Mellan kulturpolitik och regionutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mellan kulturpolitik och regionutveckling"

Transkript

1 Mellan kulturpolitik och regionutveckling en studie av kulturdialogen mellan Regionförbundet Östsam och tretton östgötska kommuner 2013 Mats Brusman Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet April 2014

2 INNEHÅLL Inledning... 3 Rapportens upplägg... 5 Kultursamverkan i regionalt perspektiv... 6 Kultur Kultur som kommunikation... 7 Regionaliseringen av kulturen... 9 Kultur och samhällsplanering Motsättningar Kulturförståelser i samhällsplaneringen Den mångtydiga kulturen Vad gör kultur? Östsams kulturdialog Kultur/samhällsbyggnad Kulturdialog och regional utveckling Kultur och plats Vad är kultur och vad gör kultur? Kulturdialogens fortsättning Vägar framåt: Kulturen, platsen och planeringen Kulturens rumsliga dimension Kulturella utvecklingsstrategier Cultural planning Kulturell infrastruktur kulturellt distrikt En förändrad kultursyn Referenser Övrigt källmaterial

3 INLEDNING År 2009 tog riksdagen beslut om förändringar i den nationella kulturpolitiken, vilket innebar att en ny modell för fördelning av statliga medel till kultur infördes. I och med den så kallade kultursamverkansmodellen får regionerna en bärande roll som fördelare av statliga kulturanslag, vilket lett till att regionala kulturplaner nu utarbetas runt om i landet. Samtidigt har kultur under senare år allt mer kommit att betonats som viktigt för regional och lokal utveckling, vilket inneburit att flera regioner valt att utarbeta kulturplaner som tar ett vidare grepp på kulturen än vad samverkansmodellen föreskriver. Östergötland anslöts till kultursamverkansmodellen Regionförbundet Östsam har på delegation från landstingsfullmäktige fått ansvaret att agera förhandlingspart för de statliga kulturmedlen. I samband med anslutningen utarbetades ett första utkast till regional kulturplan i dialog med regionens tretton kommuner. En ny reviderad kulturplan ska ligga klar under I samband med kulturplansremissen konstaterade Östsam att kraven på dialog med kommunerna ökat i och med kultursamverkansmodellen och att det finns behov av att utveckla dialogformerna. Kärnfrågan kan sägas vara hur gränsytan mellan regionala och lokala kulturangelägenheter egentligen ser ut. På vilka sätt är kultur en regional angelägenhet och hur skiljer det sig från kommunala kulturintressen? Tidigare erfarenheter pekade på svårigheter att få kommunerna att engagera sig i regionalt initierade kulturfrågor. 1 Det fanns ett behov av att fördjupa dialogen kring specifika kulturfrågor, kring hur formerna för samverkan mellan region och kommun bör se ut och hur regionala respektive lokala resurser och förväntningar kan samordnas. 2 1 Bäckström (2010) konstaterar till exempel att det är svårt att få kommunernas engagemang för den kreativa sektorn. 2 I den första utvärdering som Myndigheten för Kulturanalys gjorde av kultursamverkansmodellen (Rapport 2012:1) konstateras en del problem i de dialogprocesser som dragits igång Det gäller framför allt att förutsättningarna att delta i dialogerna varit bristfälliga för de professionella fria kulturskaparna och för det civila samhället, att dialogprocesserna 3

4 En annan fråga är vilka som involveras i dialogprocesserna. Den regionala kulturplanen står på två ben: dels de nationella kulturpolitiska målen, dels den regionala tillväxtpolitiken. Den senare formuleras framför allt i det regionala utvecklingsprogrammet 3 som skisserar riktlinjer för regionens utveckling fram till Som en del i de övergripande utvecklingsstrategierna krävs att kulturdialogen breddas och kopplas samman med andra samhällssektorer regionalt och kommunalt. I synnerhet har ett behov identifierats av att närma kultursektorn och samhällsplaneringssektorn till varandra. Det handlar bland annat om kulturarvsfrågor och kulturturism, men också om frågor om tillgänglighet och kommunikationer. Vilka delar av de kommunala organisationerna som engageras i arbete med kulturfrågor speglar också synen på kulturens samhällsroller på en lokal nivå, till exempel i termer av tillväxt- och attraktionsskapande respektive integrations- och demokratifrämjande. Inför revisionen av kulturplanen 2014 har Regionförbundet Östsam aktivt arbetat med dialogprocesser för att utveckla och förankra de regionala kulturstrategierna. Dialogen med länets kommuner har bestått av flera delar. Bland annat har regelbundna möten hållits med representanter för den kommunala kulturpolitiken, referensgruppen K2. I denna grupp har tongivande lokala kulturpolitiker från samtliga kommuner ingått, ofta ordföranden i kulturnämnd eller motsvarande. Härutöver har särskilda kunskapsseminarier arrangerats kring såväl övergripande kulturstrategier som specifika aspekter. En tredje del har varit ett separat dialogprojekt där regionförbundet besökt respektive kommun för förutsättningslösa samtal med representanter för kommunledning, kultursektor samt kommunal samhällsplanering. I samband med arbetet med kulturplanen och dess dialogprocesser har Regionförbundet Östsam också avsatt medel för den studie som ligger till grund för denna rapport. Uppdraget har varit att under 2013 följa Östsams dialog med regionens tretton kommuner och analysera och utvärdera dialogens innehåll. Fokus har legat på interaktionen mellan regionförbundet och regionens primärkommuner, medan andra delar av dialogprocesserna, till exempel med professionella kulturarbetare, ligger utanför studiens ramar. inbegriper ett representativitetsproblem och skapar oklarhet kring var beslut fattas och på vilka grunder. 3 Regionförbundet Östsam (2012) 4

5 RAPPORTENS UPPLÄGG Rapporten består av fem delar. Efter denna inledning följer en del som behandlar bakgrunden till kultursamverkan och hur den kan förstås i ett regionalt perspektiv. Därefter följer en diskussion om kulturbegreppet och synen på det i relation till den regionala kulturdialogen. I påföljande del redogörs för observationer från den östgötska kulturdialogen 2013 och i den avslutande delen skisseras tankar om hur dialogen kan utvecklas. 5

6 KULTURSAMVERKAN I REGIONALT PERSPEKTIV Kultur är ett av de mest svårfångade begrepp vi rör oss med i politik och i vardagliga samtal. 4 På ytan tycks vi förstå vad vi menar när vi talar om kultur men ställda inför uppgiften att precisera vad kultur är hamnar vi i diskussioner på flera nivåer. En diskussion handlar om hur kulturbegreppet kan definieras att hitta sätt att förstå vad kultur är. En annan diskussion berör kulturens värden på vilka sätt kultur tillför något till samhället och till människors liv. Jag kommer i detta avsnitt att fokusera på det senare för att i följande avsnitt beröra hur kulturbegreppet i sig kan diskuteras och hur det kan förstås i relation till alla de roller och värden som kulturen tilldelas. KULTUR 3.0 Inledningsvis behöver vi orientera oss i det sammanhang som samverkansmodellen sjösatts i och hur det påverkar behovet av en regional kulturdialog. Som samhällskraft har kulturen betraktats med olika glasögon. Kulturekonomen PL Sacco sätter fingret på såväl förändring över tid som olika parallella kulturuppfattningar i sin förenklade modell över kulturens samhälleliga funktioner. 5 Sacco delar in kulturen i tre faser vars ursprung kan sorteras in kronologiskt men som också samexisterar i nutid. Den första och äldsta fasen är kulturen som kostsam men nödvändig för den mänskliga karaktären och bildningen. Med andra ord är denna kulturförståelse av Sacco kallad Kultur 1.0 beroende av finansiärer, i tidigare epoker främst mecenater som värnade kulturens och konstens existensmöjligheter, i senare tid även stater och olika samhällsinstanser. Kulturen ses i detta perspektiv som något som behövs i samhället men som inte genererar någon ekonomi i sig. En förändring inträder enligt Sacco i och med det moderna samhällets förändrade teknologiska strukturer. I massmediesamhället förvandlas kultur till säljbara varor på en marknad. Denna kulturfas, Kultur 2.0, innebär en explosionsartad ökning av kulturkonsumenter och kulturens produktiva egenskaper hamnar i fokus. 4 Fornäs (2012) 5 Sacco (2011) 6

7 Kultur 2.0 i denna bemärkelse kan sägas få en topp under sent 1900-tal då ny teknologi medger en stor konsumtion av elektroniska medier. Emellertid innebär medieteknologin också en övergång till den kulturfas som Sacco kallar 3.0: kulturen som ett kommunikativt redskap i en komplex värld. Det som kännetecknar Kultur 3.0, och som vi enligt Sacco bara står på tröskeln till, är en kraftig ökning av kulturproducenter samtidigt som gränserna mellan kulturproduktion och kulturkonsumtion blir mer diffusa. Även de etablerade kategorier vi traditionellt delar in kultur i börjar blandas samman. De tydligaste exemplen finns i de sociala medierna på Internet där olika visuella och auditiva uttryck mixas till nya kulturuttryck. En webbsida behöver inte bara vara en plattform för att förmedla konst och kulturupplevelser utan kan i sig, genom sin form och sitt innehåll, utgöra ett konstnärligt uttryck. Ett annat exempel är hur musikkonsumtion och egen musikproduktion går hand i hand och blandas. Växlingar mellan konsumtion och produktion på ett sätt som inte varit möjligt tidigare leder till att nya frågor uppstår. Den aktuella debatten om upphovsrätt kan till exempel kopplas till denna utveckling. Då ramarna för vår kulturförståelse börjar lösas upp manar det till nya grepp och tankebanor inom kulturpolitiken. Som en nulägesbeskrivning betraktad är Saccos tre kulturfaser användbara. De tre synsätten har uppstått under olika historiska perioder med olika förutsättningar. Samtidigt förekommer alla tre synsätten alltjämt i olika sammanhang. Noteringen kring den förändrade relationen mellan kulturproduktion och kulturkonsumtion är särskilt värdefull för att förstå dagens utveckling mot bakgrund av att kultur under senare år i allt högre utsträckning kommit att betraktas som en näringsnisch. Likaså belyser upplösningen av etablerade kulturkategorier att det behövs nya sätt att betrakta och tala om kulturens samhällsrelevans. Saccos poäng kan sammanfattas med att när kulturen förändras måste även kulturpolitiken förändras. KULTUR SOM KOMMUNIKATION Hur har då kulturpolitiken förändrats i relation till den utveckling Sacco beskriver? Under slutet av 1900-talet, den period som Sacco beskriver som en höjdpunkt för Kultur 2.0 i ingången till det han kallar 3.0, delar Dorte Skot-Hansen in kulturpolitiken i tre faser, där humanistiska, sociologiska respektive instrumentella motiv dominerar. Hon menar att under 1960-talet drevs kulturpolitiken av en humanistisk rationalitet som syftade till att upplysa och fostra, men under 1970-talet kom politiken istället att 7

8 glida över till en sociologisk rationalitet där social förändring stod i fokus. Slutligen fick kulturpolitiken under och 1990-talen ett fokus på ekonomisk utveckling, vilket Skot-Hansen benämner instrumentell rationalitet. 6 Även om Skot-Hansens poäng är tydlig kan kritik riktas mot begreppet instrumentell. På vilket sätt skulle ekonomiska tillväxtincitament i högre grad inbegripa en instrumentell kultursyn än de ideologiska och sociologiska argumenten för kultur? Är inte kultur använd för individers fostran och social utveckling också en form av instrumentalitet och går det egentligen att tala om ett kulturens egenvärde utan att tillskriva kultur ett slags essens utanför människan? Däremot finns det fog för att hävda att de instrumentella värden kultur i många sammanhang tillskrivs handlar om ekonomiska mål. Detta uppmärksammades redan 1996 av Svenska kommunförbundet som då gav ut boken Kultur som resurs Om den lokala kulturpolitikens möjligheter. Boken kan ses som ett försök att nyansera kulturens samhällsbidrag i de nyliberala strömningar som då ensidigt betonade dess instrumentella ekonomiska värden. I boken redovisades hur ett nätverk av kommuner arbetat lokalt med kultur som resurs och det konstaterades redan då att kultur kan och behöver definieras som både sektor och perspektiv. Enligt bokens författare kan kulturen dels diskuteras och planeras som näringsnisch, dels som attraktion, vilket omfattar estetiska värden som upplevelsevärden. Slutligen har kulturen också en avgörande roll för människors identitetsskapande och delaktighet som samhällsmedlemmar. Kultur kan här omfatta ett brett spektrum av traditioner, språkliga och symboliska aspekter, grupptillhörighet och vardagligt handlande. Som verktyg i det demokratiska samhällets utveckling bör kultur framför allt förstås som pågående kommunikationsprocesser där kreativitet och demokratisk fostran kan mötas. I detta perspektiv blir kultur en resurs i flera olika bemärkelser: för bildning och kunskap, för kreativitet som utvecklingskraft och för delaktighet och mobilisering för samhällspåverkan. 7 Kulturens samhällsvärde har ofta diskuterats utifrån dess förmåga att bidra till att skapa ett hållbart samhälle genom ekonomisk tillväxt. 8 Grundat i en traditionell sektorsindelning av samhället i stort, och inte minst i kommunal verksamhet, har 6 Skot-Hansen (1999) 7 Svensson & Lundberg (1996) s Hermelin (2008) 8

9 kultursektorn därför blivit något som allt oftare mätts utifrån näringslivslogiker, det vill säga att kultursektorn ses som en specifik näringssektor. Detta har dels inneburit fokus på så kallade kreativa näringar, dels att mycket av den omätbara kulturen faller utanför ramarna. Det finns många exempel på kulturföreteelser vars värden inte så lätt låter sig mätas i ekonomiska termer. 9 Denna kultursyn har under de senaste åren kommit att mixas med en vidare syn på kultur som ett perspektiv på samhällsutvecklingen. Detta hänger samman med uppmärksammandet av den informella ekonomin och civilsamhällets betydelse, vilket också innebär en ökad insikt i de begränsningar som synen på kultur som näring medför. 10 Istället har kultur som perspektiv börjat få större genomslag, det vill säga en tanke om att kultur är en bas för samhällsutvecklingen som inte kan eller bör reduceras till en ekonomisk sektor. Detta kan jämföras med den betoning av kultur som kommunikationsprocess som nämndes i kommunförbundets bok REGIONALISERINGEN AV KULTUREN Som framgår ovan har kulturens ekonomiska betydelser varit i brännpunkten under flera decennier. Kultur har fått en central roll i strävan efter framgångsrika regioner, attraktiva kommuner och hållbart samhälle genom ekonomisk tillväxt. 11 Begreppet kultur associeras med ord som attraktivitet och autenticitet, och ses i relation till plats och platsskapande som en kraft som ska särskilja och lyfta fram en kommuns eller regions specifika kvaliteter. I det perspektivet kan kulturbegreppet dels representera kulturella och kreativa näringar, dels den bärande komponenten i vad som kallats upplevelsesamhället. 12 Samtidigt tillskrivs kulturen betydelser för sociala strukturer, integration och demokratisk utveckling. Här blir kultur en resurs för att skapa social och etnisk integration och begreppet mångkultur har en central roll i retoriken. Kultursamverkansmodellen och de tankar som ligger till grund för denna belyser kulturens alltmer komplexa samhällsroll. I regeringens proposition Tid för kultur 2009 betonas kulturens samspel med näringsliv, civilsamhälle och inte minst regionalt 9 Iordanoglou (2008) s Harding (2012) 11 Lindeborg & Lindkvist (2010); Svensson & Lundberg (1996); Iordanoglou (2008) 12 Florida (2006) 9

10 utvecklingsarbete. 13 Flera regioner har också valt att utarbeta kulturplaner som omfattar mer än vad modellen för fördelning av statliga kulturmedel kräver. 14 I den statliga förordningen om bidrag till regionalkulturverksamhet slås sju verksamhetsområden fast som regionala angelägenheter: professionell teater, dansoch musik, museer, bibliotek, arkiv, film, konst- och kulturfrämjande verksamhet samt främjande av hemslöjd. 15 En tyngdpunkt ligger med andra ord på regionala kulturinstitutioner och konsulentverksamhet och tanken är att statlig delfinansiering på dessa områden ska gagna de nationella kulturmålen. De förhoppningar som ställs till kulturen för regional utveckling innebär dock att de regionala kulturplanerna omfattar ytterligare områden. Så har till exempel den östgötska kulturplanen utöver de sju områdena även kompletterande skrivningar som rör folkbildning, integration, platsutveckling och kultur som turistisk resurs. I förordet till den version av Östergötlands regionala kulturplan som fastställdes i november 2011 uttrycks ambitionen att lyfta kulturen i ett vidare perspektiv på följande sätt: Det har bland annat lyfts fram exempel på lokal kultur, som är eller borde vara, en tydligare del av ett bredare regionalt perspektiv. Hur lokala kulturinitiativ kan fångas upp och bli en del av det regionala kulturutvecklingsperspektivet är en fråga som kommer att få utrymme i det fortsatta arbetet. Att det kan ske är viktigt för mångfalden, bredden, delaktigheten och tillgängligheten till kulturen i stort. Engagemang finns för många av kulturområdets frågor, särskilt för satsningar som är riktade till barn och unga, kreativa och kulturella näringar, folkhälsoperspektivet, det mångkulturella samhället och frågor som på olika sätt handlar om delaktighet och det aktiva medborgarskapet. 16 Kulturens betydelse för samhällsutvecklingen formuleras på olika sätt i de styr- och policydokument som ligger till grund för det regionala kulturarbetet. Framför allt har 13 Regeringen (2009) s.107ff 14 Harding & Nathansson (2012) s Svensk författningssamling 2010: Regionförbundet Östsam (2011) 10

11 den regionala kulturplanen två utgångspunkter, dels de nationella kulturpolitiska målen, dels den regionala tillväxtpolitiken. I de nationella kulturpolitiska målen slås fast att Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund och att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kulturpolitiken ska enligt de kulturpolitiska målen främja alla människors möjligheter till kulturupplevelser, bildning och att utveckla sina skapande förmågor, se till konstnärlig förnyelse och kvalitet, främja ett levande kulturarv och interkulturell samverkan, samt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. 17 Detta är givetvis en mycket bred programförklaring där många olika aspekter kan tolkas in. Framför allt betonas kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet. Att barn och unga formuleras som ett separat mål kan ses som ett uttryck för föreställningar om kulturens fostrande egenskaper. De nationella kulturpolitiska målen är emellertid inte den enda utgångspunkten för det regionala arbetet med kultursamverkansmodellen. I den statliga utredningen Spela samman, där riktlinjerna för kultursamverkansmodellen dras upp, omnämns vikten av att kulturens roll och potential uppmärksammas i de regionala kulturstrategierna, det vill säga att kulturen får en bred roll i den regionala utvecklingen. Med utgångspunkt i tidigare rapporter tar utredningen avstamp i behovet att tydligare koppla samman kulturpolitiken med konkreta regionala utvecklingsinsatser eftersom de regionala utvecklingsstrategierna och programmen i stort uppmärksammar kulturens roll och potential, men ofta saknar koppling till konkreta handlingsprogram. 18 I bakgrunden finns föreställningar om att en kulturell grund är väsentlig för regionbildningen, inte minst för den regionala nivåns legitimitet genom förankring i ett folkstyre via Landstingen. 19 I det östgötska regionala utvecklingsprogrammet omnämns kultur på flera ställen. Bland annat påtalas kulturens betydelse för personlig utveckling såväl genom kulturkonsumtion som genom egen kulturell produktion och att detta innebär att kultur måste ges en vidare innebörd som går längre än till det utbud av musik, teater och utställningsverksamhet, som traditionellt har ett omfattande offentligt 17 Regeringen (2009) s SOU 2010:11 s Nilsson (2003) 11

12 stöd. 20 Kultur nämns också som en faktor som stärker ortens betydelse genom att skapa en känsla för platsen, vilket har betydelse när människor väljer den plats där man ska leva och bo. 21 Som utredningen Spela samman påpekar är dock kopplingen till de konkreta handlingsstrategierna alltjämt outvecklad. I den regionala kulturplanen ska de nationella kulturpolitiska målen och det regionala utvecklingsperspektivet smälta samman på ett sätt som klargör kulturens potential och roller. Frågan är om det regionala kulturarbetets dialogprocesser riskerar att gå vilse mellan statliga kulturmål och regionala utvecklingsmål. Då kultur tillskrivs betydelser för såväl ekonomisk utveckling som för socialt hållbara strukturer riskerar den att bli ett retoriskt multiverktyg, en schweizisk fickkniv där det går att fälla ut det redskap som för tillfället behövs. Beroende på vilket redskap som för ögonblicket plockas fram kan kultur användas såväl som en kraft för att stärka och svetsa samman det befintliga lokalsamhället som att försöka skapa nya förutsättningar genom att dra till sig nya människor och verksamheter. Kultur kan i den bemärkelsen uppfattas som ett tveeggat svärd; att samla och stärka befintliga strukturer är inte nödvändigtvis det samma som att bygga nya. KULTUR OCH SAMHÄLLSPLANERING Perspektiven på kultur som å ena sidan attraktivitetsskapande och tillväxtfrämjande, å andra sidan demokratifrämjande och integrerande, har det gemensamt att de problematiserar kulturens geografiska aspekter och kopplar kulturen tydligare till samhällsplaneringen. I relation till idéer om betydelsen av starka regioner och till kommunernas ibland motsägelsefulla växlingar mellan samverkan och konkurrens, hamnar lokaliseringsfrågor och platsutveckling i fokus. 22 Ett attraktivt stadsliv för handel, företagande och boende ses som avgörande för kommuners och regioners utveckling och konkurrenskraft, och bryggorna mellan kultur och fysisk planering blir allt tydligare i kommunal verksamhet. Ett exempel är hur såväl materiellt som immateriellt kulturarv blir element som infogas i såväl platsgestaltning som identitetsskapande berättelser. Andra exempel är lokalisering av kulturinstitutioner 20 Regionförbundet Östsam (2012) s Ibid. s Brorström (2010) 12

13 och att skapa möjligheter för entreprenörsdriven upplevelse- och kulturproduktion, till exempel genom återkommande kulturevenemang. 23 Kultur har under senare år fått en tydligare roll i samhällsplaneringen. Nya metoder har utarbetats för att bättre tillvarata platsspecifika kulturella resurser. 24 Till exempel har konceptet Cultural planning och arbetsmetoden Cultural mapping introducerats i såväl regionalt som kommunalt planeringsarbete. 25 Syftet är ett skifte mot ett perspektiv mer förankrat i det platsspecifika, där de kulturella förutsättningarna ska göras till en utgångspunkt i lokalt och regionalt planeringsarbete. En vid definition av planering är att det syftar till tillgängliggörande och optimal användning av nuvarande och framtida resurser. Följdfrågorna blir då vad som räknas som resurser och vad de är resurser för. Det mest uppenbart allmängiltiga svaret är förstås att det handlar om resurser för att tillfredsställa människors behov och möjliggöra ett gott liv idag och i framtiden. Den idag grundmurade tanken om att verka för en hållbar samhällsutveckling tar fasta just på detta, så som det formulerades av Brundtlandkommissionen på 1980-talet: En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. En hållbar samhällsutveckling kräver hushållning och utveckling av ett flertal identifierade resurser: de ändliga och sårbara naturresurserna måste hanteras och nyttjas på rätt för att inte äventyra den ekologiska balansen och skapa förödande miljömässiga effekter, de ekonomiska resurserna måste utvecklas i linje med ett långsiktigt tänkande kring samhällets resurser och fortbestånd, och slutligen måste de mänskliga resurserna tas till vara i termer av sociala strukturer och demokratiska värden. Lika rättigheter, tolerans och ömsesidighet blir centrala värden i ett socialt hållbart samhälle. På detta sätt har hållbarhetsbegreppet kommit att delas in i tre delar: ekologiskt, ekonomiskt och socialt, vilka i olika sammanhang betonas olika och ibland till synes också kommer i konflikt med varandra. Av den anledningen görs ansatser att hitta ett perspektiv på hållbar utveckling som höjer blicken ovanför dessa tre sfärer. Ett förslag till ett sådant perspektiv är att istället tala om kulturellt 23 Ibid. 24 Bianchini (1999) 25 Brusman (2012), Lundberg & Hjorth (2011) 13

14 hållbar utveckling. Det innebär att sätta den mänskliga kommunikationen i centrum samtidigt som det betonar att det inte finns några generella lösningsstrategier. 26 MOTSÄTTNINGAR Det finns dock ett antal motsättningar som hämmar kulturens tänkta effekter. En första motsättning är den mellan planering för det befintliga respektive det önskvärda. Kultur får dels rollen att skapa identitet och delaktighet och därigenom stärka lokalsamhället, dels ska kulturen bidra med attraktionskraft för att locka nya människor och verksamheter. Kommunernas utvecklingsambitioner innehåller inte sällan en ambivalens i att å ena sidan planera framtiden för och med de invånare, organisationer och näringsliv som finns i kommunen och å andra sidan planera för att locka de människor och verksamheter som tänks gynna en önskvärd utveckling. Denna motsättning kan till exempel ta sig uttryck i olika uppfattningar om hur mycket som ska satsas på breddkultur respektive kulturevenemang och kulturinstitutioner. 27 En annan motsättning som tangerar detta är hur föreställningar om generella framgångskoncept genereras och sprids globalt medan jakten på det unika istället lyfter fram lokala och specifika kulturresurser som viktiga. Motsättningen uppstår i att de lokala visionerna får näring från en global diskurs kring framgångsrika städer och regioner med inspel från flitigt citerade begrepp såsom Richard Floridas kreativa klass 28 och konsultföretaget Kairos Futures T-samhället 29. Detta innebär att generella och globala idéer om vad som genererar tillväxt och framsteg alltjämt är styrande för hur lokala och regionala utvecklingsplaner formas. 30 De idéer och strategier som ligger till grund för regional och lokal utvecklingsplanering har ofta saknat tydliga kopplingar till specifika och lokala förutsättningar, vilket bland annat 26 UCLG Committee on Culture (2008) 27 Bianchini (1999) 28 Florida (2006) 29 Kairos Future (2012) 30 Mukhtar-Landgren (2012) s

15 inneburit likriktning av byggd miljö 31 och att kulturella arv får svårt att bli en naturlig resurs i utvecklingsprojekten. 32 En tredje form av motsättning som blir alltmer aktuell ju fler beröringspunkterna blir mellan kultursektorn och samhällsplaneringen är att samhällsplaneringssektorns rationella, teknokratiska doktrin är svår att förena med ambitioner att anlägga ett kulturellt planeringsperspektiv. 33 KULTURFÖRSTÅELSER I SAMHÄLLSPLANERINGEN I relation till samhällsplanering och platsutveckling kan kultur förstås på en mängd olika sätt. Förslagsvis kan kulturförståelsen delas in i fem olika betoningar eller nivåer, vilka på olika sätt skymtar fram i policydokument och lokal debatt, mer eller mindre renodlade. Ett första perspektiv är att avgränsa relationen mellan samhällsplanering och kultur till det som handlar om institutionaliserad kultur; bibliotek, museer, konserthus/orkesterverksamhet, film med mera. Hit hör också stora delar av det materiella kulturarvet i form av arkitektur, historiska minnesplatser med mera. Ett andra perspektiv är att även inkludera det som brukar kallas amatörkultur eller breddkultur, det vill säga lokal kulturproduktion på icke-professionell bas, lokal bildkonst, amatörteatergrupper, dansverksamhet, musikutövning varav en stor del äger rum i studieförbunds- och folkbildningssammanhang. Det tredje perspektivet på kultur kopplat till plats är att till kulturen även räkna lokalt hantverk och kunskaper inom tillverknings- och servicesektorn, till exempel lokal mat, arkitektur och verksamheter riktade mot kulturmiljövård (kulturarv) och besöksnäringar. Det fjärde perspektivet innebär att platsens kultur även omfattar vad som kan benämnas ett mjukt kulturarv : dialekter, traditioner, berättelser, talesätt, uttryck etcetera som uttrycker en geografiskt kulturell särprägel. En femte, mer eller mindre hypotetisk, nivå skulle kunna vara att betrakta sådant som lokal politik, lokala organisationsstrukturer, språk, tankesätt och mentaliteter som kultur i den bemärkelsen att de utgör uttryck för lokal kultur i antropologisk mening. Denna indelning i fem olika nivåer eller perspektiv bidrar, utöver att skapa en tankekarta över kulturens roller i samhällsbyggandet, till att belysa relationer mellan 31 Zukin (2011) 32 Olsson (2008) 33 Iordanoglou (2008) 15

16 olika lokala och regionala aktörer. I de olika perspektiven återfinns professionella kulturarbetare, kulturarvsaktörer, studieförbund och amatörkulturgrupper men också kommunal förvaltning, fastighetsaktörer och lokal näringsverksamhet. Här problematiseras också civilsamhällets roll i sammanhanget. Civilsamhället är ett samlande begrepp för det som inte omfattas av den offentliga sfären (stat och kommun), marknad/näringsliv eller privatsfären. Föreningsliv och ideella krafter finns här som viktiga delar i det lokala kulturlivet. 34 Samtidigt är civilsamhället något relativt ogripbart och föränderligt och frågan är på vilka sätt civilsamhället i praktiken ingår som en samverkanspart i kommunernas kulturarbete. Saccos perspektiv 3.0 kan kasta ljus även över denna utveckling. Den ökande interaktivitet som de nya medierna tillåter och triggar märks också i den fysiska världen. Olika sätt att interagera med den byggda miljön är en annan form av kulturellt handlande i linje med Kultur 3.0. Idéer om att platser formas genom medskapande och blandning av många olika kulturella uttryck får näring genom sociala medier och avsätter spår på lokala fysiska platser. 35 Exempel på detta är stickgraffiti, flash mobs, guerilla gardening och parkour. Människors vilja att inte bara konsumera byggda miljöer utan att också agera som kulturella producenter av till exempel gemensamma stadsrum är något som dagens stadsplanering har att hantera samtidigt som den traditionella basen för civilsamhället föreningsliv och folkrörelser får lämna utrymme för nya typer av nätverk och samverkan. 36 Sammanfattningsvis står det regionala kulturarbetet med ett ben i den statliga kulturpolitikens målsättningar och ett ben i de regionala utvecklingsmålen, vilket illustrerar kulturpolitikens förutsättningar som såväl möjligheter som svårigheter. Kulturarbetet tilldelas en viktig roll för regionens utveckling samtidigt som de regionala kulturmålen blir diffusare. Vad ska kulturens roll egentligen vara? I följande avsnitt kommer kulturens roll att diskuteras mot bakgrund av den studerade dialogprocessen och med fokus på två grundläggande frågeställningar: Vad är kultur och vad gör kultur? 34 Harding (2012) 35 Brusman (2012) 36 Harding (2012) 16

17 DEN MÅNGTYDIGA KULTUREN Grunden som den regionala kulturplaneringen vilar på är tanken att kultur är viktigt för samhällsutvecklingen utifrån ett brett spektrum av aspekter. För att detta påstående ska bli meningsfullt måste frågan om vad kultur egentligen är redas ut i någon bemärkelse. Det finns som bekant inte en definition av det ytterst komplexa kulturbegreppet, vilket innebär att det blir viktigt att vara medveten om att vi menar mycket olika saker när vi talar om kultur. I den bemärkelsen kan kultur jämföras med det lika svårfångade begreppet tid, om vilket filosofen Augustinus redan på 400-talet skrev att han visste vad det var så länge inte någon bad honom förklara det. 37 Det är lätt att göra samma reflektion kring ordet kultur. Åtskilliga är de texter som försökt gå till botten med vad kultur egentligen är och hur kultur bäst bör förstås i relation till samhällsutveckling och kulturpolitiska åtgärder. Även om det också återkommande slås fast att en generell definition av kultur varken är möjlig eller önskvärd, finns det alltjämt anledning att diskutera och reflektera över den mängd av kulturförståelser som präglar och också försvårar samtalet om vad kultur förväntas vara och bidra med i samhällsutvecklingen. Det finns flera sätt att se på kulturbegrepp i dikotomier. En vanlig indelning i diskussioner kring dagens kulturpolitik och nutida förväntningar på kulturen som utvecklingskraft, är skillnaden i ett estetiskt, ibland kallat traditionellt, och ett antropologiskt, ibland kallat sociologiskt, kulturbegrepp. 38 Det estetiska kulturbegreppet befattar sig med kultur som konstarter, det vill säga konstnärliga uttryck på olika nivåer. Detta är ett traditionellt kulturbegrepp så till vida att det blivit institutionaliserat. Det är kring det estetiska kulturbegreppet den svenska kulturpolitiken rört sig och det är utifrån detta den så kallade kultursektorn konstituerats. Samtidigt är det ett samlingsbegrepp för konstarterna som etableras under 1900-talet och därmed en relativt ny definition av kultur Lundmark (1993) 38 Frenander (2005) s Fornäs (2012) s.23ff 17

18 Det antropologiska kulturbegreppet har sina rötter i strävan att kartlägga människans livsformer och har ofta varit knutet till föreställningar om specifika avgränsade kulturer, i äldre antropologisk praktik ofta beskrivningar av sådant som ansågs stå i motsats till civilisationen. 40 Senare har det antropologiska kulturbegreppet kommit att omfatta reflektionen över hur olika kulturella mönster samexisterar med varandra. I denna bemärkelse handlar det antropologiska begreppet om sådant som traditioner, språk, sätt att tala och interagera socialt. I sin vidaste bemärkelse har begreppet beskrivits som a whole way of life, vilket ibland tolkats som en så bred definition att snart nog alla former av mänskliga aktiviteter och artefakter kan tryckas in i det. En mer fruktbar insnävning av det antropologiska kulturbegreppet är att se kulturen som system av meningsskapande symboler, regler och värden. Kulturteoretikern Raymond Williams beskriver det som kultur som det signifikanta system genom vilket en social ordning kommuniceras, reproduceras, upplevs och utforskas. 41 Synen på kultur som ett system för meningsskapande praktiker betonar att kultur är något som görs. Till skillnad från att omfatta alla aspekter av människans vardag kan kultur ses som signifikanta system av såväl materiella som immateriella avtryck av den sociala interaktion som ordnar tillvaron och skapar mening. 42 Johan Fornäs skiljer ut detta kulturbegrepp som ett hermeneutiskt eller semiotiskt begrepp snarare än ett antropologiskt. Kultur kan ses som våra sätt att tolka, kommunicera och ifrågasätta hur vi organiserar oss socialt utifrån de normativa, institutionella och spatiala principer som bildar vårt samhälle. 43 Kultur tillhandahåller på så sätt ett tolkande perspektiv som ger oss möjlighet att skapa mening, finna riktningar och initiera förändringar. Konstarterna blir i det här perspektivet en del av detta tolkande och utforskande system. Det hermeneutiska kulturbegreppet innebär att det inte går att avgränsa kultur som en särskild sektor. Istället blir kultur ett perspektiv på samhället som sätter fokus på identitetsproblematik, maktaspekter och meningsskapande. 40 Ibid. s Williams (1981) s.13, min översättning. (...culture as the signifying system through which necessarily [...] a social order is communicated, reproduced, experienced and explored. ) 42 Geertz (1973), Williams (1981) 43 Fornäs (2012) s.29ff 18

19 Där innefattas aspekter av samhället och livet som har med mening, tolkning och kommunikation att göra, och som genomsyrar och grundlägger alla mänskliga livsformer, men där den estetiska sfären fokuserar och systematiskt utprövar och vidgar dess grundläggande mekanismer. 44 Retoriken kring kulturens samhällsbetydelse i dagens kulturpolitiska måldokument och i regionala kulturplaner 45 pekar mot ett hermeneutiskt kulturbegrepp i den mening Johan Fornäs beskriver det. På en retorisk nivå kan kulturen sägas ha gått från utbud och estetiska värden, kulturinstitutioner och kulturella näringar, till en betoning av hur kultur kommuniceras och socialiserar människan. Dock uppstår det ofta ett glapp mellan den retoriska nivån och en detaljnivå där det estetiska kulturbegreppet alltjämt dominerar. 46 Att ett perspektivbyte är av vikt har bland annat uppmärksammats genom de försök som gjorts att anlägga ett kulturellt perspektiv på det idag så allmänt förekommande begreppet hållbar utveckling. Istället för att dela in hållbarhetsbegreppet i ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter innebär det kulturella perspektivskiftet, kulturellt hållbar utveckling, att människors meningsskapande och kommunikation hamnar i fokus. 47 Detta markerar en insikt om att synen på kultur haft en allt för snäv tolkningsram. Utifrån Skot-Hansens kategorisering (se s. 7) kan det hävdas att utifrån en sociologisk rationalitet (1970-talet) får kultur betydelse för socialt hållbar utveckling och utifrån en ekonomisk rationalitet ( talen) blir kulturens betydelse knuten till ekonomiskt hållbar utveckling, ofta stavat tillväxt. En kulturellt hållbar utveckling kräver givetvis en hållbar kulturpolitik i termer av en bred förståelse av vad kultur gör för samhällsutvecklingen. Att kulturpolitikens motiv, åtminstone på en teoretisk eller retorisk nivå, utgår från ett så brett spektrum som andlig fostran, gemenskap, identitet, demokratisk utveckling, ekonomisk utveckling och underhållning belyser att kultur i någon bemärkelse alltid har en instrumentell sida i syftet att tillfredsställa olika mänskliga behov. För att komma bort från en 44 Ibid. s Brusman (2012) 46 Johannisson (2006) 47 UCLG Committee on Culture (2008) 19

20 ofruktbar diskussion om kulturens egenvärden kontra instrumentella värden och en slagsida mot vad kultur är, kan det finnas anledning att istället fokusera på vad kultur gör, eller snarare vad kultur förväntas göra. VAD GÖR KULTUR? Som diskuterats i tidigare avsnitt rör vi oss med en mängd olika kulturbegrepp, och det finns inget som säger att vi vare sig kan eller bör försöka enas om vad kultur är. Hur de olika kulturbegreppen relaterar till varandra på olika sätt är däremot en värdefull insikt. Det estetiska kulturbegreppets dominans under 1900-talet har lett till att kultur i många sammanhang identifieras med konst. Konstbegreppet kan i sin tur vara smalare (kulturinstitutioner och finkultur ) eller bredare (breddkultur och en mångfald estetiska praktiker och uttryck). Den diskussion som hör samman med denna kulturdefinition och tankarna om hur den ska finansieras berör till en stor del vad som ska klassas som konst och vilken konst som staten bör stödja ekonomiskt. Denna fråga vad är konst? blir en del i samtalet om kulturens politik och finanser. Frågan är viktig ur vissa perspektiv: den är framför allt viktig för det konstnärliga arbetets status och autonomitet. Det finns alltså all anledning att inte förringa betydelsen av frågan vad konst är, men alltjämt utgör den bara en del av kulturpolitikens problem och perspektiv. Att med en fortsatt utgångspunkt i det estetiska kulturbegreppet istället tala om vad konst gör förskjuter perspektivet. Jag vill här ge ett par exempel på hur denna fråga kan yttra sig i kulturdebatten. Ett första exempel är konstens betydelse för människors hälsa. Att konsten har en viktig roll i rehabilitering och hälsofrämjande åtgärder är något som allt mer sällan ifrågasätts och som också har fått stöd i forskning. 48 Detta innebär en vidgad förståelse av kulturens estetiska värden. Konsten påverkar inte bara människans själsliga processer utan också de kroppsliga och såväl konstproduktion som konstkonsumtion kan ses som komponenter i hälsofrämjande arbete. Ett andra exempel på konstens roll och betydelse är hur estetiska värden konkret byggs in i den offentliga miljön. Den så kallade enprocentregeln initierades från statligt håll redan på 1930-talet och idag tillämpas den i ett antal svenska kommuner. Begreppet enprocentregeln syftar på att en procent av den totala budgeten vid nybyggnationer och renoveringar av offentliga miljöer ska avsättas för 48 Regeringen (2009) s.71 20

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm Stockholm den 27 juni 2012 Till Botkyrka kommun Att: Gustav Fridlund Kommunledningsförvaltningen 147 85 Tumba KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Angelägna berättelser INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR HANDLINGSPROGRAM INOM UPPDRAGSARKEOLOGIN

Angelägna berättelser INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR HANDLINGSPROGRAM INOM UPPDRAGSARKEOLOGIN Angelägna berättelser INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR HANDLINGSPROGRAM INOM UPPDRAGSARKEOLOGIN Foto: Eva Skyllberg (1, 13, 18), Pål-Nils Nilsson (4), Bengt A Lundberg (7, 15, 16, 20), Carolina Andersson (8, 11),

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Tjänsteskrivelse 1(1) 2011-03-17 Kultur- och samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Förslag till beslut

Läs mer

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Kronoberg Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Regionalpolitiskt handlingsprogram 2010-2014 2 (8) Sju punkter för Möjligheternas Kronoberg 1. Det ska vara ett tryggt och hållbart liv i Kronoberg!

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Tjänsteskrivelse - Processplan för framtagande av Regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017

Tjänsteskrivelse - Processplan för framtagande av Regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017 Dnr 13/0293 2013-10-02 Helen Hägglund Tel. 0470-72 47 37 Tjänsteskrivelse - Processplan för framtagande av Regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017 Ärendet Regional kulturplan för Kronobergs län

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Inledning Västra Götalandsregionen liksom övriga Sverige har de senaste åren blivit alltmer mångkulturell. I dag är över 20 % av alla som bor i regionen

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

Framtidens kulturpolitik vad vill kulturutredningen?

Framtidens kulturpolitik vad vill kulturutredningen? Framtidens kulturpolitik vad vill kulturutredningen? Referat från kulturpolitiskt seminarium den 16 februari 2009 i ABFhuset, Stockholm, anordnat av Koalition för kulturdebatt. Varför och varthän? Ett

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Ulricehamn skall vara Sveriges bästa plantskola för kultur! MÖTAS UTÖVA VÄXA

Ulricehamn skall vara Sveriges bästa plantskola för kultur! MÖTAS UTÖVA VÄXA INNEHÅLL Kulturpolitisk bakgrund...3 Kulturens roll i samhället...4 Vision & ledord...6 Sammanfattning...6 Kulturpris och Kulturstipendium...7 Kulturarvet...7 Biblioteket...8 Barn- och Ungdomskulturen...8

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé Genom kultur och kunnande, lust och lärande skapa ett rikt liv i en kreativ region Perspektiv med strategiska

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Från hot )ll möjlighet Kulturvård 3.0 Christer Gustafsson

Från hot )ll möjlighet Kulturvård 3.0 Christer Gustafsson Från hot )ll möjlighet Kulturvård 3.0 Christer Gustafsson Uppsala universitet HÖSTMÖTE 2013 KULTURARVET I SAMHÄLLSUTVECKLING Utmaningar Klima;örändringar Globalisering Ojämlikhet CG 5(8) Utmaningar Klima;örändringar

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Östergötlands kulturplan till Kulturrådet för inträde i nya modellen för kultursamverkan

Östergötlands kulturplan till Kulturrådet för inträde i nya modellen för kultursamverkan Östergötlands kulturplan till Kulturrådet för inträde i nya modellen för kultursamverkan Fastställd 11 november 2011 Förord Östergötland är ett starkt, vitalt och spännande kulturlän. Kulturplanen beskriver

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Utvärdering av samverkansdialogerna inom kulturområdet

Utvärdering av samverkansdialogerna inom kulturområdet Utvärdering av samverkansdialogerna inom kulturområdet Anteckningar från möte 23 november i Tändstickspalatset, Stockholm Inledning. Alla hälsades välkomna, deltagarna presenterade sig och berättade om

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun 1 (7) Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun Inledning Riksdagen har antagit nationella kulturpolitiska mål som vilar på grundläggande demokratiska värderingar med yttrandefriheten som

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS MARKARYDS Regionförbundet Södra Småland Kulturens Open Space Kosta Glascenter 2014-01-24 BAKGRUND Idédiskussion Idéskiss Hösten 2011 Förstudie Januari mars 2012 Dialogmöten

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 Regler för KULTURSTÖD Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 1 1. Arrangemangs- och projektstöd Stödet kan sökas för enstaka eller en serie av kulturarrangemang,

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017

Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017 Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017 1 Culture is the widening of the mind and of the spirit. Jawaharlal Nehru Barnens rätt till kultur globalt Barn har rätt till kultur enligt FNs deklaration om barnets

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer