HANDLINGSPLAN Hilma projektet. Hilma

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HANDLINGSPLAN Hilma projektet. Hilma"

Transkript

1 HANDLINGSPLAN Hilma projektet Hilma USÖ, Primärvård, Kommunerna i Örebro, Askersund, Kumla, Hallsberg April 2004

2 Hilma Handlingsplan Vi har inte råd att inte förändra I projektgruppen har vi hållit vår projektplan precis som vi framlade den och nu önskar vi framlägga vårt förslag på handlingsplan. Vi har genomfört Workshop I + II dubblerat i Örebro området samt Södra Närke och mötts av en respons som vi knappt trodde var möjlig; ett engagemang och en känsla för jobbet utöver det vanliga. Det är detta som ger bärighet i vården, möjliggör en stark vårdkedja och hållbara vårdprocesser. Vi hade tydliga mål för Workshop I + II och vi har nått dem. Patientfokus; att hitta de viktigaste patientvärdena Delaktighet och förankring ut i organisationerna Problem inventering och nya lösningsbilder/förbättringsområden. Nu gäller det framtiden och allt det arbete som skall komma HILMA till gagn i ett vård processtänkande där värdet för patienten är helt avgörande och genomsyrar verksamheten. Nu handlar det om nya mål i form av: A. Förbättringsområden B. Kompetensutveckling C. Utvärdering D. Tidplan/resurser Tid för nytänkande Vi behöver inte tala om ett paradigm skifte, svaret på frågan är självklar för vem finns vi? Patienten! Det är självklart enligt LOTS och lika självklart i ett processtänkande kundvärde/patientvärde! Patientvärdet ger processen existensberättigande! Eftersom vårt utgångsläge i projektgruppen har varit det mycket gedigna Esther arbetet i Småland, vilket präglats av effektivt processtänkande, har vi med gemensam bas i seminarieserien Processer och flöden i vården utgått från samma perspektiv. Detta innebär ett annat tänkande och ett aktivt förhållningssätt. Det innebär en verksamhetsstyrning med stark fokusering på kärnverksamheten och att ständigt återkomma till: Vad är viktigast för Hilma? Parallellt med vårt arbete har vi haft ett belysande samarbete med Örebro Universitet där två studenter vid ESI skrivit sin D-uppsats i Ekonomistyrning under rubrik Processtänkande i sjukvårdsverksamhet. De har gjort en bakgrunds analys och en 1

3 litteratur genomgång, intervjuat lokalt och studerat befintliga system här i Örebro. Här likaväl som i den gedigna litteratur som finnes framstår behovet av strukturomvandling och nytänkande i hälso- och sjukvården som en avgörande framtidsfråga. Ämnets angelägenhetsgrad har inte undgått någon ansvarig under denna tid, i lokala massmedia och även på nationell nivå har äldrevården debatterats; boendet, vården, ansvar, läkemedel och biverkningar, överbeläggningar; platsbrist, läkarbrist, resursbrist, anhörigsynpunkter och ekonomi. Hilma projektet så här långt Hilma är ett samverkansprojekt mellan Område Medicin USÖ med förstärkning av ytterligare kliniker, Primärvården, Vasa område i Örebro kommun, samt Askersund, Kumla och Hallsbergs kommuner. På sikt är förhoppningen att ett patientfokuserat vårdprocess tänkande projektet ska omfatta sluten vården, primärvården och kommunerna i hela länet. Projektgruppen har deltagit i lärande seminarium i Jönköping. Vid dessa seminarier har projektgruppen fått utbildning i den så kallade HPR-metoden (Health Care Process Reengineering) att jämställa med: Genomgripande förändringar i sjukvården. Under januari och februari 2004 genomförde projektgruppen två workshops i Örebro och två workshops för Södra Närke i Hallsberg. Sammanlagt har 185 personer deltagit. I workshop II inbjöds styrgruppen för projektet till avrapporteringen. Inledningsvis vid workshop II inbjöds också till presskonferens. Arbetsmottot för Hilma -projektet är: Att Hilma får den vård hon behöver, när hon behöver den, där hon vill ha den, om hon vill ha den. En personlig inbjudan skickades till 185 personer som arbetar inom kommun, primärvård och USÖ. De personer från verksamheterna som deltog i workshop, inbjöds via projektgruppen av områdes-, klinik och verksamhetsansvariga i respektive organisation. Workshop redovisning se bilaga 1. Huvudbudskap från deltagarna vid workshop: En huvudman! Gemensam datajournal! En stor ALLVA och flexibelt boende! Gemensamma utbildningar och samsyn! HILMA vår patient! Vi har valt att hantera prioriterade förbättringsområden mer knutna till respektive vårdprofession och process än knutna till respektive huvudman, då de verkligt utmanande och dominerande områdena är de som kittar ihop och håller samman vård- 2

4 kedjan. Det innebär inte att andra problem är försumbara utan bör åtgärdas av respektive organisation, men vi har valt att enligt projektuppdraget följa Hilma s väg i vården. Vi har tittat på medicinska -, omvårdnads- och rehabiliteringsinsatser, gått igenom probleminventeringen och lyft de prioriterade förbättringsområdena till handlingsplanen. Hela projektet så här långt är väl dokumenterat; allt material sparat, källmaterial, gruppindelningar, kontakter och minnesanteckningar från alla möten. Videoinspelning av workshop har gjorts. Enligt den arbetsstruktur vi inhämtat skall förbättringsarbete drivas med tempo, relativt kort planering, testas i liten skala och utvärderas. Vi har tagit fasta på detta, då det nu finns en förändringsvilja i organisationerna, god grund för attitydförändring samt ett engagemang. Detta känns som ett stort förtroende kapital för projektgruppen och för respektive huvudman som man måste ta tillvara inför framtiden. Vi har nu lagt en handlingsplan med två dimensioner och hela tiden fokus på patientvärden i vårdprocesserna; en mer kortsiktig med men konkreta och tydliga mål under den första fasen, ny tid för utvärdering och kontinuerligt återkommande mätning; en annan med mer långsiktig kompetensutveckling och attitydförändring i arbetet. Utifrån alla förda diskussioner och synpunkter vid workshops samt insamlat material äger vi nu i projektgruppen en stor kunskapsbank och idérikedom till grund för handlingsplanen. Hilma handlingsplan A. Förbättringsområden Hela projektuppläggningen och arbetsstrukturen är redovisad. Den har byggt på delaktighet och förankring. Efter att deltagarna gjort en omfattande probleminventering av Hilmas väg i vården vid våra workshops gjorde vi i projektgruppen en kategorisering av problemen för enklare och tydligare överblick. Deltagarna fick i nästa steg välja och prioritera förbättringsområden samt ge förslag på lösningar. Prioriteringsskalan på dessa kom mycket väl att överensstämma med omfattningen på problemområdena. Här följer så problemen/förbättringsområdena med föreslagna lösningar och mätningar. Lösningsförslagen har bearbetats av oss i projektgruppen för praktiskt och tekniskt genomförande: 1. Patientvärden: att arbeta med patienten i fokus De viktigaste värden för HILMA i mötet med vården 3

5 Inför Workshop II fick alla seminariedeltagare i uppgift att intervjua 3 stycken patienter/brukare som de träffade i sitt arbete. Uppgiften var att fråga vilka 3 saker som var viktigast för personen i mötet med vården. Det resulterade i att 201 personer intervjuades och 562 synpunkter angående vad som är viktigt i mötet med vården kom fram. Se bilaga 2. Här redovisas svaren: Bemötande handlar om respekt och attityder, att ge tid, trygghet och förtroende i kontakten med Hilma. Bli trodd på, förstå åldrandet, funktionsnedsättningar och hjälpbehov. Förståelse för varandra som vårdgivare. Tillgänglighet handlar om att få vård, omvårdnad och boende när man behöver och där man behöver det, att inte behöva vänta i onödan. Kompetens handlar om att få den hjälp man behöver, träffa rätt läkare och få rätt behandling av kunnig personal. Kontinuitet handlar om att träffa samma läkare, kontinuitet och uppföljning på VC. Viktigt att möta samma personal i hemmet, täta kontakter och/med fortsatt uppföljning av uppmärksammade behov. Information handlar om tydlig och saklig information, om sjukdom och planerad behandling. Viktigt att ge tydlig information vid vårdplaneringstillfället om vad som kommer att ske. Berörda i vårdkedjan talar samma språk, säker överföring mellan vårdenheterna. Övrigt handlar om att få god vård oavsett var man befinner sig. Förtroende för vården och att själv kunna påverka. Bra och rätt boende. 2. Informationsöverföring / Kommunikation / Dokumentation Informationsöverföring Patientjournalen, den skrivna informationen uppvisar en mycket upphackad kedja; med olika system alltifrån pappersjournal till olika datajournaler med olika kompatibilitet. Här önskas och prioriteras från alla organisationer: översyn och samkörning i takt med pågående IT- utveckling. BMS datajournal tillgänglig på ALLVA (Allvårdsavdelning) för läsning. Informationsöverföring från vårdcentralerna säkrad. S k BMS- titthål öppnas inom ATLAS projektet ÖLL med hjälp av ADB/Tele och med hänvisning till Hilma projektet samt säker informationsöverföring. BMS datajournal tillgänglig på AKM (Akutmottagning) /AVA (akutvårdsavdelning) för läsning, nästa steg i säker informationsöverföring. Tidplan: våren resp. hösten-04 Ansvariga: ATLAS projektet+ ADB/Tele, Mikael Rizell samt Inger Nordin Olsson 4

6 BMS datajournal lätt tillgänglig vid konsultation/rond på SÄBO (särskilt äldreboende) för samt för bakjour i primärvården. Gemensamt datorutnyttjande med varierad behörighet och ansvar. Tidplan: våren och hösten -04 Ansvariga: Inger Nordin Olsson och Rebecka Ardeman Merten samt IT - ansvariga i Primärvård och kommuner. Långsiktigt: Prioritering av all elektronisk informationsöverföring mellan sluten vård, primärvård och kommunal vård för optimering av medicinskt arbete, ökad säkerhet, minskat dubbelarbete och förenklad vårdprocess, ex: - elektronisk remisshantering (RoS-gruppen; Sekreterarprojekt ) - elektroniska epikriser. - Gemensam journal med varierad behörighet för olika yrkeskategorier - Gemensam läkemedels lista Kommunikation Översyn av telefontillgänglighet totalt i organisationerna. Utnyttjande av teleteknik, röstbrevlåda, mail, frånvaromeddelande och angivande av rätt nummer m.m. Åtgärd: Bemanning, rekrytering, kompetens och teknik. Mätning: Test via telefon och mail. Ansvar: Inger Nordin; Mikael Rizell och Rebecka Ardeman Merten Tidplan: Pågående och fortlöpande; ansvar i resp. organisation. - Kontaktpersoner för vårdgivare längs vårdkedjan. Uppdatering och översyn av OVK (= Obruten Vård Kedja) hemsidan inom respektive organisation samt spridning av lösenord och användningsområde. Ger kontinuitet och trygghet i vårdkedjan. Tidplan: våren -04 Mätning: kontroll av användning, kännedom och rätta fakta Ansvarig: OVK - grupp samt respektive chef Dokumentation Förtydligande av begreppen planering/prognos i anslutningen till bedömning i epikrisen (slutanteckning). Detta behövs för att tydliggöra vilka ställningstagande som gjorts inom den specialiserade sluten vården och vilken information som givits under vårdtiden. Det är helt avgörande för en bra vård och ett bra omhändertagande i nästa steg. Det handlar om ett gemensamt ansvar i vårdkedjan, samsyn och respekt för avgörande patientvärden. Tydlig kommunikation och information till patient och anhöriga. Tidplan: Information april/maj USÖ samt PV. Uppföljning nov-04. Ansvariga: Inger Nordin Olsson och Mikael Rizell samt respektive klinikchef. Palliativ vård; adekvat aktualisering i tid av denna vårdform och tydlig dokumentation i kommunjournal samt primärvårdsjournal. Information rörande begreppet och 5

7 innebörden därav till alla berörda, patienten och anhöriga i första hand, men också omvårdnadspersonal. Tidplan: Ny genomgång vår/höst 04 Ansvariga: Inger Nordin Olsson, Rebecka Ardeman Merten samt Dl Ingrid Underskog. Långsiktigt: Gemensam data/it baserad vårdplanering med åtkomst för alla berörda. 3. Kommun / Primärvård / Sluten vård Här har vi valt att ta vara på lösningsförslagen som lyfter professionerna och deras funktioner i stället för att bygga på de gränssättande strukturerna. - Vårdplanering/Utskrivning All information finns, klart för kommunikation men oklara rutiner samt roller för alla parter efter ny lag, trots genomförd utbildning och vad är egentligen bäst för Hilma? Vårdplaneringsteam Högsta prioritet i förändringsarbetet med den information projektgruppen nu inhämtat har prövning av ett fast vårdplaneringsteam på USÖ snarast nu under våren. Ett pilotprojekt för test inom ett par avgränsade områden/klinker, utvärdering och omprövning där övriga områden utgör kontroller. Projektgruppens ansvariga får befogenhet att utse; tid, lämpliga personer och kompetenser, samt antal i detta fasta vårdplaneringsteam. Utvalda personer är då patientens företrädare samt respektive organisations företrädare vid vårdplaneringen och tillser i första ledet alla delar d v s omvårdnads-/medicinska- och rehab insatser. Fördelar: Nackdelar: Utvärdering direkt efter vpl: Professionellt, resurs och tidsbesparande, efterfrågat Rättssäkert, miljövänligt, gränsöverskridande team Tydlig vårdplan, färre avvikelser/missar Frigör resurser för vård, helhets-/koncerntänk i organisationerna. Motstånd mot förändring, mindre person/patientkännedom Mindre lokal (geografisk/org.) kännedom. Vad var viktigast för Hilma/anhöriga? Var det rätt personer med? Vilka hade behövts? Var det rätt personer med från USÖ? Hur lång tid tog vpl? Utvärdering efter Blev det bra för Hilma/anhöriga? 2-4 veckor: Var det rätt insatser? Har insatserna förändrats? 6

8 Mål: En optimal vårdplanering, med test av olika modeller och senare eventuellt i två steg; första på sjukhus och andra i patientens hemmiljö efter viss tid med fokus på fortsatta omvårdnads- samt medicinska insatser och rehabilitering samt förebyggande. Mätn: Mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp utifrån ovan angiven utvärderingsmodell, vårdplaneringsteam kontra vanlig vårdplanering. Tidplan: Start april/maj-04; utvärderingar och omprövning. Ansvariga: Marie Östlund, Annika Winqvist, Rebecka Ardeman Merten och Ann Christin Ledstam. Samt se nedan koppling till rehabiliteringsinsatser. Rehabiliteringsinsatser: Här ses möjlighet i en ny arbetsmodell för effektiv rehabilitering och god hälsoekonomi med bibehållande av bästa möjliga värden för patienten. Utifrån omvärldsbevakning föreslås försök med; införande av Hemrehabilitering enligt Vara modellen Syfte Att få äldre med behov av insatser att återerövra förmåga i vissa aktiviteter eller att själva fortsätta klara aktiviteter i dagligt liv. Att genom rehabiliteringsinsatser även erhålla bättre livskvalité genom förbättrad tilltro och kontroll över sina aktiviteter i vardagen. Att öka både anhörigas och vårdpersonalens delaktighet i rehabiliteringsprocessen. Att genom en satsning på rehabilitering hushålla med kommunens resurser på bästa sätt, målet är också en ekonomisk vinst Målgrupp Personer i ordinärt boende som är i behov av hemtjänst efter en skada, sjukdom eller annan förändring av omvårdnadsbehovet. Personen har vistats på sjukhus eller kommunens korttidsboende och ska hem Personen har ett behov av samordnad vårdplanering Personen har en vilja och potential att återgå hem Förutsättningen är att personen uppfyller de i förväg uppsatta kriterierna för att ingå i försöket: klara egna toalettbesök kunna ta instruktioner kunna larma eller ringa vid behov känslomässigt kunna klara av att vara ensam. Kriterierna är framtagna med hänsyn till att möjlighet till rehabilitering finns, utifrån den korta tid som insatserna ges. Resurserna prioriteras till förmån för dem som går hem till ordinärt boende och inte är vana vid stora hemtjänstinsatser. 7

9 Metod Vårdplanering på sjukhuset vid hemgång av gemensamt team, där man utgår från planerat biståndsbeslut och aktuell ADL-nivå i en första bedömning. Fokusera på aktuella aktivitetsproblem och formulera meningsfullt mål för insatsen och motivation för träningen, möjligen också ungefärlig tidsåtgång (preliminärt biståndsbeslut) Arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska och kontaktperson möter upp i hemmet vid hemgång. (Personal efter behov) Arbetsterapeut/sjukgymnast genomför rehabiliteringsinsatser i hemmet under ca 2 veckor, vid behov även hjälp av hemtjänstpersonal. Handledning till aktuell personal kring målsättning och ett rehabiliterande synsätt. Rehabilitering avslutas i hemmet, ny biståndsbedömning görs. Uppföljning efter ca 4 månader genom mätning av förändring i ADL-nivå för att kunna räkna hem vinster i form av ökad självständighet d v s minskad hjälp i form av hemtjänstinsatser. Mål: Tidiga och optimalt anpassade rehabiliterings insatser för Hilma. Få inleda pilotförsök med den patientgrupp som uppfyller kriterierna. Uppläggningen kopplas till bedömningen och arbetet med vårdplaneringsteam Mätning: Jämförelse mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp enligt fastställda kriterier och fortsatt koppling till vårdplaneringsteam. Tidplan: Test vår/höst -04; utvärdering och fortsatt arbete Ansvariga: Margit Gehrke-Flyckt, Ethel Bronegård och som ovan ansv. Vårdplaneringsteam. Omvårdnadsinsatser: Undersköterskans roll i vården av Hilma Bakgrund Undersköterskan har av tradition varken haft befogenheter eller förväntats ta ansvar för att lösa övergripande problem i vården av Hilma. Detta trots att undersköterskegruppen är den yrkeskategori som arbetar närmast vårdtagaren/brukaren/patienten och oftast har god kunskap om Hilmas situation. Utifrån denna kunskap kan undersköterskan många gånger bäst bedöma vilka konsekvenser olika beslut får för Hilma. Undersköterskan är också i mycket stor utsträckning den som ska utföra direktiv från de professioner som ansvarar för Hilmas vård, rehabilitering och omsorg. Det är hon som ska se till att det blir bra för Hilma. Detta är skälet till att de flesta deltagarna i Workshop Hilma är undersköterskor. Undersköterskans roll i Hilma-projektet Undersköterskegruppens samlade erfarenhet och goda kunskaper om Hilmas situation skall tillvaratas i syfte att lyfta fram Hilmas perspektiv. Vad är bäst för Hilma? Undersköterskans roll i vården av Hilma skall därför inom ramen för det fortsatta Hilma - projektet särskilt lyftas fram. Detta kan ske på olika sätt. 8

10 Undersköterskor ska alltid vara representerade när man arbetar med förbättringsområden och/eller utarbetar lösningsmodeller. Undersköterskans synpunkter ska väga lika tungt som övriga professioners och hon ska alltid ges möjlighet att framföra sin mening. Om det behövs ska man överväga särskilda åtgärder/särskilt stöd för att skapa förutsättningar för att undersköterskans åsikter tillvaratas. Kompetenshöjande åtgärder för undersköterskegruppen. Skapa formella kontaktvägar för undersköterskor för informationsöverföring. Mål: Undersköterskekontakt mellan sluten- och kommunal vård i 50 % av alla utskrivningar under 4 månader rörande omvårdnaden. Utvärdering därefter. Tidplan: Vår/höst -04 Ansvariga: Ingela Claesson, Margareta Widell och Marie Ström Medicinska insatser: Influensavaccination Avgörande hälsoinsats i samhället och ffa till den äldre befolkningen inför årligen återkommande influensa epidemier. Trots tydliga rekommendationer från Socialstyrelsen och Smittskyddsenheten om vaccination av alla >65 åå samt riskgrupper, har det varit problem att nå upp i bra täckningsgrad av vaccinationerna. (Enligt aktuella siffror fram till år 1999 ca 25 %, därefter ca 35 %, trots insatser, 2003 års siffror klara till sommaren). Detta drabbar ffa de äldre som insjuknar mer svårartat, men också med fler komplikationer, varvid hela vårdkedjan med sjukvård, vårdplatser och ökat omvårdnadsbehov pressas. Patientperspektivet och vinsten av en betydligt mer aktiv vaccination av alla i hemsjukvård och boende på SÄBO är uppenbar. Åtgärd: Aktivt uppsökande och vaccinationserbjudande till alla boende på SÄBO/inkl korttidsplatser samt i hemsjukvården. Därutöver offensiv utåtriktad vaccinationskampanj till alla > 65 år samt riskgrupper för att minska spridningen i samhället. Mål: > 45 % vaccinationstäckning. Tidplan: Planering och verkställande höst-04 Ansvariga: Inger Nordin Olsson, Rebecka Ardeman Merten, Margareta Widell, Ann Christin Ledstam samt Smittskyddsenhet. Vård processer och ledtider I vårdprocess hänseende finns lika mycket att göra beträffande remittering mellan kliniker och olika specialiteter som vid vårdplaneringen. Här har åratal av funktionellt tänkande byggt upp gränser och strukturer som blockerar nästan allt vad patientfokuserat vårdkedjetänkande heter. Alla dessa strukturer och gränser omöjliggör en helhetssyn och ett optimalt resursutnyttjande längs patientens väg i vården samt åsidosätter närmast totalt viktiga och helt avgörande patientvärden. (Se slutsatsen i föreliggande D-uppsats i ekonomistyrning.) Modeller för patientfokuserade vårdkedjor kan hämtas lokalt här; Röntgen drop in, Gastroskopi drop in samt nu förestående ny handläggning DVT (= djup ventrombos), därutöver finnes andra vård processer som kan hämtas hem genom omvärldsbevakning. Förutsättningen för ett effektivt omhändertagande är då också att man rationali 9

11 serar bort onödiga processer i övrigt. En grundförutsättning för ett smidigt arbetssätt så här är att man löser utredningskostnader avseende lab./rtg så att det gagnar ett så optimalt flöde genom vården som möjligt för patienten. Vårdkedjan blir optimal inom Hilma projektet i detta hänseende om vi kopplar till distriktsläkarens alt bakjourens insatser i hemsjukvård och på SÄBO via snabba smidiga elektroniska remisser och tfn kontakt till USÖ. Detta förutsätter förtroende och samsyn samt ett annat sätt att jobba, med största respekt för avgörande patientvärden; bemötande, tillgänglighet samt kompetens. Nya tänkbara vård processer till förändring är t ex höftfrakturer : Distriktsläkare elektronisk röntgen remiss och tfn till Ort jour avd/op. vårdtid vårdplanering hem Nästa steg här är beredande av direkt inläggning på avd efter tfn kontakt, i första hand nu aktuellt på ALLVA, men framöver även gällande andra avd d v s för icke akuta fall undvikande av Akutmottagningen. Distriktsläkare telefon/remiss ALLVA vårdtid vårdplanering - hem Ytterligare ett lösningsförslag är beredande av snabba prioriterade mottagningstider för utredning och uppföljning i stället för inläggning. Distriktsläkare telefon/remiss mottagningsbesök hem Mål: Kontinuerliga effektiva vårdprocesser oberoende av inläggning eller ej. Evidensbaserade och medicinskt prioriterade utredningar och behandlingar med patienten i fokus. Få personer involverade, säker informationsöverföring och korta ledtider. Mätn: Inläggningar; ledtider, remisser, mottagningsbesök och väntetider. Tidplan: Pågår; översyn av vårdkedjor testas våren -04; utvidgas hösten -04 och med nya steg framöver. Ansvariga: Inger Nordin Olsson, Mikael Rizell samt ansvariga klinikchefer. Långsiktiga mål: Adekvat läkarbemanning i primärvård; fortsatt rekrytering av distriktsläkare för en bemanning anpassad till uppdraget. Stor ALLVA, ytterligare satsning på denna vårdform, ökat platsantal och förstärkt samarbete slutenvård, primärvård och kommun. Nya rutiner med ökat patientvärde. Flexibelt äldre boende; ökat platsantal, smidigare övergångar mellan korttidsplatser och permanenta boenden samt varierande service och vårdinsatser. Åtgärd: Planering och omvärldsbevakning Tidplan: 2005 ff. Ansvariga: Kommun och landsting i samverkan 10

12 4. Läkemedel Polyfarmaci och läkemedelsbiverkningar är ett stort problem i denna patientgrupp. Varje slutenvårds tillfälle skall innebära en översyn av medicineringen, och varje medicin ändring skall föranleda en kommentar i epikrisen. Ibland handlar det dessutom kanske inte heller bara om för många mediciner utan fel mediciner. Ett aktivt ifrågasättande förhållningssätt runt mediciner och medicin biverkningar fordras av all omvårdnadspersonal tillsammans med sköterskor och läkare. Inom kommunal äldre vård tydlig delegering av ansvar för medicindelning och rapportering mellan sköterskor och omvårdnadspersonal. Förbättringsförslag: I epikrisen ny rubrik läkemedelsändring inkluderande ett aktivt förhållningssätt med utsättning och kommentar om orsak till utsättning/dos ändring/insättning. Viktigt för att undvika missförstånd och dubbelarbete om något missats. Tidplan: Införande snarast vår -04 Mätning: Antal läkemedel, biverkningsdiagnos, läkemedelskostnader Ansvarig: Mikael Rizell och respektive klinikchef ApoDos/Dosrecept; endast till patienter i relativt stabil medicinerings fas. Alla läkare ansvariga för förskrivning vid insättning eller ändring. Säker delningsform för patient och personal, men otydligare ur förskrivningsansvar; polyfarmaci och behandlingstid. Översyn initierad i och med nytt Doscentrum för 3 län. Omvärldsbevakning och samkörning av rutiner. Tidplan: Vår/höst-04 Mätning: Läkemedelsronder på SÄBO Ansvarig: Inger Nordin Olsson, MAS Ylva Blix samt apotekare Anders Högdahl Akut-/Buffertförråd i kommunen; länsövergripande läkemedelsgenomgång; palliativt förråd samt buffert för test doser och undvikande av ändringsfrekvens i Dosrecept. Snabb, enkel och smidig hantering för såväl patient som personal. Tidplan: Vår/höst -04 Mätning: Läkemedelskostnader; ändringar i ApoDos. Ansvariga: Samordnande Distriktsöverläkare samt MAS:ar 5. Stöd och sociala insatser Ett stort problem område som växte fram vid inventeringen var stöd till Hilma ofta p g a ensamhets problematik samt oro, men också ofta i samband med förändrade omständigheter i vården; akut eller allmän försämring, transport mellan vårdinrättningar, svårigheter att hitta och få hjälp med mediciner m m. I ett vårdprocess tänkande med fokus på viktiga värden för patienten samtidigt som organisationerna koncentrerar sig på sina kärnverksamheter, i detta fall hälso- och sjukvård får man se sig om efter samarbetspartners. 11

13 Vi avser därför att bjuda in till en workshop för tänkbara samarbetspartners, såväl frivillig organisationer som samhällsfunktioner; Röda Korset, Väntjänst Apotek, Taxi/färdtjänst, sjukhuspräst, församlingar m fl. Förutsättningen är dock ett öppet samt tillåtande klimat för samarbete och där dessa representanter är välkomna i sina roller och möts med respekt. Tidplan: Möte samarbetspartners maj-04 Mätn: Hilma värden. Personal resurser och ledtider. Ansvariga: Hilma projektgrupp B. Kompetensutveckling/Utbildning Inför framtiden får kompetensutvecklingsbehovet ses ur två plan; på individ och verksamhetsnivå. Parallellt med Hilma projektets första fas har också ett intensivt arbete skett runt EU s växtkraft mål 3 för genomgång s k: Analysfas avseende kompetensutvecklingsbehov och framtagande av handlingsplan för vidare ansökan till generell stimulans. Turerna har varit många och organisationerna utifrån huvudmannaskap har legat i olika tids fas och beviljan från ESF kontoret har varit lite otydlig. I kommunerna har man på flera områden beviljats Analys och har en framtagen handlingsplan. I Primärvården beviljades 3 resultatenheter anslag för Analys, medan organisationen har bekostat för övriga i en alternativ variant som möjliggör vidare ansökan. På USÖ har ALLVA beviljats EU-Analys, men förslag ligger att man f ö skall förfara som i Primärvården och därmed kunna ansluta till nästa steg. Målet är att alla enheter där en handlingsplan för kompetensutveckling föreligger sedan skall kollas samman i en nätverks ansökan för generell stimulans inom Växtkraft mål 3 för gränsöverskridande samarbete inom vården. Här rör det sig då om ekonomisk ersättning enligt fastställd skala för avsatt arbetstid, föreläsare, lokal m m, vilket skapar möjligheter. I handlingsplaner finns då personalens eget uttryck för sitt och organisationernas kompetensutvecklingsbehov inför framtiden. Detta är framtaget genom delaktighet och förankring i arbetsseminarier med konsultinsatser och färdigt arbetsmaterial kopplat till Hilma projektet. För att organisationerna skall komma vidare i ett processinriktat och patientfokuserat arbetssätt fodras utbildning, gemensam värdegrund och attitydförändringar i vården. Gemensamma utbildningar står högt upp på listan inom önskade förbättringsområden. 1. Patientvärden: att arbeta med patienten i fokus Gränsöverskridande utbildningar kan med hög korrelation kopplas till viktiga patientvärden: Bemötande/Respekt/Trygghet/Förståelse 12

