Drogerna ett gränslöst problem som kräver gränslösa lösningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Drogerna ett gränslöst problem som kräver gränslösa lösningar"

Transkript

1 Drogerna ett gränslöst problem som kräver gränslösa lösningar Samverkan över myndighets- och organisationsgränser var tema och röd tråd under konferensen Samverka för att motverka som hölls i Lund torsdagen den 25 oktober. Representanter från de åtta arrangerande myndigheterna och organisationerna gav exempel på områden där samverkan är a och o för ett framgångsrikt drogförebyggande arbete. Ola Fischer, samhällsbyggnadsdirektör från Länsstyrelsen och tillika ordförande i styrgruppen för Skånesamverkan mot droger, öppnade konferensen. Människans efterfrågan på berusningsmedel är lika gammal som människan själv och har funnits och finns i alla kulturer. Redan de gamla grekerna identifierade alkoholen som ett stort samhällsproblem. Varje år dör ca personer i alkoholrelaterade skador, narkotikan dödar ca 400 i Sverige. - Alkoholen avslutar inte bra liv utan förstör också mycket under själva livet, inte minst för omgivningen, sa Ola Fischer bl a. Trots att välstånd och utbildningsnivå ökar i samhället, minskar inte problemen. Det gäller inte minst för Skåne som blir en allt mer integrerad del av Öresundsområdet och Östersjöområdet. - Tillväxten är enorm i vår region. Skåne är centralt beläget, ett transitområde, på gott och ont. Vi är bra på att locka till oss människor och företag, handeln ökar, vi är innovativa och arbetar över gränser. Men samma mekanismer som ligger bakom den ekonomiska framgången stärker också efterfrågan på alkohol och droger, med ökade problem både i hemmet och på stan och ökade samhällskostnader t ex för sjukvård och kriminalitet som följd. Utmaningen är därför dubbel. Vi måste begränsa tillgången men det räcker inte. Vi måste också minska efterfrågan, sa Ola Fischer. Drogerna är inte bara ett gränsbevakningsproblem, inte bara ett ungdomsproblem, inte bara en polisiär fråga, inte bara ett informationsproblem, inte bara ett folkhälsoproblem utan allt på en gång. Det är en gränslös problematik och rör sociala, politiska och geografiska beslut. Ett gränslöst problem som kräver gränslösa lösningar. - Svårigheten att ta ett samlat grepp är inte unik. Jämför med miljörörelsen. Det tog 40 år att få frågan tvärsektoriell. Vi kan dock inte vänta och det var den insikten som ledde till tillkomsten av Skånesamverkan mot droger. Bara det faktum att vi bildat en hållbar struktur för samverkan är en stor framgång. - Men nu måste vi gå vidare. Vattentäta skott mellan samhällsaktörerna fungerar inte om vi ska lyckas. De som förser oss med alkohol och droger är flexibla, det måste också vi vara. Vi har nu tagit ett steg framåt och vi ska fortsätta utveckla vårt arbete, därav dagens devis Samverka för att motverka. Thomas Sterner samordnare, Folkhälsoenheten, Malmö stad, var dagens moderator och gav ramen för dagens upplägg. - Det finns en drog, leverantörer, distributörer och användare och ett samhällsfilter som möter problemen på olika sätt. Skånesamverkan mot droger och vi är det filtret, sa han.

2 Vad händer på och efter Lernacken? 70 procent av tullens narkotikabeslag görs i Skåne Claes Kraft, strategisk analytiker på Tullverket, inledde med att berätta om tullens viktiga kunskapsförmedling till övriga parter i Skånesamverkan mot droger: stora beslag, drogtrender i samhället, nya narkotiska preparat och om drogturism. Under de första nio månaderna i år har antalet narkotikabeslag ökat med 22 procent i Skåne. - Våra arbetsmetoderna går ut på att förenkla det legala och förhindra det illegala, sa Claes Kraft. Både EU:s inre och yttre gränser är ständigt utsatta för gränsöverskridande brottslighet. För Skånes del är det framför allt i trafiken från Danmark och Tyskland som beslagen av droger sker. Det produceras droger i närliggande länder, t ex amfetamin i Estland, Lettland och Polen. I Nederländerna sker en stor ecstasy-tillverkning. Smugglingen av heroinet görs främst via Turkiet in i EU, bl a via den s k Balkanrouten, dvs gamla Jugoslavien. Drogen kat kommer från Afrika via flyg till de stora städerna i Europa, bl a Köpenhamn. Många beslag av kat görs vid Öresundsbron men också i Helsingborg. Cannabispreparat produceras i Afrika och kommer till Sverige och Skåne via Sydeuropa, t ex Spanien, i bilar och lastbilar. Största beslaget på 347 kilo har gjorts i Trelleborg i en lastbil. Kokainet kommer från Sydamerika via fartyg eller flyg, ofta till Portugal och Spanien och transporteras sedan vidare på buss eller lastbil norrut. Alkoholen kommer oftast från norra delen av Tyskland och gränshandeln där, inte bara med slutdestination södra Sverige utan den förs ofta vidare upp till norra Sverige. Skånes läge gör att stora mängder illegal alkohol passerar, också till Norge. Tullen i Skåne tar ca 70 procent av Tullverkets samlade mängd narkotika i Sverige per år och det är främst i hamnarna i Ystad, Trelleborg och Helsingborg samt vid Öresundsbron beslagen görs. Ystad är den ort där man gör flest cigarettbeslag i Sverige. Till Trelleborg, med tre stora färjelinjer till Tyskland och Polen, kommer mer än lastbilar per dygn. - Tullens utmaning är att göra rätt, dvs att vi ska ha anledning att anta att det inte står rätt till och därmed välja rätt bil för tillslag, sa Claes Kraft. I Helsingborg görs stora narkotikabeslag men det är också här som de flesta större alkoholbeslag görs. Öresundsbron är hårt trafikerad fordon och persontåg passerar varje dygn och trafiken ökar ständigt. Tullverksamheten vid bron har blivit känd utomlands och dit kommer många studiebesök. Man är intresserad av arbetsmetoderna med bl a stor samverkan med polisen. Hittills i år har 324 narkotikabeslag och 120 alkoholbeslag gjorts vid Lernacken, dvs en del av de av drogerna som sedan skulle gått till Skånes 33 kommuner. Skåne är i fokus för en omfattande både legal och illegal alkoholinförsel. Från 2004 gäller EU:s införselnivåer på 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vanligt vin och 110 liter starköl per person som fyllt 20 år. Priserna i Tyskland är mer än hälften så höga som i Sverige och privatinförsel sker i stor skala. - Tulltjänstemännen får dagligen höra de mest fantastiska historier om varför man för in så mycket alkohol, sa Claes Kraft. Men det som är en legal införsel kan senare förvandlas till en illegal försäljning och brott mot alkohollagen då den säljs vidare till vänner och grannar på hemorten. Polisen och tullen har ett nära samarbete för att komma tillrätta med problemen, inte bara i Skåne utan också i öriga landet.

3 Claes Kraft visade bilder på t ex stora amfetaminpartier som gömts i stötfångare, samt en mycket vanlig syn, en bil överlastad med alkoholvaror. 100-tals sådana bilar anländer till Skåne varje dygn. - Tullen arbetar främst vid gränserna men har även samarbetspartners inne i landet. Förutom polisen samarbetar vi med Länsstyrelse, Vägverk, kommuner, kriminalvård, näringsliv och företag i kampen mot drogerna, sa Claes Kraft. Kedjan av aktörer i droghanteringen så ser den ut Stefan Steiner, kriminalinspektör vid Länskriminalpolisen, har arbetat med narkotikabekämpning i många år, numera som spaningsledare. Han beskrev de olika aktörerna i droghanteringen. I importledet finns specialisterna. Deras drivkraft är att tjäna pengar, varje ny leverans är ett nytt projekt, de är själva inte missbrukare. Både tull och polis måste lägga mycket tid och resurser för att komma åt dem. Organisationen är inte stor men bygger på ett brett kontaktnät internationellt. För heroinsmuggling är det viktigt att ha kontakter som är EU-medborgare för att underlätta smugglingen in och vidare i EU-länderna. Det är också en tillgång att ha kontakter i det legala samhället som lastbilschaufförer. Importledet består ofta av en liten krets människor som känner varandra väl. I Skåne finns de framför allt i Malmö- och Helsingborgsregionen. Ska man komma åt verksamheten måste man koncentrera sig på nyckelpersonerna. De har ofta inte någon kontakt med detaljistledet, de som säljer på gatan, vilket gör det svårare. De syns inte, de har kontakt med få koordinatorer i grossistledet. Där kan storleken på hanteringen variera mycket. Grossisterna är det strategiskt viktigaste ledet eftersom de har kontakter både uppåt i importledet och neråt i detaljistledet. - Kan vi plocka bort en i det ledet kan man störa och slå ut en del av kedjan, sa Stefan Steiner. Grossisterna kan fungera som mottagare från importören. De måste i sin tur ha någon lokal förankring där narkotikan ska säljas. I grossistledet börjar även eget missbruk finnas, något som är mycket vanligt i nästa led, detaljisterna. De är oftast själva missbrukare som måste sälja för att finansiera sitt missbruk. Straffen för de i importledet är bland de strängaste som finns i Sverige. En fast kundkrets är tryggast. Det är detaljisterna som syns på gator och torg. De två övriga leden får mindre uppmärksamhet. Personerna i kedjan är i högre eller lägre grad utbytbara. Skåne skulle tjäna på en övergripande och gemensam strategi för drogbekämpningen, tycker Stefan Steiner. - Vi skulle behöva arbeta efter gemensamma mål där de kriminella nätverken kommer mer i fokus. Langaren fula gubben eller snälla mamman? Omfattande samverkan stoppar svartklubbar Håkan Gustafsson, samordnare, Närpolis city, Malmö. Tullen och polisen har gemensamt i ett projekt under året följt upp den privata illegala införseln av alkohol med ett annorlunda grepp. Med hjälp av trafiklagstiftningen har man tittat på överlast i bilarna som till största delen har kommit via Helsingborg och Öresundsbron. 40

4 vägningar av bilar per dag gjordes under två veckor innan midsommar. 85 procent hade en överlast och bötfälldes med upp till kronor, även medpassagerare kan bötfällas. - På så sätt kapar vi vinsterna för de som säljer vidare illegalt, vilket vi vet är en lukrativ bransch, sa Håkan Gustafsson. Det är inte bara människor i södra Sverige det handlar om, utan även boende i nordligaste Norrland har fastnat i kontrollerna. Den här metoden kommer nu polisen upprepa kontinuerligt vid Helsingborg och Öresundsbron för att komma åt den införsel som sedan i många fall säljs vidare till unga människor, hamnar på svartklubbar osv. Håkan Gustafsson beskrev också den omfattande samverkan mellan olika myndigheter som ligger bakom att svartklubbar kan stängas. En svartklubb är ett ställe där man säljer alkohol utanserveringstillstånd. I Malmö har cirka 40 svartklubbar registrerats av polisen, ca 15 är aktiva flera gånger per vecka. De är ofta inrymda i utdömda rivningslokaler som kan hyras billigt, både i stan och i industriområden. De som driver klubbarna är ofta grovt kriminellt belastade personer. De tjänar pengar på klubbarna, risken för åtal är relativt liten och straffen förhållandevis lindriga. En del har en front av föreningsverksamhet. Det finns t o m de som fått kommunala bidrag, berättade Håkan Gustafsson. Det kan handla om shack, fiske och liknande. De flesta klubbar är spartanskt inredda och lokalerna skulle aldrig godkännas som samlingslokaler, inte minst p g a brandrisken. En del är dock flott inredda, har omfattande spelverksamhet med spelautomater, casinoverksamhet osv. - Vi kan störa den verksamheten genom besök men kan bara göra något åt den brottslighet som vi upptäcker. Det är svårt att komma åt verksamheten, dagen efter är den igång igen. För att nå resultat måste därför polisen samverka med andra myndigheter. Räddningstjänsten kan döma ut lokalerna och stänga direkt p g a säkerhetsbrister. De kan sedan lägga ett nyttjandeförbud med föreläggande om vite för hyresvärden om inte bristerna åtgärdas. Skatteverket kan titta på om det bedrivs rörelse och därmed handlar det om brott mot skattelagen. Byggnadskontoret kan konstatera att lokalerna inte är avsedda för den verksamhet som bedrivs i dem, miljöförvaltningen kan titta på livsmedelshantering eller konstatera bullerstörningar för omkringboende vilket också belastar hyresvärden. De som driver klubbarna utför arbete och i samarbete med Försäkringskassan kan man konfrontera bidragstagare. Socialförvaltningen kopplas också in om det handlar om ungdomar under 18 år. Genom samverkan har man hittills lyckats stänga fyra klubbar i år, två ligger som ärende hos hyresnämnden. Dessutom har också 10 brott mot alkohollagen registrerats, 15 mot narkotikalagen, fyra efterlysta har hittats och två brott mot vapenlagen registrerats. - En myndighet kan inte göra så mycket. Det krävs samverkan och en gemensam syn på de här brotten för att få resultat Vi jobbar också efter Växjö-modellen med 0-tolerans mot ungdomar under 18-år som drogtestas om de misstänks att vara påverkade. Föräldrarna kallas till förhör och man försöker kartlägga var drogen härrör ifrån, sa Håkan Gustafsson. Nätverk viktigt för att fånga upp unga i riskzonen Patrik Nyqvist, gruppchef, Närpolisområde Öresund, talade om drogbekämpningen bland ungdomar i området som består av kommunerna Lomma, Kävlinge och Staffanstorp. Åtta poliser arbetar i området. Målet för narkotikabekämpningen i Skåne är att lagföra narkotikabrott. Brottsbekämpningen ska ske på alla nivåer men man fokuserar särskilt på personer i åldern år.

5 - Vi jobbar mycket med att identifiera ungdomarna som håller på med narkotika. Vi rör oss ute bland folk, håller kontakt med de som tidigare figurerat i utredningar. Vi har idag ett stort nätverk i de tre kommunerna. - Vi är duktiga på att snabbt identifiera ungdomarna och fånga upp dem innan de börjar använda tung narkotika, dvs när de t ex testar sniffning och inhalerar butangas eller röker vattenpipa. Vi kontaktar föräldrarna för att försöka förebygga att ungdomarna ska gå steget längre och börja använda narkotika. De flesta kommer i kontakt med droger genom att de blir bjudna av kompisar. Debuten sker ofta sommaren mellan årskurs åtta och nio. - Samverkan lokalt mellan skola, polis, socialförvaltning är är a och o för att fånga upp unga i riskzonen och gemensamt arbeta för att de inte går vidare i missbruk och kriminalitet. Krogen hot eller möjlighet i drogförebyggande arbete? Skånesamverkan har lett till lugnare krogmiljö Håkan Johansson, folkhälsokonsulent på Länsstyrelsen i Skåne län, berättade om projektet Ansvarsfull alkoholservering. Ett arbete som görs i stort sett hela Skåne inom ramen för Skånesamverkan mot droger tillsammans med restaurangbranschen. En kartläggning i Skåne med hjälp av skådespelare som spelat kraftigt berusade på krogen, visade att av 101 berusningsstudier serverades skådespelarna alkohol i en tredjedel av fallen. Metoden i Ansvarsfull alkoholservering vilar på tre ben: utbildning, tillsyn och samverkan. Två heldagsutbildningar riktar sig både till krögare och serveringspersonal och handlar bl a om alkoholens medicinska effekter. Ett pass omfattar alkohollag och konflikthantering. I Skåne, förutom Malmö som kört en utbildning parallellt, har 1050 personer utbildats. I Lund har man riktade specialutbildningar till studenterna. Det andra benet i metoden är tillsynen som utövas av polis, Länsstyrelse, kommunerna och inom krogarna själva. Resultatet av projektet visar ( också på andra håll i landet) att våldet på krogen minskar och att det generellt blir en lugnare krogmiljö. - Nu kommer vi i samverkan att gå vidare med den här metoden i Skåne. Utvärderingarna har också visat att den är mycket lönsam. För varje insatt krona har man fått mångfalt tillbaka, sa Håkan Johansson. Gemensam kamp mot illegal alkohol på krogen Marie Pauly, chef för tillståndsenheten, Malmö stad. Tillståndsenheten utreder de som ska få ett alkoholserveringstillstånd och utövar också tillsyn. Den privata införseln av alkohol ökade gigantiskt från Det förekommer också erbjudande från grossister i Danmark direkt till krogarna. - Men den alkohol som serveras på krogen måste vara inköpt i svensk partihandel eller detaljhandelbolag. Lagen är tydlig med att det inte får finnas någon annan alkohol på krogen, sa Marie Pauly. Statens folkhälsoinstitut, FHI, är den nationella tillsynsenheten och gav Länsstyrelen och Malmö stad i uppdrag att i ett projekt undersöka förekomsten av illegal alkohol på krogen.

6 - Vi började med att analysera vilka vi skulle samverka med. Flera myndigheter var direkt berörda som polisen och Tullen. Projektet fick namnet ISAK Införsel - Samverkan mellan myndigheter och krogen. Det har nu spridits till övriga Skåne och även över landet. Man fick börja med att lära sig att urskilja de legala flaskorna från de illegala inför tillsynen på krogarna. Ett bra tips var att titta efter skattemärket som finns på de danska flaskorna. Första krogen man inspekterade välkomnades man till av personalen och fick titta i alla utrymme utom ett som var låst. Efter att ha framhärdat fick man fram nyckel - och hittade där ett stort lager av danska och tyska flaskor. Vid ett besök på en annan krog var alla flaskor i lagret öppnade. Förklaringen den gången var att så fort man fick en leverans, öppnade man flaskorna för att det sedan så snabbt som möjligt servera gästerna. ISAK-metoden har spridits över landet och gruppen i Malmö och Skåne bistår ofta med goda råd om hur man går vidareoch skriver fram utredningar osv. Metoden finns också beskriven av FHI. Bra samarbete med krogarna i kampen mot narkotikan Zijad Taslaman, spanare och hundförare på polisens narkotikarotel i Malmö. Det finns sex spaningsgrupper på roteln. Den gruppen Zijad tillhör har huvudansvar för narkotikabekämpningen på krogar startade ett projekt inom Mobilisering mot narkotika, Krogar mot knark i Stockholm, Göteborg och Malmö, med målet att utarbeta ett koncept för att komma tillrätta med narkotikan i krogvärlden. Krogarna är en viktig arena i kampen mot narkotikan därför att de fungerar som en arena för trendsättare i samhället. Där finns de som polisen normalt sett inte kommer i kontakt med. Projektet har nu utökats till att omfatta ytterligare 13 kommuner, bland annat Helsingborg. De som har hållit på lite längre ska hjälpa övriga igång. Samtidigt skiljer sig de lokala förutsättningarna och man kan inte jobba likadant överallt. Projektet är uppdelat i två delar. Dels en utbildningsdel, dels en del där narkotikapoliserna jobbar ute på krogarna. Samma personal ska vara på krogarna som på utbildningarna. Utbildningen omfattar tre heldagar med genomgång av narkotikalagstiftning, taktiskt uppträdande på krogen, hur miljön kan förändras för att det ska bli svårare att använda droger. Man går igenom policyfrågor, både gentemot gäster och personal. Man visar vilka preparat som kan förekomma, tecken på missbruk och symptom. - Vi försöker jobba tillsammans med personal och vakter och har i Malmö ett väldigt bra samarbete. Vi jobbar helt öppet och offensivt och tar kontakt med gästerna. Därmed upptäcker vi lättare om någon är påverkad. Vi kan också ha ett avsides rum på krogen där man kan utföra snabba drogtester. Är de positiva går det hela vidare till förhör, sa Zijad Taslaman. Osynliga alkisar och obekväma knarkare Panel: Staffanstorps kommun: Patrik Runesson, analysstrateg. Kriminalvården, södra regionen: Monica Klingström, regionchef. Malmö stad: Sofia Nordström, samordnare, vård- och behandlingsinsatser.

7 Under Thomas Sterners ledning diskuterades definitionen av vad som är riskbruk och missbruk samt den undersökning som gjorts i Skåne för att kartlägga det tyngre narkotikamissbruket, den så kallade Skåne UNO. Vad är missbruk? Vilka är de osynliga alkisarna och obekväma knarkarna? I Sverige är missbruket kriminaliserat. I kommunerna definierar man inte missbruk och beroende på samma sätt som man gör inom sjukvården. Från årsskiftet finns det dock nationella riktlinjer från Socialstyrelsen med tydlig definition av missbruk, riskbruk och beroende. Det är viktigt att gemensamt diskutera och börja använda gemensam definition för att kunna prata samma språk och underlätta kommunikationen över organisationsgränserna, menade panelen. En uppgift för det fortsatta samverkansarbetet och ett resultat av konferensen kan vara att initiera ett sådant arbete. Ett exempel på tidigare gemensamt arbete är den år 2004 genomförda kartläggningen av det tunga missbruket av narkotika i Skåne på initiativ av Skånesamverkan mot droger. Samtliga organisationer bidrog. Från Mobilisering mot narkotika fick man anslag för att genomföra studien. Resultatet har bl a används i strategiarbetet på olika nivåer i regionen. Monica Klingström efterlyste ytterligare samverkan just kring de tunga narkotikamissbrukarna. När vardagssupen blir farlig Vardagssupen är ingen mänsklig rättighet För vissa grupper i samhället gäller endast nolltolerans Panel: Vägverket: Maria Skoglund, projektledare. Region Skåne: Kirsten Ahlgren, yrkeskoordinator. Malmö stad: Christina Elvhagen, projektledare. Att ta ett glas vin eller en öl till maten är väl näst intill en mänsklig rättighet? Nej, inte om du tänker sätta dig bakom ratten eller om du är gravid. Då gäller nolltolerans. Eftersom alkoholen går direkt över till fostret är alkohol den i det här perspektivet farligaste drogen, förklarar Christina Elvhage, som är projektledare för Ambulatoriegruppen, som arbetar med stöd till gravida missbrukare i Malmö. Att kvinnor i alla åldrar dricker annorlunda är ett faktum som märks inom mödravården. Där tar man numera som vana att redan vid inskrivningssamtalet ställa frågor som rör alkohol och narkotika. Den senaste babyboomen har gjort att vi i sämsta fall inte kan hålla inskrivningssamtal förrän i vecka 20, det vill säga halvvägs in i graviditeten, säger Christian Elvhage. Det är problem ur flera aspekter. Dels för det väntade barnet och dels har den gravida mamman hunnit etablera ett beteende och ett starkt försvar. Det är därför angeläget att nå målet att skriva in gravida i vecka 12. Även inom primärvården är det numera vanligt att läkaren ställer frågor om patienternas alkoholvanor.

8 Vi inom primärvården möter 75 procent av befolkningen, förklarar Kirsten Ahlgren, yrkeskoordinator inom FoUU, Forum för forskning utbildning och utveckling. Med hjälp av 1,3 miljoner kan anställda inom primärvården i Skåne erbjudas utbildning för att på ett pedagogiskt och psykologiskt sätt ta upp frågan om alkohol med patienterna. Målet är att patienten ska känna stöd och vilja komma tillrätta med sin alkoholkonsumtion. Frågorna måste ställas på rätt sätt så att patienten inte känner sig hotad och hamnar i ett försvarsläge. Projektet har rönt stort intresse och bland annat har Socialstyrelsen varit på besök. Vägverkets nolltolerans är välkänd. Ändå vet man att 981 tunga missbrukare kör runt på landets vägar, med eller utan körkort. Trots att de är många är de bara en liten andel av de etablerade personer som dricker och kör, säger Maria Skoglund, som är projektledare inom Vägverket, som driver flera projekt för att få fler att låta bilen stå när de druckit. Ett projekt är Don t drink and drive, som riktar sig till de unga. Ett annat är Skellefteåprojektet, som är numera spritt till 240 av landets 290 kommuner. Det går ut på att erbjuda alla som fastnar i polisens alkoholtester en kontaktperson inom socialtjänsten, förklarar Maria Skoglund. Varje år gör polisen utandningsprov och uppdagar rattfyllerister. En stor andel, procent av dem har alkoholproblem, som socialen kan hjälpa till att hitta en lämplig åtgärd till. Trots Vägverkets kampanjer, ökar alkoholbrotten procentuellt sett. Antalet dödsolyckor inom trafiken minskar, men andelen alkoholrelaterade dödsolyckor ökar och ligger nu på procent. Det förklaras av tillgången på alkohol. Rattfylleriet ökar när konsumtionen ökar, säger Maria Skoglund. Stödjande miljöer eller inte? Livsvillkor mer avgörande än gener och vård Ann-Christine Lundqvist, strateg, folkhälsa, Region Skåne. Hur vi lever i vårt samhälle är avgörande för folkhälsan. Faktum är att goda uppväxtvillkor, utbildning, hälsosamma bostäder och grundtrygghet har större inverkan på medellivslängden än gener och sjukvård. Det konstaterar Ann-Christine Lundqvist, strateg på Region Skånes avdelning för folkhälsa. Sverige har en unik möjlighet att följa folkhälsan genom folkbokföringen sedan Tack vare uppgifterna i folkbokföringen vet vi att medellivslängden 1860 var strax under 40 år. I dag har medellivslängden fördubblats till nästan 80 år och Sverige har utvecklats från att vara ett av Europas fattigaste länder till ett av de rikaste. De nationella folkhälsomålen tar fasta på detta och siktar på att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att nå dit måste vi samverka, slår Ann-Christine Lundqvist fast och nämner bland annat Vägverket och Kommunförbundet Skåne som viktiga samverkanspartners. Region Skåne och Kommunförbundet Skåne samverkar kring projektet Hälsofrämjande skola. Det är ett bra exempel på hur man arbetar med folkhälsan i ett större perspektiv med hela livssituationen som grund.

9 En stödjande skola är också drogpreventiv Ingela Sjöberg, folkhälsokoordinator, Kommunförbundet Skåne. Om skolan är en stödjande miljö, blir den per automatik också drogpreventiv. Det sa Ingela Sjöberg, folkhälsokoordinator, som arbetar med Kommunförbundet Skånes och Region Skånes gemensamma satsning på Hälsofrämjande skolutveckling. Eftersom skolan träffar alla barn är det en god investering att försöka göra den till en stödjande miljö. En sådan präglas av ett salutugent synsätt, där man tar fasta och bygger vidare på det friska och fungerande istället för att fokusera på problem. I en stödjande miljö finns en helhetssyn och goda relationer. Elever, personal och föräldrar har en verklig möjlighet att påverka, samtidigt som ledarskapet är tydligt. Alla drar åt samma håll för att motverka skolk och mobbing, föräldrarna ses som en viktig resurs och det närliggande samhället som en samverkanspart. Grunden för alltihop är delaktiga elever, som har goda förebilder att spegla sig i, tror Ingela Sjöberg, som själv har mångårig erfarenhet som grundskolelärare. De hälsofrämjande insatserna kan göras på tre nivåer. I steg ett, den främjande handlar det om att skapa en skola där alla elever kan utvecklas, växa och trivas. Nivå två, den förebyggande innebär att personalen på skolan riktar sig till grupper av elever som de kan se är särskilt utsatta eller utsätter andra elever genom sitt beteende. Den tredje nivån, den åtgärdande, är när en elev är i behov av stöd, behandling/vård och då det är viktigt att alla parter samverkar för att kunna erbjuda behövligt stöd. Numera kan de skånska skolorna certifiera sig som hälsofrämjande stödjande miljöer. Det blir som ett slags grön flagg, fast inom folkhälsoområdet istället för inom miljön. Prevention kommunernas ansvar? Medvetet arbete ökade tryggheten Patrik Runesson, analysstrateg, Staffanstorps kommun. Staffanstorps kommun är den första kommunen i Skåne och den 17:e i hela landet som certifierats av världshälsoorganisationen WHO. Nu kan kommunen kalla sig en A Safe Community. -Bakom den utmärkelsen ligger ett långvarigt och strategiskt arbete, förklarar Patrik Runesson, som är analysstrateg i Staffanstorps kommun. Ända sedan 1991 har Staffanstorps kommun haft ett medvetet säkerhets- och trygghetsarbete. År 2000 inrättades en särskild organisation, en analysgrupp, där kommunledningens presidium, polisen och kommunens säkerhetsansvariga ingår. Gruppen träffas en gång i månaden och dess arbete går ut på att identifiera risker, hitta ansvariga för att åtgärda problemen och sedan följa upp att det man beslutat verkligen blivit gjort, säger Patrik Runesson. För att lyckas krävs ett visst tempo i arbetet. Allt arbete är evidensbaserat, det vill säga att alla åtgärder man beslutar om har bevisad effekt. Parallellt med det arbetet görs processkartläggningar för att säkerställa arbetet. Just nu är man inriktad på en kartläggning för att motverka våld mot kommunens tjänstemän.

10 Det är oerhört viktigt att komma bort från relationsbaserade metoder. Intentionerna och metoderna måste bestå, även om personerna på posterna skiftar. För att nå det målet arbetar Staffanstorps kommun numera med ett geografiskt perspektiv, inte ett organisatoriskt. Det tillsammans med uppfattningen att viktiga sakfrågor inte får bli politik, borgar för ett långsiktigt arbete. Patrik Runesson betonar också vikten av samarbete och åskådliggör sitt resonemang med en cirkel, där samverkan föder samhörighet, anknytning, framtidstro och framgång. Det i sin tur ger grogrund för samverkan och så vidare. Vad kostar det att förebygga och att låta bli? Skåningarnas spritvanor kostar vården 48 mkr Fiffi Tegenroth, leg.läkare. Skåningarna dricker mest öl, vin och sprit av svenskarna. Den höga konsumtionen kostar den skånska sjukvården 1,3 miljarder kronor om året. Om skåningarna minskade sitt drickande till svenskt genomsnitt skulle vården kunna spara hela 48 miljoner kronor. Det har Fiffi Tegenroth, läkare vid Socialmedicinska enheten vid Universitetssjukhuset MAS räknat ut. Hon har tagit hjälp av en metod, som beräknar olika sjukdomars effekter och dödlighet. På det viset kan hon sätta en prislapp på skåningarnas alkoholkonsumtion. Den metod Fiffi Tegenroth använder går ut på att beräkna hur många friska år skåningarna förlorar på grund av sina sjukdomar. Beräkningen görs i DALY, Disability Adjusted Life Years, där 0 är fullt frisk och 1 är död. Metoden gör det möjligt att jämföra olika sjukdomar med varandra, men också se vilka prioriteringar och satsningar som är mest kostnadseffektiva, förklarar Fiffi Tegenroth förlorade skåningarna möjliga friska levnadsår, DALY på grund av sina sjukdomar. Samma år kostade sjukvården i Skåne sammanlagt 25 miljarder kronor. Därmed kan man räkna ut att varje DALY, förlorat friskt levnadsår, kostade kronor. ( I den summan ingår vare sig samhällets eller hushållets ökade kostnader eller förlorade inkomster på grund av sjukdom.) Alkoholen orsakar varje år DALY i Skåne. Omräknat i kostnad motsvarar det 1,3 miljarder kronor. Kostnaden för narkotika ligger, beräknat på samma sätt på 242 miljoner kronor, förutsatt att skåningarna använder droger i samma utsträckning som övriga svenskar. Supen kostar samhället 20 miljarder kronor Johan Jarl, hälsoekonom. Drygt 20 miljarder kronor slutar samhällets nota för svenskarnas alkoholvanor på. I summan ingår kostanden för hälso- och sjukvård, socialtjänst, kriminalitet och forskning. Men också produktionsbortfallet på grund av dödsfall, sjukdomar och brottslighet.

11 Beräkningen är gjord av hälsoekonom Johan Jarl och en grupp forskare, som försökt skatta alkoholens kostnader och hälsoeffekter. Vi har jämfört ett samhälle med och utan alkohol och tagit hänsyn till alla kostnader, förklarar Johan Jarl. Förutom de rena sjukvårdskostnaderna som beräknas till 2,2 miljarder kronor, beräknas socialtjänstens kostnader för alkoholrelaterade fall bland vuxna och ungdomar till 4,3 miljarder kronor. Alkoholen har också en stor inverkan på kriminaliteten, säger Johan Jarl. Hälften av alla mord och dråp hade inte begåtts utan alkohol. I ett samhälle utan alkohol hade dessutom antalet misshandelsfall och inbrott minskat med 40 respektive tio procent, medan rattfylleriet helt försvunnit. Notan för den alkoholrelaterade brottsligheten slutar på 300 miljoner kronor. Kostnaden för åtgärder, som fängelse och rättsväsende stannar på 3,2 miljarder kronor. Till det kommer en kostnad för forskning och förebyggande arbete på en halv miljard kronor. Den stora kostnaden för svenskarnas alkoholkonsumtion är produktionsbortfallet på grund av kort och lång sjukfrånvaro, förtidspensionering och dödsfall. Den kostnaden beräknas till nära tio miljarder kronor. Vi har även försökt skatta förlusten av livskvalitet, bland såväl konsumenterna och deras anhöriga, som hos brottsoffer. Den skattningen görs med hjälp av Qaly, Quality-Adjusted Life-years, där 1 är perfekt och 0 är död. En självskattningsundersökning bland alkoholkonsumentens anhöriga och vänner, som gjordes 2005 visar att 122 Qualys förloras varje år på grund av alkoholkonsumtion. Slutnotan för svenskarnas supande stannar alltså på drygt 20 miljarder kronor om året. I den summan har man även tagit hänsyn till alkoholens positiva effekter. De märks nästan uteslutande på äldre personer, som tack vare alkoholen har lägre sjukvårdskostnader. De skyddande effekterna märks också på produktionsbortfall för dödsfall, förtidspensionering och långtidssjukskrivning och beräknas till nio miljarder kronor, förklarar Johan Jarl. Adesso productions teatergrupp bestående av Björn Kruse och Marcus Bellatreccia gav föreställningen Fågelsångsgatan 14 A Bengtsson på dörren som handlar om hur det är att växa upp i en familj med missbruksproblem. Pjäsen handlar om en far och hans son och vad faderns missbruk gör med deras liv och relation. Efter pjäsen berättade skådespelarna om hur pjäsen kommit till, egna erfarenheter under uppväxten och om utbildningsdagen De glömda barnen som baseras på föreställningen och diskussioner kring problemen som tas upp i den. Avslutning Samverkan, gemensam vårdnad och sambo.. Ju tidigare vi gör insatserna, desto bättre är det. Det kunde Ola Fischer, samhällsbyggnadsdirektör på Länsstyrelsen och ordförande i samverkansgruppen Skånesamverkan mot droger, där Länsstyrelsen, Tullverket, Region Skåne, Polisen, Malmö stad, Kriminalvården, Vägverket och Kommunförbundet Skåne ingår, konstatera efter konferensen Samverka för att motverka. Droger är ett komplext problemområde. Det är internationellt, berör såväl unga som gamla och det är dessutom myndighetsöverskridande. För att lyckas med vår målsättning att motverka måste vi samverka. Helst ska samverkan utökas till en

12 gemensam vårdnad och sedan till ett samboförhållande, som någon så fyndigt uttryckte det, avslutade Ola Fischer och påpekade att dagens konferens inte varit heltäckande, eftersom dopning inte alls stått på dagordningen. Det kan kanske bli ämnet på nästa konferens?

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats.

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats. Ingen narkotika inga missbrukare Om det inte finns någon narkotika så finns det inte några missbrukare. Så enkelt är det i teorin, men verkligheten ser annorlunda ut. Narkotika måste bekämpas på många

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Mål Skolans mål är att vi skall arbeta för att bli en drogfri skola. Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången skolgång har grundläggande

Läs mer

antaget av kommunfullmäktige april 2005 Alkohol- och drogpolitiskt

antaget av kommunfullmäktige april 2005 Alkohol- och drogpolitiskt antaget av kommunfullmäktige april 2005 Alkohol- och drogpolitiskt program ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR KLIPPANS KOMMUN Klippans kommuns gemensamma grundsyn vad gäller alkohol och andra droger

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete I nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete Antaget av kommunfullmäktige 2006-09-25 KF 104, dnr 04/KS 0460 Inriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis.

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis. Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg Louise Bergman Sara Reis Augusti 2004 Rapport 4 Förord RUS-projektet (Restauranger Utveckling

Läs mer

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 ALKOHOL + VÅLD = SANT Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 Text: Peter Moilanen Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Alkohol

Läs mer

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Planen har arbetats fram av skolans Elevhälsa och antagits av rektor 131001 Inledning Missbruk av alkohol och narkotika leder till ohälsa

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem Betydelse för folkhälsa Vad är riskbruk? Risk för Fysisk funktionsnedsättning? Psykisk funktionsnedsättning? Skador? Permanent? Rehab-potential?

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105.

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. 1. Bakgrund och definitioner Högskolan i Halmstad anser

Läs mer

Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010

Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010 Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010 Idag Policy Kort om definition Policy på olika nivåer Hur vi använder

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 1 Bakgrund Fem Fokus Våren 2010 antogs en ny samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö.

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

STAD modellen restaurangbransch och myndigheter i samverkan

STAD modellen restaurangbransch och myndigheter i samverkan Bergen 23 februari 2011 STAD modellen restaurangbransch och myndigheter i samverkan Daniel Müller Sorgearbeid STAD samarbetet: Driver och utvecklar förebyggande metoder inom restaurangområdet Vad är STAD?

Läs mer

Snack eller verkstad

Snack eller verkstad European Cities Against Drugs Årskonferens 2009 Staffanstorp Helsingborg 23-25 september tema Snack eller verkstad Ett samarrangemang mellan Program Onsdag 23 september 12.30 Inledning - Välkommen till

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Trafikinsats Region Mitt Västernorrland

Trafikinsats Region Mitt Västernorrland Trafikinsats Region Mitt Västernorrland 2010-09-13--15 Resultatredovisning Trafikinsats Region Mitt Ett vinnande koncept I den handlingsplan som arbetats fram i samverkan mellan Polisen, Trafikverket och

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Inledning. Bakgrund till det drogpolitiska programmet

Inledning. Bakgrund till det drogpolitiska programmet Inledning Konsumtionen av alkohol och andra droger är ett samhällsproblem och därmed en angelägenhet för samtliga av samhällets aktörer. Det som nämns vara framgångsfaktorer för att bedriva ett gott drogförebyggande

Läs mer

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod

Läs mer

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Föreläsningens innehåll Vad är organiserad brottslighet? Lokalt arbete mot organiserad brottslighet- vad kan man göra? Lokala exempel Hur ska man göra? Att

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande

Läs mer

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Kartläggning 2012-06-19. Första delen av projektet. S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten

Kartläggning 2012-06-19. Första delen av projektet. S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten S.A.N.N är ett samverkansprojekt med aktörer från samhället och idrotten, finansierat av Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Norrbottens läns landsting

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Ett Drogfritt Liv i Kristianstad

Ett Drogfritt Liv i Kristianstad Behovet är stort Behovet av att öka människors medvetenhet om hur beroende, missbruk och droger styr och begränsar oss som individer är stort. Inte minst med tanke på ökande alkoholkonsumtion för både

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

www.krogarmotknark.se

www.krogarmotknark.se KROGAR MOT KNARK ÄR ETT NATIONELLT NÄTVERK BESTÅENDE AV REPRESENTANTER FRÅN KROGEN OCH MYNDIGHETER I 21 KOMMUNER KROGAR MOT KNARK ARBETAR FÖR ATT MINSKA OCH FÖRSVÅRA ANVÄNDANDET AV NARKOTIKA I KROGMILÖ

Läs mer

Kommunkontoret i Bergsjö Måndag 16 februari 2015 kl. 14.00-16.30

Kommunkontoret i Bergsjö Måndag 16 februari 2015 kl. 14.00-16.30 NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 (11) Sida Plats och tid Kommunkontoret i Bergsjö Måndag 16 februari 2015 kl. 14.00-16.30 ande Monica Olsson (S) Ordförande Natrix Öjemark (C)

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd 2013-02-04 KS-2013/166.173 1 (2) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda 0708-790 588 Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 2012 avseende s brottsförebyggande råd Förslag till beslut s brottsförebyggande

Läs mer

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne Bättre liv i Skåne Bättre liv i Skåne Grafisk formgivning: Annelie Christensen, Enheten för kommunikation, Region Skåne Fotograf: Kasper Dudzik, Ingram, Dan Ljungsvik, Håkan Sandbring Tryck: AM-Tryck &

Läs mer

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/11 N Y T T F R Å N SIKTA SIKTA- Skånes missbruks och beroendevård i utveckling ett utvecklingsarbete i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Kommunförbundet Skåne och Region Skåne

Läs mer

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2008

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2008 Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2008 Bakgrund Åtvidabergs kommun tilldelades statligt bidrag för att anställa en drogsamordnare. Samordnaren påbörjade sitt arbete den 15

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Västra Götalandsregionen i samverkan med kommunerna Innehåll BAKGRUND... 3 Läsanvisning... 3 METOD... 3 Bortfall och metodproblem... 4 RESULTAT... 5 TOBAK...

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Samverkan för framgång

Samverkan för framgång Kickoff för ANDT-strategin. Landshövding Ingemar Skogö inledde konferensen om ANDT-strategin i länet. Han ser strategin både som verktyg, grund och inspirationskälla i arbetet för ett samhälle fritt från

Läs mer

Svensk beroendeforskning vad är på gång?

Svensk beroendeforskning vad är på gång? Svensk beroendeforskning vad är på gång? Claudia Fahlke, professor vid Göteborgs universitet & Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Förståndare för CERA, centrum för beroendeforskning vid

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Svensk alkoholpolitik inför gränslösa utmaningar

Svensk alkoholpolitik inför gränslösa utmaningar KERSTIN STENIUS Svensk alkoholpolitik inför gränslösa utmaningar I april 2005 har det gått cirka en månad sedan slutbetänkandet från alkoholinförselutredningen publicerades. Betänkandet föreslår kraftiga

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Brottsförebyggande rådet Datum 2008-01-18 Handläggare Annika Wågsäter projektledare BRÅ Er Referens Vår Referens BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008 Det övergripande målet för det brottsförebyggande

Läs mer

Aktivitetsplan för UmeBrå 2015 2016

Aktivitetsplan för UmeBrå 2015 2016 Aktivitetsplan för UmeBrå 2015 20 UmeBrå UmeBrå är Umeå kommuns lokala brotts- och drogförebyggande råd. Styrgruppen består av representanter från kommunen, polisen och landstinget som verkar för att följa

Läs mer

En nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang, 2014-2017

En nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang, 2014-2017 En nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang, 2014-2017 Förord Samverkansrådet mot idrottsrelaterad brottslighet, som leds av Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Beställarkontor Vård Göran Rådö

Beställarkontor Vård Göran Rådö 1 Centrum för Alkohol- och Drogprevention 04 09 22 Beställarkontor Vård Göran Rådö Centrum för Alkohol- och Drogpreventions yttrande med anledning av Begäran om synpunkter på de nationella alkohol- och

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan

ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan Skolförvaltningen Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen Sala kommun ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan Nov 2006 Allmänt Nittio (90) procent av den vuxna befolkningen i Sverige konsumerar alkohol.

Läs mer

PROTOKOLL. Datum: 2009-09-22. Landstingshuset. konferensrum Dr Prag. Hus 2 Plan 2. 2009-09-22 kl. 09:00-15:00. Eva-Britt-Jonsson Kajsa Larsson

PROTOKOLL. Datum: 2009-09-22. Landstingshuset. konferensrum Dr Prag. Hus 2 Plan 2. 2009-09-22 kl. 09:00-15:00. Eva-Britt-Jonsson Kajsa Larsson Ungdomsråd Tid och plats för Sammanträdet Beslutande Landstingshuset. konferensrum Dr Prag. Hus 2 Plan 2. 2009-09-22 kl. 09:00-15:00 Marielle Nordström Eva-Britt-Jonsson Kajsa Larsson Meeri Brandum Granqvist

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Delrapport. Det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Södermanlands län 2005-09-21 2006-03-31

Delrapport. Det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Södermanlands län 2005-09-21 2006-03-31 Delrapport Det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Södermanlands län 2005-09-21 2006-03-31 Eva-Sara Beckman Länssamordnare inom det alkohol- och drogförebyggande arbetet D.nr.704-9235- 2006 Innehållsförteckning

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

- om barn till missbrukare VERKSAMHETSBERÄTTELSE

- om barn till missbrukare VERKSAMHETSBERÄTTELSE - om barn till missbrukare VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 1 3 1. BARN TILL MISSBRUKARE Det finns cirka 2 miljoner barn i Sverige. Enligt Folkhälsomyndigheten (tidigare Statens Folkhälsoinstitut) lever omkring

Läs mer

Prevention och lokal mobilisering. Charlotta Rehnman Wigstad, projektsamordnare PRODIS, projektledare STAD charlotta.rehnman-wigstad@sll.

Prevention och lokal mobilisering. Charlotta Rehnman Wigstad, projektsamordnare PRODIS, projektledare STAD charlotta.rehnman-wigstad@sll. Prevention och lokal mobilisering Charlotta Rehnman Wigstad, projektsamordnare PRODIS, projektledare STAD charlotta.rehnman-wigstad@sll.se PReventiOn av Dopning I Sverige www.prodis.se 100 % ren hårdträning

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna BAKGRUND OCH SYFTE Under 2003 genomförde det Nationella skadeförebyggande programmet (SFP)

Läs mer

En växande och livskraftig besöksnäring kräver en god affärsmiljö med sund konkurrens

En växande och livskraftig besöksnäring kräver en god affärsmiljö med sund konkurrens SHR:s etikprogram En växande och livskraftig besöksnäring kräver en god affärsmiljö med sund konkurrens I SHR:s etikprogram finns de regler som speglar medlemsföretagens gemensamma värderingar. Ledorden

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Samverkan - på vems villkor?

Samverkan - på vems villkor? Samverkan - på vems villkor? Utbilningsdag om våld i nära relationer och myndighetssamverkan med fokus på individen i centrum Den 4 mars 2011 i Lund för mellersta Skåne Inledning Göran Tunhammar Hans Nordin

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Varför gör FHI en kampanj?

Varför gör FHI en kampanj? Testa dina gränser ett kommunikationsprojekt om cannabis Nordisk rusmiddelkonference Tórshavn, 25 augusti 2011 Lisen Sylwan lisen.sylwan@fhi.se Varför gör FHI en kampanj? Ökande användning av cannabis

Läs mer

Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler

Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler - Fokusgrupper om förändringar i konsumtionsvanor och inköpsvanor Maria Melin Stockholm i juni 2004 Metod och urval Kvalitativ metod Två gruppdiskussioner

Läs mer

En drogfri miljö. för barn och unga

En drogfri miljö. för barn och unga En drogfri miljö för barn och unga Denna skrift beskriver vad som gäller kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och överdrivet spelande för grund- och grundsärskolan, gymnasie- och gymnasiesärskolan

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:95 1 (10) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:37 av Håkan Jörnhed m fl (v) om det ökade khatmissbruket i Stockholms län och landstingets insatser Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Policyprogram 2012-2014

Policyprogram 2012-2014 Policyprogram 2012-2014 Doping Alkohol Narkotika Tobak Trafiksäkerhet Innehåll Omfattning... 2 Definitioner... 3 Bakgrund... 3 Doping, alkohol, narkotika och tobak... 4 Trafiksäkerhet... 6 Omfattning Visby

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Några rader om hälsa och alkohol...

Några rader om hälsa och alkohol... 1 Några rader om hälsa och alkohol... "Systembolaget blandar kräkmedel i sina drycker." Det är alla konstiga regler som har gjort att svenskarna inte kan hantera spriten. 2 Hej! Den här foldern är framtagen

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

Skanska Sveriges Alkohol- och drogpolicy

Skanska Sveriges Alkohol- och drogpolicy Mer information: Susan Westberg Direktör AB Solna, Sverige susan.westberg@skanska.se s Gäller för alla Skanskas arbetsplatser inom affärsområde Sverige. Att förebygga missbruk av alkohol och droger* angår

Läs mer