETSTID OCH INKOMSTFÖRSÄKRINGAR #1/13

TCO GRANSKAR: ARBETSLÖSHETSTID OCH INKOMSTFÖRSÄKRINGAR #1/13 TCO GRANSKAR: ARBETSLÖSHETSTID OCH INKOMSTFÖRSÄKRINGAR #1/13 Driver fackens inkomstförsäkringar upp arbetslösheten? 2013-01-30 Författare Mats Essemyr Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO epost:

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen 2008. Medlingsinstitutets årsrapport

Avtalsrörelsen och lönebildningen 2008. Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2008 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och har tre huvuduppgifter: Att verka för en

Läs mer

De svenska reglerna om förhandling och medling. En kort sammanfattning

De svenska reglerna om förhandling och medling. En kort sammanfattning De svenska reglerna om förhandling och medling En kort sammanfattning De svenska reglerna om förhandling och medling En kort sammanfattning 1. Arbetsmarknadens parter Såväl arbetstagare som arbetsgivare

Läs mer

Ordlista om lönebildning

Ordlista om lönebildning Ordlista om lönebildning ORDLISTA Ackordslön Lön vars storlek avgörs av hur många enheter individen eller gruppen producerar. Olika former av ackordslön är rakt ackord (enbart ackordslön) och blandackord

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

7 Se Kommunal (2002), Kommunalarnas löner Underlag till avtalskonferenserna. INFLATIONSRAPPORT 2002:4

7 Se Kommunal (2002), Kommunalarnas löner Underlag till avtalskonferenserna. INFLATIONSRAPPORT 2002:4 KOMMUNALS AVTALSUPPSÄGNING OCH UTVECKLINGEN AV RELATIVLÖNERNA Fackförbundet Kommunals styrelse beslutade den 22 oktober att säga upp det tredje avtalsåret, dvs. perioden 1 april 2003 31 mars 2004, i löneavtalen

Läs mer

Medlingsinstitutets årsredovisning för år 2013 1(39)

Medlingsinstitutets årsredovisning för år 2013 1(39) Medlingsinstitutets årsredovisning för år 2013 1(39) 2(39) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2013 Innehållsförteckning GD kommenterar det gångna året... 3 Resultatredovisning... 4 1. Inledning... 4 2.

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet

Välfärdstendens 2014. Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet Välfärdstendens 2014 Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet 1 Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Medlingsinstitutets årsredovisning för år 2014 1(34)

Medlingsinstitutets årsredovisning för år 2014 1(34) Medlingsinstitutets årsredovisning för år 2014 1(34) 2(34) Medlingsinstitutet Årsredovisning 2014 Innehållsförteckning GD kommenterar det gångna året... 3 Resultatredovisning... 4 1. Inledning... 4 2.

Läs mer

Så har yrke kopplats till avtal i privat sektor

Så har yrke kopplats till avtal i privat sektor Så har yrke kopplats till avtal i privat sektor SSYKkod Yrke Arbetstagarorganisation Arbetsgivarorganisation Avtal 1210 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 1221 Driftchefer inom jordbruk, trädgård,

Läs mer

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,P,O OFR/S,P,O är ett förhandlande samverkansorgan för åtta självständiga fackförbund inom statlig sektor. Vårt namn dyker oftast upp i samband med avtalsförhandlingar

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport

Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2006 Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2006 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Din pension enligt KTP-avtalet. För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO.

Din pension enligt KTP-avtalet. För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO. Din pension enligt KTP-avtalet För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO. 2012 OM PTK PTK är en samarbetspartner för 26 medlemsförbund med cirka 700 000 medlemmar

Läs mer

Din pension enligt det nya KTP-avtalet. För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO.

Din pension enligt det nya KTP-avtalet. För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO. Din pension enligt det nya KTP-avtalet För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO. 2011 OM PTK PTK är en samarbetspartner för 27 medlemsförbund med cirka 700

Läs mer

Att använda Saco Lönesök

Att använda Saco Lönesök Manual Saco Lönesök 2010 Att använda Saco Lönesök - presentation av funktionerna. Vad är Saco Lönesök? Saco Lönesök är en webbapplikation kopplad till Sveriges största databas för akademikerlöner. Den

Läs mer

stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad

stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad MARS 205 Varsel om stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad 20 204 Tredje, reviderade upplagan Tredje, reviderade upplagan. Denna upplaga avser varsel om stridsåtgärder för helåren 20-204 och har kompletterats

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013 Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 13 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 1 51 Under hösten 1 inleds en ny avtalsrörelse som sedan fortsätter under hela 13. Nya löneavtal som berör runt,5

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar

Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar Innehåll 1. Lönebildning i Sverige jämfört med inom Europa 2. En väl fungerande lönebildning Lönebildning enligt industrins parter 3. Vem kan sätta ett märke?

Läs mer

Är du uppsagd på grund av arbetsbrist? KOM-KL ett omställningsavtal för kommun, landsting och Pactaföretag

Är du uppsagd på grund av arbetsbrist? KOM-KL ett omställningsavtal för kommun, landsting och Pactaföretag Är du uppsagd på grund av arbetsbrist? KOM-KL ett omställningsavtal för kommun, landsting och Pactaföretag Är du uppsagd på grund av arbetsbrist? Det finns ett avtal om villkor för anställda som blir uppsagda

Läs mer

Månadsstatistiken publiceras den tredje måndagen i varje månad och avser föregående månad.

Månadsstatistiken publiceras den tredje måndagen i varje månad och avser föregående månad. Månadsstatistik från Akademikernas A-kassa: februari 2012 Akademikernas a-kassa presenterar varje månad statistik över antalet a-kassemedlemmar och antalet arbetslösa medlemmar i kassan. Statistiken hämtas

Läs mer

Månadsstatistiken publiceras den tredje måndagen i varje månad och avser föregående månad.

Månadsstatistiken publiceras den tredje måndagen i varje månad och avser föregående månad. Månadsstatistik från Akademikernas A-kassa: november 2011 Akademikernas a-kassa presenterar varje månad statistik över antalet a-kassemedlemmar och antalet arbetslösa medlemmar i kassan. Statistiken hämtas

Läs mer

Månadsstatistiken publiceras den tredje måndagen i varje månad och avser föregående månad.

Månadsstatistiken publiceras den tredje måndagen i varje månad och avser föregående månad. Månadsstatistik från Akademikernas A-kassa: september 2011 Akademikernas a-kassa presenterar varje månad statistik över antalet a-kassemedlemmar och antalet arbetslösa medlemmar i kassan. Statistiken hämtas

Läs mer

Månadsstatistiken publiceras den tredje måndagen i varje månad och avser föregående månad.

Månadsstatistiken publiceras den tredje måndagen i varje månad och avser föregående månad. Månadsstatistik från Akademikernas A-kassa: juni och juli 2011 Akademikernas a-kassa presenterar varje månad statistik över antalet a-kassemedlemmar och antalet arbetslösa medlemmar i kassan. Statistiken

Läs mer

Månadsstatistiken publiceras den tredje måndagen i varje månad och avser föregående månad.

Månadsstatistiken publiceras den tredje måndagen i varje månad och avser föregående månad. Månadsstatistik från Akademikernas A-kassa: augusti 2011 Akademikernas a-kassa presenterar varje månad statistik över antalet a-kassemedlemmar och antalet arbetslösa medlemmar i kassan. Statistiken hämtas

Läs mer

Maj. Månadens statistik från AEA. Medlemmar: 669 910 (+0,8%) KONTAKTA OSS. AEA kommenterar: 08-412 33 89 statistik@aea.se

Maj. Månadens statistik från AEA. Medlemmar: 669 910 (+0,8%) KONTAKTA OSS. AEA kommenterar: 08-412 33 89 statistik@aea.se Månadens statistik från AEA Medlemmar: 669 910 (+0,8%) Ersättningstagare: 9 008 (1,3%) Deltagare i program: 4 685 (0,7%) Antal arbetslösa: 13 693 (2,0%) AEA kommenterar: Antalet medlemmar i AEA fortsätter

Läs mer

Arbetslöshetsstatistik Den som varit arbetslös och fått minst en dags arbetslöshetsersättning utbetald räknas som arbetslös i kassans statistik.

Arbetslöshetsstatistik Den som varit arbetslös och fått minst en dags arbetslöshetsersättning utbetald räknas som arbetslös i kassans statistik. Månadsstatistik från Akademikernas A-kassa: januari 2012 Akademikernas a-kassa presenterar varje månad statistik över antalet a-kassemedlemmar och antalet arbetslösa medlemmar i kassan. Statistiken hämtas

Läs mer

Är du uppsagd på grund av arbetsbrist? KOM-KL ett omställningsavtal för kommun, landsting och Pactaföretag

Är du uppsagd på grund av arbetsbrist? KOM-KL ett omställningsavtal för kommun, landsting och Pactaföretag Är du uppsagd på grund av arbetsbrist? KOM-KL ett omställningsavtal för kommun, landsting och Pactaföretag Är du uppsagd på grund av arbetsbrist? Det finns ett avtal om villkor för anställda som blir uppsagda

Läs mer

Din pension enligt det nya ITP-avtalet.

Din pension enligt det nya ITP-avtalet. Din pension enligt det nya ITP-avtalet. För dig som är född 979 eller senare. 2008/mars Reviderad 6:e upplaga! PTK (Förhandlings- och samverkansrådet PTK) består av 26 tjänstemannaförbund med cirka 700

Läs mer

Medlemsstatistik februari 2011

Medlemsstatistik februari 2011 Medlemsstatistik februari 2011 Distrikt/förbund Antal Antal Ändring Ändring 2011-02-28 2010-12-31 antal procent Summa samtliga 629062 627334 1728 0,28 % s:a direktaviserade 296610 294929 1681 0,57 % s:a

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Medlemsstatistik juni 2011

Medlemsstatistik juni 2011 Medlemsstatistik juni 2011 Distrikt/förbund Antal Antal Ändring Ändring 2011-06-30 2010-12-31 antal procent Summa samtliga 633677 627334 6343 1,01 % s:a direktaviserade 299969 294929 5040 1,71 % s:a förbundsaviserade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation nr 3 / 2005. Civilingenjörsförbundet

Arbetsmarknadsinformation nr 3 / 2005. Civilingenjörsförbundet Arbetsmarknadsinformation nr 3 / 2005 Civilingenjörsförbundet Antal arbetslösa CF-medlemmar med ersättning från AEA per månad 2002-2005 3000 2500 2000 1500 1922 1000 500 0 2002 2003 2004 2005 Jan Feb Mars

Läs mer

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar.

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar. Facklig ordlista och förkortningsförklaring AEA AHT Ajournera Akademikeralliansen Akademikerförening Arbetsbrist Avtalsperiod Avtalslöst tillstånd Avtalsturlista Bifalla Bordläggning Centrala avtal Dispositiv

Läs mer

Inhyrning och företrädesrätt till återanställning

Inhyrning och företrädesrätt till återanställning Inhyrning och företrädesrätt till återanställning Betänkande av Utredningen om inhyrning och företrädesrätt till återanställning Stockholm 2014 SOU 2014:55 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Läs mer

Högskoleverket DTK 2006-04-01

Högskoleverket DTK 2006-04-01 Högskoleverket DTK 2006-04-01 2 UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR Ekonomiskt resultat för några lärosäten 2001, angivet för organisationen totalt respektive för grundutbildningen. Dessutom redovisas antalet helårsstudenter

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Vi samlar Sveriges. akademiker!

Vi samlar Sveriges. akademiker! Vi samlar Sveriges akademiker! 2 Vi samlar Sveriges akademiker 3 Detta är Saco Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, är en sammanslutning av 22 självständiga fack- och yrkesförbund. Tillsammans

Läs mer

PTK L. Lokalt fackligt samarbete

PTK L. Lokalt fackligt samarbete 2006 PTK L Lokalt fackligt samarbete Utdrag ur PTKs stadgar 20 PTK-L Mom 1 Respektive förbunds lokala enheter svarar för företagsvisa förhandlingar. När lag eller avtal förutsätter att tjänstemannaintressena

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Ärende Parter Avtal om löner och allmänna bestämmelser för tjänstemän vid A Orkesterföretag, orkesterföreningar och musikstiftelser B Teater- och länsteaterföreningar samt andra ideella

Läs mer

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer 2011-05-06 Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer Akademikerförbunden och Arbetsgivaralliansen kom 2011-04-29 överens

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Din pension enligt det nya ITP-avtalet

Din pension enligt det nya ITP-avtalet Din pension enligt det nya ITP-avtalet För dig som är född 1978 eller tidigare. 008/mars Reviderad 6:e upplaga! PTK (Förhandlings- och samverkansrådet PTK) består av 6 tjänstemannaförbund med cirka 700

Läs mer

Augusti. Månadens statistik från AEA. Medlemmar: KONTAKTA OSS. Antal arbetslösa: AEA kommenterar: 08-412 33 89 statistik@aea.se

Augusti. Månadens statistik från AEA. Medlemmar: KONTAKTA OSS. Antal arbetslösa: AEA kommenterar: 08-412 33 89 statistik@aea.se Månadens statistik från AEA Medlemmar: Ersättningstagare: Deltagare i program: Antal arbetslösa: AEA kommenterar: ick var var Har du frågor om statistiken? KONTAKTA OSS 08-412 33 89 statistik@aea.se Medlemmar

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport

Avtalsrörelsen och lönebildningen. Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2007 Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2007 Medlingsinstitutets årsrapport Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Saco SalusAnsvar Försäkrings AB. Tilläggsförsäkring Saco Inkomstförsäkring

Saco SalusAnsvar Försäkrings AB. Tilläggsförsäkring Saco Inkomstförsäkring Saco SalusAnsvar Försäkrings AB Gemensam inkomstförsäkring Tilläggsförsäkring Saco Inkomstförsäkring Agenda Företaget bakom försäkringen Allmän a-kassa Gemensam Inkomstförsäkring Tilläggsförsäkring Saco

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Bra villkor på jobbet

Bra villkor på jobbet Bra villkor på jobbet Bli medlem i ett Sacoförbund det tjänar du på Bli medlem i ett Sacoförbund det tjänar du på Arbetet är en stor del av livet. Du tillbringar den största delen av din vakna tid på arbetet

Läs mer

Saco driver akademikernas frågor

Saco driver akademikernas frågor s e g i r e v S r a l! r m e a k s mi i V ade ak 2 Vi samlar Sveriges akademiker Saco driver akademikernas frågor Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, driver akademikernas intressen. Genom opinionsbildning,

Läs mer

TCO Arbetsklivet Maj 2013

TCO Arbetsklivet Maj 2013 TCO Arbetsklivet Maj 2013 Innehållsförteckning Metod Frågeformulär Sammanfattning Grafer Sida 2 Metod Bakgrund och syfte TCO och förbunden behöver veta mer om hur unga akademiker och personer med eftergymnasial

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Visby augusti 2014 Jim Enström Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Gotlands län månad 2014 2 020 (7,1 %) 954 kvinnor (6,9 %) 1 066 män (7,4 %) 529 18-24

Läs mer

Akademikerförbundens löneprocess

Akademikerförbundens löneprocess Akademikerförbundens löneprocess Akademikerförbunden består av Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna, DIK, Fysioterapeuterna, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Jusek, Naturvetarna, Sveriges Farmaceuter,

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation december 2010

Arbetsmarknadsinformation december 2010 Arbetsmarknadsinformation ember 2011 Arbetsmarknadsinformation december 2010 Innehåll Arbetsmarknadsläget för Sveriges Ingenjörer 3 Översikt 3 Medlemmar i program och anställning med stöd 5 Åldersgrupp

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2008 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten Tryck: Tabergs Media Group STHLM På statens område har

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

Danmark föregångsland inför nya utmaningar

Danmark föregångsland inför nya utmaningar 1 Danmark föregångsland inför nya utmaningar Bo Enegren Oktober 2012 Under en lång följd av år uppvisade den danska arbetsmarknaden en utveckling med trendmässigt fallande arbetslöshet. Dansk flexicurity

Läs mer

6 av 10 medlemmar i facket har kvinnlig ordförande!

6 av 10 medlemmar i facket har kvinnlig ordförande! 6 av 10 medlemmar i facket har kvinnlig ordförande! en rapport om sammansättningen av fackförbundsstyrelser 2014-02- 18 Med reservation för ev. ändringar. 2 Inledning Att kvinnor har ledande funktioner

Läs mer

Från avtalsrörelse till arbetskostnad

Från avtalsrörelse till arbetskostnad Avtalsrörelsen 2010 och arbetsmarknaden 2010 2012 37 FÖRDJUPNING Från avtalsrörelse till arbetskostnad Denna fördjupning redogör för Konjunkturinstitutets syn på vilka faktorer som påverkar den viktiga

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010 Så går den till www.tullkust.se Nu startar avtalsrörelsen 2010! Nu har arbetet med 2010 års avtalsrörelse börjat eftersom nuvarande avtalsperiod löper ut den 30 september

Läs mer