14 Åtgärd: Etik utbildningar; förhållningssätt och kulturförståelse över generationsgränser. Föreläsningar och seminarier. Tidplan: Att planera och redan under hösten -04 få genomföra 2 föreläsningar alternativt seminarier (dubblerat) på arbetstid oavsett om EU ansökan beviljats eller inte. Ansvariga: Marie Östlund, Margareta Widell, Marie Ström och Ingela Claesson Funktionsnedsättningar/Hjälpbehov och Hjälpmedel Åtgärd: Praktiska övningar och teoretiska seminarier i grupper Tidplan: Ansvariga: Ethel Bronegård, Annika Winqvist, Ann-Christin Ledstam och Margit Gehrke-Flyckt Att förstå normalt åldrande; fysiologi och sjuklighet Åtgärd: Föreläsning/ seminarier Tidplan: Ansvarig: Mikael Rizell 2. Hospitering Bakgrund Redan då Hilma - projektet startade fanns i projektgruppen en grundtanke om att det är viktigt för de professioner som ska ge Hilma den vård, rehabilitering och omsorg hon behöver, på det sätt som är bäst för Hilma, att känna till varandras verklighet. Idag arbetar man ofta inom sitt eget område och har mer eller mindre vattentäta skott mellan den egna verksamheten och andras, både inom och utanför huvudmannaskapsgränserna. Vi tror att ökad kunskap om och förståelse för varandras situation kan leda till att Hilma får en bättre vård. Mål för hospiteringen Alla undersköterskor som deltagit i Workshop Hilma ska 2004 hospitera i någon annan verksamhet än den egna. Samtliga deltagare i Workshop Hilma ska hospitera i 2005 någon annan verksamhet än den egna. Bygga upp nätverk mellan professioner och/eller verksamheter 2004-ff så att fortsatt hospitering möjliggörs och underlättas. 13

15 3. Individuell kompetensutveckling Professionell/yrkesinriktad fortbildning Det är i huvudsak nu som tidigare arbetsgivarens/huvudmannens ansvar utifrån individuella kompetensutvecklingsplaner. Möjligheterna öppnar sig nu här med beviljade stimulans medel till gemensamma utbildningar över gränserna; sköterskor i öppen och sluten vård, liksom distriktsläkare och sjukhusläkare, biståndshandläggare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och undersköterskor. Detta är grunden för samsyn och gemensamt patientperspektiv längs vårdkedjan. Åtgärd: Utbildningsutbud utifrån framtagna Handlingsplaner för kompetensutveckling. Förutsättn: EU anslag och arbetsgivarstöd Tidplan: Ansvariga: Professioner och arbetsgivare. Projektgrupp 4. Verksamhetsrelaterad kompetensutveckling Organisationernas framsynthet Här ingår organisationsutveckling, logistik och processtänkande med patientperspektiv. Vid workshop framkom behov av IT utbildning, informationsöverföring, kompatibilitet mellan system, rutinöversyn samt översyn av resursfördelning kontra åtaganden. Åtgärd: Gemensamt arbete och studier. Se ovan. I kompetensutveckling ingår också: 5. Omvärldsbevakning I första ledet möjlighet för projektgruppen att hämta intryck och idéer från andra kommuner och landsting, se ovan Vara modellen avseende rehabilitering, men också Östersund. I Värmland, Karlstad arbetar man i samverkan NÄVA =När Vårds Avdelning. I Linköping har man likaså har byggt upp ny arbetsmodell för samarbete kommun, primärvård och geriatrik runt hemsjukvård och palliativ vård. Åtgärd: Möjlighet till studiebesök, gästföreläsningar samt att implementera och testa nya idéer i förbättringssyfte Tidplan: Ansvariga: Projektgrupp Hilma C. Utvärdering 1. Hilma workshop Vi har som steg 1 gjort en enkät och utvärdering av genomförda workshop Hilma. 14

16 Workshop Hilma, projektets första utåtriktade aktiviteter, hade följande delmål för seminarierna: Skapa en plattform för nya kontakter Delaktighet och inspiration Skapa intresse för att fortsätta att arbeta med verksamhets- och huvudmannaskapsöverskridande förbättringsarbete Seminarierna har utvärderats bl a med avseende på dessa delmål och man kan bl a utläsa följande resultat: 92 % av de som besvarat enkäten tyckte att seminarierna var bra eller mycket bra % av de som besvarat enkäten ansåg att det var meningsfullt att inventera problem i vården av Hilma, skapa en vision av hur vården skulle kunna se ut samt prioritera förbättringsområden och utarbeta lösningsförslag för vården av Hilma. 64 % av de som besvarat enkäten ansåg sig få ökad förståelse för sina kollegors arbetssituation genom arbetet i seminarierna. 44 % av de som besvarat enkäten såg efter seminarierna nya möjligheter till förändringar i vården av Hilma. 52 % såg inte några nya möjligheter eller var osäkra på möjligheterna till en förändring av Hilmas vård. 64 % av de som besvarat enkäten ansåg sig inte ha fått eller var osäkra på om de fått ökad kunskap om kontaktvägarna i vården genom seminarierna. 58 % av de som besvarat enkäten ansåg sig inte ha fått eller var osäkra på om de fått nya kunskaper/insikter som de kan ha nytta av i sitt dagliga arbete i vården av Hilma. 78 % av de som besvarat enkäten skulle rekommendera sina arbetskamrater att delta i liknande seminarier. Vi har till alla deltagare därutöver som återkoppling utlovat att återkoppla och utsända Hilma Handlingsplan efter styrgruppens beslut. Hilma barometern Att få ta del, vara med och att vara informerad är grundförutsättningar i ett positivt arbetsklimat och förändringsarbete för alla medarbetare och nyckelpersoner. Idéutbyte, kommentarer och synpunkter, samt att kunna följa arbetet. Vi önskar därför inom Hilma projektet etablera en webbaserad informationssida med länkar och kontaktmöjligheter för alla intresserade. Möjlighet finns redan genom IT support och informatör. 15

17 Åtgärd: Verkställighet via informatör. Mål: Fortlöpande uppföljning och utvärdering av förändringsarbetet. Ansvar: Projektgrupp Hilma 2. Kontinuerlig mätning Hilma projektet bygger på en övergång till ett processtänkande i vården inom de delar där vi nu har möjlighet att verka och därmed en stark fokusering på värde för patienten. Avgörande vid förändringar är: vad är bäst för Hilma? Detta innebär att vi för utvärdering byggt in mätningar i varje steg för att kunna se: att en förändring är en förbättring med fokus på patientperspektivet enligt tillgängliga modeller. Ansvariga: Projektgrupp, se ovan respektive uppdrag Vi har också genomfört en bakgrunds mätning av patientflödet i vården och kommer att upprepa den var 4:e månad under arbetet för att följa förändringar. Kraften i ett sådant här arbete ligger också i att ha fokus på organisationernas kärnfunktioner; d v s hälso- och sjukvård. Ansvariga. Inger Nordin Olsson, Mikael Rizell, Rebecka Ardeman Merten och samverkansgruppen runt Akutmottagningen vid USÖ. 3. Mätning och uppföljning av Avvikelse rapporter I syfte att följa vårdkedjan och vårdplaneringsprocessen ffa med beaktande av patientperspektivet avser projektgruppen att vara mottagare av avvikelse rapporter längs vårdkedjan, d v s där kedjan och informationsöverföringen brustit. Vi kan då följa utvecklingen, antal, kategorisera svaga länkar och föreslå förbättringsåtgärder. Ansvariga: Rebecka Ardeman Merten, Marie Ström och Ann Christin Ledstam 4. Forskning och långsiktig uppföljning Genom samarbete med Örebro Universitet, ffa ESI (Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik), IKM (Institutionen för Klinisk Medicin), AFC (Allmänmedicinskt Forskningscentrum) samt inbjudan till Forum Äldre har vi nu lagt grunden för forskningsarbete och långsiktig uppföljning på bred front för olika yrkeskategorier. Regionalt önskar man i denna form satsa på patientnära klinisk forskning och forskning runt bassjukvård. Detta ger stora möjligheter framåt i arbetet och utvärderingen. D. Tidplan/resurser I det övergripande målet med Hilma projektet framgår att det handlar om attitydförändringar i organisationerna; patientperspektiv i hela vårdkedjor. Ett förbättringsarbete/projekt kan dock inte drivas med fasta fixerade planer utan måste flexibelt kunna anpassas till utfall av utvärderingar och ha lite fria ramar. 16

18 Tidplan: ; sammanfaller med nyttjande möjligheter vid önskat utfall av EU medel växtkraft mål för kompetensutveckling Avstämning 1: Dec 04 Projektgrupp: Aktuellt förslag fram till avstämning för möjlighet till ett kraftfullt och effektivt Hilma arbete på bred front med uppdelade ansvarsområden. Projektledare: 25 % avsatt arbetstid (nu 50 % fram till 30/ 6-04) Projektgrupp: 20 % avsatt arbetstid Vid avstämningen diskussion runt fortsatt uppläggning, dels beroende på arbetet och dels då olika modeller finnes via omvärldsbevakning. Örebro den 9 april 2004 Inger Nordin Olsson Projektledare Projektgrupp: Ann Christin Ledstam, Primärvården Ethel Bronegård, Primärvården Mikael Rizell, USÖ Marie Ström, USÖ Ingela Claesson, USÖ Rebecka Ardeman Merten, Örebro kommun Marie Östlund, Örebro kommun Christina Klingberg, Örebro kommun Margit Gehrke-Flyckt, Kumla kommun Margareta Widell, Askersunds kommun Annika Winqvist, Hallsbergs kommun Och.har vi kommit så här långt har vi bara inte råd att inte börja förändra 17

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Slutrapport Rehabilitering

Slutrapport Rehabilitering Slutrapport Rehabilitering Syftet med förändringsarbetet vid Kinnaborg har varit att skapa korttidsvård med ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt. Delprojektet har finansierats av statliga

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26. Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin

SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26. Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26 Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin GRUPP 10 INTEGRERA PSYKOSOMATIK I FOLKHÄLSOARBETET - pressrelease

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6% Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig

Läs mer

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting Omvårdnadsförvaltningen 2011-11-30 SID 1 (8) Beslutad av styrgrupp 2011-12-21 SLUTRAPPORT Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms

Läs mer

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Handlingsplan/riktlinjer för uppbyggnad av lokala äldreteam för målgruppen multisjuka /multisviktande vid hälsocentralerna i Gävle kommun

Handlingsplan/riktlinjer för uppbyggnad av lokala äldreteam för målgruppen multisjuka /multisviktande vid hälsocentralerna i Gävle kommun Handlingsplan/riktlinjer för uppbyggnad av lokala äldreteam för målgruppen multisjuka /multisviktande vid hälsocentralerna i Gävle kommun Samarbete i Vården för multisjuka äldre med Empati och Ansvar Gävle

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet

Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet Informationsöverföring av Stroke/TIA patienter från sjukhus till primärvård Med patienten i centrum hela vägen Lena Arvidsson, Projektledare/distriktssköterska

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI)

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) LGS-området 2011-05-02-2012-03-31 Utförd av: LGS SAMSA mars 2012 1 Sammanfattning

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Tjänsteskrivelse Styrgrupp för projektet intensivstöd för ökad självständighet

Tjänsteskrivelse Styrgrupp för projektet intensivstöd för ökad självständighet VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2015-01-22 DNR SN 2015.011 TORBJÖRN NYQVIST SID 1/1 TORBJORN.NYQVIST@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Styrgrupp för projektet intensivstöd för

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Uppdragsförslag Nordanstigs kommun

Uppdragsförslag Nordanstigs kommun www.pwc.com/se Uppdragsförslag Nordanstigs kommun Genomgång och analys avseende biståndsbeslut inom hemtjänstverksamheten i kommunens äldreomsorg April 2015 Kontaktperson för uppdraget är: Margaretha Larsson

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Rutin för hemrehabilitering

Rutin för hemrehabilitering 1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Esther ledningsgrupp

Esther ledningsgrupp MÖTESANTECKNINGAR 1(6) Plats: Ulfsparresalen, gula villan, hus 17, Höglandssjukhuset Eksjö Närvarande: Kerstin Carlsson, Eksjö kommun Ann-Katrin Henrysson, Eksjö kommun Jill Malmqvist, Eksjö kommun Ingela

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping Samverkansdokument för vårdens övergångsställen Giltig from: 2013-02-13 Giltig tom: 2014-01-01 Fastställt av: Samverkansrådet Diarienummer: NSÖ 2013-58 Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård

Läs mer

Kompetensbevis för undersköterskor Anställda inom Skaraborgs sjukhus

Kompetensbevis för undersköterskor Anställda inom Skaraborgs sjukhus Kompetensbevis för undersköterskor Anställda inom Skaraborgs sjukhus Sjukhuset i Mariestad Kärnsjukhuset, Skövde Sjukhuset i Falköping Sjukhuset i Lidköping Informationsmaterial för Verksamhetschefer/enhetschefer

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård.

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. Rapport 2008:08 Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. En utvärdering Januari 2008 FoU Välfärd Margareta Hansson FoU-samordnare Innehåll Sammanfattning 3

Läs mer

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Ett samarbete med olika kompetenser för att skapa metod, handledning, frågeställningar, webb och en användarvänlig portal för vårdens personal och chefer

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Äldreomsorgen 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förutsättningar för kvalitet 1 Viktig kvalitativ/kvantitativ information 2 Uppföljning av budgetenhetens utvecklingsplan: Äldreomsorg 3-4 Sammanfattning

Läs mer

Servicedeklaration för Vård och omsorg

Servicedeklaration för Vård och omsorg för Vård och omsorg Biståndsbedömning Hemtjänst Hemsjukvård Äldreboende Anhörigstöd Gruppboende LSS Personlig assistans Stödinsatser LSS Daglig verksamhet LSS Korttidsverksamhet LSS Korttidsvård (AKKVA)

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvård för äldre och funktionshindrade Från landsting till kommun Tandvårdsförsäkringen 1974 gav patienter på s k långvårdskliniker kostnadsfri

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Projektgrupp, ekonom LT o kommun, SKL. x v.16 -- v.18 2013. x v.18 -- v.18 2013 Projektgrupp Mall beslutunderlag Projekt Styrgrupp/beredn.

Projektgrupp, ekonom LT o kommun, SKL. x v.16 -- v.18 2013. x v.18 -- v.18 2013 Projektgrupp Mall beslutunderlag Projekt Styrgrupp/beredn. Område K LT LOV PV Länsnivå Start-Slut Deltagare/Utförare Leverans Slutlig skatteväxl.nivå och ansöka om skatteväxl. hos finansdepartement Prisuppräkna kostnader för 2014 och faststlå slutlig skatteväxlingsnivå

Läs mer

Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse vid sjukhusvistelse på akutmottagning och vid inläggning

Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse vid sjukhusvistelse på akutmottagning och vid inläggning Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse vid sjukhusvistelse på akutmottagning och vid inläggning Delregional överenskommelse inom Södra Älvsborg Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

När den ena handen vet vad den andra gör. Samverkan i vårdkedjan vid in/utskrivning till/från slutenvård

När den ena handen vet vad den andra gör. Samverkan i vårdkedjan vid in/utskrivning till/från slutenvård När den ena handen vet vad den andra gör Samverkan i vårdkedjan vid in/utskrivning till/från slutenvård Lst: Dnr 701-3336-2008 701-3338-2008 701-3339-2008 SoS: Dnr 44-1537/08 44-1538/08 44-1539/08 FÖRORD

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2014 Psykiatriska kliniken NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01)

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

Slutrapport till RSL projekt Cosmic ledtidsmätning - arbetsnamn canceröversikt

Slutrapport till RSL projekt Cosmic ledtidsmätning - arbetsnamn canceröversikt Slutrapport till RSL projekt Cosmic ledtidsmätning - arbetsnamn canceröversikt Sammanfattning Projektet fick till uppgift att med stöd av befintliga IT-stöd ta fram en regiongemensam mall i syfte att kunna

Läs mer

Vad vården gör för individen och inte vad den är!

Vad vården gör för individen och inte vad den är! Vad vården gör för individen och inte vad den är! Bästa tillgängliga kunskap Individens situation, erfarenhet och önskemål Professionell expertis Vad? Hur? JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd, information

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Implementeringsprojekt

Implementeringsprojekt Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Video- och distansmöten. Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer