1 Ny bok: Hållbar. vattenförvaltning. Innehåll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 Ny bok: Hållbar. vattenförvaltning. Innehåll"

Transkript

1 Vattenstrategiska forskningsprogrammet JUNI 2004 NR 1 VASTRA är ett multidisciplinärt, lösningsorienterat forskningsprogram som bedriver forskning kring strategier för en långsiktigt hållbar vattenförvaltning. Målet för VASTRA är att bidra till ökad kunskap och utveckling av metoder och verktyg som väsentligt bidrar till att finna effektiva och socialt accepterade lösningar av problemen med övergödning. Programmet pågår från år 1997 till och med 2004 och den andra avslutande fasen av programmet påbörjades år Boken Hållbar vattenförvaltning (ISBN ) av L. Lundqvist, A. Jonsson, V. Galaz, M. Löwgren och J. Alkan Olsson kan beställas via VASTRA:s hemsida: Hållbar vattenförvaltning organisering, deltagande, inflytande, ekonomi är titeln på en ny bok från VASTRA:s samhällsvetenskapliga forskare. Boken fokuserar på det lokala perspektivet och vill ge svar på frågor som: Hur kan vattenförvaltning organiseras och skötas genom självförvaltning på lokal nivå? Hur kan brukarnas deltagande och inflytande säkras? Hur kan man beräkna vattnets värde och fördela kostnader för åtgärder mellan olika intressenter? Vilka medel kan användas för att åstadkomma önskvärda vattenmål? Under de närmaste åren ska EU:s ramdirektiv för vatten genomföras i Sverige med målet att uppnå god vattenstatus i samtliga vatten senast Det kommer att innebära stora förändringar. En helt ny organisation för vattenförvaltning ska upprättas, som grundas på en indelning i avrinningsområden. Flera statliga myndigheter arbetar med att utforma riktlinjer och handledningar för att ta fram de åtgärdsprogram och förvaltningsplaner som ramdirektivet kräver. Miljöbalken och lagen om vattenverksamhet ändras för att passa in i den nya ordningen. Allt detta kommer att påverka alla som på olika sätt använder resursen vatten och de tjänster som vattnet erbjuder. Boken vänder sig därför till alla på lokal, regional och även nationell nivå som redan nu berörs och kommer att beröras av det stora arbetet med att praktiskt genomföra EU:s vattendirektiv. Det gäller de som arbetar med förvaltningen av våra vattenresurser, inom exempelvis miljövård, planering och lokal/regional utveckling, de som genom sin verksamhet påverkar vattnets kvalitet, exempelvis lantbrukare och företag, samt andra brukare av vattnets tjänster, som lokala miljö- och fritidsorganisationer. Boken riktar sig även till studenter vid universitet och högskolor, som vill utbilda sig för att i framtiden axla en del av ansvaret för att Sveriges vatten blir förvaltade på ett långsiktigt hållbart sätt. På följande sidor ger författarna en kort presentation av bokens olika delar. KONTAKT Anna Jöborn Ingela Danielsson ADRESS Göteborgs universitet Box Göteborg TELEFON E-POST WEBBPLATS Innehåll 1 Ny bok: Hållbar vattenförvaltning 2 Alternativ för lokal självförvaltning 3 Metoder för ökat deltagande 4 Samverkan och konflikt 4 Ekonomisk värdering av vattentjänster 5 Ekonomiska styrmedel för att minska övergödningen

2 2 Alternativ för lokal självförvaltning Lokalt samarbete kring vård och nyttjande av vattenresurser finns överallt, och ökar i omfång och betydelse. En världsomspännande rapport från början av 2001 uppskattar antalet samarbeten till flera hundra tusen. Boken Hållbar vattenförvaltning diskuterar främst privat samverkan mellan brukare/intressenter inom ett lokalt vattenområde som riktar olika anspråk mot den gemensamma resursen. Brukare och intressenter avtalar på eget initiativ sinsemellan om gemensamma aktiviteter, om ömsesidig fördelning av skyldigheter och rättigheter, liksom om ramar för och konfliktlösning kring den utnyttjade resursen. Vad som aktualiseras genom EU:s vattendirektiv är att avtal om vattensamverkan mellan brukare/intressenter dras in som en del i genomförandet av de åtgärdsprogram och förvaltningsplaner som direktivet föreskriver. Man får en extern legitimering av samarbetet, som bland annat kan innebära att vattenvårdande åtgärder i lokal samverkan godkänns som del i det övergripande vattenarbetet enligt direktivet. Två så kallade superlokala samverkansalternativ har förts fram i den svenska diskussionen kring vattendirektivet, nämligen framförhandlade miljööverenskommelser/avtal och vattenvårdssamfälligheter. Utifrån befintlig forskning har jag funnit att de har olika för- och nackdelar. Avtalen kan ge kostnadseffektiv måluppfyllelse genom anpassade insatser. De tillvaratar lokal kunskap och engagemang och utnyttjar aktörers identifikation med övriga brukare och med det aktuella vattenområdet. Genom att initiativet ligger hos de samverkande aktörerna finns möjligheter till flexibla lösningar och procedurer. Avtalsmodellen gör inflytande möjligt för många olika intressenter kring resursen Till nackdelarna hör att det är svårt att avgränsa kretsen av»berörda«aktörer. Det är också svårt att rättvist bestämma individuella kostnader, fördelar och bidrag. Problem finns med hur man ska kunna kontrollera»friåkare«som inte uppfyller sin del. Man har funnit att det krävs»eldsjälar«och organisatorisk ingenjörskonst för att hålla frivillig samverkan igång, liksom att det måste finnas en tradition av samverkan och förtroende mellan olika berörda grupper. Avtalsmodellen kräver stor egen insats från avtalande parter både i formulerings- och i genomförandeledet. Den förutsätter goda kunskaper om vattenområdet, om andra parter, och vana vid samverkan i olika organisatoriska sammanhang. En vattenvårdssamfällighet bildas på initiativ av vattenmyndigheten eller berörd(a) aktör(er). Vattenmyndigheten definierar de vattenvårdande åtgärder som ska genomföras i samverkan, avgränsar samverkansområdet med hänsyn till åtgärder samt geografiska och hydrologiska förhållanden, och anger målen för området och när de ska vara uppfyllda. Bildandet sker genom en lantmäteriförrättning av lantmäterimyndigheten. Samfälligheten har fördelar i form av en kostnadseffektiv måluppfyllelse genom anpassade insatser. Den möjliggör en avgränsning av individuella kostnader, fördelar och bidrag. Det är lätt att kontrollera»friåkare«och att tillvarata de ingående lokala brukarnas praktiska kunskaper om resursen. Samfälligheten är också en organisationsform som minskar behovet av lokala»eldsjälar«, och ger kontinuerlig stadga över tid. Samfälligheten har ett lagstadgat informationsansvar för att resultat eller problem i samverkan når fram till alla berörda och till myndigheterna. Till nackdelarna hör den komplicerade proceduren för att ändra de ekonomiska villkoren. Det är svårt att åstadkomma lämplig ekologisk kunskapsbas utan experthjälp. På grund av den strikta organisationsformen sprids vatteninformationen bara till de medverkande, inte självklart till andra intressenter i vattenresursen. Det är alltså svårt för andra vattenberoende intressenter att nå inflytande. Dessutom kan flexibla procedurer och lösningar försvåras genom den fasta organisationsformen. Vad beträffar resursåtgång uppstår en hög förrättningskostnad i startskedet, men samtidigt finns ju klara principer för hur den ska fördelas mellan de ingående aktörerna. T E X T Lennart J Lundqvist, Göteborgs universitet

3 3 Metoder för ökat deltagande Fram tills för några år sedan var allmänhetens och intressenas deltagande i vattenvården i huvudsak hänvisat till formella processer eller informella påtryckningar i samband med den kommunala översiktsplaneringen och vid prövningen av tillstånd för miljöfarliga verksamheter. Men bestämmelserna i EU:s ramdirektiv för vatten, som nu blir gällande i Sverige, förutsätter ökat deltagande i vattenskötseln, både som ett demokratiskt mål i sig och som medel för att nå effektivitet och legitimitet i vattenvårdsarbetet. Därmed ökar behovet av kunskaper om hur man kan öka deltagandet, inte minst också därför att dagens svåraste vattenproblem kommer av diffusa utsläpp, orsakade av ett mycket stort antal aktörer. Boken ser på deltagande som»involvering av individer och grupper utanför den formella statliga och kommunala beslutsapparaten i offentlig politik«. Den sammanfattar erfarenheterna av olika metoder för deltagande i naturresurs- och vattenförvaltning, och försöker se hur dessa kan passas in i ett svenskt vattensammanhang. av direkt medbestämmande knappast bli aktuellt över hela linjen. En strategi för vilken grad av deltagande som är juridiskt/administrativt möjlig och demokratiskt önskvärd på olika nivåer måste därför finnas. Medborgarkontroll Delegerad makt Kompanjonskap Medbestämmande Ett komplement till det allmänna medborgarperspektivet är att arbeta med ett intressentbaserat synsätt i deltagandeprocessen. Vilka aktörer har vad slags intresse av vattenresurser, och på vilken nivå i den hierarki av avrinningsområdesbaserade förvaltningsnivåer som upprättas enligt EU:s vattendirektiv? En analys av varje grupps storlek och organiseringsgrad, intresse mot vattenresursen, resurser i form av ekonomi och kunskaper m m kan ge viktiga utgångspunkter för hur man utformar deltagandemöjligheter som passar dessa gruppers förutsättningar. Vilka metoder bör då användas i en specifik vattenvårdssituation? En viktig faktor är vilken typ av informationsflöden som uppstår vid användandet av en viss deltagandemetod. Generellt kan sägas att metoder som skapar förutsättningar för tvåvägskommunikation mellan intressenter och myndigheter såväl som mellan olika grupper av intressenter är att föredra framför sådana som skapar ett ensidigt informationsflöde från myndighet till allmänhet eller ger en intressentgrupp ett informationsförsteg. Metoderna för ökat deltagande presenteras i form av en stege. Ju högre upp man kommer, desto starkare och mera vidsträckt blir inflytandet, från tämligen passiv eller»mottagande«medverkan över medinflytande och medansvar till faktiskt medbestämmande. Vilka vattenfrågor lämpar sig för olika grader av deltagande? Eftersom vattendirektivet innehåller stora delar av myndighetsutövning kan deltagande i form Legitimering Konsultation Information Sysselsättningsterapi Manipulation Medinflytande och medansvar Medverkan T E X T Anna Jonsson,

4 4 Samverkan och konflikt T E X T Victor Galaz, Göteborgs universitet Vid mitten av 1990-talet stod det klart att Sverige inte skulle lyckas med att uppnå den halvering av kväveläckaget som satts upp som mål tio år tidigare. Kväveläckaget i Halland och Skåne visade sig särskilt problematiskt, med bottendöd och överhängande hot om total utrotning av kustens marina liv. Men varför har beslutsfattare på central, regional och kommunal nivå ännu inte lyckats få bukt med problemet efter så många år? Det finns all anledning att ifrågasätta om»mer«eller»bättre«kunskap i sig löser problemet. I boken Hållbar vattenförvaltning diskuteras en mycket viktig anledning till varför eutrofieringsproblematiken visat sig så svårbearbetad, nämligen frånvaron av gemensamt handlande från viktiga vattenaktörer. Varför är det så svårt att få till stånd en frivillig, ambitiös och åtgärdsinriktad samverkan mellan olika vattenintressenter såsom kommuner, industrier, jordbruksintressen och miljöorganisationer? Boken utvecklar varför samverkan mellan lokala naturresursbrukare är viktig i hanteringen av vattenresurser. Den visar också hur möjligheter och utmaningar för gemensamt handlande kan förstås teoretiskt. En viktig poäng är att beslutsfattare när de diskuterar samverkan mellan vattenintressenter, samtidigt måste ta inbyggda fördelningskonflikter på allvar. Jag visar hur denna samverkan sett ut i Sverige, och varför den enligt den miljöpolitiska forskningen hittills inte fungerat på ett åtgärdsinriktat sätt. Som avslutning utpekas möjliga handlingsvägar för att skapa en samverkan som inte bara är frivillig, utan som också leder till nödvändiga miljöförbättringar. Det står tämligen klart att fördelningen av ansvar för svensk vattenvårdspolitik mellan olika kommuner och centrala myndigheter starkt bidragit till att svåra vattenproblem återstår att lösa. En samordning enligt ambitionen i ramdirektivet är ett välbehövligt första steg mot att få bukt med problemet. Om detta resulterar i myndigheter som lyckas med det svåra konststycket att skapa både ett trovärdigt centralt hot, och trovärdiga centrala åtaganden som resulterar i miljöförbättringar är dock än så länge en öppen fråga. Ekonomisk värdering av vattentjänster T E X T Marianne Löwgren, Med EU:s vattendirektiv kommer ett mer marknadsbetonat synsätt in där man skiljer på vattentjänster, vattenanvändning och aktiviteter. Det nya begreppet vattentjänster är en aning främmande. Vi är vana att tänka på vatten som en fri nyttighet som hittills inte riktigt har ingått i det»vanliga«ekonomiska systemet. Priset för vatten ingår normalt i hyran eller syns som en för fastighetsägaren relativt liten kostnad inbakad i den kommunala renhållningsräkningen. Vattentjänster är verksamhet som gäller försörjning med renvatten och bortforsling av förorenat vatten inom sektorerna hushåll, industri, jordbruk och turism. Till vattenanvändning räknas aktiviteter som kan påverka vattnets status, till exempel sjöfart, vattenreglering, översvämningsskydd, vattenkraftsutvinning och konstbevattning. Aktiviteter är annat som varken räknas till vattentjänster eller vattenanvändning, till exempel fiske och rekreation. Målet i EU:s ramdirektiv för vatten är att god vattenkvalitet ska uppnås så effektivt som möjligt. Avrinningsmyndigheten gör en ekonomisk analys av hur befintliga yt- och grundvattenresurser brukas. I åtgärdsplanerna ska sedan kostnadseffektiva vattenåtgärder föreslås där det behövs. Genom en prissättning som avspeglar vattentjänsternas nytta för olika brukare ska användningen av vattenresurserna styras i rätt riktning. I ramdirektivet finns ett samhällsekonomiskt synsätt. Priserna för vattentjänster ska täcka inte bara de företagsekonomiska (finansiella) kostnaderna för drift, underhåll, administration och kapital, utan också resurskostnader (alternativkostnader) och miljökostnader. Att fastställa finansiella kostnader och resurskostnader är relativt lätt, men det fattas ännu bra och enkla metoder att avgränsa och värdera miljökostnaderna. Genom forskning och samarbete med andra länder i unionen håller vi på att utveckla en praxis för Sverige. Några möjliga sätt att gå till väga beskrivs närmare i boken Hållbar vattenförvaltning.

5 5 det lokala perspektivet Ekonomiska styrmedel för att minska övergödningen Först i slutet av 1980-talet började ekonomiska styrmedel användas i större skala i svensk miljöpolitik. Med ekonomiska styrmedel kan man antingen definiera en kostnad eller öka kostnaden för att använda en resurs, till exempel luft, vatten, kväve etc, och därigenom sporra till beteenden som minskar oönskade miljöeffekter. Man försöker helt enkelt styra olika aktörers handlande via plånboken. Exempel på ekonomiska styrmedel är avgifter, skatter, bidrag, subventioner och system med överlåtbara utsläppsrättigheter. För övergödningen kan framförallt införandet av avgiften på handelsgödsel 1984 ses som en startpunkt. Andra medel är diverse bidrag till jordbruksektorn och avloppsrenings/vattenavgiften. Skatten på handelsgödsel har haft en måttlig direkt effekt på användningen av handelsgödsel. Däremot har inkomsterna använts till åtgärder för att minska övergödningen, och till forskning och information till jordbrukare. Bidragen till jordbruken har ändrats flera gånger och effekterna är därför svåra att utvärdera. Troligen skulle en bättre samordning av bidragen till känsliga och belastade områden ge en större miljöeffekt. Avgiften för avloppsrening har varit effektiv men eftersom den endast ska täcka kostnaderna för reningen ger den få incitament att minska belastningen. Andra styrmedel för att åstadkomma en minskad övergödning är olika system med utsläppsrättigheter och gödselräkenskaper. System med utsläppsrättigheter är dock på många sätt problematiska. Det är svårt att härleda uppkomna miljöskador till ett specifikt utsläpp. Därmed blir administrationen kostsam. Gödselräkenskaper kopplade till ett system med avgifter är också problematiska. Arbetsbördan för jordbrukarna och kostnaden för administrationen av avgiften är stora i förhållande till effekten. Jordbrukarna gör redan idag mycket på frivillig basis för att effektivisera gödslingen och gödselhanteringen. Därför skulle man kunna tänka sig att gödselräkenskaper vore ett sätt att föregå de högre krav på vattenkvaliteten som kommer att ställas genom EU:s vattendirektiv. Andra möjligheter att förbättra effektiviteten ligger i en bättre samordning av de styrmedel som redan finns. Från ett lokalt perspektiv innebär detta bland annat att öka kunskapen om styrmedel. System med utsläppsrättigheter är på många sätt komplicerade. Dock skulle man kunna tänka sig att handel med rättigheter för exempelvis gödselanvändning i vissa fall skulle kunna vara en lokalt framkomlig väg för att minska övergödningen i våra vattendrag. T E X T Johanna Alkan Olsson, B O K E N S K A P I T E L : 1 En ny svensk vattenregim det lokala perspektivet 2 Vatten en omstridd allmänningsresurs 3 Intressen, konflikter och ramar för lösning 4 Vägar till konfliktlösning 5 Det nya Vattensverige och ramarna för lokal vattenförvaltning 6 Miljööverenskommelser som metod för lokal vattenförvaltning 7 Vattensamfälligheter som metod för lokal vattenförvaltning 8 Deltagande en bestämning 9 Metoder för ökat deltagande 10 Deltagandets effekter 11 Spelet om övergödningen en konfliktanalys av samverkan kring vattenresurser 12 Spelet om övergödningen en tillämpning och möjliga utvägar 13 Vattnets värde och kostnad värderingsmetoder 14 Kostnad vad är det? 15 Den ekonomiska analysen i vattendirektivet 16 Miljö, ekonomi och styrmedel 17 Skatter som styrmedel 18 Avgifter som styrmedel 19 Bidrag som styrmedel 20 Alternativa ekonomiska styrmedel 21 Ekonomiska styrmedel i ett lokalt förvaltningsperspektiv 22 För vattnet i tiden?

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu.int).

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu.int). Denna publikation kan fås gratis, så länge upplagan räcker, från: Informationscenter (BU-9 0/11) Generaldirektoratet för miljö Europeiska kommissionen BE-1049 Bryssel Fax: +32 2 299 61 98 E-post: ENV-PUBS@cec.eu.int

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Va Programmet i Norrtälje. Amelia Morey Strömberg

Va Programmet i Norrtälje. Amelia Morey Strömberg Va Programmet i Norrtälje Amelia Morey Strömberg 2 Bakgrund En viktig faktor för tillväxt i Norrtälje kommun är möjligheten att bosätta sig i tidigare fritidshusområden.. Människors behov av komfortabla

Läs mer

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna

Läs mer

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval. SKRÄBEÅNS VATTENRÅD ARBETSPLAN 2014 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd ökar successivt sin kunskap om avrinningsområdet och om vattenförvaltning i allmänhet. Ett utbyte med andra vattenråd

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Av Fredrik Warnquist, Fastighetsvetenskap LTH Fastighetssamverkan Fastighetssamverkan

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Dialogprojektet Vattendagarna Uppdraget Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Valencia Charter svensk översättning april 2006

Valencia Charter svensk översättning april 2006 V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse.

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse. Tjänsteskrivelse Handläggare: Andrea Nowag Telefonnummer: 0411-57 73 53 E-postadress: andrea.nowag@ystad.se Datum 2015-03-18 2015/87 Kommunstyrelsen Diarienummer Yttrande angående samråd inom vattenförvaltningen

Läs mer

V A T T E N S A M L I N G 2012

V A T T E N S A M L I N G 2012 V A T T E N S A M L I N G 2012 Möre Hotell i Torsås kommun den 1 juni 2012. Minnesanteckningar Moment 2 Föreläsare Eva Steiner (Karlskrona kommun/lyckebyåns vattenförbund) Hur kan utbildning och kommunikation

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

VASTRA RAPPORT 6. På tal om vatten. Om vägen mot en hållbar vattenförvaltning

VASTRA RAPPORT 6. På tal om vatten. Om vägen mot en hållbar vattenförvaltning VASTRA RAPPORT 6 På tal om vatten Om vägen mot en hållbar vattenförvaltning 1 2 Redaktion Anna Jöborn, Ingela Danielsson och Hans Oscarsson Författare Lotta Andersson, Berit Arheimer, Sofia Kallner Bastviken,

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd 2014-03-20 Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd information och samverkan i vattenrådsverksamheten 2014 Innehåll Kontinuerliga möten... 4 Samverkan och Samråd Vattenmyndigheten... 4 Arbetsgrupp för

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanlands län Samrådssvar dnr 537-5058-14 Att: Vattenmyndigheten 721 86 Västerås Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för

Läs mer

teori och praktik Vattenråd Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt

teori och praktik Vattenråd Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt teori och praktik Vattenråd Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt Produktion Vattenmyndigheterna för Västerhavet och Södra Östersjön Redaktörer Hans Oscarsson och Anna Ek Grafisk form Malin

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Kostar gratis? Mikael Medelberg, VD

Kostar gratis? Mikael Medelberg, VD Kostar gratis? Mikael Medelberg, VD tta(?) kloka kommuner VAhuvudman Uppdrag Ekerö Stockholm Kick Off 2013-08-21 Ekonomi Kundservice Kommunikation Upphandling Va- Rådgivning Projekthantering Krishantering

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

En effektiv miljöpolitik

En effektiv miljöpolitik En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin

Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin Ledarskap och hälsa Resultat från forskning inom regionen Lotta Dellve, docent Arbets-och Miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ledare och medarbetare skapar tillsammans en hälsofrämjande arbetsplats!

Läs mer

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man?

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? En guide över arbetsgången vid bildandet av gemensam VA-anläggning i samband med anslutning till allmänt VA-nät Varför allmänt vatten och avlopp? Under 2009 beslutades

Läs mer

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010 Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraften är en mycket värdefull tillgång för produktion av förnybar el och spelar en central roll i Sveriges elförsörjning

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Levande vatten & bygd

Levande vatten & bygd Levande vatten & bygd Tämnarens Vattenråd 1 Tämnarens ursprung Sjön Tämnaren är fortfarande Upplands största sjö, trots att sjösänkningar minskat dess yta. Tämnaren, som idag har en yta på 38 kvadratkilometer,

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Roslagsvatten. Priset på vatten. Mikael Medelberg, VD

Roslagsvatten. Priset på vatten. Mikael Medelberg, VD Roslagsvatten Priset på vatten Mikael Medelberg, VD Hotell Roslagsvatten Kommunikation VA-Ekonomi Upphandling Projektering Projekthantering Krishantering och beredskap Labb Kundservice Drift Sju kloka

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Förvaltningsberättelse för Åtgärder i Vatten budgetåret 2014

Förvaltningsberättelse för Åtgärder i Vatten budgetåret 2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1 (9) Datum 2015-01-28 Förvaltningsberättelse för Åtgärder i Vatten budgetåret 2014 Godkännande Godkänd av Roll/Befattning Datum Uppdateringshistorik Version Ansvarig Datum Kommentar

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Från kunskap till handling Norrköping 6-7 maj 2014 2014-05-12 1 Marcus Ihre, Projektledare SIS marcus.ihre@sis.se, 0709 48 06 61

Läs mer

Kostnadseffektivitetsanalys i EG:s ramdirektiv för vatten

Kostnadseffektivitetsanalys i EG:s ramdirektiv för vatten Rapport 2006:16 Kostnadseffektivitetsanalys i EG:s ramdirektiv för vatten Figur 5: Scenario Vattendrag som rinner genom område 1 och 2 och slutligen mynnar ut i kust området. Avloppsreningsverk A i område

Läs mer

Implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten i kommunernas planarbete - En studie av kommunerna i Stockholms län

Implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten i kommunernas planarbete - En studie av kommunerna i Stockholms län Implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten i kommunernas planarbete - En studie av kommunerna i Stockholms län The Implementation of the European Water Framework Directive in the planning process

Läs mer

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Projektbeskrivning Enskilda avlopp (fosforfällor)

Projektbeskrivning Enskilda avlopp (fosforfällor) Projektbeskrivning Enskilda avlopp (fosforfällor) Bakgrund Många vattenförekomster är påverkade av för höga näringsämneshalter. Enligt EU:s vattendirektiv ska alla vattendrag som omfattas av direktivet

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen i 1. Klimat- och energiplan Handlingsplan för hållbar tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen Sida 1 (9) Peter Eskebrink och Jenny Ohlsson Ur KS, TN och MBN är påbörjat. politiskt

Läs mer

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Utgivare Polismyndigheten i Stockholms län, 2014 Produktion Kommunikationssektionen Foto Lars Hedelin Guide för avtalsarbete Sedan hösten 2012 har Polismyndigheterna

Läs mer

Karlshamns kommun. VA policy

Karlshamns kommun. VA policy VA policy 2013 Karlshamns kommun I hållbara Karlshamn strävar vi mot en långsiktig och säker vatten och avloppsverksamhet där skydd av miljö och människors hälsa sker i samklang med tillväxt och byggande.

Läs mer

Använd hela verktygslådan! Arbeta proaktivt! Förankring! Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg.

Använd hela verktygslådan! Arbeta proaktivt! Förankring! Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg. Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg Mats Johansson Ecoloop / VERNA Ekologi AB Ny mailadress! mats.johansson@ecoloop.se Uppsala 29 september 2009 Använd hela verktygslådan!

Läs mer

HANDLEDNING GÄLLANDE ALL- MÄNHETENS DELTAGANDE I FÖRHÅLLANDE TILL RAMDIREK- TIVET FÖR VATTEN

HANDLEDNING GÄLLANDE ALL- MÄNHETENS DELTAGANDE I FÖRHÅLLANDE TILL RAMDIREK- TIVET FÖR VATTEN HANDLEDNING GÄLLANDE ALL- MÄNHETENS DELTAGANDE I FÖRHÅLLANDE TILL RAMDIREK- TIVET FÖR VATTEN Aktiv medverkan, Samråd och Allmän tillgång till information. Detta dokument innehåller 3 bilagor: 1: metoder

Läs mer

Projektledare vs ScrumMaster

Projektledare vs ScrumMaster Projektledare vs ScrumMaster Finns det rum för den klassiske projektledaren i en agil värld? Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Lite om mig själv Carina Meurlinger Konsult på Agero sedan 2005

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Samverkan om vattenförvaltning - information, kommunikation och samråd

Samverkan om vattenförvaltning - information, kommunikation och samråd Samverkan om vattenförvaltning - information, kommunikation och samråd Handbok för tillämpningen av 2 kap. 4, Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön HANDBOK 2006:1 FEBRUARI

Läs mer

vårt gemensamma ansvar

vårt gemensamma ansvar vårt gemensamma ansvar Vattenförvaltningen 29 215 1 Innehåll Vårt gemensamma ansvar 3 Liv och livskvalitet 4 Miljöproblem som rör vatten 6 En vattenförvaltning för hela Europa 8 Vem ansvarar för vattnet?

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP Fånga upp och behålla kvinnlig toppkompetens Datum: 8 oktober 2013 Plats: Elite Palace Hotel Sankt Eriksgatan 115 11343 Stockholm VARFÖR DELTA? Sex skäl

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

En grupp. varandra. gruppen, normer

En grupp. varandra. gruppen, normer En grupp en samling individer som står i dynamiskt samspel med varandra - Ett eller flera gemensamma syften med sin existens - Mer eller mindre uttalad organisation där olika deltagare fyller olika funktioner

Läs mer

Recept för framgångsrik samverkan - vad säger forskningen? Magnus Ljung/Eva Hagström SLU i Skara/Ekologiska lantbrukarna 2013-04-18

Recept för framgångsrik samverkan - vad säger forskningen? Magnus Ljung/Eva Hagström SLU i Skara/Ekologiska lantbrukarna 2013-04-18 Recept för framgångsrik samverkan - vad säger forskningen? Magnus Ljung/Eva Hagström SLU i Skara/Ekologiska lantbrukarna 2013-04-18 Inget nytt under solen och allt mer stöd för att samverkan är rätt väg

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

BESLUTSFÖRSLAG Katarina Erlingson Datum 2009-03-09 Dnr 1 (1) 18 förslag för framtidens arbetsplats

BESLUTSFÖRSLAG Katarina Erlingson Datum 2009-03-09 Dnr 1 (1) 18 förslag för framtidens arbetsplats Personalberedningen BESLUTSFÖRSLAG Katarina Erlingson Datum 2009-03-09 Dnr 1 (1) 18 förslag för framtidens arbetsplats Ordförandens förslag 1. Regionstyrelsen godkänner föreslagen utveckling och komplettering

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Dagens presentation Tidigare utvärdering av den rättsliga konstruktionen Presentation

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

Havs och Vatten myndigheten

Havs och Vatten myndigheten Havs och Vatten myndigheten Yttrande STRÅLSÄKFCH-r Datum 2012-05-25 Handläggare Ann-Sofie Wernersson Dnr 165-11 M1333-11 samt 283-11 (Strålsäkerhetsmyndigh ref 12-399) Dir tel 010-698 6355 Mottagare Nacka

Läs mer