Fullt beskogade kala hyggen omgivna av tät skog med vitala träd av god virkeskvalitet.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fullt beskogade kala hyggen omgivna av tät skog med vitala träd av god virkeskvalitet."

Transkript

1 Skrivelse överlämnad till kammarrätten i Sundsvall i samband med muntlig förhandling. Harald Holmberg Fullt beskogade kala hyggen omgivna av tät skog med vitala träd av god virkeskvalitet. Jag förhindras av skogsstyrelsen att avverka min skog genom att tillgodogöra mig fullvuxna träd som inte längre ger acceptabel ränta på sitt eget värde, samt genom att plocka bort mindre träd som är dåliga och står för tätt. Jag avser att, såsom tidigare, hålla hela min fastighet i full produktion genom plantering i luckor som uppstår där mogna träd står i täta grupper. Den skog jag avser att skapa kommer att dels att bestå av tät skog där jag lämnat vitala träd som ännu är omogna dels att bestå av luckor som jag planterat. Dessa delar bör betraktas som planterade kalhyggen i skogsvårdslagens mening. Jag har tillämpat denna huggningsform i 18 år och aldrig tidigare förhindrats av skogsstyrelsen, trots att myndigheten granskat resultatet av min möda genom personliga besök av mer än 20 tjänstemän, däribland länsjägmästaren i Västerbotten. 10 skogsvårdslagen tät skog Den skog som jag skapat på detta sätt består av grupper av vitala träd som reagerat på friställningen, med starkt ökad tillväxt. Denna tillväxtökning är förväntad och helt i linje med de vetenskapliga studier som utförts runt hela landet (bilaga 2). Dessa grupper av vitala träd har en täthet, mätt i kubikmeter stamvirke per hektar, som överstiger den täthet som krävs enligt 10 skogsvårdslagen, virkesförrådsdiagrammet (bilaga 1 underbilaga 2). 5 skogsvårdslagen återväxt på kala hyggen Den skog som jag skapat på detta sätt består också av luckor i vilka finns återväxt i form av barrträdsplantor, antingen planterade eller naturföryngrade. Dessa luckor är fullt beskogade kala hyggen, med återväxt i en täthet som helt uppfyller kraven i skogsvårdslagens 5. Myndighetens missuppfattning om arealbegreppet Den lokale tjänstemannen hos skogsstyrelsen i Lycksele har felaktigt uppfattningen att virkesförrådsdiagrammet skall användas på hela det område som jag har tänkt gallra. Tjänstemannen kräver därför att det skall lämnas ett visst antal kubikmeter stamvirke per hektar, uttryckt såsom ett medeltal för hela området. Skogsvårdslagens anvisningar innehåller inte någon uppgift om storleken på den areal som skall bedömas med hjälp av virkesförrådsdiagrammet. Alla delar av den areal som jag avser gallra kommer att ha full produktion, eftersom arealens delar antingen är tät skog eller beskogade kalhyggen. 1

2 Myndighetens missuppfattning om återväxt i svårföryngrad skog Skogsstyrelsen hävdar felaktigt att jag inte kommer att fullgöra min plikt om återväxt. Min skog ligger i svårföryngrat område där naturlig återväxt i form av beståndsföryngring på många ställen är alltför gles. Jag fullgör därför min återväxtplikt på två sätt. Det ena är att plantera med sedvanlig täthet på alla kala hyggen (luckor). Det andra är att jag lämnar naturlig återväxt i form av omogna träd där dessa står tillräckligt tätt. Omogna träd är sådana som fortfarande ger mig acceptabel ränta på sitt eget värde. Naturlig återväxt i form av omogna träd har redan överlevt länge i denna karga miljö och utgör den härdigaste delen av en stor population av plantor som ursprungligen föddes. Den minst riskfyllda metoden, för att försäkra mig om god återväxt, är givetvis att utnyttja befintliga träd som ännu inte är fullstora. I jämförelse med planterade plantor, som har lång tid att växa innan de är lika stora som halvvuxna träd, är de redan existerande träden utomordentligt väl anpassade till växtplatsens karghet. Myndighetens missuppfattning om att hyggen måste vara stora Myndigheten förhindrar mig att skörda mogna träd genom att gallra, och uppmanar mig indirekt att i stället kalhugga hela området. De nya vetenskapliga mätningar av tillväxt hos träd och plantor intill hyggeskanter har visat, dels att volymproduktionen i området är maximal, dels att värdeavkastningen är högre i detta parti av hygget än den är på den hyggesdel som är opåverkad av de stora trädens konkurrens (bilaga 1). Dessa vetenskapliga nyheter kan inte vara kända av myndigheten, ty då skulle den ha uppmuntrat mig att göra mycket små hyggen, ty detta tycks vara det enda sättet att uppnå hög avkastning, vilket krävs i 1 skogsvårdslagen. Myndighetens okunskap gällande virkeskvalitet. 6 i strid med 1. Jag har tidigare gjort misstaget att skapa ungskog av tall genom kalavverkning. De timmerstockar jag nu skördat i den ungskog som jag själv skapat, ger uselt sågtimmer med så dålig kvalitet att jag tvingats sälja dem som lågvärdig massaved. Det jag råkat ut för är generellt gällande för alla tallungskogar i Västerbotten, vilket bevisats av en stor vetenskaplig studie som utförts av SCA i 22 tallungskogar (Bilaga 3). Mitt sätt att undvika problem med lågvärdigt timmer är att friställa halvvuxna träd som kvalitetsdanats i sin ungdom genom konkurrens med större träd. Myndigheten har genom 6 (föreskrift, första stycket) lagstadgat mot att utnyttja detta alternativ. Ny vetenskaplig kunskap, presenterad i bilaga 1, bevisar att 6 står i direkt strid med 1 krav på hög avkastning. Myndighetens krav är ett brott mot 1 i skogsvårdslagen Myndighetens krav på att jag skall kalhugga ett stort område är därför ett brott mot 1 i skogsvårdslagen. Denna paragraf kräver att jag skall sköta skogen så att den uthålligt ger en god avkastning. Det finns därför tre huvudskäl till min konflikt med myndigheten. Dessa är att maximal volymproduktion uppnås genom den kontinuerliga gallring som jag förordar, att nya vetenskapliga arbeten visat att högsta värdeavkastning uppnås när hyggen görs så små att omgivande träds konkurrenszon når ända till mitten av hygget (bilaga1). att vetenskapliga arbeten visat att mitt sätt att utnyttja den kvalitetsdaning av sågtimmer som sker vid konkurrens mellan stora och små träd ger högre värdeavkastning än det kalhuggningsalternativ, som myndigheten förespråkar (Bilaga 3). 2

3 Myndighetens krav står inte i proportion till vinsten för nationen Jag hänvisar till äganderättsskyddet i regeringsformen och Europakonventionen som begränsar statens möjligheter att göra ingrepp i enskildas äganderätt. För att ett ingrepp i äganderätten ska vara tillåtet måste bl.a. följande kriterier uppfyllas: 1. Begränsningen, t.ex. ett förbud att avverka skog på det sätt som man finner lämpligt, måste vara motiverat av ett angeläget allmänt intresse. Staten måste visa vilket allmänt intresse som skadas och vilken risk det är att detta allmänna intresse skadas, när jag sköter min skog enligt de principer som vetenskapsmännen rått mig till. 2. Det måste föreligga en rimlig balans mellan vad det allmänna vinner på begränsningen och vad den enskilde förlorar (krav på proportionalitet). Staten måste kunna visa att det föreligger en rimlig grund för begränsningen i den enskildes äganderätt. Den enskilde kan argumentera för att det inte är proportionerligt att hindra en enskild från att avverka sin egen skog på sin egen fastighet i enlighet med en ekonomisk princip som utformats av en sakkunnig och som har visat goda resultat i praktiken. 3. En tillåten begränsning i äganderätten hade varit att hindra en okunnig person för att med oprövade metoder avverka skog på sin fastighet. Så är inte fallet i föreliggande mål. I detta fall gäller det omvända. Staten hindrar skogsägaren att utföra sådana åtgärder som överträffar de åtgärder som staten förordar. Detta gäller såväl i fråga om produktion av virkesvolym, som produktion av värde. Det staten förordar är ett brott mot skogsvårdslagens 1. Riksdagen bör inskrida och kräva att skogsvårdslagen omarbetas. Yrkanden Jag yrkar: Att kammarrätten bifaller min överklagan Att kammarrätten anmodar skogsstyrelsen att förändra skogsvårdslagens anvisningar så att olika delar samspelar, och att fortbilda sin personal så att den känner till vad modern vetenskaplig kunskap visar Att myndigheten ersätter mig med räntan på de intäkter jag skulle ha haft om jag fått avverka enligt den plan som jag delgav skogsstyrelsen. Att myndigheten ersätter mig för de kostnader jag haft för förhandlingar med länsrätt och med kammarrätt. Kostnaderna presenteras i en särskild handling som nu överlämnas till kammarrätten. 3

4 Bilaga 1 Det idealiska systemet för virkesodling Mats Hagner UBICON Rapport 2, 2009 ISSN UBICON, Blåbärsvägen 19, Umeå, Sweden. Tel , Epost Org.nr:

5 Sammanfattning Produktion av stamvolym är lika stor i skiktad skog som i enskiktad skog. Värdeproduktionen är högre i skiktad skog. För att uppnå hög avkastning, dvs. det mål som uttalas i 1 skogsvårdslagen, är det följaktligen lämpligt att bruka skiktad skog i ett kontinuerligt system med befriande gallringar. Då naturlig föryngring inte alltid täcker luckor efter uttag av mogna träd bör återväxtplikt behållas. Berikande plantering utförd som grönrisplantering är att rekommendera, eftersom denna är billig och inte inbegriper någon markberedning. Om maximal värdeavkastning skall uppnås bör plantor som satts i luckor hämmas i sin utveckling av omgivande träd. Kombinationen av befriande gallring och berikande plantering utan markberedning gör det möjligt att öka skogens bindning av koldioxid, samt att gagna mångbruk och att bevara fornlämningar. Hänsyn till biodiversiteten måste ske genom att t.ex. lämna evighetsträd, orörda kantzoner längs vattendrag etc, i lika hög grad som vid vanligt trakthyggesbruk. Ett förslag lämnas till nya anvisningar till skogsvårdslagen. Dessa förenklar kontroll av att skogens avkastning hålls på hög nivå. Det är väsentligt att nya anvisningar förhindrar skövling men uppmuntrar till bruk av skiktad skog. Ämnesord: skiktad skog, hyggesfritt, kontinuitetsskogsbruk, gallring, virkeskvalitet, trädmärkning, trädval, bestånd trädgrupp, naturkultur, volymproduktion, ekonomi, nuvärde, värdeavkastning, skogsvårdslag, naturlig föryngring, beståndsföryngring, grönrisplantering, markberedning, snytbagge, skövling, förädling, klimat, koldioxid, fornlämningar, evighetsträd, biodiversitet, mångbruk, renskötsel, renbete. Förord Denna rapport är skriven som en mycket kort sammanfattning av det jag framförde vid ett besök hos ledningen för skogsstyrelsen Avsikten är att denna rapport kan användas under de fortsatta samtal som jag hoppas blir följden av mitt besök. Produktion av stamvolym Konkurrens mellan stora och små tallar ger lika hög arealproduktion som konkurrens mellan likstora träd (Figur 1 och 2). Figur 1. Jakobsson och Nilsson (2005) fann att den förlust av stamved som registrerades i konkurrenszonen längs fyra hyggen, i stort sett kunde återfinnas i ökad stamved hos de närmaste träden. De konstaterade också att denna effekt av konkurrens var ekonomiskt fördelaktig. Illustration av Hagner Figur 2. Jakobsson and Elfving (2004) fann att den långsiktiga volymproduktionen var något högre i zon A än i zon B. De mätte den sammanlagda volymproduktionen när ungskogen i zon b var 88 år. Då var åldern hos dominanten i A ca 250 år. Studien omfattade många zoner liknande A och B. 5

6 Volymproduktionen blir högre om skogens största träd skördas och mindre träd med god vitalitet friställs. Detta har visat sig vid studier av naturligt skiktad skog, såväl i granskog (Hagner 2001, Chrimes 2004) som i tallskog (Hagner 2003). Professorn i skogsproduktion på SLU, Björn Elfving, anser att maximal volymproduktion uppnås genom kontinuerlig skörd av mogna träd. Han uttrycker detta på följande sätt Högsta produktion bör i princip uppnås om man kan hålla ett bestånd evigt medelålders, dvs ta ut de mogna träden och fylla på med nya träd i lagom takt. (Bilaga 1) Värdeproduktion En viktig slutsats, som Jakobsson och Nilsson drog av sin studie, var att det är en ekonomisk fördel för skogsägaren att en stor tall hämmar utvecklingen hos mindre tallar. Fördelen ligger i att tillväxten av stamved hamnar i en grov stam som kan skördas snart, i stället för i många små stammar som får skördas långt fram i tiden. Grova stockar har ett högre drivningsnetto per kubikmeter än klena stockar och nuvärdet av det som skördas snart är högre än av det som skördas längre fram i tiden (Hagner 2008a). Idealisk struktur för värdeproduktion Frågan är vad som kännetecknar den skogsstruktur som leder till största möjliga värdeavkastning. Svaret är illustrerat i figur 3. Målet uppnås om dominanta träd genom konkurrens hämmar mindre träd i sin omgivning. Därigenom överflyttas tillväxtresurserna till en enda dominant stam inom den trädgrupp som omger det dominanta trädet. Inom denna trädgrupp bör det inte finnas något annat stort träd som konkurrerar framgångsrikt med det största trädet. a b c Figur 3. Om värdeavkastningen skall optimeras bör likstora dominanter inte konkurrera med varandra. Detta sker mitt på hygget i a och mellan dominanter i c. Det ideala för värdeavkastningen uppnås om glest stående dominanter hämmar alla små träd mellan sig (b). Detta innebär, dels att storleksskillnaden måste vara betydande inom trädgruppen runt ett dominant träd, dels att avståndet till nästa dominant måste vara så stort att dess konkurrensområde inte överlappar den första dominantens område. Avståndet skall inte heller vara så stort till nästa dominant att småträd däremellan kan växa utan hämning från någon dominant. Följaktligen skall dominanternas konkurrensområde tangera varandra. Idealisk struktur kännetecknas av den storleksfördelning som är typisk för naturskog, dvs. när den parvisa ojämnheten är 0.5 (Hagner och Nyqvist 1998). 6

7 Trädgrupp Varje trädgrupp som står inom konkurrensområdet runt en dominant är i princip cirkulär. Med kravet, att inga småträd skall växa utanför konkurrensområden från dominanta träd, måste därför dominanterna stå så tätt att områdena delvis överlappar varandra. Trädgruppens storlek Genom studier av finrotskoncentrationen runt trädstammar fann Kalela (1954) att denna var 100 % närmast stammen och därefter avtagande. Genom dessa uppgifter och genom studier av konkurrens mellan unga tallar i likåldrig skog, beräknade Elfving och Hagner, i ett opublicerat arbete, att konkurrensen är 100 % inom ett avstånd från stammen på 0.16 x trädhöjden (TH) och 10 % på ett avstånd av 0.6 x TH. Troligen är avstånden längre på mager mark än på bördig. Såsom en preliminär arbetshypotes har Hagner vid trädmärkning utgått från att trädgruppens yttre gräns ligger på 0.4 x TH. Av detta följer att det idealiska avståndet mellan dominanter som är 20 m långa är 2 x 0.4 x TH = 16 m. Med hänsyn till att konkurrenszonerna är cirkulära och därför delvis måste överlappa varandra blir det teoretiska idealavståndet mellan dominanterna 14 m, i triangelformation. Den yta som varje trädgrupp upptar är då 170 m2 vilket motsvarar 59 dominanter per hektar. Genom motsvarande beräkning får man att 10 m långa dominanter resulterar i att trädgruppens yta är 42 m2, vilket motsvarar 236 dominanter per hektar. Praktisk trädmärkning Ovanstående teoretiska resonemang är en nödvändig grund för praktiskt handlande i skogen. Där gäller emellertid att skogsskötaren beaktar många andra faktorer än storleken hos träd. Värdeoptimering innebär att träd med de bästa egenskaperna odlas vidare medan ogräset i form av lågvärdiga träd rensas undan. Trädstorleken är endast en bland många faktorer som måste beaktas. Träd står där de råkat födas och skogsskötaren kan inte flytta på dem. Storleken hos träden går heller inte att förändra, vilket gör att trädgruppens storlek är unik för varje dominant. Ofta är det mycket svårt att bestämma sig för vilket träd som är bra nog att utses till dominant, eftersom ett något mindre träd med bra egenskaper kanske borde bli dominant i stället för det största trädet med dåliga egenskaper. Trädmärkaren färgmärker alla träd som skall gallras bort, och gör speciella markeringar på exempelvis evighetsträd. I praktiken arbetar trädmärkaren i fyra steg. Först avgör han vilken diameter som kännetecknar mogna träd. Med denna vetskap kan han snabbt märka de träd som är mogna för avverkning på grund av storlek. I nästa fas granskar han de kvarvarande trädens skador och vitalitet och märker sådana som tveklöst skall rensas bort. Först i tredje fasen bestämmer han vilket träd som skall bli den ensamma dominanten i en trädgrupp och märker huvudkonkurrenter till dominanten. I fjärde fasen märker han mindre träd som orsakar onödig trängsel bland de småträd som behövs för att så småningom skapa nya dominanter (Figur 4). 7

8 Figur 4. Träd nr 4 skördas för att det är ekonomiskt moget. Nr 2 skördas för att detta maximerar det långsiktiga värdet av gruppen som innehåller träd 1, 2 och 3. Figur 5. En person utför berikande plantering i den centrala luckan efter en gallring utförd enligt den ekonomiska principen Naturkultur. Om området är utsatt för hårda vindar måste betydligt fler träd lämnas. 1 skogsvårdslagen 1 skogsvårdslagen påbjuder att skog skall skötas så att den ger god avkastning 1 Skogen är en nationell tillgång som skall skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln skall hänsyn tas även till andra allmänna intressen. (Lag 1993:553). De nämnda vetenskapliga arbetena visade, dels att skiktad skog ger lika hög avkastning i kubikmeter stamved som enskiktad skog, dels att värdeavkastningen är högre i skiktad skog än i enskiktad skog. Konsekvensen av detta är att skogsvårdslagens första paragraf uppfylls om skog sköts så att den blir skiktad, dvs. så att stora och små träd står blandade. Omvänt gäller då att skogsvårdslagens 1 inte uppfylls av det sätt som nu är vanligt i Sverige, dvs. trakthyggesbruk med odling av en enda åldersklass av likstora träd. Upprepad befriande gallring Det ideala skogstillståndet kan bara uppnås om stora mogna träd skördas genom återkommande gallringar. Mindre träd befrias då från konkurrens av fullmogna träd. Eftersom detta efterliknar den naturliga processen, som sker i skog utan kraftiga störningar såsom brand och storm, får skogsskötaren hjälp i arbetet av skogsekosystemets egen dynamik, som leder till ojämnhet. 8

9 Konkurrens mellan träd utnyttjas på ett positivt sätt Konkurrensen blir ett positivt verktyg vid bruk av skiktad skog. Vid odling av åldersklasser gäller motsatsen. Där är målsättningen att skapa en slutavverkningsskog med enbart stora mogna träd. Många träd hämmas av konkurrens och kommer efter i utvecklingen. Man tvingas gallra bort dessa små omogna träd för att slutligen uppnå en mogen slutavverkningsskog. Faktum är att tre fjärdedelar av alla träd som planteras på kalhyggen skördas såsom omogna mindre träd. Denna skörd måste ske inne i skog där de kvarstående trädens stammar inte får skadas, vilket givetvis kräver stor hänsyn och framkallar hög kostnad. Detta är ett ytterligare skäl till att bruk av skiktad skog är ekonomiskt fördelaktig. Även små träd gallras bort Om det finns många småträd konkurrerar dessa sinsemellan, och det gynnar inte värdeavkastningen. Endast så många småträd behövs i trädgruppen att dominanten kan ersättas av ett träd med acceptabel kvalitet. Vid den befriande gallringen tar man därför bort även småträd som står för tätt. Berikande plantering Är den naturliga återväxten inte tillräcklig för att skapa den idealiska strukturen som beskrivs i figur 3b, måste artificiella åtgärder vidtas. Metoden grönrisplantering har utvecklats för detta ändamål och den har visat sig fungera utmärkt (Hagner och Jonsson 1995, Wikberg och Lundmark 2008, Hagner 2008b). Plantor skall hämmas av större träd Vid odling av träd i åldersklasser eftersträvas snabb tillväxt hos planterade plantor på kala hyggen. Vid odling av träd i skiktad skog är det optimalt om plantor hämmas i sin utveckling av närstående träd. Dock gäller att om hämningen är så stor att plantorna inte växer alls eller dör av konkurrens, har de satts på fel plats. Skogsägaren har i så fall gjort en felbedömning. Växer plantorna ohämmade har skogsägaren placerat dominanterna för glest, vilket också är en felbedömning. Metoden frihetstal Till hjälp vid bedömningen av plantors och dominanters inbördes placering har metoden frihetstal utformats (Hagner 2002a, 2002b, 2004). 9

10 Figur 8. Beräkning av frihetstal i topp, på gren och i brösthöjd. Frihetstalen i topp och gren skildrar trädets aktuella uppfattning av frihet medan frihetstalet i brösthöjd skildrar plantans frihet på den tiden då toppen befann sig m över mark. Förbättrade anvisningar till skogsvårdslagens 1. Då nuvarande anvisningar är utformade enbart med tanke på att skog består av lika stora träd av en viss ålder (bilaga 2), bör de kompletteras med regler som dels förhindrar skövling, dels uppmuntrar till bruk av skiktad skog. I min lärobok (Hagner 2004) har jag lagt fram följande förslag: Figur 9. Grundytan, som i detta exempel fixerats till 10 m 2, mäts med relaskop. Om nivån underskrids etableras en provyta med 3 m radie. Inom denna yta räknas poäng för plantor och träd av godkända arter om de har tillräckligt bra kvalitet. Om poängen inte uppnår lägsta accepterade nivå, som här satts till 100 poäng, läggs ytterligare cirkelytor ut intill den första. Om nivån underskrids i nio intill varandra liggande ytor, åläggs markägaren att förtäta luckan Figur 10. Poängtal för plantor i längd från 3 cm till 130 cm. Plantor som står närmare varandra än 0.6 m räknas endast som en planta. Inom en cirkelyta med 3 m radie (28 m 2 ) bör finnas 7 nyplanterade plantor (2500/ha) för att poängtalet skall nå upp till 100. Poäng Planthöjd, cm Figur 11. Poängtal för träd med brösthöjdsdiametrar från 0 till 20 cm Poäng Diameter, cm 10

11 En grundläggande hypotes är att en skiktad skog är lika produktiv som en enskiktad skog. Förslaget innebär att tjänstemannen undersöker produktionsnivån på valfri punkt i skogen. Det fina med denna bedömning är att den är objektiv och lätt att förstå. Bedömningen visar den potentiella produktionsnivån och påverkas inte av vilket skogsbrukssätt som tillämpas. En mycket stor fördel med metoden är att när skogsägaren själv finner att tillståndet är oacceptabelt, förstår han omedelbart vad som behöver göras för att acceptabel produktion skall uppnås. En annan stor fördel är att alla anvisningar relaterade till trädålder, bestånd, beståndsålder, stående kubikmassa, m.m. blir onödiga. Om skövling skall förhindras måste krav ställas på vilka arter och vilka defekter hos plantor och träd som är oacceptabla. Man kan också överväga att underkänna en alltför stor täthet. Slutsatser Skogens struktur För att åstadkomma största möjliga avkastning från virkesodling i Sverige, bör ständig gallring utföras på ett sådant sätt att dominanta träd skördas när de inte längre ger acceptabel ränta på sitt eget drivningsnetto dominerande träd står så glest att de inte konkurrerar med varandra dominerande träd står så tätt att de skapar hämmad tillväxt bland alla närstående mindre träd det inte finns fler mindre träd än nödvändigt för att ersätta dominanterna när dessa skördats. Återväxtplikt Full produktion bör upprätthållas genom återväxtplikt. Denna fullgörs lämpligen genom berikande plantering i luckor som saknar naturlig återväxt av godtagbar kvalitet. Hänsyn Hänsyn till klimat, fornminnesvård och mångbruk tas genom att berikande plantering sker med metoden grönsrisplantering. Hänsyn till biodiversitet tas genom att alla regler om naturvård iakttas även vid bruk av skiktad skog. 11

12 Referenser Chrimes, D. (2004) Stand development in partially harvested uneven-aged Picea abies forests in boreal Sweden. Paper 2 in: Chrimes, D. Stand development and regeneration dynamics of managed uneven-aged Picea abies forests in Boreal Sweden. Silvestria, ISSN , ISBN , 1-9. Hagner, M. (1995) Grönrisplantering - en praktisk metod på vanliga marker. Fakta Skog.4, 1-4. Hagner, M. (2001) Produktion i utglesad fjällgranskog. UBICON, Rapport.2, Hagner, M. (2002a) Frihetstal i en skiktad tallskog på mager mark. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsskötsel, Arbetsrapport.173, 1-5. Hagner, M. (2002b) Frihetstal på gren hos tall och en jämförelse med frihetstal i topp. ISSN , UBICON Rapport.3, 1-5. Hagner, M. (2003) Struktur, produktion och ekonomi i tallskog som under lång tid behandlats med kvalitetsinriktad höggallring i Arjeplog. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen Skogsskötsel, Arbetsrapport, Andra upplagan.186, Hagner, M. (2004) Naturkultur, Ekonomiskt skogsbruk kännetecknat av befriande gallring och berikande plantering. Mats Hagners bokförlag, Umeå, ISBN sidor. Hagner, M. (2008a) Volymproduktion efter befriande gallring i tallskog nära polcirkeln. ISSN , UBICON, Rapport.6, Hagner, M. (2008b) Berikande plantering i försök med Naturkultur. Överlevnad och tillväxt, med och utan markberedning. ISSN , UBICON, Rapport.7, 1-9. Hagner, M., Jonsson, C. (1995) Survival after planting without soil preparation for pine and spruce seedlings protected from Hylobius abietis L. by physical and chemical shelters. Scandinavian Journal of Forest Research.10, Hagner, M., Nyqvist, H. (1998) A coefficient for describing size variation among neighbouring trees. JABES (Journ Agric Biol Environm Statistics).3,1, Hagner, M., Maluenda, G. (1998) Sustainable forest management in tropical forests of Guyana. Proceedings from a workshop Oct Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Silviculture, Reports.44, Hagner, M., Lohmander, P., Lundgren, M. (2001) Computer-aided choice of trees for felling. Forest Ecology and Management.151, Kalela, E. (1954) Uber Veränderungen in den Wurzelverhältnissen der Kiefernbestände im Laufe der Vegetationsperiode. Acta Forestalia Fennica

13 Bilaga 1 (underbilaga till bilaga 1) E-post från Björn Elfving Hej Mats, har varit i Jämtland /Selkroksredden med ex.jobbaren Daniel Ågren för att samla borrkärnor och titta på tillväxtreaktionen i försöksleden TÄT och GLES. Han har tidigare mätt borrkärnorna från de försök Martin mätt upp och borrat, och vi hade planerat att Daniel också skulle samla in borrkärnor själv i ett block för att få bättre insikt i försökens utformning och allmänna utseende. Det blev delvis en upplevelse i snöstorm. Hade planerat att också mäta in träd och plantor på de koordinatlagda ytorna men vi klarade bara av två ytor i det kärva vädret. Tittade också på Lunkans yta som ju ligger i närheten. Där låg vinterns snö kvar i granskogen och det var delvis översvämning av smältvatten på tjälad mark. Du frågar om tabellen jag sände med beståndsdata. Måste förklara den litet närmare. För det första: Dillon har bytt beteckningar på de olika parcellerna. I Lunkans rapport om försöket (Arbetsrapport nr ) och i primärdatafilerna betecknar 1HB block ett, hög kvarvarande volym, gallring underifrån. Dillon bytte plats på beteckningarna H och L, och menar med H den högsta gallringsstyrkan, alltså tvärt emot grunddefinitionen. För det andra: de siffror jag i första hand tagit fasta på är de från bruttoparcellerna. Det är på den nivån gallringen skett, provträden uttagits och självgallringen registrerats. I uppstansade datafiler saknas koordinater för självgallrade träd så självgallringen har jag bara kunnat beräkna för bruttoparceller. Nu omges parcellerna av 10 meter breda, kala korridorer så alla parceller har påverkats av en kanteffekt. Enligt mina beräkningar överskattas därför tillväxten med storleksordningen 10 % i förhållande till vad som skulle erhållas utan kanteffekt. Men denna effekt bör bli ungefär densamma i relativa tal för alla försöksled så den påverkar nog inte jämförelsen. För det tredje så beräknade jag volymer vid försöksstart med formhöjdsfunktioner baserade på provträden i ogallrade parceller vid mätningen år Hade då inte tillgång till provträdsdata från Nu har jag stansat upp också se senare och räknat om volymerna baserat på detta. Bytte också volymfunktion från Brandel-norra Sverige till Brandels funktion med breddgradsvariabel. Det blev en viss justering av volymerna och tillväxterna, såsom framgår av bifogade, uppdaterade tabell i jämförelse med den jag sänt tidigare. I den första tabellen anges parcelldata (stamantal>6 cm samt deras diameterkvadratsumma (cm²) och volym (dm³)) år 1991 och 2001 för dem som levde 2001, samt motsvarande värden för nya, dvs de som växt över d=6 cm under perioden och sjg, dvs de som självgallrats under perioden. I nästa tabell återfinns motsvarande hektarvärden (fast grundyta i stället för sd2). Sedan återfinns en tabell med andra parcelldata (grundytemedelstammens diameter 1991 för de träd som överlevde resp. självgallrades under perioden samt kvoten mellan dessa värden, årlig grundytetillväxt resp. volymtillväxt, grundytevägda medelhöjder i dm, beståndsdata efter gallring 1991). Resterande tabeller avser behandlingsmedeltal för hektarvisa värden på stamantal, grundyta, volym och årlig tillväxt. Hur Dillon fått fram sina data är en gåta för mig. De uppvisar i alla fall störst likhet med mina data för bruttoparceller (i två fall har vi kommit till helt lika stamantal och grundytor! Det gäller parcellerna 1MB och 2MB, där dock data avser värden-91 för träd som kvarstod -01, medan Dillon uppger att data ska avse träd efter gallring-91). I övrigt skiljer det en hel del och jag har inte kunnat komma på varför. Så till frågan om korrelationen mellan stående volym och volymtillväxt. Om man med samma gallringsform och gallringsstyrka får olika volym efter gallring innebär det att man haft olika volym före gallring. Då jämförs alltså bestånd som på något sätt är olika. Att ett bestånd har lägre volym än ett annat kan bero på följande saker: A. Bestånden växer på samma mark och har samma medelålder: beståndet med lägre volym har gallrats tidigare eller har glesare utgångsförband. I båda fallen bör beståndet med lägre volym 13

14 ha lägre stamantal. I gallrings- och förbandsförsök växer stamfattiga bestånd oftast sämre än stamrika. B. Bestånden växer på samma mark men har olika ålder: beståndet med lägre volym är yngre. Eftersom tillväxten avtar med ökad ålder så kan det yngre beståndet, med lägre volym, uppvisa högre tillväxt efter gallring än det äldre beståndet med högre volym. C. Bestånden är lika gamla men växer på mark med olika bördighet: beståndet med lägre volym växer på sämre mark och bör då också växa sämre än beståndet med högre volym. Här bör dock beaktas att tillväxten kulminerar senare på sämre marker. Korrelationen mellan stående volym och volymtillväxt beror alltså på förutsättningarna. Högsta produktion bör i princip uppnås om man kan hålla ett bestånd evigt medelålders, dvs ta ut de mogna träden och fylla på med nya träd i lagom takt. Hur och under vilka förutsättningar kan detta uppnås? Det är detta vi måsta få kläm på! Virkesförrådsdiagrammet skall ses som ett grovt hjälpmedel för att avgöra när löpande tillväxten i ett bestånd ligger på nivån 50 % av den i fullslutet bestånd. Det tycks i alla fall fungera ganska bra för Lunkans ytor. Mvh / Björn E Från: Mats Hagner Skickat: den 17 maj :20 Till: Bjorn Elfving Ämne: Volprod-Stående vol Björn Elfving Professor i skogsproduktion Jag sände Dig en redovisning av det svar jag får av datorn när jag i Ditt nya material från gallringsförsöket i Hammerdal, samtidigt lägger in gallrinsstyrka, gallringssätt och stående volym. Beskedet är att hög volymproduktion är partiellt korrelerad med gallringsstyrka (som skall vara låg), stående volym (som skall vara låg), gallringssätt (som skall vara höggallring). Låt oss lämna den statistiska signifikansen därhän i detta tillfälle, men konstatera att svaret är detsamma som jag fick vid bearbetning av datamatrisen hämtad från de elva blädningsytorna. Du gjorde också en multipel regression på blädningsmaterialet, och uttalade att Du fann samma partiella samband. Oavsett signifikans får man alltså samma svar vid analys av två helt skilda material. Detta är vetenskapligt intressant. Ingen annan forskare har, såvitt jag vet, gjort mångdimensionell analys, i vilken gallringsstyrka och stående volym ingått samtidigt. Eftersom alla tidigare enbart har tagit den ena eller den andra variabeln i beaktande, fick de uppfattningen att sambandet mellan stående volym och produktion var positivt. Detta resultat får även jag vid enkel regression. Jag har skrivit två arbetsrapporter och tydligt förklarat varför jag tror att den analys av rikstaxens tillfälliga provytor, som Du reedovisade 1993 i en stencil till skogsstyrelsen, ger samband som inte går att inferera på det sätt som skogsstyrelsen gjort, och uttryckt i virkesförrådsdiagrammet. För en månad sedan sände Du mig ett virkesförrådsdiagram och visade hur provytorna i Hammerdal placerar sig. Det var intressant att se. Vid höggallring förflyttar de sig mot origo och hamnar fortfarande över kurvorna. Ditt brev med kommentarer vittnar om att Du fortfarande anser att virkesförrådsdiagrammet är korrekt och användbart. Är det rätt uppfattat? Anser Du fortfarande att, vid konstant hållen gallringsstyrka och gallringssätt, volymproduktion är positivt korrelerad med stående volym?. 14

15 Ja eller Nej Jag måste få veta var Du står i denna vetenskapligt utomordentligt viktiga fråga. Jag reser runt landet och håller föredrag. Var för fjorton dagar sedan på skogsstyrelsen i Jönköping och föreläste för bl.a. generaldirektören. Jag fick frågor rörande Din inställning och visste inte vad jag skulle svara. Vänligen, giv mig klarhet. Hälsningar Mats PS I min lärobok har jag ägnat ett kapitel åt ett förslag till nya anvisningar. Du finner också ett kapitel om volymproduktion. Läroboken, som kan läsas även på min hemsida, ligger där i något omarbetad version, relativt den som finns i den tryckta boken. Jag vore tacksam för åsikter. 15

16 Bilaga 2 (underbilaga till bilaga 1) På sidan 73 i nuvarande anvisningar till skogsvårdslagen finns virkesförrådsdiagrammet (se bild nedan). Det är tänkt att diagrammet används på följande sätt. Grundytevägda medelhöjden beräknas genom att räkna ut medeltalet hos de kvadrerade värdena för trädens diameter. Efter att roten dragits ur detta tal erhålls en grundytevägd medeldiameter. En höjdkurva konstrueras genom att i ett diagram över diameter och höjd lägga in uppgifter insamlade för en mängd höjdmätta provträd. Denna höjdkurva används när man använder den grundytevägda medeldiametern för att avläsa den grundytevägda medelhöjden. Därefter återstår att beräkna den stående volymen. Detta sker enklast genom att med relaskopets hjälp mäta grundytan på många ställen. Därefter beräknas medeltalen av dessa mätningar varigenom en medelgrundyta erhålls. Den stående volymen beräknas (mycket ungefärligt) genom att ta det grövsta trädets höjd (Hg) i meter, dividera detta med 2 och minska resultatet med 10 %. Därefter multipliceras detta tal ((Hg/2)*0.9) med medelgrundytan, varpå den stående kubikmassan erhålls. Eftersträvas ett exakt mått på den stående kubikmassan måste alla träd inom ett stort antal provytor mätas. Diameter och höjd skall registreras. Tilläggas bör att höjdmätning är svår och tidsödande. Därefter beräknas trädens stamvolym med användning av formler för detta, anpassade till trädstorlek. Slutligen används provytornas storlek för att beräkna volym/ha Nackdelar I skogsvårdslagens anvisningar finns inte angivet på vilken areal man skall uppskatta den stående kubikmassan och den grundytevägda medeldiametern. Skälet till detta finner man vid allmän genomläsning av skogsvårdslagens anvisningar. Där talas nämligen i alla paragrafer om bestånd såsom en självklar enhet. För skogsmän med konventionell utbildning är ordet bestånd ständigt aktuellt och entydigt, därför att det avser den yta som innehåller lika stora och lika gamla träd. Tanken är att skog odlas i åldersklasser som anläggs på en kalyta. Denna yta är sedan tänkt att förbli oförändrad under hela omloppstiden på ca år. Ett ständigt återkommande problem i det praktiska skogsbruket är att träd konkurrerar med andra närstående träd, varvid en stor variation i trädstorlek uppkommer. Vid åldersklasskogsbruk justeras denna ojämnhet genom att man vid röjning och vid tre gallringar går in i beståndet och för dyra pengar plockar bort små träd som kommit efter på grund av konkurrensen. Vid kontinuerligt skogsbruk blandas trädstorlekar och träd med olika ålder. Därigenom förlorar ordet bestånd sin mening, eftersom skogsskötseln går ut på att ständigt justera storleksrelationer och konkurrens mellan träd som står så nära varandra att de delar på samma tillväxtresurser. Skogsskötseln inriktas på små trädgrupper och inte alls på bestånd. Kontinuerligt skogsbruk är inte förbjudet enligt någon lagparagraf, men det finns inte heller någon paragraf som är skriven med tanke på att skiktad skog brukas i en kontinuerlig process. Skogsstyrelsens ledning rekommenderar själv användning av kontinuerligt skogsbruk i exempelvis tätortsnära skog. I områden där kalavverkning inte redan minskat biodiversitet och naturlig blandning av växter och trädstorlekar, rekommenderar skogsstyrelsen också kontinuitetsskogsbruk. Sammantaget anser myndigheten att kontinuitetsskogsbruk kan bli aktuellt på en tiondel av Sveriges skogsmark. Eftersom dagens anvisningar till skogsvårdslagen yttrar sig i ett virkesförrådsdiagram, som är mycket svårt att använda även för tjänstemännen vid myndigheten, och som är i det närmast 16

17 oförståeligt för en skogsägare utan skoglig utbildning, är situationen olycklig. När en skogsägare tillämpar kontinuitetsskogsbruk blir problemen omöjliga att hantera. Detta yttrar sig också genom att åklagare nu lägger ned sådana mål där skogsstyrelsen anmält markägare som plockhuggit sin skog. Åklagare finner givetvis att lagen inte är skriven så att man kan utläsa vilket område som skall hanteras vid tillämpning av virkesförrådsdiagrammet. Den som brukar skiktad skog i en kontinuerlig process skapar ibland luckor, som kan kallas kalhyggen. Om dessa beskogas genom plantering, såsom rekommenderas vid tillämpning av den ekonomiska principen Naturkultur, upprätthålls full produktion. När skogsstyrelsens tjänsteman skall bedöma skogens volym och medelhöjd blir luckornas plantor inte medräknade, varken i det ena eller andra måttet, därför att träd kortare än 1.3 m inte ingår vid beräkningen av grundyta. Tjänstemannen har heller ingen text som säger vilken areal han skall utgå ifrån när han använder diagrammet. Skogsägaren å sin sida hävdar givetvis att hans skog består av en samling planterade små kalhyggen, vilket är helt i linje med skogsvårdslagens 1, och en samling täta skogspartier, vilket också är helt i linje med 1. Virkesförrådsdiagrammet bör av ovanstående skäl bytas mot det system som rekommenderas i ovanstående rapport. Dessutom finns ett ännu viktigare skäl att ta bort virkesförrådsdiagrammet. Diagrammet utgår nämligen ifrån att hög stående kubikmassa är en fördel för volymproduktionen. Detta strider mot fynd som gjorts i modern forskning. Nya studier visar att låg stående volym är liktydig med hög volymproduktion. Det är mycket allvarligt att diagrammet tvingar skogsägare att sköta skogen så att syftet med 1 i skogsvårdslagen motverkas. Detta är i direkt strid med riksdagens anvisningar till skogsstyrelsen. 17

18 Bilaga 2 Tillväxtreaktion efter friställning av omogna träd Figur 1. tillväxtreaktion hos friställda träd i den landsomfattande försöksserien med Naturkultur (Ågren 2005) Volymproduktion i Piellovare Området ligger högt över havet nära polcirkeln. Det är endast ca 200 vertikala meter kvar till gränsen mot kalfjäll. Försöket lades ut i en vanlig tallskog som Sveaskog avsåg att slutavverka, innehållande knappt två hundra kubikmeter per hektar. Skogen var tidigare gallrad enligt konventionella regler, dvs. de mindre träden hade blivit borttagna, vilket framgick av att diameterfördelningen hade en kulmen vid halvstora träd. Vid den befriande gallringen valdes träden som skulle skördas av bolagets förman och av föraren i gallringsskördaren. Beskedet till förmannen var att han skulle plocka de större träden som gav mest inkomster, men lämna de träd som han ansåg ha störst potentiellt värde. Vi forskare som ansvarade för gallringen fann det vara svårt att få Domänverkets personal att följa instruktionen. Detta var kanske naturligt med tanke på att principen vid gallringen var en helt annan än den som bolaget använder vid konventionell gallring. I Piellovare ersattes försöksledet Kal med Orörd. Detta block utgör därför det enda stället i försöksserien där tillväxten i skog behandlad med befriande gallring kan jämföras med den i orörd skog. Om man beräknar medeltalet av tillväxten i Gles och Tät och jämför den med tillväxten i Orörd, blir den 80 % mellan revision 2 och 3 och 85 % mellan revision 3 och 4. Denna höga tillväxt är anmärkningsvärd och uppmuntrande, eftersom uttaget i volym var så hög som 41 % i Tät och 59 % i Gles (Figur 3). 18

19 Denna volymproduktion skall jämföras med 0 % på den kalhuggna parcellen. Tolv år efter avverkningen hade inga plantor nått en diameter över 6 cm Gles Tät Orörd Figur 3. Årlig tillväxt 5 12 år efter gallring i försöket Piellovare, över stående kubikmassan vid tredje revisionen. För detaljerade uppgifter se tabell 7. Tillväxt, m3 / ha Kont Volym, m3 / ha Området ligger högt över havet nära polcirkeln. Det är endast ca 200 vertikala meter kvar till gränsen mot kalfjäll. Försöket lades ut i en vanlig tallskog som Sveaskog avsåg att slutavverka, innehållande knappt två hundra kubikmeter per hektar. Skogen var tidigare gallrad enligt konventionella regler, dvs. de mindre träden hade blivit borttagna, vilket framgick av att diameterfördelningen hade en kulmen vid halvstora träd. Vid den befriande gallringen valdes träden som skulle skördas av bolagets förman och av föraren i gallringsskördaren. Beskedet till förmannen var att han skulle plocka de större träden som gav mest inkomster, men lämna de träd som han ansåg ha störst potentiellt värde. Vi forskare som ansvarade för gallringen fann det vara svårt att få Domänverkets personal att följa instruktionen. Detta var kanske naturligt med tanke på att principen vid gallringen var en helt annan än den som bolaget använder vid konventionell gallring. Att tillväxtökningen hos de kvarvarande träden blev så stor kan troligen förklaras av att de kvarställda träden redan hade stor bladmassa. Anledningen till detta är troligen att de tidigare hade friställts vid en gallring. Samma skäl låg förmodligen bakom den goda tillväxt efter befriande gallring som uppmättes i ett gallringsförsök i skiktad granskog i Jämtland (Elfving 2005) (Figur 4). Figur 4. Tillväxten under 10 år efter höggallring (Above) och efter låggallring (Below) i ett av SLU:s gallringsförsök utlagt i skiktad granskog i Jämtland. Figur hämtad från Elfving

20 Volymproduktionen efter gallring sjunker alltid eftersom bladytan i skogen reduceras. Denna minskning av den fotosyntetiserande ytan blir mindre negativ om skogen före gallringen är skiktad och de större träden tas bort, än om motsatsen sker. Detta har tidigare visats i arbeten av, Chrimes (2004), Elfving (2005) och av Lundqvist et al (2007). Anledningen kan vara att ljuset, som skulle ha absorberats av de borttagna stora träden, faller på de mindre träden som lämnats kvar efter den befriande gallringen. Nettoinkomsten vid gallring är starkt beroende av grovleken på det virke som skördas. I Piellovare skördades inte de minsta träden, varför nettot blev större än efter konventionell gallring i kalhyggesbruk. Gallringsstyrkan var mycket hög eftersom endast 41 % av volymen i Gles och 59 % av volymen i Tät stod kvar efter gallringen. Ett skäl till det stora uttaget av volym var att stickvägar för maskinerna skapades genom kalavverkning på ca 25 % av arealen. Trots den hårda gallringen, samt kalavverkning av en stor del av markytan, har volymproduktionen, efter att träden hunnit reagera på sin nyvunna frihet, blivit hela % av den i orörd skog. Detta resultat är inte oväntat, eftersom tidigare gjorda studier tyder på likartat resultat. En korrekt jämförelse med det konventionella skogsbruket kommer att kunna ske då parcellen Kont visat vad den producerar under kommande hundra år. Skogsstyrelsen har emellertid låtit göra en studie av den uppmätta produktionen efter kalhyggesbruk. Den indikerade, om jag är rätt underrättad, 85 % av idealboniteten. Den orörda ytan i Piellovare borde ligga nära vad idealboniteten utvisar. Slutsatsen av detta resonemang är därför, att den registrerade volymproduktionen 5 12 år efter gallringen i Gles+Tät ligger i nivå med vad man kan förvänta sig som ett medeltal för hundra år i Kont. De elva vetenskapliga fältförsöken som behandlats med blädning av SLU under hela år, uppvisade en medeltillväxt på 94 % av idealboniteten (Lundqvist 1989). Ytorna blädades ungefär vart tionde år. Siffran 94 % är ett medeltal som jag själv beräknat utifrån data i det nämnda arbetet. Den nämnda produktionen i Piellovare på 85 % är alltså inte unik. Näslund (1942) undersökte 157 bestånd med gammal (182 år) gran spridda i hela Norrland, från kust till fjäll. Han konstaterade följande: Det enskilda trädets relativa årsringsbredd steg 1) med förbättrad skogstyp 2) med stigande höjd över havet 3) med ökande latitud 4) med stigande förhållande höjd/diameter 5) med stigande huggningsprocent. Näslund drog följande slutsats av sitt stora material: "Vid den gamla granskogens genomhuggning torde den fördelaktigaste huggningsformen med hänsyn till massatillväxten under 15 år efter huggningen, variera mellan måttlig huggning ovanifrån och likformig huggning. Bäst går huggning ovanifrån på reaktionsvilligare skogstyper." I Finland har en storskalig jämförande studie utförts för att ta reda på om befriande gallring ger acceptabel volymproduktion. I 18 av 23 jämförande ytor utspridda över Finland visade sig blädning ge högre volymproduktion än låggallring (Lähde et al. 2002). Perioden avsåg de första 11 åren efter gallring. 20

21 Referenser Chrimes, D. (2004) Stand development in partially harvested uneven aged Picea abies forests in boreal Sweden. Paper 2 in: Chrimes, D. Stand development and regeneration dynamics of managed uneven aged Picea abies forests in Boreal Sweden. Silvestria, ISSN , ISBN , 1 9. Elfving, B. (2005) Kalhyggesfritt skogsbruk hur fungerar det? SLU, Institutionen skogsskötsel, Stencil.1 7. Hagner, M. (1992) Biologiskt och ekonomiskt resultat i fältförsök med plockhuggning kombinerad med plantering. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen Skogsskötsel, Arbetsrapport.63, Hagner, M. (2004) Naturkultur, Ekonomiskt skogsbruk kännetecknat av befriande gallring och berikande plantering. Mats Hagners bokförlag, Umeå, ISBN sidor. Hagner, M. (2008) Berikande plantering i försök med Naturkultur. Överlevnad och tillväxt, med och utan markberedning. ISSN , UBICON, Rapport.7, 1 9. Hägglund, B., Lundmark, J. E. (1977) Site index estimation by means of site properties, Scots pine and Norway spruce in Sweden. Studia Forestalia Suecica.138, Jakobsson, R., Elfving, B. (2004) Development of an 80 year old mixed stand with retained Pinus sylvestris in Northern Sweden. Forest Ecology and Management.194, Jakobsson, R., Nilsson, M. (2005) Effect of border zones on volume production in Scots pine stands. Swedish University of Agricultural Sciences, Doctoral thesis, Paper 4, ISBN , Lundqvist, L., Chrimes, D., Elfving, B., Mörling, T., Valinger, E. (2007) Stand development after different thinnings in two uneven aged Pices abies forests in Sweden. Forest Ecology and Management.238, Lähde, E., Laiho, O., Norokorpi, Y., Saksa, T. (2002) Development of Norway spruce dominated stands after single tree selection and low thinning. Canadian Journal of Forest Research.32, Näslund, M. (1942) Den gamla norrländska granskogens reaktionsförmåga efter genomhuggning. Meddelanden från Statens Skogsforskningsanstalt.33, Wikberg, P. E., Elfving, B., Kempe, G. (2004) Modelling understory sapling density and distribution in Swedish forests. Manuscript. In: Occurrence, Morphology and Growth of Understory Saplings in Swedish Forests.Summary and three articles. Doctoral Thesis. Swedish University of Agricultural Sciences, Silvestria, ISBN , Ågren, D. (2005) Tillväxtreaktion på kvarlämnade träd i Hagners "Naturkultur" försök. Growth response of retained trees in Hagner s "Liberich" experiments. Swedish University of Agricultural Sciences, Institutionen för skogsskötsel, Examensarbete.15,

22 Bilaga 3 Hög vedkvalitet i timmer bildas om unga träd hämmas av stora träd. Det glädjande med den nya kunskapen är att virkeskvaliteten hos barrträd blir idealisk, om träden hämmas när de är små och om de växer fritt efter att de blivit halvstora. Detta leder till jämn årsringsutveckling, liten andel ungdomsved, samt till få och klena kvistar i bottenstocken. Det är välkänt att träd som skall kvalitetsdanas bör stå i högskugga och inte i lågskugga. Det senare ger till resultat att kronan blir högt upptrissad och stammen mycket slank. Sådana träd bryts av snön efter friställning (Figur 7). Figur 7. Högskugga till vänster och Lågskugga till höger. För att kvalitetsdana den uppväxande tallen bör den stå tämligen fritt mellan mycket större träd. I lågskugga blir den en borstviskare som efter friställning bryts av snön. Eikenes et al (1995) undersökte grova granar, som skördats i sju norska blädningsförsök. Forskarna fann ingen frodvuxen ungdomsved. Blädningen gav virke med jämn struktur och hög kvalitet vad gällde hållfasthet och kvist. Foto 4. När tall får växa snabbt på kala hyggen bildas många grenar per grenvarv. Står tallarna glest, vilket är fallet i karga trakter där överlevnadsprocenten hos planterade plantor är låg, hinner grenarna bli grova innan de dödas på grund av trängsel. Kvaliteten i bottenstocken, som svarar för trädets halva drivningsnetto, blir usel. Detta har nyligen bekräftats genom en studie av virke från 22 kulturtallskogar i Västerbotten. Var fjärde stock klassades som emballagevirke (klass 5). Vi misslyckades inte helt, ty fröplantagerna ger träd som nu växer flera procent fortare än vanliga träd och avkomman är något mindre kvistig än vanliga träd, men ingen skogsgenetiker påstår idag att träd som växer fritt på ett kalt hygge kan ge kvistfria bottenstockar. SCA:s undersökning, 2005, av timmerstockars kvalitet i förstagallringar (Nordström 2005), är en mycket dyster rapport (Figur 1). Den visar att framtidens kulturtallskog kommer att ge timmer med låg kvalitet. Kvistigheten är påtaglig och i centrum finns breda årsringar med löste virke, s.k. ungdomsved, vilken gör att plankorna kröker sig vid torkningen. 22

23 Åliden Naturkultur Normal Holmsund SCA First thinning % % % Quality class Quality class Quality class Figur 1. Procent timmerstockar klassade i kvalitetsklasserna (Quality class) 1 5. Bästa klass till vänster och sämsta klass till höger (Hagner 2005) Figur vänster. Kvalitetsklassning av 100 bottenstockar av tall. Bedömning av Virkesmätningsföreningen. Slumpvis valda tallar kvarställda efter befriande gallring 1991 i parcellen Gles. Fältförsök med Naturkultur, Åliden, 30 km norr om Umeå. Figur i mitten. Normalutfallet av talltimmer vid SCA:s såg i Holmsund (Nordström 2005). Figuren bygger på en digitalisering av diagram i Nordströms rapport. Figur till höger. Utfall av 334 stockar i 22 förstagallringar hos SCA i Västerbotten (Nordström 2005). Figuren bygger på en digitalisering av diagram i Nordströms rapport. Lyckligtvis finns det möjligheter att i framtiden skapa bättre virke från kulturskogar än det som SCA provsågat i Holmsund (figur 1 längst till höger). För det krävs emellertid att vi ändrar sättet att röja och gallra. Ojämnheten i trädstorlek måste förstärkas och tätheten i bestånden måste minskas (Hagner 2005), se nedan. Skogens struktur måste ändras så att unga träd hämmas i sin utveckling genom konkurrens med större träd, och så att äldre träd ges gott om utrymme. Då får vi en liten mängd ungdomsved, få och klena grenar, och en jämn årsringsutveckling. Detta har visats vara typiskt för gran från norska blädningsytor (Eikenes et al 1995). Det mest glädjande är emellertid att kulturskog med bra virke kan skapas genom att lämna kvar de kvalitetsdanade halvstora träd som redan finns i de flesta slutavverkningsskogar. När de halvstora träden lämnats kan de hjälpa till att hämma de kulturplantor som sätts mellan dem. Samtidigt kan de mogna till fullstora träd med högt betalt virke Tyvärr finns det många slutavverkningskogar som ser ut som en pelarsal med tätt stående stora träd. Kalavverkning är då den enda möjligheten, därför att de mindre träden redan plockats bort i låggallringar. En utglesning gör att resterande träd faller omkull i nästa storm. Emellertid är de flesta slutavvekningsskogar mindre intensivt skötta och skiktade. På grund av att tätheten bland dominanta träd hållits hög återstår dessvärre inte så många levande grenar på de mindre träden (Figur 2). Efter befriande gallring tar det tid för dem att bygga ut en större barrmassa, men när detta skett blir tillväxten hög, (Figur 2 och 3). Figur 2. Lidsjöberg Tallskog intill Storflon skapad genom befriande gallring På grund av att skogen länge hållits alltför tät har kvistrensningen gått för långt. Dominanterna kan nu inte växa särskilt bra eftersom de har en alltför kort grönkrona. De döda grenarna på högt sittande stockar vallas in och sänker värdet. 23

24 Figur 3. Mullholm, Arjeplog Denna skog höggallrades kraftigt 30 år tidigare och är nu mogen för ny höggallring. Kvaliteten på producerat timmer är mycket hög. Skogen har hållits så gles att de dominanta tallarna har behållit en djup grönkrona, med stor bladyta. Detta har gjort att de vuxit fort. Glesheten har också gjort det möjligt för mindre träd att behålla sin barrmassa och tillväxt. Den löpande volymtillväxten (1.91 m3/ha) var dubbelt så hög som i en angränsande skog (0.79 m3/ha) med lika hög kubikmassa men utan skiktning (Hagner 2003a). Det finns således en hög potential till produktion av kvalitetsvirke, men det förutsätter att vi inte plockar bort de små och halvstora kvalitetsdanade träden genom så kallad slutavverkning. Referenser Eikenes, B., Kucera, B., Fjaertoft, E., Storheim, O., N, Vestöl, G., I. (1995) Virkeskvalitet i fleraldret skog. Rapport fra Skogforsk.24, Hagner, M. (2005) Kontinuitetsskogsbruk är lönsamt och miljövänligt. Anpassa skogspolitiken. Ett praktiskt fall visar på för- och nackdelar med Naturkultur. ISSN , UBICON Rapport.24, Nordström, G. (2005) Kvalitet hos talltimmer från förstagallringar som kommera att göras på SCA:s eget skogsinnehav de kommande 10 åren. En provsågning vid Holmsunds sågverk. Quality of Pine Timber from First Thinnings. A Test Sawing at Holmsund Sawmill. Swedish University of Agricultural Sciences, Instituionen för skogsskötsel, Examensarbete.3,

Det idealiska systemet för virkesodling

Det idealiska systemet för virkesodling Det idealiska systemet för virkesodling Mats Hagner 2009-02-15 UBICON Rapport 2, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Det idealiska systemet för virkesodling

Det idealiska systemet för virkesodling Det idealiska systemet för virkesodling Mats Hagner 2009-02-15 UBICON Rapport 2, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Det idealiska systemet för virkesodling

Det idealiska systemet för virkesodling Det idealiska systemet för virkesodling Mats Hagner 2009-02-15 UBICON Rapport 2, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Skiktad skog förbättrar ekonomin och virkets kvalitet.

Skiktad skog förbättrar ekonomin och virkets kvalitet. 1 Skiktad skog förbättrar ekonomin och virkets kvalitet. Mats Hagner 2007-03-08 Den sammanlagda volymtillväxten i område A var lika med den i område B Den volymtillväxt som saknades i konkurrenszonen,

Läs mer

Exempel på kontinuerligt skogsbruk

Exempel på kontinuerligt skogsbruk Exempel på kontinuerligt skogsbruk Här står Harald Holmberg i den skog som han själv var med att gallra för 40 år sedan. Dags att gallra bort mogna granar igen. Här står Harald Holmberg i en skog som han

Läs mer

Hyggesfritt på Storön är en fördel för markägaren, industrin, klimatet, renskötseln och för ortsborna

Hyggesfritt på Storön är en fördel för markägaren, industrin, klimatet, renskötseln och för ortsborna Hyggesfritt på Storön är en fördel för markägaren, industrin, klimatet, renskötseln och för ortsborna Mats Hagner 2009-01-25 UBICON Rapport 1, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21 Debatt VK Text till bilagt foto 690 kb. Hyggesfritt 30 år efter senaste gallringen hos Rune Holmström i Arjeplog. En underbar skog för alla. Nu stundar en ny skörd av högklassigt grovt timmer. Notera de

Läs mer

Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07

Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07 1 Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 27-8-7 Bild 1. En tall med diameter 25 cm. Runt om tallen höggs det kalt 1973 och den var då 8 cm grov. Som tur var

Läs mer

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Kråkrödjan, Östergötland Mats Hagner 212-11-11 35 35 3 3 25 25 Frihetstal i brh 2 15 Frihetstal i brh 2 15 1 1 5 5 5 1 15 2 25 Diameter, cm

Läs mer

Naturkultur Information till försöksvärdar Mats Hagner

Naturkultur Information till försöksvärdar Mats Hagner Naturkultur Information till försöksvärdar Mats Hagner 2009-04-26 UBICON Rapport 3, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Förbud och Krav om avverkning i skogsvårdslagen

Förbud och Krav om avverkning i skogsvårdslagen 1 Förbud och Krav om avverkning i skogsvårdslagen Mats Hagner 2007-12-13 UBICON Rapport 10, 2007 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Vinsten med att använda naturlig återväxt i stället för förädlade plantor

Vinsten med att använda naturlig återväxt i stället för förädlade plantor Vinsten med att använda naturlig återväxt i stället för förädlade plantor Mats Hagner 2011-04-13 300 Skillnad i nuvärde, % 250 200 150 100 50 0 Vinst, tid + kval Vinst, tid -50 0 2 4 6 8 10 Trädhöjd, m

Läs mer

Upptäckten Naturkultur Manuell trädmärkning omvandlar kunskap till vinst Skötsel av trädgrupp införs i stället för skötsel av bestånd

Upptäckten Naturkultur Manuell trädmärkning omvandlar kunskap till vinst Skötsel av trädgrupp införs i stället för skötsel av bestånd 1 Upptäckten Naturkultur Manuell trädmärkning omvandlar kunskap till vinst Skötsel av trädgrupp införs i stället för skötsel av bestånd Mats Hagner 2007-10-30 UBICON Rapport 1, 2007 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Riksskogstaxeringens tillfälliga ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion.

Riksskogstaxeringens tillfälliga ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion. 1 Riksskogstaxeringens tillfälliga ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion. Mats Hagner --17 1. 1 p = 1. E-159 Standing volume surrounding the plot.... Volume Diff.,

Läs mer

Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur Mats Hagner

Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur Mats Hagner 1 2 3 4 Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur Mats Hagner 21-12-9 4 4 3 3 2 2 Kronor 1 Kronor 1 1 2 3 4-1 Drivn. netto Återväxt planterat Nuvärde hygge Total Kalhyggesbruk -1 Drivn. Återväxt

Läs mer

Mats Hagner professor emeritus Skogsgenetik Skogsskötsel Skogsekonomi Sverige, Canada, OstAsien, Sydamerika

Mats Hagner professor emeritus Skogsgenetik Skogsskötsel Skogsekonomi Sverige, Canada, OstAsien, Sydamerika Mats Hagner professor emeritus Skogsgenetik Skogsskötsel Skogsekonomi Sverige, Canada, OstAsien, Sydamerika 1200 1200 1000 Tall 1+32 1000 Tall 1+32 Kronor per m3fub gagnvirke 800 600 400 200 Plantering

Läs mer

Röjning. Stark skiktning gav högst nuvärde. Mats Hagner 2007-05-29. Bild 1. Yta 1. Liten skiktning (LS), jämt krontak.

Röjning. Stark skiktning gav högst nuvärde. Mats Hagner 2007-05-29. Bild 1. Yta 1. Liten skiktning (LS), jämt krontak. 1 Röjning Stark skiktning gav högst nuvärde Mats Hagner 2007-05-29 Bild 1. Yta 1. Liten skiktning (LS), jämt krontak. Bild 2. Yta 2. Stark skiktning (SS), ojämnt krontak. UBICON Rapport 14, 2005 ISSN 1654-4455

Läs mer

Maskinell markberedning av skogsmark är inte längre nödvändig

Maskinell markberedning av skogsmark är inte längre nödvändig Miljöminister Andreas Carlgren Kopia till Skogsstyrelsens ledning, Sveaskogs Styrelsen, Professor Anders Lindroth Lundsuniversitet, Samernas Riksförbund, Sametinget, Riksantikvarien. Media. Maskinell markberedning

Läs mer

Varför kalhugga när skogen är full av omogna träd 2013-08-10

Varför kalhugga när skogen är full av omogna träd 2013-08-10 sring mm Varför kalhugga när skogen är full av omogna träd 3-8- Mats Hagner 3.5 Gran mitt i Gles Diam 4 cm 3.5.5.5 94 96 98 UBICON Rapport 4, 3 ISSN 654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet

Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet Sune Linder Jan-Erik Hällgren Mats Hagner 2011-03-28 Finns det tätt med plantor och träd skapar de tillsammans en maximal bladyta,

Läs mer

Lönsamt skogsbruk. Mats Hagner

Lönsamt skogsbruk. Mats Hagner 1 Lönsamt skogsbruk Mats Hagner 2016-10-05 En nöjd skogsägare som sitter på stubben efter den tall som gav en mycket stor inkomst. Han lämnar dominanten, nr 1, därför att den ger god ränta på sitt eget

Läs mer

Ekonomisk effekt av täthet, konkurrens och ojämnhet i trädstorlek

Ekonomisk effekt av täthet, konkurrens och ojämnhet i trädstorlek Ekonomisk effekt av täthet, konkurrens och ojämnhet i trädstorlek Mats Hagner 2014-06-28 UBICON Rapport 1, 2014 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden.

Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden. 1 Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden. Sambanden var statistiskt signifikanta (Hagner och Molin

Läs mer

Ökad intäkt från virkesodling på 8 miljarder kronor per år

Ökad intäkt från virkesodling på 8 miljarder kronor per år Mats Hagner 2008-12-19 Det är en stor glädje för mig, att på detta sätt kunna ge Er tips om politiska insatser som blir populära hos allmänheten, skapar nya jobb, förbättrar nationens ekonomi, gynnar skogsindustrin

Läs mer

Ekonomiskt resultat av Naturkultur Mats Hagner

Ekonomiskt resultat av Naturkultur Mats Hagner Ekonomiskt resultat av Naturkultur Mats Hagner 2013-10-08 Tillväxtens effekt på drivningsnetto (vid kalavverkning) i GLES under de senaste tio åren. Blå visar nettot år 2002 och gul visar nettot år 2012

Läs mer

Det långsiktiga nettot vid kalhyggesbruk jämfört med Naturkultur.

Det långsiktiga nettot vid kalhyggesbruk jämfört med Naturkultur. 1 Det långsiktiga nettot vid kalhyggesbruk jämfört med Naturkultur. Mats Hagner 2005-11-06 UBICON Rapport 7, 2005 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Mats Hagner

Mats Hagner Försvarets inlagor i mål B 483-10 mot Harald Holmberg Brott mott skogsvårdslagen Lycksele tingsrätt tisdagen 14 juni 2011 Åklagaren lade ned målet fredagen den 20 maj 2011 Mats Hagner 2011-06-09 Bilaga

Läs mer

Kontinuitetsskogsbruk är lönsamt och miljövänligt Anpassa skogspolitiken

Kontinuitetsskogsbruk är lönsamt och miljövänligt Anpassa skogspolitiken 1 Kontinuitetsskogsbruk är lönsamt och miljövänligt Anpassa skogspolitiken Ett praktiskt fall visar på för- och nackdelar med Naturkultur Mats Hagner 2006-02-20 UBICON Rapport 24, 2005 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Vinster av kvalificerat urval av träd vid kontinuerligt skogsbruk

Vinster av kvalificerat urval av träd vid kontinuerligt skogsbruk Vinster av kvalificerat urval av träd vid kontinuerligt skogsbruk Mats Hagner 2011-05-06 40 30 Vinst i procent 20 10 0 1 2 3 Dimension Konkurrens Kvalitet Figur 3. Vid kontinuerligt skogsbruk gör man en

Läs mer

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag Naturkultur Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering Mats Hagner 2002-10-16 Bilder presenterade vid föredrag ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Mats Hagner 2015-03-11 Epost kl 14:33

Mats Hagner 2015-03-11 Epost kl 14:33 Mats Hagner 2015-03-11 Epost kl 14:33 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Kopia till miljöminister Åsa Romson Kopia till minister för högre utbildning Helene Hellmark Knutsson Det är en glädje för mig att

Läs mer

Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 12-18 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-11-03

Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 12-18 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-11-03 Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 12-18 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-11-03 Inne i den gleshuggna skogen förekommer stora luckor där planterade plantor utvecklats mycket

Läs mer

Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 15, 19 och 22 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-03-22

Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 15, 19 och 22 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-03-22 Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 15, 19 och 22 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-03-22 Inne i den gleshuggna skogen förekommer stora luckor där planterade plantor utvecklats

Läs mer

Illustrerat exempel på Naturkultur Bestånd måste bytas mot trädgrupp om skogens värden skall tas tillvara

Illustrerat exempel på Naturkultur Bestånd måste bytas mot trädgrupp om skogens värden skall tas tillvara 1 Illustrerat exempel på Naturkultur Bestånd måste bytas mot trädgrupp om skogens värden skall tas tillvara Mats Hagner 2008-03-14 Figur 1. En vanlig slutavverkningsskog i mellersta Sverige. Dissimilarity

Läs mer

Kontinuerligt skogsbruk på Storön

Kontinuerligt skogsbruk på Storön Kontinuerligt skogsbruk på Storön Mats Hagner 2008-01-28 UBICON Rapport 1, 2008 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Berikande plantering i försök med Naturkultur Överlevnad och tillväxt, med och utan markberedning.

Berikande plantering i försök med Naturkultur Överlevnad och tillväxt, med och utan markberedning. Berikande plantering i försök med Naturkultur Överlevnad och tillväxt, med och utan markberedning. Mats Hagner 28-9-6 Grönrisplanterad 8 8 Överlevnad % 6 4 2 Relativ plantlängd % 6 4 2 UBICON Rapport 7,

Läs mer

Skogsstyrelsens form av hyggesfritt är detsamma som att skumma grädden och lämna blåmjölken till skogsägaren Mats Hagner

Skogsstyrelsens form av hyggesfritt är detsamma som att skumma grädden och lämna blåmjölken till skogsägaren Mats Hagner 1 Skogsstyrelsens form av hyggesfritt är detsamma som att skumma grädden och lämna blåmjölken till skogsägaren Mats Hagner 2016-12-02 UBICON Rapport 10 2016 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Datoriserad och manuell gallring bör kombineras i skog med koordinatsatta träd

Datoriserad och manuell gallring bör kombineras i skog med koordinatsatta träd Datoriserad och manuell gallring bör kombineras i skog med koordinatsatta träd Mats Hagner 2014-02-11 Oslomarka med sina 18 000 hektar har beskrivits med laserskanning från lågflygande plan (Johansson

Läs mer

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig

Läs mer

Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07

Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07 Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner -8- Bild. En tall med diameter cm. Runt om tallen höggs det kalt 9 och den var då 8 cm grov. Som tur var blev bottenstocken

Läs mer

Vindskador blir små och betydelselösa vid kontinuitetsskogsbruk

Vindskador blir små och betydelselösa vid kontinuitetsskogsbruk 1 Vindskador blir små och betydelselösa vid kontinuitetsskogsbruk Mats Hagner Modifierad 2007-06-04 UBICON Rapport 7.1, 2007 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Nationalekonomiska konsekvenser av ett byte till ett alternativt skogsbruk kallat Naturkultur Mats Hagner 2004-12-07, reviderad 2013-12-10

Nationalekonomiska konsekvenser av ett byte till ett alternativt skogsbruk kallat Naturkultur Mats Hagner 2004-12-07, reviderad 2013-12-10 Nationalekonomiska konsekvenser av ett byte till ett alternativt skogsbruk kallat Naturkultur Mats Hagner 2004-12-07, reviderad 2013-12-10 UBICON Rapport 14, 2004 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Skogsstyrelsens information om Hyggesfritt, Scandic kl 18 den 27 maj 2013. Mats Hagner 2013-05-28

Skogsstyrelsens information om Hyggesfritt, Scandic kl 18 den 27 maj 2013. Mats Hagner 2013-05-28 1 Skogsstyrelsens information om Hyggesfritt, Scandic kl 18 den 27 maj 2013. Mats Hagner 2013-05-28 Myndigheten hade annonserat på sin hemsida och önskat alla välkomna. Man bjöd på gratis fika. Under en

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

Referat av sammanträffande med Lutz Fähser. Mats Hagner 2008-08-22

Referat av sammanträffande med Lutz Fähser. Mats Hagner 2008-08-22 Referat av sammanträffande med Lutz Fähser Mats Hagner 2008-08-22 Slutsats Vårt nuvarande svenska system är inoptimalt med avseende på uthållighet, biodiversitet samt monetär avkastning till skogsägaren.

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Gallring är viktigt för god skogsutveckling

Gallring är viktigt för god skogsutveckling Gallring är viktigt för god skogsutveckling En väl utförd gallring förbättrar virkeskvaliteten ger hög och jämn diametertillväxt överför tillväxten till de bästa träden => högre värdetillväxt minskar risken

Läs mer

Hyggesfritt Skogsbruk.

Hyggesfritt Skogsbruk. Referat av kurs 15-17 september 2014 i Siljansfors försökspark, SLU. Hyggesfritt Skogsbruk. Mats Hagner Sammanfattning Forskarna från SLU som fungerade som lärare: Christer Karlsson (CK), Lars Lundqvist

Läs mer

Presskonferens i Stadsliden, Umeå

Presskonferens i Stadsliden, Umeå Presskonferens i Stadsliden, Umeå -- Mats Hagner H F 8 8 88 9 9 9 9 98 8 8 88 9 9 9 9 98 Två lika gamla tallar med mycket olika tillväxt. Den till vänster har vuxit upp i frihet med årsringar på - mm,

Läs mer

Struktur, produktion och ekonomi i en tallskog som sedan lång tid behandlats med kvalitetsinriktad höggallring i Arjeplog.

Struktur, produktion och ekonomi i en tallskog som sedan lång tid behandlats med kvalitetsinriktad höggallring i Arjeplog. 1 Struktur, produktion och ekonomi i en tallskog som sedan lång tid behandlats med kvalitetsinriktad höggallring i Arjeplog. av Mats Hagner Omarbetad tredje upplaga 2006-04-02 UBICON Rapport 12 år 2003

Läs mer

Insektsskyddade plantor satta i ostörd skogsmark överlevde och växte bra om de planterades direkt efter avverkning

Insektsskyddade plantor satta i ostörd skogsmark överlevde och växte bra om de planterades direkt efter avverkning Insektsskyddade plantor satta i ostörd skogsmark överlevde och växte bra om de planterades direkt efter avverkning Mats Hagner 2010-05-26 Grönrisplanterad 100 100 Överlevnad % 80 60 40 20 Relativ plantlängd

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk

Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk Sauli Valkonen, Timo Saksa, Ville Hallikainen, Riikka Piispanen & Juha Siitonen Skogsforskningsinstitutet Metoder i kalhyggesfritt skogsbruk

Läs mer

Gallringsriktlinjer & gallringsmallar

Gallringsriktlinjer & gallringsmallar Gallringsriktlinjer & gallringsmallar 2 Innehåll Riktlinjer för gallring inom Norra Skogsägarna 4 Stödtabeller för uppskattning av medelstam 6 7 Ordförklaringar 8 Mallar för tall Höjdutvecklingskurvor

Läs mer

Jag sände ett meddelande till föreningens medlemmar idag. Det stod så här: Skogsstyrelsen har rått honom att kalavverka, markbereda och plantera.

Jag sände ett meddelande till föreningens medlemmar idag. Det stod så här: Skogsstyrelsen har rått honom att kalavverka, markbereda och plantera. Mats Hagner 2010-05-10 Monika Stridsman, Generaldirektör Skogsstyrelsen Monika. Med anledning av att Du deltar som föredragshållare vid mötet om ny skogsvårdslag den 19 maj i Stockholm, ber jag Dig vänligen

Läs mer

Denna lärobok uppdateras och förväntas färdig under 2015 Senaste korrigeringen, fram till Kap 2, är utförd 2015-09-16

Denna lärobok uppdateras och förväntas färdig under 2015 Senaste korrigeringen, fram till Kap 2, är utförd 2015-09-16 Denna lärobok uppdateras och förväntas färdig under 2015 Senaste korrigeringen, fram till Kap 2, är utförd 2015-09-16 SKOGLIGA INNOVATIONER OCH NYHETER *Frihetstalet ger besked om trädets framtida värde

Läs mer

Slutrapport för projektet - Skötsel av olikåldrig tallskog

Slutrapport för projektet - Skötsel av olikåldrig tallskog Slutrapport för projektet - Skötsel av olikåldrig tallskog Projektets löptid: 1 januari 2012 1 april 2014 Huvudsökande: Erik Valinger Titel: Professor Organisationstillhörighet: Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Näringsdepartementet

Näringsdepartementet Näringsdepartementet 2015-08-13 Vem är Mats Hagner? Krontaket skall vara ojämnt! Ju mer virke, desto lägre tillväxt! Trädgrupps-skogsbruk i stället för beståndsskogsbruk Syndafloden Oljemålning av Mats

Läs mer

Lönsammare skogsbruk utan slutavverkningar

Lönsammare skogsbruk utan slutavverkningar Lönsammare skogsbruk utan slutavverkningar Kalkylen avser att besvara: Hur får man högsta nuvärde med kontinuerligt skogsbruk? Hur högt är detta nuvärde i relation till vad man får vid skogsbruk med slutavverkningar?

Läs mer

MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras. Optimalt kontinuerligt skogsbruk:

MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras. Optimalt kontinuerligt skogsbruk: MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras SAMMANFATTNING: Det är ofta mer lönsamt, även ur ett rent skogsproduktions- perspektiv, att använda kontinuerligt skogsbruk än kalhyggesskogsbruk.

Läs mer

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter:

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: Fagerberg, N. (2012) Industrin eller skogsägarna - vems

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Virkesproduktion & lönsamhet [ i olikåldrig skog ]

Virkesproduktion & lönsamhet [ i olikåldrig skog ] Virkesproduktion & lönsamhet [ i olikåldrig skog ] Jari Hynynen 1), Anssi Ahtikoski 1), Kalle Eerikäinen 1), Eljas Heikkinen 2), Saija Huuskonen 1), Pentti Niemistö 1), Hannu Salminen 1) & Kristian Karlsson

Läs mer

1 av 6 2009-10-08 15:22

1 av 6 2009-10-08 15:22 Naturkultur - frälsning eller villolära? - www.skogsstyrelsen.se 1 av 6 2009-10-08 15:22 Anpassa sida Webbkarta Söksida Startsida Kontakt/adresser Om Skogsstyrelsen Lediga tjänster International Startsida

Läs mer

Lars Östlund, prefekt Kopia till Göran Ståhl. Vice rektor, SLU. Tack för Ditt vänliga svar.

Lars Östlund, prefekt Kopia till Göran Ståhl. Vice rektor, SLU. Tack för Ditt vänliga svar. 1 Lars Östlund, prefekt Kopia till Göran Ståhl. Vice rektor, SLU Tack för Ditt vänliga svar. Som historiker förstår Du att vetenskaplig sanning är något som förr eller senare får genomslag och förändrar

Läs mer

TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG.

TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG. TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG. Vid SM i skog ingår vanligtvis 11 moment som tas ut av en tävlingskommitté. Ett av dessa moment är finalmoment. Vilka momenten är tillkännages i samband med tävlingens start.

Läs mer

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013 Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska

Läs mer

Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid?

Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid? Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid? Vilken roll spelar dessa frågor? I vilken ordning uppmärksammas

Läs mer

Kontinuitetsskogsbruk

Kontinuitetsskogsbruk Kontinuitetsskogsbruk Nils Fagerberg Skogsfestivalen 2012 Ulvsåkra www.kontinuitetsskogsbruk.se Nils Fagerberg Jägmästare 1998 Ekologisk ekonom, 2005 Magister i hållbar utveckling, 2005 Egen företagare,

Läs mer

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010. PROTOKOLL Nr 111 1(1) Datum 2010-08-19 Närvarande: Monika Stridsman Johan Wester Håkan Wirtén Generaldirektör, beslutande Enhetschef Avdelningschef Handläggare, föredragande Justeras Monika Stridsman 1

Läs mer

Reviderad

Reviderad Reviderad 2017-06-08 2 SKOGLIGA INNOVATIONER OCH NYHETER *Frihetstalet ger besked om trädets framtida värde som sågtimmer. *Disco beskriver skogens grad av naturlighet. *Naturkultur (NK) är ett skogsbrukssätt

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Utredning av Sveriges Lantbruksuniversitet leder fel på grund av bristande vetenskapliga metodik.

Utredning av Sveriges Lantbruksuniversitet leder fel på grund av bristande vetenskapliga metodik. Utredning av Sveriges Lantbruksuniversitet leder fel på grund av bristande vetenskapliga metodik. Mats Hagner 2012-12-03 Foto 1. En fullskiktad tallskog på 400 meter över havet nära polcirkeln i Arjeplog.

Läs mer

Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg

Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg Riksskogstaxeringen Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg Beskrivning av data TaxWebb Analysverktyg - Beskrivning av data Utgivningsår: 2015, Umeå Utgivare: Riksskogstaxeringen,

Läs mer

Hyggesfritt skogsbruk

Hyggesfritt skogsbruk Hyggesfritt skogsbruk Nils Fagerberg Hållbart familjeskogsbruk Linnéuniversitetet ht-10 Ulvsåkra www.kontinuitetsskogsbruk.se Nils Fagerberg Jägmästare 1998, SLU Ekologisk ekonomi (fil.kand), 2005, Mälardalens

Läs mer

Förord. Alnarp Juni 2003. Henrik Carlsson

Förord. Alnarp Juni 2003. Henrik Carlsson Förord Detta examensarbete ingår i mitt tredje år på Skogsingenjörsprogrammet 00/03. Arbetet omfattar 10 poäng. Beställaren av examensarbetet är Skogsvårdsstyrelsen i Västervik tillsammans med Institutionen

Läs mer

Skogsskötselserien Gallring Första upplagan, januari 2009 Andra omarbetade upplagan, april 2015. Författare: Eric Agestam, Skog Dr, universitetslektor

Skogsskötselserien Gallring Första upplagan, januari 2009 Andra omarbetade upplagan, april 2015. Författare: Eric Agestam, Skog Dr, universitetslektor GALLRING Skogsskötselserien är en sammanställning för publicering via Internet av kunskap om skogsskötsel utan ställningstaganden eller värderingar. Texterna har skrivits av forskare och har bearbetats

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Detta är jag, Harald.

Detta är jag, Harald. Detta är jag, Harald. Född 1938. Skogsarbetare. Studier, gymnasium, lärarhögskola, biologi 20p, skogsproduktion 10 p. 1972 Mellanstadielärare i 30 år. Fritidspolitiker. Bisysslor. Naturfotograf - frilanser.

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

Skogsekonomiska övningar med Pinus contorta och Pinus silvestris avsedda för Jägmästarprogrammets exkursioner i Strömsund

Skogsekonomiska övningar med Pinus contorta och Pinus silvestris avsedda för Jägmästarprogrammets exkursioner i Strömsund 1 File = Strömsunds övning Lohmander 2011 Skogsekonomiska övningar med Pinus contorta och Pinus silvestris avsedda för Jägmästarprogrammets exkursioner i Strömsund Av Peter Lohmander, SLU, 2011 Utgångsläge:

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

Betesskador av älg i Götaland

Betesskador av älg i Götaland Betesskador av älg i Götaland Konsekvenser för virkesproduktion och ekonomi OM SÖDRA Södra grundades 1938 och är Sveriges största skogsägarförening med mer än 50 000 skogsägare som medlemmar. Södra är

Läs mer

Åldersbestämning av träd

Åldersbestämning av träd Åldersbestämning av träd För att få veta exakt hur gammalt ett träd är så måste man borra i det med en tillväxtborr och räkna årsringarna. Men man kan lära sig att uppskatta ålder på träd genom att studera

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Denna lärobok uppdateras kontinuerligt. Senast

Denna lärobok uppdateras kontinuerligt. Senast Denna lärobok uppdateras kontinuerligt. Senast 2016-08-05 SKOGLIGA INNOVATIONER OCH NYHETER *Frihetstalet ger besked om trädets framtida värde som sågtimmer. *Disco beskriver skogens grad av naturlighet.

Läs mer

Lokal nr 1. Bökö, Örsjön, Osby

Lokal nr 1. Bökö, Örsjön, Osby Lokal nr 1. Bökö, Örsjön, Osby 2016-01-12 Belägenhet: Försöket ligger på Bökön i Örsjön ca 10 km NNV om Osby (N-S koord: 6260700, Ö-V koord: 1385700, H.ö.h: 115 m). Marken är frisk och består av sandig-moig

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

3: Karta S:16 6:7 27:1 7:2 5:10 11:3 7:1 28:5 5:23 10:1 7:6 4:1 3:7

3: Karta S:16 6:7 27:1 7:2 5:10 11:3 7:1 28:5 5:23 10:1 7:6 4:1 3:7 2521509 Karta 3:21 2521509 Karta S:16 27:1 6:7 7:2 5:10 11:3 28:5 7:1 5:23 7:6 10:1 4:1 3:7 SKOGSKARTA Plan SVEASKOG 2521509 Församling Pajala Kommun Pajala Län Norrbottens län Upprättad år 2016 Planläggare

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Metodik för skattning av skogliga variabler

Metodik för skattning av skogliga variabler Metodik för skattning av skogliga variabler Jonas Jonzén Forskningsingenjör SLU Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing Skattade variabler Pixelstorlek 12.5 x 12.5 m Variabel

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer