Till statsrådet Maria Arnholm, Utbildningsdepartementet Angående Kommittédirektiv för Ett stärkt självständigt civilsamhälle (Dir 2014:40)

Transkript

1 IdéburnaSkolors RIKSFÖRBUND Till statsrådet Maria Arnholm, Utbildningsdepartementet Angående Kommittédirektiv för Ett stärkt självständigt civilsamhälle (Dir 2014:40)

2 IdéburnaSkolors RIKSFÖRBUND Till statsrådet Maria Arnholm, Utbildningsdepartementet Angående Kommittédirektiv för Ett stärkt självständigt civilsamhälle (Dir 2014:40) Sammanfattning Idéburna skolors riksförbund: välkomnar regeringens initiativ att utreda möjliga förstärkningar av civilsamhället, föreslår att utredningen uttalat även ska omfatta villkoren för civilsamhällets olika skolformer, önskar träffa Maria Arnholm eller representant för utredningen för att informera om Sveriges idéburna skolor inom olika skolformer och pröva hur Idéburna skolors riksförbund kan bidra i utredningen. Bakgrund Regeringen har nyligen lämnat direktiv till en utredning som får till uppgift att på olika sätt underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sin verksamhet, att utvecklas och därigenom bidra till demokrati, välfärd, folkhälsa, gemenskap och social sammanhållning. Vi som skriver detta brev välkomnar regeringens initiativ, men har med förvåning noterat att utredningsdirektivet inte tar upp civilsamhällets roll inom skola och utbildning, dvs. det ansvariga Utbildningsdepartementets eget verksamhetsområde. Inom alla skolformer, förskola, grundskola, gymnasieskola och högskola, finns verksamheter som drivs av civilsamhällets organisationer. Förskolor och grundskolor drivs som föräldraoch personalkooperativ eller av ideella föreningar eller av stiftelser. Även inom gymnasiekolan finns civilsamhällets enheter, även om andelen där är mindre. Även inom högskolesektorn finns verksamheter som drivs av civilsamhället. Folkhögskolor och studieförbund är sedan länge civilsamhällets egna verksamheter. Gemensamt för dessa olika skolformer är att de drivs fristående med idéburna motiv och utan vinstutdelning. När en borgerlig regering i början av 1990-talet beslutade om friskolereformen markerades också med stor tydlighet att reformen avsåg att främja civilsamhällets roll i skolan. Reformen skulle leda till fler skolor, som i små enheter kunde erbjuda alternativa arbetssätt och inriktningar. Särskilt betonade regeringen att den förväntade sig en inriktning mot fler föräldrakooperativ och skolor med speciella ämnesprofiler samt att nedläggningshotade glesbygdsskolor skulle kunna få en ny chans med nytt huvudmannaskap. 1 Offentlig statistik delar med få undantag upp driften av offentligt finansierad verksamhet i kategorierna offentlig/kommunal eller privat/fristående. Förhållanden och skillnaderna 1 Regeringens proposition (1991/92:95) s 8,9, 21-22

3 mellan privata kommersiella företag och civilsamhällets verksamheter inom välfärdstjänster blir därför svåra att se och diskutera. Det finns emellertid tillräckligt med data som visar att utvecklingen inom skolområdet inte motsvarat intentionerna bakom de politiska besluten. Inom alla delar av skolväsendet (med undantag för folkhögskolorna) har utvecklingen hittills lett till större andelar för de kommersiella, vinstsyftande företagen och till koncentration till koncernföretag, ofta ägda av riskkapitalbolag. Fackförbundet Kommunal visar i en nyligen utgiven rapport 2 hur fördelningen av andelen barn i fristående förskolor förändrats mellan civilsamhällets ideellt drivna förskolor och de bolagsdrivna. Andelen barn i bolagsdrivna förskolor har i stort fördubblats från 25 % år 2000 till 46 % år 2012 medan andelen i barn i föräldrakooperativa förskolor under samma tid halverats från 44 % till 22 %. Andelen av barn i förskolor i personalkooperativa enheter är oförändrat 11 %. För civilsamhällets övriga förskolor (t ex Svenska kyrkan, föreningar med pedagogisk profil) noteras en svag ökning från 17 % till 20 %. Rapporten, som är en av få som särskiljer ideellt, idéburna verksamheter från de bolagsdrivna, visar också andra tydliga skillnader. Andelen anställda som är nöjda med arbetsvillkor, med möjligheten att tillgodose varje barns individuella behov och med chefers handledning och gehör för synpunkter är markant högre i de ideellt drivna förskolorna än i de bolagsdrivna och i de kommunala. Även föräldrarnas omdömens visar uppskattning av civilsamhällets ideellt drivna förskolor. Andelen nöjda föräldrar är hög, 92 %, mot 77 resp. 78 % i de kommunala och bolagsdrivna förskolorna. 3 Kommunals rapport visar dessutom på skillnaderna i etableringsmönster mellan civilsamhällets ideellt drivna förskolor och de bolagsdrivna. De bolagsdrivna förskolorna är koncentrerade till större städer och dess förorter, främst Stockholm. De ideellt drivna förskolorna är däremot mer jämt fördelade över landet. 4 Slutsatsen är tydlig. För valfrihet över landet och för en utvecklingen som främjar kvalitet mätt i uppskattning från både föräldrar och personal behövs bra villkor för civilsamhällets medverkan. Motsvarande utvecklingstendenser som inom förskolan finns i utbildningsväsendets övriga delar. Genom SCB:s sysselsättningsstatistik finns möjlighet att för alla skolformer avläsa utvecklingen för fristående skolor som drivs av kommersiella bolag och de som drivs i civilsamhällets organisationsformer (ideella eller ekonomiska föreningar, stiftelser och några få fall i den juridiska formen trossamfund). 2 Skilda världar - en jämförelse mellan kommunalt driven, ideellt driven och bolagsdriven barnomsorg, sid 19, Kommunal Skilda världar, sid 38, Kommunal Skilda världar - en jämförelse mellan kommunalt driven, ideellt driven och bolagsdriven barnomsorg, sid 20, Kommunal 2014

4 En rapport från tankesmedjorna Timbro och Sektor 3 belyser utvecklingen från år Rapporten visar dels att den kommunala sysselsättningen generellt minskat och att minskningen där motsvarats av en något mindre ökning av sysselsättningen i fristående skolor. Där har i alla skolformer sysselsättningen ökat främst i de privata bolagen. Av de icke-offentligt sysselsatta inom förskolan ökade andelen sysselsatta i bolagen från 42 % år 2006 till 53% år För civilsamhället minskade andelen från 58 % till 47 %. Inom grundskolan ökade bolagens andel sysselsatta i de fristående skolorna från 48 till 57 % och motsvarande minskning för civilsamhället från 52 till 43%. Inom gymnasieskolan har de kommersiella bolagens dominans förstärkts. Deras andel av de som var sysselsatta i fristående gymnasieskolor har ökat från 73 till 83 % år Hänsyn bör också tas till lärartätheten. Skolverkets statistik för läsåret anger skillnader i lärartäthet mellan kommunala och fristående skolor. Men även här behövs bättre statistik. Offentlig statistik angav år 2010/11 8,3 lärare per 100 elever i de kommunala skolorna att jämföra med 7,7 i de fristående grundskolorna. I gymnasieskolan var skillnaden större med i genomsnitt 8,4 lärare per 100 elever i de kommunala skolorna jämfört med 7,0 i fristående gymnasieskolor 6. Den grova uppdelningen tar emellertid inte hänsyn till skillnaderna mellan olika typer av friskolor. Lärarförbundet redovisar in en rapport vad som döljer sig bakom friskolornas genomsnitt. Med statistik uppdelad efter associationsform varierar lärartätheten i de fristående grundskolorna: Aktiebolag, enskilda företag 6,8 lärare per 100 elever Ideella organisationer (non-profit) 8,6 lärare per 100 elever Stiftelser (non-profit) 8,0 lärare per 100 elever Även när hänsyn tas till skolornas elevantal är resultatet likartat. Små skolor har fler lärare per elev, men skillnaden finns kvar mellan skolor som drivs som aktiebolag och i övriga associationsformer. 7 - Jag fann en mycket tydlig skillnad mellan friskolor som drivs med vinstsyfte och de som inte har det syftet. Min slutsats är att det är vinstkravet i sig som förklarar den lägre lärartätheten, kommenterade Lärarförbundets utredare Sten Svensson. 8 Om hänsyn tas till lärartäthet förstärks trenden från statistik baserad på sysselsättning. De fristående skolorna domineras allt mer av kommersiella skolföretag. Civilsamhällets idéburna verksamheter inom skolområdet är viktiga för att bevara och utveckla mångfald. De står för kvalitet, långsiktighet och samhällsnytta. Vi konstaterar att det pågår en stark och tydlig utveckling att de kommersiellt drivna fristående skolorna växer. Samtidigt minskar de idéburna skolornas andel av den s k skolmarknaden. 5 Mångfald eller enfald? Framtiden efter friskolereformen, Timbro och Sektor 3, Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2010/11, Skolverket, PM De fria valet och marknadsstyrningen effekter på skolan likvärdighet, Lärarförbundet 2010 s 77 8 Lärarnas nyheter /10/20, artikel SvD Brännpunkt

5 Idéburna skolors riksförbund Idéburna skolors riksförbund tillkom för 4 år sedan. Då hade debatten kring friskolor och vinstuttag ännu inte fått dagens proportioner. Se gärna Förbundets ändamål är att främja och tillvarata icke vinstutdelande fria skolors intressen inom alla skolformer. Däri ingår bland annat att synliggöra de icke vinstutdelande friskolorna som ett alternativ inom skolsystemet och aktivt driva gemensamma frågor samt att utgöra remissinstans för regering och myndigheter. Organisationen har växt mycket snabbt. Det gemensamma hos våra medlemmar (föreningar, kooperativ och stiftelser) är viljan att ta ansvar för skolan som samhällsinstitution utifrån drivkraften att se och bidra till att barn, unga och vuxna utvecklas. På så sätt vill vi bidra till framtidens samhälle. Ändock brister idéburna skolor ännu i förmåga att beskriva sin sektors existens, dess samhällsnytta och särdrag. I jämförelse med det vinstutdelande, bolagsdrivna friskoleväsendet eller med folkbildningen är vi nyfödda och saknar idag resurser och kanaler. Detta trots att många idéburna skolor var först när friskolereformen för 20 år sedan möjliggjorde valfrihet och mångfald av metoder och profiler. Idéburna skolors riksförbund ser med glädje att Utbildningsdepartementet nu vill utreda hur civilsamhällets organisationer kan stärkas, bl a för att bättre tillvara ta civilsamhällets insatser inom vård och omsorg. Men när enbart vård och omsorg nämns i utredningens direktiv, så riskerar utredningen missa en stor och väsentlig del av Sveriges civilsamhälle skolväsendet De större civilsamhälles-organisationerna inom vård och omsorg bildade för 10 år sedan FAMNA. Idag är FAMNA en naturlig samtalspart för politik och statsmakt i alla frågor om civilsamhället. Till samhällsnytta för alla. Idéburna skolors riksförbund vill ta motsvarande ansvar inom utbildningspolitiken. Vi hoppas därför få träffa representanter för utredningen eller Maria Arnholm. Både för att informera mer om Sveriges Idéburna skolor samt utreda hur mer stabila former för ömsesidigt stöd kan utformas. Styrelsen för idéburna skolors riksförbund Genom Håkan Wiclander, ordförande Håkan Wiclander Kontaktuppgifter Håkan Wiclander, Ordförande hakan.wiclander@abf.se, Sofia Isaksson, Administratör och juridisk rådgivare info@ideburenskola.se,