HANDLINGSPLAN Hilma projektet. Hilma

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HANDLINGSPLAN Hilma projektet. Hilma"

Transkript

1 HANDLINGSPLAN Hilma projektet Hilma USÖ, Primärvård, Kommunerna i Örebro, Askersund, Kumla, Hallsberg April 2004

2 Hilma Handlingsplan Vi har inte råd att inte förändra I projektgruppen har vi hållit vår projektplan precis som vi framlade den och nu önskar vi framlägga vårt förslag på handlingsplan. Vi har genomfört Workshop I + II dubblerat i Örebro området samt Södra Närke och mötts av en respons som vi knappt trodde var möjlig; ett engagemang och en känsla för jobbet utöver det vanliga. Det är detta som ger bärighet i vården, möjliggör en stark vårdkedja och hållbara vårdprocesser. Vi hade tydliga mål för Workshop I + II och vi har nått dem. Patientfokus; att hitta de viktigaste patientvärdena Delaktighet och förankring ut i organisationerna Problem inventering och nya lösningsbilder/förbättringsområden. Nu gäller det framtiden och allt det arbete som skall komma HILMA till gagn i ett vård processtänkande där värdet för patienten är helt avgörande och genomsyrar verksamheten. Nu handlar det om nya mål i form av: A. Förbättringsområden B. Kompetensutveckling C. Utvärdering D. Tidplan/resurser Tid för nytänkande Vi behöver inte tala om ett paradigm skifte, svaret på frågan är självklar för vem finns vi? Patienten! Det är självklart enligt LOTS och lika självklart i ett processtänkande kundvärde/patientvärde! Patientvärdet ger processen existensberättigande! Eftersom vårt utgångsläge i projektgruppen har varit det mycket gedigna Esther arbetet i Småland, vilket präglats av effektivt processtänkande, har vi med gemensam bas i seminarieserien Processer och flöden i vården utgått från samma perspektiv. Detta innebär ett annat tänkande och ett aktivt förhållningssätt. Det innebär en verksamhetsstyrning med stark fokusering på kärnverksamheten och att ständigt återkomma till: Vad är viktigast för Hilma? Parallellt med vårt arbete har vi haft ett belysande samarbete med Örebro Universitet där två studenter vid ESI skrivit sin D-uppsats i Ekonomistyrning under rubrik Processtänkande i sjukvårdsverksamhet. De har gjort en bakgrunds analys och en 1

3 litteratur genomgång, intervjuat lokalt och studerat befintliga system här i Örebro. Här likaväl som i den gedigna litteratur som finnes framstår behovet av strukturomvandling och nytänkande i hälso- och sjukvården som en avgörande framtidsfråga. Ämnets angelägenhetsgrad har inte undgått någon ansvarig under denna tid, i lokala massmedia och även på nationell nivå har äldrevården debatterats; boendet, vården, ansvar, läkemedel och biverkningar, överbeläggningar; platsbrist, läkarbrist, resursbrist, anhörigsynpunkter och ekonomi. Hilma projektet så här långt Hilma är ett samverkansprojekt mellan Område Medicin USÖ med förstärkning av ytterligare kliniker, Primärvården, Vasa område i Örebro kommun, samt Askersund, Kumla och Hallsbergs kommuner. På sikt är förhoppningen att ett patientfokuserat vårdprocess tänkande projektet ska omfatta sluten vården, primärvården och kommunerna i hela länet. Projektgruppen har deltagit i lärande seminarium i Jönköping. Vid dessa seminarier har projektgruppen fått utbildning i den så kallade HPR-metoden (Health Care Process Reengineering) att jämställa med: Genomgripande förändringar i sjukvården. Under januari och februari 2004 genomförde projektgruppen två workshops i Örebro och två workshops för Södra Närke i Hallsberg. Sammanlagt har 185 personer deltagit. I workshop II inbjöds styrgruppen för projektet till avrapporteringen. Inledningsvis vid workshop II inbjöds också till presskonferens. Arbetsmottot för Hilma -projektet är: Att Hilma får den vård hon behöver, när hon behöver den, där hon vill ha den, om hon vill ha den. En personlig inbjudan skickades till 185 personer som arbetar inom kommun, primärvård och USÖ. De personer från verksamheterna som deltog i workshop, inbjöds via projektgruppen av områdes-, klinik och verksamhetsansvariga i respektive organisation. Workshop redovisning se bilaga 1. Huvudbudskap från deltagarna vid workshop: En huvudman! Gemensam datajournal! En stor ALLVA och flexibelt boende! Gemensamma utbildningar och samsyn! HILMA vår patient! Vi har valt att hantera prioriterade förbättringsområden mer knutna till respektive vårdprofession och process än knutna till respektive huvudman, då de verkligt utmanande och dominerande områdena är de som kittar ihop och håller samman vård- 2

4 kedjan. Det innebär inte att andra problem är försumbara utan bör åtgärdas av respektive organisation, men vi har valt att enligt projektuppdraget följa Hilma s väg i vården. Vi har tittat på medicinska -, omvårdnads- och rehabiliteringsinsatser, gått igenom probleminventeringen och lyft de prioriterade förbättringsområdena till handlingsplanen. Hela projektet så här långt är väl dokumenterat; allt material sparat, källmaterial, gruppindelningar, kontakter och minnesanteckningar från alla möten. Videoinspelning av workshop har gjorts. Enligt den arbetsstruktur vi inhämtat skall förbättringsarbete drivas med tempo, relativt kort planering, testas i liten skala och utvärderas. Vi har tagit fasta på detta, då det nu finns en förändringsvilja i organisationerna, god grund för attitydförändring samt ett engagemang. Detta känns som ett stort förtroende kapital för projektgruppen och för respektive huvudman som man måste ta tillvara inför framtiden. Vi har nu lagt en handlingsplan med två dimensioner och hela tiden fokus på patientvärden i vårdprocesserna; en mer kortsiktig med men konkreta och tydliga mål under den första fasen, ny tid för utvärdering och kontinuerligt återkommande mätning; en annan med mer långsiktig kompetensutveckling och attitydförändring i arbetet. Utifrån alla förda diskussioner och synpunkter vid workshops samt insamlat material äger vi nu i projektgruppen en stor kunskapsbank och idérikedom till grund för handlingsplanen. Hilma handlingsplan A. Förbättringsområden Hela projektuppläggningen och arbetsstrukturen är redovisad. Den har byggt på delaktighet och förankring. Efter att deltagarna gjort en omfattande probleminventering av Hilmas väg i vården vid våra workshops gjorde vi i projektgruppen en kategorisering av problemen för enklare och tydligare överblick. Deltagarna fick i nästa steg välja och prioritera förbättringsområden samt ge förslag på lösningar. Prioriteringsskalan på dessa kom mycket väl att överensstämma med omfattningen på problemområdena. Här följer så problemen/förbättringsområdena med föreslagna lösningar och mätningar. Lösningsförslagen har bearbetats av oss i projektgruppen för praktiskt och tekniskt genomförande: 1. Patientvärden: att arbeta med patienten i fokus De viktigaste värden för HILMA i mötet med vården 3

5 Inför Workshop II fick alla seminariedeltagare i uppgift att intervjua 3 stycken patienter/brukare som de träffade i sitt arbete. Uppgiften var att fråga vilka 3 saker som var viktigast för personen i mötet med vården. Det resulterade i att 201 personer intervjuades och 562 synpunkter angående vad som är viktigt i mötet med vården kom fram. Se bilaga 2. Här redovisas svaren: Bemötande handlar om respekt och attityder, att ge tid, trygghet och förtroende i kontakten med Hilma. Bli trodd på, förstå åldrandet, funktionsnedsättningar och hjälpbehov. Förståelse för varandra som vårdgivare. Tillgänglighet handlar om att få vård, omvårdnad och boende när man behöver och där man behöver det, att inte behöva vänta i onödan. Kompetens handlar om att få den hjälp man behöver, träffa rätt läkare och få rätt behandling av kunnig personal. Kontinuitet handlar om att träffa samma läkare, kontinuitet och uppföljning på VC. Viktigt att möta samma personal i hemmet, täta kontakter och/med fortsatt uppföljning av uppmärksammade behov. Information handlar om tydlig och saklig information, om sjukdom och planerad behandling. Viktigt att ge tydlig information vid vårdplaneringstillfället om vad som kommer att ske. Berörda i vårdkedjan talar samma språk, säker överföring mellan vårdenheterna. Övrigt handlar om att få god vård oavsett var man befinner sig. Förtroende för vården och att själv kunna påverka. Bra och rätt boende. 2. Informationsöverföring / Kommunikation / Dokumentation Informationsöverföring Patientjournalen, den skrivna informationen uppvisar en mycket upphackad kedja; med olika system alltifrån pappersjournal till olika datajournaler med olika kompatibilitet. Här önskas och prioriteras från alla organisationer: översyn och samkörning i takt med pågående IT- utveckling. BMS datajournal tillgänglig på ALLVA (Allvårdsavdelning) för läsning. Informationsöverföring från vårdcentralerna säkrad. S k BMS- titthål öppnas inom ATLAS projektet ÖLL med hjälp av ADB/Tele och med hänvisning till Hilma projektet samt säker informationsöverföring. BMS datajournal tillgänglig på AKM (Akutmottagning) /AVA (akutvårdsavdelning) för läsning, nästa steg i säker informationsöverföring. Tidplan: våren resp. hösten-04 Ansvariga: ATLAS projektet+ ADB/Tele, Mikael Rizell samt Inger Nordin Olsson 4

6 BMS datajournal lätt tillgänglig vid konsultation/rond på SÄBO (särskilt äldreboende) för samt för bakjour i primärvården. Gemensamt datorutnyttjande med varierad behörighet och ansvar. Tidplan: våren och hösten -04 Ansvariga: Inger Nordin Olsson och Rebecka Ardeman Merten samt IT - ansvariga i Primärvård och kommuner. Långsiktigt: Prioritering av all elektronisk informationsöverföring mellan sluten vård, primärvård och kommunal vård för optimering av medicinskt arbete, ökad säkerhet, minskat dubbelarbete och förenklad vårdprocess, ex: - elektronisk remisshantering (RoS-gruppen; Sekreterarprojekt ) - elektroniska epikriser. - Gemensam journal med varierad behörighet för olika yrkeskategorier - Gemensam läkemedels lista Kommunikation Översyn av telefontillgänglighet totalt i organisationerna. Utnyttjande av teleteknik, röstbrevlåda, mail, frånvaromeddelande och angivande av rätt nummer m.m. Åtgärd: Bemanning, rekrytering, kompetens och teknik. Mätning: Test via telefon och mail. Ansvar: Inger Nordin; Mikael Rizell och Rebecka Ardeman Merten Tidplan: Pågående och fortlöpande; ansvar i resp. organisation. - Kontaktpersoner för vårdgivare längs vårdkedjan. Uppdatering och översyn av OVK (= Obruten Vård Kedja) hemsidan inom respektive organisation samt spridning av lösenord och användningsområde. Ger kontinuitet och trygghet i vårdkedjan. Tidplan: våren -04 Mätning: kontroll av användning, kännedom och rätta fakta Ansvarig: OVK - grupp samt respektive chef Dokumentation Förtydligande av begreppen planering/prognos i anslutningen till bedömning i epikrisen (slutanteckning). Detta behövs för att tydliggöra vilka ställningstagande som gjorts inom den specialiserade sluten vården och vilken information som givits under vårdtiden. Det är helt avgörande för en bra vård och ett bra omhändertagande i nästa steg. Det handlar om ett gemensamt ansvar i vårdkedjan, samsyn och respekt för avgörande patientvärden. Tydlig kommunikation och information till patient och anhöriga. Tidplan: Information april/maj USÖ samt PV. Uppföljning nov-04. Ansvariga: Inger Nordin Olsson och Mikael Rizell samt respektive klinikchef. Palliativ vård; adekvat aktualisering i tid av denna vårdform och tydlig dokumentation i kommunjournal samt primärvårdsjournal. Information rörande begreppet och 5

7 innebörden därav till alla berörda, patienten och anhöriga i första hand, men också omvårdnadspersonal. Tidplan: Ny genomgång vår/höst 04 Ansvariga: Inger Nordin Olsson, Rebecka Ardeman Merten samt Dl Ingrid Underskog. Långsiktigt: Gemensam data/it baserad vårdplanering med åtkomst för alla berörda. 3. Kommun / Primärvård / Sluten vård Här har vi valt att ta vara på lösningsförslagen som lyfter professionerna och deras funktioner i stället för att bygga på de gränssättande strukturerna. - Vårdplanering/Utskrivning All information finns, klart för kommunikation men oklara rutiner samt roller för alla parter efter ny lag, trots genomförd utbildning och vad är egentligen bäst för Hilma? Vårdplaneringsteam Högsta prioritet i förändringsarbetet med den information projektgruppen nu inhämtat har prövning av ett fast vårdplaneringsteam på USÖ snarast nu under våren. Ett pilotprojekt för test inom ett par avgränsade områden/klinker, utvärdering och omprövning där övriga områden utgör kontroller. Projektgruppens ansvariga får befogenhet att utse; tid, lämpliga personer och kompetenser, samt antal i detta fasta vårdplaneringsteam. Utvalda personer är då patientens företrädare samt respektive organisations företrädare vid vårdplaneringen och tillser i första ledet alla delar d v s omvårdnads-/medicinska- och rehab insatser. Fördelar: Nackdelar: Utvärdering direkt efter vpl: Professionellt, resurs och tidsbesparande, efterfrågat Rättssäkert, miljövänligt, gränsöverskridande team Tydlig vårdplan, färre avvikelser/missar Frigör resurser för vård, helhets-/koncerntänk i organisationerna. Motstånd mot förändring, mindre person/patientkännedom Mindre lokal (geografisk/org.) kännedom. Vad var viktigast för Hilma/anhöriga? Var det rätt personer med? Vilka hade behövts? Var det rätt personer med från USÖ? Hur lång tid tog vpl? Utvärdering efter Blev det bra för Hilma/anhöriga? 2-4 veckor: Var det rätt insatser? Har insatserna förändrats? 6

8 Mål: En optimal vårdplanering, med test av olika modeller och senare eventuellt i två steg; första på sjukhus och andra i patientens hemmiljö efter viss tid med fokus på fortsatta omvårdnads- samt medicinska insatser och rehabilitering samt förebyggande. Mätn: Mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp utifrån ovan angiven utvärderingsmodell, vårdplaneringsteam kontra vanlig vårdplanering. Tidplan: Start april/maj-04; utvärderingar och omprövning. Ansvariga: Marie Östlund, Annika Winqvist, Rebecka Ardeman Merten och Ann Christin Ledstam. Samt se nedan koppling till rehabiliteringsinsatser. Rehabiliteringsinsatser: Här ses möjlighet i en ny arbetsmodell för effektiv rehabilitering och god hälsoekonomi med bibehållande av bästa möjliga värden för patienten. Utifrån omvärldsbevakning föreslås försök med; införande av Hemrehabilitering enligt Vara modellen Syfte Att få äldre med behov av insatser att återerövra förmåga i vissa aktiviteter eller att själva fortsätta klara aktiviteter i dagligt liv. Att genom rehabiliteringsinsatser även erhålla bättre livskvalité genom förbättrad tilltro och kontroll över sina aktiviteter i vardagen. Att öka både anhörigas och vårdpersonalens delaktighet i rehabiliteringsprocessen. Att genom en satsning på rehabilitering hushålla med kommunens resurser på bästa sätt, målet är också en ekonomisk vinst Målgrupp Personer i ordinärt boende som är i behov av hemtjänst efter en skada, sjukdom eller annan förändring av omvårdnadsbehovet. Personen har vistats på sjukhus eller kommunens korttidsboende och ska hem Personen har ett behov av samordnad vårdplanering Personen har en vilja och potential att återgå hem Förutsättningen är att personen uppfyller de i förväg uppsatta kriterierna för att ingå i försöket: klara egna toalettbesök kunna ta instruktioner kunna larma eller ringa vid behov känslomässigt kunna klara av att vara ensam. Kriterierna är framtagna med hänsyn till att möjlighet till rehabilitering finns, utifrån den korta tid som insatserna ges. Resurserna prioriteras till förmån för dem som går hem till ordinärt boende och inte är vana vid stora hemtjänstinsatser. 7

9 Metod Vårdplanering på sjukhuset vid hemgång av gemensamt team, där man utgår från planerat biståndsbeslut och aktuell ADL-nivå i en första bedömning. Fokusera på aktuella aktivitetsproblem och formulera meningsfullt mål för insatsen och motivation för träningen, möjligen också ungefärlig tidsåtgång (preliminärt biståndsbeslut) Arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska och kontaktperson möter upp i hemmet vid hemgång. (Personal efter behov) Arbetsterapeut/sjukgymnast genomför rehabiliteringsinsatser i hemmet under ca 2 veckor, vid behov även hjälp av hemtjänstpersonal. Handledning till aktuell personal kring målsättning och ett rehabiliterande synsätt. Rehabilitering avslutas i hemmet, ny biståndsbedömning görs. Uppföljning efter ca 4 månader genom mätning av förändring i ADL-nivå för att kunna räkna hem vinster i form av ökad självständighet d v s minskad hjälp i form av hemtjänstinsatser. Mål: Tidiga och optimalt anpassade rehabiliterings insatser för Hilma. Få inleda pilotförsök med den patientgrupp som uppfyller kriterierna. Uppläggningen kopplas till bedömningen och arbetet med vårdplaneringsteam Mätning: Jämförelse mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp enligt fastställda kriterier och fortsatt koppling till vårdplaneringsteam. Tidplan: Test vår/höst -04; utvärdering och fortsatt arbete Ansvariga: Margit Gehrke-Flyckt, Ethel Bronegård och som ovan ansv. Vårdplaneringsteam. Omvårdnadsinsatser: Undersköterskans roll i vården av Hilma Bakgrund Undersköterskan har av tradition varken haft befogenheter eller förväntats ta ansvar för att lösa övergripande problem i vården av Hilma. Detta trots att undersköterskegruppen är den yrkeskategori som arbetar närmast vårdtagaren/brukaren/patienten och oftast har god kunskap om Hilmas situation. Utifrån denna kunskap kan undersköterskan många gånger bäst bedöma vilka konsekvenser olika beslut får för Hilma. Undersköterskan är också i mycket stor utsträckning den som ska utföra direktiv från de professioner som ansvarar för Hilmas vård, rehabilitering och omsorg. Det är hon som ska se till att det blir bra för Hilma. Detta är skälet till att de flesta deltagarna i Workshop Hilma är undersköterskor. Undersköterskans roll i Hilma-projektet Undersköterskegruppens samlade erfarenhet och goda kunskaper om Hilmas situation skall tillvaratas i syfte att lyfta fram Hilmas perspektiv. Vad är bäst för Hilma? Undersköterskans roll i vården av Hilma skall därför inom ramen för det fortsatta Hilma - projektet särskilt lyftas fram. Detta kan ske på olika sätt. 8

10 Undersköterskor ska alltid vara representerade när man arbetar med förbättringsområden och/eller utarbetar lösningsmodeller. Undersköterskans synpunkter ska väga lika tungt som övriga professioners och hon ska alltid ges möjlighet att framföra sin mening. Om det behövs ska man överväga särskilda åtgärder/särskilt stöd för att skapa förutsättningar för att undersköterskans åsikter tillvaratas. Kompetenshöjande åtgärder för undersköterskegruppen. Skapa formella kontaktvägar för undersköterskor för informationsöverföring. Mål: Undersköterskekontakt mellan sluten- och kommunal vård i 50 % av alla utskrivningar under 4 månader rörande omvårdnaden. Utvärdering därefter. Tidplan: Vår/höst -04 Ansvariga: Ingela Claesson, Margareta Widell och Marie Ström Medicinska insatser: Influensavaccination Avgörande hälsoinsats i samhället och ffa till den äldre befolkningen inför årligen återkommande influensa epidemier. Trots tydliga rekommendationer från Socialstyrelsen och Smittskyddsenheten om vaccination av alla >65 åå samt riskgrupper, har det varit problem att nå upp i bra täckningsgrad av vaccinationerna. (Enligt aktuella siffror fram till år 1999 ca 25 %, därefter ca 35 %, trots insatser, 2003 års siffror klara till sommaren). Detta drabbar ffa de äldre som insjuknar mer svårartat, men också med fler komplikationer, varvid hela vårdkedjan med sjukvård, vårdplatser och ökat omvårdnadsbehov pressas. Patientperspektivet och vinsten av en betydligt mer aktiv vaccination av alla i hemsjukvård och boende på SÄBO är uppenbar. Åtgärd: Aktivt uppsökande och vaccinationserbjudande till alla boende på SÄBO/inkl korttidsplatser samt i hemsjukvården. Därutöver offensiv utåtriktad vaccinationskampanj till alla > 65 år samt riskgrupper för att minska spridningen i samhället. Mål: > 45 % vaccinationstäckning. Tidplan: Planering och verkställande höst-04 Ansvariga: Inger Nordin Olsson, Rebecka Ardeman Merten, Margareta Widell, Ann Christin Ledstam samt Smittskyddsenhet. Vård processer och ledtider I vårdprocess hänseende finns lika mycket att göra beträffande remittering mellan kliniker och olika specialiteter som vid vårdplaneringen. Här har åratal av funktionellt tänkande byggt upp gränser och strukturer som blockerar nästan allt vad patientfokuserat vårdkedjetänkande heter. Alla dessa strukturer och gränser omöjliggör en helhetssyn och ett optimalt resursutnyttjande längs patientens väg i vården samt åsidosätter närmast totalt viktiga och helt avgörande patientvärden. (Se slutsatsen i föreliggande D-uppsats i ekonomistyrning.) Modeller för patientfokuserade vårdkedjor kan hämtas lokalt här; Röntgen drop in, Gastroskopi drop in samt nu förestående ny handläggning DVT (= djup ventrombos), därutöver finnes andra vård processer som kan hämtas hem genom omvärldsbevakning. Förutsättningen för ett effektivt omhändertagande är då också att man rationali 9

11 serar bort onödiga processer i övrigt. En grundförutsättning för ett smidigt arbetssätt så här är att man löser utredningskostnader avseende lab./rtg så att det gagnar ett så optimalt flöde genom vården som möjligt för patienten. Vårdkedjan blir optimal inom Hilma projektet i detta hänseende om vi kopplar till distriktsläkarens alt bakjourens insatser i hemsjukvård och på SÄBO via snabba smidiga elektroniska remisser och tfn kontakt till USÖ. Detta förutsätter förtroende och samsyn samt ett annat sätt att jobba, med största respekt för avgörande patientvärden; bemötande, tillgänglighet samt kompetens. Nya tänkbara vård processer till förändring är t ex höftfrakturer : Distriktsläkare elektronisk röntgen remiss och tfn till Ort jour avd/op. vårdtid vårdplanering hem Nästa steg här är beredande av direkt inläggning på avd efter tfn kontakt, i första hand nu aktuellt på ALLVA, men framöver även gällande andra avd d v s för icke akuta fall undvikande av Akutmottagningen. Distriktsläkare telefon/remiss ALLVA vårdtid vårdplanering - hem Ytterligare ett lösningsförslag är beredande av snabba prioriterade mottagningstider för utredning och uppföljning i stället för inläggning. Distriktsläkare telefon/remiss mottagningsbesök hem Mål: Kontinuerliga effektiva vårdprocesser oberoende av inläggning eller ej. Evidensbaserade och medicinskt prioriterade utredningar och behandlingar med patienten i fokus. Få personer involverade, säker informationsöverföring och korta ledtider. Mätn: Inläggningar; ledtider, remisser, mottagningsbesök och väntetider. Tidplan: Pågår; översyn av vårdkedjor testas våren -04; utvidgas hösten -04 och med nya steg framöver. Ansvariga: Inger Nordin Olsson, Mikael Rizell samt ansvariga klinikchefer. Långsiktiga mål: Adekvat läkarbemanning i primärvård; fortsatt rekrytering av distriktsläkare för en bemanning anpassad till uppdraget. Stor ALLVA, ytterligare satsning på denna vårdform, ökat platsantal och förstärkt samarbete slutenvård, primärvård och kommun. Nya rutiner med ökat patientvärde. Flexibelt äldre boende; ökat platsantal, smidigare övergångar mellan korttidsplatser och permanenta boenden samt varierande service och vårdinsatser. Åtgärd: Planering och omvärldsbevakning Tidplan: 2005 ff. Ansvariga: Kommun och landsting i samverkan 10

12 4. Läkemedel Polyfarmaci och läkemedelsbiverkningar är ett stort problem i denna patientgrupp. Varje slutenvårds tillfälle skall innebära en översyn av medicineringen, och varje medicin ändring skall föranleda en kommentar i epikrisen. Ibland handlar det dessutom kanske inte heller bara om för många mediciner utan fel mediciner. Ett aktivt ifrågasättande förhållningssätt runt mediciner och medicin biverkningar fordras av all omvårdnadspersonal tillsammans med sköterskor och läkare. Inom kommunal äldre vård tydlig delegering av ansvar för medicindelning och rapportering mellan sköterskor och omvårdnadspersonal. Förbättringsförslag: I epikrisen ny rubrik läkemedelsändring inkluderande ett aktivt förhållningssätt med utsättning och kommentar om orsak till utsättning/dos ändring/insättning. Viktigt för att undvika missförstånd och dubbelarbete om något missats. Tidplan: Införande snarast vår -04 Mätning: Antal läkemedel, biverkningsdiagnos, läkemedelskostnader Ansvarig: Mikael Rizell och respektive klinikchef ApoDos/Dosrecept; endast till patienter i relativt stabil medicinerings fas. Alla läkare ansvariga för förskrivning vid insättning eller ändring. Säker delningsform för patient och personal, men otydligare ur förskrivningsansvar; polyfarmaci och behandlingstid. Översyn initierad i och med nytt Doscentrum för 3 län. Omvärldsbevakning och samkörning av rutiner. Tidplan: Vår/höst-04 Mätning: Läkemedelsronder på SÄBO Ansvarig: Inger Nordin Olsson, MAS Ylva Blix samt apotekare Anders Högdahl Akut-/Buffertförråd i kommunen; länsövergripande läkemedelsgenomgång; palliativt förråd samt buffert för test doser och undvikande av ändringsfrekvens i Dosrecept. Snabb, enkel och smidig hantering för såväl patient som personal. Tidplan: Vår/höst -04 Mätning: Läkemedelskostnader; ändringar i ApoDos. Ansvariga: Samordnande Distriktsöverläkare samt MAS:ar 5. Stöd och sociala insatser Ett stort problem område som växte fram vid inventeringen var stöd till Hilma ofta p g a ensamhets problematik samt oro, men också ofta i samband med förändrade omständigheter i vården; akut eller allmän försämring, transport mellan vårdinrättningar, svårigheter att hitta och få hjälp med mediciner m m. I ett vårdprocess tänkande med fokus på viktiga värden för patienten samtidigt som organisationerna koncentrerar sig på sina kärnverksamheter, i detta fall hälso- och sjukvård får man se sig om efter samarbetspartners. 11

13 Vi avser därför att bjuda in till en workshop för tänkbara samarbetspartners, såväl frivillig organisationer som samhällsfunktioner; Röda Korset, Väntjänst Apotek, Taxi/färdtjänst, sjukhuspräst, församlingar m fl. Förutsättningen är dock ett öppet samt tillåtande klimat för samarbete och där dessa representanter är välkomna i sina roller och möts med respekt. Tidplan: Möte samarbetspartners maj-04 Mätn: Hilma värden. Personal resurser och ledtider. Ansvariga: Hilma projektgrupp B. Kompetensutveckling/Utbildning Inför framtiden får kompetensutvecklingsbehovet ses ur två plan; på individ och verksamhetsnivå. Parallellt med Hilma projektets första fas har också ett intensivt arbete skett runt EU s växtkraft mål 3 för genomgång s k: Analysfas avseende kompetensutvecklingsbehov och framtagande av handlingsplan för vidare ansökan till generell stimulans. Turerna har varit många och organisationerna utifrån huvudmannaskap har legat i olika tids fas och beviljan från ESF kontoret har varit lite otydlig. I kommunerna har man på flera områden beviljats Analys och har en framtagen handlingsplan. I Primärvården beviljades 3 resultatenheter anslag för Analys, medan organisationen har bekostat för övriga i en alternativ variant som möjliggör vidare ansökan. På USÖ har ALLVA beviljats EU-Analys, men förslag ligger att man f ö skall förfara som i Primärvården och därmed kunna ansluta till nästa steg. Målet är att alla enheter där en handlingsplan för kompetensutveckling föreligger sedan skall kollas samman i en nätverks ansökan för generell stimulans inom Växtkraft mål 3 för gränsöverskridande samarbete inom vården. Här rör det sig då om ekonomisk ersättning enligt fastställd skala för avsatt arbetstid, föreläsare, lokal m m, vilket skapar möjligheter. I handlingsplaner finns då personalens eget uttryck för sitt och organisationernas kompetensutvecklingsbehov inför framtiden. Detta är framtaget genom delaktighet och förankring i arbetsseminarier med konsultinsatser och färdigt arbetsmaterial kopplat till Hilma projektet. För att organisationerna skall komma vidare i ett processinriktat och patientfokuserat arbetssätt fodras utbildning, gemensam värdegrund och attitydförändringar i vården. Gemensamma utbildningar står högt upp på listan inom önskade förbättringsområden. 1. Patientvärden: att arbeta med patienten i fokus Gränsöverskridande utbildningar kan med hög korrelation kopplas till viktiga patientvärden: Bemötande/Respekt/Trygghet/Förståelse 12

14 Åtgärd: Etik utbildningar; förhållningssätt och kulturförståelse över generationsgränser. Föreläsningar och seminarier. Tidplan: Att planera och redan under hösten -04 få genomföra 2 föreläsningar alternativt seminarier (dubblerat) på arbetstid oavsett om EU ansökan beviljats eller inte. Ansvariga: Marie Östlund, Margareta Widell, Marie Ström och Ingela Claesson Funktionsnedsättningar/Hjälpbehov och Hjälpmedel Åtgärd: Praktiska övningar och teoretiska seminarier i grupper Tidplan: Ansvariga: Ethel Bronegård, Annika Winqvist, Ann-Christin Ledstam och Margit Gehrke-Flyckt Att förstå normalt åldrande; fysiologi och sjuklighet Åtgärd: Föreläsning/ seminarier Tidplan: Ansvarig: Mikael Rizell 2. Hospitering Bakgrund Redan då Hilma - projektet startade fanns i projektgruppen en grundtanke om att det är viktigt för de professioner som ska ge Hilma den vård, rehabilitering och omsorg hon behöver, på det sätt som är bäst för Hilma, att känna till varandras verklighet. Idag arbetar man ofta inom sitt eget område och har mer eller mindre vattentäta skott mellan den egna verksamheten och andras, både inom och utanför huvudmannaskapsgränserna. Vi tror att ökad kunskap om och förståelse för varandras situation kan leda till att Hilma får en bättre vård. Mål för hospiteringen Alla undersköterskor som deltagit i Workshop Hilma ska 2004 hospitera i någon annan verksamhet än den egna. Samtliga deltagare i Workshop Hilma ska hospitera i 2005 någon annan verksamhet än den egna. Bygga upp nätverk mellan professioner och/eller verksamheter 2004-ff så att fortsatt hospitering möjliggörs och underlättas. 13

15 3. Individuell kompetensutveckling Professionell/yrkesinriktad fortbildning Det är i huvudsak nu som tidigare arbetsgivarens/huvudmannens ansvar utifrån individuella kompetensutvecklingsplaner. Möjligheterna öppnar sig nu här med beviljade stimulans medel till gemensamma utbildningar över gränserna; sköterskor i öppen och sluten vård, liksom distriktsläkare och sjukhusläkare, biståndshandläggare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och undersköterskor. Detta är grunden för samsyn och gemensamt patientperspektiv längs vårdkedjan. Åtgärd: Utbildningsutbud utifrån framtagna Handlingsplaner för kompetensutveckling. Förutsättn: EU anslag och arbetsgivarstöd Tidplan: Ansvariga: Professioner och arbetsgivare. Projektgrupp 4. Verksamhetsrelaterad kompetensutveckling Organisationernas framsynthet Här ingår organisationsutveckling, logistik och processtänkande med patientperspektiv. Vid workshop framkom behov av IT utbildning, informationsöverföring, kompatibilitet mellan system, rutinöversyn samt översyn av resursfördelning kontra åtaganden. Åtgärd: Gemensamt arbete och studier. Se ovan. I kompetensutveckling ingår också: 5. Omvärldsbevakning I första ledet möjlighet för projektgruppen att hämta intryck och idéer från andra kommuner och landsting, se ovan Vara modellen avseende rehabilitering, men också Östersund. I Värmland, Karlstad arbetar man i samverkan NÄVA =När Vårds Avdelning. I Linköping har man likaså har byggt upp ny arbetsmodell för samarbete kommun, primärvård och geriatrik runt hemsjukvård och palliativ vård. Åtgärd: Möjlighet till studiebesök, gästföreläsningar samt att implementera och testa nya idéer i förbättringssyfte Tidplan: Ansvariga: Projektgrupp Hilma C. Utvärdering 1. Hilma workshop Vi har som steg 1 gjort en enkät och utvärdering av genomförda workshop Hilma. 14

16 Workshop Hilma, projektets första utåtriktade aktiviteter, hade följande delmål för seminarierna: Skapa en plattform för nya kontakter Delaktighet och inspiration Skapa intresse för att fortsätta att arbeta med verksamhets- och huvudmannaskapsöverskridande förbättringsarbete Seminarierna har utvärderats bl a med avseende på dessa delmål och man kan bl a utläsa följande resultat: 92 % av de som besvarat enkäten tyckte att seminarierna var bra eller mycket bra % av de som besvarat enkäten ansåg att det var meningsfullt att inventera problem i vården av Hilma, skapa en vision av hur vården skulle kunna se ut samt prioritera förbättringsområden och utarbeta lösningsförslag för vården av Hilma. 64 % av de som besvarat enkäten ansåg sig få ökad förståelse för sina kollegors arbetssituation genom arbetet i seminarierna. 44 % av de som besvarat enkäten såg efter seminarierna nya möjligheter till förändringar i vården av Hilma. 52 % såg inte några nya möjligheter eller var osäkra på möjligheterna till en förändring av Hilmas vård. 64 % av de som besvarat enkäten ansåg sig inte ha fått eller var osäkra på om de fått ökad kunskap om kontaktvägarna i vården genom seminarierna. 58 % av de som besvarat enkäten ansåg sig inte ha fått eller var osäkra på om de fått nya kunskaper/insikter som de kan ha nytta av i sitt dagliga arbete i vården av Hilma. 78 % av de som besvarat enkäten skulle rekommendera sina arbetskamrater att delta i liknande seminarier. Vi har till alla deltagare därutöver som återkoppling utlovat att återkoppla och utsända Hilma Handlingsplan efter styrgruppens beslut. Hilma barometern Att få ta del, vara med och att vara informerad är grundförutsättningar i ett positivt arbetsklimat och förändringsarbete för alla medarbetare och nyckelpersoner. Idéutbyte, kommentarer och synpunkter, samt att kunna följa arbetet. Vi önskar därför inom Hilma projektet etablera en webbaserad informationssida med länkar och kontaktmöjligheter för alla intresserade. Möjlighet finns redan genom IT support och informatör. 15

17 Åtgärd: Verkställighet via informatör. Mål: Fortlöpande uppföljning och utvärdering av förändringsarbetet. Ansvar: Projektgrupp Hilma 2. Kontinuerlig mätning Hilma projektet bygger på en övergång till ett processtänkande i vården inom de delar där vi nu har möjlighet att verka och därmed en stark fokusering på värde för patienten. Avgörande vid förändringar är: vad är bäst för Hilma? Detta innebär att vi för utvärdering byggt in mätningar i varje steg för att kunna se: att en förändring är en förbättring med fokus på patientperspektivet enligt tillgängliga modeller. Ansvariga: Projektgrupp, se ovan respektive uppdrag Vi har också genomfört en bakgrunds mätning av patientflödet i vården och kommer att upprepa den var 4:e månad under arbetet för att följa förändringar. Kraften i ett sådant här arbete ligger också i att ha fokus på organisationernas kärnfunktioner; d v s hälso- och sjukvård. Ansvariga. Inger Nordin Olsson, Mikael Rizell, Rebecka Ardeman Merten och samverkansgruppen runt Akutmottagningen vid USÖ. 3. Mätning och uppföljning av Avvikelse rapporter I syfte att följa vårdkedjan och vårdplaneringsprocessen ffa med beaktande av patientperspektivet avser projektgruppen att vara mottagare av avvikelse rapporter längs vårdkedjan, d v s där kedjan och informationsöverföringen brustit. Vi kan då följa utvecklingen, antal, kategorisera svaga länkar och föreslå förbättringsåtgärder. Ansvariga: Rebecka Ardeman Merten, Marie Ström och Ann Christin Ledstam 4. Forskning och långsiktig uppföljning Genom samarbete med Örebro Universitet, ffa ESI (Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik), IKM (Institutionen för Klinisk Medicin), AFC (Allmänmedicinskt Forskningscentrum) samt inbjudan till Forum Äldre har vi nu lagt grunden för forskningsarbete och långsiktig uppföljning på bred front för olika yrkeskategorier. Regionalt önskar man i denna form satsa på patientnära klinisk forskning och forskning runt bassjukvård. Detta ger stora möjligheter framåt i arbetet och utvärderingen. D. Tidplan/resurser I det övergripande målet med Hilma projektet framgår att det handlar om attitydförändringar i organisationerna; patientperspektiv i hela vårdkedjor. Ett förbättringsarbete/projekt kan dock inte drivas med fasta fixerade planer utan måste flexibelt kunna anpassas till utfall av utvärderingar och ha lite fria ramar. 16

18 Tidplan: ; sammanfaller med nyttjande möjligheter vid önskat utfall av EU medel växtkraft mål för kompetensutveckling Avstämning 1: Dec 04 Projektgrupp: Aktuellt förslag fram till avstämning för möjlighet till ett kraftfullt och effektivt Hilma arbete på bred front med uppdelade ansvarsområden. Projektledare: 25 % avsatt arbetstid (nu 50 % fram till 30/ 6-04) Projektgrupp: 20 % avsatt arbetstid Vid avstämningen diskussion runt fortsatt uppläggning, dels beroende på arbetet och dels då olika modeller finnes via omvärldsbevakning. Örebro den 9 april 2004 Inger Nordin Olsson Projektledare Projektgrupp: Ann Christin Ledstam, Primärvården Ethel Bronegård, Primärvården Mikael Rizell, USÖ Marie Ström, USÖ Ingela Claesson, USÖ Rebecka Ardeman Merten, Örebro kommun Marie Östlund, Örebro kommun Christina Klingberg, Örebro kommun Margit Gehrke-Flyckt, Kumla kommun Margareta Widell, Askersunds kommun Annika Winqvist, Hallsbergs kommun Och.har vi kommit så här långt har vi bara inte råd att inte börja förändra 17

Hilma handlingsplan. Hilma arbetsgrupp Att Hilma får den vård hon behöver, när hon behöver den, där hon behöver den och om hon vill ha den

Hilma handlingsplan. Hilma arbetsgrupp Att Hilma får den vård hon behöver, när hon behöver den, där hon behöver den och om hon vill ha den Hilma handlingsplan Hilma arbetsgrupp 2011-2012 Att Hilma får den vård hon behöver, när hon behöver den, där hon behöver den och om hon vill ha den Syfte Hilma arbetsgrupp ska arbeta för att uppnå en gränsöverskridande

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt. Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län Projektdirektiv 1(8) Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län Versionshistorik Version Datum Författare Godkänd av Ändringshistorik 0.1 2015-05-12 Boel Arbetsmtrl

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Hilmaprojektet samverkan i vården eller att bygga broar

Hilmaprojektet samverkan i vården eller att bygga broar Hilmaprojektet samverkan i vården eller att bygga broar Åke Gustafsson ambulanschef USÖ Fredrik Svensson ambulanssjuksköterska USÖ Ann-Christine Ledstam verksamhetschef Skebäck vårdcentral Marie Östlund

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner.

Samordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Samordning för Linnea Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Bakgrund Nationell satsning Bättre liv för sjuka äldre Stärkta regionala strukturer inom äldreområdet

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Sunne kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 5

Sunne kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 5 Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 5 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Organisation Folkmängden

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Rehabilitering inom Östersunds kommun Vård- och omsorgsnämnden har sedan år 2000, genom utökning av resurser, prioriterat ett rehabiliterande arbetssätt

Läs mer

Bild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni

Bild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni Bild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni Vi kommer från Äldreomsorgen i Härryda kommun och jag heter Ann Bergström och arbetar som arbetsterapeut och jag heter Karina Gustafsson och arbetar som

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Jönköpings län Kommunalt forum 2015 Inledning Målet med hälso-och sjukvården är god hälsa och vård på

Läs mer

Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen Förstärkning av rehabiliteringsresurser. Hälso- och sjukvård i särskilt boende

Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen Förstärkning av rehabiliteringsresurser. Hälso- och sjukvård i särskilt boende 1(6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Social- och omsorgsnämnden Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen 2004 Fördelningen av statsbidraget 2001 1 miljard till Gotland 7mkr 2002 1

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK Gäller hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende för personer över

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Uppföljning palliativ vård

Uppföljning palliativ vård Revisionsrapport* Uppföljning palliativ vård Eskilstuna kommun Februari 2008 Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Uppdraget...3 1.1 Bakgrund...3 1.2

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 Struktur Aktivitet Tidplan Roller och ansvar Uppföljning Styrning och ledning Utvecklingsarbetet om Bättre liv för sjuka äldre ska förankras i de strukturer för styrning, ledning och samverkan som finns

Läs mer

Stimulansmedel. till kommuner och landsting för r insatser inom vård v omsorg om äldre personer

Stimulansmedel. till kommuner och landsting för r insatser inom vård v omsorg om äldre personer Stimulansmedel till kommuner och landsting för r insatser inom vård v och omsorg om äldre personer Stimulansmedel på p 1,35 mdr kr för f r att utveckla äldreomsorgens kvalitet Med fokus på : - att förbättra

Läs mer

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem Ulf Grahnat Marie Ernsth Bravell 1 1 Mer information på vår webbplats: www.komhem.net 2 Bakgrund varför följa upp? Socialstyrelsen har identifierat områden som

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

På vilka sätt förbättrar kvalitetsprojektet Hilma äldrevården?

På vilka sätt förbättrar kvalitetsprojektet Hilma äldrevården? Örebro Universitet Institutionen för ekonomi, statistik och informatik Medicinska sekreterarprogrammet 80p B-uppsats 5p Handledare: Korsvall, Ryno På vilka sätt förbättrar kvalitetsprojektet Hilma äldrevården?

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Nationell satsning» Så mycket bättre Ledningsgrupp i länet (SocialKOLA) Samverkansprojekt Kramfors och Sollefteå kommun, Kramfors och Sollefteå primärvård Sollefteå sjukhus Bättre

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner MANUAL 1(7) Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner Samverkan vid in och utskrivning av patienter i slutenvård. (SOSFS 2005:27 ) 1) Signal till socialtjänsten vid inläggning. Vid inskrivning av samtliga

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Det nya avtalet Gäller från 1 april 2012 och är en uppdatering och förtydligande av det

Läs mer

Kriterierna gäller från 2012-01-01

Kriterierna gäller från 2012-01-01 Fastställt av Omsorgs- och utbildningsutskottet 2011-10-20 104 Kriterierna gäller från 2012-01-01 Följande kvalitetskriterier för hemtjänst i ordinärt boende i Östra Göinge kommun är antagna av kommunstyrelsens

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o slutenvård Smida vårdkedjan för de mest sköra äldre Arbetsterapeuter,

Läs mer

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011 Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Fastställd av socialnämnden 2010-08-25 2(5) Den sociala dokumentationen utgör en viktig del i kvalitetsarbetet

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga För malåbons bästa Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga Debattartikel Dagens Nyheter 12 januari 2011 1(4) Göran Hägglund, Socialminister Maria Larsson, Barn- och äldreminister "Vi

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan

Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan Anette Forsblom Socialchef Karin Jonsson Förvaltningschef För Söderhamns Kommun Datum: Margareta Högberg Kommunchef Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan Läkarmedverkan i den kommunala hemsjukvården i ordinärt

Läs mer

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk

Läs mer

SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26. Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin

SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26. Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26 Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin GRUPP 10 INTEGRERA PSYKOSOMATIK I FOLKHÄLSOARBETET - pressrelease

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

Verksamhetsplan för 2010

Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsplanen baseras på samverkansavtal samt politiskt antaget Inriktningsdokument för framtidens närsjukvård i Fyrbodal samt Lilla Edet. Antagen 2010-05-21 Övergripande syfte

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Palliativtråd i Dalarna Ann-Christin Runkvist

Palliativtråd i Dalarna Ann-Christin Runkvist Palliativtråd i Dalarna Ann-Christin Runkvist Fakta om Dalarna 15 Kommuner 31 351 km 2 Folkmängd 277 047 2,9% av Sveriges innevånare Åldrad befolkning Ca 1% av Dalarnas befolkning dör årligen Den palliativa

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Socialnämnden 2006-04-26 2 Verksamhetsplan för hemvården Hästen... 3 Uppdrag... 3 Värdegrund synsätt... 3 Respektfullt bemötande... 3 Engagemang... 3 Flexibilitet...

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Checklista - förbättringsarbete

Checklista - förbättringsarbete Checklista - förbättringsarbete Jag har tidigare varit med i ett Genombrottsprogram Använder PDSA-hjulet Använder fiskben som metod Har tillgång till utvecklingsledare eller motsvarande På min arbetsplats

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

Äldre med sammansatta vårdbehov i grän s- snittet mellan landsting och kommun

Äldre med sammansatta vårdbehov i grän s- snittet mellan landsting och kommun ÄLDREFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STRA TEGI- OCH PLANERING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-01 Handläggare: Ulla Fredriksson Telefon: 08-508 36 216 Till Äldrenämnden den 12 april 2011 Äldre med sammansatta

Läs mer

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 3 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Salutogen vardagsrehabilitering Bilaga 2 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Uppföljning av Team trygg hemgång

Uppföljning av Team trygg hemgång Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...

Läs mer

Statusrapport Flippen Skiftinge vårdcentral

Statusrapport Flippen Skiftinge vårdcentral Statusrapport Flippen Skiftinge vårdcentral Statusrapportens syfte Genom personcentrerad vård hitta nya samverkansformer med vår befolkning. Syftet är att skapa trygg befolkning, smidig resa genom vården

Läs mer

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre.

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Introduktion I Sörmland har en väl fungerande samverkan utvecklats mellan Landstiget och länets 9 kommuner.

Läs mer

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Organisation för samverkan kommuner och landsting ht 2009

Organisation för samverkan kommuner och landsting ht 2009 Organisation för samverkan kommuner och landsting ht 2009 Parlamentarisk grupp - länssamordning/uppdrag - rekommendationer/beslut MARIT Förtroendevalda 5 + 5 Tjänstemannagrupp - uppdrag - beredning/beslut

Läs mer

Tjänsteskrivelse Styrgrupp för projektet intensivstöd för ökad självständighet

Tjänsteskrivelse Styrgrupp för projektet intensivstöd för ökad självständighet VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2015-01-22 DNR SN 2015.011 TORBJÖRN NYQVIST SID 1/1 TORBJORN.NYQVIST@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Styrgrupp för projektet intensivstöd för

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Kjell Norman 2014 04 23 Översyn av det akuta flödet inom Landstinget Gävleborg för att på ett patientsäkert sätt borga för att patienter får ett gott bemötande

Läs mer

verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016

verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016 MÅNGKULTURELL HEMTJÄNST I STOCKHOLM AB 2016-01-08 verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016 Mångkulturell Hemtjänst bedriver hemtjänst i Solna. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Norgegatan

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer