1 redovisningsseminarium

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 redovisningsseminarium"

Transkript

1 Cost Benefitanalys samhällsekonomisk projektutvärdering Introduktion till nationalekonomi Grundläggande mikroekonomi Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler (CBA) Värderingsmetoder CBA inom transportområdet 5 föreläsningar 3 övningar 1 redovisningsseminarium 1

2 Examination Skriftlig tentamen (U,3,4,5) Grupparbete (U,G) 3-4 personer Välj ett större infrastrukturprojekt inom väg eller järnväg (exempelvis Ostlänken eller Södra länken i Stockholm) Sök på hemsidor Rapport sidor som behandlar: Projektets samhällsekonomiska kalkyl Diskussioner kring projektet i media Utförlig analys av fördelar och nackdelar med projektet och hur dessa har speglats i media 2

3 Tänka som en nationalekonom Hushållning med knappa resurser Alternativkostnad Tänka marginellt jämföra extra värdet med den extra kostnaden Exempel: Kostnad för rockkonsert Förfalskad tavla Tunneln under Hallandsås 3

4 Rationalitetsantagandet: Individen maximerar nyttan Företaget maximerar vinsten Staten maximerar samhällsnyttan (eller antalet röster och storleken på offentlig sektor?) Problem: Inte perfekt information Impulsiv, social påverkan Ekonomisk teori är en teori för aggregat inte enskilda företag eller hushåll 4

5 Mikroekonomi Resursfördelningsfrågor Vad ska produceras och i vilka kvantiteter? Hur ska det produceras? Hur ska produktionsresultatet fördelas? Resursfördelning vid olika marknadsformer (Vi utgår från perfekt konkurrens på denna kurs) Fokus på enskilda varor/marknader Hur bestäms priser på enskilda marknader och varför förändras dessa? Varför handlar länder med varandra och hur bestäms vilka varor som importeras och exporteras Positiv mikroekonomisk teori Förklara hur resursfördelningen går till Normativ mikroekonomisk teori Utvärdera och föreslå förändringar 5

6 Makroekonomi Total resursanvändning Aggregerad nivå Total produktion Tillväxt Arbetslöshet Inflation Total export och import Bytesbalans och valutamarknad 6

7 Knapphet, val och alternativkostnad Ett problem på alla nivåer Exempel: En enskild individ Veckopeng 50 kr Klubbor: pris 2 kr Tuggummi: pris 1 kr En modell som beskriver valsituationen 7

8 Begränsade resurser måste välja valet innebär en alternativkostnad Alternativkostnaden för en klubba är den mängd tuggummi som måste offras för att skaffa ytterligare en klubba Exempel: samhällsnivå Produktionsresurser (arbetskraft, kapital, naturtillgångar) används för att skapa nyttigheter Antag endast nyttigheterna X och Y 8

9 Kort sikt: Hur hamna på kurvan? Vilken av kombinationerna väljer vi? Lång sikt: Tillväxt förskjuta produktionsmöjlighetskurvan utåt Resursfördelningen varierar mellan olika politiska system På vilken nivå fattas besluten? Grad av centralisering/decentralisering Planekonomi eller marknadsekonomi Blandekonomier med olika blandning Studerar främst marknadsekonomi med offentlig sektor som kan ingripa 9

10 Efterfrågan Den efterfrågade kvantiteten av en vara eller tjänst på en marknad under en viss tidsperiod bestäms av: Varans pris (Px) Pris och tillgänglighet på substitutvaror och komplementvaror (Py) Genomsnittlig disponibel inkomst (I) Inkomstfördelningen Befolkningens storlek och sammansättning Smak Förväntningar om framtiden (inkomst, priser) Q D = f (Px, Py, I,.) 10

11 Sambandet mellan pris och efterfrågad kvantitet kan visas med en efterfrågekurva Förändrat pris på varan förflyttning längs med efterfrågekurvan Förändring i något annat som påverkar efterfrågan förskjutning (skift) av efterfrågekurvan 11

12 Utbud Den utbjudna kvantiteten av en vara eller tjänst på en marknad under en viss tidsperiod bestäms av: Varans pris (Px) Pris och tillgänglighet på produktionsfaktorer Tillgänglig produktionsteknik (produktivitet) Antal producenter Förväntningar om framtiden Statliga regleringar 12

13 Sambandet mellan pris och utbjuden kvantitet kan visas med en utbudskurva Förändrat pris på varan förflyttning längs med utbudskurvan Förändring i något annat som påverkar utbudet förskjutning (skift) av utbudskurvan 13

14 Jämvikt P0 = jämviktspris P > P0 marknadskrafterna verkar för att priset ska sjunka P < P0 marknadskrafterna verkar för att priset ska stiga P = P0 inga marknadskrafter verkar för att priset ska ändras Anpassningen till jämvikt antas ofta ske så snabbt att man i sin analys kan anta att marknaden befinner sig i jämvikt Prissystemet samordnar via den osynliga handen decentraliserade beslut Förenklade modeller, ceteris paribus allt annat lika Utbud, efterfrågan och prisbildning på olika marknader 14

15 Offentlig reglering av priset Antag att staten bestämmer ett högsta pris på en vara (ett maximipris) Detta leder till bestående efterfrågeöverskott Köer och fördelning via nepotism Svarta marknader Lägre kvalitet Offentligt administrerad ransonering 15

16 Förändring av jämvikten Om något som påverkar utbud eller efterfrågan händer jämvikten förändras D ökar P och Q stiger D minskar P och Q sjunker S ökar P sjunker och Q stiger S minskar P stiger och Q sjunker S och D ökar Q stiger men P kan stiga eller sjunka S och D minskar Q sjunker men P kan stiga eller sjunka 16

17 P=MC optimalitet Det samhälleliga överskottet på marknaden maximeras Samhälleligt överskott: Skillnaden mellan vad konsumenterna maximalt är beredda att betala och producenterna minst kräver att få betalt (givet att ingen annan berörs) Samhälleligt överskott = konsumentöverskott + producentöverskott (givet att ingen annan berörs) Konsumentöverskott: Skillnaden mellan vad konsumenterna maximalt är beredda att betala och vad de faktiskt betalar Producentöverskott: Skillnaden mellan vad producenterna får betalt och vad de minst kräver att få betalt 17

18 MARKNADSIMPERFEKTIONER Olika förhållanden på verklighetens marknader som gör att ekonomin inte fungerar perfekt Ofullständig konkurrens, ofta kopplat till verksamheter med ständigt fallande genomsnittskostnader, naturliga monopol Kollektiva nyttigheter Asymmetrisk information Externa effekter 18

19 Externa effekter På en perfekt fungerande marknad visar priset såväl en varas samhällsekonomiska värde som dess samhällsekonomiska kostnad MV = P = MC En förutsättning för detta är att efterfrågekurvan visar det fullständiga värdet av konsumtionen och utbudskurvan den fullständiga marginalkostnaden för produktionen Ibland utnyttjas i produktionen eller konsumtionen resurser utan att man betalar för dem eller skapas resurser utan att man får ersättning för dem externa effekter Priset ger ej längre rätt information om varans samhällsekonomiska värde eller kostnad 19

20 negativa externa effekter: den som fattar beslut om konsumtion eller produktion tar inte hänsyn till kostnader som drabbar andra konsumtionen och/eller produktionen blir för stor T ex negativa miljöeffekter Exempel internalisering med skatt 20

21 positiva externa effekter: den som fattar beslut om konsumtion eller produktion tar inte hänsyn till den nytta som andra får konsumtionen och/eller produktionen blir för liten T ex vaccinering mot en smittsam sjukdom Exempel internalisering med subvention 21

22 Kostnad=alternativkostnad Vad man går miste om genom att resurser inte används på bästa alternativa sätt Ränta på kapital (oavsett lånefinansierat eller självfinansierat) Värdeminskning Egen arbetskraftsinsats Sunk costs 22

23 Exempel 1: Alternativkostnad Jonas startade för ett år sedan ett eget företag där han ensam arbetar 40 timmar i veckan. Han har under det första året tagit ut en lön på totalt kr. Tidigare jobbade han som anställd på ett annat företag och hade årslönen kr. Jonas satsade själv kr i företaget och lånade kr till 4 % ränta. Antag att denna ränta gäller både in- och utlåning. Maskiner och inventarier som köptes för ett år sedan för kr har nu marknadsvärdet kr. Dessutom: Försäljningsintäkter Förbrukningsvaror Lokalhyror kr kr kr Beräkna resultatet av att driva företaget under det första året i ekonomisk teoretisk mening. 23

24 Exempel 2: Sunk costs Ett företag köpte för ett år sedan en maskin för 1 miljon kr. Maskinen har en livslängd på 10 år. Nu inser företaget att maskinen var en felsatsning och funderar på om man ska använda maskinen ett år till. Ingen annan köpare finns till maskinen. Skrotningskostnaden är 0 kr. Följande kalkyl görs för det kommande året: Försäljningsintäkter kr Material och arbetskraft kr Räntor på lån kr Avskrivning kr Resultat kr Men kalkylen är felaktig! Vad ger en riktig kalkyl för resultat? 24

25 Beslutsmetoder för rationella val (Mattson 2.2) Teknologibaserad metod Rättighetsbaserad metod Kostnads-effektmetoden (CEA) Kostnads-nyttometoden (CBA) 25

26 Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler (Cost-Benefit Analys, CBA) Maximera den totala välfärden Kostnad och nytta för alla medborgare inom en nation av en viss åtgärd Paretokriteriet Potentiella paretokriteriet (Kaldor-Hicks kriteriet) Vinnarna skulle kunna kompensera förlorarna 26

27 Alternativkostnad Individernas egna värdering Icke-paternalism Preferenserna mäts genom betalningsvilja Gemensam enhet - kronor Samhällsekonomisk effektivitet Partiell analys de flesta priser håller sig i stort sett konstanta 27

28 CBA används främst som underlag för beslut inom offentlig sektor Transportsektorn Investeringar i transportinfrastruktur Prissättningsfrågor Andra samhällsinvesteringar Sjukhus Idrottsanläggningar Hälsosektorn Sjukvårdsbehandlingar Läkemedel Brandförsvaret Samhällsstöd till exempelvis viss industri Olika politiska beslut Biståndsprojekt 28

29 Steg i en CBA 1. Definiera populationen 2. Identifiera effekterna 3. Kvantifiera effekterna 4. Värdera effekterna 5. Diskontera 6. Känslighetsanalys 29

30 Definiera populationen Ofta samhället = nationen Identifiera effekterna Jämförelsealternativ nollalternativ samt andra alternativ Alla effekter Kvantifiera effekterna Mäta storlek Göra prognoser Beskriva 30

31 Värdera effekterna Marknadspriser Annat sätt Värdering av marknadsförda varor och tjänster Jämviktspris vid marginell förändring 31

32 Icke-marginella förändringar betalningsvilja för förändring Värdering av costs Negativa effekter - betalningsvilja Inputs - alternativkostnad 32

33 Undanträngning: Alternativkostnad=vad de köpare som trängs undan var beredda att betala för insatsvaran Specialproduktion: Alternativkostnad=produktionskostnad Vid marginell förändring (opåverkat pris) samt perfekt konkurrens utan externa effekter, skatter eller subventioner visar priset på insatsvaran alternativkostnaden oavsett om undanträngning eller specialproduktion antas Exempel med figurer 33

34 34

35 Arbetskraft Kapitalförluster sunk costs (se exempel 2) Finansiella flöden utan resursanspråk Metoder för att värdera resurser och effekter som saknar marknadspriser återkommer vi till senare 35

36 Diskontera Nyttor och kostnader kan inträffa vid olika tidpunkter måste diskontera till nuvärde Nuvärde av ett belopp en gång (diskonteringstabell 1) Pn PV = = Pn( 1+ i) n n 1 + r ( ) Totalt nuvärde av årligen återkommande belopp (diskonteringstabell 2) n t ( ) ( ) t 1+ r ( PV ) = P 1+ i t= 1 Totalt nuvärde av årligen återkommande belopp i ett oändligt antal år P PV = i 36

37 Ju högre diskonteringsränta desto mindre hänsyn tas till effekter längre fram Påverkar rangordning mellan projekt Diskonteringsränta 4 % vanlig Tidshorisont = ekonomisk livslängd Benefits-costs Benefits/costs Nettonuvärdeskvot (benefits-costs)/costs 37

38 DISKONTERINGSTABELL Nuvärdet av en krona som utfaller efter n år vid olika räntesatser år/ränta 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 0,08 0,09 0,10 1 0,9804 0,9709 0,9615 0,9524 0,9434 0,9346 0,9259 0,9174 0, ,9612 0,9426 0,9246 0,9070 0,8900 0,8734 0,8573 0,8417 0, ,9423 0,9151 0,8890 0,8638 0,8396 0,8163 0,7938 0,7722 0, ,9238 0,8885 0,8548 0,8227 0,7921 0,7629 0,7350 0,7084 0, ,9057 0,8626 0,8219 0,7835 0,7473 0,7130 0,6806 0,6499 0, ,8880 0,8375 0,7903 0,7462 0,7050 0,6663 0,6302 0,5963 0, ,8706 0,8131 0,7599 0,7107 0,6651 0,6227 0,5835 0,5470 0, ,8535 0,7894 0,7307 0,6768 0,6274 0,5820 0,5403 0,5019 0, ,8368 0,7664 0,7026 0,6446 0,5919 0,5439 0,5002 0,4604 0, ,8203 0,7441 0,6756 0,6139 0,5584 0,5083 0,4632 0,4224 0, ,8043 0,7224 0,6496 0,5847 0,5268 0,4751 0,4289 0,3875 0, ,7885 0,7014 0,6246 0,5568 0,4970 0,4440 0,3971 0,3555 0, ,7730 0,6810 0,6006 0,5303 0,4688 0,4150 0,3677 0,3262 0, ,7579 0,6611 0,5775 0,5051 0,4423 0,3878 0,3405 0,2992 0, ,7430 0,6419 0,5553 0,4810 0,4173 0,3624 0,3152 0,2745 0, ,7284 0,6232 0,5339 0,4581 0,3936 0,3387 0,2919 0,2519 0, ,7142 0,6050 0,5134 0,4363 0,3714 0,3166 0,2703 0,2311 0, ,7002 0,5874 0,4936 0,4155 0,3503 0,2959 0,2502 0,2120 0, ,6864 0,5703 0,4746 0,3957 0,3305 0,2765 0,2317 0,1945 0, ,6730 0,5537 0,4564 0,3769 0,3118 0,2584 0,2145 0,1784 0, ,6095 0,4776 0,3751 0,2953 0,2330 0,1842 0,1460 0,1160 0, ,5521 0,4120 0,3083 0,2314 0,1741 0,1314 0,0994 0,0754 0, ,5000 0,3554 0,2534 0,1813 0,1301 0,0937 0,0676 0,0490 0, ,4529 0,3066 0,2083 0,1420 0,0972 0,0668 0,0460 0,0318 0,0221 Nuvärdet av en krona som utfaller i slutet av varje år i n år vid olika räntesatser år/ränta 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 0,08 0,09 0,10 1 0,980 0,971 0,962 0,952 0,943 0,935 0,926 0,917 0, ,942 1,913 1,886 1,859 1,833 1,808 1,783 1,759 1, ,884 2,829 2,775 2,723 2,673 2,624 2,577 2,531 2, ,808 3,717 3,630 3,546 3,465 3,387 3,312 3,240 3, ,713 4,580 4,452 4,329 4,212 4,100 3,993 3,890 3, ,601 5,417 5,242 5,076 4,917 4,767 4,623 4,486 4, ,472 6,230 6,002 5,786 5,582 5,389 5,206 5,033 4, ,325 7,020 6,733 6,463 6,210 5,971 5,747 5,535 5, ,162 7,786 7,435 7,108 6,802 6,515 6,247 5,995 5, ,983 8,530 8,111 7,722 7,360 7,024 6,710 6,418 6, ,787 9,253 8,760 8,306 7,887 7,499 7,139 6,805 6, ,575 9,954 9,385 8,863 8,384 7,943 7,536 7,161 6, ,348 10,635 9,986 9,394 8,853 8,358 7,904 7,487 7, ,106 11,296 10,563 9,899 9,295 8,745 8,244 7,786 7, ,849 11,938 11,118 10,380 9,712 9,108 8,559 8,061 7, ,578 12,561 11,652 10,838 10,106 9,447 8,851 8,313 7, ,292 13,166 12,166 11,274 10,477 9,763 9,122 8,544 8, ,992 13,754 12,659 11,690 10,828 10,059 9,372 8,756 8, ,678 14,324 13,134 12,085 11,158 10,336 9,604 8,950 8, ,351 14,877 13,590 12,462 11,470 10,594 9,818 9,129 8, ,523 17,413 15,622 14,094 12,783 11,654 10,675 9,823 9, ,396 19,600 17,292 15,372 13,765 12,409 11,258 10,274 9, ,999 21,487 18,665 16,374 14,498 12,948 11,655 10,567 9, ,355 23,115 19,793 17,159 15,046 13,332 11,925 10,757 9,779 38

39 Känslighetsanalys Hur resultatet påverkas av förändring av olika prognoser, värden, diskonteringsränta etc. Viktigt! Eventuellt ytterligare Hur påverkas olika intressenter Hur påverkas statens eller kommunens finanser 39

40 Exempel 3: Realekonomisk kalkyl eller intressentkalkyl På en ort där arbetslösheten är stor är det aktuellt att starta ett nytt företag. Detta skulle sysselsätta 100 tidigare arbetslösa människor. En företagsekonomisk kalkyl görs upp. Årlig kalkyl intäkter löner inklusive sociala avgifter Kapitalkostnader och material vinst P.g.a. den prognostiserade förlusten vänder sig företaget till staten med begäran om ett bidrag på :- per år. Företaget bifogar i ansökan vad man kallar en "samhällsekonomisk kalkyl", för att visa lönsamheten av att etableringen kommer till stånd. Företagets "samhällsekonomiska kalkyl" ökade skatteinkomster för stat, kommun och socialförsäkringssektorn minskade arbetslöshetsunderstöd bidrag till företaget vinst a) Detta är inte en samhällsekonomisk kalkyl. Gör en riktig samhällsekonomisk kalkyl för första året av nyetableringen med hjälp av uppgifterna ovan. b) Dela upp kalkylen på de tre "intressenterna" staten, de arbetslösa och företaget, dvs. gör en kalkyl för var och en av dessa och visa hur summan av deras kalkyler är lika med den samhällsekonomiska kalkylen. 40

41 Exempel 4: Samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl Ett större företag vid namn Alfa vill etablera sig i en kommun i norrlands inland där det för tillfället råder stor arbetslöshet. Företaget önskar ett kommunalt bidrag om 3 miljoner kronor per år under 10 år för att göra erforderliga investeringar och sätta igång produktionen. Använd nedanstående information för att avgöra om kommunen bör ge bidraget eller inte under dessa 10 år. Använd diskonteringsräntan 5 % och förklara dina beräkningar noggrant. Alfa har hittat en lämplig lokal som de kan hyra av en privat företagare för kronor per år under hela tioårsperioden. Den privata företagaren som hyr ut lokalen ser lokaluthyrningen till Alfa som en bra affär då hans nuvarande hyresgäst endast betalar kronor per år och enligt kontraktet kan sägas upp med kort varsel trots att hyresgästen önskar vara kvar minst 10 år. Företaget Alfa måste dock investera i oisolerade lagerlokaler som de får gratis i en grannkommun. Nedmontering, transport och uppmontering inklusive grund, grus och schaktning av en tillräckligt stor yta för lagerlokalen resulterar dock i utgifter för Alfa om kronor. Av dessa utgör kronor löner till arbetare som monterar ner respektive upp lagerlokalen (det är många skruvar att lossa och montera). Arbetarna hade annars gått arbetslösa och då tillsammans uppburit A-kasse ersättning om totalt kronor. Vidare utgör transportkostnaden kronor (av de kronorna) då endast ett transportföretag med en specialbyggd trailer med hemort i södra Sverige kan ordna transporten. Den faktiska transportkostnaden för transportföretaget är endast kronor och de åtar sig gärna transportuppdraget eftersom de befinner sig i närheten vid den aktuella tidpunkten och har gott om tid innan det är dags för nästa transportuppdrag. Resterande kronor (av de kronorna) utgör betalning för grund, grus och schaktning och får anses vara ett bra pris då konkurrensen om denna typ av uppdrag är stor. Alfa måste också investera i nya maskiner inför uppstarten, vilka de betalar 3 miljoner kronor för. Maskinerna har en livslängd på 5 år och köps av ett utländskt företag som också lovar att leverera en ny uppsättning maskiner om 5 år för samma pris då (dvs. för 3 miljoner kronor om 5 år). Priset 3 miljoner kronor för den uppsättning maskiner som Alfa behöver får anses som mycket bra, då priset också inkluderar transport och uppmontering som annars hade kostat kronor om samma maskiner hade köpts av ett svenskt företag. Till produktionsprocessen i Alfa kommer årligen råvaror för 3,8 miljoner kronor att köpas. Samma kvantitet råvara kostar i södra Sverige 5 miljon kronor, och det lägre råvarupriset i norr är ett av skälen till att Alfa vill etablera sig i trakten. I produktionen behövs 10 arbetare och för övriga göromål behövs 3 tjänstemän. Tjänstemännen rekryteras från södra Sverige då Alfa anser att denna specialistkompetens saknas i norr, medan arbetarna alla kommer direkt från den lokala arbetsförmedlingen. Trots att det råder stor arbetslöshet är det dock mycket troligt att de arbetare som börjar på Alfa i genomsnitt kommer att bli erbjudna andra jobb med samma lön på andra företag i trakten efter sex år. Lönerna till tjänstemännen är årligen på kronor per tjänsteman och den årliga arbetarlönen är kronor per arbetare samtidigt som den årliga A-kasseersättningen är kronor per arbetslös. Till detta kommer löpande produktionskostnader såsom el och underhåll mm om sammanlagt kronor per år, vilket allt upphandlas på en konkurrensutsatt marknad. Den sammanlagda produktionen kommer att inbringa intäkter för Alfa om 8,1 miljoner kronor per år. 41

42 Värdera resurserna och effekterna Varor och tjänster där marknadspriser finns Resurser och effekter som saknar marknadspriser En icke marknadsprissatt (o)nyttighet måste värderas på något sätt Värdering sker explicit eller implicit i vilket fall Experter, planerare eller politiker bestämmer vilka preferenser individerna har Lobbyister eller de som ropar högst får som de vill Folkomröstning med majoritetsbeslut utan hänsyn till styrkan i preferenserna Försöka värdera explicit utifrån individernas preferenser 42

43 Två sätt att få med olika effekter i CBA: 1. Transfer av värden. 2. Ny värdering för varje investeringsprojekt. Oavsett vilket krävs metoder för att få fram värden. Värderingsmetoder Revealed Preferences (RP) försöker avslöja preferenser från faktiskt beteende Stated Preferences (SP) frågar om värdering eller hur man skulle välja eller bete sig 43

44 Revealed Preferencesmetoder Marknadspriser Marknadsanalogimetoden Intermediär vara-metoden Tillgångsvärde-metoden Hedoniska priser Resekostnadsmetoden Åtgärdskostnadsmetoden 44

45 Stated Preferencesmetoder Låter respondenter besvara frågor om värdering, val eller beteende för att få fram deras preferenser Stated Behavior Contingent Valuation Method (CVM) Värdering av intrång i verklig restid Stated Choice (i Mattson choice experiments) 45

46 Marknadsanalogimetoden Om det finns ett privat alternativ (t ex sjukvård eller undervisning) Är detta ett korrekt skuggpris? (Mattson): Maxvärde Invändning: Betalar för att slippa vänta. Alternativet är gratis operation senare. 46

47 Intermediär vara-metoden Offentlig produktion är input Exempelvis utbildning som investering i humankapital Vad beror på utbildning och vad på andra faktorer som skiljer grupperna åt Andra fördelar av utbildning än högre inkomst Exempel bevattningsprojekt Skördens storlek beror även på t ex väder och jordkvalitet 47

48 Tillgångsvärde-metoden Ökningar eller minskningar i värde på mark eller hus (kapitaliserat värde) Exempel byggande av skogsväg Ökat värde på skogsmarken används Jämföra före-efter Priserna kan påverkas när planerna blir kända Vad annat hinner hända Jämföra skog med väg och annan skog utan väg Svårt att hitta som inte skiljer sig åt på andra sätt Varning för dubbelräkning (inte både sparade transportkostnader i skogsbruket och högre skogsvärde) 48

49 Hedoniska prismetoden (HPM) Samband mellan pris och olika faktorer Skattar priset som en funktion av en mängd olika faktorer Det som eftersöks ingår som en av dessa Exempelvis: Hur beror huspriser på strandutsikt? En regressionsekvation skattas där vi kontrollerar för andra viktiga faktorer P=f(strandutsikt, boyta, tomtyta, område) 49

50 Sätt kvantitativa mått på detta och skatta en regression: P=a+b1*strandutsikt+b2*boyta+b3*tomtyta+b4*område+e Parametern b1 ger värdet av att ha strandutsikten eller inte, samtidigt som vi kontrollerar för de andra faktorerna. Löner påverkas av risk i arbetet Skattar lönen som en funktion av utbildningsnivå, anställningstid, ålder mm och risk för att dö eller skadas 50

51 Resekostnadsmetoden (TCM) Generaliserade reskostnader Alla reala och monetära uppoffringar Besök i ett rekreationsområde varierar med resekostnaden för att resa till området Exempelvis via antal besök per år per 1000 invånare beroende på den genomsnittliga reskostnaden från olika zoner Exempelvis värdera en nationalpark. Individer har olika långt (olika kostnader) för att resa dit. Skatta hur många som reser från område A, B, C och D etc. (om det i genomsnitt kostar 10 kronor från A, 25 kr från B etc.) kan vi skatta en efterfrågekurva. 51

52 Åtgärdskostnadsmetoden Vilken kostnadsbesparing innebär åtgärden Ofta är fördelen större 52

53 Stated Behavior Hur skulle respondenten ändra beteendet vid förändring Kan kombineras med resekostnadsmetoden T ex bygger motorväg genom nationalparken The Contingent Valuation Method (CVM) Beskriver ett scenario CVM med individuell maximal betalningsvilja Öppna frågor Budgivning 53

54 Diskret CVM Frågar om respondenten vill ha förändringen mot att betala eller få en viss summa. Olika bud. En grupp slumpmässigt valda personer tar ställning till ett visst bud. En annan grupp slumpmässigt valda personer i populationen tar ställning till ett annat bud. Liknar val på en marknad Mindre risk för strategiskt beteende 54

55 Exempel: Binär CVM med väg i tunnel-scenario Existerande intrång av väg Få vägen i tunnel under marken mot höjd kommunalskatt Antag att den del av väg X som är markerad på kartan kan läggas i en tunnel under markytan. Kostnaden för detta skulle kunna täckas genom en höjning av kommunalskatten. Skulle du vilja ha denna sträcka av vägen nedsänkt i tunnel om detta innebar att du fick betala X kr mer i kommunalskatt per år under 10 år? Ja Nej 55

56 Stated Choice (SC) Olika alternativ, där olika faktorer varieras på olika sätt Respondenterna väljer mellan alternativ, rangordnar dem eller poängsätter dem Används för att värdera tid och komfort Sundström et al, Visst skakar det - men är tågresenären beredd att betala för högre åkkomfort, KTH,

57 Fördelar och nackdelar med: Personlig intervju Telefonintervju Brevenkät e-post Kostnad, svarsfrekvens, intervjuarpåverkan, informationsmöjlighet Scope-effekter (omfattning av en effekt) Embedding-effekter (mer än en effekt) Svårt att förstå vad innebär Purchase of moral satisfaction WTP eller WTA 57

58 Varning för före- och efter- jämförelser (se figur 3.1 i Mattsson) Varning för dubbelberäkning (se i Mattsson) En vägförbättring som sänker tidsåtgången leder samtidigt till att mark- och fastighetsvärden stiger Lätt att missa följdeffekter (se i Mattsson) Tilläggsisolering och tätning av fönster för att spara energi ledde till fukt- och mögelproblem 58

59 Intressentkalkyl eller realekonomisk kalkyl? Exempel: Utvärdering av en prissänkning från P 0 till P 1 Kalkylerna ger alltid samma resultat! 59

60 Exempel 5: Investering i transportinfrastruktur Varje år färdas bilister över bron mellan Å- köping och Ö-köping. Ingen avgift tas ut. Tidsåtgång, slitage på bilen och bensinkostnad per färd uppgår för genomsnittsbilisten till totalt 11 kr per brofärd. Antag att alla bilister är genomsnittsbilister. Kommunerna funderar nu på att bygga en ny bro som skulle sänka brofärdskostnaden till 7 kr på grund av mindre tidsåtgång, mindre slitage och reducerad bensinåtgång. Som en följd av detta kommer också antalet årliga brofärder att öka till Kostnaden för broinvesteringen är 3 miljoner kr. b) Gör en samhällsekonomisk kalkyl för broinvesteringen och illustrera med en figur med GC och antal resor på axlarna. Antag att brons livslängd är 25 år och diskonteringsräntan är 4 %. c) Antag nu att kommunerna i utgångsläget likväl som efter den eventuella broinvesteringen tar ut en avgift på 10 kr. Anledningen är att få in pengar till kommunerna. Antag att efterfrågan är linjär. Visa grafiskt och beräkna nyttan av broinvesteringen i detta fall. d) Antag nu att kommunerna i utgångsläget likväl som efter den eventuella broinvesteringen tar ut en avgift på 10 kr. Anledningen till att kommunerna tar ut en avgift på 10 kr är att brofärderna medför negativa externa effekter motsvarande 10 kr per resa. Beräkna nyttan av broinvesteringen i detta fall. 60

61 CBA används inom transportområdet Samhällets övergripande mål för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Åtgärder inom transportsektorn ska grundas på samhällsekonomiska bedömningar Marginalkostnadsprissättning av transportanläggningarna 61

62 Banverket Anläggningskostnaden Effekter för infrastrukturhållaren Ändrade underhållskostnader Effekter för trafikutövaren Ändrade driftskostnader Effekter för resenärer/godskunder Tidsåtgång Bekvämlighet Miljö och säkerhet Luftföroreningar Buller Olycksrisker 62

63 Vägverket Anläggningskostnader Trafiksäkerhetseffekter Restid Godskostnad Fordonskostnader Luftföroreningar Drift och underhåll Buller Barriäreffekter för gång och cykeltrafik 63

64 Exempel på en ej marknadsförd nyttighet som värderas explicit utifrån individernas preferenser Värdering av statistiskt liv Value of statistical life (VSL) Värdering av en sannolikhetsförändring för en anonym grupp människor Ett statistiskt liv innebär att ett liv på en anonym person (vet inte vem) räddas genom exempelvis förbättrad trafiksäkerhet på en väg Om sannolikheten att dö i en trafikolycka för en grupp på personer ändras från 0,00008 till 0,00006 per år innebär det att 0,00002 * = 1 statistiskt liv per år räddas 64

65 VSL = betalningsvilja/ risk VSL bestäms av individers marginella betalningsvilja för minskad risk att själva dö i en olycka eller för att en oidentifierad person av en viss population inte dör Värdet beror på utgångspunkten, dvs risknivån 65

66 Intrång värderas inte explicit utifrån individernas preferenser idag men skulle kanske kunna göra det Exempel: Vallaleden i Linköping MOTALA RYD MALMSLÄTTSVÄGEN TOWN CENTRE VIKING- STAD NYA KALMARVÄGEN GOLF COURSE MJÄRDEVI SCIENCE PARK GAMLA KALMARVÄGEN LINKÖPING UNIVERSITY PARKLAND AND PLAYGROUND OLD LINKÖPING CYCLE AND FOOTPATH KASERNGATAN RESEARCH INSTITUTES SÖDRA LÄNKEN KISA LAMBOHOV LAMBO HOVS LEDEN MILITARY AREA Kostnad och nytta för Vallaleden, milj kr per år, prisnivå 1990 Kostnad Nytta Anläggningskostnad 2.1 Trafikant- och vägdriftkostnadsbesparing 19.3 Intrång i Vallaskogen? Minskade avgasutsläpp och minskat buller 0.9 Total kostnad 2.1 Total nytta 20.2 Lokal folkomröstning 1989: ¾ röstade nej 66

67 E4 vid Huskvarna Population: Boende i närområdet samt invånare i Jönköpings kommun Urval: slumpmässigt valda Svarsfrekvens: 78 % 65 % Antag att det fanns möjlighet att idag lägga den del av E4:an som är markerad på kartan i en tunnel under markytan. Kostnaden för detta skulle kunna täckas genom en höjning av kommunalskatten. Skulle du vilja ha denna sträcka av vägen nedsänkt i tunnel om detta innebar att du fick betala X kr mer i kommunalskatt per år under 10 år? Ja, absolut Ja, kanske Nej, förmodligen inte Nej, absolut inte Vilket är det viktigaste skälet till Ditt svar?

68 Närområdet Bud: 25, 120, 600, 1200, 2500, 5000, kr per år under 10 år Genomsnittlig betalningsvilja i närområdet: 4690 kr per person och år under 10 år Totalt ca 57 miljoner kr Övriga Bud: 10, 25, 70, 120, 300, 600, 1200 kr per person och år under 10 år Genomsnittlig betalningsvilja övriga: 264 kr per person och år i 10 år Totalt ca 188 miljoner kr 68

69 Värdering av intrång i verklig restid Genomgång av 146 svenska vägobjekt visade att minskad restid och ökad trafiksäkerhet motsvarar 90 % av nyttan Utnyttja att vägar ofta ger restidsbesparingar för att värdera intrång av vägar Exempelvis skickar enkät till ett urval av populationen Detaljerade frågor om resvanor, vistelsefrekvenser och boende Beskrivning av en planerad väg och dess effekter 69

70 Respondenten får frågan om han/hon vill att vägen ska byggas eller inte Kan förklara valet och få fram genomsnittlig avvägning Hur mycket restidsbesparing krävs för att kompensera för intrånget (beroende på exponering) WTA intrånget i minskad restid Populationen måste ha både fördelar och nackdelar Respondenten väljer utifrån de kostnader och nyttor som han/hon verkligen skulle få om objektet genomförs 70

71 Ugglumsleden Restidsbesparing men intrång i lokalt rekreationsområde UGGLUMSLEDEN 71

72 Fråga 4: Hur ofta färdas du med bil eller buss mellan Björndammen och Sävedalen? Varje eller nästan varje dag Någon eller några gånger i veckan Någon eller några gånger i månaden Någon eller några gånger per år Mer sällan Aldrig Fråga 5: Hur mycket tror du att din restid per vecka skulle minska om Ugglumsleden byggdes ut? 46 minuter 19 minuter 8 minuter 5 minuter 2 minuter 2 minuter Skulle du vilja att Ugglumsleden byggdes ut? Svarsalternativ Andel Ja, absolut 19 % Ja, kanske 20 % Nej, förmodligen inte 23 % Nej, absolut inte 38 % WTS restid mot intrånget Egenuppgiven restid Tidsbesparing från resmönster Alla svar 18 timmar per person och år 24 timmar per person och år Endast säkra svar 23 timmar per person och år 26 timmar per person och år 72

73 Binär CVM med tunnelscenario Svar i versionen med Ugglumsleden i en tunnel finansierad med höjd kommunalskatt Bud n Andel ja-svar kr per person och år Jämföra ett genomsnitt av de 4 modellerna (värdering i tid), dvs 23 timmar, med 872 kr ger 38 kr per timme. Kan jämföras med 42 kr per timme (tidsvärde när studien genomfördes) 73

Beslutsunderlag för offentlig sektor

Beslutsunderlag för offentlig sektor Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler (Cost-Benefit Analys, CBA) Beslutsunderlag för offentlig sektor Offentlig produktion och offentlig styrning för att nå samhällsekonomisk effektivitet behövs pga. olika

Läs mer

Värdera resurserna och effekterna

Värdera resurserna och effekterna Värdera resurserna och effekterna Varor och tjänster där marknadspriser finns Resurser och effekter som saknar marknadspriser En icke marknadsprissatt (o)nyttighet måste värderas på något sätt Värdering

Läs mer

Värdering av resurserna och effekterna

Värdering av resurserna och effekterna Värdering av resurserna och effekterna Varor och tjänster där marknadspriser finns Resurser och effekter som saknar marknadspriser En ej marknadsprissatt (o)nyttighet måste värderas på något sätt Värdering

Läs mer

Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster. Knappa miljö- och naturresurser. Hur mycket bör miljöskador minska?

Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster. Knappa miljö- och naturresurser. Hur mycket bör miljöskador minska? Miljöekonomi Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster Knappa miljö- och naturresurser Hur mycket bör miljöskador minska? Avvägning mellan fördelar och nackdelar Hur nås denna minskning

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

Att tänka som en ekonom

Att tänka som en ekonom INTRODUKTION TILL NATIONALEKONOMI Att tänka som en ekonom Viktigt syfte med kursen: Att medvetet kunna inta ett nationalekonomiskt förhållningssätt till olika typer av ekonomiska problem. Att tänka som

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp TENTAMEN NEGA01, Mikroekonomi 12 hp Datum: Tisdag 15mars 2016 Tid: 14.00-18.00 Lärare: Dinky Daruvala Tentamen omfattar totalt 40 poäng. För G krävs 20 poäng och för VG krävs 30poäng OBS! Svaren ska vara

Läs mer

SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETS- KALKYLER (Cost-benefit kalkyl, Cost-benefit analys, CBA) Främst som underlag för olika slag av beslut inom offentlig

SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETS- KALKYLER (Cost-benefit kalkyl, Cost-benefit analys, CBA) Främst som underlag för olika slag av beslut inom offentlig SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETS- KALKYLER (Cost-benefit kalkyl, Cost-benefit analys, CBA) Främst som underlag för olika slag av beslut inom offentlig sektor Transportsektorn o Investeringar i vägar, järnvägar,

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader

Läs mer

PRISMEKANISMEN (S.40-52)

PRISMEKANISMEN (S.40-52) PRISMEKANISMEN (S.40-52) DET SAMHÄLLSEKONMISKA KRETSLOPPET Företag Betalning Varor och tjänster Arbete, kapital och naturresurse r Löner, vinster, räntor Hushåll 1. Vad skall produceras? 2. Hur skall det

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 3 Varumarknadens grunder Mattias Önnegren Agenda Vad är en marknad? Efterfrågan Utbud Jämnvikt och anpassningar till jämnvikt Reglerade marknader Skatter och subventioner

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) Grundläggande antaganden 1. Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd 2. Individerna vet själva bäst vad som ger dem välfärd Paretokriteriet

Läs mer

Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer:

Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer: ÖVNINGAR MED SVAR TILL FÖRELÄSNING 1-2 fråga 1: Anta att en pizzeria har ett erbjudande som ger kunderna möjligheten att äta hur många bitar pizza som helst för 60 kronor. Anta att 100 individer nappar

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller Hur bestäms resursfördelningen i en marknadsekonomi? Utbud, efterfrågan priser Bakom detta ligger i sin tur beslut av enskilda företag och hushåll, marknadskrafterna

Läs mer

Nationalekonomi för aktuarier

Nationalekonomi för aktuarier Nationalekonomi för aktuarier Mårten Larsson Nationalekonomiska institutionen marten.larsson@ne.su.se kurshemsida: http://kurser.math.su.se/ 1 MT7016 NATIONALEKONOMI FÖR AKTUARIER 7,5hp (avancerad nivå)

Läs mer

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN1, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-02-16, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p) Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a

Läs mer

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna? Fråga 1 (4+3+3 p) Varorna X och Y är substitut till varandra. Priset på X är 40, priset på Y 75. X uppfattas av konsumenterna som sämre, men säljs ändå i omfattande kvantitet, tack vare det låga priset.

Läs mer

Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler [Kostnads nyttoanalys, cost-benefit kalkyl eller cost-benefit analys (CBA)] Definition: Att i monetära termer värdera kostnader (costs) och fördelar (benefits) av

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016 UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1 Fråga 1 Fråga 1 a) K 10 isokost Ka isokvant Kc Lc La 20 L Med totalkostnad 1 mkr och givna priser kan man max köpa 10 000K eller 20 000 L eller linjära kombinationer

Läs mer

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2 LÖSNINGSFÖRSLAG Fråga 1 (4+3+3 p) a) Substitut fyller ungefär samma funktion, kan ersätta varandra. En ökad inkomst borde medföra att Ey (fler har råd att köpa den dyrare, men bättre varianten), vilket

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN1, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2019-02-22, 14.30-18.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 31 januari 2012 Produktion och marknadsformer Marknadsmisslyckanden Plan eller marknad? Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Produktion och marknader

Läs mer

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN1, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-06-04, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

Monopol. Monopolets vinstmaximering

Monopol. Monopolets vinstmaximering Monopol Marginalintäktskurvan för en monopolist har högre lutning än efterfrågekurvan eftersom för att konsumenterna skall vilja köpa flera produkter måste priset på varan sänkas. Konsumenterna har en

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras

Läs mer

Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019

Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019 1 Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019 DEL 1: Uppgifter i företagsekonomi (0 30 poäng) Uppgift 1.1 (0 6 poäng) Vad avses med halvfasta kostnader? (s.237) Halvfasta kostnader är oförändrade

Läs mer

Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler [Kostnads nyttoanalys, cost-benefit kalkyl eller cost-benefit analys (CBA)] Definition: Att i monetära termer värdera kostnader (costs) och fördelar (benefits) av

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen SMI01A ACEKO17h, ACIVE17h, Fristående kurs 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2018 03 23 Tid: 14.00 19.00 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning

Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning F-underlag, NEK Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning Individer Samhällen Företag Resurser Produktion Konsumtion Välfärd Resurserna är knappa och har

Läs mer

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6)

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6) Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, erloff upplaga 5 och 6) erloff upplaga 5: övningsuppgift 1, 24 och 33 (kapitel 2). erloff upplaga 6: övningsuppgift 2, 3 och 37 (kapitel 2) Del 1: Utbud, efterfrågan

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-11-09 Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt 2 Enligt Riksdagens Förordning (2010:185) ska Trafikverket, med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv, ansvara för den långsiktiga

Läs mer

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen.

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09 Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. 4. Förklara med hjälp av ett marknadsdiagram hur totala försäljningsintäkter,

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare (7,5 hp)

Nationalekonomi för tolkar och översättare (7,5 hp) Nationalekonomi för tolkar och översättare (7,5 hp) Maria Jakobsson Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Maria Jakobsson 1 Kursens syfte och mål Syfte: Kursens syfte

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Nationalekonomi Hushållning med knappa resurser Alternativkostnad Konsumenter maximerar sin nytta Företag vinstmaximerar Förenklade modeller Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Utrikeshandelsteori

Läs mer

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För

Läs mer

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ. Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Måndagen den 10 januari 2005 Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivditd: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser F1 NATIONALEKONOMI (ECONOMICS) Vetenskapen om hur samhällen använder sina knappa resurser. Knapphet Resurser Knappa resurser VAL => resursfördelningsprocess => VÄLFÄRD Olika sätt att studera resursfördelningen:

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ. 1) Vilken av följande frågor är en normativ fråga? A) Om högskolor erbjuder gratis parkering till studenter, kommer fler studenter köra bil till högskolan?

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv HT 2015 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod på samtliga

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin Prisbildning på elmarknader EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Lärandemål Utföra överslagsberäkningar på elpriser, samt analysera vilka faktorer som har stor betydelse för prisbildningen

Läs mer

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare) SVAR ÖVNING 8 Svar till övning 8, Frank kap 16-18 1. Vad är en extern effekt? a. Ge exempel på en positiv respektive en negativ Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

3.1. På långsikt sker utträde från lökmarknaden där de ökade markpriserna gett upphov till förlust. PRISCILLA LÖK & KNÖL ATC 1 P 2 P 0&1.

3.1. På långsikt sker utträde från lökmarknaden där de ökade markpriserna gett upphov till förlust. PRISCILLA LÖK & KNÖL ATC 1 P 2 P 0&1. 3.1 MARKNA RICILLA LÖK & KNÖL MC 0 ATC 0 AVC 0 0 q 0 q a) Alternativkostnaden för mark är oavhängig produktionsvolym och således en i kostnadsfunktionen att karakterisera som fast kostnad. iagrammatiskt

Läs mer

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till! Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga

Läs mer

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten

Läs mer

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion

Läs mer

Uppgift 1 (Företagsekonomi):

Uppgift 1 (Företagsekonomi): Uppgift 1 (Företagsekonomi): Beskriv kapitalvärdemetoden. (5 p) Beskriv kapitalvärdemetoden (5p) s326 Kapitalvärdemetoden kallas också för nuvärdemetoden. Vid användning av metoden jämförs en investerings

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

MATEMATISK INTRODUKTION. Innehåll

MATEMATISK INTRODUKTION. Innehåll MATEMATISK INTRODUKTION Innehåll - Räkneregler för bråk - Räkneregler för potenser - Procenträkning - Ekvationer o Ekvationer och tillvätförlopp - Nuvärdesberäkningar - Funktioner o Linjära funktioner

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Betalning = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Pengar, varför då?

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Betalning = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Pengar, varför då? Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?

Läs mer

Pernilla Ivehammar Thomas Sonesson. Lektionsuppgifter till kursen. Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler, 730G79

Pernilla Ivehammar Thomas Sonesson. Lektionsuppgifter till kursen. Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler, 730G79 Pernilla Ivehammar Thomas Sonesson Lektionsuppgifter till kursen Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler, 730G79 HT 2011 Lektion 1 Uppgift 1:1 En kommun äger en simhall. Den rörliga kostnaden för ett simhallsbesök

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 PROV 2 Miljöekonomi Man ska få minst 14 poäng i urvalsprovet så att han eller hon för vardera A- och B-delen får minst 10 poäng. Om det poängtal

Läs mer

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

Administratörprogrammet

Administratörprogrammet Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: 21SH1A Tentamen ges för: skriftlig tentamen Administratörprogrammet 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-10-31 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Ekonomi behandlar beteende i förhållande till mål och knapphet på resurser som har en alternativ användning.

Ekonomi behandlar beteende i förhållande till mål och knapphet på resurser som har en alternativ användning. F1 ekonomiskt perspektiv Ekonomi behandlar beteende i förhållande till mål och knapphet på resurser som har en alternativ användning. Rationalitetsantagande Knapphetsbegreppet Alternativkostnad: kostnaden

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi

Tentamen i Nationalekonomi Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Nationalekonomi och Statistik Tentamen i Nationalekonomi Kurs: Globalisering och utveckling 4,5 hp, kurskod NEGA01 Datum: 1 juni 2012 Kursansvarig lärare: Joakim

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster

Läs mer

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop?

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?

Läs mer

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor.

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor. UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 14 maj 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

Makroekonomi med mikrofundament

Makroekonomi med mikrofundament Makroekonomi med mikrofundament Per Krusell Institutet för Internationell Ekonomi (och Princeton U) 14 Oktober 2008 14 Oktober 2008 1 / 12 Bakgrund: Keynesiansk makroteori Ett antal ekvationer i våra makrovariabler.

Läs mer

F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER

F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER CBA B (Benefit) = Betalningsviljan för det som rojektet åstadkommer C (Cost) = Betalningsviljan för det resurserna som används i rojektet annars skulle ha åstadkommit

Läs mer

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D.

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D. Övning 6 den 27 september 2011 Producentteori FRANK kap. 12-13 1. Ange fem möjliga orsaker till att ett företag kan ha en monopolställning. Svar: Kontroll över viktiga insatsvaror, Stordriftsfördelar,

Läs mer