1 Ny bok: Hållbar. vattenförvaltning. Innehåll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 Ny bok: Hållbar. vattenförvaltning. Innehåll"

Transkript

1 Vattenstrategiska forskningsprogrammet JUNI 2004 NR 1 VASTRA är ett multidisciplinärt, lösningsorienterat forskningsprogram som bedriver forskning kring strategier för en långsiktigt hållbar vattenförvaltning. Målet för VASTRA är att bidra till ökad kunskap och utveckling av metoder och verktyg som väsentligt bidrar till att finna effektiva och socialt accepterade lösningar av problemen med övergödning. Programmet pågår från år 1997 till och med 2004 och den andra avslutande fasen av programmet påbörjades år Boken Hållbar vattenförvaltning (ISBN ) av L. Lundqvist, A. Jonsson, V. Galaz, M. Löwgren och J. Alkan Olsson kan beställas via VASTRA:s hemsida: Hållbar vattenförvaltning organisering, deltagande, inflytande, ekonomi är titeln på en ny bok från VASTRA:s samhällsvetenskapliga forskare. Boken fokuserar på det lokala perspektivet och vill ge svar på frågor som: Hur kan vattenförvaltning organiseras och skötas genom självförvaltning på lokal nivå? Hur kan brukarnas deltagande och inflytande säkras? Hur kan man beräkna vattnets värde och fördela kostnader för åtgärder mellan olika intressenter? Vilka medel kan användas för att åstadkomma önskvärda vattenmål? Under de närmaste åren ska EU:s ramdirektiv för vatten genomföras i Sverige med målet att uppnå god vattenstatus i samtliga vatten senast Det kommer att innebära stora förändringar. En helt ny organisation för vattenförvaltning ska upprättas, som grundas på en indelning i avrinningsområden. Flera statliga myndigheter arbetar med att utforma riktlinjer och handledningar för att ta fram de åtgärdsprogram och förvaltningsplaner som ramdirektivet kräver. Miljöbalken och lagen om vattenverksamhet ändras för att passa in i den nya ordningen. Allt detta kommer att påverka alla som på olika sätt använder resursen vatten och de tjänster som vattnet erbjuder. Boken vänder sig därför till alla på lokal, regional och även nationell nivå som redan nu berörs och kommer att beröras av det stora arbetet med att praktiskt genomföra EU:s vattendirektiv. Det gäller de som arbetar med förvaltningen av våra vattenresurser, inom exempelvis miljövård, planering och lokal/regional utveckling, de som genom sin verksamhet påverkar vattnets kvalitet, exempelvis lantbrukare och företag, samt andra brukare av vattnets tjänster, som lokala miljö- och fritidsorganisationer. Boken riktar sig även till studenter vid universitet och högskolor, som vill utbilda sig för att i framtiden axla en del av ansvaret för att Sveriges vatten blir förvaltade på ett långsiktigt hållbart sätt. På följande sidor ger författarna en kort presentation av bokens olika delar. KONTAKT Anna Jöborn Ingela Danielsson ADRESS Göteborgs universitet Box Göteborg TELEFON E-POST WEBBPLATS Innehåll 1 Ny bok: Hållbar vattenförvaltning 2 Alternativ för lokal självförvaltning 3 Metoder för ökat deltagande 4 Samverkan och konflikt 4 Ekonomisk värdering av vattentjänster 5 Ekonomiska styrmedel för att minska övergödningen

2 2 Alternativ för lokal självförvaltning Lokalt samarbete kring vård och nyttjande av vattenresurser finns överallt, och ökar i omfång och betydelse. En världsomspännande rapport från början av 2001 uppskattar antalet samarbeten till flera hundra tusen. Boken Hållbar vattenförvaltning diskuterar främst privat samverkan mellan brukare/intressenter inom ett lokalt vattenområde som riktar olika anspråk mot den gemensamma resursen. Brukare och intressenter avtalar på eget initiativ sinsemellan om gemensamma aktiviteter, om ömsesidig fördelning av skyldigheter och rättigheter, liksom om ramar för och konfliktlösning kring den utnyttjade resursen. Vad som aktualiseras genom EU:s vattendirektiv är att avtal om vattensamverkan mellan brukare/intressenter dras in som en del i genomförandet av de åtgärdsprogram och förvaltningsplaner som direktivet föreskriver. Man får en extern legitimering av samarbetet, som bland annat kan innebära att vattenvårdande åtgärder i lokal samverkan godkänns som del i det övergripande vattenarbetet enligt direktivet. Två så kallade superlokala samverkansalternativ har förts fram i den svenska diskussionen kring vattendirektivet, nämligen framförhandlade miljööverenskommelser/avtal och vattenvårdssamfälligheter. Utifrån befintlig forskning har jag funnit att de har olika för- och nackdelar. Avtalen kan ge kostnadseffektiv måluppfyllelse genom anpassade insatser. De tillvaratar lokal kunskap och engagemang och utnyttjar aktörers identifikation med övriga brukare och med det aktuella vattenområdet. Genom att initiativet ligger hos de samverkande aktörerna finns möjligheter till flexibla lösningar och procedurer. Avtalsmodellen gör inflytande möjligt för många olika intressenter kring resursen Till nackdelarna hör att det är svårt att avgränsa kretsen av»berörda«aktörer. Det är också svårt att rättvist bestämma individuella kostnader, fördelar och bidrag. Problem finns med hur man ska kunna kontrollera»friåkare«som inte uppfyller sin del. Man har funnit att det krävs»eldsjälar«och organisatorisk ingenjörskonst för att hålla frivillig samverkan igång, liksom att det måste finnas en tradition av samverkan och förtroende mellan olika berörda grupper. Avtalsmodellen kräver stor egen insats från avtalande parter både i formulerings- och i genomförandeledet. Den förutsätter goda kunskaper om vattenområdet, om andra parter, och vana vid samverkan i olika organisatoriska sammanhang. En vattenvårdssamfällighet bildas på initiativ av vattenmyndigheten eller berörd(a) aktör(er). Vattenmyndigheten definierar de vattenvårdande åtgärder som ska genomföras i samverkan, avgränsar samverkansområdet med hänsyn till åtgärder samt geografiska och hydrologiska förhållanden, och anger målen för området och när de ska vara uppfyllda. Bildandet sker genom en lantmäteriförrättning av lantmäterimyndigheten. Samfälligheten har fördelar i form av en kostnadseffektiv måluppfyllelse genom anpassade insatser. Den möjliggör en avgränsning av individuella kostnader, fördelar och bidrag. Det är lätt att kontrollera»friåkare«och att tillvarata de ingående lokala brukarnas praktiska kunskaper om resursen. Samfälligheten är också en organisationsform som minskar behovet av lokala»eldsjälar«, och ger kontinuerlig stadga över tid. Samfälligheten har ett lagstadgat informationsansvar för att resultat eller problem i samverkan når fram till alla berörda och till myndigheterna. Till nackdelarna hör den komplicerade proceduren för att ändra de ekonomiska villkoren. Det är svårt att åstadkomma lämplig ekologisk kunskapsbas utan experthjälp. På grund av den strikta organisationsformen sprids vatteninformationen bara till de medverkande, inte självklart till andra intressenter i vattenresursen. Det är alltså svårt för andra vattenberoende intressenter att nå inflytande. Dessutom kan flexibla procedurer och lösningar försvåras genom den fasta organisationsformen. Vad beträffar resursåtgång uppstår en hög förrättningskostnad i startskedet, men samtidigt finns ju klara principer för hur den ska fördelas mellan de ingående aktörerna. T E X T Lennart J Lundqvist, Göteborgs universitet

3 3 Metoder för ökat deltagande Fram tills för några år sedan var allmänhetens och intressenas deltagande i vattenvården i huvudsak hänvisat till formella processer eller informella påtryckningar i samband med den kommunala översiktsplaneringen och vid prövningen av tillstånd för miljöfarliga verksamheter. Men bestämmelserna i EU:s ramdirektiv för vatten, som nu blir gällande i Sverige, förutsätter ökat deltagande i vattenskötseln, både som ett demokratiskt mål i sig och som medel för att nå effektivitet och legitimitet i vattenvårdsarbetet. Därmed ökar behovet av kunskaper om hur man kan öka deltagandet, inte minst också därför att dagens svåraste vattenproblem kommer av diffusa utsläpp, orsakade av ett mycket stort antal aktörer. Boken ser på deltagande som»involvering av individer och grupper utanför den formella statliga och kommunala beslutsapparaten i offentlig politik«. Den sammanfattar erfarenheterna av olika metoder för deltagande i naturresurs- och vattenförvaltning, och försöker se hur dessa kan passas in i ett svenskt vattensammanhang. av direkt medbestämmande knappast bli aktuellt över hela linjen. En strategi för vilken grad av deltagande som är juridiskt/administrativt möjlig och demokratiskt önskvärd på olika nivåer måste därför finnas. Medborgarkontroll Delegerad makt Kompanjonskap Medbestämmande Ett komplement till det allmänna medborgarperspektivet är att arbeta med ett intressentbaserat synsätt i deltagandeprocessen. Vilka aktörer har vad slags intresse av vattenresurser, och på vilken nivå i den hierarki av avrinningsområdesbaserade förvaltningsnivåer som upprättas enligt EU:s vattendirektiv? En analys av varje grupps storlek och organiseringsgrad, intresse mot vattenresursen, resurser i form av ekonomi och kunskaper m m kan ge viktiga utgångspunkter för hur man utformar deltagandemöjligheter som passar dessa gruppers förutsättningar. Vilka metoder bör då användas i en specifik vattenvårdssituation? En viktig faktor är vilken typ av informationsflöden som uppstår vid användandet av en viss deltagandemetod. Generellt kan sägas att metoder som skapar förutsättningar för tvåvägskommunikation mellan intressenter och myndigheter såväl som mellan olika grupper av intressenter är att föredra framför sådana som skapar ett ensidigt informationsflöde från myndighet till allmänhet eller ger en intressentgrupp ett informationsförsteg. Metoderna för ökat deltagande presenteras i form av en stege. Ju högre upp man kommer, desto starkare och mera vidsträckt blir inflytandet, från tämligen passiv eller»mottagande«medverkan över medinflytande och medansvar till faktiskt medbestämmande. Vilka vattenfrågor lämpar sig för olika grader av deltagande? Eftersom vattendirektivet innehåller stora delar av myndighetsutövning kan deltagande i form Legitimering Konsultation Information Sysselsättningsterapi Manipulation Medinflytande och medansvar Medverkan T E X T Anna Jonsson,

4 4 Samverkan och konflikt T E X T Victor Galaz, Göteborgs universitet Vid mitten av 1990-talet stod det klart att Sverige inte skulle lyckas med att uppnå den halvering av kväveläckaget som satts upp som mål tio år tidigare. Kväveläckaget i Halland och Skåne visade sig särskilt problematiskt, med bottendöd och överhängande hot om total utrotning av kustens marina liv. Men varför har beslutsfattare på central, regional och kommunal nivå ännu inte lyckats få bukt med problemet efter så många år? Det finns all anledning att ifrågasätta om»mer«eller»bättre«kunskap i sig löser problemet. I boken Hållbar vattenförvaltning diskuteras en mycket viktig anledning till varför eutrofieringsproblematiken visat sig så svårbearbetad, nämligen frånvaron av gemensamt handlande från viktiga vattenaktörer. Varför är det så svårt att få till stånd en frivillig, ambitiös och åtgärdsinriktad samverkan mellan olika vattenintressenter såsom kommuner, industrier, jordbruksintressen och miljöorganisationer? Boken utvecklar varför samverkan mellan lokala naturresursbrukare är viktig i hanteringen av vattenresurser. Den visar också hur möjligheter och utmaningar för gemensamt handlande kan förstås teoretiskt. En viktig poäng är att beslutsfattare när de diskuterar samverkan mellan vattenintressenter, samtidigt måste ta inbyggda fördelningskonflikter på allvar. Jag visar hur denna samverkan sett ut i Sverige, och varför den enligt den miljöpolitiska forskningen hittills inte fungerat på ett åtgärdsinriktat sätt. Som avslutning utpekas möjliga handlingsvägar för att skapa en samverkan som inte bara är frivillig, utan som också leder till nödvändiga miljöförbättringar. Det står tämligen klart att fördelningen av ansvar för svensk vattenvårdspolitik mellan olika kommuner och centrala myndigheter starkt bidragit till att svåra vattenproblem återstår att lösa. En samordning enligt ambitionen i ramdirektivet är ett välbehövligt första steg mot att få bukt med problemet. Om detta resulterar i myndigheter som lyckas med det svåra konststycket att skapa både ett trovärdigt centralt hot, och trovärdiga centrala åtaganden som resulterar i miljöförbättringar är dock än så länge en öppen fråga. Ekonomisk värdering av vattentjänster T E X T Marianne Löwgren, Med EU:s vattendirektiv kommer ett mer marknadsbetonat synsätt in där man skiljer på vattentjänster, vattenanvändning och aktiviteter. Det nya begreppet vattentjänster är en aning främmande. Vi är vana att tänka på vatten som en fri nyttighet som hittills inte riktigt har ingått i det»vanliga«ekonomiska systemet. Priset för vatten ingår normalt i hyran eller syns som en för fastighetsägaren relativt liten kostnad inbakad i den kommunala renhållningsräkningen. Vattentjänster är verksamhet som gäller försörjning med renvatten och bortforsling av förorenat vatten inom sektorerna hushåll, industri, jordbruk och turism. Till vattenanvändning räknas aktiviteter som kan påverka vattnets status, till exempel sjöfart, vattenreglering, översvämningsskydd, vattenkraftsutvinning och konstbevattning. Aktiviteter är annat som varken räknas till vattentjänster eller vattenanvändning, till exempel fiske och rekreation. Målet i EU:s ramdirektiv för vatten är att god vattenkvalitet ska uppnås så effektivt som möjligt. Avrinningsmyndigheten gör en ekonomisk analys av hur befintliga yt- och grundvattenresurser brukas. I åtgärdsplanerna ska sedan kostnadseffektiva vattenåtgärder föreslås där det behövs. Genom en prissättning som avspeglar vattentjänsternas nytta för olika brukare ska användningen av vattenresurserna styras i rätt riktning. I ramdirektivet finns ett samhällsekonomiskt synsätt. Priserna för vattentjänster ska täcka inte bara de företagsekonomiska (finansiella) kostnaderna för drift, underhåll, administration och kapital, utan också resurskostnader (alternativkostnader) och miljökostnader. Att fastställa finansiella kostnader och resurskostnader är relativt lätt, men det fattas ännu bra och enkla metoder att avgränsa och värdera miljökostnaderna. Genom forskning och samarbete med andra länder i unionen håller vi på att utveckla en praxis för Sverige. Några möjliga sätt att gå till väga beskrivs närmare i boken Hållbar vattenförvaltning.

5 5 det lokala perspektivet Ekonomiska styrmedel för att minska övergödningen Först i slutet av 1980-talet började ekonomiska styrmedel användas i större skala i svensk miljöpolitik. Med ekonomiska styrmedel kan man antingen definiera en kostnad eller öka kostnaden för att använda en resurs, till exempel luft, vatten, kväve etc, och därigenom sporra till beteenden som minskar oönskade miljöeffekter. Man försöker helt enkelt styra olika aktörers handlande via plånboken. Exempel på ekonomiska styrmedel är avgifter, skatter, bidrag, subventioner och system med överlåtbara utsläppsrättigheter. För övergödningen kan framförallt införandet av avgiften på handelsgödsel 1984 ses som en startpunkt. Andra medel är diverse bidrag till jordbruksektorn och avloppsrenings/vattenavgiften. Skatten på handelsgödsel har haft en måttlig direkt effekt på användningen av handelsgödsel. Däremot har inkomsterna använts till åtgärder för att minska övergödningen, och till forskning och information till jordbrukare. Bidragen till jordbruken har ändrats flera gånger och effekterna är därför svåra att utvärdera. Troligen skulle en bättre samordning av bidragen till känsliga och belastade områden ge en större miljöeffekt. Avgiften för avloppsrening har varit effektiv men eftersom den endast ska täcka kostnaderna för reningen ger den få incitament att minska belastningen. Andra styrmedel för att åstadkomma en minskad övergödning är olika system med utsläppsrättigheter och gödselräkenskaper. System med utsläppsrättigheter är dock på många sätt problematiska. Det är svårt att härleda uppkomna miljöskador till ett specifikt utsläpp. Därmed blir administrationen kostsam. Gödselräkenskaper kopplade till ett system med avgifter är också problematiska. Arbetsbördan för jordbrukarna och kostnaden för administrationen av avgiften är stora i förhållande till effekten. Jordbrukarna gör redan idag mycket på frivillig basis för att effektivisera gödslingen och gödselhanteringen. Därför skulle man kunna tänka sig att gödselräkenskaper vore ett sätt att föregå de högre krav på vattenkvaliteten som kommer att ställas genom EU:s vattendirektiv. Andra möjligheter att förbättra effektiviteten ligger i en bättre samordning av de styrmedel som redan finns. Från ett lokalt perspektiv innebär detta bland annat att öka kunskapen om styrmedel. System med utsläppsrättigheter är på många sätt komplicerade. Dock skulle man kunna tänka sig att handel med rättigheter för exempelvis gödselanvändning i vissa fall skulle kunna vara en lokalt framkomlig väg för att minska övergödningen i våra vattendrag. T E X T Johanna Alkan Olsson, B O K E N S K A P I T E L : 1 En ny svensk vattenregim det lokala perspektivet 2 Vatten en omstridd allmänningsresurs 3 Intressen, konflikter och ramar för lösning 4 Vägar till konfliktlösning 5 Det nya Vattensverige och ramarna för lokal vattenförvaltning 6 Miljööverenskommelser som metod för lokal vattenförvaltning 7 Vattensamfälligheter som metod för lokal vattenförvaltning 8 Deltagande en bestämning 9 Metoder för ökat deltagande 10 Deltagandets effekter 11 Spelet om övergödningen en konfliktanalys av samverkan kring vattenresurser 12 Spelet om övergödningen en tillämpning och möjliga utvägar 13 Vattnets värde och kostnad värderingsmetoder 14 Kostnad vad är det? 15 Den ekonomiska analysen i vattendirektivet 16 Miljö, ekonomi och styrmedel 17 Skatter som styrmedel 18 Avgifter som styrmedel 19 Bidrag som styrmedel 20 Alternativa ekonomiska styrmedel 21 Ekonomiska styrmedel i ett lokalt förvaltningsperspektiv 22 För vattnet i tiden?

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken Bottenvikens karaktärsdrag Perämeren erityispiirteet Belastning och fysisk exploatering Kuormitus ja paineet Identifiering av miljöproblem

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu.int).

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu.int). Denna publikation kan fås gratis, så länge upplagan räcker, från: Informationscenter (BU-9 0/11) Generaldirektoratet för miljö Europeiska kommissionen BE-1049 Bryssel Fax: +32 2 299 61 98 E-post: ENV-PUBS@cec.eu.int

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna

Läs mer

Va Programmet i Norrtälje. Amelia Morey Strömberg

Va Programmet i Norrtälje. Amelia Morey Strömberg Va Programmet i Norrtälje Amelia Morey Strömberg 2 Bakgrund En viktig faktor för tillväxt i Norrtälje kommun är möjligheten att bosätta sig i tidigare fritidshusområden.. Människors behov av komfortabla

Läs mer

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval. SKRÄBEÅNS VATTENRÅD ARBETSPLAN 2014 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd ökar successivt sin kunskap om avrinningsområdet och om vattenförvaltning i allmänhet. Ett utbyte med andra vattenråd

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Av Fredrik Warnquist, Fastighetsvetenskap LTH Fastighetssamverkan Fastighetssamverkan

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Dialogprojektet Vattendagarna Uppdraget Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter

Läs mer

Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013. Sammanställning med rekommendationer

Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013. Sammanställning med rekommendationer Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013 Sammanställning med rekommendationer Denna sammanställning bygger på resultat av möten, synpunkter inkomna via epost, samt den projektutvärdering

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Valencia Charter svensk översättning april 2006

Valencia Charter svensk översättning april 2006 V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse.

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse. Tjänsteskrivelse Handläggare: Andrea Nowag Telefonnummer: 0411-57 73 53 E-postadress: andrea.nowag@ystad.se Datum 2015-03-18 2015/87 Kommunstyrelsen Diarienummer Yttrande angående samråd inom vattenförvaltningen

Läs mer

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle Krister Törneke Tyréns AB Vatten, avlopp & kretslopp Uppsala, 8 april 2011 VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram:

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

VASTRA RAPPORT 6. På tal om vatten. Om vägen mot en hållbar vattenförvaltning

VASTRA RAPPORT 6. På tal om vatten. Om vägen mot en hållbar vattenförvaltning VASTRA RAPPORT 6 På tal om vatten Om vägen mot en hållbar vattenförvaltning 1 2 Redaktion Anna Jöborn, Ingela Danielsson och Hans Oscarsson Författare Lotta Andersson, Berit Arheimer, Sofia Kallner Bastviken,

Läs mer

V A T T E N S A M L I N G 2012

V A T T E N S A M L I N G 2012 V A T T E N S A M L I N G 2012 Möre Hotell i Torsås kommun den 1 juni 2012. Minnesanteckningar Moment 2 Föreläsare Eva Steiner (Karlskrona kommun/lyckebyåns vattenförbund) Hur kan utbildning och kommunikation

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanlands län Samrådssvar dnr 537-5058-14 Att: Vattenmyndigheten 721 86 Västerås Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för

Läs mer

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd 2014-03-20 Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd information och samverkan i vattenrådsverksamheten 2014 Innehåll Kontinuerliga möten... 4 Samverkan och Samråd Vattenmyndigheten... 4 Arbetsgrupp för

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Kostar gratis? Mikael Medelberg, VD

Kostar gratis? Mikael Medelberg, VD Kostar gratis? Mikael Medelberg, VD tta(?) kloka kommuner VAhuvudman Uppdrag Ekerö Stockholm Kick Off 2013-08-21 Ekonomi Kundservice Kommunikation Upphandling Va- Rådgivning Projekthantering Krishantering

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

teori och praktik Vattenråd Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt

teori och praktik Vattenråd Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt teori och praktik Vattenråd Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt Produktion Vattenmyndigheterna för Västerhavet och Södra Östersjön Redaktörer Hans Oscarsson och Anna Ek Grafisk form Malin

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport ~~,c. 2013-05-24 Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen i Västmanland 721 86 Västerås

Stockholm Arlanda Airport ~~,c. 2013-05-24 Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen i Västmanland 721 86 Västerås *T* -+e+ Stockholm Arlanda Airport ~~,c SWEDAVIA SWEDISH AIRPORTS 2013-05-24 Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen i Västmanland 721 86 Västerås Yttrande över Vattenmyndighetens remiss angående

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

En effektiv miljöpolitik

En effektiv miljöpolitik En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu?

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu? PROGRAM 15/4 Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet Planering enligt PBL Miljöövervakning Vad händer nu? VATTENDIREKTIVET VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Genom råd och dåd långsiktigt bevara

Läs mer

Vattenregionen Skåne

Vattenregionen Skåne Projekt InnoVatten Therese Jephson, Projektledare Ann-Marie Camper, Bitr projektledare, Skånes hav och vatten Alexander Lindahl, projektstrateg Dustin Swenson, projektstrateg Vattenregionen Skåne Projekt

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder Diarienummer: 14KS/0483 Datum: 2015-02-11 Lars Fladvad, utvecklingschef vattenmyndigheten.vastrnanland@ lans styrelsen.se över Samråd om vattenförvaltning 537-5058-14) Värmdö kommun har beretts tillfälle

Läs mer

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man?

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? En guide över arbetsgången vid bildandet av gemensam VA-anläggning i samband med anslutning till allmänt VA-nät Varför allmänt vatten och avlopp? Under 2009 beslutades

Läs mer

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010 Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraften är en mycket värdefull tillgång för produktion av förnybar el och spelar en central roll i Sveriges elförsörjning

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Miljösamverkan Sverige

Miljösamverkan Sverige Miljösamverkan Sverige Nationell samverkan för bättre tillsyn Roligt Effektivt Utvecklande Ingela Höök och Carina Lif, projektledare Miljöbalken Lagtext Förordningar Föreskrifter EU-direktiv drygt 10 st

Läs mer

Nytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen

Nytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen Nytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen Ekosystemansatsen i teori och praktik Havsmiljöinstitutet 21 oktober 2010 Ekologisk grundsyn 70-talet: ekologisk grundsyn Fysiska riksplaneringen

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Roslagsvatten. Priset på vatten. Mikael Medelberg, VD

Roslagsvatten. Priset på vatten. Mikael Medelberg, VD Roslagsvatten Priset på vatten Mikael Medelberg, VD Hotell Roslagsvatten Kommunikation VA-Ekonomi Upphandling Projektering Projekthantering Krishantering och beredskap Labb Kundservice Drift Sju kloka

Läs mer

Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin

Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin Ledarskap och hälsa Resultat från forskning inom regionen Lotta Dellve, docent Arbets-och Miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ledare och medarbetare skapar tillsammans en hälsofrämjande arbetsplats!

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Projektbeskrivning för Mälaren en sjö för miljoner (MER) etapp 1.

Projektbeskrivning för Mälaren en sjö för miljoner (MER) etapp 1. Projektbeskrivning för Mälaren en sjö för miljoner (MER) etapp 1. Uppdatering av projektbeskrivning Detta dokument är en uppdatering och en utveckling av projektbeskrivningen daterad 2012-11-23, vilket

Läs mer

Levande vatten & bygd

Levande vatten & bygd Levande vatten & bygd Tämnarens Vattenråd 1 Tämnarens ursprung Sjön Tämnaren är fortfarande Upplands största sjö, trots att sjösänkningar minskat dess yta. Tämnaren, som idag har en yta på 38 kvadratkilometer,

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-05-14 1 Agenda Varför lägga

Läs mer

vårt gemensamma ansvar

vårt gemensamma ansvar vårt gemensamma ansvar Vattenförvaltningen 29 215 1 Innehåll Vårt gemensamma ansvar 3 Liv och livskvalitet 4 Miljöproblem som rör vatten 6 En vattenförvaltning för hela Europa 8 Vem ansvarar för vattnet?

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

Förvaltningsberättelse för Åtgärder i Vatten budgetåret 2014

Förvaltningsberättelse för Åtgärder i Vatten budgetåret 2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1 (9) Datum 2015-01-28 Förvaltningsberättelse för Åtgärder i Vatten budgetåret 2014 Godkännande Godkänd av Roll/Befattning Datum Uppdateringshistorik Version Ansvarig Datum Kommentar

Läs mer

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Från kunskap till handling Norrköping 6-7 maj 2014 2014-05-12 1 Marcus Ihre, Projektledare SIS marcus.ihre@sis.se, 0709 48 06 61

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft.

Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft. Datum Diarienummer Sida 2013-05-15 1/5 Samrådshandling Detaljplan för Ulvesunds Marina Ulvesund 1:206 m fl i Ljungskile Uddevalla kommun, Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING INLEDNING En genomförandebeskrivning

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. MILJÖASPEKTEN VATTEN Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer