1 Ny bok: Hållbar. vattenförvaltning. Innehåll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 Ny bok: Hållbar. vattenförvaltning. Innehåll"

Transkript

1 Vattenstrategiska forskningsprogrammet JUNI 2004 NR 1 VASTRA är ett multidisciplinärt, lösningsorienterat forskningsprogram som bedriver forskning kring strategier för en långsiktigt hållbar vattenförvaltning. Målet för VASTRA är att bidra till ökad kunskap och utveckling av metoder och verktyg som väsentligt bidrar till att finna effektiva och socialt accepterade lösningar av problemen med övergödning. Programmet pågår från år 1997 till och med 2004 och den andra avslutande fasen av programmet påbörjades år Boken Hållbar vattenförvaltning (ISBN ) av L. Lundqvist, A. Jonsson, V. Galaz, M. Löwgren och J. Alkan Olsson kan beställas via VASTRA:s hemsida: Hållbar vattenförvaltning organisering, deltagande, inflytande, ekonomi är titeln på en ny bok från VASTRA:s samhällsvetenskapliga forskare. Boken fokuserar på det lokala perspektivet och vill ge svar på frågor som: Hur kan vattenförvaltning organiseras och skötas genom självförvaltning på lokal nivå? Hur kan brukarnas deltagande och inflytande säkras? Hur kan man beräkna vattnets värde och fördela kostnader för åtgärder mellan olika intressenter? Vilka medel kan användas för att åstadkomma önskvärda vattenmål? Under de närmaste åren ska EU:s ramdirektiv för vatten genomföras i Sverige med målet att uppnå god vattenstatus i samtliga vatten senast Det kommer att innebära stora förändringar. En helt ny organisation för vattenförvaltning ska upprättas, som grundas på en indelning i avrinningsområden. Flera statliga myndigheter arbetar med att utforma riktlinjer och handledningar för att ta fram de åtgärdsprogram och förvaltningsplaner som ramdirektivet kräver. Miljöbalken och lagen om vattenverksamhet ändras för att passa in i den nya ordningen. Allt detta kommer att påverka alla som på olika sätt använder resursen vatten och de tjänster som vattnet erbjuder. Boken vänder sig därför till alla på lokal, regional och även nationell nivå som redan nu berörs och kommer att beröras av det stora arbetet med att praktiskt genomföra EU:s vattendirektiv. Det gäller de som arbetar med förvaltningen av våra vattenresurser, inom exempelvis miljövård, planering och lokal/regional utveckling, de som genom sin verksamhet påverkar vattnets kvalitet, exempelvis lantbrukare och företag, samt andra brukare av vattnets tjänster, som lokala miljö- och fritidsorganisationer. Boken riktar sig även till studenter vid universitet och högskolor, som vill utbilda sig för att i framtiden axla en del av ansvaret för att Sveriges vatten blir förvaltade på ett långsiktigt hållbart sätt. På följande sidor ger författarna en kort presentation av bokens olika delar. KONTAKT Anna Jöborn Ingela Danielsson ADRESS Göteborgs universitet Box Göteborg TELEFON E-POST WEBBPLATS Innehåll 1 Ny bok: Hållbar vattenförvaltning 2 Alternativ för lokal självförvaltning 3 Metoder för ökat deltagande 4 Samverkan och konflikt 4 Ekonomisk värdering av vattentjänster 5 Ekonomiska styrmedel för att minska övergödningen

2 2 Alternativ för lokal självförvaltning Lokalt samarbete kring vård och nyttjande av vattenresurser finns överallt, och ökar i omfång och betydelse. En världsomspännande rapport från början av 2001 uppskattar antalet samarbeten till flera hundra tusen. Boken Hållbar vattenförvaltning diskuterar främst privat samverkan mellan brukare/intressenter inom ett lokalt vattenområde som riktar olika anspråk mot den gemensamma resursen. Brukare och intressenter avtalar på eget initiativ sinsemellan om gemensamma aktiviteter, om ömsesidig fördelning av skyldigheter och rättigheter, liksom om ramar för och konfliktlösning kring den utnyttjade resursen. Vad som aktualiseras genom EU:s vattendirektiv är att avtal om vattensamverkan mellan brukare/intressenter dras in som en del i genomförandet av de åtgärdsprogram och förvaltningsplaner som direktivet föreskriver. Man får en extern legitimering av samarbetet, som bland annat kan innebära att vattenvårdande åtgärder i lokal samverkan godkänns som del i det övergripande vattenarbetet enligt direktivet. Två så kallade superlokala samverkansalternativ har förts fram i den svenska diskussionen kring vattendirektivet, nämligen framförhandlade miljööverenskommelser/avtal och vattenvårdssamfälligheter. Utifrån befintlig forskning har jag funnit att de har olika för- och nackdelar. Avtalen kan ge kostnadseffektiv måluppfyllelse genom anpassade insatser. De tillvaratar lokal kunskap och engagemang och utnyttjar aktörers identifikation med övriga brukare och med det aktuella vattenområdet. Genom att initiativet ligger hos de samverkande aktörerna finns möjligheter till flexibla lösningar och procedurer. Avtalsmodellen gör inflytande möjligt för många olika intressenter kring resursen Till nackdelarna hör att det är svårt att avgränsa kretsen av»berörda«aktörer. Det är också svårt att rättvist bestämma individuella kostnader, fördelar och bidrag. Problem finns med hur man ska kunna kontrollera»friåkare«som inte uppfyller sin del. Man har funnit att det krävs»eldsjälar«och organisatorisk ingenjörskonst för att hålla frivillig samverkan igång, liksom att det måste finnas en tradition av samverkan och förtroende mellan olika berörda grupper. Avtalsmodellen kräver stor egen insats från avtalande parter både i formulerings- och i genomförandeledet. Den förutsätter goda kunskaper om vattenområdet, om andra parter, och vana vid samverkan i olika organisatoriska sammanhang. En vattenvårdssamfällighet bildas på initiativ av vattenmyndigheten eller berörd(a) aktör(er). Vattenmyndigheten definierar de vattenvårdande åtgärder som ska genomföras i samverkan, avgränsar samverkansområdet med hänsyn till åtgärder samt geografiska och hydrologiska förhållanden, och anger målen för området och när de ska vara uppfyllda. Bildandet sker genom en lantmäteriförrättning av lantmäterimyndigheten. Samfälligheten har fördelar i form av en kostnadseffektiv måluppfyllelse genom anpassade insatser. Den möjliggör en avgränsning av individuella kostnader, fördelar och bidrag. Det är lätt att kontrollera»friåkare«och att tillvarata de ingående lokala brukarnas praktiska kunskaper om resursen. Samfälligheten är också en organisationsform som minskar behovet av lokala»eldsjälar«, och ger kontinuerlig stadga över tid. Samfälligheten har ett lagstadgat informationsansvar för att resultat eller problem i samverkan når fram till alla berörda och till myndigheterna. Till nackdelarna hör den komplicerade proceduren för att ändra de ekonomiska villkoren. Det är svårt att åstadkomma lämplig ekologisk kunskapsbas utan experthjälp. På grund av den strikta organisationsformen sprids vatteninformationen bara till de medverkande, inte självklart till andra intressenter i vattenresursen. Det är alltså svårt för andra vattenberoende intressenter att nå inflytande. Dessutom kan flexibla procedurer och lösningar försvåras genom den fasta organisationsformen. Vad beträffar resursåtgång uppstår en hög förrättningskostnad i startskedet, men samtidigt finns ju klara principer för hur den ska fördelas mellan de ingående aktörerna. T E X T Lennart J Lundqvist, Göteborgs universitet

3 3 Metoder för ökat deltagande Fram tills för några år sedan var allmänhetens och intressenas deltagande i vattenvården i huvudsak hänvisat till formella processer eller informella påtryckningar i samband med den kommunala översiktsplaneringen och vid prövningen av tillstånd för miljöfarliga verksamheter. Men bestämmelserna i EU:s ramdirektiv för vatten, som nu blir gällande i Sverige, förutsätter ökat deltagande i vattenskötseln, både som ett demokratiskt mål i sig och som medel för att nå effektivitet och legitimitet i vattenvårdsarbetet. Därmed ökar behovet av kunskaper om hur man kan öka deltagandet, inte minst också därför att dagens svåraste vattenproblem kommer av diffusa utsläpp, orsakade av ett mycket stort antal aktörer. Boken ser på deltagande som»involvering av individer och grupper utanför den formella statliga och kommunala beslutsapparaten i offentlig politik«. Den sammanfattar erfarenheterna av olika metoder för deltagande i naturresurs- och vattenförvaltning, och försöker se hur dessa kan passas in i ett svenskt vattensammanhang. av direkt medbestämmande knappast bli aktuellt över hela linjen. En strategi för vilken grad av deltagande som är juridiskt/administrativt möjlig och demokratiskt önskvärd på olika nivåer måste därför finnas. Medborgarkontroll Delegerad makt Kompanjonskap Medbestämmande Ett komplement till det allmänna medborgarperspektivet är att arbeta med ett intressentbaserat synsätt i deltagandeprocessen. Vilka aktörer har vad slags intresse av vattenresurser, och på vilken nivå i den hierarki av avrinningsområdesbaserade förvaltningsnivåer som upprättas enligt EU:s vattendirektiv? En analys av varje grupps storlek och organiseringsgrad, intresse mot vattenresursen, resurser i form av ekonomi och kunskaper m m kan ge viktiga utgångspunkter för hur man utformar deltagandemöjligheter som passar dessa gruppers förutsättningar. Vilka metoder bör då användas i en specifik vattenvårdssituation? En viktig faktor är vilken typ av informationsflöden som uppstår vid användandet av en viss deltagandemetod. Generellt kan sägas att metoder som skapar förutsättningar för tvåvägskommunikation mellan intressenter och myndigheter såväl som mellan olika grupper av intressenter är att föredra framför sådana som skapar ett ensidigt informationsflöde från myndighet till allmänhet eller ger en intressentgrupp ett informationsförsteg. Metoderna för ökat deltagande presenteras i form av en stege. Ju högre upp man kommer, desto starkare och mera vidsträckt blir inflytandet, från tämligen passiv eller»mottagande«medverkan över medinflytande och medansvar till faktiskt medbestämmande. Vilka vattenfrågor lämpar sig för olika grader av deltagande? Eftersom vattendirektivet innehåller stora delar av myndighetsutövning kan deltagande i form Legitimering Konsultation Information Sysselsättningsterapi Manipulation Medinflytande och medansvar Medverkan T E X T Anna Jonsson,

4 4 Samverkan och konflikt T E X T Victor Galaz, Göteborgs universitet Vid mitten av 1990-talet stod det klart att Sverige inte skulle lyckas med att uppnå den halvering av kväveläckaget som satts upp som mål tio år tidigare. Kväveläckaget i Halland och Skåne visade sig särskilt problematiskt, med bottendöd och överhängande hot om total utrotning av kustens marina liv. Men varför har beslutsfattare på central, regional och kommunal nivå ännu inte lyckats få bukt med problemet efter så många år? Det finns all anledning att ifrågasätta om»mer«eller»bättre«kunskap i sig löser problemet. I boken Hållbar vattenförvaltning diskuteras en mycket viktig anledning till varför eutrofieringsproblematiken visat sig så svårbearbetad, nämligen frånvaron av gemensamt handlande från viktiga vattenaktörer. Varför är det så svårt att få till stånd en frivillig, ambitiös och åtgärdsinriktad samverkan mellan olika vattenintressenter såsom kommuner, industrier, jordbruksintressen och miljöorganisationer? Boken utvecklar varför samverkan mellan lokala naturresursbrukare är viktig i hanteringen av vattenresurser. Den visar också hur möjligheter och utmaningar för gemensamt handlande kan förstås teoretiskt. En viktig poäng är att beslutsfattare när de diskuterar samverkan mellan vattenintressenter, samtidigt måste ta inbyggda fördelningskonflikter på allvar. Jag visar hur denna samverkan sett ut i Sverige, och varför den enligt den miljöpolitiska forskningen hittills inte fungerat på ett åtgärdsinriktat sätt. Som avslutning utpekas möjliga handlingsvägar för att skapa en samverkan som inte bara är frivillig, utan som också leder till nödvändiga miljöförbättringar. Det står tämligen klart att fördelningen av ansvar för svensk vattenvårdspolitik mellan olika kommuner och centrala myndigheter starkt bidragit till att svåra vattenproblem återstår att lösa. En samordning enligt ambitionen i ramdirektivet är ett välbehövligt första steg mot att få bukt med problemet. Om detta resulterar i myndigheter som lyckas med det svåra konststycket att skapa både ett trovärdigt centralt hot, och trovärdiga centrala åtaganden som resulterar i miljöförbättringar är dock än så länge en öppen fråga. Ekonomisk värdering av vattentjänster T E X T Marianne Löwgren, Med EU:s vattendirektiv kommer ett mer marknadsbetonat synsätt in där man skiljer på vattentjänster, vattenanvändning och aktiviteter. Det nya begreppet vattentjänster är en aning främmande. Vi är vana att tänka på vatten som en fri nyttighet som hittills inte riktigt har ingått i det»vanliga«ekonomiska systemet. Priset för vatten ingår normalt i hyran eller syns som en för fastighetsägaren relativt liten kostnad inbakad i den kommunala renhållningsräkningen. Vattentjänster är verksamhet som gäller försörjning med renvatten och bortforsling av förorenat vatten inom sektorerna hushåll, industri, jordbruk och turism. Till vattenanvändning räknas aktiviteter som kan påverka vattnets status, till exempel sjöfart, vattenreglering, översvämningsskydd, vattenkraftsutvinning och konstbevattning. Aktiviteter är annat som varken räknas till vattentjänster eller vattenanvändning, till exempel fiske och rekreation. Målet i EU:s ramdirektiv för vatten är att god vattenkvalitet ska uppnås så effektivt som möjligt. Avrinningsmyndigheten gör en ekonomisk analys av hur befintliga yt- och grundvattenresurser brukas. I åtgärdsplanerna ska sedan kostnadseffektiva vattenåtgärder föreslås där det behövs. Genom en prissättning som avspeglar vattentjänsternas nytta för olika brukare ska användningen av vattenresurserna styras i rätt riktning. I ramdirektivet finns ett samhällsekonomiskt synsätt. Priserna för vattentjänster ska täcka inte bara de företagsekonomiska (finansiella) kostnaderna för drift, underhåll, administration och kapital, utan också resurskostnader (alternativkostnader) och miljökostnader. Att fastställa finansiella kostnader och resurskostnader är relativt lätt, men det fattas ännu bra och enkla metoder att avgränsa och värdera miljökostnaderna. Genom forskning och samarbete med andra länder i unionen håller vi på att utveckla en praxis för Sverige. Några möjliga sätt att gå till väga beskrivs närmare i boken Hållbar vattenförvaltning.

5 5 det lokala perspektivet Ekonomiska styrmedel för att minska övergödningen Först i slutet av 1980-talet började ekonomiska styrmedel användas i större skala i svensk miljöpolitik. Med ekonomiska styrmedel kan man antingen definiera en kostnad eller öka kostnaden för att använda en resurs, till exempel luft, vatten, kväve etc, och därigenom sporra till beteenden som minskar oönskade miljöeffekter. Man försöker helt enkelt styra olika aktörers handlande via plånboken. Exempel på ekonomiska styrmedel är avgifter, skatter, bidrag, subventioner och system med överlåtbara utsläppsrättigheter. För övergödningen kan framförallt införandet av avgiften på handelsgödsel 1984 ses som en startpunkt. Andra medel är diverse bidrag till jordbruksektorn och avloppsrenings/vattenavgiften. Skatten på handelsgödsel har haft en måttlig direkt effekt på användningen av handelsgödsel. Däremot har inkomsterna använts till åtgärder för att minska övergödningen, och till forskning och information till jordbrukare. Bidragen till jordbruken har ändrats flera gånger och effekterna är därför svåra att utvärdera. Troligen skulle en bättre samordning av bidragen till känsliga och belastade områden ge en större miljöeffekt. Avgiften för avloppsrening har varit effektiv men eftersom den endast ska täcka kostnaderna för reningen ger den få incitament att minska belastningen. Andra styrmedel för att åstadkomma en minskad övergödning är olika system med utsläppsrättigheter och gödselräkenskaper. System med utsläppsrättigheter är dock på många sätt problematiska. Det är svårt att härleda uppkomna miljöskador till ett specifikt utsläpp. Därmed blir administrationen kostsam. Gödselräkenskaper kopplade till ett system med avgifter är också problematiska. Arbetsbördan för jordbrukarna och kostnaden för administrationen av avgiften är stora i förhållande till effekten. Jordbrukarna gör redan idag mycket på frivillig basis för att effektivisera gödslingen och gödselhanteringen. Därför skulle man kunna tänka sig att gödselräkenskaper vore ett sätt att föregå de högre krav på vattenkvaliteten som kommer att ställas genom EU:s vattendirektiv. Andra möjligheter att förbättra effektiviteten ligger i en bättre samordning av de styrmedel som redan finns. Från ett lokalt perspektiv innebär detta bland annat att öka kunskapen om styrmedel. System med utsläppsrättigheter är på många sätt komplicerade. Dock skulle man kunna tänka sig att handel med rättigheter för exempelvis gödselanvändning i vissa fall skulle kunna vara en lokalt framkomlig väg för att minska övergödningen i våra vattendrag. T E X T Johanna Alkan Olsson, B O K E N S K A P I T E L : 1 En ny svensk vattenregim det lokala perspektivet 2 Vatten en omstridd allmänningsresurs 3 Intressen, konflikter och ramar för lösning 4 Vägar till konfliktlösning 5 Det nya Vattensverige och ramarna för lokal vattenförvaltning 6 Miljööverenskommelser som metod för lokal vattenförvaltning 7 Vattensamfälligheter som metod för lokal vattenförvaltning 8 Deltagande en bestämning 9 Metoder för ökat deltagande 10 Deltagandets effekter 11 Spelet om övergödningen en konfliktanalys av samverkan kring vattenresurser 12 Spelet om övergödningen en tillämpning och möjliga utvägar 13 Vattnets värde och kostnad värderingsmetoder 14 Kostnad vad är det? 15 Den ekonomiska analysen i vattendirektivet 16 Miljö, ekonomi och styrmedel 17 Skatter som styrmedel 18 Avgifter som styrmedel 19 Bidrag som styrmedel 20 Alternativa ekonomiska styrmedel 21 Ekonomiska styrmedel i ett lokalt förvaltningsperspektiv 22 För vattnet i tiden?

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...

Läs mer

HANDLEDNING OM VATTENRÅD

HANDLEDNING OM VATTENRÅD Länsstyrelsen Västernorrland, Beredningssekretariatet för vattenförvaltning HANDLEDNING OM VATTENRÅD Foto: Oskar Norrgrann Länsstyrelsen Västernorrland, Beredningssekretariatet för vattenförvaltning HANDLEDNING

Läs mer

Samverkan i Bottenvikens vattendistrikt: analys av vattenrådsarbetet

Samverkan i Bottenvikens vattendistrikt: analys av vattenrådsarbetet Samverkan i Bottenvikens vattendistrikt: analys av vattenrådsarbetet Katarina Eckerberg Anna Zachrisson Gunilla Mårald Statsvetenskapliga institutionen/centrum för utvärderingsforskning, Umeå universitet

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och

Läs mer

Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet

Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet Omslag: Text: Vattendirektivets logotyp Lennart Gladh och Lennart Henrikson January 2006 Världsnaturfonden WWF Världsnaturfonden WWF och Vattendirektivet Om vattendirektivet

Läs mer

Åkerströmmens Vattenvårdsamverkan Avtal om samverkan kring vattenvård, komplettering av plattformen för samverkan

Åkerströmmens Vattenvårdsamverkan Avtal om samverkan kring vattenvård, komplettering av plattformen för samverkan Tjänsteutlåtande 0 Österå J Samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0055-422 Till Kommunstyrelsen Åkerströmmens Vattenvårdsamverkan Avtal om samverkan kring vattenvård, komplettering

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Mälaren - en sjö för miljoner etapp 2

Mälaren - en sjö för miljoner etapp 2 PROTOKOLLSUTDRAG Nämnden för hållbart samhälle NHS 110 Sammanträdesdatum 2014-12-10 1/2 NHS/2014:63-432 Mälaren - en sjö för miljoner etapp 2 Förslag till beslut Nämnden för hållbart samhälle beslutar

Läs mer

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 125-130 Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet

Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet Runar Brännlund, Kristina Ek, Lars Persson och Patrik Söderholm Umeå universitet och Luleå tekniska universitet Syfte och disposition Syftet med presentationen

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet Öckerö 2015-03-30, rev. 2015-04-10 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Skrapste, Lisette Larsson, Susanne Härenstam Ärende: Samråd åtgärdsplaner 2015-2021, vattendirektivet Diarienummer:

Läs mer

Samverkan ger framgång

Samverkan ger framgång Samverkan ger framgång Vi som pratar här framme representerar miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Falkenbergs kommun, och heter: Ingela Danielsson, kommunekolog Johanna Ekelund, vattenförvaltningssamordnare

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521) 1 (5) 2013-02-21 Dnr SU 524-3263-12 Regeringskansliet (Miljödepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Miljökvalitetsnormer i Sverige Miljökvalitetsnormer i Sverige EU:s vattenlagstiftning Vattenuttag, Fiskvatten-, Musselvatten-, Badvatten- och Dricksvattendirektiv Avloppsvatten Nitrat från jordbruk Dricksvatten IPPC Vattendirektivet

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken Bottenvikens karaktärsdrag Perämeren erityispiirteet Belastning och fysisk exploatering Kuormitus ja paineet Identifiering av miljöproblem

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Vattendirektivet i Sverige - incitament, restriktioner och flexibilitet

Vattendirektivet i Sverige - incitament, restriktioner och flexibilitet Vattendirektivet i Sverige - incitament, restriktioner och flexibilitet Lena Gipperth Juridiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Syftet idag: Kort beskrivning av direktivets angreppssätt

Läs mer

Regional miljöstrategi för vatten

Regional miljöstrategi för vatten 1 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms läns landstings miljöstrategiska arbete med vatten Beslutad av landstingsfullmäktige 17 september 2013 2 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna

Läs mer

ÖVERSIKT AV VÄSENTLIGA FRÅGOR FÖR FÖRVALTNINGSPLAN I NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT

ÖVERSIKT AV VÄSENTLIGA FRÅGOR FÖR FÖRVALTNINGSPLAN I NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-04-15\dagordning\tjänsteutlåtande\15 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i norra Östersjöns vattendistrikt.doc

Läs mer

HANDLEDNING OM. Vattenråd SÖDRA ÖSTERSJÖNS OCH VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

HANDLEDNING OM. Vattenråd SÖDRA ÖSTERSJÖNS OCH VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT HANDLEDNING OM Vattenråd SÖDRA ÖSTERSJÖNS OCH VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Det har aldrig funnits större möjligheter att påverka den svenska vattenförvaltningens inriktning än nu. Vattenråd ger unika möjligheter

Läs mer

För att ändra/uppdatera/ta bort Presentationsnamn och Namn i foten, gå in på Infoga - Sidhuvud/sidfot

För att ändra/uppdatera/ta bort Presentationsnamn och Namn i foten, gå in på Infoga - Sidhuvud/sidfot Presentation Niklas Egriell (M.Sc) Utredare och ansvarig för HaV:s arbete med frågor kring vattenkraft och vattenreglering Niklas.egriell@havochvatten.se 010-698 60 86 9/28/12 1 9/28/12 2 Pågående arbeten

Läs mer

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Av Fredrik Warnquist, Fastighetsvetenskap LTH Fastighetssamverkan Fastighetssamverkan

Läs mer

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu.int).

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu.int). Denna publikation kan fås gratis, så länge upplagan räcker, från: Informationscenter (BU-9 0/11) Generaldirektoratet för miljö Europeiska kommissionen BE-1049 Bryssel Fax: +32 2 299 61 98 E-post: ENV-PUBS@cec.eu.int

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

LUND REMISSVAR

LUND REMISSVAR LUND 2015-05-04 REMISSVAR Kävlingeåns vattenråd lämnar härmed sina synpunkter på Vattenmyndighetens samråd beträffande Åtgärdsprogram, Miljökvalitetsnormer och Förvaltningsplan för 2015-2021 Vattenrådets

Läs mer

Va Programmet i Norrtälje. Amelia Morey Strömberg

Va Programmet i Norrtälje. Amelia Morey Strömberg Va Programmet i Norrtälje Amelia Morey Strömberg 2 Bakgrund En viktig faktor för tillväxt i Norrtälje kommun är möjligheten att bosätta sig i tidigare fritidshusområden.. Människors behov av komfortabla

Läs mer

Återrapportering av vattenmyndighetens åtgärdsprogram redovisning från vattendirektivsgruppen

Återrapportering av vattenmyndighetens åtgärdsprogram redovisning från vattendirektivsgruppen Meddelande 1(1) Datum Vårt dnr 2015-2362 Ingela Danielsson 0346-88 50 41 ingela.danielsson@falkenberg.se Kommunstyrelsen Återrapportering av vattenmyndighetens åtgärdsprogram redovisning från vattendirektivsgruppen

Läs mer

Förankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra 2012-06-01. Rune Hallgren LRF

Förankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra 2012-06-01. Rune Hallgren LRF Förankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra 2012-06-01 Rune Hallgren LRF Vattenförvaltning Lära gemensamt för att förvalta gemensamt Vattenförvaltning betyder att förankrade program och planer

Läs mer

Vattenförvaltingen samråd 2014-2015

Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenutmaningar i närtid Vattenverksamhetsutredningen Avgiftssystem för vattenprovtagning Samråd vattenförvaltningen 2015-2021 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3

Läs mer

Utredningen om styrmedel för en bättre vattenkvalitet kan kortfattat sägas ha två huvuduppgifter

Utredningen om styrmedel för en bättre vattenkvalitet kan kortfattat sägas ha två huvuduppgifter Vattendagen 2010-01-27. Anförande Dag von Schantz Utredningen om styrmedel för en bättre vattenkvalitet kan kortfattat sägas ha två huvuduppgifter dels ska den nuvarande svenska prispolitiken för vattentjänster

Läs mer

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i

Läs mer

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? 2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval. SKRÄBEÅNS VATTENRÅD ARBETSPLAN 2014 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd ökar successivt sin kunskap om avrinningsområdet och om vattenförvaltning i allmänhet. Ett utbyte med andra vattenråd

Läs mer

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Vattendirektivet så påverkas kommunerna Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser För mer information hänvisas till respektive avsnitt i samrådsdokumentet. Arbetsprogram

Läs mer

Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt

Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt Lisa Emelia Svensson Havs- och vattenambassadör @EmeliaLisa Diskussionspunkter Vatten - en internationell utblick Nationellt och EU perspektiv Dricksvattenutredningen

Läs mer

Kommittédirektiv. En effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation. Dir. 2016:23

Kommittédirektiv. En effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation. Dir. 2016:23 Kommittédirektiv En effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation Dir. 2016:23 Beslut vid regeringssammanträde den 17 mars 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska identifiera

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar Län

Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar Län Handläggare Kerstin Ahlberg 0480-45 03 27 Datum Ärendebeteckning 2013-1967 SamhäUsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Sökande: Ärende: *Remiss Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Fritidsnämnden Fiskeutvecklingsplan

Fritidsnämnden Fiskeutvecklingsplan Fiskeutvecklingsplan Styrdokument för utveckling av fritidsfisket Skellefteå kommun 2016-2030 Fritidsfiske Fritidsfisket är den åttonde vanligaste friluftsaktiviteten i Sverige och en aktivitet som många

Läs mer

Vattenrådet i Bohuslän.VRBK

Vattenrådet i Bohuslän.VRBK Vattenrådet i Bohuslän.VRBK En liten historia om hur vi i Bohuslän under tre år arbetade med att skapa ett Vattenråd i Bohuslän. Metod, svårigheter, något om lagar som måste beaktas, etc. Konstituerande

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012 HaV Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012 1 SwAM Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012 2 HaVs vision: - Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Ett verktyg i kommunernas dricksvattenarbete Malin Pettersson, Vattenmyndigheten Dricksvattenseminarium, Garnisonen, 31 maj 2016 Rent vatten börjar bli en bristvara

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-26 Handläggare: Anders Lindgren Telefon: 08 508 09 306 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2009-06-11 Samråd

Läs mer

Bakgrund - geografi. Torneälvens avrinningsområde

Bakgrund - geografi. Torneälvens avrinningsområde Bakgrund - geografi Torneälvens avrinningsområde Area: Ca 40 000 km 2 Ca 2/3 av ytan ligger i Sverige, ca 1/3 i Finland och endast en liten del i Norge. De största älvarna, tillika nationsgräns mellan

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Aktuellt från Havs- och vattenmyndigheten

Aktuellt från Havs- och vattenmyndigheten Aktuellt från Havs- och vattenmyndigheten Anneli Harlén 2012-04-20 1 Länsstyrelserna 2012-04-20 2 Skriv ditt namn här 2012-04-20 3 HaV Ungefär 230 anställda Huvudkontor i Göteborg Fiskerikontroll i Simrishamn,

Läs mer

Marint centrum. där havet är en tillgång

Marint centrum. där havet är en tillgång Marint centrum där havet är en tillgång Program 10 FEB 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Forskningsstudien ECOSIMP i ett Simrishamnsperspektiv, Thomas Palo 13.30 14.00 Rapport från Innovatten, Marint Centrum

Läs mer

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar

Läs mer

Val av styrmedel. Definiera äganderätter, Coase teorem. Regleringar. Skatter och subventioner. Marknader för utsläpp. Reglering eller skatt??

Val av styrmedel. Definiera äganderätter, Coase teorem. Regleringar. Skatter och subventioner. Marknader för utsläpp. Reglering eller skatt?? Val av styrmedel Definiera äganderätter, Coase teorem Regleringar Skatter och subventioner Marknader för utsläpp Reglering eller skatt?? Äganderätter, Coase Teorem Två olika aktiviteter: (A) (B) Skogsbruk

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Bilaga 4 Mall för årsredovisning

Bilaga 4 Mall för årsredovisning Bilaga 4 Mall för årsredovisning Rapportering och ansökan av verksamhets bidrag för vattenråd Alla vattenråd som har en överenskommelse med Vattenmyndigheten för Västerhavet får ett årligt ekonomiskt bidrag

Läs mer

nyhetsbrev nummer 6 från mistra juni 2007

nyhetsbrev nummer 6 från mistra juni 2007 Gamla Brogatan 36 38 11120 Stockholm Telefon 087911020 Fax 087911029 nyhetsbrev@mistra.org www.mistra.org nyhetsbrev nummer 6 från mistra juni 2007 FOTO: STOCK XCHNG i fokus Underlag till internationella

Läs mer

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Kajsa Berggren 16 nov 2011 2011-11-08 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se 2011-11-08

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Dialogprojektet Vattendagarna Uppdraget Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Vattenrådgivning Alvesta Rune Hallgren LRF

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Vattenrådgivning Alvesta Rune Hallgren LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Vattenrådgivning Alvesta 2010-09-16 Rune Hallgren LRF Water Management in the Kaggebo Drainage Area DEMO Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Deltagande Modellering Vattendragsgruppens

Läs mer

Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och

Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och Miljösamverkan Sverige Myndigheternas syn på åtgärdsbetinget i vattendelegationernas beslut 2009 om vattenförvaltningsplaner för genomförande av EU:s ramvattendirektiv

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om inrättande av Havs- och vattenmyndigheten (M 2010:03) Dir. 2011:14

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om inrättande av Havs- och vattenmyndigheten (M 2010:03) Dir. 2011:14 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om inrättande av Havs- och vattenmyndigheten (M 2010:03) Dir. 2011:14 Beslut vid regeringssammanträde den 24 februari 2011 Sammanfattning Den särskilda

Läs mer

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Antagen av miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun den 12 mars 2014. Det här dokumentet ska fungera som en vägledning över arbetet med

Läs mer

Kommunal VA plan. Mora kommun

Kommunal VA plan. Mora kommun Kommunal VA plan Mora kommun 1 2 Kommunal VA försörjning? Kommunal VA plan Med kommunal VA-plan menas ett styrdokument som beskriver hur kommunen ska lösa VA-försörjningen i hela kommunen, d.v.s. både

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Vem bestämmer om Tämnaren?

Vem bestämmer om Tämnaren? Vem bestämmer om Tämnaren? Tämnarens Vattenråd 1 Ett demokratiskt perspektiv på det framtida samspelet mellan natur och samhälle Hans Peter Hansen, forskare, SLU Nadarajah Sriskandarajah, professor, SLU

Läs mer

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har

Läs mer

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Vattenplan 2013 2021 Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Målet är att diskutera mål, möjliga åtgärder och förslag till utformning av den reviderade planen. I Eskilstuna vill vi ha ett

Läs mer

Den nya havs- och vattenmyndigheten var hamnar VA-frågorna? Björne Olsson, enhetschef Bålsta 17 augusti 2011

Den nya havs- och vattenmyndigheten var hamnar VA-frågorna? Björne Olsson, enhetschef Bålsta 17 augusti 2011 var hamnar VA-frågorna? Björne Olsson, enhetschef Bålsta 17 augusti 2011 Fram till juni 2011 fanns ett antal arbetsgrupper som initierats av "utredningen för inrättande av Havs- och Vattenmyndigheten".

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Projektplan KK08/317 Anneli Carlén Utmaning Rädda Östersjön Projektstart Projektavslut Avslutat Sign. Anneli Carlén 2009-01-21 Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Innehåll 1. Mål... 3 2. Östersjön...

Läs mer

GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson

GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson Studien görs inom ramen för projektet: Ecosystems as common pool resources - Implications for building

Läs mer

Styrdokument dagvatten

Styrdokument dagvatten DANDERYDS KOMMUN 1(7) Styrdokument dagvatten Antaget av kommunfullmäktige 2012-06-11 1. Syfte och mål Syftet med styrdokumentet för dagvatten är att fastställa strategi för dagvattenhantering i kommunen.

Läs mer

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund 2016-02-02 SAMRÅDET AVSLUTAT (NOV 2014 APRIL 2015) Stort engagemang 50-tal möten 2000 deltagare Alla yttranden

Läs mer

Beskrivning av Edsviken Vattensamverkan och översiktliga direktiv

Beskrivning av Edsviken Vattensamverkan och översiktliga direktiv 2014-01-27 Kommunstyrelserna i Danderyd, Järfälla och Sollentuna kommuner samt styrelsen för Stockholm Vatten AB, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Solna stad och stadsbyggnads och miljönämnden i Sundbybergs

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer