Kärnkraft i vår omvärld

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kärnkraft i vår omvärld"

Transkript

1 Kärnkraft i vår omvärld ETT NYHETSBREV FRÅN ELFORSK KÄRNKRAFT NUMMER 11 JUNI 2011 EN ANNORLUNDA VÅR Händelserna i Japan gjorde att detta blev en annorlunda vår för kärnkraftsbranschen. För många har det varit en intensiv tid, inte minst för Peter Gango, chef för Vattenfalls kärnkraftsverksamhet, och Ingemar Engkvist, vd för E.ON Kärnkraft Sverige. Nyhetsbrevet inleds med en intervju där de ger sin syn på tiden efter Fukushima och konsekvenserna för branschen. Vi tittar även på reaktionerna i ett antal andra länder. På de flesta håll pågår nu ett omfattande arbete med att utvärdera säkerheten vid kärnkraftverken. Eventuella brister kommer att identifieras och lärdomar från Fukushima kommer att integreras. De länder som sticker ut till följd av mer drastiska åtgärder är Tyskland, Schweiz och Italien. För dessa tre länder har händelserna i Japan fått en direkt påverkan på kärnkraftsstrategierna. Det presenteras också en beskrivning av händelseförloppet vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi. Informationen får naturligtvis betraktas som preliminär. Ännu är de exakta detaljerna kring händelseförloppet inte fastställda. En grupp från IAEA vid Fukushima Daiichi 3 i slutet av maj. Foto: HO/TEPCO/AFP Efter Fukushima Olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima ändrade förutsättningarna för kärnkraftsbranschen och man står nu inför nya utmaningar. Två personer som har haft en hektisk tid de senaste månaderna är Peter Gango, chef för Vattenfalls kärnkraftsverksamhet, och Ingemar Engkvist, vd för E.ON Kärnkraft Sverige. De svarar här på redaktionens frågor om tiden efter Fukushima och konsekvenserna för branschen. Den januari i år genomfördes Elforsks konferens Förutsättningar för ny kärnkraft i Stockholm. Bland talarna fanns Jorma Aurela från finska Arbets- och näringsministeriet som berättade om den politiska synen på kärnkraft i Finland och bakgrunden till varför man bygger nytt. Du finner dokumentationen från konferensen på: Karnkraft/Omvarldsbevakning/ Seminarier Redaktionen vill avslutningsvis önska en trevlig sommar! Anna-Maria Wiberg Vattenfall Research and Development Vid allvarliga händelser, såsom olyckan i Fukushima, är det av yttersta vikt för bolag som Vattenfall och E.ON att noga följa utvecklingen och försöka förstå vad som har hänt, berättar de båda cheferna. Det görs exempelvis genom olika internationella kanaler såsom atomenergiorganet IAEA och WANO, ett samarbetsorgan för kärnkraftsägare. Parallellt med det börjar vi analysera våra egna anläggningar för att ta reda på hur känsliga de är för motsvarande ytterst extrema situationer och händelser, säger Peter. Ingemar tillägger: Vi har jobbat oerhört intensivt. Redan en vecka efter olyckan var en första analys av de svenska verken klar. Detta var bland annat viktigt för att vår ledning skulle kunna motivera en fortsatt drift. Man kunde se att det fanns vissa utvecklingsområden som man kommer att arbeta vidare med. Ingemar går dock inte in på detaljerna. Det är väldigt viktigt att vi som arbetar med kärnkraft är och tillåts vara självkritiska och vågar diskutera frågor som kan vara svåra. Det innebär dock inte att vi har stora brister. Öppenhet är viktigt, säger han. ETT NÄRA SAMARBETE Tillståndshavarna har arbetat tätt tillsammans efter Fukushima och har utbytt erfarenheter från de egna analyserna. Ett nära samarbete bolagen emellan är en absolut förutsättning säger Ingemar: Framför allt för att ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 1

2 Peter Gango. Foto: Bo Johansson/Vattenfall vi därigenom kan få tillgång till den bästa möjliga kunskapsmassan. För tillfället arbetar man med att strukturera fortsatta analyser. Vikten av att arbeta strukturerat är något Ingemar särskilt framhåller: Att rusa iväg ostrukturerat gagnar ingen. Det krävs stor systematik i det här arbetet, säger han. POSITIVA TILL STRESSTESTERNA Vad ingår då i den typen av analyser som cheferna nämner? Peter förklarar: Det vi framför allt gör är att stretcha olika parametrar för att hitta eventuella svaga punkter Ingemar Engkvist. Foto: E.ON bortom konstruktionsförutsättningarna. Vad händer om havsnivån stiger ovanligt högt? Vad händer när backup-batterierna tar slut vid ett totalt elavbrott? Det är viktigt för oss att veta att vi har analyserat så många olika scenarier som möjligt. Stresstesterna har samma syfte. På frågan om hur bolagen ser på stresstesterna säger Peter att en av grundpelarna inom kärnkraftsindustrin är en strävan efter ständiga förbättringar. För att säkra en stabil framtid försöker vi hela tiden göra verken ännu säkrare och än mer effektiva. Vi ser därmed positivt på stresstesterna. För att testerna verkligen ska kunna leda till säkerhetsförbättrande åtgärder betonar Peter att huvudfokus måste ligga på en teknisk utredning. Olika politiska aspekter bör hållas utanför testerna. Ingemar tillägger att testerna måste vara sakliga och omfatta både anläggning och verksamhet. Det är också viktigt att poängtera att stresstesterna syftar till att teoretiskt provocera fram haverisituationer. Det kan liknas vid att man testar bilparken vid extrem kyla i kombination med ett meterhögt snötäcke och ser hur långt man kommer utan att fylla på kylarvätska och olja. Resultaten ska värderas utifrån det, säger han. VIKTIGT ATT IFRÅGASÄTTA Ingemar säger vidare angående stresstesterna: Vi i branschen har ett ansvar att lära oss av händelserna i Fukushima. Efter en sådan här allvarlig olycka ifrågasätts kärnkraften det är bra! Vi ska också själva ifrågasätta vår verksamhet. Vårt agerande i den här typen av situationer är oerhört viktigt. Där får vi inte låta oss styras av starka, eller som i Sverige relativt svaga, opinionsyttringar. På följdfrågan vad Ingemar tror är anledningen till att starka reaktioner i någon mån har uteblivit i Sverige svarar han: Kärnkraftsfrågan är inte lika infekterad som den var för ett par decennier sedan. Miljöfrågan har fått fler perspektiv och är mer komplex än vi trodde på 80-talet. Numera ligger också ett stort fokus på klimathotet. Energifrågan som helhet kräver stor omsorg, det finns inga självklara svar. PÅVERKAR INVESTERINGSPLANERNA Hur kommer bolagen att hantera resultaten av stresstesterna? Peter säger att man kommer att reflektera över behoven som kommer fram i stresstesterna och övriga analyser, och integrera dessa i investeringsplanerna. Eventuellt kommer det att leda till vissa omprioriteringar, säger han. Peter berättar att man redan innan Fukushima valde att ge effekthöjningarna en något lägre prioritet till förmån för säkerhetsförbättrande åtgärder. Jag tror därmed att vi kommer att kunna föra in ändringar efter Fukushima på ett bra sätt i investeringsplanerna. ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 2

3 Han fortsätter: Det finns en risk nu att man i branschen fokuserar för mycket på nya saker och tappar fokus på det dagliga arbetet. Det är viktigt att vi fortsätter med vår grundverksamhet och fortsätter att leverera kvalitet. Vi ska ta hänsyn till resultaten av stresstesterna i vårt förbättringsarbete och uppdatera våra redan existerande investeringsplaner. Det kommer att ge god input i den processen men det får inte förskjuta vårt grundfokus. Jag känner mig trygg i att våra grundprinciper är rätta. Nu är man dessutom mitt uppe i en revisionsperiod. Det är viktigt att stresstesterna inte i alltför stor utsträckning stör detta arbete, säger Peter. Man för dock en god dialog med Strålsäkerhetsmyndigheten. ETT ÖPPET SINNELAG Ingemar har en liknande syn som Peter på resultaten av stresstesterna: Ändringar och eventuella tillägg i investeringsplanerna måste vi ha beredskap för. Vi ska också vara öppna för att det kan komma nya krav från myndighetshåll. Det är viktigt att vi har ett öppet sinnelag och visar stor ödmjukhet. Han fortsätter: Stresstesterna kommer att utmana anläggningarnas konstruktion men även vår verksamhet. Förutom nya investeringar skulle till exempel beredskapsplanerna och beredskapsorganisationen kunna förbättras utifrån de nyvunna kunskaperna. Ingemar kan konstatera att det dagliga arbetet har påverkats i viss utsträckning: Visst har vi fått göra många omprioriteringar i det dagliga arbetet. För vår egen del har exempelvis strategiarbetet blivit lidande under en tid. MODERNISERINGSPROGRAMMEN Som Peter nämner genomförs sedan tidigare omfattande åtgärdsprogram för att modernisera verken. Finns det åtgärder där som kopplar till olyckan i Fukushima? Absolut. Många av de redan genomförda, eller planerade, förbättringsåtgärderna svarar direkt mot händelserna i Japan, säger Peter. Han fortsätter: Exempelvis har vi redan tittat en del på batterikapaciteten och nya oberoende vattenresurser och sätt att mata in dem på. Vi håller även på att modernisera likströms- Stresstesterna Arbetet med stresstesterna inleddes i slutet av mars när det europeiska ministerrådet uppdrog åt European Nuclear Safety Regulatory Group (ENSREG) och EU-kommissionen att utarbeta riktlinjerna för testerna. ENSREG består av de 27 medlemsländernas respektive strålsäkerhetsmyndigheter. Flera andra organ var också involverade i utformningen testerna, däribland Western European Nuclear Regulators Association (WENRA), vilket är en organisation för kärnkraftsmyndigheter i Västeuropa, och European Nuclear Installations Safety Standards (ENISS), en grupp för tillståndshavare i Europa. Bolag såsom Vattenfall och E.ON har deltagit aktivt i utformandet av stresstesterna. KRITERIER FASTSTÄLLDA I MAJ I slutet av maj fastställde så ENS- REG och EU-kommissionen kriterierna för stresstesterna. I stort handlar det om att analysera hur väl anläggningarna skulle klara svåra naturkatastrofer och olyckor såsom flygplanskrascher. Förslag på förbättringsåtgärder ska också redovisas. Något som länge diskuterades var huruvida olika former av terroristdåd skulle ingå i testerna. Det beslutades till sist att detta ska analyseras separat vid ett senare tillfälle. EU-kommissionen har sagt att man arbetar för att stresstesterna ska genomföras även utanför EU, främst i grannländer såsom Ryssland, Ukraina och Schweiz. systemen. Till följd av händelserna i Fukushima kommer vi dock att göra en extra utvärderingsrunda och granska den typen åtgärder ytterligare en gång. Hur ser det ut på jordbävningssidan? Trots att kraftiga jordbävningar är mycket osannolika i Sverige har vi arbetat med dessa frågor mer intensivt i några år. Vi har genomfört både SVERIGE I Sverige fick Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) den 12 maj i uppdrag av miljödepartementet att redovisa åtgärder vid de svenska anläggningarna med anledning av händelserna i Japan i enlighet med riktlinjerna utarbetade av EU-kommissionen. I det beslut som SSM skickade ut i slutet av maj står det att tillståndshavarna uppdras genomföra förnyade säkerhetsutvärderingar av tåligheten mot jordbävningar, översvämningar och extrema väderförhållanden samt långvarig förlust av elförsörjning och värmesänka, oberoende av orsaken till att detta uppkommer. Vidare ska man analysera anläggningarnas beredskap mot svåra haveriförlopp i kombination med omfattande förstörelse av infrastruktur och med radioaktiv kontamination på förläggningsplatsen. Tillståndshavarna ska också identifiera vilka åtgärder som kan vidtas för att stärka anläggningens tålighet och höja beredskapen mot svåra haveriförlopp. ÄVEN CLAB UTVÄRDERAS De anläggningar som ingår i säkerhetsutvärderingen är kärnkraftverken och det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab). Tillståndshavarna ska lämna in sin slutrapport till SSM den 31 oktober i år. Myndigheten ska sedan redovisa resultaten av de svenska stresstesterna till EU senast den 31 december. analyser och vissa förbättringsåtgärder. Arbetet kommer att fortsätta, svarar Peter. PARALLELLER TILL TIDIGARE OLYCKOR Om vi istället tittar på ett längre perspektiv, vilka kan då bli konsekvenserna för branschen? Ingemar börjar med att göra en jämförelse med tidigare kärnkraftsolyckor: Olyckan vid Three ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 3

4 Mile Island (TMI) orsakade endast en liten omgivningspåverkan men konsekvenserna för branschen blev ändå stora samtidigt som en kärnkraftskritisk rörelse växte sig stark. Många tekniska ändringar infördes på verken runt om i världen. Även om Tjernobyl ledde till en stor omgivningspåverkan så blev konsekvenserna för branschen mindre än efter TMI. Det rörde sig om en annan typ av reaktor och en annan typ av land. Det hela blev därmed mindre tillämpbart på exempelvis kärnkraftverken i Sverige. Vid Fukushima har vi fått en omgivningspåverkan och det rör sig om reaktorer som liknar dem som finns på andra håll i världen. Det är därmed rimligt att tro att konsekvenserna för branschen kommer att bli betydande, både avseende teknik och verksamhet men kanske framför allt politiskt. Det kan vi exempelvis se på det tyska agerandet. Peter tror dock att de flesta länder, med några få undantag, kommer att hålla kvar vid sina nuvarande energipolitiska strategier men ta lärdom från Fukushima. Jag är övertygad om att kärnkraften även fortsättningsvis kommer att ha en stor och viktig roll att fylla, inte minst i klimatfrågan, säger han. SPORRAR TEKNIKUTVECKLING OCH HARMONISERING Troligtvis kommer händelserna i Japan att driva på en internationell harmonisering av kravbilden, säger Peter. Med det menas att kraven i olika länder troligtvis kommer att bli mer lika. Det kan exempelvis innebära att samma krav gällande hanteringen av svåra haverier och skyddet mot flygplanskrascher kommer att gälla i olika länder. Peter tror vidare att händelserna sporrar en teknikutveckling och kompetenshöjning för branschen: När vi nu ska analysera den här typen av multidimensionella problem som inträffade vid verket i Fukushima så innebär det en god möjlighet för branschen att öka sin kompetens. Det är ytterligare ett exempel på att vi befinner oss i en bransch med ett evigt lärande. När det gäller utvecklingen av nya reaktorer så tror Peter att den kommer att gå mot koncept som är mer robusta mot den här typen av händel- Fukushima, Tjernobyl och Three Mile Island. Foto: AFP ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 4

5 ser. Ingemar håller med: Vi kommer troligtvis att få se ett genombrott för passiva säkerhetssystem. PASSIVA SÄKERHETSSYSTEM Grundtanken inom passiva säkerhetssystem är att det inte ska behövas några åtgärder från driftpersonalen eller någon elförsörjning, förutom batterier, för att garantera att härden hålls kyld. Man förlitar sig på fysikens lagar i form av till exempel gravitation eller temperaturskillnader för att aktivera och driva säkerhetsfunktionerna. De reaktorkoncept som främst tillämpar passiva säkerhetssystem är GE Hitachis kokvattenreaktor ESBWR och Westinghouses tryckvattenreaktor AP1000. Båda klassas som generation III+. FYSISK SEPARATION OCH DIVERSIFIERING Ingemar fortsätter på ämnet säkerhetssystem: Vi har tidigare sett ett stort fokus på redundans i säkerhetssystemen. Numera jobbar man även med diversifiering och fysisk separation. Fysisk separation hade troligtvis inte hjälpt i Fukushima men diversifiering hade kunnat göra det. Med redundans menas att det finns dubbla eller flerdubbla säkerhetssystem för samma uppgift. Vid fysisk separation är systemen placerade på olika platser i anläggningen för att inte alla ska slås ut vid till exempel en brand. Vid diversifiering har säkerhetssystemen olika tekniska lösningar för att inte alla ska kunna drabbas av samma fel. Ingemar säger att ett exempel på diversifiering är om en del av pumparna är dieseldrivna. djupförsvarsprincipen som ett sätt att hantera sådant som vi inte direkt kan planera för. Vi har till exempel byggt om verken så att de ska kunna hantera svåra haverier, med en eventuell härdsmälta, utan att det sker okontrollerade utsläpp till omgivningen. VI KAN ALLTID JOBBA MED SÄKERHETEN Efter en stunds betänketid säger Ingemar: Det finns egentligen inget bra sätt för mig att besvara frågan om huruvida det kan hända här. Om jag säger ja innebär det att jag implicit säger att vi inte klarar säkerhetskraven, vilket är fel. Men att svara tvärt nej vore inte heller rätt. Även om ett liknande händelseförlopp som i Japan är osannolikt så kan det inträffa andra typer av fenomen som skulle kunna leda till kraftiga påfrestningar på våra verk. Du kommer aldrig att höra mig säga att våra verk är robusta nog. Tvärtom kommer vi alltid att kunna jobba med säkerheten och ständigt söka ny kunskap. UTVECKLINGEN I JAPAN UPPTOG HELA ENS TID OCH TANKAR Den sista frågan till kärnkraftscheferna blir hur de själva reagerade när nyheten om Fukushima kablades ut över världen? Jag blev mänskligt väldigt berörd. Mina tankar gick till alla de familjer som drabbats av naturkatastrofen, säger Ingemar. Han fortsätter: Många i kärnkraftsbranschen tappade antagligen fotfästet för en stund. Vi hade nog inte kunnat föreställa oss att tre reaktorer och bränslebassänger skulle kunna drabbas av sådana stora problem samtidigt. Under de första dagarna upptog utvecklingen i Japan hela ens tid och tankar. Jag har dock inte tappat tilltron till kärnkraften men det gäller att vi lever upp till vår säkerhetsambition. Peter berättar att han inom sitt avslutningsarbete under studietiden tittade på just svåra haverier och explosioner till följd av frigjord vätgas. Han jobbade också med den typen av frågor under sina första år i branschen. När jag fick rapporter om utvecklingen i Fukushima och såg bilder på en reaktorbyggnad som exploderat till följd av en kraftigt överhettad reaktor så kunde jag föreställa mig ungefär hur härden såg ut. Jag tycker att jag kunde bygga upp händelsekedjan relativt rationellt och konstatera att det var ett logiskt händelseförlopp. Men även om jag har god kunskap om den här typen av händelser så var det något jag aldrig hade velat se hända på riktigt, avslutar han. KAN DET HÄNDA HÄR? Den kanske vanligaste frågan som cheferna har fått efter olyckan i Fukushima är om något liknande skulle kunna hända i Sverige? Båda säger att det är en svår fråga att besvara. Det är förstås väldigt osannolikt att en lika kraftig jordbävning med medföljande tsunami skulle inträffa i Sverige. Men samtidigt måste vi vara ödmjuka inför alla typer av naturkatastrofer som kan utsätta våra anläggningar för hårda externa tester. Vi måste försöka förutse situationer som går utöver det som är tänkbart idag, säger Peter. Han tillägger: Jag tror på styrkan i Förödelsen som orsakades av jordbävningen och den efterföljande tsunamin den 11 mars. Foto: ASUYOSHI CHIBA/AFP ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 5

6 Tvära kast i Tyskland Acceptansen för kärnkraft har länge varit låg i Tyskland och reaktionen efter händelserna i Fukushima blev kraftig. Så sent som i höstas beslutade parlamentet att förlänga livstiden för landets reaktorer. Nu är förslaget istället att kärnkraften fasas ut till år Direkt efter olyckan i Fukushima beordrade den tyska regeringen ett tre månader långt stopp för sammanlagt åtta reaktorer. Tysklands sju äldsta reaktorer, som togs i drift år 1980 eller tidigare, fick alla driftförbud. Sex av dem var igång när beslutet fattades. Den sjunde var Brunsbüttel som Vattenfall äger två tredjedelar av. Reaktorn har inte varit i drift sedan juni Också Krümmel, som Vattenfall äger till hälften, förbjöds att starta de tre närmsta månaderna. Detta trots att den inte tillhör de äldsta reaktorerna i landet utan färdigställdes år Krümmel har dock varit avstängd större delen av tiden de senaste fyra åren. LIVSTIDSFÖRLÄNGNINGARNA SLOPAS Som vi berättade om i Kärnkraft i vår omvärld #9 antog parlamentet så sent som i oktober förra året ett förslag om livstidsförlängningar för den tyska kärnkraftsparken. Förslaget innebar att reaktorerna skulle få vara i drift i åtta eller 14 år längre än planerat, beroende på deras respektive ålder. Även detta beslut lades i malpåse under tre månader. UTFASNING TILL ÅR 2022 Under tiden arbetade regeringen med att ta fram en ny plan för den tyska kärnkraften. Det nya förslaget som godkändes av regeringen den 6 juni innebär en gradvis avveckling av samtliga 17 kärnkraftverk till år Båda kamrarna i parlamentet, förbundsdagen och förbundsrådet, måste dock godkänna förslaget. De förväntas rösta igenom förslaget på sina respektive sammanträden den 30 juni och den 8 juli. Presskonferensen den 30 maj där Angela Merkel meddelade att Tysklands reaktorer kommer att stängas senast år Från vänster: miljöminister Norbert Röttgen, finansminister Philipp Rösler, förbundskansler Angela Merkel, infrastrukturminister Peter Ramsauer och pressekreterare Steffen Seibert. Foto: JOHN MACDOUGALL/AFP ÅTTA FÖRBLIR STÄNGDA Överenskommelsen innebär att de åtta reaktorerna som i nuläget är stängda aldrig kommer att tas i drift igen. De är Biblis A och Biblis B, som ägs av RWE, Neckarwestheim 1 och Philipsburg 1, som ägs av EnBW, Vattenfalls Brunsbüttel och Krümmel samt Isar 1 och Unterweser som ägs av E.ON. En av reaktorerna kommer dock att få nödreaktorstatus åtminstone fram till år Det innebär att den lätt ska kunna startas upp igen för att förebygga en eventuell elbrist. Den sammanlagda installerade eleffekten hos de åtta reaktorerna är ungefär 8500 MW. RESTEN FASAS UT De kvarvarande nio reaktorerna fasas ut efterhand. Först ut är Grafenrheinfeld som planeras tas ur drift mot slutet av år Grundremmingen B stängs år 2017 följd av Phillipsburg 2 år Gröhnde, Grundremmingen C and Brokdorf ska samtliga stängas år Vattenfall äger 20 % av den sistnämnda reaktorn. Slutligen ska de tre sista reaktorerna, Isar 2, Emsland, Neckarwestheim 2, tas ur drift år Regeringen har dock meddelat att de kommer att godkänna att produktionstimmar överförs mellan reaktorerna, vilket kan resultera i att vissa av dem kommer att vara i drift längre än vad som avsetts under utfasningsperioden. Dock ska alla reaktorer vara avvecklade innan slutet av år FÖRNYBART OCH FOSSILT Kärnkraften står för ungefär en fjärdedel av Tysklands elproduktion. Den tyska regeringen, med Angela Merkel i spetsen, tänker kompensera elbortfallet på totalt 20 GWe med el från gas- och kolkraftverk. Man planerar även att satsa stort på el från förnyelsebara källor. Andelen el från förnybart ska ha ökat från dagens 14 % till 20 % år Tre decennier senare, år 2050, ska 80 % av elproduktionen utgöras av förnyelsebara källor. INVESTERINGAR I ELNÄTET För att nå målet tänker man investera en miljard euro per år för att uppgradera och bygga ut elnätet. De flesta kärnkraftverken som nu stängs ligger i södra delarna av landet där också den tunga industrin är placerad. Däremot byggs de flesta vindkraftsparkerna i norr. Tysklands motsvarighet till Svenska Kraftnät, Bundesnetzagentur (BNA), har sagt att det nordsydliga transmissionsnätet måste förstärkas för att klara den förväntade nätobalansen. Man har varnat för en brist på el under kommande vintrar och sagt att kärnkraftsnedläggningen är tvivelaktig från ett energihushållningsperspektiv samt ekonomiskt ineffek- ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 6

7 tiv och skadlig för miljön. BNA har också sagt att det kommer att saknas en kraftreserv som kan användas för att hantera oväntade kristillstånd: Detta ökar risken för att nätstörningar inte längre kan hanteras, med elavbrott som påföljd. REAKTIONER FRÅN ANDRA HÅLL Tysk industri har uttryckt en oro för stigande elpriser och en minskad tysk konkurrenskraft till följd av kärnkraftsbeslutet. Biltillverkaren Daimlers vd, Dieter Zetsche, har sagt att det nya förslaget medför ett antal risker för landets tillverkningsindustri. Han varnar för att företagen kan tvingas flytta tillverkningen utomlands för att undvika skenande elpriser och en möjlig elbrist. Sveriges miljöminister, Andreas Carlgren, tror att Tyskland nu kommer att göra sig beroende av elimport från franska kärnkraftverk och att landet även blir mer beroende av fossila bränslen för elproduktionen. Han har även uttryckt en oro för ökande elpriser i Europa. RÄKNAR MED ERSÄTTNING Vattenfalls vd, Öystein Löseth, har sagt att Vattenfall har investerat drygt sex miljarder kronor i underhåll och moderniseringar av Brunsbüttel och Krümmel: Vattenfalls kärnkraftsverksamhet i Tyskland representerar stora ekonomiska värden. Vi förväntar oss en rättvis behandling och ersättning för våra förluster på grund av det tyska beslutet. På samma sätt som tillståndshavarna kompenserades för värdet av produktionsbortfallet när Barsebäck stängdes, så förväntar man sig nu en kompensation när de tyska reaktorerna stängs. Vattenfall har meddelat att man i första hand inväntar den tyska regeringens besked angående en ekonomisk kompensation. Man vill helst undvika en eventuell rättsprocess mot den tyska staten. E.ON har däremot lämnat in en stämningsansökan mot den tyska staten angående beslutet att behålla den tyska bränsleskatten. Skatten på använt kärnbränsle infördes i samband med höstens beslut om att förlänga livslängden för de tyska kärnkraftverken. E.ON har även, liksom Vattenfall, sagt att man räknar med en omfattande kompensation när reaktorerna stängs. President Nicolas Sarcozy möter arbetarna vid kärnkraftverket Gravelines i början av maj. Foto: DENIS CHARLET/AFP Frankrike efter Fukushima Som världens näst största kärnkraftsnation är Frankrike särskilt känsligt för kärnkraftsolyckor, var än de sker. Myndigheten har nu inlett ett omfattande arbete med att utvärdera säkerheten vid landets reaktorer. När president Nicolas Sarkozy i början av maj talade inför arbetarna vid det franska kärnkraftverket Gravelines var budskapet att regeringen känner en stor tilltro i fransk kärnkraft och i verkens säkerhet. Dessutom klargjorde han att investeringarna i kärnkraft kommer att fortsätta. SÄKERHETEN UTVÄRDERAS Den franska regeringen har dock uppdragit åt kärnsäkerhetsmyndigheten ASN att göra en utvärdering av de franska kärnkraftsverken för att studera hur väl de skulle klara extrema händelser liknande dem som drabbade kärnkraftverket i Fukushima. Utöver landets reaktorer kommer även anläggningar såsom forskningsreaktorerna i Saclay och Grenoble att ingå i utvärderingen liksom Arevas upparbetningsanläggning i La Hague. Ägarna ska ha rapporterat in resultaten av säkerhetsanalysen till ASN i mitten av september. Detta för att ASN ska kunna sammanställa en rapport till regeringen med förslag på säkerhetsförbättrande åtgärder innan årets slut. Myndigheten har sagt att det i nuläget inte finns anledning att stänga någon kärnteknisk anläggning i landet. När utvärderingen är klar kommer man dock att veta vilka åtgärder som bör vidtas för att höja säkerheten vid de olika anläggningarna. FLAMANVILLE Vid Flamanville bygger Frankrike landets första EPR vilket är samma typ av reaktor som är under konstruktion i Finland. ASN uttalade i början av maj att man har föreslagit för EDF att pausa delar av bygget tills det att säkerhetsutvärderingen av avslutad och lärdomar från Fukushima kan vävas in i konstruktionen. EDF, som är ansvariga för Flamanville, svarade att det skulle vara betydligt mer kostsamt att stoppa bygget i ett halvår än att göra eventuella ändringar i efterhand. Det ser alltså ut som att bygget kommer att fortsätta som planerat. ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 7

8 Bygget av reaktorn Flamanville 3 fortskrider. Foto: ENZO TRIBOUILLARD/AFP STOR TRANSPARENS FRÅN MYNDIGHETSHÅLL De franska myndigheterna har agerat annorlunda efter Fukushima än efter Tjernobyl. Efter Tjernobyl fick man massiv kritik för att inte ha informerat allmänheten tillräckligt väl om händelseförloppet och för att ha missbedömt konsekvenserna av de radioaktiva nedfallet i Frankrike. Efteråt har det till och med kallats Tjernobyllögnen. För att detta inte ska upprepas har ASN den här gången arbetat intensivt med att kommunicera utvecklingen i Japan. De första veckorna efter olycka höll man dagliga uppdateringar med fransk media. Ansvariga ministrar har dessutom uttalat att alla lärdomar som dras från olycka i Fukushima ska offentliggöras. LIVSTIDSFÖRLÄNGNINGAR ASN har meddelat att man gör en paus i den pågående utvärderingen av livstidsförlängningar bortom 40 år för 34 av EDF:s reaktorer. Orsaken är att myndigheten i nuläget vill prioritera uppgifter kopplade till händelserna i Japan och även ha möjlighet att väga in lärdomar från Fukushima i utvärderingen. MOBILA INSATSENHETER Som en första åtgärd efter olyckan i Fukushima har EDF meddelat att man kommer att upprätta mobila insatsenheter som inom 24 till 48 timmar ska kunna leverera reservkraft och vattenresurser till ett drabbat kärnkraftverk. Man analyserar nu var i landet dessa enheter ska placeras och hur transporten till ett kärnkraftverk skulle ske. Ett förslag är med hjälp av helikoptrar. Dominique Miniere vid EDF har sagt att man är fullt kapabla att hantera en olycka orsakad av exempelvis en jordbävning vid ett kärnkraftsblock. Om flera block vid samma kärnkraftverk drabbas samtidigt blir situationen genast mer komplex. Då kan den här typen av mobila enheter vara till stor hjälp. Kina upprättar säkerhetsplan Storbritannien Några dagar efter olyckan vid Fukushima Daiichi meddelade den kinesiska regeringen att man kommer att vänta med att utfärda ytterligare byggtillstånd för nya reaktorer tills en nationell kärnsäkerhetsplan har upprättats. Kina har idag 13 reaktorer i drift, med en installerade effekt om totalt 10 GWe. År 2020 ska parken ha vuxit till 80 GWe. Just nu pågår 27 stycken byggen. Dessa berörs inte direkt av arbetet med säkerhetsplanen utan byggena fortsätter. Enligt representanter för den kinesiska regeringen är målsättningen att säkerhetsplanen ska vara färdig under juni månad. Den kinesiska regeringen beslutade även att det ska genomföras en omfattande säkerhetsutvärdering av landets reaktorer, även av reaktorerna under konstruktion. SÄNKT UPPBYGGNADSTAKT? Vid China Nuclear Energy Associations årsmöte i början av april sa Kinas minister för miljöskydd Yang Chaofei att olyckan i Japan inte kommer att ändra kärnkraftens betydelse för Kinas framtida produktionsmix. Dock lyfte han frågan om det kan vara värt att sänka utbyggnadstakten. Han menade att landet fortfarande står inför utmaningar. Exempelvis har man ännu ingen kärntekniklag och det finns också en viss brist på utbildad personal inom kärnkraftsområdet. Han sa vidare att överblicken över pågående projekt kan bli bättre och att kommunikationen gentemot allmänheten kan stärkas. En sänkning av utbyggnadstakten skulle innebära att resurser kan läggas på den typen av frågor samtidigt som lärdomar från Fukushima kan inkorporeras i verksamheten. Strax efter olyckan i Fukushima uppdrog energiminister Chris Huhne åt regeringens särskilde utredare Mike Weightman att granska säkerheten vid de brittiska verken. Den 18 maj presenterade Weightman en preliminär rapport med sina första slutsatser. Han konstaterade att det inte fanns anledningen att ifrågasätta en fortsatt drift av landets reaktorer eller den planerade nybyggnationen. Chis Huhne har sagt att regeringen nu kommer att fortsätta arbetet med att bana väg för ny kärnkraft i Storbrittanninen. Läs mer om nybyggnadsplanerna i Kärnkraft i vår omvärld #9. ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 8

9 Schweiz Greenpeace uppmanade befolkningen att rösta emot ny kärnkraft. Foto: ANDREAS SOLARO/AFP Italien har sagt nej Vid en folkomröstning den juni valde den italienska befolkningen att upphäva en lag som regeringen hade antagit förra året. Lagen skulle ha öppnat möjligheten för Italien att återigen bygga kärnkraft. Schweiz har idag fem reaktorer i drift som står för 40 % av landets elproduktion. Man planerade att så småningom ersätta dessa med nya enheter. Förberedelserna inför detta har pågått på bolagen under ett antal år. Planerna har nu ändrats. Direkt efter olyckan i Fukushima inleddes ett arbete med att se över landets energistrategi. Den 8 juni fattade nationalrådet, som är underhuset i det schweiziska parlamentet, beslutet att fasa ut kärnkraften i landet. Räknat på en livslängd på 50 år skulle det innebära att den sista reaktorn skulle stängas år Beslutet måste dock även röstas igenom i överhuset, kallat ständerrådet. Schweiz är en så kallad direktdemokrati vilket innebär att det troligtvis även kommer att följa ett antal folkomröstningar i frågan. Finland Den italienska befolkningen röstade om kärnkraft för första gången efter Tjernobyl vilket resulterade i att ny kärnkraft stoppades och att landets reaktorer stängdes. Italien är det enda landet i världen som har folkomröstat om kärnkraften två gånger. Folkomröstningen denna gång innefattade inte bara kärnkraftsfrågan utan tre ytterligare frågor, bland annat huruvida vattenförsörjningen i landet skulle privatiseras. Trots att president Silvo Berlusconi uppmanat befolkningen att inte delta i omröstningen blev valdeltagandet högt och befolkningen röstade mot regeringens linje i samtliga frågor. Det var förstås ett stort bakslag för Berlusconi. PLANERADE NY KÄRNKRAFT Kärnkraftsfrågan var särskilt känslig. Regeringen har arbetat för att bana väg för ny kärnkraft i landet. Man planerade att bygga en rad nya reaktorer som skulle utgöra ungefär en fjärdedel av landets elproduktion år Drivkrafterna var att sänka landets elpriser, som är bland de högsta i EU, och minska koldioxidutsläppen. Det italienska energibolaget Enel har bildat ett samarbetsbolag tillsammans med franska EDF i syfte att bygga ett antal av Arevas EPR i Italien. Även bolag såsom E.ON, GDF Suez och RWE har börjat utreda möjligheterna att bygga reaktorer i landet. FÖRKROSSANDE MAJORITET Dessa planer får nu läggas på is. En stor majoritet, cirka 94 %, av de som deltog i folkomröstningen röstade emot lagen som skulle ha gjort det möjligt att bygga kärnkraft i landet. Berlusconi sa vid en presskonferens efter omröstningen att Italien nu får säga farväl till möjligheten att bygga kärnkraft. Den 16 maj överlämnade den finska Strålsäkerhetscentralen (STUK) en första utvärdering av de finska kärnkraftverken, mot bakgrund av händelserna i Fukushima, till arbets- och näringsministeriet. Den huvudsakliga slutsatsen var att det inte hade framkommit några nya riskfaktorer eller brister som kräver omedelbara förbättringar. Dock uppdrog STUK åt tillståndshavarna att genomföra ytterligare analyser av hur verken skulle klara svåra naturförhållanden. Analyserna kan förslagsvis genomföras i samband med EU:s stresstester, menade STUK. USA USA är det land i världen med flest reaktorer i drift, närmare bestämt 104 stycken. President Barack Obama har uppdragit åt Nuclear Regulatory Commission (NRC) att genomföra en omfattande utvärdering av säkerheten vid reaktorerna. På liknande sätt som i EU:s stresstester kommer NRC att granska hur väl landets reaktorer skulle klara svåra naturkatastrofer och en långvarig förlust av elförsörjningen. ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 9

10 Daiichi var exempelvis att verket i Onagawa låg högre ovan havsnivån och att man vid Fukushima Daini hade påbörjat arbeten med att förstärka tsunamiskyddet. Kärnkraftverket Fukushima Daiichi i slutet av mars. Reaktor 1 till 4 från höger till vänster. Tydliga skador syns på reaktorbyggnad 1, 3 och 4. Foto: AIR PHOTO SERVICE/AFP Händelseförloppet vid Fukushima Daiichi Olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima Daiichi var både omfattande och komplex. Det kommer troligtvis att dröja innan bilden av vad som egentligen hände är helt klar. I den här artikeln beskrivs händelsen övergripande men informationen får ses som preliminär. JORDBÄVNINGEN Jordbävningen som uppmätte 9,0 på Richterskalan inträffade kl fredagen den 11 mars. Epicentrum låg 13 mil ut i havet utanför staden Sendai på Japans östkust. Den pågick i cirka tre minuter och resulterade i att Japan förflyttades några meter österut och att kustlinjen sänktes ungefär en halvmeter. Jordbävningen genererade också en serie tsunamivågor som nådde Japans kust redan en halvtimme senare. Vågorna mätte närmare 40 meter på sina håll. Omkring en halv miljon människor tvingades att fly sina hem till följd av katastrofen och närmare människor dog. Japan hade i januari totalt 55 reaktorer i drift. Med en installerad effekt på 45 GWe utgjorde dessa närmare 30 % av Japans elproduktion. Dessutom pågick två reaktorbyggen och ytterligare 12 reaktorer var planerade. REAKTORERNA SNABBSTOPPADES Alla reaktorer i drift i regionen snabbstoppades när skalvet inträffade. Dessa var Fukushima Daiichi 1, 2 och 3 (block 4-6 var avställda för revision), Fukushima Daini 1, 2, 3, 4, Onagawa 1, 2 och 3 samt Tokai Daini. Totalt snabbstoppades alltså elva reaktorer. Av dessa var Fukushima Daiichi 1-3 de äldsta. De togs i drift mellan åren 1971 och För blocken vid Fukushima Daini, Onagawa och Tokai Daini fungerade elförsörjningen, antingen från externt nät eller från reservdieslar. Man kunde därmed kyla reaktorerna och de kunde nå kall avställning inom cirka fyra dagar. Det innebär att trycket i reaktortanken är på samma nivå som i utomhusluften och att temperaturen i tanken är lägre än 95 o C. På grund av resteffekten (se faktaruta) krävs dock kylning även fortsättningsvis. Anledningarna till varför dessa verk klarade sig bättre än Fukushima FÖRLORAD ELFÖRSÖRJNING För reaktorerna vid Fukushima Daiichi bröts elförsörjningen från externt nät när skalvet inträffade vilket ledde till att dieselgeneratorerna startade. Dessa var placerade i en källare under turbinhallen. Dieselgeneratorerna gjorde att kylningen av reaktorerna kunde fortsätta inledningsvis efter snabbstoppet. Kylvatten tillfördes reaktortanken med hjälp av eldrivna pumpar och den värme som fördes bort från härden avlägsnades genom värmeväxlare. När en serie kraftiga tsunamivågor, de största ungefär 14 meter höga, sköljde över verket knappt en timme senare dränktes dock dieselgeneratorerna vilket försatte dem ur funktion. Då elen var utslagen startade batterier som kunde försörja elementära funktioner i nödkylsystemen samt vissa centrala system i kontrollrummet med el under en begränsad tid, mellan 8 och 10 timmar. Det är dock inte helt klart om dessa batterier fungerade vid block 1 och 2 då även batterierna översvämmats. Vid övriga reaktorer var batterierna placerade högre ovan havsnivån. EN ENORM UTMANING Arbetarna på verket befann sig nu i en situation där man förlorat reservkraften och den huvudsakliga möjligheten att övervaka och kontrollera reaktorerna. På grund av att flera reaktorer drabbats samtidigt kunde de inte heller försörja varandra med el. Flera av byggnaderna på platsen var skadade och man var tvungna att jobba enbart i ljuset av ficklampor. Infrastrukturen var förstörd vilket skulle försvåra möjligheterna att transportera reservkraft och vattenkällor till platsen. Det skulle dessutom göra det svårt att upprätta en anslutning till externt nät. Ytterligare en försvårande omständighet var att ställverket låg under vatten. Detta gjorde det problematiskt att ansluta de mobila dieselaggregat som kom till platsen nio timmar efter tsunamin. Avslutningsvis ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 10

11 så var kommunikationsmöjligheterna inom och ut från verket begränsade. Vid 19-tiden på fredagen meddelade man att man befann sig i ett nödläge och en evakuering av närområdet inleddes. Vid på lördagen hade den evakuerade zonen utökats till en radie av 20 km runt kärnkraftverket. STORA PROBLEM I BLOCK 1 Knappt två timmar efter jordbävningen tappade man möjligheten att läsa av vattennivån i tanken. Det var dessutom oklart om vatteninsprutningen i reaktortanken från nödkylsystemet fungerade. Man arbetade med att upprätta kylning genom ett annat system, så kallat IC (isolation cooling), som bygger på ett system med värmeväxlare, men det är oklart hur väl detta fungerade. Fram till idag är TEPCO:s slutsats att IC-systemet förlorades när tsunamin sköljde över verket. Problemen accelererade. Tidigt på morgonen den 12 mars började man pumpa in vatten i reaktorn med hjälp av brandbilar. Ånga från tanken fördes till kondensationsbassängen och trycket i inneslutningen ökade. Ventiler till reaktorbyggnaden öppnades för att tryckavlasta inneslutningen. Den vätgas som bildats och fanns i inneslutningen ansamlades i reaktorbyggnaden och vid 15-tiden den 12 mars skedde en kraftig explosion som gjorde att tak och väggar förstördes. Anledningen till att vätgas hade bildats var att bränslet hade uppnått en hög temperatur, cirka 900 C, vilket medförde att zirkonium i bränslekapslingen hade börjat oxidera. HAVSVATTEN PUMPAS IN Vid sjutiden på kvällen den 12 mars började havsvatten att pumpas in i reaktor 1 med hjälp av externa pumpar. Borsyra injicerades också för att absorbera neutroner i reaktorhärden och undvika kriticitet i smält bränsle. Man fortsatte att pumpa in havsvatten och började även pumpa in vatten i inneslutningen för att hålla reaktortanken kyld och för att reducera trycket. Senare pumpades även kvävgas in för att undvika ytterligare vätgasexplosioner. Från den 24 mars fick man åter el till kontrollrummet och den 25 mars kunde rent vatten användas Resteffekten kräver kylning Efter att reaktorn har stängts av och kedjereaktionerna har upphört fortsätter bränslet att producera värmeenergi, vilket kallas resteffekt. Detta beror på att transuranerna och klyvningsprodukterna som har bildats under driften är radioaktiva och sönderfaller. Via sönderfallet avges strålning som blir till värme i härden. Denna process går inte att påverka eller stoppa och bränslet behöver därför fortsätta kylas en lång tid efter att reaktorn har stängts av. Om värmen inte kyls bort i samma hastighet som den produceras kommer temperaturen i härden att öka. Direkt efter reaktorstoppet motsvarar resteffekten mellan fem och sju procent av reaktorns värmeeffekt vid drift. Resteffekten avtar dock snabbt och efter en timme har den sjunkit till ungefär 1 %. Efter en månad har effekten sjunkit med ytterligare en faktor tio till ungefär 0,1 % av drifteffekten. En resteffekt på några få tiondels procent kan låta lite men faktum är att det motsvarar en värmeeffekt på ungefär 5 MW för ett normalstort svenskt kärnkraftverk. Figuren visar resteffekten i Fukushima Daiichi 2, alternativt 3, som funktion av antalet dagar efter att reaktorn har stoppats. Notera att mätdata för reaktorerna i Fukushima inte har använts för att räkna ut resteffekten, istället har en generell modell använts. Skiss av reaktorerna i Fukushima Daiichi. Reaktortanken syns i mitten i rött. Under tanken finns den torusformade kondensationsbassängen. Foto: General Electric ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 11

12 Reaktor 1 och 2. På reaktor 1 syns skadorna från vätgasexplosionen den 12 mars. Foto: HO/TEPCO/AFP vid kylningen istället för havsvatten som är korrosivt mot reaktortanken och rören. Dessutom ansamlas stora mängder salt när kylning sker med havsvatten. VÄRRE ÄN BEFARAT Enligt information som TEPCO presenterade i mitten av maj kunde man i efterhand konstatera att händelseförloppet i block 1 varit värre än man först trott. Enligt TEPCO:s analyser ska vattennivån i reaktortanken ha sjunkit till toppen av härden redan tre timmar efter jordbävningen, omkring kl. 18 lokal tid. Vid halv åtta på kvällen ska hela härden ha varit frilagd. Bränslet började smälta i mitten av härden och på morgonen den 12 mars Kontrollrummet i reaktor 2 i slutet av mars. Foto: TEPCO via JIJI PRESS/AFP ska merparten av härden ha fallit ner till botten av reaktortanken. TEPCO betonar att dessa analyser bygger på en rad antaganden och att slutsatserna ska betraktas som preliminära. Det tyder dock på en mycket allvarlig situation men TEPCO konstaterar att tack vare att man har kunnat upprätthålla kylningen av härden så har man lyckats undvika att den smält igenom tanken och därmed också hindrat omfattande utsläpp av radioaktivt material. TEPCO tror visserligen att kylvatten läcker ut från tanken men man menar att botten av tanken ändå är relativt intakt. Man kan se att trycket i tanken ändras när vatten sprutas in vilket indikerar att härden finns kvar i tanken. BLOCK 2 Liksom för block 1 förlorade man möjligheten att läsa av vattennivån i tanken ett par timmar efter jordbävningen och visste då inte heller om vatteninsprutningen via nödkylsystemet fungerade eller inte. Vid block 2 och 3 fanns även ett ångdrivet kylsystem, så kallat RCIC (reactor core isolation cooling), som kunde hjälpa till att kyla reaktorerna de första dagarna. Trycket sänktes vid ett flertal tillfällen genom att inneslutningen öppnades. Dessutom öppnades en panel i reaktorbyggnadens topp för att undvika en explosion. Den 14 mars upptäckte man att vattennivån i reaktortanken var låg och drog då slutsatsen att kylningen genom RCIC hade upphört att fungera. Man valde nu att pumpa in havsvatten i reaktorn med hjälp av brandbilar. Trycket i reaktortanken och inneslutningen ökade och omkring klockan sex på morgonen den 15 mars inträffade en explosion nära kondensationsbassängen under reaktortanken med ett radioaktivt utsläpp som följd. Några timmar senare inleddes försök att spruta in vatten i reaktortanken samtidigt som inneslutningen fortsatte att ventileras. Förmodligen läckte inneslutningen och reaktortanken höll atmosfärstryck redan 17 mars. Den 1 april upptäckte TEPCO dessutom en spricka som lett till att radioaktivt vatten från reaktortanken runnit ut i havet. Denna tätades den 6 april. I efterhand har det kunnat konstateras att delar av härden smälte i block 2, dock inte i samma utsträckning som i block 1. BLOCK 3 Vid block 3 fungerade både nödkylsystemet och det ångdrivna kylsystemet RCIC till en början. Vid elvatiden den 12 mars upphörde dock RCICsystemet att fungera. På natten mot den 13 mars slutade även nödkylsystemet att fungera och vattennivån i tanken sjönk. På morgonen började man pumpa in vatten med hjälp av brandbilar. Ett liknade händelseförlopp som för block 1 följde. Trycket i inneslutningen ökade och den tryckavlastades. Klockan 11 den 14 mars kom vätgasexplosionen som förstörde hela överdelen av reaktorbyggnaden. De- ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 12

13 Bränslebassängen i reaktor 4 fotad i början av maj. Foto: HO/TEPCO/AFP lar och skräp från explosionen var mycket radioaktiva men det är inte fastställt vad detta berodde på. Vattennivån i reaktortanken varierade kraftigt och det var länge oklart om tanken eller inneslutningen var skadad. Sedan slutet av mars är det atmosfärtryck i reaktortanken och temperaturen är under 100 C. Liksom för block 2 har det i efterhand konstaterats att det uppkom en partiell härdsmälta i reaktor 3. BLOCK 4 Fukushima Daiichi 4 var avställd för revision när jordbävningen inträffade och allt bränsle hade placerats i bränslebassängen. Den innehöll dessutom Personal vid verket ser över olika nivåmätare i reaktor 1. Bilden är tagen i början av maj. Foto: HO/TEPCO/AFP gammalt bränsle då centrallagret för använt bränsle, gemensamt för de sex blocken, var på väg att bli fullt. I bassängen fanns därmed bränsleknippen motsvarande drygt två härdar. Resteffekten i bränslebassängen var ungefär 3 MW. Vattennivån i bassängen sjönk efter jordbävningen. Vid sextiden på morgonen den 15 mars exploderade reaktorbyggnaden på block 4 och man befarade att bränslebassängen stod utan vatten med allvarliga skador på bränslet. En brand följde på explosionen men den kunde släckas inom några timmar. Senare började TEPCO att pumpa in vatten i bränslebassängen då det verkade som om avdunstning och inte ett läckage varit orsaken till de låga vattennivåerna. Det var oklart vad som orsakade explosionen i block 4. Man har senare gått in med kameror och verifierat att bränslet är intakt i bassängen. Därför antas att vätgas från block 3 spridit sig till reaktor 4 via ventilationssystemet. SAMMANFATTNINGSVIS Händelseförloppet vid reaktorerna i Fukushima Daiichi kunde fördröjas tack vare olika former av nödkylsystem. Dock uppstod härdskador i alla tre reaktorer som var i drift den 11 mars, som mest omfattande i block 1. Det verkar som att den absoluta merparten av bränslet har kunnat hållas innesluten i reaktorerna med undantag för utsläpp av främst flyktiga fissionsgaser vid ventileringen de första dagarna och läckage av vattenlösliga ämnen, i huvudsak från reaktor 2. Med början den 20 mars kunde viss elkraft kopplas in till reaktorerna och så småningom kunde man få igång övervakningsfunktionerna. Det krävs dock fortfarande kylning av reaktorerna med hjälp av externa funktioner och enheter. Strålningsnivåerna är höga i reaktorerna och radioaktivt vatten som har läckt från inneslutningen är ett stort problem, exempelvis i turbinhallarna. Man arbetar nu med att upprätta olika former av vattenreningssystem. TEPCO har meddelat att reaktorerna 1-4 aldrig mer kommer att tas i drift. ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 13

14 Amerikanska storbolag växer ytterligare I USA ser vi nu en trend av fusioner i energisektorn. I början av året meddelade Duke Energy att man planerar ett förvärv av Progress Energy och nu har även Exelon Corporation klargjort att man har för avsikt att köpa aktier i Constellation Energy Group för ett värde av cirka åtta miljarder dollar. Exelon är den främsta kärnkraftsägaren i USA med 17 reaktorer i drift. Constellation Energy Group äger tillsammans med franska EDF en kärnkraftspark om fem reaktorer. Analytikern Hugh Wynne vid investmentbolaget Bernstein har uttalat att avsikten med Exelons köp troligtvis inte är att ändra företagets profil. Snarare handlar det om att man vill skala upp sin befintliga verksamhet. BANAR VÄG FÖR FRAMTIDA INVESTERINGAR Den här typen av förvärv innebär en möjlighet för bolagen att dela kunskap och erfarenheter kring exempelvis drift- och säkerhetsfrågor men det innebär också en potential att sänka de löpande kostnaderna genom olika skaleffekter. Man får ett bättre förhandlingsläge gentemot företag som arbetar med exempelvis bränsletillverkning och anrikning då den typen av kontrakt växer i storlek. Utöver detta kan det gynna bolagen inför framtida stora investeringar, exempelvis nybyggen, genom att möjligheten att hantera stora risker stärks och att chansen till fördelaktiga lån blir bättre. EN TREND SOM FORTSÄTTER? Vi kommer sannolikt att få se fler fusioner på den amerikanska energimarknaden, drivna av en förhoppning om skalfördelar och en stärkt position inför framtida investeringar, har John Reed vid konsultbolaget Concentric Energy Advisors nyligen sagt. Det är troligt att dagarna för bolag som äger endast en reaktor är räknade, menar han. Framtiden får utvisa om Reed har rätt i sin bedömning. REDAKTION Anna-Maria Wiberg Vattenfall Research & Development AB Stockholm Karin Andgren Vattenfall Research & Development AB Stockholm KONTAKT: Lars Wrangensten Elforsk AB Programområde Kärnkraft Stockholm LAYOUT: Mio Nylén, formiograf Hitachi-GE och Westinghouse budar i Litauen I förra numret av nyhetsbrevet (Kärnkraft i vår omvärld #10) berättade vi att Sydkoreanska Kepco dragit sig ur budgivningen om att bygga reaktorer i Litauen och att landet därmed stod utan reaktorleverantör till det nya kärnkraftverket i Visaginas. I nuläget finns det inga reaktorer i drift i Litauen eftersom man tvingades stängde Ignalina 1 och 2 i samband med inträdet i EU. Under våren har regeringen förhandlat med andra leverantörer. Den 2 juni meddelade Westinghouse att man har lagt ett bud om att bygga sin reaktor AP1000 i Visaginas. Ledningen för bolaget har uttalat att Baltikum är en intressant region att investera i. Litauen är dessutom en välutvecklad marknad med tidigare erfarenhet av kärnkraft. FUKUSHIMA PÅVERKAR EJ Några dagar senare gick Hitachi-GE ut med ett motsvarande pressmeddelande. Man framhävde också det regionala samarbetet som en styrka i projektet. Som vi nämnde i förra nyhetsbrevet är tanken att verket i Visaginas ska samägas av Litauen, Estland och Polen, samt reaktorleverantören. Hur exempelvis driftansvaret kommer att fördelas är ännu inte bestämt. I början av juni uttalade landets president Dalia Grybauskaite att varken händelserna i Fukushima eller det efterföljande agerandet i länder såsom Tyskland kommer att ändra Litauens planer på att bygga ny kärnkraft. ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 14

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

Fukushimas påverkan i Sverige. NFO-konferens 2015-02-03

Fukushimas påverkan i Sverige. NFO-konferens 2015-02-03 Fukushimas påverkan i Sverige NFO-konferens Om Strålsäkerhetsmyndigheten sorterar under Miljödepartementet GD Mats Persson budget cirka 400 miljoner kronor 300 anställda kontor i Solna Kenneth Broman 2014-11-26

Läs mer

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.)

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.) Lektion 24 SCIC tis18/03/2014 TEMA: ENERGI OCH NATURRESURSER A. Tre år efter katastrofen i Fukushima (http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4882778) Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området

Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området av Ingvar Persson, sakkunnig i Kärnavfallsrådet och f.d chefsjurist på Statens kärnkraftinspektion 1 Tidigare händelser som satt särskilda

Läs mer

ANALYS AV KÄRNKRAFTSOLYCKAN I FUKUSHIMA

ANALYS AV KÄRNKRAFTSOLYCKAN I FUKUSHIMA ANALYS AV KÄRNKRAFTSOLYCKAN I FUKUSHIMA och hur den påverkat Svensk kärnkraft Författare: Marcus Karlsson, Niclas Säljö Handledare: Per Styrlin Termin: VT14 Ämne: Examensarbete Sammanfattning Rapporten

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

Svensk sammanfattning av rapporten Lärdomar från Fukushima

Svensk sammanfattning av rapporten Lärdomar från Fukushima Svensk sammanfattning av rapporten Lärdomar från Fukushima Det är nästan 12 månader sedan kärnkraftskatastrofen i Fukushima startade och även om den stora jordbävningen och tsunamin som följde satte igång

Läs mer

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP Box 6242 102 34 Stockholm Årsmöte och studiebesök i Ågesta Som vanligt vid SKS årsmöten sken solen från en klarblå himmel när vi anlände fredag morgon till Ågesta Kärnraftvärmeverk

Läs mer

Ringhals 1-4: Redovisning av åtgärdsplan enligt SSM beslut SSM2011-2065-15

Ringhals 1-4: Redovisning av åtgärdsplan enligt SSM beslut SSM2011-2065-15 Vår referens 2204434 Vår handläggare Jegebäck Matts PRR34L Reinsjö Magnus PRRC Er referens SSM2011 2065 15 Vårt datum 2012 09 11 Ert datum 2012 04 26 Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 STOCKHOLM STRÅLSÄKERHETS

Läs mer

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1 Rikta in dig på en karriär som högskoleingenjör i kärnkraftteknik www.karnkraftteknik.se RIKTA IN DIG PÅ EN KARRIÄR SOM HÖGSKOLEINGENJÖR I KÄRNKRAFTTEKNIK Vill

Läs mer

Kärnkraft i vår omvärld

Kärnkraft i vår omvärld Kärnkraft i vår omvärld ETT NYHETSBREV FRÅN ELFORSK KÄRNKRAFT NUMMER 18 DECEMBER 2012 År 2011 var ett motigt år för kärnkraften både i Sverige (turbinproblem på Oskarshamn och Ringhalsbranden) och världen

Läs mer

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar Lokala säkerhetsnämnden vid s kärnkraftverk informerar Lokala säkerhetsnämnden På Simpevarpshalvön norr om ligger sverket, som drivs av OKG Aktiebolag. Verkets tre kärnkraftsaggregat producerar en tiondel

Läs mer

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin

Läs mer

Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk

Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk Verksamhets berättelse 2014 Förord Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk inrättades 1981 och lyder f.n. under miljödepartementet. Näim1dens

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Introduktion Utsläpp, spridning och nedfall Skyddsåtgärder

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus

Läs mer

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Säkerheten vid kärnkraftverk. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Säkerheten vid kärnkraftverk. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER Säkerheten vid kärnkraftverk Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority Säkerheten vid kärnkraftverk Bruket av kärnenergi får inte

Läs mer

Sida 2 (93) SSM 2010/1557-10

Sida 2 (93) SSM 2010/1557-10 UTREDNINGSRAPPORT 2012-10-31 Dok nr: Arbetsgrupp: Författare: Fastställd Björn Brickstad, Anna Franzén, Anders Hallman, Lars Skånberg Lars Skånberg Mats Persson Utredning avseende den långsiktiga säkerhetsutvecklingen

Läs mer

Kärnkraft i vår omvärld

Kärnkraft i vår omvärld Kärnkraft i vår omvärld ETT NYHETBREV FRÅN ELFORSK EL- OCH VÄRMEPRODUKTION NUMMER 3 MARS 2009 Kärnkraften runt om i världen fortsätter att utvecklas snabbt. Sedan vårt förra nyhetsbrev har flera nya reaktorer

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Delredovisning av uppdrag

Delredovisning av uppdrag BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag

Läs mer

Kärnkraftsreaktor Pyhäjoki Yttrande från Greenpeace Sverige angående miljökonsekvensbeskrivning för kärnkraftreaktor i Pyhäjoki, Finland.

Kärnkraftsreaktor Pyhäjoki Yttrande från Greenpeace Sverige angående miljökonsekvensbeskrivning för kärnkraftreaktor i Pyhäjoki, Finland. Stockholm, 24 april 2014 Till Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se Ärendenummer. NV-07324-13 Kärnkraftsreaktor Pyhäjoki Yttrande från Greenpeace Sverige angående miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun UPOS Växjö Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun Säkerhetschef Bo Tenland www.vaxjo.se/upos 1 (7) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Kärnenergi. och dess betydelse för världen. Ämne: so/sv Namn: Moa Helsing Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009.

Kärnenergi. och dess betydelse för världen. Ämne: so/sv Namn: Moa Helsing Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009. Kärnenergi och dess betydelse för världen Ämne: so/sv Namn: Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 1 Innehållsförteckning Försättsblad 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte, frågeställningar,

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 KS 6 22 MAJ 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 Kommunstyrelsen Gasturbin för reservkraft Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Kärnkraft i vår omvärld

Kärnkraft i vår omvärld Kärnkraft i vår omvärld ETT NYHETSBREV FRÅN ELFORSK KÄRNKRAFT NUMMER 13 NOVEMBER 2011 I ÅRETS TREDJE NYHETSBREV rapporterar vi om olika ryska projekt. Bland annat har Irans första kärnkraftsreaktor, Bushehr

Läs mer

Ringhals historia från 1965 till 2014

Ringhals historia från 1965 till 2014 Ringhals historia från 1965 till 2014 1965 Vattenfall börjar köpa in mark på Väröhalvön. 1969 Den 20 februari börjar byggarbetena för Ringhals 1. 1970 Byggstart för Ringhals 2. 1972 Ringhals är en av Europas

Läs mer

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Elbilens utmaningar och möjligheter Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Verkningsgrad hos elbil % Transmissionsförluster på nätet 8 Förluster vid laddning av batterierna 5 Batteriernas självurladdning

Läs mer

RAPPORT FRÅN GMF ÅRSMÖTE, KONFERENS OCH STUDIEBESÖK 2012

RAPPORT FRÅN GMF ÅRSMÖTE, KONFERENS OCH STUDIEBESÖK 2012 1 RAPPORT FRÅN GMF ÅRSMÖTE, KONFERENS OCH STUDIEBESÖK 2012 Tid: 2012-10-04--05 Deltagare: Lars Blomberg Rigmor Eklind Ted Lindquist 1. GMF årsmöte Verksamhetsberättelse 2012 Generalsekreteraren Mariano

Läs mer

Framställning av elektricitet

Framställning av elektricitet Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,

Läs mer

Årsstämma Vattenfall AB 2012 Stockholm 25 april 2012

Årsstämma Vattenfall AB 2012 Stockholm 25 april 2012 Årsstämma Vattenfall AB 2012 Stockholm 25 april 2012 Tal vd Øystein Løseth Observera: Det talade ordet gäller. Tack för ordet, herr ordförande. Bästa aktieägare, bästa riksdagsledamöter, mina damer och

Läs mer

Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009

Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009 Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009 Nystart för kärnkraftsutbyggnaden i världen Carl-Erik Wikdahl Energikommunikation AB Kärnkraft har jag sysslat med i hela mitt yrkesverksamma

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet Direktiv 2011/70/EURATOM om ansvarsfull och säker hantering av använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall Ämnesråd Kärnavfallsdirektivet Bakgrund och historik Förhandlingarna Resultatet Hur påverkar detta

Läs mer

Tid för pension. Gammal kärnkraft, nya risker. Nordic

Tid för pension. Gammal kärnkraft, nya risker. Nordic Tid för pension Gammal kärnkraft, nya risker Nordic Utgiven av Greenpeace Sverige, mars 2014 Layout: E&G Design, egdesign.gabriel@gmail.com Greenpeace är en oberoende organisation som agerar för att förändra

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

20 år efter Tjernobyl har kärnkraften blivit säker?

20 år efter Tjernobyl har kärnkraften blivit säker? 20 år efter Tjernobyl har kärnkraften blivit säker? Björn Wahlström Statens tekniska forskningscentral PB 1000, FIN-02044 VTT (Esbo) Finland 1 INLEDNING Kärnkraft används i 30 länder i världen för att

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

Lokala säkerhetsnämnden

Lokala säkerhetsnämnden Lokala säkerhetsnämnden Sammanträdesprotokoll vid Ringhals kärnkraftverk 2014-11-21 1 Plats och tid Ringhals, konferenscentrum Kungshamn, Sal B2, kl. 09.00-11.00 Beslutande Adjungerad ledamot Jörgen Warborn

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Instrumenterte sikkerhetssystemer i atomkraftverk - Barrierefilosofi i kjernekraft

Instrumenterte sikkerhetssystemer i atomkraftverk - Barrierefilosofi i kjernekraft Instrumenterte sikkerhetssystemer i atomkraftverk - Barrierefilosofi i kjernekraft Michael Knochenhauer VD Scandpower AB IFEA Sikkerhetssystemkonferansen / 3-4 november 2011, Gardermoen Översikt över föredraget

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

rivningen av Barsebäcksverket?

rivningen av Barsebäcksverket? Hur förbereder f sig Barsebäck Kraft AB inför rivningen av Barsebäcksverket? I Barsebäck jobbar vi med utveckling KASAM - Rivning av nedlagda kärntekniska k anläggningar i Sverige 11 december 2007, VD

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste VERKSAMHETSPLAN 2011 1 (5) 2010-10-27 Dnr 15/2010 Kärnavfallsrådets Verksamhetsplan 2011 I mars 2011 planerar Svensk Kärnbränslehantering AB:s

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Kärnkraft i vår omvärld

Kärnkraft i vår omvärld Kärnkraft i vår omvärld ETT NYHETBREV FRÅN ELFORSK EL- OCH VÄRMEPRODUKTION NUMMER 2 SEPTEMBER 2008 Det var länge sedan det hände så mycket spännande samtidigt inom kärnkraftsbranschen som det gör nu. I

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

1/7. Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk?

1/7. Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk? 1/7 Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk? En rapport av EME Analys, Stockholm den 26 november 27 2/7 Låg total tillgänglighet Nedanstående diagram visar att Finland har ett

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

TILLSYNSKOMMUNIKATION

TILLSYNSKOMMUNIKATION TILLSYNSKOMMUNIKATION DESS OLIKA FASER OCH BEHOV AV VERIFIKAT SSM s forskningsdagar 23-24 oktober 2013 Anna Borg Anna Borg, BorgA Konsult AB, Helsingborg Civ.Ing Teknisk Fysik Studier i ekonomi, psykologi,

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Radioaktiva utsläpp från kärnkraftsolyckan i Fukushima Daiichi

Radioaktiva utsläpp från kärnkraftsolyckan i Fukushima Daiichi Radioaktiva utsläpp från kärnkraftsolyckan i Fukushima Daiichi Radionuklider detekterade i Sverige och globalt Söderström C, Kastlander J, Meister M, Tooloutalaie N, Ban S, Bergkvist N-O, De Geer L-E,

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Kärnkraft i vår omvärld

Kärnkraft i vår omvärld Kärnkraft i vår omvärld ETT NYHETSBREV FRÅN ENERGIFORSK KÄRNKRAFT NUMMER 28 JUNI 2015 I ÅRETS TREDJE NYHETSBREV fokuserar vi lite extra på vad som händer i Japan. Samtliga reaktorer i landet har stått

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Kärnkraft i vår omvärld

Kärnkraft i vår omvärld Kärnkraft i vår omvärld ETT NYHETSBREV FRÅN ELFORSK KÄRNKRAFT NUMMER 17 OKTOBER 2012 DET VAR ÖVER 30 ÅR SEN SIST ett bolag lämnade in ansökan till SSM om att få uppföra en kärnkraftsreaktor i Sverige.

Läs mer

SERO.s yttrande över förslag till höjd kärnavfallavgift

SERO.s yttrande över förslag till höjd kärnavfallavgift SVERIGES ENERGIFÖRENINGARS RIKSORGANISATION FÖRENINGEN FÖR FÖRNYBAR ENERGI Med sektioner för D VAnENKRAFT D BIOENERGI D VÄTGAS D VINDKRAFT SOLENERGI D ENERGIEFFEKTIVISERING D BISTÅND D UNGDOM FORDON 20121125

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb

EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb http://www.realtid.se/articlepages/200803/31/20080331200617_realtid707/20080331200617_ Realtid707.dbp.asp Magnus Olsson var finanschef på Helsingborgs kommun

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

Moderna reaktorer. Världens två första kommersiella kärnkraftverk startade i USA år 1960. Nu, drygt femtio år. 2:a omarbetade upplagan

Moderna reaktorer. Världens två första kommersiella kärnkraftverk startade i USA år 1960. Nu, drygt femtio år. 2:a omarbetade upplagan Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 1 Juni 2012 Årgång 25 Sekretariat/distribution

Läs mer

Yttrande avseende förslag till säkerheter i finansieringssystemet för kärnavfall

Yttrande avseende förslag till säkerheter i finansieringssystemet för kärnavfall Yttrande 2010-04-30 Dnr 2009/2012 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Yttrande avseende förslag till säkerheter i finansieringssystemet för kärnavfall Sammanfattning Riksgälden inkommer härmed med ett

Läs mer

E.ON satsar på vindkraft

E.ON satsar på vindkraft E.ON satsar på vindkraft Nationella vindkonferensen Kalmar 7 april, 2009 Lennart Fredenberg E.ON Sverige AB E.ON är ett av världens största privatägda energiföretag i världen stark position i Norden Renewables/JICDM

Läs mer

NyhetsblAD nr. 2012:2

NyhetsblAD nr. 2012:2 NyhetsblAD nr. 2012:2 FRÅN KÄRNAVFALLSRÅDET Den 28 mars: Kärnavfallsrådet arrangerade ett seminarium om avveckling och rivning på Studsvik Nuclear AB Den 28 mars arrangerade Kärnavfallsrådet ett seminarium

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Olyckan i Fukushima är långtifrån över

Olyckan i Fukushima är långtifrån över NUMMER 2 3 ÅR 2011 ÅRGÅNG 2 4000 SKOLOR INFORMERAS OM RISKER MED LASER SÅ FUNGERAR ER ETT HAVERIFILT Solexpert Johan Gulliksson: SOLVANOR LEDER TILL ATT FLER FÅR HUDCANCER TEMA A JAPAN Olyckan i Fukushima

Läs mer