Verksamhetsberättelse och årsredovisning Varje barn har rätt till en familj och ska ges möjlighet att växa upp med trygghet, kärlek och respekt

Transkript

1 Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2008 Varje barn har rätt till en familj och ska ges möjlighet att växa upp med trygghet, kärlek och respekt 1

2 Vår mission är att få alla i Sverige att vilja hjälpa utsatta barn i världen till en bättre framtid. 2

3 Innehåll Verksamhetsberättelse 4 SOS-Barnbyar i siffror Vårt tydliga koncept är framgångsrikt. Det innebär att intäkterna ökar år från år och vi kan skicka ut allt mer pengar till hjälpbehövande barn. 6 Generalsekreteraren har ordet I år är det 60 år sedan SOS-Barnbyar startade den första barnbyn. Vårt sätt att arbeta har visat sig appellera till många SOS-Barnbyar är världens största organisation som hjälper föräldralösa och övergivna barn. 8 SOS-Barnbyar Sverige fortsätter växa Antalet faddrar blir allt fler samtidigt ingick vi en rad spännande, nya samarbeten under Barnbyn bygger nya liv SOS-Barnbyar är den enda organisationen som använder familjekonceptet som bas för att ta hand om föräldralösa och övergivna barn. Ledstjärnan är barnets behov. 14 Familjestärkande projekt SOS-Barnbyars familjestärkande projekt syftar till att förhindra att barn överges. 16 Utbildning en grundläggande rättighet Utbildning utgör en central del av SOS-Barnbyars verksamhet eftersom utbildning är grunden för ett barns möjligheter att ta sig ur fattigdom. 18 Barnkonventionen SOS-Barnbyar arbetar sedan många år för att förverkliga FN:s Barnkonvention. 19 Sjukvård - Katastrofhjälp Ofta byggs medicinkliniker i anslutning till våra barnbyar i syfte att förbättra det allmänna hälsoläget i närområdet. Vi erbjuder också medicinsk hjälp i katastrofsituationer. 20 Svenskfinansierade projekt För närvarande finansierar SOS-Barnbyar uppförandet av sex barnbyar i Afrika samt ytterligare tre runt om i världen. 23 Möt ett engagerat företag AstraZeneca bytte julklappar mot finansiering av familjehus, medicinkliniker och stolthet bland medarbetarna. Årsredovisning 24 Förvaltningsberättelse 26 Resultat- och balansräkning 28 Kassaflödesanalys 29 Noter 32 Revisionsberättelse 34 Styrelse 34 Ordförande har ordet 3

4 Sos-barnbyar Över en miljon Våra insatser når över en miljon barn och vuxna i 132 länder. SOS-Barnbyar driver: 473 Barnbyar 185 Skolor 499 Sociala center 104 Yrkesskolor 27 under uppbyggnad 15 under uppbyggnad 14 under uppbyggnad 5 under uppbyggnad 383 Ungdomshem 56 Medicinkliniker 226 Förskolor 10 Katastrofprogram 4 under uppbyggnad 3 under uppbyggnad 18 under uppbyggnad 4

5 Sos-barnbyar sverige 2008 SOS-Barnbyars tydliga koncept är framgångsrikt. Intäkterna ökar för varje år och det innebär att vi kan skicka ut allt mer pengar för att hjälpa fler barn runt om i världen. År 2001 finansierade SOS-Barnbyar Sverige sin första barnby i Siem Reap, Kambodja. Sedan dess har vi finansierat uppbyggnad och drift av flera barnbyar runt om i världen. För närvarande byggs nya barnbyar i Ukraina, Centralafrikanska republiken, Burundi, Ghana, Moçambique, Senegal och Filippinerna som alla är hel- eller delfinansierade av SOS-Barnbyar Sverige. Allt detta är möjligt tack vare våra givare, faddrar och företag som tror på vårt arbete och bidrar till vår framgång Visste du att: Jämfört med 2007 års resultat ökade intäkterna 2008 med 4,9 procent SOS-Barnbyar hade under 2008 i medeltal 21 anställda, vilket innebar att vi samlade in 10 miljoner kronor per anställd Våra administrations- och insamlingskostnader uppgick 2008 till 18 procent. Vi skickade ut 17,8 miljoner kronor mer i fält än föregående år SOS-Barnbyar har 90-konto, vilket innebär att vi granskas av Stiftelsen för Insamlingskontroll, SFI. SFI har bestämt att maxgränsen för administrations- och insamlingskostnader för frivilligorganisationer högst får vara 25 procent Vid årsskiftet 08/09 hade SOS-Barnbyar Sverige faddrar Verksamhetsintäkter Intäkter 2008 Kostnader * * Tkr Intäkter Varav mkr och mkr från Tsunami-insamlingen Fadderbidrag, faddergåvor, barnbyvänner, nybyggare 65 % Kampanjer 4% Privata givare 11,5 % Postkodlotteriet 5 % Företag 16,1 % Övriga intänkter och gåvor 1% Ändamål 82,3% Insamling 13,5% Administration 4,2% Resultat och ställning Tkr Verksamhetsintäkter Årets resultat efter fördelning Balansomslutning Medelantalet anställda Insamlat per anställd

6 6

7 Vi har hjälpt utsatta barn i 60 år I år är det 60 år sedan SOS-Barnbyar startade den första barnbyn utanför Innsbruck i Österrike. Grundaren Hermann Gmeiners starka övertygelse om att alla barn behöver tryggheten i en familj och ett hem har präglat verksamheten ända sedan dess. SOS-Barnbyar är idag världens största organisation som hjälper föräldralösa och övergivna barn. SOS-Barnbyar börjar nu arbeta mot det nya internationella långsiktiga målet att senast år 2016 hjälpa minst en miljon barn i världen med direkta insatser. SOS-Barnbyar driver närmare 500 barnbyar i 132 länder. Totalt bor det omkring barn i dessa barnbyar - barn som får en trygg barndom med allt vad det innebär. Att vakna upp i en riktig säng, få äta frukost, gå till skolan och det viktigaste att få växa upp i en familj. Dessutom driver vi ett stort antal förskolor, skolor och medicinkliniker, som är öppna för samhället utanför byarna. SOS-Barnbyar Sverige är en av de medlemsorganisationer som bidrar med mest pengar till den internationella verksamheten. Det är vi stolta över. Med hjälp av våra svenska givare fortsätter vi att bygga barnbyar i hela världen. Just nu pågår uppförandet av nya barnbyar i bland annat Burundi, Filippinerna, Ghana och Ukraina. Samtidigt bidrar våra svenska givare till att finansiera den växande del av vår verksamhet som är inriktad på att förhindra att barn överges. Överallt i världen hjälper vi utsatta, ofta ensamstående, föräldrar med just de insatser som behövs för att deras vardag ska gå ihop. Ibland handlar det om att betala skolavgifter, ibland om mikrolån för att hjälpa föräldrarna att starta en verksamhet som innebär att de kan försörja familjen. SOS-Barnbyar har nu börjat arbeta mot vårt nya internationella långsiktiga mål att senast år 2016 hjälpa minst en miljon barn i världen. Det innebär att vi ska ta ansvar för att minst en miljon barn får växa upp i ett tryggt hem - antingen i en av våra barnbyar eller i ett hem som omfattas av våra så kallade familjestärkande program. Det är, med andra ord, en stor utmaning vi har de kommande åren. Men med den erfarenhet vi har från arbetet i våra barnbyar sedan 60 år tillbaka samt från vårt arbete med familjestärkande program under de senaste tio åren så är jag övertygad om att vi kommer att lyckas. En viktig anledning till min tillförsikt är utvecklingen under den globala finanskris som blommade upp under hösten Visst har vi märkt av krisen på så sätt att företag och stora privata donatorer blivit mer avvaktande men trots det fortsatte de flesta av dem att stödja SOS-Barnbyar. Dessutom gladdes vi åt att våra faddrar är så solidariska med att stödja vår verksamhet. Vår erfarenhet från tidigare lågkonjunkturer är att det ska mycket till innan våra faddrar överger sina fadderskap. Under 2008 blev SOS-Barnbyar i Sverige också ny förmånstagare i Svenska Postkod- Lotteriet, vilket innebar att lottköparna under året bidrog med tio miljoner kronor till vår verksamhet. Pengarna ger mer än 700 barn i Ghana möjlighet att gå i skolan och våra SOS-barnbymammor i landet får också ett ordentligt utbildningscenter. Inte nog med att vi kan bygga dessa två skolor - pengarna räcker dessutom till att driva dem i flera år. Dessutom gläds vi åt fortsatta samarbeten med Banco Fonder, GodEl och Radiohjälpens kampanj Världens Barn. Den ekonomiska krisen påverkar inte minst utvecklingsländerna och drabbar också SOS- Barnbyars verksamhet generellt genom de stigande euro- och dollarkurserna. Om vi känner oss drabbade av effekterna av krisen är det ändå svårt att jämföra med hur den påverkar alla de miljoner familjer som lever på mindre än en dollar om dagen. Nu - mer än någonsin - har SOS-Barnbyar en viktig uppgift att fylla, dels genom att ta hand om föräldralösa barn i våra barnbyar, dels genom de familjestärkande programmen. Under året fortsatte SOS-Barnbyar arbetet med att på olika sätt hjälpa de mest utsatta barnen runt om i världen. Ett exempel är i Gaza. Vår personal i de palestinska områdena planerar nu, sedan striderna bedarrat, för det nödvändiga återuppbyggnadsarbetet. En central del av detta arbete handlar om att få barnen att känna glädje och trygghet så att de vågar gå till skolan. Vi måste få alla ungdomar motiverade att studera och arbeta igen. Och vi behöver satsa mycket resurser i form av psykologer och socialarbetare för att hantera alla trauman som barnen upplevt. Det gör vi i samarbete med lokala myndigheter och organisationer. Jag har gång på gång under mina resor i världen fått se många glädjande exempel på vilken stor effekt våra riktade hjälpinsatser ger. Och jag är djupt tacksam över bidragen från faddrar, företag och alla andra som stödjer SOS-Barnbyar. Hela verksamheten bygger på era bidrag. Varje dag paketerar vår fadderavdelning välkomstbrev till nya faddrar. Varje dag kontaktas vi av flera nya personer i Sverige som har bestämt sig för att stödja SOS-Barnbyar. Varje dag får fler barn i världen hjälp också från svenska bidragsgivare. Ett varmt tack till er alla! Elisabet Andersson Generalsekreterare SOS-Barnbyar Sverige 7

8 SOS-Barnbyar Sverige fortsätter växa SOS-Barnbyar samlade under 2008 in 209,7 miljoner kronor. Det är en ökning med 4,9 procent, jämfört med Den främsta anledningen till att vi fortsätter växa är att antalet faddrar blir fler. Samtidigt fortsatte många företag och stora privata donatorer att stödja vår verksamhet, trots ekonomiskt bistrare tider. Dessutom ingick vi nya, spännande samarbeten med bland annat Svenska PostkodLotteriet. SOS-Barnbyars vision......är att varje barn har rätt till en familj och ska ges möjlighet att växa upp med kärlek, respekt och trygghet. Verksamheten kontrolleras av SFI SOS-Barnbyars konkreta projekt gör det möjligt att följa till exempel byggandet av en barnby från starten. Redovisningen av de projekt där SOS-Barnbyar Sverige är engagerade sker löpande via bland annat hemsida, nyhetsbrev och tidningen Barnbyar. SOS-Barnbyar Sverige har 90-konto. Det innebär att räkenskaperna granskas av SFI Stiftelsen för Insamlingskontroll varje år. Organisationer med 90-konto måste ha en ordentlig redovisning som granskas av auktoriserad revisor. Det finns också ett tak på 25 procent för hur mycket av de insamlade medlen som får användas för insamling och administration. Våra insamlings- och administrationskostnader uppgick till cirka 18 procent Vi skickade ut 17,8 miljoner kronor mer i fält, jämfört med föregående år. SOS-Barnbyar arbetar med att hjälpa föräldralösa och utsatta barn. Sedan starten i Österrike 1949 har SOS-Barnbyar vuxit till världens största organisation med inriktning på att ta hand om föräldralösa barn och ge dem ett hem, en familj och utbildning. Hittills har vi byggt - och driver - barnbyar i 132 länder. SOS-Barnbyar startades i Sverige Kontoret ligger i Stockholm, där vi arbetar med insamling och information. SOS-Barnbyar Sverige är medlem av paraplyorganisationen SOS-Kinderdorf International (SOS-KDI) och följer därmed SOS-KDI:s stadgar. SOS-Barnbyar är politiskt och religiöst obunden och arbetar för att förverkliga FN:s Barnkonvention. Över en miljon barn och vuxna får varje år hjälp genom SOS- Barnbyar. SOS-Barnbyars idé... bygger på långsiktighet - att hjälpa barnen tills de är redo att stå på egna ben. Idag, precis som vid starten för 60 år sedan, utgör barnbyarna hjärtat i vår verksamhet. De är 8 också basen för övriga projekt som till exempel skolor, medicinkliniker, sociala center och projekt för att stärka familjer och förhindra att barn överges. SOS-Barnbyars vision... är att varje barn har rätt till en familj och ska ges möjlighet att växa upp med kärlek, respekt och trygghet. Pengarna går till barnbyar, skolor och sociala projekt De pengar som SOS-Barnbyar Sverige samlar in ger utsatta barn världen över ett hem, en familj och utbildning. Verksamheten grundar sig i de barnbyar vi bygger och som består av hem för barnen och deras barnbymammor, förskolor, skolor, yrkesskolor, sociala center och medicinkliniker - det vill säga alla de grundförutsättningar som barnen behöver för att växa upp till starka vuxna. Vid sidan av barnbyarna bidrar vi också till sociala projekt, som syftar till att förhindra att barn överges, samt till katastrofinsatser. I detta arbete ingår bland annat att erbjuda microlån och yrkesutbildning. Privatpersoner största finansiärerna SOS-Barnbyar Sveriges verksamhet finansieras till stor del av våra faddrar, vars antal vid årsskiftet 2008/2009 uppgick till Bidragen från dem svarade under 2008 för 63,4 procent av de totala intäkterna, det vill säga omkring 133 miljoner kronor. Fadderskapet innebär ett regelbundet månatligt stöd av vår verksamhet. Faddrarna kan välja att följa ett särskilt barn, en barnby eller SOS-Barnbyars verksamhet med ett månadsbidrag från 100 kronor och uppåt. Faddrarnas bidrag används till att driva verksamheten i och omkring barnbyarna. Det omfattar allt från det barnen behöver i form av kläder, mat, skolmaterial och barnbymammornas löner till löpande kostnader för att driva barnbyn.

9 Företag och stora Privata donatorer viktiga bidragsgivare Både företag och stora, privata donatorer är viktiga bidragsgivare till SOS-Barnbyar Sveriges verksamhet. Under 2008 bidrog företagen med 33,8 miljoner kronor, vilket motsvarar 16,1 procent av de totala intäkterna. För närvarande är SOS-Barnbyars partners Astra- Zeneca, Cramo Group, Delvator, E-konst, Fabege, Fem Förlag, GodEl, Kuoni/Apollo, Laurin Maritime, MacGregor Group, Micki Leksaker, Svenska Lantchips och Tarkett. Stora privata donatorer bidrog med 24,1 miljoner kronor i form av gåvor, testamenten och aktieutdelningar. Andra stödformer SOS-Barnbyar Sverige stöds även genom olika samarbeten som till exempel med Svenska PostkodLotteriet, där SOS-Barnbyar blev förmånstagare under I oktober delades 10 miljoner kronor ut från Svenska PostkodLotteriet till vår verksamhet. Pengarna går till att finansiera en ny skola och ett mammaträningscenter i en SOS-Barnby i Ghana. Sedan tidigare samarbetar vi också med bland andra Banco Fonder. Bancos Humanfond och Banco Hjälp delar ut 1-2 procent av det totala sparkapitalet i fonderna varje år fick SOS-Barnbyar 1,6 miljoner kronor. Humanfonden och Banco Hjälp är svenska aktiefonder och förvaltas av Banco, som är ledande i Sverige inom ideella fonder och ansvarsfulla placeringar. SOS-Barnbyar kunde dessutom erbjuda sina givare att bli elkunder i GodEl, Sveriges enda elbolag som donerar sina vinster till humanitära insatser bland annat till SOS-Barnbyar. GodEl:s vision är att kunna skänka 100 miljoner per år till välgörande ändamål. Redan 2007, efter mindre än två års verksamhet, delades kronor ut och 2008 delades ytterligare 2,2 miljoner kronor ut. Kunderna bestämmer själva hur pengarna ska fördelas mellan de fyra organisationerna, däribland SOS-Barnbyar, som GodEl stödjer. SOS-Barnbyars del var förra året drygt 1,1 miljoner kronor. Fler samarbeten och nätverk SOS-Barnbyar är en av de organisationer som tillsammans med Radiohjälpen och Sveriges Television samlar in pengar till barn världen över. Samtliga organisationer som deltar i Världens Barn har projekt som syftar till att erbjuda barn hälsovård, utbildning och en värdig framtid. Kampanjen Världens Barn pågår under hela året men kulminerar i den stora riksinsamlingsdagen. Förra året inbringade kampanjen över 87 miljoner kronor. I samband med riksinsamlingen direktsänds insamlingsgalan i Sveriges Television. Insamlingen fortsätter året ut och målet 2009 är att få in minst 80 miljoner kronor. Vi är också aktiva i en rad nationella och internationella nätverk och har samarbeten med andra barnorganisationer. SOS-Barnbyar Sverige är medlem i FRII, Ideell Arena, Concord, och Forum Syd. Vi deltar aktivt i det arbete som sker på huvudkontoret SOS-Kinderdorf International i Österrike. Arbetet handlar bland annat om att dra upp övergripande riktlinjer för verksamheten, framtida mål och inriktning och, inte minst, att verka för att förverkliga FN:s Barnkonvention. Medarbetare Att hantera andras pengar från både privatpersoner och företag ställer extra höga krav på kostnadseffektivitet och professionalism, vilket SOS-Barnbyar lägger stor vikt vid. SOS-Barnbyar Sverige hade under 2008 i genomsnitt 21 anställda. Våra medarbetare arbetar med insamling, information, marknadsföring och PR, faddrar och företag, administration, ekonomi och biståndsfrågor med kontoret på Gärdet i Stockholm som bas. Starkt lokalt engagemang SOS-Barnbyar Sverige har dessutom åtta stödgrupper runt om i landet som arbetar ideellt med att informera om och samla in pengar till SOS-Barnbyars verksamhet. Lotterier, försäljning, bössinsamling, faddervärvning, arrangemang kring jul och basarer är några exempel på aktiviteter. På några platser där det fortfarande saknas aktiva stödgrupper finns det personer som fungerar som SOS-Barnbyar Sveriges kontaktpersoner i sina regioner. Kommunikation SOS-Barnbyars verksamhet är baserad på bidrag från faddrar, företag och andra givare. För att vi ska kunna växa och hjälpa ännu fler utsatta barn är det nödvändigt att nå ut med information om vår verksamhet. Vi satsar därför på bred kommunikation, där bland annat DR-utskick samt annonsering på Internet, TV och i tryckt media ingår. Hemsidan uppdateras kontinuerligt med information om SOS-Barnbyars verksamhet i olika delar av världen. Under 2008 lanserade vi en ny hemsida i syfte att göra informationen ännu mer lättillgänglig. SOS-Barnbyar Sverige informerar dessutom om sin verksamhet genom tidningen Barnbyar som skickas ut fyra gånger per år. Förutom information om den egna verksamheten innehåller tidningen artiklar som syftar till att öka intresset och engagemanget för globala utvecklingsfrågor och krönikor. Ett nyhetsbrev skickas ut varje månad per e- post. SOS-Barnbyar arbetar även med PR för att synas på redaktionell plats i media. Att varumärket blir mer känt gör också att allt fler blir intresserade av SOS-Barnbyars verksamhet. Antalet skolor, elever och studenter som hör av sig för att samla information till olika arbeten ökar ständigt. För att till viss del möta det ökade intresset har ett skolmaterial tagits fram som i första hand vänder sig till mellanstadieelever. 9

10 barnet i centrum Utbildning I verksamheten ingår ca 240 skolor och yrkesskolor som erbjuder högkvalitativ undervisning till barnen i barnbyn - men också till barn och ungdomar i närområdet. Över barn går i SOS- Barnbyars skolor. De är grundskolor med klasser från ettan till nian. Vi driver också yrkesskolor och skolor för barn med speciella behov. Barnb Sjukvård SOS- Barnbyar driver för närvarande 56 medicinkliniker världen över. Dessa erbjuder vård och service till närmare människor. Fokus ligger på förebyggande vård bland annat av hiv och malaria samt mödravård. Personalen arbetar för att minska barnadödligheten och ge första hjälpen i akuta situationer. Till tjänsterna hör dessutom provtagning, vaccination och information. 10

11 Familjestärkande program byn SOS- Barnbyar driver idag 473 barnbyar i 132 länder. Ytterligare 27 är under uppbyggnad. I varje by finns det hus, där det bor 7-12 barn. I barnbyarna får föräldralösa och övergivna barn växa upp i trygghet och respekt med sina nya familjer. Vid våra 414 sociala center världen över bedriver vi lokalt anpassade verksamheter som på olika sätt verkar för att förbättra människors förutsättningar att försörja sig själva och sina barn. I dessa ingår starta eget-kurser, program för att lära främst kvinnor att läsa och skriva, kurser i familjeekonomi och näringslära samt insatser för att stärka familjer och förhindra att barn överges. Verksamheten når över människor. Katastrofhjälp SOS- Barnbyar arbetar med både direkt och långsiktig katastrofhjälp när kriser av olika slag inträffar i närheten av våra barnbyar. I åtgärderna ingår allt från vård på våra medicinkliniker till att medverka i återuppbyggnad efter naturkatastrofer eller krig. 11

12 barnbyn ger starka barn SOS-Barnbyar arbetar efter övertygelsen att barn behöver den kärlek, trygghet och respekt som en bra familj kan ge. Därför bygger vi barnbyar där föräldralösa och övergivna barn kan växa upp under familjeliknande förhållanden. Det finns 473 barnbyar i 132 länder och ytterligare 27 är under uppbyggnad. I varje by finns det hus, där det bor 7-12 barn med sina nya familjer. Hundratusentals barn runt om i världen har vuxit upp i någon av våra barnbyar. Efter en ofta traumatisk start i livet har de lärt sig att åter skratta, leka och återfå förtroendet för omvärlden och hoppet om framtiden. I barnbyarna får föräldralösa och övergivna barn en ny familj, en barnbymamma och syskon. Biologiska syskon hålls ihop och får växa upp tillsammans i en familj. Barnen bor i barnbyn under hela sin uppväxt och förbereds för att så småningom kunna klara sig själva precis som i vilken familj som helst. Gemenskapen i byn ger barnen kulturella rötter och en känsla av samhörighet. Samtidigt är livet i barnbyn en bro till samhället utanför. En viktig uppgift för barnbyn är att dels integrera barnen i närområdet, dels att bidra på ett positivt sätt till närmiljön. En barnbyfamilj består av sju till tolv barn och en barnbymamma. De bor tillsammans i ett eget hus i något av barnbyns hus. Barnbymamman är huvudpersonen i barnets liv och hon ger barnen den trygghet de behöver. Att ta emot barn i barnbyn De lokala myndigheterna i varje land beslutar tillsammans med oss vilka barn som får flytta in i en SOS-Barnby. Grundförutsättningen är att barnen ska vara i stort behov av hjälp och inte anses klara sig i sin nuvarande situation. De ska vara högst tio år gamla när de kommer till byn, såvida de inte kommer tillsammans med biologiska syskon - då kan de vara äldre. Ofta kämpar barnen med depression, osäkerhet och rädsla under den första tiden i barnbyn, men redan efter ett par veckor har de flesta börjat anpassa sig väl till sin nya livssituation. Till de riktlinjer som gäller för barnen i våra barnbyar hör att det ska finnas en utvecklingsplan för varje barn och att planen ska uppdateras minst en gång per år. Placering och byggande av barnbyar Valet av var barnbyn ska ligga är baserat på framtida behov hos de barn som ska bo där. Endast platser som är integrerade i samhället utanför, som till exempel en by eller förort, gör det möjligt att nå målet om social integration av verksamheten. Under planeringsfasen läggs det stor vikt vid arkitektur, val av material och konstruktion som ska hålla i många år utan renovering. Husen ska också få en möblering som är passande för barnen. Det ska kännas som ett hem både för barnen i barnbyn och för ungdomarna i ungdomshusen - barnbyn ska förmedla en känsla av tillhörighet i en familj. SOS-Barnbyar arbetar med lokal arbetskraft och med lokala leverantörer. Anledningen är att vi vill försäkra oss om att anläggningarnas utseende överensstämmer med platsens kultur och tradition. Vi försöker också använda lokala material. Det har visat sig vara en praktisk och kostnadseffektiv lösning, som dessutom bidrar till den lokala ekonomin. Från byggstart till färdig barnby tar det cirka två år och att bygga en by kostar som regel mellan 1,5 och 2 miljoner amerikanska dollar. 12

13 Babyn från barnbyn som blev barnbychef Möt Leonilo Bembem Rivero uppvuxen sedan späd ålder i en av våra barnbyar i Filippinerna. Nu är han 34 år, barnbychef och själv trebarnsfar. På många sätt representerar den unge, ambitiöse advokaten, som valde att hoppa av ett välbetalt arbete och en lovande karriär för att hjälpa andra föräldralösa barn, själva essensen av SOS-Barnbyar. Leonilo var bara ett spädbarn då han kom till SOS-Barnbyn i Tacloban i Filippinerna. Enligt den socialarbetare som utredde hans bakgrund avled hans mamma då hon födde Leonilo, som är yngst av åtta syskon. Den djupt deprimerade pappan övergav samtidigt familjen och barnen togs omhand av mormor. Uppgiften att ta hand om åtta barn, varav en var nyfödd, var övermäktig för den gamla damen, som genom de sociala myndigheterna kom i kontakt med SOS-Barnbyar. Lille Leonilo fick ett nytt hem i barnbyn i Tacloban. Mitt hem fanns i barnbyn - Jag kommer ihåg att när jag var barn fick jag en gång ett julkort från mina biologiska systrar, där de lovade att komma och hälsa på mig. Jag sparade kortet och väntade på att de skulle dyka upp men de kom aldrig. Till slut kastade jag bort kortet och insåg att mitt hem fanns i barnbyn och att min verkliga familj var den mamma och de systrar och bröder jag växte upp med där, berättar Leonilo. - Jag är djupt tacksam mot min barnbymamma för hennes kärlek, vägledning och de värderingar som hon har gett mig. Det har gett mig styrka och integritet, fortsätter han. Efter att ha läst psykologi vid universitetet i Manilla tog Leonolio jobb som lärare, samtidigt som han läste in en juristexamen. Den lovande unge juristen fick snabbt ett välbetalt arbete på ett stort, internationellt företag. Men efter några år blev han kontaktad av SOS-Barnbyar, som behövde en barnbychef i Lipa. Ville ge tillbaka - Jag accepterade med glädje, trots att det innebar att jag sänkte min lön rejält. Jag kände att jag ville ge tillbaka något av allt det jag fått genom SOS-Barnbyar och att jag kanske skulle kunna inspirera andra utsatta barn. - Det är sant att jag växte upp utan far. Men istället för att tycka synd om mig själv gör jag nu mitt bästa för att vara en bra pappa till tre underbara barn. Jag tror att jag på mitt eget enkla sätt kan vidareförmedla SOS-Barnbyars budskap om betydelsen av kärlek och trygghet genom att bli en förebild och en ansvarstagande förälder inte bara för mina egna, biologiska barn, utan för alla barn i barnbyn. Och om jag lyckas så kan alla barn och ungdomar som växer upp i barnbyar runt om i världen också lyckas, säger Leonilo. 13

14 Familjestärkande program för att förhindra att barn överges Många föräldrar runt om i världen saknar nödvändiga resurser för att ta hand om sina barn. Det kan handla om allt från brist på pengar för att betala mat, mediciner och skolavgifter till tillräckligt med kraft, hälsa och framtidstro. SOS-Barnbyar har grundinställningen att det nästan alltid är bäst för barn att växa upp i sina biologiska familjer. Varje dag förlorar barn runt om i världen sina föräldrar på grund av fattigdom, sjukdom, våld, naturkatastrofer och väpnade konflikter. För att förhindra att barn överges arbetar vi tillsammans med lokala myndigheter och andra samarbetspartners. Ofta handlar det om hjälp till hiv/ aidssjuka familjer. Fokus på speciella målgrupper De familjestärkande programmen är riktade mot speciella målgrupper, som ensamma mödrar, familjer som är smittade med hiv/aids eller familjer med ekonomiska problem, ofta förknippat med missbruk, sjukdom och utanförskap. Programmen är indelade i stöd på kort, medellång och lång sikt. SOS-Barnbyar arbetar med denna typ av familjestärkande verksamhet i nästan alla länder där det finns barnbyar. Målet är att familjerna så småningom ska kunna klara sig själva. Stöd på kort sikt Pengar till skolavgiften, utsäde eller ett varmt mål mat per dag ofta räcker det med en mindre insats för att kunna ta ett första steg mot att bryta en familjs fattigdomsspiral och säkerställa att barnen överlever och utvecklas. Att få tillgång till det nödvändigaste medicinsk vård eller möjligheten att gå i skola är ofta avgörande faktorer för barnens framtidsutsikter. SOS-Barnbyar hjälper utsatta familjer att tillgodose barnens basbehov, men bistår även med rådgivning för att stärka hela familjen. Stöd på medellång sikt Många föräldrar tjänar inte tillräckligt för att kunna försörja sina familjer och har inte kraft eller förmåga att vårda sina barns hälsa. SOS-Barnbyar erbjuder olika typer av stödåtgärder för dessa föräldrar. Till åtgärderna hör stöd i familjernas kontakter med myndigheterna, men också hjälp att skaffa alternativa och bättre försörjningsmöjligheter genom till exempel yrkesutbildning eller mikrolån. Ofta bildar vi också stödgrupper där föräldrarna kan utbyta erfarenheter med varandra - och kan hjälpa varandra att bli starkare, både för sina barn och för sig själva. Stöd på lång sikt SOS-Barnbyar stöttar familjer och samhällen så att de själva ska kunna ta hand om sina barn i framtiden. Därför är våra familjestärkande program beroende av samarbete med lokala myndigheter och organisationer. På så sätt engageras lokala beslutsfattare vilket är en förutsättning för att utveckla sociala nätverk och processer som lokalbefolkningen kan fortsätta att driva långsiktigt utan bistånd från SOS-Barnbyar. 14

15 Ny framtidstro för utsatta kvinnor och barn i Punes slum SOS-Barnbyars familjestärkande program i staden i Pune i Indien riktar sig enbart till ensamstående mödrar och deras barn. Det finns en klar anledning. För trots att Indien på pappret är ett tämligen jämställt land betraktas fortfarande kvinnor och flickor som en börda, snarare än en tillgång. Det visar sig i olika former av förtryck, diskriminering och övergrepp. I Indien betraktas ogifta mödrar, liksom frånskilda eller ensamstående kvinnor, som social paria. En ogift dotter drar skam över sina föräldrar och ses som en börda. Om hon gifter sig, övergår hon automatiskt till att bli svärföräldrarnas egendom. Och om hennes man skulle gå bort är hon helt och hållet utlämnad till deras eventuella goda vilja. - Kvinnosynen är visserligen på väg att förändras inom vissa delar av det indiska samhället, men det går långsamt. Och tyvärr är det så att det snarare blir svårare för flickor i vissa delar av landet och inom vissa samhällsskikt, säger socialarbetaren Sandeep Patil. Sandeep arbetar inom SOS-Barnbyars program för hjälp till utsatta, ensamstående mödrar i Pune, en medelstor indisk stad med cirka 5 miljoner människor omkring 20 mil från Bombay. SOS-Barnbyar i Indien startade sitt familjestärkande program i Pune Syftet var att hjälpa utsatta och ensamstående mödrar i stadens slumkvarter att hålla ihop sina familjer och att ge dem möjlighet att ta god hand om sina barn. I programmet, som idag når 80 familjer med totalt 200 barn, samarbetar SOS-Barnbyar med de lokala myndigheterna. En central del i programmet är hjälp till självhjälp kvinnorna uppmuntras att ansluta sig till nätverk av kvinnor i samma situation där de kan stötta och uppmuntra varandra. Konkret handlar det om att erbjuda yrkesrådgivning, utbildning och hjälp att hitta jobb. Mammorna undervisas också i hygien och barns rättigheter. En plan görs för varje familj och varje barn och denna plan följs upp månatligen. Målet är att familjerna ska kunna stå på egna ben efter fem år. Hjälp att starta syateljé En av de kvinnor som ingår i programmet är Jahti Bahtari, som bor på en av de trånga, ångande bakgatorna i Pune, där getter, katter och hönor trängs med kvinnor klädda i saris i sagolika färger, tandlösa gubbar och lekande barn. Hon är 36 år och änka med två barn; en flicka på nio år och en pojke på tretton. För tre år sedan, när mannen gick bort, var hon desperat hon hade inga inkomster och svärföräldrarna vägrade att hjälpa till. Men Jahti hade tur och fick hjälp av SOS-Barnbyar att utbilda sig till sömmerska. Idag har hon en liten, blomstrande syateljé som försörjer både henne och barnen. Stoltheten lyser om henne när hon visar runt i det trånga turkosmålade huset, som är både hem och ateljé. - Jag har alltid drömt om att bli modeskapare, så nu njuter jag av att både få klä mina grannar och samtidigt kunna försörja barnen, berättar Jahti, som vid sidan av arbetet hjälper andra kvinnor i liknande situation. Snabbt och effektivt lotsar hon oss igenom de myllrande gränderna för att vi ska få träffa några av de andra kvinnorna i nätverket, som alla befinner sig i liknande situationer. Efter att ha träffat Uttam, Amrapla och flera av de andra unga änkorna och mödrarna i Punes slumkvarter är det främst ett intryck som består; att en så liten insats kan avgöra framtiden för en hel familj. En symaskin och ett socialt sammanhang kan vara det som avgör inte bara om familjen ska överleva och hållas ihop men också skapa självförtroende och framtidshopp. 15

16 UTBILDNING en grundläggande rättighet för barn Utbildning utgör grunden för ett barns intellektuella, emotionella, sociala och fysiska utveckling samt, inte minst, möjligheter att ta sig ur fattigdom. Därför ligger utbildning högt på SOS-Barnbyars prioriteringslista. Skolorna är öppna för barnen i barnbyarna, men också för barn som ingår i våra familjestärkande program samt andra utsatta barn och ungdomar i de samhällen där vi finns. Statistik visar att omkring 77 miljoner barn i världen saknar tillgång till alla former av utbildning. Flickor är speciellt utsatta av de uppskattningsvis 800 miljoner vuxna runt om i världen som är analfabeter är mer än två tredjedelar kvinnor, enligt statistik från UNICEF. Utbildning central i SOS-Barnbyars verksamhet Utbildning har inte bara ett starkt samband med välstånd, utan också med hälsa, förväntad livslängd och barnadödlighet. Därför prioriterar vi utbildning i våra insatser. Utanför Europa bygger vi ofta egna skolor, eftersom det saknas bra utbildningsmöjligheter i många länder. Alla SOS-Barnbyars skolor som ofta betraktas som mönsterskolor är godkända utbildningsanstalter i sina respektive länder och undervisar i enlighet med de nationella riktlinjerna i varje land. Målet är att utveckla barnets sociala, mentala och motoriska färdigheter i en lekfull inlärningsmiljö. De undervisningsmodeller vi använder baseras bland annat på Montessori-pedagogik. För många ensamstående kvinnor på de orter där vi verkar innebär tillgången till daghem dessutom en möjlighet att arbeta och försörja sina barn. Viktigt att barnen studerar vidare Efter daghem och förskola har barnen möjlighet att börja studera vid någon av våra grundskolor. Vi har också gymnasieskolor som förbereder barnen för akademiska studier. Ett antal barn från våra barnbyar får varje år stipendier som möjliggör universitetsstudier i deras egna länder, eller i till exempel USA, Ryssland och Sydafrika. I all vår undervisning tar vi hänsyn till de kulturella betingelserna i respektive land. SOS-Barnbyar erbjuder dessutom praktiska yrkesutbildningar med olika inriktning beroende på arbetstillfällena i just den regionen. Det kan till exempel handla om utbildningar till bilmekaniker, rörmokare, elingenjörer, inom handel, jordbruk eller IT. Ofta samarbetar yrkesskolorna med lokala företag, som erbjuder ungdomarna lärlingsplats eller anställning när de är klara med sin utbildning. 16

17 17

18 Barnkonventionen SOS-Barnbyar arbetar för att förverkliga FN:s Barnkonvention SOS-Barnbyar respekterar och verkar för att främja barns rättigheter. De miljontals barn världen över som saknar eller riskerar att förlora föräldrarnas omsorger är speciellt utsatta för brott mot de mänskliga rättigheterna. De riskerar fattigdom, utanförskap och att utnyttjas. SOS-Barnbyar arbetar med att förverkliga FN:s Barnkonvention, som idag är det mest erkända människorättsverktyget. Konventionen har varit i kraft sedan 1989 och har ratificerats av 191 stater. Vi arbetar tillsammans med institutionella partners, regeringar och andra humanitära organisationer för att förbättra barnens situation. Vi försöker också på olika sätt påverka makthavare för att åstadkomma politiska förändringar som gynnar utsatta barn. SOS-Barnbyar har varit pionjärer när det gäller att erbjuda föräldralösa barn en uppväxt i en familjelik miljö, ett arbete som har pågått i 60 år. Denna erfarenhet utgör en god grund i arbetet för att främja barns rättigheter. Genom att kombinera denna erfarenhet med samverkan med andra likasinnade organisationer strävar vi efter att åstadkomma förbättrade utsikter för miljontals barn. Aktiva nationella föreningar för barns rättigheter SOS-Barnbyar arbetar aktivt i olika länder för att främja barns rättigheter. Tillsammans med regeringar, FN och andra organisationer deltar vi i nationella råd och kommittéer för barns rättigheter. Det sker i reformkommittéer för lagstiftning, i ad-hoc-grupper eller i arbetet med nationella aktionsplaner. Enskilda barnbyorganisationer deltar också i Koalitionen av humanitära organisationer för barns rättigheter. Denna koalition arbetar för att länder ska följa FN:s Barnkonvention. 18 I många länder samarbetar vi med olika humanitära organisationer om att delta i den rättsliga reformprocessen och med att utveckla lagar gällande barnens rättigheter. Arbetet sker antingen genom konkreta projekt eller genom att påverka lagstiftning. Problem som hanteras omfattar gatubarn, sexuellt utnyttjande av barn, barnprostitution och handel med barn. SOS-Barnbyar arbetar också med skydd mot barnarbete, rehabilitering av barn och stöd till barn med funktionshinder. Viktigt att utbyta erfarenheter inom området SOS-Barnbyar lägger stor vikt vid att utväxla erfarenheter med andra inom dessa områden. Vi deltar i eller organiserar därför ofta seminarier och konferenser på många håll i världen med teman knutna till barnomsorg. Det sker i samarbete med andra humanitära organisationer. I arbetet med att bekämpa fattigdom stödjer SOS-Barnbyar Den Globala Alliansen för Vaccinering (GAVI) som är ett globalt samarbete för att vaccinera barn i u-länder. GAVI leds av UNICEF, WHO och Gatesstiftelsen och SOS-Barnbyar stödjer programmet genom sina sociala och medicinska center.

19 sjukvård Medicinkliniker öppna för alla SOS-Barnbyar bygger ofta medicinkliniker i anslutning till barnbyarna. Syftet med klinikerna är att förbättra det allmänna hälsoläget i barnbyns närområde. Klinikerna är självklart till för barn och personal i barnbyn - men de allra flesta besökarna kommer från närområdet till barnbyn. En av de största utmaningarna idag är utbredningen av hiv/aids, som ställer nya och stora krav på hälsovården i framförallt södra Afrika - men i allt högre grad även i Asien och Östeuropa. SOS- Barnbyar har flera program för att stödja familjer och barn som drabbats av hiv/aids. Medicinklinikerna arbetar med såväl provtagning och rådgivning som handfast hjälp till hivsmittade och aidssjuka. SOS-Barnbyars kliniker har dessutom specialiserat sig på mödraoch barnavård. De arbetar för att minska barnadödligheten, att stabilisera och ge näring till undernärda barn, att ge första hjälpen vid akuta situationer och med vaccinationsprogram. Katastrofhjälp när kriser inträffar i barnbyarnas närhet SOS-Barnbyar arbetar med katastrofhjälp när kriser av olika slag inträffar i närheten av våra barnbyar. Ofta kan vi bistå närsamhällena genom vår väl etablerade infrastruktur i 132 länder runt om i världen. I krig och vid naturkatastrofer är det ofta barnen som drabbas hårdast. En anledning är att föräldrarna kanske rycks bort eller förlorar sina försörjningsmöjligheter, en annan att barnen ofta utsätts för traumatiska upplevelser som de inte kan hantera. Därför försöker vi bistå de drabbade närsamhällena genom olika typer av humanitärt bistånd, som bland annat syftar till att barn inte ska överges. Direkt och långsiktig katastrofhjälp Vår katastrofhjälp omfattar både direkta och mer långsiktiga insatser. Det kan handla om allt från att erbjuda vård på våra medicinkliniker till att medverka till återuppbyggnad efter naturkatastrofer. Vi kan erbjuda både sjukvårdspersonal och socialarbetare samt livsmedel, läkemedel och andra förnödenheter. I krigssituationer, som till exempel i Darfur, hjälper vi barn och även vuxna att bearbeta sina trauman. Ibland handlar vårt bistånd om att bygga nya barnbyar för att hjälpa barn som blivit föräldralösa och saknar anhöriga efter olika typer av katastrofer. Efter till exempel flodvågskatastrofen 2004 byggde vi nya barnbyar i Thailand och Indien. Under 2008 arbetade vi bland annat intensivt för att bistå barn och föräldrar i samband med stridigheterna i Gazaremsan. I arbetet ingår allt från matpaket till psykologisk hjälp till traumatiserade barn. Hjälp till 900 barn i Gaza Totalt hjälper SOS-Barnbyar i Gazaremsan 187 familjer med sammanlagt 900 barn Gaza City: Socialt center som tar emot 900 barn om året Khan Younis: Förskola med 4 klassrum för 160 barn Rafah: Barnby med 120 barn i 12 familjehus och en medicinklinik Skola med 7 klassrum för 150 barn Förskola med 6 klassrum för 360 barn Ungdomsboende för flickor Socialt center för ungdomar, som tar emot personer per år 19

20 Projekt SOS-Barnbyar Sverige finansierar nio nya barnbyar Två tredjedelar av de allra fattigaste länderna i världen finns i Afrika. Många afrikanska länder brottas dessutom med utmaningar som spridningen av hiv/aids, väpnade konflikter, korruption, snabb urbanisering och alltför hårt utnyttjande av naturresurserna. Ett stort antal länder är också politiskt instabila med bristfällig infrastruktur. Därför satsar SOS-Barnbyar Sverige på att bygga nya barnbyar i Afrika. För närvarande har vi fem projekt på gång i Afrika - i Burundi, Centralafrikanska republiken, Ghana, Moçambique och Senegal. Dessutom färdigställdes barnbyn i Somaliland under Vi bygger även nya barnbyar i Filippinerna och Ukraina och den 24 januari 2009 invigdes den delvis svenskfinansierade barnbyn i Thailand. CentralAfrikanska republiken Astrid Lindgrens Barnby ger 120 barn ett nytt hem Burundi Med anledning av högtidlighållandet av Astrid Lindgrens 100-årsdag år 2007 inledde SOS-Barnbyar och Saltkråkan AB ett samarbete för att bygga Astrid Lindgrens Barnby i Centralafrikanska republiken. Bygget av Astrid Lindgrens Barnby inleddes i oktober 2007 och arbetet pågår för fullt. Redan i mars det vill säga efter omkring fem månaders arbete - hade väggarna rests i fem av familjehusen, samtidigt som dörr- och fönsterramarna kommit på plats. En stor utmaning under byggprojektet har varit bristen på cement i Centralafrikanska republiken. Landet importerar nämligen cement från Kamerun och eftersom det råder cementbrist även i Kamerun har landets regering infört exportstopp. Detta har orsakat förseningar, men nu har tolv familjehus uppförts med plats för barn i varje hus. Dessutom byggs en förskola, en skola och en medicinklinik med kapacitet att erbjuda tiotusentals barn och familjer om året hjälp och stöd. Den nya barnbyn byggs i närheten av den näst största staden Bouar, i ett område där sjukdomar som malaria och hiv/aids i kombination med krig och laglöshet har gjort många barn föräldralösa. Många andra barn saknar också tillgång till undervisning och sjukvård. Barnbyn beräknas vara färdig hösten Ny barnby växer fram i nordvästra delen Takten är hög i byggandet av den första svenskfinansierade barnbyn i Burundi, ett litet afrikanskt land som gränsar till Rwanda, Kongo och Tanzania. Barnbyn byggs i den nordvästra delen av landet på en naturskön höjd med utsikt över Kongos blå berg. Arbetet inleddes i november 2007 och inflyttning är beräknad till hösten Förutom de omkring 150 föräldralösa barn som får ett nytt hem i byn, får hundratals barn i den fattiga provinsen Cibitoke en skola att gå i och tillgång till medicinsk vård om de blir sjuka. Bygget i Cibitoke sysselsätter för närvarande omkring 600 personer som därmed kan försörja sina familjer. SOS-Barnbyar startade sitt arbete i Burundi År 2004 inledde SOS-Barnbyar i samarbete med andra hjälporganisationer ett antal sociala projekt för att hjälpa speciellt utsatta främst familjer drabbade av hiv/ aids. I arbetet ingår bland annat att bistå familjerna med mat, mediciner, skolavgifter, psykologisk hjälp och hjälp till att starta eget genom mikrolån. 20

21 Senegal Femte barnbyn byggs I Tambacounda i östra Senegal bygger SOS-Barnbyar sin femte barnby i landet, denna gång helt svenskfinansierad. Byn kommer totalt att bestå av 15 familjehus med plats för omkring tio barn i varje hus. Dessutom byggs en skola och en medicinklinik som är öppna för tusentals barn och vuxna i byns närområde. Samtidigt startas ett socialt center med fokus på att stärka och stötta utsatta familjer i området med olika typer av insatser. Somaliland Barnbyn är färdig men bygget försenades av oroligheter I juni 2008 färdigställdes den nya barnbyn i Hargeisa i Somaliland, där SOS-Barnbyar Sverige finansierat tre familjehus. Hargeisa är ett område där människor lever på flykt under mycket svåra omständigheter, undan konflikten i Somalia. Hela byn beräknades vara klar redan under våren 2008 men försenades av oroligheterna i landet. Den nya barnbyn består av tolv familjehus med plats för 8-10 barn i varje hus, en förskola, ett socialt center och en medicinklinik. Hälsovården och infrastrukturen i Somalia är ödelagd efter kriget och bara en femtedel av den somaliska befolkningen har tillgång till hälsovård. De flesta sjukhus saknar utrustning och mediciner och det finns få kvalificerade läkare. SOS-Barnbyars medicinklinik kommer att hjälpa undernärda barn, ge läkarhjälp och första hjälpen. Omkring barn och kvinnor beräknas få hjälp varje år. Moçambique Henning Mankell skänker 15 miljoner kronor till ny barnby Författaren Henning Mankell har beslutat att donera 15 miljoner kronor till SOS-Barnbyar. Pengarna är öronmärkta för att bygga en ny barnby i Moçambique, landet där den berömde författaren har levt och verkat i många år och på nära håll upplevt behoven. Pengarna täcker kostnaderna för barnby, förskola och skola. Omkring 150 barn kommer att få ett nytt hem i byn, som byggs utanför staden Chimoio på en plats som Henning Mankell själv valt ut. En bidragande anledning till varför Henning Mankell valde just SOS- Barnbyar är att organisationen alltid anlitar lokala byggföretag i sina byggprojekt, säger han. Ghana Barnby, skola, medicinklinik och socialt center i Ghana. I norra Ghana ligger staden Tamale. Fattigdomen här är tydligare än i södra delen av landet. En stor del av befolkningen saknar utbildning. Här bland plåtskjul och lerhus byggs en ny barnby. Barnbyn får tolv familjehus med omkring tio barn och en mamma i varje hus. Här byggs också en skola med plats för 350 elever. Barnbyn får även en medicinklinik, som kan ta emot cirka patienter varje år. Dessutom byggs ett socialt center, som kan stödja upp till 400 personer per år. På längre sikt kommer det sociala centret att kunna hjälpa ytterligare 1000 personer per år. Byggnationen startade i april 2008 och barnbyn beräknas vara färdig hösten

22 Projekt Thailand Filippinerna Åttonde barnbyn byggs för gatubarnen Många barn i Filippinerna lever under mycket svåra förhållanden. Städernas slumområden växer konstant och barnarbete är utbrett totalt beräknas tio miljoner barn vara i behov av omedelbar hjälp. För närvarande har SOS-Barnbyar sju barnbyar i Filippinerna och ett antal ungdomsboenden, förskolor, skolor och sociala center, samt en yrkesskola. Nu byggs en åttonde barnby, i Bataan norr om huvudstaden Manilla. Den kommer att bestå av tolv familjehus med plats för omkring tio barn i varje. Sex av dessa hus finansieras med hjälp av svenska medel. SOS-Barnbyar Sverige är finansiär tillsammans med SOS-Barnbyar Norge. Varje hus är i två plan med plats för en familj per våningsplan. Det är de första flerfamiljshusen av den här typen som byggs för SOS-Barnbyar i Asien. Därutöver byggs två hus för personal och administration. Så småningom planeras dessutom ett socialt center. När byn är färdig kommer den att erbjuda 120 föräldralösa och övergivna barn ett nytt hem, en ny familj och en ny framtid. Barnbyn i Bataan är integrerad i ett villaområde under uppbyggnad, vilket innebär att all nödvändig infrastruktur som vatten, vägar och avlopp, redan finns på plats. Därmed påskyndas och underlättas byggprocessen avsevärt. Byggstarten ägde rum i oktober 2008 och arbetstakten är hög; redan i februari 2009 var de första två husen inflyttningsklara. Barn som drabbats direkt eller indirekt av flodvågen får nytt hem. Efter tsunamin den 26 december 2004 startade SOS-Barnbyar ett omfattande katastrofprogram som bestod av både direkta och mer långsiktiga insatser. I syfte att ta hand om barn som blivit föräldralösa efter flodvågen och saknar anhöriga - eller vars familjer på andra sätt drabbats av tsunamin - har SOS-Barnbyar byggt en barnby i Phuket, Thailand. Barnbyn, som invigdes i januari 2009, har plats för cirka 120 barn. Arbetet med att bygga byn försenades på grund av kraftiga regn, men nu står den färdig. Mammor och annan personal har anställts och utbildats och de första barnen har flyttat in i sina nya familjer. Den kommunala skolan ligger inom gångavstånd, cirka 1,5 kilometer från barnbyn. Barnbyn har också en förskola där ca 50 barn har börjat. Förskolan tar även emot barn från barnbyns närområde. Förutom tsunamibarnbyn i Thailand har SOS-Barnbyar byggt två barnbyar i Indien, fyra stycken i Indonesien liksom flera sociala center som stöttar socialt utsatta familjer efter tsunamin. En skola i Sri Lanka har dessutom återinvigts efter bidrag från SOS-Barnbyar Sveriges bidragsgivare. Ukraina Inflyttning närmar sig i första barnbyn i Ukraina I skuggan av mäktiga tallar i en skogsglänta i Brovary, strax utanför huvudstaden Kiev, bygger SOS-Barnbyar den första barnbyn i Ukraina. Barnbyn består av 13 familjehus, där cirka 120 barn mellan 2 och 15 år får ett nytt hem. Personalen är anställd och ett antal barnbymammor och barn bor sedan en tid tillbaka i hyrda lägenheter i Brovary. Byggstarten ägde rum under 2005 och barnbyn beräknas vara klar i april/maj 2009 efter förseningar i byggprocessen orsakade av byråkratiskt krångel. Barnbyn är helt svenskfinansierad. 22 De flesta av de 13 husen i barnbyn är helt färdiga, medan en del arbete återstår i andra. Det sista hindret som återstår för att familjerna ska kunna flytta in är att säkra eltillgången, en fråga som SOS-Barnbyar hoppas kunna lösa inom kort. Barnbyn i Brovary har planerats sedan slutet av 1990-talet och kommer förhoppningsvis att följas av fler.

23 partners Julklappar blev till familjehus, medicinkliniker och stolthet bland medarbetarna Ett barn som får vara barn i en trygg miljö är en suverän julklapp för mig. Så uttrycker sig en av AstraZenecas medarbetare om att företaget sedan 2005 skänker pengar till SOS-Barnbyar istället för att köpa julklappar till medarbetarna. Hittills har pengarna räckt till att bygga tre familjehus i Ukraina, en medicinklinik med medicinsk utrustning i Centralafrikanska republiken samt en medicinklinik i Burundi. Beslutet har skapat både entusiasm och engagemang bland medarbetarna. - AstraZeneca är en av världens största läkemedelstillverkare, och det är ytterst viktigt att vi agerar som ett ansvarsfullt företag, säger Yvonne Näsström, ansvarig för frågor som handlar om Corporate Responsibility (CR) på AstraZeneca i Sverige. Det främsta sättet för oss att ta socialt ansvar är att tillverka verkningsfulla och säkra läkemedel. - Men det är också viktigt att visa att vi kan bidra till hälsa på andra sätt. Vårt stöd till SOS-Barnbyar stämmer väl överens med att vi som ansvarsfullt företag särskilt ska stödja barns och ungdomars hälsa och utbildning. Slopade julkort första steg Beslutet att låta den traditionella julgåvan till medarbetarna i Sverige bli en donation till SOS-Barnbyar mognade fram. Första steget var att 2004 slopa julkorten och istället skänka pengarna till SOS-Barnbyar. Bidraget användes till den svenskfinansierade barnby som då byggdes i Benin i Västafrika. Året därefter beslöt företaget att ge en julgåva till välgörande ändamål istället för julklappar till medarbetarna. Valet av SOS-Barnbyar grundade sig på att organisationens verksamhet är inriktad på att hjälpa barn och ungdomar. En ytterligare orsak är att SOS-Barnbyar är en organisation som är duktig på att återkoppla kring de specifika projekt som pengarna går till, det gör att det blir tydligt för medarbetarna på företaget. Dessutom såg företaget möjligheten att öka intresset för projekten genom att medarbetarna själva kunde gå in som faddrar. - Majoriteten av medarbetarna har varit positiva sedan starten, även om det också finns några som har uttryckt skepsis över att de inte har fått några julklappar, säger Yvonne Näsström. Men genom åren har fler och fler visat sitt stöd för vårt engagemang. Det märkte vi inte minst Yvonne Näsström innan jul då SOS-Barnbyar besökte våra anläggningar för att berätta om vad våra bidrag har gjort för nytta. - Många berättade om den stolthet de känner, och några har dessutom valt att själva bli faddrar i de byar vi stödjer, fortsätter hon. De första julklappspengarna gick till att finansiera tre familjehus i barnbyn i Brovary i Ukraina. Två av företagets medarbetare har besökt projektet och snart ska två andra få resa dit. - Resorna är ytterligare ett sätt att engagera medarbetarna. När de kommer tillbaka får de berätta för kollegorna om sina intryck och om vad deras julklappspengar konkret har bidragit till, berättar Yvonne Näsström. Kopplat insatsen tydligare till verksamheten Efter de första årens bidrag utvärderade AstraZeneca sitt stöd till SOS- Barnbyar. Det ledde till en önskan om att fortsatta bidrag skulle ha en ännu tydligare koppling till företagets verksamhet. Tillsammans med SOS-Barnbyar beslutades att bidragen skulle användas till att bygga medicinkliniker först en i Astrid Lindgrens Barnby i Centralafrikanska republiken, som AstraZeneca även har bidragit med medicinsk utrustning till, och därefter en i den nya barnby som nu byggs i Burundi. Medarbetarnas engagemang för samarbetet med SOS-Barnbyar ökar. Det märktes inte minst på det stora intresset för att få följa med på årets resa till barnbyn i Ukraina. Som en medarbetare uttryckte det: Jag är stolt över att representera ett företag som inte bara tänker på sitt eget välbefinnande, utan även på de små. 23

24 Året i siffror FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Information om verksamheten SOS-Barnbyar bygger barnbyar där föräldralösa och övergivna barn får ett hem, en familj och utbildning. Organisationen arbetar även med familjestärkande och förebyggande projekt för att hindra att barn blir övergivna och för att stärka familjer och samhällen att förverkliga barns rättigheter. SOS-Barnbyars vision är att varje barn skall ha en familj och ges möjlighet att växa upp med kärlek, respekt och trygghet. SOS-Barnbyar startades 1949 i Imst i Österrike av Herman Gmeiner. Idag bedriver organisationen verksamhet i närmare 500 barnbyar i 132 länder världen över. SOS-Barnbyar driver även skolor, sociala center, yrkesskolor, ungdomshus och medicinkliniker samt verkar i barnbyarnas närområden för att förhindra att barn överges på grund av bland annat sjukdom och fattigdom. SOS- Barnbyar tillhandahåller även mikrolån och stöd att starta egen näringsverksamhet eller jordbruk. SOS-Barnbyar är en politiskt och religiöst obunden organisation och arbetar för att förverkliga FN:s Barnkonvention. Omkring en miljon barn och vuxna får varje år stöd genom SOS-Barnbyar. Organisationen har sitt huvudkontor i Innsbruck, Österrike. Huvudkontorets primära uppgift är att kvalitetssäkra verksamheten samt att ansvara för utarbetandet av strategier, policies och manualer. Vidare koordinerar huvudkontoret överföringen av finansiella medel mellan medlemsländernas givar- och mottagarorganisationer. Utöver huvudkontoret finns ett fadderkontor beläget i Wien som har huvudansvaret för tilldelning och uppföljning av fadderskap. Arbetet med att driva igenom konventionen om barns rättigheter, med fokus på barn utan föräldrars omvårdnad, koordineras också via Wien, med medarbetare vid EU i Bryssel, FN i New York och i Geneve. Utöver förmedlingen av fadderbidrag och faddergåvor till barnen och barnbyarna, har den svenska organisationen under året finansierat nybyggnadsprojekt i följande länder: Centralafrikanska republiken, Ghana, Burundi, Moçambique, Senegal, Ukraina, Filippinerna, Somaliland samt Thailand. Föreningens insamlade medel har även använts till att finansiera driften av befintliga barnbyar och projekt i Estland, Lettland, Kambodja, Benin, Senegal, Kina, Filippinerna samt Indien. År 2008 i siffror (jämförelsesiffror för 2007 inom parentes) Totala verksamhetsintäkter under året uppgick till ( ) tkr, en ökning med 4,9% jämfört med ( ) tkr utgjordes av fadderbidrag och faddergåvor, vilket motsvarar 63,4 (64,4)% av de totala intäkterna. Det totala antalet aktiva faddrar uppgick till (62.300), vilket ger en genomsnittlig intäkt per fadder och år om (2.068) kr. Övriga insamlade medel, det vill säga gåvor utan anknytning till fadderskap, uppgick under året till (67.890) tkr. Viktiga enskilda givare var Henri M Wientjes, som bidrog med 7,8 Mkr till det pågående barnbyprojektet i Tamale, Ghana. Henning Mankell skänkte 2,5 (5,0) Mkr till barnbyn i Chimoio, Moçambique, vilken börjar byggas under våren 2009 och för vilken han står som totalfinansiär. Stiftelsen Adiutor skänkte 2 Mkr till det pågående barnbyprojektet i Bouar, Centralafrikanska republiken. Astra Zeneca bidrog med 2,4 Mkr, Radiohjälpen och Eli Lilly med 1,5 Mkr vardera samt GodEl med 1,1 Mkr till Burundi och den barnby som är under uppförande i Cibitoke. Övriga större givare inkluderar dödsboet efter Majken Ågren (2,1 Mkr till projekt i Ukraina samt Rumänien), Skanska (1,6 Mkr till Phuket, Thailand), Perstorp (1 Mkr till Nanchang, Kina), Laurin Maritime (928 tkr till Manilla, Filippinerna) samt Micki Leksaker (829 tkr till Bouar, Centralafrikanska republiken). SOS-Barnbyar erhöll under året 10 Mkr från Svenska PostkodLotteriet. Pengarna kommer att användas till att uppföra en skola och ett träningscenter för blivande barnbymammor i Tema, Ghana, samt även till att finansiera driften för träningscentret under ett antal år. Banco med Humanfonden och Banco Hjälp fortsätter att vara en viktig samarbetspartner till SOS-Barnbyar. Utdelningen för 2008 om 1,6 Mkr innebär att föreningen är Bancos fjärde största förmånstagare. Totala ändamålskostnader uppgick till ( ) tkr, en ökning med 7,4% gentemot ( ) tkr av dessa skickades direkt ut i fält i form av fadder- och projektmedel, vilket är 11,5% mer än föregående år. Totala insamlingskostnader och administrationskostnader uppgick till (32.678) tkr samt (9.470) tkr, en minskning med 10,9 respektive 4,8%. Totala insamlings- och administrationskostnader i förhållande till totala intäkter enligt SFI:s definition (Stiftelsen För Insamlingskontroll) uppgick under året till 18,0%. Motsvarande siffra för 2007 var 20,9%. För att bedriva insamling med hjälp av s.k. 90-konton krävs normalt att denna siffra inte överstiger 25%. På motsvarande sätt krävs att den andel av intäkterna som använts för ändamålet inte understiger 75%. Enligt SFI:s definition använde SOS-Barnbyar under året 83,9% av intäkterna till ändamålet, vilket är oförändrat gentemot Finansiell riskhantering SOS-Barnbyar har en restriktiv placeringspolicy, vilken innebär att föreningens finansiella tillgångar är placerade på bankkonton eller i räntebärande värdepapper med låg risk. Årets konjunkturnedgång har därmed haft en mycket begränsad påverkan på värdet av de finansiella tillgångarna. Föreningen har som policy att sälja aktier som erhållits som gåva omedelbart och därmed inte bedriva placeringsverksamhet i aktier. Det enda undantaget är ett smärre innehav i Ericsson-aktier, som behållits i samråd med givaren. SOS-Barnbyar valutasäkrar inte några betalningsflöden och påverkas därför fullt ut av fluktuationer i den svenska kronans värde gentemot andra valutor SEK/EUR SEK/USD jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 24

25 Ovanstående tabell visar hur kronans värde under 2008 förändrats mot euro och dollar, vilka är de för SOS-Barnbyar Sverige viktigaste utländska valutorna. Mellan juni och december stärktes dollarn med cirka 30% och euron med drygt 15%, vilket innebär en motsvarande minskning av SOS-Barnbyars köpkraft i dessa valutor. Detta ökar föreningens totala åtaganden för de pågående konstruktionsprojekten. En annan effekt är att de vidareförmedlade fadderbidragen täcker en lägre del av barnbyns totala kostnader. Väsentliga händelser under räkenskapsåret och efter dess slut SOS-Barnbyar har under året antagit en ny internationell strategi, som sträcker sig fram till 2016 och enligt vilken organisationen i slutet av denna period ska hjälpa en miljon barn, ha en miljon enskilda givare samt ha utvecklat och anpassat organisationen för att nå dessa mål. En ny internationell varumärkesplattform är under framtagande och kommer att lanseras under andra hälften av I juni 2008 flyttade personalen till nya, rymligare lokaler på Östhammarsgatan 68 i Stockholm. Under året har ett helt nytt datasystem implementerats, vilket innebär att föreningen väsentligt kommer att kunna effektivisera sin administration samt även öka servicen mot sina faddrar. SOS-Barnbyar inledde under 2008 ett nytt samarbete med Svenska PostkodLotteriet, som under året var föreningens enskilt största bidragsgivare. I januari 2009 invigdes barnbyn i Phuket, Thailand. Förvaltning På årsmötet den 25 april 2008 valdes Michael Karlsson som ny ordförande i föreningen, och efterträder därmed Ingemo Bonnier som innehaft posten de senaste tio åren. Styrelsen är i övrigt oförändrad gentemot föregående år och bestod av följande ledamöter: Michael Karlsson (ordförande), Lennart Holm (vice ordförande), Lars Berg, Ingemo Bonnier, Carolina Sachs, Monica Caneman, Karin O Connor. Styrelsen har under 2008 haft sju styrelsemöten. I SOS-Barnbyars styrelse finns bred kompetens och erfarenhet inom olika områden som är viktiga för organisationens utveckling, till exempel juridik, ekonomi, företagsledning, varumärkesbyggamde och PR. Styrelsens främsta uppgift är att följa upp och kontrollera föreningens ekonomi samt att främja arbetet med att öka varumärkeskännedomen med målet att få fler privatpersoner och företag att stödja verksamheten. De ska också leda den framtida strategiska utvecklingen för föreningen och tillsammans med ledningen arbeta fram inriktningen för de kommande åren. Michael Karlsson tar i och med ordförandeskapet över Ingemo Bonniers roll i den internationella organisationens senat och exekutiva kommitté, som bland annat beslutar om strategi och policyfrågor. Generalsekreterare Elisabet Andersson ingår sedan 2004 i en internationell styrgrupp, ledd av Kinderdorf Internationals (KDI) generalsekreterare Richard Pichler. Gruppens främsta uppgift är att effektivisera och utveckla samarbetet mellan insamlande länder och KDI samt att diskutera framtidsfrågor för organisationen. Valberedningen består av ordförande Theo Martins samt Per Frisk och Ingegerd Mattsson. Under 2008 har SOS-Barnbyars ledningsgrupp ändrat sammansättning, och består nu, vid sidan av generalsekreterare Elisabet Andersson, av Pia Beijer (Marknad), Niki Westerberg (PR och information) samt Marcus Norberg (Ekonomi och administration). Revisor i föreningen är BDO med Micael Schultze som huvudansvarig revisor. FRII:s kvalitetskod FRII:s kvalitetskod antogs under 2007 i syfte att vägleda insamlingsorganisationerna i deras arbete att förbättra den interna kontrollen och uppnå en högre transparens gentemot givarna. Resultatet från detta arbete redovisas i en särskild kodrapport, där det skall framgå vilka av kodens riktlinjer som organisationen har valt att följa och vilka riktlinjer som organisationen avviker ifrån. SOS-Barnbyar arbetar sedan början av 2008 kontinuerligt med detaljerna i FRII:s kvalitetskod, och implementering kommer att ske fullt ut under 2009, vilket också är det år då koden blir obligatorisk för samtliga insamlingsorganisationer. Förväntad framtida utveckling Den rådande konjunkturnedgången förväntas bestå under större delen av 2009 och kommer ofrånkomligen att påverka allmänhetens och företagens möjlighet att skänka pengar till välgörande ändamål. Bedömningen är dock att befintliga faddrar, vars bidrag utgör största delen av SOS-Barnbyars intäkter, i allt väsentligt kommer att fortsätta att stödja verksamheten. Efter räkenskapsårets utgång har både dollar och euro fortsatt att stärkas gentemot den svenska kronan, vilket riskerar att ytterligare öka kostnaderna för föreningens engagemang runtom i världen. För att möta dessa utmaningar har SOS-Barnbyar antagit en mycket restriktiv kostnadsbudget för det kommande året och har även bestämt att skjuta beslutade, men ännu ej påbörjade projekt, på framtiden. Information Adress och telefonnummer: SOS-Barnbyar, Östhammarsgatan 68, Box , Stockholm, Juridisk form: Ideell förening Plusgiro: , , Bankgiro: , , Hemsida: SOS-Barnbyar ger ut tidningen Barnbyar fyra gånger per år, vilken distribueras till föreningens faddrar, samarbetspartners, medlemmar och andra intressenter. Tidningen kan även hämtas på hemsidan. SOS-Barnbyar är medlem i FRII (Frivilligorganisationernas Insamlingsråd) och granskas av SFI (Stiftelsen för Insamlingskontroll). FRII råder alla givare att undersöka följande innan beslut om gåva fattas: 1. Ger organisationen ett vederhäftigt intryck? 2. Har organisationen 90-konto? 3. Finns ett fungerande telefonnummer? 4. Har organisationen uppgivit en gatuadress till sitt kontor, inte bara en boxadress? 5. Vid bössinsamling kan insamlaren legitimera sig? 25

26 RESULTATRÄKNING Tkr not Verksamhetsintäkter 1,2 Medlemsavgifter Fadderbidrag och faddergåvor Övriga insamlade medel Postkodlotteriet Banco Humanfonden Försäljning Summa verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader 1,3,4 Ändamålskostnader Insamlingskostnader Administrationskostnader Summa verksamhetskostnader Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella investeringar Årets resultat Fördelning av årets resultat 11 Årets resultat enligt resultaträkningen (se ovan) Utnyttjande av ändamålsbestämda medel från tidigare år Reservering av ändamålsbestämda medel som inte utnyttjats Årets resultat efter fördelning

27 BALANSRÄKNING Tkr not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 6 Insamlings- och informationssystem Materiella anläggningstillgångar 7 Inventarier och datorer Förbättringar på annans fastighet Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar hos insamlingsstiftelsen SOS-Barnbyar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 11 Ändamålsbestämda medel Förskotterade medel inom balanserat kapital Balanserat kapital Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Fadderbarnsbidrag och faddergåvor Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Inga Inga 27

28 KASSAFLÖDESANALYS Tkr Den löpande verksamheten Verksamhetsresultat Avskrivningar och nedskrivningar Erhållen ränta Erlagd ränta Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Ökning (-)/minskning (+) av fordringar Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

29 Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper SOS-Barnbyars redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar och FRIIs Styrande riktlinjer för årsredovisning. I årsredovisningen har även vissa upplysningar lämnats som krävs av SFI. Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse med föregående år. Verksamhetsintäkter Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor intäktsförs i den period gåvan överlämnas på ett sakrättsligt bindande sätt. Intäkten ska motsvara tillgången anskaffningsvärde. Gåvor i form av kontanter från i första hand privatpersoner redovisas av naturliga skäl normalt enligt kontantprincipen. Även gåvor från företag och organisationer redovisas normalt i den period då gåvan inbetalas. I den mån det på balansdagen finns avtalade men ej erhållna gåvor från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning. Medlemsavgifter Medlemsavgifter omfattar inbetalningar för medlemskap i SOS-Barnbyar. Fadderbidrag och faddergåvor Med fadderbidrag avses inbetalningar för fadderbarn och barnbyar. Inbetalda medel rapporteras veckovis till fadderkontoret hos SOS-Kinderdorf International. Vid denna rapportering uppstår en skuld avseende de fadderbidrag som ska vidare till SOS-Barnbyar ute i världen. Pengarna överförs, efter avdrag på 18,5 procent (snitt för 2008) för administration och insamling, via fadderkontoret hos SOS-Kinderdorf International i Wien för vidare befordran direkt till den SOS-barnby där barnet bor. Med faddergåvor avses extra gåvor till fadderbarnet som via fadderkontoret i Österrike ograverat går in på respektive barns konto. Övriga insamlade medel Som övriga insamlade medel inkluderas mottagna gåvor från allmänheten, företag, organisationer, samfund, privata och ideella fonder och stiftelser. Till insamlade medel räknas även testamenterade gåvor och donationer samt bidrag från Radiohjälpen och Postkodlotteriet. Gåvor som kommer i form av att företag åtagit sig att betala en viss procent av sin försäljning till insamlingsorganisationen är också insamlade medel eftersom det är det utomstående företag som säljer inte insamlingsorganisationen. Med gåva avses tillgång som lämnats utan krav på ekonomisk motprestation. Gåvan utgör anläggningstillgång om den är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Övriga gåvor utgör omsättningstillgångar. Erhållna gåvor värderas till verkligt värde, dvs. försäljningsvärde eller återanskaffningsvärde. Erhållna gåvor redovisas netto, dvs. efter avdrag för försäljnings- och hanteringskostnader (exempelvis eventuell gåvoskatt). Banco Fonder SOS-Barnbyar erhåller årligen via avtal med Banco Fonder en viss procent av fondvärdet hos de fondsparare som valt SOS-Barnbyar som mottagare. Försäljning Med försäljning menas avyttring av en vara eller tjänst med en faktisk funktion och/eller där konkurrerande kommersiella produkter eller tjänster finns på marknaden, till exempel julkort. Verksamhetskostnader Ändamålskostnader Ändamålskostnader är sådana kostnader som kan hänföras till organisationens uppdrag enligt dess stadgar. Här ingår utbetalning av fadderbidrag och faddergåvor samt utbetalning till de projekt som finansieras av SOS-Kinderdorf International och där SOS-Barnbyar lokalt insamlat medel till ett specifikt projekt. Till ändamålskostnader räknas även föreningens avgift till SOS-Kinderdorf International samt de till ändamålskostnaderna fördelade gemensamma kostnader. Insamlingskostnader Med insamlingskostnader menas kostnader som varit nödvändiga för att generera externa intäkter samt föra att behålla och rekrytera nya faddrar. Här ingår bland annat kostnader för insamlingsaktiviteter, annonser, PR, reklam, kampanjer och utskick. Insamlingskostnader inkluderar såväl direkta kostnader såsom lönekostnader för insamlingspersonal som de till insamlingskostnaderna fördelade gemensamma kostnaderna. Administrationskostnader Administrativa kostnader är sådana som behövs för att administrera organisationen. Administrationen utgör en kvalitetsgaranti för ändamålet och för givaren. Exempel på sådana kostnader är revision, administrativa system och kostnader som inte är att hänföra till ändamålskostnader eller insamlingskostnader. Hit hör även till administrationskostnader fördelade gemensamma kostnader. De gemensamma kostnaderna, som främst omfattar kostnader för personal, lokaler och IT, fördelas på ovanstående tre kostnadskategorier baserat på de anställdas arbetsuppgifter. Tillgångar och skulder Donerade tillgångar Tillgångar, framförallt aktier och andra värdepapper, som doneras till SOS-Barnbyar värderas till verkligt värde vid gåvotillfället. Intäkten redovisas i posten Övriga insamlade medel. I den mån det uppkommer en realisationsvinst/-förlust vid avyttringen redovisas denna också i posten Insamlade medel om tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits och under rubriken Resultat från finansiella poster om avyttring sker vid ett senare tillfälle. Aktier och andelar Kortfristiga innehav av aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Föreningen har som policy att omedelbart sälja aktier som har mottagits som gåva och därmed inte bedriva placeringsverksamhet. Anläggningstillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan. Avskrivningar görs systematiskt över den bedömda nyttjandeperioden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Balanserade utgifter för programvara Inventarier Datorer Förbättringsutgifter på annans fastighet 5 år 5 år 3 år 5 år Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Utländska valutor Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Eget kapital Ändamålsbestämda medel Ändamålsbestämda medel består av insamlade medel som av givaren öronmärkts för ett visst projekt, såsom uppförandet av en barnby, medicinklinik eller skola eller för att täcka löpande kostnader i befintliga barnbyar. Erhållna fadderbidrag som vid årets slut ännu ej förmedlats vidare redovisas dock inte som ändamålsbestämda medel utan som skuld, vilket beror på att SOS-Barnbyar i detta fall endast fungerar som mellanhand mellan bidragsgivaren och SOS-Kinderdorf International. Förskotterade medel Utbetalningar till visst projekt som finansieras av SOS-Barnbyar kan temporärt överstiga insamlade medel till projektet. Mellanskillnaden redovisas som förskotterade medel inom balanserat kapital. I årsredovisningen för 2007 redovisades dessa förutbetalda medel som en avdragspost i Ändamålsbestämda medel. Ingående balans avseende dessa förutbetalda medel har under 2008 omklassificerats till balanserat kapital. Beloppet uppgår till kr. Fördelning av årets resultat Sektionen Fördelning av årets resultat i resultaträkningen visar hur stor del av årets resultat som är öronmärkt för visst framtida ändamål och hur stor del som inte är öronmärkt och således kan disponeras fritt av föreningens styrelse. Insamlade medel för visst framtida ändamål som ännu under årets inte utnyttjats för detta ändamål redovisas i posten Reservering av ändamålsbestämda medel som inte utnyttjats under året och leder till en ökning 29

30 av den delen av eget kapital som benämns Ändamålsbestämda medel. Reserveringen kvarstår som ändamålsbestämda medel till dess att föreningen åsamkats kostnader för just det ändamål som medlen samlats in för. När detta sker redovisas kostnaderna i posten Ändamålskostnader i resultaträkningen. Eftersom föreningen redan öronmärkt medel för ändamålet redovisas detta belopp i posten Utnyttjande av ändamålsbestämda medel från tidigare år och Ändamålsbestämda medel inom eget kapital. Posten Årets resultat efter fördelning utgör den del av årets resultat som kan disponeras fritt av föreningens styrelse. Om styrelsen vid ett senare tillfälle skulle vilja ändamålsbestämma detta balanserade kapital görs omföring inom eget kapital. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt den indirekta metoden, dvs. den utgår från organisationens verksamhetsresultat. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels handlas på en öppen marknad till kända belopp eller har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Not 2 VERKSAMHETSINTÄKTER Insamlade medel fördelar sig enligt följande Allmänheten Företag PostkodLotteriet Externa stiftelser och fonder Summa Av ovanstående belopp har tkr ( tkr) insamlats via 90-konton. Not 3 LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER Löner och andra ersättningar Styrelse - - Generalsekreterare Övriga anställda Totala löner och ersättningar Sociala kostnader Pensionskostnader Generalsekreterare Pensionskostnader övriga anställda Sociala avgifter enligt lag och avtal Enligt avtal har generalsekreteraren avstått från ytterligare framtida lönejusteringar mot att erhålla en avgiftsbestämd pension som kan utnyttjas från 62 års ålder. Upphör anställningen i förtid tillkommer inga ytterligare kostnader. Övriga pensionskostnader för samtliga anställda inklusive generalsekreteraren följer ITP-planen Medelantal anställda Varav män Total sjukfrånvaro 1,21% 0,93% Uppgift om sjukfrånvaro per grupp lämnas inte då den kan hänföras till enskild individ. Styrelseledamöter Antal på balansdagen 7 7 Varav män 3 3 Not 4 ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING TILL REVISORER Revisionsuppdrag BDO Nordic Stockholm AB Not 5 RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER Utdelningar Räntor Valutakursvinst 4 1 Summa Not 6 Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för insamlings- och informationssystem Ingående anskaffningsvärde Utrangeringar Årets aktiverade utgifter Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående av- och nedskrivningar Utrangeringar Årets av- och nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan

31 Not 7 Materiella anläggningstillgångar Inventarier och datorer Ingående anskaffningsvärde Omklassificering Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Omklassificering Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Förbättringar på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Omklassificering Inköp - 66 Utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Omklassificering Utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Not 8 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna avtalsintäkter Upplupna intäkter från Banco Förutbetalda hyror Övriga poster Summa Not 9 Kortfristiga placeringar Bokfört Marknadsvärde värde Ericsson B Svenska statens premieobligation Banco Fonder SOS-Barnbyar återinvesterar sedan 2006 utdelningen från Banco Fonder i Banco Likviditetsfond. Not 10 Kassa och bank Kassa Plusgiro SEB Checkräkning SEB Specialinlåning Övriga bankkonton Summa Not 11 Eget kapital Ändamålsbestämda Ändamålsbestämda Förskotterade Balanserat Årets Totalt medel övriga projekt medel Tsunami medel kapital resultat Ingående balans enligt fastställd balansräkning Omklassificering Ingående balans efter omklassificering Omföring av resultat Reserveringar Utnyttjande Återbetalning av ej utnyttjade medel Årets resultat efter fördelning Utgående balans Av årets resultat efter fördelning, -813 tkr, hänför sig tkr till förskotterade medel och tkr till övrigt fritt kapital. Som tidigare år har det skett ett antal omföringar mellan likartade projekt inom ändamålsbestämda medel i syfte att inkommande medel skall komma till användning så snabbt som möjligt. 31

32 Not 12 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntekostnader Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Upplupna avgifter till SOS Kinderdorf International Övriga poster Summa Not 13 STÄLLDA SÄKERHETER Ställd säkerhet för kontorslokaler (spärrade bankmedel) Summa Stockholm den 31 Mars 2009 Elisabet Andersson Generalsekreterare Michael Karlsson Ordförande Lennart Holm Vice ordförande Lars Berg Monica Caneman Ingemo Bonnier Karin O Connor Carolina Sachs Revisionsberättelse Till årsmötet i SOS-Barnbyar Sverige Org.nr Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och generalsekreterarens förvaltning i SOS-Barnbyar Sverige för räkenskapsåret SOS-Barnbyar Sveriges årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna Det är styrelsen och generalsekreteraren som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och generalsekreterarens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och generalsekreteraren gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller generalsekreteraren har handlat i strid med föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelsens ledamöter och generalsekreteraren har enligt vår bedömning inte handlat i strid med föreningens stadgar. Vi tillstyrker att årsmötet fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen och beviljar styrelsens ledamöter och generalsekreteraren ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 31 mars 2009 BDO Nordic Stockholm AB Micael Schultze 32

33 Personal Elisabet Andersson Generalsekreterare Pauline Allard Givarservice: Reception/volontärer Johan Bergqvist Marknad Pia Beijer Marknadschef Louise Broms Projektassistent Lisa Flink Ekonomi (Föräldraledig) Gudrun Hubendick Bistånd Elinor Kramming Givarservice (Föräldraledig) Anna Lundqvist Företag Josefin Mozard Givarservice: Faddrar/autogiro Marcus Norberg Ekonomi- & adm chef Catharina Nordström Marknad Anna Olsson Ekonomi Malena Orreteg Givarservice: Reception Carola Rydstedt Information Rebecca Schulze Givarservice: Faddrar/skolor Gunilla Schyberg Stora privata donationer Erika Sunnemark Ansvarig Givarservice Fredrik Söderblom Marknad Pia Watkinson Ansvarig Företag Niki Westerberg Informationschef Anna Wärmländer Ekonomi Ulrica Österlund Analys 33

34 Styrelse Michael Karlsson Ordförande Lennart Holm Vice ordförande Lars Berg Ledamot Ingemo Bonnier Ledamot Monica Caneman Ledamot 34 Karin O Connor Ledamot Ordföranden har ordet Carolina Sachs Ledamot Att öka kännedomen om SOS-Barnbyar. Att knyta kontakter som innebär att vi får ännu fler sponsorer och samarbetspartners. Att se till att vi uppfyller de mål som vi sätter upp. Och att se till att vi hanterar konjunkturväxlingar så att vi kan garantera finansieringen av de projekt som SOS-Barnbyar Sverige åtar sig. Det här är några av mina främsta uppgifter som ny styrelseordförande för SOS-Barnbyar. I maj 2008 tillträdde jag posten efter att ha varit medlem i styrelsen i fem år. SOS-Barnbyar har under det senaste decenniet utvecklats till att bli en av de största insamlingsorganisationerna i Sverige. En viktig anledning är att det är lätt att beröras av verksamheten vi har ett tydligt koncept som innebär att det är enkelt att följa pengarnas väg till de föräldralösa och utsatta barn som vi hjälper runt om i världen. Inom ramen för mitt arbete som advokat har jag länge verkat för att främja mänskliga rättigheter, bland annat inom Amnesty Business Group. I det arbetet har jag noterat ett ökat intresse att engagera sig - inte minst bland ungdomar. Allt fler unga människor vill arbeta ideellt för en hjälporganisation som en del av sin utbildning. Allt fler ställer också krav på sina arbetsgivare att de ska ta ett socialt ansvar. En viktig anledning till ungdomars ökade solidaritet med sin omvärld är att vi lever i en tid som innebär att världen krymper och det blir allt svårare att bygga mentala barrikader mot lidande i andra länder. Debatten om klimatförändringar och den senaste tidens svåra naturkatastrofer runt om i världen har också inneburit att många insett att några av vår tids stora utmaningar är globala och berör oss alla. Detta gäller inte minst den globala finanskris som blommade upp hösten 2008 och som snabbt spred sig över världen. Krisen avspeglade sig i en högst begriplig återhållsamhet hos företagen när det gäller alla kostnader, inklusive bidrag till hjälpverksamheter. Men de flesta av våra företagspartners fortsätter glädjande nog att stödja oss, ett tecken på det värde som de sätter på att ta ett socialt ansvar. Samtidigt visar siffrorna för 2008 att våra viktigaste givare, faddrarna, inte bara stannar kvar utan dessutom blir fler, vilket innebar att vi samlade in mer pengar under 2008, jämfört med föregående år. Den främsta utmaningen 2009 blir att fortsätta växa så att vi kan hjälpa ännu fler, inte minst genom den internationella satsningen på familjestärkande program. Men med tanke på konjunkturläget kommer vi att se till att de projekt som vi redan har åtagit oss är helt finansierade, innan vi åtar oss några nya. Till våra främsta utmaningar inför 2009 hör också att tydliggöra för både faddrar och företag att det i tider av ekonomisk kris blir ännu viktigare att visa solidaritet eftersom kriser alltid drabbar de svagaste i samhället hårdast. Michael Karlsson Michael Karlsson är affärsadvokat och delägare i Nordens största advokatbyrå Mannheimer Swartling samt ny ordförande för SOS-Barnbyar Sverige. Han är ansvarig för Mannheimer Swartlings pro bono arbete och var med och startade den ideella organisationen Advokater utan gränser Produktion: Helene Murdoch/MurdochMedia, Martin Källqvist/Superlativ. Foto. Martin Källqvist, Mats Högberg och SOS arkiv. Tryck: Ljungbergs Tryckeri AB,

35 Produktion: Helene Murdoch/MurdochMedia, Martin Källqvist/Superlativ. Foto. Martin Källqvist, Mats Högberg och SOS arkiv. Tryck: XXXXXX SOS-Barnbyar Sveriges kontor ligger på Östhammarsgatan 68 i Stockholm. organisationsnummer: postadress: Box , Stockholm telefonnummer: hemsida: 35