Drogerna ett gränslöst problem som kräver gränslösa lösningar
|
|
- Margareta Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Drogerna ett gränslöst problem som kräver gränslösa lösningar Samverkan över myndighets- och organisationsgränser var tema och röd tråd under konferensen Samverka för att motverka som hölls i Lund torsdagen den 25 oktober. Representanter från de åtta arrangerande myndigheterna och organisationerna gav exempel på områden där samverkan är a och o för ett framgångsrikt drogförebyggande arbete. Ola Fischer, samhällsbyggnadsdirektör från Länsstyrelsen och tillika ordförande i styrgruppen för Skånesamverkan mot droger, öppnade konferensen. Människans efterfrågan på berusningsmedel är lika gammal som människan själv och har funnits och finns i alla kulturer. Redan de gamla grekerna identifierade alkoholen som ett stort samhällsproblem. Varje år dör ca personer i alkoholrelaterade skador, narkotikan dödar ca 400 i Sverige. - Alkoholen avslutar inte bra liv utan förstör också mycket under själva livet, inte minst för omgivningen, sa Ola Fischer bl a. Trots att välstånd och utbildningsnivå ökar i samhället, minskar inte problemen. Det gäller inte minst för Skåne som blir en allt mer integrerad del av Öresundsområdet och Östersjöområdet. - Tillväxten är enorm i vår region. Skåne är centralt beläget, ett transitområde, på gott och ont. Vi är bra på att locka till oss människor och företag, handeln ökar, vi är innovativa och arbetar över gränser. Men samma mekanismer som ligger bakom den ekonomiska framgången stärker också efterfrågan på alkohol och droger, med ökade problem både i hemmet och på stan och ökade samhällskostnader t ex för sjukvård och kriminalitet som följd. Utmaningen är därför dubbel. Vi måste begränsa tillgången men det räcker inte. Vi måste också minska efterfrågan, sa Ola Fischer. Drogerna är inte bara ett gränsbevakningsproblem, inte bara ett ungdomsproblem, inte bara en polisiär fråga, inte bara ett informationsproblem, inte bara ett folkhälsoproblem utan allt på en gång. Det är en gränslös problematik och rör sociala, politiska och geografiska beslut. Ett gränslöst problem som kräver gränslösa lösningar. - Svårigheten att ta ett samlat grepp är inte unik. Jämför med miljörörelsen. Det tog 40 år att få frågan tvärsektoriell. Vi kan dock inte vänta och det var den insikten som ledde till tillkomsten av Skånesamverkan mot droger. Bara det faktum att vi bildat en hållbar struktur för samverkan är en stor framgång. - Men nu måste vi gå vidare. Vattentäta skott mellan samhällsaktörerna fungerar inte om vi ska lyckas. De som förser oss med alkohol och droger är flexibla, det måste också vi vara. Vi har nu tagit ett steg framåt och vi ska fortsätta utveckla vårt arbete, därav dagens devis Samverka för att motverka. Thomas Sterner samordnare, Folkhälsoenheten, Malmö stad, var dagens moderator och gav ramen för dagens upplägg. - Det finns en drog, leverantörer, distributörer och användare och ett samhällsfilter som möter problemen på olika sätt. Skånesamverkan mot droger och vi är det filtret, sa han.
2 Vad händer på och efter Lernacken? 70 procent av tullens narkotikabeslag görs i Skåne Claes Kraft, strategisk analytiker på Tullverket, inledde med att berätta om tullens viktiga kunskapsförmedling till övriga parter i Skånesamverkan mot droger: stora beslag, drogtrender i samhället, nya narkotiska preparat och om drogturism. Under de första nio månaderna i år har antalet narkotikabeslag ökat med 22 procent i Skåne. - Våra arbetsmetoderna går ut på att förenkla det legala och förhindra det illegala, sa Claes Kraft. Både EU:s inre och yttre gränser är ständigt utsatta för gränsöverskridande brottslighet. För Skånes del är det framför allt i trafiken från Danmark och Tyskland som beslagen av droger sker. Det produceras droger i närliggande länder, t ex amfetamin i Estland, Lettland och Polen. I Nederländerna sker en stor ecstasy-tillverkning. Smugglingen av heroinet görs främst via Turkiet in i EU, bl a via den s k Balkanrouten, dvs gamla Jugoslavien. Drogen kat kommer från Afrika via flyg till de stora städerna i Europa, bl a Köpenhamn. Många beslag av kat görs vid Öresundsbron men också i Helsingborg. Cannabispreparat produceras i Afrika och kommer till Sverige och Skåne via Sydeuropa, t ex Spanien, i bilar och lastbilar. Största beslaget på 347 kilo har gjorts i Trelleborg i en lastbil. Kokainet kommer från Sydamerika via fartyg eller flyg, ofta till Portugal och Spanien och transporteras sedan vidare på buss eller lastbil norrut. Alkoholen kommer oftast från norra delen av Tyskland och gränshandeln där, inte bara med slutdestination södra Sverige utan den förs ofta vidare upp till norra Sverige. Skånes läge gör att stora mängder illegal alkohol passerar, också till Norge. Tullen i Skåne tar ca 70 procent av Tullverkets samlade mängd narkotika i Sverige per år och det är främst i hamnarna i Ystad, Trelleborg och Helsingborg samt vid Öresundsbron beslagen görs. Ystad är den ort där man gör flest cigarettbeslag i Sverige. Till Trelleborg, med tre stora färjelinjer till Tyskland och Polen, kommer mer än lastbilar per dygn. - Tullens utmaning är att göra rätt, dvs att vi ska ha anledning att anta att det inte står rätt till och därmed välja rätt bil för tillslag, sa Claes Kraft. I Helsingborg görs stora narkotikabeslag men det är också här som de flesta större alkoholbeslag görs. Öresundsbron är hårt trafikerad fordon och persontåg passerar varje dygn och trafiken ökar ständigt. Tullverksamheten vid bron har blivit känd utomlands och dit kommer många studiebesök. Man är intresserad av arbetsmetoderna med bl a stor samverkan med polisen. Hittills i år har 324 narkotikabeslag och 120 alkoholbeslag gjorts vid Lernacken, dvs en del av de av drogerna som sedan skulle gått till Skånes 33 kommuner. Skåne är i fokus för en omfattande både legal och illegal alkoholinförsel. Från 2004 gäller EU:s införselnivåer på 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vanligt vin och 110 liter starköl per person som fyllt 20 år. Priserna i Tyskland är mer än hälften så höga som i Sverige och privatinförsel sker i stor skala. - Tulltjänstemännen får dagligen höra de mest fantastiska historier om varför man för in så mycket alkohol, sa Claes Kraft. Men det som är en legal införsel kan senare förvandlas till en illegal försäljning och brott mot alkohollagen då den säljs vidare till vänner och grannar på hemorten. Polisen och tullen har ett nära samarbete för att komma tillrätta med problemen, inte bara i Skåne utan också i öriga landet.
3 Claes Kraft visade bilder på t ex stora amfetaminpartier som gömts i stötfångare, samt en mycket vanlig syn, en bil överlastad med alkoholvaror. 100-tals sådana bilar anländer till Skåne varje dygn. - Tullen arbetar främst vid gränserna men har även samarbetspartners inne i landet. Förutom polisen samarbetar vi med Länsstyrelse, Vägverk, kommuner, kriminalvård, näringsliv och företag i kampen mot drogerna, sa Claes Kraft. Kedjan av aktörer i droghanteringen så ser den ut Stefan Steiner, kriminalinspektör vid Länskriminalpolisen, har arbetat med narkotikabekämpning i många år, numera som spaningsledare. Han beskrev de olika aktörerna i droghanteringen. I importledet finns specialisterna. Deras drivkraft är att tjäna pengar, varje ny leverans är ett nytt projekt, de är själva inte missbrukare. Både tull och polis måste lägga mycket tid och resurser för att komma åt dem. Organisationen är inte stor men bygger på ett brett kontaktnät internationellt. För heroinsmuggling är det viktigt att ha kontakter som är EU-medborgare för att underlätta smugglingen in och vidare i EU-länderna. Det är också en tillgång att ha kontakter i det legala samhället som lastbilschaufförer. Importledet består ofta av en liten krets människor som känner varandra väl. I Skåne finns de framför allt i Malmö- och Helsingborgsregionen. Ska man komma åt verksamheten måste man koncentrera sig på nyckelpersonerna. De har ofta inte någon kontakt med detaljistledet, de som säljer på gatan, vilket gör det svårare. De syns inte, de har kontakt med få koordinatorer i grossistledet. Där kan storleken på hanteringen variera mycket. Grossisterna är det strategiskt viktigaste ledet eftersom de har kontakter både uppåt i importledet och neråt i detaljistledet. - Kan vi plocka bort en i det ledet kan man störa och slå ut en del av kedjan, sa Stefan Steiner. Grossisterna kan fungera som mottagare från importören. De måste i sin tur ha någon lokal förankring där narkotikan ska säljas. I grossistledet börjar även eget missbruk finnas, något som är mycket vanligt i nästa led, detaljisterna. De är oftast själva missbrukare som måste sälja för att finansiera sitt missbruk. Straffen för de i importledet är bland de strängaste som finns i Sverige. En fast kundkrets är tryggast. Det är detaljisterna som syns på gator och torg. De två övriga leden får mindre uppmärksamhet. Personerna i kedjan är i högre eller lägre grad utbytbara. Skåne skulle tjäna på en övergripande och gemensam strategi för drogbekämpningen, tycker Stefan Steiner. - Vi skulle behöva arbeta efter gemensamma mål där de kriminella nätverken kommer mer i fokus. Langaren fula gubben eller snälla mamman? Omfattande samverkan stoppar svartklubbar Håkan Gustafsson, samordnare, Närpolis city, Malmö. Tullen och polisen har gemensamt i ett projekt under året följt upp den privata illegala införseln av alkohol med ett annorlunda grepp. Med hjälp av trafiklagstiftningen har man tittat på överlast i bilarna som till största delen har kommit via Helsingborg och Öresundsbron. 40
4 vägningar av bilar per dag gjordes under två veckor innan midsommar. 85 procent hade en överlast och bötfälldes med upp till kronor, även medpassagerare kan bötfällas. - På så sätt kapar vi vinsterna för de som säljer vidare illegalt, vilket vi vet är en lukrativ bransch, sa Håkan Gustafsson. Det är inte bara människor i södra Sverige det handlar om, utan även boende i nordligaste Norrland har fastnat i kontrollerna. Den här metoden kommer nu polisen upprepa kontinuerligt vid Helsingborg och Öresundsbron för att komma åt den införsel som sedan i många fall säljs vidare till unga människor, hamnar på svartklubbar osv. Håkan Gustafsson beskrev också den omfattande samverkan mellan olika myndigheter som ligger bakom att svartklubbar kan stängas. En svartklubb är ett ställe där man säljer alkohol utanserveringstillstånd. I Malmö har cirka 40 svartklubbar registrerats av polisen, ca 15 är aktiva flera gånger per vecka. De är ofta inrymda i utdömda rivningslokaler som kan hyras billigt, både i stan och i industriområden. De som driver klubbarna är ofta grovt kriminellt belastade personer. De tjänar pengar på klubbarna, risken för åtal är relativt liten och straffen förhållandevis lindriga. En del har en front av föreningsverksamhet. Det finns t o m de som fått kommunala bidrag, berättade Håkan Gustafsson. Det kan handla om shack, fiske och liknande. De flesta klubbar är spartanskt inredda och lokalerna skulle aldrig godkännas som samlingslokaler, inte minst p g a brandrisken. En del är dock flott inredda, har omfattande spelverksamhet med spelautomater, casinoverksamhet osv. - Vi kan störa den verksamheten genom besök men kan bara göra något åt den brottslighet som vi upptäcker. Det är svårt att komma åt verksamheten, dagen efter är den igång igen. För att nå resultat måste därför polisen samverka med andra myndigheter. Räddningstjänsten kan döma ut lokalerna och stänga direkt p g a säkerhetsbrister. De kan sedan lägga ett nyttjandeförbud med föreläggande om vite för hyresvärden om inte bristerna åtgärdas. Skatteverket kan titta på om det bedrivs rörelse och därmed handlar det om brott mot skattelagen. Byggnadskontoret kan konstatera att lokalerna inte är avsedda för den verksamhet som bedrivs i dem, miljöförvaltningen kan titta på livsmedelshantering eller konstatera bullerstörningar för omkringboende vilket också belastar hyresvärden. De som driver klubbarna utför arbete och i samarbete med Försäkringskassan kan man konfrontera bidragstagare. Socialförvaltningen kopplas också in om det handlar om ungdomar under 18 år. Genom samverkan har man hittills lyckats stänga fyra klubbar i år, två ligger som ärende hos hyresnämnden. Dessutom har också 10 brott mot alkohollagen registrerats, 15 mot narkotikalagen, fyra efterlysta har hittats och två brott mot vapenlagen registrerats. - En myndighet kan inte göra så mycket. Det krävs samverkan och en gemensam syn på de här brotten för att få resultat Vi jobbar också efter Växjö-modellen med 0-tolerans mot ungdomar under 18-år som drogtestas om de misstänks att vara påverkade. Föräldrarna kallas till förhör och man försöker kartlägga var drogen härrör ifrån, sa Håkan Gustafsson. Nätverk viktigt för att fånga upp unga i riskzonen Patrik Nyqvist, gruppchef, Närpolisområde Öresund, talade om drogbekämpningen bland ungdomar i området som består av kommunerna Lomma, Kävlinge och Staffanstorp. Åtta poliser arbetar i området. Målet för narkotikabekämpningen i Skåne är att lagföra narkotikabrott. Brottsbekämpningen ska ske på alla nivåer men man fokuserar särskilt på personer i åldern år.
5 - Vi jobbar mycket med att identifiera ungdomarna som håller på med narkotika. Vi rör oss ute bland folk, håller kontakt med de som tidigare figurerat i utredningar. Vi har idag ett stort nätverk i de tre kommunerna. - Vi är duktiga på att snabbt identifiera ungdomarna och fånga upp dem innan de börjar använda tung narkotika, dvs när de t ex testar sniffning och inhalerar butangas eller röker vattenpipa. Vi kontaktar föräldrarna för att försöka förebygga att ungdomarna ska gå steget längre och börja använda narkotika. De flesta kommer i kontakt med droger genom att de blir bjudna av kompisar. Debuten sker ofta sommaren mellan årskurs åtta och nio. - Samverkan lokalt mellan skola, polis, socialförvaltning är är a och o för att fånga upp unga i riskzonen och gemensamt arbeta för att de inte går vidare i missbruk och kriminalitet. Krogen hot eller möjlighet i drogförebyggande arbete? Skånesamverkan har lett till lugnare krogmiljö Håkan Johansson, folkhälsokonsulent på Länsstyrelsen i Skåne län, berättade om projektet Ansvarsfull alkoholservering. Ett arbete som görs i stort sett hela Skåne inom ramen för Skånesamverkan mot droger tillsammans med restaurangbranschen. En kartläggning i Skåne med hjälp av skådespelare som spelat kraftigt berusade på krogen, visade att av 101 berusningsstudier serverades skådespelarna alkohol i en tredjedel av fallen. Metoden i Ansvarsfull alkoholservering vilar på tre ben: utbildning, tillsyn och samverkan. Två heldagsutbildningar riktar sig både till krögare och serveringspersonal och handlar bl a om alkoholens medicinska effekter. Ett pass omfattar alkohollag och konflikthantering. I Skåne, förutom Malmö som kört en utbildning parallellt, har 1050 personer utbildats. I Lund har man riktade specialutbildningar till studenterna. Det andra benet i metoden är tillsynen som utövas av polis, Länsstyrelse, kommunerna och inom krogarna själva. Resultatet av projektet visar ( också på andra håll i landet) att våldet på krogen minskar och att det generellt blir en lugnare krogmiljö. - Nu kommer vi i samverkan att gå vidare med den här metoden i Skåne. Utvärderingarna har också visat att den är mycket lönsam. För varje insatt krona har man fått mångfalt tillbaka, sa Håkan Johansson. Gemensam kamp mot illegal alkohol på krogen Marie Pauly, chef för tillståndsenheten, Malmö stad. Tillståndsenheten utreder de som ska få ett alkoholserveringstillstånd och utövar också tillsyn. Den privata införseln av alkohol ökade gigantiskt från Det förekommer också erbjudande från grossister i Danmark direkt till krogarna. - Men den alkohol som serveras på krogen måste vara inköpt i svensk partihandel eller detaljhandelbolag. Lagen är tydlig med att det inte får finnas någon annan alkohol på krogen, sa Marie Pauly. Statens folkhälsoinstitut, FHI, är den nationella tillsynsenheten och gav Länsstyrelen och Malmö stad i uppdrag att i ett projekt undersöka förekomsten av illegal alkohol på krogen.
6 - Vi började med att analysera vilka vi skulle samverka med. Flera myndigheter var direkt berörda som polisen och Tullen. Projektet fick namnet ISAK Införsel - Samverkan mellan myndigheter och krogen. Det har nu spridits till övriga Skåne och även över landet. Man fick börja med att lära sig att urskilja de legala flaskorna från de illegala inför tillsynen på krogarna. Ett bra tips var att titta efter skattemärket som finns på de danska flaskorna. Första krogen man inspekterade välkomnades man till av personalen och fick titta i alla utrymme utom ett som var låst. Efter att ha framhärdat fick man fram nyckel - och hittade där ett stort lager av danska och tyska flaskor. Vid ett besök på en annan krog var alla flaskor i lagret öppnade. Förklaringen den gången var att så fort man fick en leverans, öppnade man flaskorna för att det sedan så snabbt som möjligt servera gästerna. ISAK-metoden har spridits över landet och gruppen i Malmö och Skåne bistår ofta med goda råd om hur man går vidareoch skriver fram utredningar osv. Metoden finns också beskriven av FHI. Bra samarbete med krogarna i kampen mot narkotikan Zijad Taslaman, spanare och hundförare på polisens narkotikarotel i Malmö. Det finns sex spaningsgrupper på roteln. Den gruppen Zijad tillhör har huvudansvar för narkotikabekämpningen på krogar startade ett projekt inom Mobilisering mot narkotika, Krogar mot knark i Stockholm, Göteborg och Malmö, med målet att utarbeta ett koncept för att komma tillrätta med narkotikan i krogvärlden. Krogarna är en viktig arena i kampen mot narkotikan därför att de fungerar som en arena för trendsättare i samhället. Där finns de som polisen normalt sett inte kommer i kontakt med. Projektet har nu utökats till att omfatta ytterligare 13 kommuner, bland annat Helsingborg. De som har hållit på lite längre ska hjälpa övriga igång. Samtidigt skiljer sig de lokala förutsättningarna och man kan inte jobba likadant överallt. Projektet är uppdelat i två delar. Dels en utbildningsdel, dels en del där narkotikapoliserna jobbar ute på krogarna. Samma personal ska vara på krogarna som på utbildningarna. Utbildningen omfattar tre heldagar med genomgång av narkotikalagstiftning, taktiskt uppträdande på krogen, hur miljön kan förändras för att det ska bli svårare att använda droger. Man går igenom policyfrågor, både gentemot gäster och personal. Man visar vilka preparat som kan förekomma, tecken på missbruk och symptom. - Vi försöker jobba tillsammans med personal och vakter och har i Malmö ett väldigt bra samarbete. Vi jobbar helt öppet och offensivt och tar kontakt med gästerna. Därmed upptäcker vi lättare om någon är påverkad. Vi kan också ha ett avsides rum på krogen där man kan utföra snabba drogtester. Är de positiva går det hela vidare till förhör, sa Zijad Taslaman. Osynliga alkisar och obekväma knarkare Panel: Staffanstorps kommun: Patrik Runesson, analysstrateg. Kriminalvården, södra regionen: Monica Klingström, regionchef. Malmö stad: Sofia Nordström, samordnare, vård- och behandlingsinsatser.
7 Under Thomas Sterners ledning diskuterades definitionen av vad som är riskbruk och missbruk samt den undersökning som gjorts i Skåne för att kartlägga det tyngre narkotikamissbruket, den så kallade Skåne UNO. Vad är missbruk? Vilka är de osynliga alkisarna och obekväma knarkarna? I Sverige är missbruket kriminaliserat. I kommunerna definierar man inte missbruk och beroende på samma sätt som man gör inom sjukvården. Från årsskiftet finns det dock nationella riktlinjer från Socialstyrelsen med tydlig definition av missbruk, riskbruk och beroende. Det är viktigt att gemensamt diskutera och börja använda gemensam definition för att kunna prata samma språk och underlätta kommunikationen över organisationsgränserna, menade panelen. En uppgift för det fortsatta samverkansarbetet och ett resultat av konferensen kan vara att initiera ett sådant arbete. Ett exempel på tidigare gemensamt arbete är den år 2004 genomförda kartläggningen av det tunga missbruket av narkotika i Skåne på initiativ av Skånesamverkan mot droger. Samtliga organisationer bidrog. Från Mobilisering mot narkotika fick man anslag för att genomföra studien. Resultatet har bl a används i strategiarbetet på olika nivåer i regionen. Monica Klingström efterlyste ytterligare samverkan just kring de tunga narkotikamissbrukarna. När vardagssupen blir farlig Vardagssupen är ingen mänsklig rättighet För vissa grupper i samhället gäller endast nolltolerans Panel: Vägverket: Maria Skoglund, projektledare. Region Skåne: Kirsten Ahlgren, yrkeskoordinator. Malmö stad: Christina Elvhagen, projektledare. Att ta ett glas vin eller en öl till maten är väl näst intill en mänsklig rättighet? Nej, inte om du tänker sätta dig bakom ratten eller om du är gravid. Då gäller nolltolerans. Eftersom alkoholen går direkt över till fostret är alkohol den i det här perspektivet farligaste drogen, förklarar Christina Elvhage, som är projektledare för Ambulatoriegruppen, som arbetar med stöd till gravida missbrukare i Malmö. Att kvinnor i alla åldrar dricker annorlunda är ett faktum som märks inom mödravården. Där tar man numera som vana att redan vid inskrivningssamtalet ställa frågor som rör alkohol och narkotika. Den senaste babyboomen har gjort att vi i sämsta fall inte kan hålla inskrivningssamtal förrän i vecka 20, det vill säga halvvägs in i graviditeten, säger Christian Elvhage. Det är problem ur flera aspekter. Dels för det väntade barnet och dels har den gravida mamman hunnit etablera ett beteende och ett starkt försvar. Det är därför angeläget att nå målet att skriva in gravida i vecka 12. Även inom primärvården är det numera vanligt att läkaren ställer frågor om patienternas alkoholvanor.
8 Vi inom primärvården möter 75 procent av befolkningen, förklarar Kirsten Ahlgren, yrkeskoordinator inom FoUU, Forum för forskning utbildning och utveckling. Med hjälp av 1,3 miljoner kan anställda inom primärvården i Skåne erbjudas utbildning för att på ett pedagogiskt och psykologiskt sätt ta upp frågan om alkohol med patienterna. Målet är att patienten ska känna stöd och vilja komma tillrätta med sin alkoholkonsumtion. Frågorna måste ställas på rätt sätt så att patienten inte känner sig hotad och hamnar i ett försvarsläge. Projektet har rönt stort intresse och bland annat har Socialstyrelsen varit på besök. Vägverkets nolltolerans är välkänd. Ändå vet man att 981 tunga missbrukare kör runt på landets vägar, med eller utan körkort. Trots att de är många är de bara en liten andel av de etablerade personer som dricker och kör, säger Maria Skoglund, som är projektledare inom Vägverket, som driver flera projekt för att få fler att låta bilen stå när de druckit. Ett projekt är Don t drink and drive, som riktar sig till de unga. Ett annat är Skellefteåprojektet, som är numera spritt till 240 av landets 290 kommuner. Det går ut på att erbjuda alla som fastnar i polisens alkoholtester en kontaktperson inom socialtjänsten, förklarar Maria Skoglund. Varje år gör polisen utandningsprov och uppdagar rattfyllerister. En stor andel, procent av dem har alkoholproblem, som socialen kan hjälpa till att hitta en lämplig åtgärd till. Trots Vägverkets kampanjer, ökar alkoholbrotten procentuellt sett. Antalet dödsolyckor inom trafiken minskar, men andelen alkoholrelaterade dödsolyckor ökar och ligger nu på procent. Det förklaras av tillgången på alkohol. Rattfylleriet ökar när konsumtionen ökar, säger Maria Skoglund. Stödjande miljöer eller inte? Livsvillkor mer avgörande än gener och vård Ann-Christine Lundqvist, strateg, folkhälsa, Region Skåne. Hur vi lever i vårt samhälle är avgörande för folkhälsan. Faktum är att goda uppväxtvillkor, utbildning, hälsosamma bostäder och grundtrygghet har större inverkan på medellivslängden än gener och sjukvård. Det konstaterar Ann-Christine Lundqvist, strateg på Region Skånes avdelning för folkhälsa. Sverige har en unik möjlighet att följa folkhälsan genom folkbokföringen sedan Tack vare uppgifterna i folkbokföringen vet vi att medellivslängden 1860 var strax under 40 år. I dag har medellivslängden fördubblats till nästan 80 år och Sverige har utvecklats från att vara ett av Europas fattigaste länder till ett av de rikaste. De nationella folkhälsomålen tar fasta på detta och siktar på att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att nå dit måste vi samverka, slår Ann-Christine Lundqvist fast och nämner bland annat Vägverket och Kommunförbundet Skåne som viktiga samverkanspartners. Region Skåne och Kommunförbundet Skåne samverkar kring projektet Hälsofrämjande skola. Det är ett bra exempel på hur man arbetar med folkhälsan i ett större perspektiv med hela livssituationen som grund.
9 En stödjande skola är också drogpreventiv Ingela Sjöberg, folkhälsokoordinator, Kommunförbundet Skåne. Om skolan är en stödjande miljö, blir den per automatik också drogpreventiv. Det sa Ingela Sjöberg, folkhälsokoordinator, som arbetar med Kommunförbundet Skånes och Region Skånes gemensamma satsning på Hälsofrämjande skolutveckling. Eftersom skolan träffar alla barn är det en god investering att försöka göra den till en stödjande miljö. En sådan präglas av ett salutugent synsätt, där man tar fasta och bygger vidare på det friska och fungerande istället för att fokusera på problem. I en stödjande miljö finns en helhetssyn och goda relationer. Elever, personal och föräldrar har en verklig möjlighet att påverka, samtidigt som ledarskapet är tydligt. Alla drar åt samma håll för att motverka skolk och mobbing, föräldrarna ses som en viktig resurs och det närliggande samhället som en samverkanspart. Grunden för alltihop är delaktiga elever, som har goda förebilder att spegla sig i, tror Ingela Sjöberg, som själv har mångårig erfarenhet som grundskolelärare. De hälsofrämjande insatserna kan göras på tre nivåer. I steg ett, den främjande handlar det om att skapa en skola där alla elever kan utvecklas, växa och trivas. Nivå två, den förebyggande innebär att personalen på skolan riktar sig till grupper av elever som de kan se är särskilt utsatta eller utsätter andra elever genom sitt beteende. Den tredje nivån, den åtgärdande, är när en elev är i behov av stöd, behandling/vård och då det är viktigt att alla parter samverkar för att kunna erbjuda behövligt stöd. Numera kan de skånska skolorna certifiera sig som hälsofrämjande stödjande miljöer. Det blir som ett slags grön flagg, fast inom folkhälsoområdet istället för inom miljön. Prevention kommunernas ansvar? Medvetet arbete ökade tryggheten Patrik Runesson, analysstrateg, Staffanstorps kommun. Staffanstorps kommun är den första kommunen i Skåne och den 17:e i hela landet som certifierats av världshälsoorganisationen WHO. Nu kan kommunen kalla sig en A Safe Community. -Bakom den utmärkelsen ligger ett långvarigt och strategiskt arbete, förklarar Patrik Runesson, som är analysstrateg i Staffanstorps kommun. Ända sedan 1991 har Staffanstorps kommun haft ett medvetet säkerhets- och trygghetsarbete. År 2000 inrättades en särskild organisation, en analysgrupp, där kommunledningens presidium, polisen och kommunens säkerhetsansvariga ingår. Gruppen träffas en gång i månaden och dess arbete går ut på att identifiera risker, hitta ansvariga för att åtgärda problemen och sedan följa upp att det man beslutat verkligen blivit gjort, säger Patrik Runesson. För att lyckas krävs ett visst tempo i arbetet. Allt arbete är evidensbaserat, det vill säga att alla åtgärder man beslutar om har bevisad effekt. Parallellt med det arbetet görs processkartläggningar för att säkerställa arbetet. Just nu är man inriktad på en kartläggning för att motverka våld mot kommunens tjänstemän.
10 Det är oerhört viktigt att komma bort från relationsbaserade metoder. Intentionerna och metoderna måste bestå, även om personerna på posterna skiftar. För att nå det målet arbetar Staffanstorps kommun numera med ett geografiskt perspektiv, inte ett organisatoriskt. Det tillsammans med uppfattningen att viktiga sakfrågor inte får bli politik, borgar för ett långsiktigt arbete. Patrik Runesson betonar också vikten av samarbete och åskådliggör sitt resonemang med en cirkel, där samverkan föder samhörighet, anknytning, framtidstro och framgång. Det i sin tur ger grogrund för samverkan och så vidare. Vad kostar det att förebygga och att låta bli? Skåningarnas spritvanor kostar vården 48 mkr Fiffi Tegenroth, leg.läkare. Skåningarna dricker mest öl, vin och sprit av svenskarna. Den höga konsumtionen kostar den skånska sjukvården 1,3 miljarder kronor om året. Om skåningarna minskade sitt drickande till svenskt genomsnitt skulle vården kunna spara hela 48 miljoner kronor. Det har Fiffi Tegenroth, läkare vid Socialmedicinska enheten vid Universitetssjukhuset MAS räknat ut. Hon har tagit hjälp av en metod, som beräknar olika sjukdomars effekter och dödlighet. På det viset kan hon sätta en prislapp på skåningarnas alkoholkonsumtion. Den metod Fiffi Tegenroth använder går ut på att beräkna hur många friska år skåningarna förlorar på grund av sina sjukdomar. Beräkningen görs i DALY, Disability Adjusted Life Years, där 0 är fullt frisk och 1 är död. Metoden gör det möjligt att jämföra olika sjukdomar med varandra, men också se vilka prioriteringar och satsningar som är mest kostnadseffektiva, förklarar Fiffi Tegenroth förlorade skåningarna möjliga friska levnadsår, DALY på grund av sina sjukdomar. Samma år kostade sjukvården i Skåne sammanlagt 25 miljarder kronor. Därmed kan man räkna ut att varje DALY, förlorat friskt levnadsår, kostade kronor. ( I den summan ingår vare sig samhällets eller hushållets ökade kostnader eller förlorade inkomster på grund av sjukdom.) Alkoholen orsakar varje år DALY i Skåne. Omräknat i kostnad motsvarar det 1,3 miljarder kronor. Kostnaden för narkotika ligger, beräknat på samma sätt på 242 miljoner kronor, förutsatt att skåningarna använder droger i samma utsträckning som övriga svenskar. Supen kostar samhället 20 miljarder kronor Johan Jarl, hälsoekonom. Drygt 20 miljarder kronor slutar samhällets nota för svenskarnas alkoholvanor på. I summan ingår kostanden för hälso- och sjukvård, socialtjänst, kriminalitet och forskning. Men också produktionsbortfallet på grund av dödsfall, sjukdomar och brottslighet.
11 Beräkningen är gjord av hälsoekonom Johan Jarl och en grupp forskare, som försökt skatta alkoholens kostnader och hälsoeffekter. Vi har jämfört ett samhälle med och utan alkohol och tagit hänsyn till alla kostnader, förklarar Johan Jarl. Förutom de rena sjukvårdskostnaderna som beräknas till 2,2 miljarder kronor, beräknas socialtjänstens kostnader för alkoholrelaterade fall bland vuxna och ungdomar till 4,3 miljarder kronor. Alkoholen har också en stor inverkan på kriminaliteten, säger Johan Jarl. Hälften av alla mord och dråp hade inte begåtts utan alkohol. I ett samhälle utan alkohol hade dessutom antalet misshandelsfall och inbrott minskat med 40 respektive tio procent, medan rattfylleriet helt försvunnit. Notan för den alkoholrelaterade brottsligheten slutar på 300 miljoner kronor. Kostnaden för åtgärder, som fängelse och rättsväsende stannar på 3,2 miljarder kronor. Till det kommer en kostnad för forskning och förebyggande arbete på en halv miljard kronor. Den stora kostnaden för svenskarnas alkoholkonsumtion är produktionsbortfallet på grund av kort och lång sjukfrånvaro, förtidspensionering och dödsfall. Den kostnaden beräknas till nära tio miljarder kronor. Vi har även försökt skatta förlusten av livskvalitet, bland såväl konsumenterna och deras anhöriga, som hos brottsoffer. Den skattningen görs med hjälp av Qaly, Quality-Adjusted Life-years, där 1 är perfekt och 0 är död. En självskattningsundersökning bland alkoholkonsumentens anhöriga och vänner, som gjordes 2005 visar att 122 Qualys förloras varje år på grund av alkoholkonsumtion. Slutnotan för svenskarnas supande stannar alltså på drygt 20 miljarder kronor om året. I den summan har man även tagit hänsyn till alkoholens positiva effekter. De märks nästan uteslutande på äldre personer, som tack vare alkoholen har lägre sjukvårdskostnader. De skyddande effekterna märks också på produktionsbortfall för dödsfall, förtidspensionering och långtidssjukskrivning och beräknas till nio miljarder kronor, förklarar Johan Jarl. Adesso productions teatergrupp bestående av Björn Kruse och Marcus Bellatreccia gav föreställningen Fågelsångsgatan 14 A Bengtsson på dörren som handlar om hur det är att växa upp i en familj med missbruksproblem. Pjäsen handlar om en far och hans son och vad faderns missbruk gör med deras liv och relation. Efter pjäsen berättade skådespelarna om hur pjäsen kommit till, egna erfarenheter under uppväxten och om utbildningsdagen De glömda barnen som baseras på föreställningen och diskussioner kring problemen som tas upp i den. Avslutning Samverkan, gemensam vårdnad och sambo.. Ju tidigare vi gör insatserna, desto bättre är det. Det kunde Ola Fischer, samhällsbyggnadsdirektör på Länsstyrelsen och ordförande i samverkansgruppen Skånesamverkan mot droger, där Länsstyrelsen, Tullverket, Region Skåne, Polisen, Malmö stad, Kriminalvården, Vägverket och Kommunförbundet Skåne ingår, konstatera efter konferensen Samverka för att motverka. Droger är ett komplext problemområde. Det är internationellt, berör såväl unga som gamla och det är dessutom myndighetsöverskridande. För att lyckas med vår målsättning att motverka måste vi samverka. Helst ska samverkan utökas till en
12 gemensam vårdnad och sedan till ett samboförhållande, som någon så fyndigt uttryckte det, avslutade Ola Fischer och påpekade att dagens konferens inte varit heltäckande, eftersom dopning inte alls stått på dagordningen. Det kan kanske bli ämnet på nästa konferens?
Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument
handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning
Läs merSamverka för att motverka
En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder
Läs merANDT-strategi för Varbergs kommun
ANDT-strategi för Varbergs kommun Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: ANDT-strategi Beslutsdatum: 2015-09-29, 188 Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet
Läs merAlkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun
Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna
Läs mertill det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun
BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.
Läs merFolkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun
Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa
Läs merOperation Bacchus Samverkansinsats med inriktning spritbussar
Operation Bacchus Samverkansinsats med inriktning spritbussar Kathrine Månsson, Tullverket och Tobias Stenström, Polisen 1 Innehåll 1. Inledning 2. Vad är en spritbuss 3. Vem stödjer smugglingen 4. Vad
Läs merUppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014
Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4
Läs merInformation om Ansvarsfull Alkoholservering
Information om Ansvarsfull Alkoholservering Ansvarsfull Alkoholservering i södra Halland Ett projekt inom Ansvarsfull Alkoholservering (AAS) har under hösten 2009 startat i Halmstad, Hylte och Laholm.
Läs merÖverenskommelse om Skånesamverkan mot droger
LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet
Läs merEn samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län
En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län Foto: Richard Ryan Danderyds kommun den 17 april 2013 Nationell
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING
Liter 100% alkohol per invånare 1 år och äldre ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING Alkohol på gott och ont Våren 2012 En utbildning anordnad av Länsstyrelsen i Västmanlands län Framtagen i samarbete med länets
Läs merDrogpolitiskt program
Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen
Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3
Läs merVi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats.
Ingen narkotika inga missbrukare Om det inte finns någon narkotika så finns det inte några missbrukare. Så enkelt är det i teorin, men verkligheten ser annorlunda ut. Narkotika måste bekämpas på många
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs merÖvergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika
Läs merNationella ANDT-strategin
Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet
Läs merAnsvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol
Ansvarsfull tillståndsgivning Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol Vad är ansvarsfull tillståndsgivning? Att som politiker fatta beslut enligt alkohollagen är en ansvarsfull
Läs merMitt i Öresundsregionen. Politik & Organisation. Ung kommun med ung befolkning. Trygghet - Engagemang - Mod. Näringsliv.
Politik & Organisation Mitt i Öresundsregionen Vad är Staffanstorp Organisation - struktur Framgångsfaktorer Exempel Trygghet - Engagemang - Mod Ung kommun med ung befolkning Staffanstorp bildades 1952
Läs merS y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g
Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen
Läs merSSPFR/ Sociala insatsgrupper
SSPFR/ Sociala insatsgrupper En del av västbasarbetet på Tjörn Handläggare: Strategisk samverkansgrupp Datum: 2014-01-27 Tjörn Möjligheternas ö Bakgrund Tjörns kommun har en tradition samarbete över förvaltningsgränserna.
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202
Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell
Läs merNy nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten
1 Ny nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten Linda Brännström, ANDT-samordning Linda.brannstrom@folkhalsomyndigheten.se ANDT-strategin
Läs merDrogpolitiskt program
Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en
Läs merPolicy och riktlinjer
Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,
Läs merANDT-strategi för Värmdö kommun
ANDT-strategi för Värmdö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-21 152 1 Inledning... 3 2 Nationella och regionala mål... 3 2.1 Nationell strategi... 3 2.2 Regional strategi... 4 3 Värmdö kommuns
Läs merUppföljning drogpolitiska handlingsprogrammet, 2011
Uppföljning drogpolitiska handlingsprogrammet, 2011 En samlad strategi för f r alkohol-,, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Det övergripande målet m är: Ett samhälle fritt från n narkotika och
Läs merFörvaltningsövergripande verksamhetsplan för Brotts- och drogprevention 2016
Verksamhetsplan 2016-01-18 Förvaltningsövergripande verksamhetsplan för Brotts- och drogprevention 2016 Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade
Läs merAnsvarsfull Alkoholhantering
Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten
Läs merMål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region
Läs merDrogutvecklingen i Sverige
29 Diagram 1 45 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet att på något sätt förändra bilderna om CANs logotyp finns med och därmed
Läs merHur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis.
Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg Louise Bergman Sara Reis Augusti 2004 Rapport 4 Förord RUS-projektet (Restauranger Utveckling
Läs merFolkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Läs merAlkohol- och drogpolitisk plan för Stenungsunds kommun
Alkohol- och drogpolitisk plan för Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2019-03-07 Diarienummer KS 2018/575 Dokumentägare Giltighetstid Framtagen av Tillfällig
Läs merSamverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,
Läs meralkohol- och drogpolitiskt program
alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav
Läs merAktivitetsplan för UmeBrå
Aktivitetsplan för UmeBrå 2019 2020 Om UmeBrå UmeBrå är Umeå kommuns lokala brotts- och drogförebyggande råd. UmeBrå styrgrupp består av representanter från kommunen, polisen och landstinget. Styrgruppen
Läs merTill dig som är tonårs förälder i Solna
Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med
Läs merSkolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun
Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan
Läs merDenna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113)
Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation 2008 (CAN-rapport nr 113) Det är tillåtet att: a) spara en kopia av presentationen b) att använda valfritt antal bilder i egna presentationer.
Läs merSkolelevers drogvanor 2007
Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning
Läs merDrogpolitiskt program för Kumla kommun. Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57
Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs meralkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011
Strategi för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Samrådsgruppen för alkohol- och narkotikapreventivt arbete i Örebro län Omslag: Sjön Möckeln en frusen vinterdag i januari
Läs merNarkotikakartläggning för 2010
KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter
Läs merALKOHOLLAGEN ÄR VIKTIG FÖR DIG
ALKOHOLLAGEN ÄR VIKTIG FÖR DIG ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR: HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET. 1 Elevmaterial - Risker med alkohol - Sida 1/7 Elevmaterial Alkohollagen är
Läs merDrogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika
Vuxenförvaltningen 1(6) Datum 2007-03-30 Handläggare Er Referens Vår Referens Claes Zachrison dnr 2006/131 016 6001 Förvaltningsutredare Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika
Läs merEn samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT 2011-2014 Erfarenheter och insatser Trysil 7 september 2011 Ulrik Lindgren Politisk sakkunnig för Maria Larsson, Barnoch
Läs merALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010
ALKOHOL + VÅLD = SANT Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 Text: Peter Moilanen Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Alkohol
Läs merFolkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04
Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merMalmö Trygg och säker stad
Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016
Läs merFörord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle!
Drogpolitisk policy Förord Alkohol och droger är ett av de största folkhälsoproblemen. Här kan vetenskapligt påvisas samband med cancer, skrumplever, infektioner, barnlöshet, demens, misshandel och mord
Läs merSITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET
SURAHAMMARS VISION BARN OCH UNGDOMSTIDEN 0-18 ÅR SKALL VARA FRI FRÅN ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2007-2010 SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN
Läs merDrogpolitiskt handlingsprogram för Hammarlands kommun angående alkohol, narkotika, doping och tobak
Drogpolitiskt handlingsprogram för Hammarlands kommun angående alkohol, narkotika, doping och tobak Godkänt av kommunfullmäktige den 1.10.2015 Varför ett kommunövergripande handlingsprogram? Drogmissbruket
Läs merA nsvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol
A nsvarsfull tillståndsgivning Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol 1 Vad är ansvarsfull tillståndsgivning? Att som politiker fatta beslut enligt alkohollagen är en mycket
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.31
Lokalt program Alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete i Kungsörs kommun 2015-2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-07, 12 Innehållsförteckning REGIONAL OCH LOKAL STRUKTUR... 2
Läs merUngdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs
Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera
Läs merPresentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007
Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007 Bakgrund Åtvidabergs kommun tilldelades statligt bidrag för att anställa en drogsamordnare. Samordnaren påbörjade sitt arbete den 15
Läs merEtt erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Läs merSamverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg.
Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg. Samverkansplan 2011-2012 Innehåll Bakgrund... 1 Nulägesbeskrivning... 2 Drogvaneundersökning 2009... 2 Övergripande mål... 4 Fokusområden... 4 Fokusområde
Läs merAnsvarsfull Alkoholhantering
Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten
Läs merPrevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun
Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador
Läs merSammanfattning ! " # "!$ #! $#" ##" ## #! "!! ' #"! ( "! "#"""!) ##!$ !* "! +#" #" #, -.! '/ &"! ) # &"!!0!/12113456121131
Kartläggning Vingåker.doc Sammanfattning " # "$ # $#" ##" ## # % &""" " ' #" ( " "#""" ) ##$ ""#" * " +#" #" #, -. '/ &" ) # &" 0 /12113456121131 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1 Inledning...
Läs merFörsäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005.
1 Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 1% per invånare 15 år och däröver. 1861-25. Liter 12 9 Totalt Öl (totalt) Sprit Vin 6 3 1861 1871 1881 1891 191 1911 1921 1931 1941 1951 1961 1971 1981
Läs merStockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande
Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning
Läs merHandlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak
Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Mål Skolans mål är att vi skall arbeta för att bli en drogfri skola. Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången skolgång har grundläggande
Läs merDrogutvecklingen i Sverige
21 Diagram 1 47 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet att på något sätt förändra bilderna om CANs logotyp finns med och därmed
Läs merAlkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården
Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren
Läs merBarn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö
Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land
Läs merETT TryggaRE halmstad. samarbete mellan halmstads kommun och polismyndigheten i hallands län
ETT TryggaRE halmstad samarbete mellan halmstads kommun och polismyndigheten i hallands län Foto: Lars Hedelin/RIKSPOLISSTYRELSEN. Halmstad ska vara en trygg kommun att bo och leva i. Därför samarbetar
Läs merMISSIV. Datum 2009-04-27 Dnr 0900659. Remiss. En ny alkohollag (2009:22)
Folkhälsoberedningen Centrum för folkhälsa och miljö Ann-Christine Lundqvist Strateg folkhälsa 044-309 32 38 ann-christine.lundqvist@skane.se MISSIV Datum 2009-04-27 Dnr 0900659 1 (1) Folkhälsoberedningen
Läs merDrogpolitiskt program för Kumla kommun
Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.
Läs merAlkoholförsäljningen i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver, fördelat på dryckessorter
1 Alkoholförsäljningen i liter alkohol 1% per invånare 15 år och däröver, fördelat på dryckessorter. 1861 26. Liter 12 9 Totalt Öl (totalt) Sprit Vin 6 3 1861 1871 1881 1891 191 1911 1921 1931 1941 1951
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt program
1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun
Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Ett program framtaget av Förebyggande rådet i Skellefteås ingående aktörer i samverkan med landstinget, föreningar och organisationer, samt med
Läs merFolkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merMall: Drogpolitisk plan 2015-2020
Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3
Läs merEn samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat
Läs merC9 Kommittémotion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det ska
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2963 av Anders W Jonsson m.fl. (C) Beroendevård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur ansvaret
Läs merKartläggning 2012-06-19. Första delen av projektet. S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten
S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten S.A.N.N är ett samverkansprojekt med aktörer från samhället och idrotten, finansierat av Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Norrbottens läns landsting
Läs merProposition om ett tryggare samhälle utan brott
Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000
Läs merHälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Läs merKRONOBERGSMODELLEN DET LOKALA EXEMPLET
KRONOBERGSMODELLEN DET LOKALA EXEMPLET NPO-Söderåsen 1 NPO Söderåsen Är ett närpolisområde som omfattar fem kommuner, Klippan, Åstorp, Bjuv, Örkelljunga samt Svalöv Området har polisstationer med yttre
Läs merALKOHOL. en viktig hälsofråga
ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även
Läs merGrundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1
Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen
Läs merBaskurs missbruk & beroende
TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING Välkommen till dag 1 Baskurs missbruk & beroende 23 oktober 2017 Fika och inregistrering kl.09:00-09:30 Program 09:00 09:30 Inledning & introduktion 09:30 12:00 Drogtecken
Läs merStyrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009
Styrdokument och verksamhetsplan för 2008 - STYRDOKUMENT OCH VERKSAMHETSPLAN FÖR PULS-GRUPPEN ÅREN... 1 1. INLEDNING... 2 2. STYRANDE DOKUMENT... 2 3. ÖVERGRIPANDE SYFTE FÖR PULS-GRUPPEN... 4 3.1 MÅL...
Läs merHandlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014
Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...
Läs merMinnesanteckningar från möte den 25 april 2012 med strategiska gruppen för Skånesamverkan mot droger
MINNESANTECKNINGAR 1(5) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Enheten för social hållbarhet Gunvor Landqvist 040/044-25 23 53 Minnesanteckningar från möte den 25 april 2012 med strategiska gruppen för
Läs merBegränsa tillgängligheten
Arbeta förebyggande Begränsa tillgängligheten Erbjud vård och rehabilitering En sammanfattning av alkohol- och drogpolitisk strategi för Göteborgs Stad 1 Internationalisering och anpassning till EU:s regler
Läs merDatum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar
G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12
Läs merALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO
ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO Text: Bo Högstedt Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Inledning Vem vågar
Läs merTillsynsplan för Luleå kommuns tillsyn över försäljning av alkoholdrycker enligt alkohollagen samt tobaksförsäljning enligt tobakslagen
Kommunstyrelsen 2011 03 14 82 165 Arbets och personalutskottet 2011 02 28 43 84 Dnr 11.138 192 marsks14 Tillsynsplan för Luleå kommuns tillsyn över försäljning av alkoholdrycker enligt alkohollagen samt
Läs merResultat från Skolelevers drogvanor
Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet
Läs merDrogpolitiskt program
Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och
Läs merHandlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt
Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta
Läs mer