Mellan erfarenhet och förväntan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mellan erfarenhet och förväntan"

Transkript

1 Mellan erfarenhet och förväntan Betydelser av att bli vuxen i ungdomars livsberättelser Helena Kåks Linköping Studies in Arts and Science No. 408 Linköpings Universitet Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur Linköping 2007

2 Linköping Studies in Arts and Science No. 408 Vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet bedrivs forskning och ges forskarutbildning med utgångspunkt från breda problemområden. Forskningen är organiserad i mångvetenskapliga forskningsmiljöer och forskarutbildningen huvudsakligen i forskarskolor. Gemensamt ger de ut serien Linköping Studies in Arts and Science. Denna avhandling kommer från Tema Kultur och Samhälle vid Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur. Vid Tema Kultur och samhälle (Tema Q) är forskning och forskarutbildning tvärvetenskapligt organiserad. Kultur studeras som ett dynamiskt praktikfält och forskningen rör såväl kulturprodukterna i sig som hur de produceras, kommuniceras och brukas. Tema Q utgör en del av Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK). Distribueras av Tema Kultur och samhälle Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur Linköpings universitet Linköping Helena Kåks Mellan erfarenhet och förväntan Betydelser av att bli vuxen i ungdomars livsberättelser Upplaga 1:1 ISBN ISSN Helena Kåks Tema Kultur och samhälle Institutionen för Studier av samhällsutveckling och kultur 2007 Omslagsfoto: Per Kåks Omslag: Eva Kvarnström/Oform Layout: Dennis Netzell Tryckeri: LiU-Tryck, Linköpings universitet, 2007

3 Förord Att skriva en avhandling är i hög grad ett ensamarbete. Samtidigt är det ett arbete som på olika sätt involverar väldigt många människor. När det nu är dags att sätta punkt är det därför många jag vill tacka. Ett antal unga människor, uppvuxna i Ludvika och nu spridda i Dalarna, Sverige och världen, har haft en alldeles särskild betydelse för avhandlingens tillkomst. Er vill jag tacka för att ni i egenskap av intervjupersoner vid återkommande tillfällen berättat så öppet och inkännande om era liv. Tack för alla fina samtal jag har haft med er under åren och för allt ni lärt mig! Utan er hade just den här avhandlingen varit en omöjlighet. Min huvudhandledare Erling Bjurström vill jag tacka för vetenskapligt utmanande och inspirerande diskussioner och stillsamt framförda men alltid högst relevanta ifrågasättanden. Bättre handledning hade jag inte kunnat önska mig. Mina biträdande handledare Tora Friberg och Erik Westholm har också varit betydelsefulla. Tack Tora för konstruktiva synpunkter på avhandlingstexten. Tack också för att du har varit ett viktigt stöd när det har gällt att få ekvationen avhandling, fyra barn och långa resor att gå ihop. Tack Erik för vad du har tillfört avhandlingstexten och för stöd under doktorandtiden. Men framför allt vill jag tacka dig för alla tidigare år av utvecklande samarbete, tilltro och uppmuntran. Du öppnade dörren till forskarvärlden innan jag knappt visste att den fanns. Utan dig hade jag nog aldrig kommit på tanken att själv bli forskare.

4 Vänner och kollegor vid Tema Q/ISAK har läst och kommenterat avhandlingstexten i dess olika stadier och dessutom gjort åren i Norrköping/Linköping till en fin tid. Peter Aronsson vill jag tacka för att du under en kurs i historiebruk öppnade mina ögon för temat livsberättelser och för viktiga synpunkter under arbetets gång. Svante Beckman och Johan Fornäs har båda ingående kommenterat tidigare versioner av texten, vilket jag har satt stort värde på. Också Karin Becker har kommit med värdefulla synpunkter. Med Helene Egeland och Kyrre Kverndokk har jag under flera år haft en ständigt pågående diskussion om innehållet i våra respektive avhandlingsarbeten. Tack för allt vad ni har bidragit med till min avhandling det är mycket. Och tack för det allra viktigaste: vänskapen. Särskilt viktiga som vänner och kollegor har också Anna Eskilsson, Magdalena Hillström, Carina Johansson, Ann Werner och Cecilia Åkergren varit. Ann vill jag dessutom tacka för bra kommentarer på avhandlingens slutkapitel. Och Anna ska ha ett alldeles särskilt tack för noggrann och kunnigt genomförd korrekturläsning. Till alla övriga på Tema Q/ISAK ett samfällt varmt tack! Ingemar Grandin och Lars-Christer Hydén vill jag tacka för nyttiga synpunkter i samband med 60-procentsseminariet. Thomas Johansson var opponent på mitt slutseminarium och gjorde tillsammans med Anna Sparrman, Karin Osvaldsson och Johan Fornäs mig då bland annat uppmärksam på den potential som fanns i temat vuxenblivande. Under doktorandtiden har jag haft förmånen att få lägga fram kapitelutkast under en nordisk-baltisk-rysk ungdomsforskarkurs vid Helsingfors universitet och ett seminarium kring ungdomsforskning vid Mikkeli Polytechnic, båda under Helena Helves inspirerande ledning. En session kring muntliga källor vid Svenska historikermötet i Uppsala 2005 med Tom Peterson och Malin Jonsson som kommentatorer bidrog till att ge ytterligare stadga åt livsberättelseperspektivet. Givande var också det HAS-seminarium vid Högskolan Dalarna, dit Ann-Kristin Ekman bjöd mig att lägga fram ett par kapitelutkast. Tack till er alla! Lotta Svensson, som jag lärde känna under en doktorandkurs och som jag sedan fortsatt att hålla kontakten med, har på många sätt varit ett stort stöd under avhandlingsarbetets gång. Tack för det, Lotta! Jag vill också nämna en handfull andra forskande kollegor och vänner som haft en avgörande betydelse längs min långa och krokiga väg in i forskningen. Tack Anna Götlind, Agneta Helmius, Maths Isacson och Gunnar

5 Ternhag! Gunnar har dessutom läst och kommit med viktiga påpekanden på en tidigare version av avhandlingstexten. Jag vill också tacka Virginia Ali Robertshawe och Jayde Cahir för hjälp med engelskan, och Eva Kvarnström för att du gav avhandlingen ett fint omslag. Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur tackar jag för bidrag till tryckningen. Under arbetet med avhandlingen föddes idén att gestalta en del av forskningsresultaten i teaterform. Jag hade förmånen att tillsammans med Hans Sjöberg, dramatiker och regissör, få skriva pjäsen I korsvägen som hade premiär i Falun våren 2006 och sedan turnerade i skolor, på Ungdomens hus och i bygdegårdar. Tack Hans för tankeväckande diskussioner, en lärorik skrivprocess och en givande erfarenhet av att tillsammans ha vågat göra något nytt och annorlunda. Min doktorandtid har inneburit ett ständigt pendlande mellan Rörshyttan i södra Dalarna och Norrköping. På hemmaplan har jag delat doktorandvardagen med Maria Westman. Tack för allt vad du har betytt under den här tiden. Tack också mor och far, Ingegerd och Gunnar, för alla gånger ni ryckt in och hjälpt mig och familjen att få vardagen att fungera, och för allt utöver det. Det gäller också mina systrar Anna, Krillan och Charlotta med familjer. Och så till sist tack till de viktigaste av alla, min egen älskade familj: Mats, Karin, Per, Klara och Ellen. Rörshyttan, Stjärnsund, i början av oktober 2007 Helena Kåks

6

7 Innehåll Förord 5 1. Inledning 15 Där framtiden börjar 18 Vuxenblivande och livsberättelser 20 Syfte och frågeställningar 22 Avhandlingens disposition Att bli vuxen 25 Ålder som kulturell konstruktion 26 Begreppet ungdom 29 Från ung till vuxen 32 Vuxenblivandets villkor med senmodernitet som teoretisk ram 35 Risker och osäkerhet 37 Ökad individualisering och föränderliga identiteter 40 Identitet som förmågan att hålla igång en specifik berättelse 42 Ett kritiskt perspektiv 45 De Stora Berättelsernas eviga liv 48 Livsberättelser som dubbel hermeneutik 51

8 mellan erfarenhet och förväntan 3. Att berätta sitt liv 54 Livsberättelsen som genre 55 Konstruktivism, reflexivitet och narrativ kunskap 58 Livsberättelsen som narrativ konstruktion 60 Livsberättelsens olika tidslager 63 Livsloppsperspektivet 64 Berättarens frihet 66 En berättelse i förändring 69 Spänningen mellan life-script och life-review 71 Individuella berättelser och historiska förlopp 73 Livsberättelsen som identitetskonstruktion 74 Livsberättelseperspektivet som tolkningsverktyg En longitudinell ungdomsstudie 86 Intervjumaterialets tillkomst, karaktär och användning 86 Tid och plats ett försök till kontextualisering 90 Med intervjun som metod 94 Registrering och transkribering av intervjuer 96 Etiska hänsynstaganden 99 Från intervjumaterial till vetenskaplig text

9 InNEHÅLL 5. Minnesbilder 104 Hur man börjar beror på slutet 105 En början till en början 107 Hur konstrueras en vändpunkt? 114 Börja gymnasiet 121 Flytta hemifrån 125 Utbildning och sedan? 134 Åka ut och resa 140 Att mista en förälder 147 Träffa någon, få barn och bli förälder 151 Mångtydiga övergångar 158 Sammanfattning Livsvägar 162 Hur viktig är kronologin? 164 Intervjun med Fredrik 166 En berättelse om att närma sig dem som är mera lika en själv 186 Intervjun med Catrin 188 En berättelse om att äntligen kunna ta makten över sitt eget liv 199 Två berättelser två vägar till vuxenliv 202 Sammanfattning

10 mellan erfarenhet och förväntan 7. Framtidsperspektiv 208 Att berätta om det som inte hänt 210 Hur tar framtidsbilder form? 212 Emelie drömmar med restriktioner 218 Sofia med rörlighet som ideal 226 Att välja mellan olika framtider 235 Sammanfattning Att se tillbaka på och utvärdera sitt liv 247 Att se tillbaka trots att det mesta av livet återstår 249 Hur uppstår och formas värderande inslag i intervjuerna? 251 I jämförelse med scriptet 255 I jämförelse med det ideala livet 260 Vuxen eller inte? 268 Sammanfattning Avslutande diskussion 278 Livsberättelsen som situationsbestämd och kulturellt betingad 279 Livsberättelser i förändring 280 Två life-scripts med olika laddning 282 Life-scripts som könskodade och klassbestämda 284 Vuxenblivande mellan erfarenhet och förväntan 288 Senmoderna livsberättelser? 290 Appendix 293 English Summary 297 Referenser 307 Avhandlingar vid Tema Kultur och samhälle

11 1. Inledning Många tror liksom att livet går som det går, att det är nästan är lite förutbestämt. Men man gör ju livet. Man bestämmer själv vad man vill göra. Sofia tystnar, dricker upp den sista colan och lutar sig bakåt mot ryggstödet. Hon tänker inte låta sig stoppas. Allt är kanske inte möjligt, men det är väl inget skäl att låta bli att göra saker? Det viktigaste är väl att våga? Att känna att man faktiskt är på väg någonstans? Det är en dag i mars vid mitten av 1990-talet. Caféet där vi sitter är nästan folktomt. Utanför fönstret snöar det. Sofia är 15 år och går sista terminen i nian. Hon har ljust, lite rufsigt hår och en pärla i näsan. Först säger hon inte så mycket, men efter en lite trevande inledning kommer samtalet igång. Sedan är det mest Sofia som pratar. Det behövs helt enkelt inte så många frågor för att berättelsen som registreras av bandspelaren på bordet mellan oss ska ta fart. Det är en berättelse som kommer att handla mycket om Sofias bakgrund och nuvarande situation, en berättelse om uppväxten i byn utanför Ludvika, om vardagen som elev i en av stans högstadieskolor, om bästa kompisen Lotta, om engagemanget i kommunens ungdomsråd, om uteliv och killar ett liv som Sofia sammanfattar som lite struligt, men ganska bra ändå. Men det är också en berättelse som till ganska stor del handlar om det Sofia vill ska hända, om den framtid hon hoppas på och kanske också lite grann värjer sig mot. 15

12 mellan erfarenhet och förväntan För inte så länge sedan lämnade Sofia in ansökningsblanketten till gymnasiet. Förhandsbesked om hon kommit in eller inte får hon i början av maj, det slutliga beskedet kommer inte förrän någon gång efter midsommar. Gymnasievalet har varit det stora samtalsämnet i skolkorridorerna veckorna innan ansökan skulle lämnas in. Olika alternativ har surrat i luften. Några har vetat precis vad de skulle välja, andra har tvekat eller inte vetat alls. Lite stort har det känts, har en del tyckt, detta att äntligen själv få bestämma. Andra har ryckt på axlarna. Vem bryr sig? Sofia berättar om en kompis, Rebecka, som vill utbilda sig inom ett hantverksyrke. Närmaste skola med ett sådant gymnasieprogram ligger i Stockholm och Sofia har trott att Rebecka var helt klar över att det var dit hon ville. Nu har det visat sig att Rebecka istället sökt ett helt annat gymnasieprogram, ett som hon egentligen inte alls vill gå, bara för att kunna stanna på hemmaplan. Annars hade hon varit tvungen att lämna sin kille, Kalle, som hon varit tillsammans med sedan i åttan. Sabba hela sin utbildning för en kille. Sånt tycker jag är synd. Det borde väl kunna hålla ändå, tycker Sofia. Själv har Sofia sökt till medieprogrammet i Borlänge fyra mil bort, dit hon får pendla om hon kommer in. Hon längtar efter att komma till en ny stad, byta skola, få nya kompisar. Möjligheten att få byta miljö var en orsak till att hon fastnade för medieprogrammet, en annan att hon så småningom vill ha ett jobb där det rör på sig. Och då kan ett medieyrke kanske passa bra, tror hon. Jag vill liksom inte sitta på kontor och skriva maskin hela dagarna. Men journalist verkar kul, eller filmare eller en sån där som presenterar program i tv. Eller reseledare. Huvudsaken är att man kommer ut och får prova på nya saker. Jag vill inte sitta på samma ställe och bli ingrodd. För Sofias del väntar också andra förändringar. Kvällen innan vi träffas har hon fått veta att hennes mamma bestämt sig för att flytta ihop med sin nya man. Det innebär att Sofia, hennes mamma och syskon måste bryta upp från huset i byn där Sofia växt upp. Sofia berättar att hon blev ledsen när hon fick veta det, även om hon nog räknat med att det så småningom skulle bli så. Sofias pappa flyttade redan för flera år sedan. Sedan dess har hennes mamma klarat både barn och hus på egen hand, något som inte alltid varit helt lätt. 16

13 Inledning En del får ju jättemycket pengar av sina föräldrar, men det har aldrig vi fått. Jag har alltid fått kämpa. Orten dit familjen nu ska flytta ligger i ett grannlän. Sofias yngre syskon följer med, men inte Sofia. Dels gillar hon inte sin styvfar något vidare, dels kan hon inte tänka sig att lämna kompisarna i Ludvika. Mamma tycker det är jättesvårt. Hon förstår hur jag känner det och vill inte lämna mig, men samtidigt vill hon ju flytta. Vi har pratat om att jag kanske kan bo hos farmor, eller också i en egen lägenhet. Det kan nog vara ganska svårt att bo själv, men jag har ju både farmor och min moster i stan, så de hjälper mig väl får jag hoppas. Och när gymnasiet är slut? Sofia slår ut med händerna. Ja, vad händer då? Det finns ju så mycket att välja på. Men det är klart, resa skulle hon gärna vilja göra. Resa, det har jag jättemycket lust med. Det tycker jag verkar jättekul. Jag vet inte vad det är som lockar mig, men det är väl allt nytt, att få åka i väg ett tag utomlands, träffa nytt folk och göra nya saker. Jag tror det är många som vill det, så på det viset är jag nog inte ovanlig. Jobba utomlands, det skulle jag också jättegärna göra. Fick jag ett jobb skulle jag ta det på en gång. Var som helst bara jag vet att det är schyssta förhållanden. Jag har en kompis som är och fiskar tonfisk utanför östkusten i USA. Hon är inne på tredje året nu, tror jag, hon var au-pair först. Sen träffade hon en kille som jobbade på en båt, och så blev hon kvar där nere. Det Sofia definierar som vuxenliv, ett liv som byggs upp kring jobb, familj och kanske ett hus, ligger långt borta. Fast tanken finns där. Någon gång skulle hon nog vilja bo i ett hus vid en sjö. Men även om livet i det huset till stora delar skulle påminna ganska mycket om det liv hennes mamma nu lever tror Sofia ändå att hon kommer att göra andra val. För mamma är det så där att man, barn och villa, det är liksom allt hon behöver. Men jag vill gärna ha nåt mer än det. Jag vill ha den där spänningen som man får när man hittar på något nytt. Jag vill gärna prova på nya saker, ha omväxling. Fast samtidigt vill jag ha den där tryggheten. Att allt jag behöver finns där. Sofia gör ett starkt intryck på mig den där vinterdagen. Samma känsla får jag när jag tio år senare lyssnar igenom inspelningen med henne igen. 17

14 mellan erfarenhet och förväntan Till stor del är det nog för att den berättelse Sofia formulerar om sig själv där och då i vissa avseenden har en så tydlig riktning. Hon har idéer om vad hon vill göra och sprudlar av lust att ge sig in på nya områden, prova nya saker. Det blir också tydligt hur tidigare upplevelser och erfarenheter på olika sätt spelar in för att forma Sofias bild av sig själv och sin framtid. Men att jag blir så berörd bottnar nog också i att berättelsen samtidigt som den är stark och tydlig är både öppen och mångtydig. Sofia tycks inte blunda för att livet många gånger kan vara komplicerat och att utrymmet för ovisshet och tvekan är stort. Hon verkar heller inte ha några problem med att kombinera sådant som i förstone kan verka motsägelsefullt. Och visst, vad är det egentligen som säger att längtan efter äventyr och trygghet skulle utesluta varandra? Klockan är halv tolv på förmiddagen när jag skiljs från Sofia. Ett par centimeter nysnö täcker gågatan i Ludvika. Hej då, säger hon. Vi ses nån gång. Så är hon borta. Kvar i luften hänger en rad frågor: Hur kommer Sofias liv att se ut de närmaste åren? Vad händer i ett längre tidsperspektiv? I vilken grad kommer hon att själv att kunna forma det liv hon vill leva? Frågorna följer med mig när jag går mot bilen. * Där framtiden börjar Vad jag inte visste när jag mötte Sofia den där vinterdagen vid mitten av 1990-talet var att jag under tio år skulle fortsätta att hålla kontakt med henne och ett 20-tal av hennes kompisar som jag också intervjuade. Jag fick alltså möjlighet att höra Sofia och de andra berätta vidare om sina liv och vägar in i vuxenlivet. Den här avhandlingen bygger på intervjuer med dessa ungdomar. Som 15-, 17-, 22- och 25-åringar har de delat med sig av sina tankar om sig själva och sin vardag, sina tidigare erfarenheter och sina framtidsplaner. Att jag har kunnat följa samma ungdomar under 18

15 Inledning en så pass lång tid som tio år gör min studie om inte unik så i varje fall mycket ovanlig. 1 Åren mellan 15 och 25, den tidsperiod under vilken jag följt ungdomarna, innebär generellt sett ett stort kliv i unga människors liv. Det är de år då man i allmänhet frigör sig från föräldrarna och ursprungsfamiljen för att på allvar börja forma en identitet och ett liv som vuxen. Det är en fas i livet där valsituationerna är många och där framtiden länge till stora delar är eller åtminstone tycks som ett oskrivet blad. I olika viktiga avseenden måste unga människor ta ställning till hur de vill leva sina liv. Behovet av förebilder gör dem sannolikt särskilt mottagliga för impulser utifrån. Samtidigt har de också mängder av ärvda värderingar och handlingsmönster med sig sedan tidigare. Det är där, i mötet mellan tidigare erfarenheter och impulser från andra håll, som framtiden börjar. Där formas förväntningar för det som ska komma och strategier för att försöka skapa det liv var och en vill ha. Ungdomar har alltid i någon mån format sina liv annorlunda än tidigare generationer eftersom villkoren och idealen för att bli vuxen hela tiden förändras. Ett växande informationsflöde, en ökad geografisk rörlighet, ändrade förutsättningar på arbetsmarknaden och ökade utbildningskrav den pågående samhällsomvandlingen tar gestalt på politisk nivå likaväl som i vardagen. Förändringen kan uppfattas som långsam eller snabb, djupgående eller flyktig, som full av möjligheter eller tyngd av begränsningar. Sammantaget ger den de ungdomar som växer upp i dag en mängd nya förutsättningar, normer och ideal att förhålla sig till, jämfört med föräldragenerationen. De färdiga lösningarna tycks färre än tidigare och som en följd av det förväntas ungdomar göra en mängd aktiva val. Framtiden läggs i högre grad, på gott och ont, i den enskildes händer. I praktiken är det val som ofta uppfattas och beskrivs som öppet förstås inte alls helt fritt. Klass, kön, etnicitet, personlighet och givna yttre förutsättningar har betydelse både för vad en ung människa strävar 1 Bristen på longitudinella ungdomsstudier påtalas i en genomgång av nordisk ungdomsforskning, se Waara 2001, s 29. Ett par exempel på longitudinella kvalitativa ungdomsstudier är Du Bois-Reymond, Plug, Te Poel & Ravesloot 2001, som bygger på en studie där ett hundratal nederländska ungdomar återkommande intervjuats under en tioårsperiod, och Johansson 2003, där fem svenska ungdomar har följts under fem år. 19

16 mellan erfarenhet och förväntan efter och tror sig kunna uppnå, och för vad som i realiteten går att förverkliga. Samtidigt är det inte bara villkoren för att bli vuxen som har förändrats. Mycket tyder också på att själva innebörden i att vara vuxen långsamt håller på att bli en annan och mindre definitiv. Forskare talar om att ungdomstiden både har förlängts och blivit mindre tydlig som övergångsfas betraktad. Unga människor mognar tidigare och handlar eller förväntas handla på ett sätt som tidigare varit förbehållet vuxna, samtidigt som det tar allt längre tid för ungdomar att etablera sig i samhället. Övergången till vuxenlivet innebär inte automatiskt att ungdomar slutar att vara unga. Ungdomlighet har blivit ett ideal som omfattas av alla, ungdomar som vuxna. Och om alla vill vara unga vad innebär det då att bli och vara vuxen? Vuxenblivande och livsberättelser Inom äldreforskningen har det på senare år vuxit fram en insikt om att en människas syn på det liv hon har bakom sig spelar stor roll för hur hon upplever sin ålderdom. Den äldre människans upplevelse av att bli gammal måste alltså för att bli begriplig sättas i relation till den livsberättelse hon formulerar. 2 Jag är övertygad om att det på liknande sätt är fruktbart att relatera vuxenblivande till unga människors livsberättelser. 3 Melucci karakteriserar tonåren som den period i livet då människan börjar uppleva tid som en meningsfull dimension av den egna identiteten. 4 Det är en upplevelse med både biologiska och kulturella förtecken. Kroppen förändras samtidigt som den unga människan möter utifrån kommande krav på mognad och ansvarstagande. Detta leder hos den som är ung till en begynnande förståelse av vad det kan innebära att befinna sig i den process som ett livslopp utgör. Det är en förståelse där den förändring mot 2 Öberg 1997, s 9. 3 En rad exempel finns på studier som lägger ett biografiskt perspektiv på vuxenblivande, se t ex Serdedakis & Tsiolis 2000, Du Bois-Reymond, Plug, Te Poel & Ravesloot 2001, Du Bois-Reymond & Stauber 2005, Leccardi I vilken grad dessa studier talar om biografier som konstruktioner varierar dock. 4 Melucci 1996, s 6 f. 20

17 Inledning ett mera otydligt vuxenblivande som beskrivits ovan obönhörligt letar sig in. Melucci karakteriserar förlusten av de tydliga sociala övergångar som var och en tidigare hade att passera på väg mot vuxenlivet som ett brott mellan social och biografisk tid. Också Giddens understryker kopplingen mellan identitetsskapande och ett aktivt förhållningssätt till tiden. Att uppfatta tid som en dimension av den egna identiteten handlar i hög grad om att bli medveten om och reflexivt förhålla sig till hur dåtid, nutid och framtid griper in i varandra i anslutning till det egna livsloppet. Också i det avseendet gör sig den pågående samhällsomvandlingen påmind. Leccardi framhåller att nuet får en annan roll i ett samhälle präglat av traditionsupplösning och osäkerhet. 6 Nuet tenderar då att uppfattas och framställas inte bara som det centrala tidsperspektivet utan också som autonomt i förhållande till det förflutna och framtiden. Detta får tydliga konsekvenser för hur ungdomar hanterar övergången till vuxenlivet, menar hon. Att bli vuxen är en komplex process som tar lång tid, vilket understryker värdet av en longitudinell forskningsansats vad gäller vuxenblivande. Men mot bakgrund av vad som tidigare anförts i det här kapitlet, vill jag alltså också se vuxenblivande som en process där den enskilda människans förhållande till tiden i sig spelar en viktig roll. Vuxenblivande handlar i hög grad om en strävan efter identitet, självständighet och en plats i samhället, ett arbete där erfarenheter av det förflutna på olika sätt, i olika grad och mer eller mindre reflekterat tvinnas samman med förväntningar inför framtiden. Detta samspel mellan dåtid, nutid och framtid aktualiseras när unga människor berättar om sig själva och sina liv. Detta talar för det ovanliga grepp jag tar i den här avhandlingen: Att anlägga ett livsberättelseperspektiv på de intervjuer jag gjort med ungdomar. Merparten av den forskning som använder ett sådant perspektiv är inriktad mot äldre människor, den ålderskategori som förväntas ha störst behov och intresse av att blicka tillbaka, sammanfatta och reflektera över livet. Jag menar alltså att ett livsberättelseperspektiv bör ha mycket att tillföra ungdomsforskningen. Med det inte sagt att unga människors livsberättelser nödvändigtvis behöver fungera på samma sätt som äldre människors. 5 Giddens 1991/1997, se t ex s 68 f, 96 f, 106, Leccardi

18 mellan erfarenhet och förväntan Syfte och frågeställningar I en livsberättelse artikuleras en enskild människas personliga upplevelser och uppfattningar. Samtidigt formas varje livsberättelse också i relation till en social och kulturell kontext. 7 Varje människa hämtar sina referenser, tolkningar, önskningar och mål från sin kulturella samtid. Samtidigt formar hon utifrån egna erfarenheter sin egen individuella version av denna samtid. Dessa individuella versioner är dock inte mer individuella än att de också återspeglar tydliga kollektiva mönster både med avseende på hur berättelserna utformas och vad de uttrycker. Vid studier av livsberättelser är det viktigt att rikta ljuset mot denna dubbelhet. Historiska och individuella förlopp är ömsesidigt beroende. De påverkar och speglar alltid varandra. Med utgångspunkt i detta och det som tidigare sagts om förändrade kulturella innebörder av att bli och vara vuxen och om den bärande roll ett mer eller mindre reflekterat förhållningssätt till dåtid, nutid och framtid spelar i vuxenblivandet, kan avhandlingens syfte och ett antal frågeställningar formuleras: Syftet med avhandlingen är att undersöka hur ett antal unga människor berättar om och reflekterar över sina liv och hur olika betydelser av att bli vuxen konstrueras i deras livsberättelser. För att söka svar på detta låter jag arbetet kretsa kring följande frågor: På vilka sätt samspelar erfarenhet och förväntan i de intervjuade ungdomarnas livsberättelser? Hur relaterar ungdomarna sina berättelser till dominerande kulturella narrativer? Hur konstrueras betydelser av att bli och vara vuxen i deras livsberättelser, och hur förändras dessa konstruktioner över tid? 7 Thorsen 1998, s

19 Inledning Avhandlingens disposition Avhandlingen är indelad i nio kapitel. I detta första kapitel har jag lagt en grund för undersökningen genom en snabbskiss av det forskningsmässiga sammanhang som studien ingår i, samt genom att formulera syfte och frågeställningar och redogöra för avhandlingens disposition. Kapitel 2 syftar till att lägga en teoretisk grund för att diskutera intervjumaterialet som en del i en vidare kulturell och samhällelig kontext. Det gör jag genom att dels problematisera begreppen ålder, ungdom och vuxenblivande och dels kritiskt belysa och diskutera den stundtals ganska yviga diskussion kring senmodernitet som ofta refereras inom ungdomsforskningen. I kapitel 3 ger jag mitt val att anlägga ett livsberättelseperspektiv på materialet en ordentlig genomlysning. Jag mejslar också ut de analytiska begrepp jag behöver för att kunna ta mig an empirin. Texten kan ses som ett fördjupat metodkapitel, men är minst lika mycket att betrakta som ett försök till en teoretisk förståelse av livsberättelsen som företeelse och av olika sätt att närma sig den vetenskapligt. I kapitel 4 delger jag läsaren förutsättningarna för min egen studie. Jag presenterar intervjumaterialet och diskuterar i anslutning till det urval, kontext, metod, etik och framställning. I kapitel 5 ger jag mig i kast med empirin. I detta och nästföljande kapitel fokuserar jag ungdomarnas erfarenhetsrum, det vill säga hur de förstår sitt förflutna. I detta kapitel gör jag det genom att undersöka hur de väljer ut och skildrar enskilda händelser inom ramen för en längre berättelse om det egna livet och därmed också om vuxenblivandet. I kapitel 6 analyserar jag två sinsemellan ganska olika livsberättelser i sin helhet. Jag är intresserad av hur ungdomarna länkar samman enskilda händelser till en intrig och hur denna intrig kan förstås i egenskap av livsloppsbeskrivning respektive meningskonstruktion. Jag undersöker också vad de två livsberättelserna har att säga om olika sätt att bli och vara vuxen. I kapitel 7 undersöker jag ungdomarnas förväntanshorisonter, eller föreställningar om framtiden. Jag gör det med avseende på hur framtidsperspektiv av olika slag dels vävs in i intervjuerna och dels samspelar 23

20 mellan erfarenhet och förväntan med tidigare erfarenheter och impulser av andra slag. En fråga i detta kapitel är också vilket handlingsutrymme ungdomarna tilldelar sig själva i förhållande till framtiden: I vilka avseenden och i vilken grad tror de sig kunna forma sina framtida vuxna liv? I kapitel 8 undersöker jag hur ungdomarna blickar tillbaka på och utvärderar sina liv. Viljan att göra detta inom ramen för en livsberättelse sägs tendera att öka med stigande ålder. Jag är intresserad av i vilken grad och på vilka sätt detta tar sig uttryck i ungdomarnas berättelser, och av vad sådana reflektioner har att säga om deras vuxenblivande. I det nionde och sista kapitlet för jag samman resultat från de olika kapitlen i en sammanfattande diskussion kring ungdomars sätt att berätta om sina liv i termer av dåtid, nutid och framtid och om de starka life-scripts som utgör återkommande inslag i sådant berättande. Därefter diskuterar jag betydelser av klass, kön och föreställningar kring olika platser i berättelserna. Jag går sedan in på frågan om vad dessa livsberättelser på ett mera övergripande plan har att säga om unga människors förståelse av att bli och vara vuxna. 24

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2011-01-20 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2011-01-20 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2011-01-20 Anne Harju 1 Dagens upplägg Allmänt om barnfattigdom Barnperspektiv Barns erfarenheter, upplevelser och strategier 2011-01-20 Anne Harju 2 Barnfattigdom Samhällelig

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR på barns vis I stallet formas framtidens starka ledare som tidigt får lära sig ledarskap och att ta ansvar. Men stallet kan också ha en baksida, där hierarki kan leda till mobbing,

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Global definition av professionen socialt arbete

Global definition av professionen socialt arbete Global definition av professionen socialt arbete Global definition av socialt arbete Definitionen antogs av IFSW:s General Meeting och IASSW:s General Assembly i juli 2014. Global definition av professionen

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Tillfälligt Uppbrott: Om ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån. Docent Yvonne Sjöblom

Tillfälligt Uppbrott: Om ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån. Docent Yvonne Sjöblom Tillfälligt Uppbrott: Om ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån Docent Yvonne Sjöblom Ungdomars övergång till vuxenblivandet En förlängd ungdomstid. Längre utbildning, senare etablering på arbetsmarknaden,

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30 Att leda särskola 2015 SIGYS konferens, Växjö Mening, makt och utbildning delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning Föreläsningens struktur I. Utgångspunkter, begrepp II. Studien III.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Varför en manusförfattare?

Varför en manusförfattare? Varför en manusförfattare? Tove Frambäcks föredrag vid Centrum för dramatiks seminarium Att skapa en berättelse på Sjöhistoriska den 2 april 2012. på Naturhistoriska riksmuseet. Bakgrunden till valet att

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Fördjupning kring personliga värderingar

Fördjupning kring personliga värderingar Fördjupning kring personliga värderingar Värderingar är något som styr vårt handlande och som vi inte alltid är medvetna om. Värderingar har olika vikt och betydelse för var och en över tid. Värderingarna

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

Lärarhandledning Erövrarna

Lärarhandledning Erövrarna Lärarhandledning Erövrarna Den här tidningen handlar om några av alla de unga människor som kämpar för att erövra en ny framtid i Sverige. De har tvingats lämna sina hem. Många av dem har flytt fattigdom,

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE Ämne: Svenska/SO Namn: Johanna Wennberg Handledare: Anna och Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

most memorable and eyeopening

most memorable and eyeopening DISKUSSIONSUNDERLAG Planerar någon i klassen/publiken att åka ut och "backpacka"? Vart och varför? Vad är målet med resan? Äventyr/Vila upp sig/se hur andra lever/få nya vänner/lära känna en ny kultur?

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD Framtidskompis är Stiftelsen Framtidsgenerationens ömsesidiga mentorsprogram en konkret möjlighet för dig, ditt företag och era medarbetare att vara med och bygga framtidens samhälle. VILL DU VARA MED?

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Diskursens makt. Bengt-Åke Wennberg. - en presentation

Diskursens makt. Bengt-Åke Wennberg. - en presentation Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Diskursens makt - en presentation Bengt-Åke Wennberg Den typ av kunskaper det här är fråga om verkar inte spridas genom enkel förmedling av teorier och modeller.

Läs mer