Uppskattning av samhällskostnader för bostäder på grund av skillnader i byggregler mellan de nordiska länderna

Transkript

1 NORDIC INNOVATION PUBLICATION 2012:06 // APRIL 2012 Uppskattning av samhällskostnader för bostäder på grund av skillnader i byggregler mellan de nordiska länderna

2 2 UPPSKATTNING AV SAMHÄLLSKOSTNADER FÖR BOSTÄDER Uppskattning av samhällskostnader för bostäder på grund av skillnader i byggregler mellan de nordiska länderna Author Anders Gustafsson SP Trätek Tel.: (0) Anders.Gustafsson@sp.se SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Skeria 2 SE SKELLEFTEÅ Tel.: (0) info@sp.se Printed on environmentally friendly paper. Publisher Nordic Innovation Stensberggata 25, NO-0170 Oslo, Norway Nordic Innovation publication 2012:06 ISBN (Print) ISBN (URL: This publication can be downloaded free of charge as a pdffile from Other Nordic Innovation publications are also freely available at the same web address. Layout: Nordic Innovation Production: Allkopi Copies: 150 Cover photo: istockphoto.com Copyright Nordic Innovation, Oslo All rights reserved. This publication includes material protected under copyright law, the copyright for which is held by Nordic Innovation or a third party. Material contained here may not be used for commercial purposes. The contents are the opinion of the writers concerned and do not represent the official Nordic Innovation position. Nordic Innovation bears no responsibility for any possible damage arising from the use of this material. The original source must be mentioned when quoting from this publication. 241 NORDIC ECOLABEL Printed matter 480

3 PÅ GRUND AV SKILLNADER I BYGGREGLER MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA 3 Table of contents 1. Inledning 4 2. Allmänt 5 3. Metod för beräkning av samhällskostnader 6 4. Uppskattade kostnader ur företagens synvinkel 7 5. Indirekta kostnader och ökad konkurrens 10 Resultat och slutsatser 13 Notes 15

4 4 UPPSKATTNING AV SAMHÄLLSKOSTNADER FÖR BOSTÄDER 1. Inledning SP Trätek har på uppdrag av Nordic Innovation genomfört uppskattning av samhällskostnader på grund av skillnader i byggregler mellan länderna i Norden. Arbetet är baserat på de jämförelser och sammanställningar som genomfördes i projektet Harmonisering av de nordiska träbyggreglerna från Syftet med projektet var att analysera de krav som gäller för träbyggnader i de nordiska länderna, genom en konkret jämförelse och belysning av kraven och hur de skiljer sig åt. Många av de skillnader som presenterades är dock allmängiltiga även för andra byggmaterial och metoder.

5 PÅ GRUND AV SKILLNADER I BYGGREGLER MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA 5 2. Allmänt Omvandling inom byggandet från lokala byggare och leverantörer, till internationella leverantörer av byggprodukter eller hela hus innebär krav på en mera likriktad byggprocess. Nationella byggregler komplicerar dock försäljning av kompletta hus och komponenter mellan länderna även inom Norden Anpassningen till en ny marknad tar dock tid och medför ofta höga kostnader. Det är därför viktigt att underlätta för företag att nå större marknader. Undanröjande av hinder i form av skillnader i byggregler kan förenkla för företag att nå en större marknad, få bättre lönsamhet och därmed möjlighet att utveckla nya innovativa, konkurrenskraftiga produkter. Många produkter i byggandet är lämpliga att tillverka i fabrik och montera i element eller moduler på byggarbetsplatsen. Det fördelaktigaste är att inte behöva ändra i utförandet beroende på i vilket land huset ska byggas. En liten skillnad i till exempel dimension eller mått kan få konsekvenser för både inköp och lager, samt konstruktion och tillverkning. Detta kan i sin tur påverka boendekostnaden, genom det extra material och arbete som behövs för varje liten skillnad mellan husen. Konsekvenserna på grund av olikheter i byggreglerna är att husföretag ändrar sina hus så att man tillverkar olika husmodeller anpassade för varje land, samt att mycket arbete går åt till att diskutera lösningar med lokala myndigheter. Inom bostadsbyggandet strävar man efter att pressa kostnaderna, och ett sätt är att skapa en rationell byggproduktion. För en rationellare produktion kunde alternativet vara att ta fram en gemensam nordisk husmodell som täcker in alla skillnader genom att alltid välja maxvärden. Detta blir dock dyrare hus eftersom alla hus på några punkter blir överdimensionerade. Det kan då vara svårt att konkurrera lokalt med hus byggda för just den marknaden i det landet. Plan- och bygglagarna som utgör grunden för byggreglerna i de nordiska länderna utgår från EG:s Byggproduktdirektiv. Lagstiftningen moderniseras kontinuerligt, och revideringar av byggreglerna görs fortlöpande för att ta till vara nya kunskaper, produkter och konstruktioner, ändrade ekonomiska och sociala förhållanden, eller nya byggprodukter eller metoder som kräver nya förhållanden. Lagarna är till största delen funktionsbaserade, och har få detaljerade krav på utförandet. Dessa återfinns till största delen som råd och anvisningar som kan eller bör följas för att uppnå efterfrågad funktion. För vissa regler kan något land ha valt ett mer tekniskt krav i stället för ett funktionskrav. Ofta är det svårt att frångå råd och anvisningar, speciellt när det gäller måttkrav och utformning.

6 6 UPPSKATTNING AV SAMHÄLLSKOSTNADER FÖR BOSTÄDER 3. Metod för beräkning av samhällskostnader En metod att beskriva de ekonomiska konsekvenserna för samhället på grund av skillnader i byggregler är att genomföra en speciell kalkyl av dels direkta kostnader, dels indirekta kostnader. I brist på omfattande underlag måste bedömningarna göras med ett antal antaganden. Uppskattningen av de direkta kostnaderna kan hämtas från det frågeformulär som sändes till ett antal företag som har handel över gränserna. Genom att ta ett vägt medelvärde av samtliga upptagna kostnader fås ett värde på förbättringspotentialen per bostad. Naturligtvis uppkommer inte alla merkostnader vid ett och samma objekt, men troligen har ett stort antal mindre kostnader inte tagits med. Förutom de direkta kostnaderna kan det förväntas kostnadsbesparingar av indirekt art och avser extra projekteringskostnader, felkostnader och kostnader på grund av dålig konkurrens. Uppskattningen av de indirekta kostnaderna kan hämtas från olika studier där projekteringskostnader och felkostnader från enskilda byggprojekt har studerats. Uppskattning av kostnader för dålig konkurrens kan hämtas från Boverkets utredning Skärpning på gång i byggsektorn.

7 PÅ GRUND AV SKILLNADER I BYGGREGLER MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA 7 4. Uppskattade kostnader ur företagens synvinkel Ett sätt att uppskatta merkostnader på grund av skillnader i byggregler är att utgå från företagens problem, eftersom det är i företagens dagliga verksamhet som problemen dyker upp och ställer till besvär. Regler och anvisningar som påverkar husföretagen gäller bland annat planmått vid utformning av bostäder, beräknings- och dimensioneringsregler samt produkter till byggnader. I det tidigare genomförda projektet, 2008,skickades ut ett frågeformulär till företagen där de fick beskriva sina upplevda problem. De fick även bedöma problemens konsekvenser. Frågeformuläret var tänkt att fånga upp alla tänkbara frågeställningar som kunde vara aktuella för projektet. Företagen fyllde i frågeformuläret så att deras problem kom med i projektet. Det kunde vara regler eller krav som ger problem och extra arbete/kostnader för att husen ska bli accepterade av myndighet eller byggherre i annat land. Kostnaderna per lägenhet, ytenhet eller liknande kunde specificeras, alternativt anges med en uppskattning som liten < 200, måttlig eller stor >1000. Ett 10-tal bygg- och husföretag svarade på formuläret. Resultatet från frågeformuläret redovisas i Tabell 1. Arbetet koncentrerades utifrån detta på frågorna om fukt, tillgänglighet, dimensionering, tak och energi. Brand, arkitektens roll och arbetsmiljöfrågor, bedömdes ligga utanför projektets ram, och behandlas inom andra projekt.

8 8 UPPSKATTNING AV SAMHÄLLSKOSTNADER FÖR BOSTÄDER Tabell 1: Resultat från frågeformulär (2008) Typ av hinder Andel företag (%) Bedömd kostnad/ lägenhet Brand Fukt, våtrum, yttervägg 55 <200 Tillgänglighet, rum, badrum, handikappanpassning 45 <200 Räckeshöjder, steghöjder 30 <200 Eurokod 5, dimensionering, statiska beräkningar 45 >1000 Snözoner Takstolar c/c, beräkning, generalskarv, underlagstak 55 >1000 U-värden, isolering vind och vägg, energiberäkning, värmebehovsberäkning 55 <200 Tätning fönster/bleck, vägg Taksäkerhet, fasadstege 15 <200 Måttregler BOA mm, måttsättning 30 <200 Transport fordonslängd Typgodkännande 15 (ej angiven) Materialegenskaper 15 (ej angiven) Bygglov, byggprocess, arkitektens roll 30 <200 Arbetarskydd 15 (ej angiven) Viktat medelvärde, ( <200, satt till 100 ) ( , satt till 600 ), ( >1000 satt till 1000 ) 320 Exempel: Skillnader i trappstegshöjd Tillverkare av prefabricerade hus är ibland tvungna att ha två olika trapptyper enbart på grund av små skillnader i kraven på trappstegshöjd (10 mm), vilket för en normaltrapp kan ge ett extra trappsteg. Det ger naturligtvis ökade kostnader för tillverkaren och leverantörer. Kostnaderna omfattar inköp, lagring, projektering och risk, se Figur 1. Increasing costs because of mistakes +10 % - 40 % Increasing storage costs +4 % Increasing costs for purchase +10 % Obstacle: different size of the riser Figur 1. Ökade kostnader på grund av skillnader i trappstegshöjd

9 PÅ GRUND AV SKILLNADER I BYGGREGLER MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA 9 Kostnaden för trappan kan öka 15 % 30 % enbart på grund av små skillnader i kravet på maximal trappstegshöjd (10 mm) utan någon större nytta för bostadsägaren. Logiska förklaringar till måttkrav saknas många gånger, beroende på tradition. Tabell 2 Exempel på merkostnader på grund av skillnader i byggregler Produkt (inköpskostnad) Trappor (2000 / bostad) Värmepumpar (2000 /bostad ) Dörrar (1500 /bostad ) Inköp (10 %) (7,5 %) +150 (10%) Lagringskostnader Felkostnader* *Behandlas under indirekta kostnader

10 10 UPPSKATTNING AV SAMHÄLLSKOSTNADER FÖR BOSTÄDER 5. Indirekta kostnader och ökad konkurrens Med indirekta kostnader i denna rapport avses delar i byggandet som kan anses vara av mera generell karaktär såsom, påverkan på projektering, mängden fel i byggen samt påverkan på konkurrens. 5.1 Projektering Projekteringens andel av produktionskostnaden kan variera från 4-10%, beroende på byggets storlek och komplicitet. Skillnader i byggregler innebär att projektörer måste införskaffa mera information vilket i sin tur ger extra projekteringskostnader men även risken för felprojektering ökar. I detta fall har merarbete på grund av extra projekteringskostnader uppskattats till 2%. Det skulle innebära en ökad kostnad per bostad med ca 0,06*0,02* = 196 om produktionskostnaden antas till per bostad. 5.2 Felkostnader, generellt Det har utförts ett antal studier av felkostnader 1 av olika byggprojekt. Studierna avser entreprenader men kan även till vissa delar antas gälla för småhusindustrin. Kostnader för fel består av byggföretagens tidsförluster och byggherrens (kundens) tidsförluster. Till detta kommer den direkta kostnaden för att åtgärda felen. Studierna visar att enbart kostnaden för tidsförluster uppgick till SEK per bostad och tillkommer kostnader för faktiska kostnader för att åtgärda felen, följdeffekter och kostnader för andra aktörer. Kostnaden för att åtgärda felen har i studierna beräknats till ca 4,4 % av produktionskostnaden. Största delen av fel som kan hänföras till skillnader i byggregler kan troligen spåras till projekteringsstadiet. I genomförda fallstudier har ca 26 % kunnat hänföras till projekteringsfel. Det skulle innebära att projekteringsfel uppgår till ca 1,14 % av produktionskostnaden. Frågeställning blir då hur stor andel av projekteringsfelen som kan hänföras till skillnader i byggregler. Antas en 10% ökning av felprojektering på grund av skillnad i byggregler och att produktionskostnaden för en bostad uppgår till ca ger det en felkostnad av 187 / bostad. Tabell 3 Felkostnader per bostad på grund av skillnader i byggregler Uppskattad felkostnad per bostad Tidsförluster 1710 SEK/bostad 3800 SEK/bostad 1 Kvalitetskostnader på 90-talet, Chalmers Report 49 Fel och brister i nya bostäder, Boverket 2007

11 PÅ GRUND AV SKILLNADER I BYGGREGLER MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA Ökad konkurrens Ökad konkurrens har varit ett nyckelord i många sammanhang och har en stor betydelse för att minska kostnaden för boendet. Erfarenheter 2 visar dock att det är inte alltid som avregleringar ger ökad konkurrens med lägre priser och högre kvalitet. Exempel är avregleringarna inom områden som tele, el, bank och taxi. I detta fall kan nog detta förväntas om samhället medvetet skapar en spelplan med klara spelregler. Konkurrens bygger på ett brett utbud av leverantörer (byggare, entreprenörer). Reell konkurrens förutsätter att det finns information. Utan god information om regler och förordningar kan det aldrig uppstå reell konkurrens. I boken Skärpning på gång i byggsektorn 3 har författaren beskrivit möjliga produktionskostnadssänkningar, se Tabell 4. Tabellen visar på förväntade kostnadsminskningar för industriellt byggande jämfört med normalt platsbygge. Där har ökad konkurrens uppskattats ge en kostnadsbesparing av ca 6%. Tabell 4 Uppskattade kostnadsbesparingarpå grund av industriellt byggande Delområden Möjliga produktionskostnadssänkning Lägre kostnad hos slutkund i praktiken Taxor, avgifter, mark 0-5 % cirka 5 % Byggherrekostnader 0-10 % cirka 8 % Entreprenader 0-20 % cirka 12 % Konkurrensen 0-10 % cirka 6 % Energihushållning 0 % cirka 5 % Industrialisering 0-10 % cirka 4 % Summa 40 % För en bostad med produktionskostnad av kan kostnaden för dålig konkurrens uppskattas till 0,06* = Hur stor av detta som kan hänföras till skillnader i byggregler är svårt att uppskatta då ökad konkurrens beror av många andra faktorer, typ av byggobjekt, geografisk läge, m.m. En försiktig bedömning kan dock vara att 1% bör kunna hänföras till skillnader i byggregler. Det skulle ge en kostnad av ca 1640 /bostad. Beräkning av merkostnader på grund av skillnader i byggregler baseras på värden för en bostad. Beräkning av samhällskostnader bestäms av nyproduktionen av bostäder per år. För att bedöma hur stor andel som berörs av skillnader i byggregler har följande antaganden gjorts: Direkta kostnader avser enbart småhus med beaktande av industriell tillverkning. Indirekta kostnader och ökad konkurrens antas omfatta all nyproduktionen. Uppskattning av potentiell kostnadsbesparing för Sverige, år 2009, återges i tabell på nesta sidan. 2 Planering, byggande och förvaltning av bostäder under konkurrens, KTH Boverkets Byggkostnadsforum, Fredrik von Platen 2009

12 12 UPPSKATTNING AV SAMHÄLLSKOSTNADER FÖR BOSTÄDER Tabell 5 Uppskattning av merkostnader på grund av skillnader i byggregler, för Sverige år 2009 Småhus (antal*kostnad), Flerfamiljshus (antal*kostnad) Direkta kostnader 8400*320= Indirekta kostnader Projektering, extra 8400*196= *196= Felkostnader 8400*187= *187= Konkurrens 8400*1640= *1640= Summa Baseras detta på totala antalet nyproducerade bostäder i Sverige under 2009 skulle det innebära en genomsnittlig merkostnad på 2135 per bostad.

13 PÅ GRUND AV SKILLNADER I BYGGREGLER MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA 13 Resultat och slutsatser Samhällets kostnader för skillnader i byggregler för nyproducerade bostäder, i Sverige år 2009, kan uppskattas till miljoner Euro per år. Den klart dominerande andelen avser de indirekta kostnader och brist på konkurrens om uppkommer på grund av skillnader i regelverket. Kostnaden för en nyproducerad bostad skulle då bli ca Euro. Likartade siffror kan förväntas gälla även för övriga länder i Norden. 4 Merkostnaden fördelar sig enligt följande: Total (24000 lgh), Per bostad, Direkta kostnader Indirekta kostnader Extra projektering Felkostnader Liten konkurrens Summa Bedömning av samhällskostnader för enskilda delar i byggprocessen är ett omfattande arbete och där det finns stora osäkerheter. De framtagna uppskattningarna ger dock en fingervisning av vilka kostnader som kan hänföras till skillnader i byggregler. De indirekta kostnaderna utgör ca 80 % av totala kostnaden och kan hänföras till minskad konkurrens och felkostnader. Varje ny norm, byggregel som särskiljer de nordiska länderna minskar konkurrensen och medför färre antal konkurrenter. Övriga faktorer så som, rationaliseringseffekter, marknadspåverkan har inte inräknats i kalkylen, då de är svåra att generalisera och kvantifiera. För andra byggprojekt som kontor, lokaler, industrilokaler, konstbyggnader och andra anläggningsarbeten kan likartade effekter förväntas. 4 Enligt Housing Statistics in the European Union 2010 var nyproduktionen av bostäder i Danmark st., Finland st., Sverige st., för Norge och Island saknas uppgifter.

14 14 UPPSKATTNING AV SAMHÄLLSKOSTNADER FÖR BOSTÄDER Notes

15 PÅ GRUND AV SKILLNADER I BYGGREGLER MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA 15 Notes

16 Nordic Innovation is an institution under Nordic Council of Ministers that facilitates sustainable growth in the Nordic region. Our mission is to orchestrate increased value creation through international cooperation. We stimulate innovation, remove barriers and build relations through Nordic cooperation NORDIC INNOVATION, Stensberggata 25, NO-0170 Oslo // Phone (+47) // Fax (+47) //