Chefers uppfattningar om sitt ledarskap med anknytning till motivation inom Skånes universitetssjukhus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Chefers uppfattningar om sitt ledarskap med anknytning till motivation inom Skånes universitetssjukhus"

Transkript

1 Urbana studier Kultur & Samhälle Ledarskap & Organisation Chefers uppfattningar om sitt ledarskap med anknytning till motivation inom Skånes universitetssjukhus Managers' perceptions of their leadership related to motivation in Skåne University 1

2 Kandidatuppsats 15 hp Magnus Svensson Handledare: Jonas Lundsten Examinator: Anders Edvik Det har varit oerhört stimulerande och intressant att få ta del av hur chefer inom Skånes universitetssjukhus i Lund och Malmö arbetar med ledarskapsfrågor med anknytning till motivation. Vi vill rikta ett stort tack till samtliga respondenter i studien som har tagit sig tid till att ställa upp i vår studie, och för att vi har blivit så väl mottagna under våra intervjutillfällen. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Jonas Lundsten för all god rådgivning samt användbara synpunkter för uppsatsens bästa. Denna version är en komplettering till den första examinationsinlämningen och författaren är Magnus Svensson. Till den första examinationsinlämningen var författarna Magnus Svensson och Caroline Alsheim. Med hopp att ni upplever en givande läsning! Magnus Svensson & Caroline Alsheim. 2

3 Sammandrag Titel: Chefers uppfattningar av sitt ledarskap med anknytning till motivation inom Skånes universitetssjukhus Nivå: Kandidatuppsats Författare: Magnus Svensson Utgivningsår: 2012 Handledare: Jonas Lundsten Då tidigare forskning inte fokuserat så mycket på ledares uppfattningar av vad som motiverar medarbetarna, fann vi chansen att göra en studie om hur ledarna på Skånes universitetssjukhus (SUS) uppfattar hur de jobbar med motivationsfrågor inom den egna organisationen. Syftet med undersökningen är att, med utgångspunkt i ledarskapet som chefskap, undersöka hur anställda med chefsbefattning inom SUS uppfattar sitt ledarskap med anknytning till vad de tror motiverar medarbetarna inom den egna organisationen. Vi har med en kvalitativ forskningsansats och åtta stycken semi-strukturerade intervjuer identifierat fem teman; kommunikation, delaktighet, anpassning drivkraft och struktur, som cheferna anser vara viktiga motivationsaspekter, och dessutom funnit att dessa uppfattningar om ledarskapet följer ovanstående gemensamma mönster. Vår studie visar på att de uppfattar ledarskapet som att verka för och tillsammans med sina medarbetare mot de gemensamma verksamhetsmål som satts upp. Studien pekar vidare ut att struktur kan påverka den inre och yttre motivationen beroende på om strukturen uppfattas som kontrollerande eller att strukturen inbjuder till delaktighet. Vi ser att resultatet med de fem olika identifierade kategorierna kan vara en utgångspunkt för vidare organisationsforskning inom Skånes universitetssjukhus. Nyckelord Motivation, ledarskap, kommunikation, delaktighet, anpassning, drivkraft, struktur 3

4 Abstract Title: Managers' perceptions of their leadership related to motivation in Skåne University Level: Bachelor thesis Authors: Magnus Svensson Year of publication: 2012 Mentor: Jonas Lundsten Since previous research has not focused so much on leaders' perceptions of what motivates employees, we found the chance to do a study on how the leaders at Skåne University understands how they work with motivation issues within their own organization. The purpose of the study is that, on the basis of leadership as leadership, how the employees in managerial positions within the SUS perceive their leadership in relation to what they think motivates employees within the organization. We have a qualitative research approach and eight semi-structured interviews identified five themes: communication, participation, adaptation momentum and structure that managers consider important motivational aspects, and also found that these perceptions of leadership following the above common pattern. Our study shows that they perceive leadership as to promote and together with its employees towards the common business goals that are set. The study also points out that the structure can affect the internal and external motivation depending on whether the structure is perceived as controlling or structure that invites participation. We see that the results of the five categories identified can be a starting point for further research organization in Skåne University Hospital. Keywords Motivation, leadership, communication, participation, adaptation, incentive, structure 4

5 Innehållsförteckning Nyckelord... 3 Keywords Inledning Problemdiskussion Val av studieobjekt Syfte frågeställning Avgränsningar Metod Semi-strukturerade intervjuer Bearbetning av data Källkritik och kritiska reflektioner Förförståelse Etik Validitet och reliabilitet Teoriavsnitt Motivationsteori Kommunikation i organisationerna Delaktighet i organisationerna Ledarskapet i organisationerna Struktur Situationsanpassat ledarskap Resultatet av undersökningen Presentation av intervjudeltagarna Intervjuerna Kommunikation Delaktighet Anpassning Drivkraft Struktur Slutsatser Bilagor Referenslista

6 1 Inledning Med ledare eller ledarskap menas att en individ utövar mer inflytande än andra organisationsmedlemmar vid en viss tidpunkt (Thylefors, 1991). När vi i texten talar om dessa begrepp menar vi en och samma person i utgångspunkt av respondenternas befattningar. Vi tillskriver cheferna egenskapen av att vara formella ledare grundat på deras officiella chefsbefattning Sett till de flesta organisationsformer handlar den tidigare forskningen mer om styrning, organisering och verksamhetsutveckling än av själva ledarskapet och rollen att motivera organisationen som ledare (Socialmedicinsk tidning 1996, Henning, 2000). Studiers fokus hamnar ofta på att mäta aspekter i vad som medarbetare uppfattar som motiverande. När det kommer till ledare och chefer saknas ofta deras uppfattningar om hur de arbetar med motivationsfrågor i organisationen. (Pandey & Stazyk, 2008) Jurkeiwitz, et al (1998) anser att det behövs både djupare och bredare forskning på hur ledare uppfattar sitt arbete att motivera anställda inom den egna organisationen. Detta stöds av Vandenabeele (2008) som menar att ledares uppfattningar om hur de arbetar med att motivera medarbetare är en del som forskningen inte belyst i någon större utsträckning och därför behöver undersökas mer av. Dessutom menar Brewer (2008) att det behövs djupare forskning som närmare studerar ledares uppfattningar om samverkan mellan individen och ledaren som chef inom deras organisation, för att kartlägga hur motivationen kan påverkas genom detta individuellt upplevda samspel (Brewer, 2008). Steers & Porters (1974) menar att en av en ledares viktigaste uppgifter är att motivera individerna i sin organisation att prestera på ett optimalt och effektivt sätt. Desto bättre förståelse en ledare har för vad som motiverar anställda i en organisation desto bättre möter organisationen de krav som finns på den (Cherniss & Kane, 1987). Leisink & Steijn (2009) menar att det är relevant att studera hur ledare uppfattar sitt arbete med att motivera sina medarbetare i organisationen via sitt ledarskap, för att kunna erbjuda en så attraktiv 6

7 arbetsplats som möjligt. Dessutom visar Northouse (2010) på att ledare har en inverkan på medarbetarnas värderingar. Dessa uppmärksammande och identifierade faktorer kan därmed vara viktiga för ledare i organisationer att känna till, och även för organisationen i sin helhet. Vidare kan det finnas likheter i ledarskapet inom alla typer av organisationsformer och därigenom skapas en samhörighet av ledarskapsrollen (Jurkeiwitz et al, 1998). Det är därför betydelsefullt att som ledare veta vad som motiverar sina anställda inom alla typer av organisationer (Vandenabeele, 2008). Leisink & Steijn (2009) talar om ledarskap som den är i utlandet, men Henning (2000) menar att det svenska ledarskapet är starkt influerat av den internationella diskursen när det gäller ledaren som en motiverare inom organisationen (Henning, 2000) 1.1 Problemdiskussion Blanchard et al (2001) och Steijn, (2008) målar upp en kollektiv bild om att det är betydelsefullt att arbeta med att försöka skapa trygghet, arbetsillfredställelse och samhörighet för medarbetare inom den egna organisationen. Perry & Vandenabeele (2008) menar i en studie att det är de sociala relationerna som medarbetare får i sitt jobb och inre tillfredsställelse i arbetet som är motiverande för de anställda och som ledare bör man stimulera till detta I en studie av Jurkeiwitz, et al (1998) menar de att det är viktigt att som ledare motivera medarbetaren till att utvecklas i arbetet så att organisationen möter de krav som kan finnas från omvärlden. Samtidigt kan motivationen påverkas negativt genom en styrnig som kan uppfattas som att beslutsformer inte inbjuder till delaktighet. (Jurkeiwitz, et al 1998) Enligt Scully (1994) är det relevant och betydelsefullt för en ledare att känna till vad som motiverar anställda inom organisationen. Därtill kan ledare sedan göra individuella bedömningar av vad de anställda vill få ut av sitt arbete och om de känner att de gör det.(scully, 1994) Det som gör motivationsfrågan intressant med anknytning till ledarskap är enligt Brewer (2008), att motivationsgraden bland medarbetarna påverkar produktiviteten i organisationen. 7

8 Studier visar även på att samspelet mellan ledningen och medarbetarna kan påverka organisationen och motivation bland medarbetarna. En upplevd otydlig ledning och styrning bland medarbetare kan även inverka på motivationen och skapa en obalans i delaktigheten i organisationen. ( Brewer, 2008) Alla de stora motivationsteorierna, så som bland annat Maslows behovstrappa, McClellands motivationsteori och Hertzbergs tvåfaktorteori, indikerar på ett eller annat sätt att motivation är ett individuellt fenomen och att varje individ är unik (Mitchell, 1982). Därmed blir det intressant och viktigt att studera på djupet hur chefer uppfattar hur de arbetar med sitt ledarskap med anknytning till vad de tror motiverar deras medarbetare. Efter detta kan man sedan utifrån de olika svarsresultaten framtyda om det finns en gemensam nämnare i organisationen som denna studie studerar utifrån ledarens roll som motiverare. 1.2 Val av studieobjekt Vi tog först kontakt med olika direktörer inom Region Skåne för att försöka knyta kontakt med frivilliga chefer att intervjua inom organisationen. Vi fick svar av HR-staben inom Avdelningen för kompetensförsörjning på Skånes universitetssjukhus, som sedan rekommenderade åtta chefer som vi kunde tillfråga för deltagande i studien. Eftersom sjukvården inom Skånes universitetssjukhus (SUS) är en omfattande organisation förefall det därför representativt att tillfråga sjukvårdschefer inom SUS för medverkande i vår studie. Alla cheferna svarade att de frivilligt ville delta i vår studie. Detta urvalsförfarande kan liknas i vad Bryman (2002) benämner som ett bekvämlighetsurval ur den aspekten att ibland väljer tillfrågade personer ut vem i organisationen som ska tillfrågas att delta i en studie. Vi fick inga restriktioner att följa förslagen men vi menar att de utvalda cheferna uppfyller det krav vi hade för syftet med studien, att de skulle inneha en officiell chefsbefattning av högre nivå. I detta avsnitt följer en presentation av vårt valda studieobjekt där vi beskriver innebörden av SUS och hur organisationen kort är uppbyggd. Vi börjar med att övergripande beskriva den kontext som enhetschefer inom SUS arbetar i för att bättre kunna förstå vilka miljöer som omgärdar och påverkar dessa chefer. Efter att vi hade kontaktat Region Skåne om vår studie fick vi svar av HR-staben (Human Resources) på SUS. Valet av studieobjekt är således på inrådan av HR-staben på SUS. (www.skane.se, ) SUS tillhör den offentliga sektorn och kan förklaras med att den styrs genom folkvalda 8

9 politiker som beslutar om hur sjukvården ska bedrivas i Skåne. SUS är en del av Region Skåne och är en sammanslagning av universitetssjukhusen i Malmö och Lund. Verksamheten har ca medarbetare, där de största yrkesgrupperna är undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Det finns tre områden, grundpelare, som SUS vilar på; avancerad sjukvård, utbildning och framstående forskning, men även medarbetarnas engagemang, ansvarskänsla och kompetens är viktiga komponenter. 1,7 miljoner människor i södra Skåne kan direkt vända sig till SUS för att få vård. Det övergripande ansvaret för SUS har sjukhusledningen och de beslutar om inriktningen på verksamheten utifrån i sin tur politikernas beslut. (www.skane.se, ) 1.3 Syfte Syftet med undersökningen är att, med utgångspunkt i ledarskapet som chefskap, undersöka hur anställda med chefsbefattning inom SUS uppfattar sitt ledarskap med anknytning till vad det tror motiverar medarbetarna inom den egna organisationen. Studien är ett bidrag till SUS som en grund för framtida organisationsutveckling och forskning i de relationer som finns ledare, medarbetare och verksamhet emellan. Vi kan även se att denna studie kan vara bra för ledare i allmänhet att känna till då vi antar att vårt resultat kan spegla delar som ingår i all ledarskapsutövning. 1.4 frågeställning Vad tror områdes/enhetschefer, på Skånes universitetssjukhus, motiverar deras medarbetare? 1.5 Avgränsningar Studien är avgränsad till hur chefer inom SUS uppfattar sitt ledarskap med anknytning till sitt arbete med att motivera underordnade medarbetare på sjukvårdsavdelningarna. Vi har valt att inte använda oss av en kontrollgrupp för att se om chefens utsago faktiskt äger rum i verkligheten, då vårt bidrag till forskningen helt kommer att handla om chefens uppfattning. 9

10 2 Metod Detta avsnitt beskriver det tillvägagångssätt som har används för att bedriva denna studie och besvara frågeställningen, samt syftet med studien. Först börjar vi med att övergripande redogöra för vår metodologiska angreppsvinkel i studien för att sedan redogöra för varför vi valt att göra semi-strukturerade intervjuer. Sedan går vi in på hur vi har arbetat med att analysera och bearbeta den data som har insamlats i studien. Vidare berörs relevanta delar av källkritik, kritiska reflektioner och den förförståelse som vi har reflekterat kring under vårt arbete med studien under uppsatsarbetet. Till sist går vi in på etiska frågor om studien och även studiens validitet och reliabilitet. Denna studie antar en kvalitativ forskningsstrategi där tyngdpunkten är att nå ett grundligare perspektiv och synsätt, för att försöka öka förståelsen för ledarnas uppfattningar i en fenomenologisk ansats (Bryman, 2002). Tolkningen sker i två steg; först vid intervjutillfället och sedan vid själva tolkningen av transkriberingen av det insamlade analysmaterialet till studien. Med fenomenologi är strävan att åskådliggöra formen av förståelse för kvalitativa forskningsintervjuer och fokus ligger på individuella upplevelser av omvärlden (Kvale, 1997). Med ovanstående grunder har vi gjort intervjuer för att undersöka chefers uppfattningar om vad de tror motiverar medarbetarna, i sin roll som ledare inom den egna organisationen. Med en annan metod menar vi att det hade blivit problematiskt att fånga in underliggande och djupgående nyanser av respondenternas uppfattningar. Därför blir det relevant enligt vår mening att använda en kvalitativ metod för att besvara studiens syfte. I vår studie är alla respondenter vårdenhetschefer utom en respondent som är områdeschef och således besitter en högre befattning än vårdenhetscheferna. Tanken var från början att alla respondenterna skulle inneha befattningen av vårdenhetschef för att just denna grupp var mest relevant att intervjua utifrån studiens syfte. Efter noga övervägande beslöt vi oss dock för att ta med områdeschefen i studien för att ansvarsområdena i befattningen var väldigt lika de ansvarsområden och arbetsuppgifter som vårdenhetscheferna arbetar med. 2.1 Semi-strukturerade intervjuer Semi-strukturerade intervjuer innebär att intervjuformen är flexibel i den bemärkelsen att en ramgivande lista av frågor ställs till den person som intervjuas. Sedan får intervjupersonen själv styra i vilken riktning den vill fortsätta i utan att påverkas av forskarna. Detta skapar ett öppet förhållningsätt som möjliggör en djupare dialog. (Bryman, 2002) 10

11 Att lämna en viss öppenhet för intervjudeltagaren att påverka samtalets riktning är av stor betydelse för att upptäcka ett grundligare perspektiv av beskrivningar som intervjupersonen vill tala om (Bell, 1999). Forskningsintervjun är en samspelssituation mellan två parter genom ett förutbestämt tema av gemensamt intresse. Intervjuaren måste på kort tid bygga upp en atmosfär där den intervjuade känner sig trygg för att tala om känslor och tankar som rör uppfattningar till det förutbestämda temat (Bryman, 2002). Under våra intervjuer försökte vi sträva efter att uppnå ett trovärdigt och ödmjukt intryck så att samspelet under intervjusituationerna skulle locka fram underliggande och kanske ibland tvetydiga uppfattningar från intervjupersonerna. Intervjuerna skedde på respondenternas egna arbetsplatser för att underlätta deras deltagande i studien. Under intervjuerna upplevde vi att detta öppnade upp samtalen och skapade ett behagligt klimat, vilket vi menar styrker det resultat som vi har frambringat. I vår studie skrev vi ner egna frågor utifrån syftet och frågeställningen i studien. Utifrån denna ram ställdes sedan spontana följdfrågor för att försöka förstå intervjudeltagarna mer i deras berättelser. Frågorna är noga övervägda för att skapa ett så bra material som möjligt till denna uppsats. Frågorna är även diskuterade med vår handledare för att säkerställa att vi har valt frågor som hänger samman med syftet med studien. Frågorna är också vidare konstruerade att vara mindre ledande och har mer en dragning till att vara öppna i sin ansats. Frågemallen som har använts presenteras som bilaga i denna uppsats. 2.2 Bearbetning av data Det finns inga generella regler för hur bearbetning och analys av det insamlade materialet ska gå till (Bryman, 2002). Dock måste den data som samlats in genom intervjuerna tolkas och analyseras för att kategoriseras till att utgöra ett tydligare fält av innehåll med studien. Genom att leta efter mönster, skillnader och likheter blir råmaterialet användbart för att presenteras in i en lämplig kontext (Bell, 1999). Intervjuer kan registreras med diktafon, nedskrivning av anteckningar och genom minnet. Intervjuarens aktiva lyssnande och erinran kan bidraga till ett selektivt filter som gör att betydelser blir väsentliga till studiens syfte (Kvale, 1997). Vid intervjuerna spelades samtalen in på en diktafon för att i efterhand lyssna på det inspelade materialet. Detta möjliggjorde en påminnelse av ting som ej tolkades under intervjuerna utan istället gav ett annat djup och dimension som bidrag till att kunna tematisera data mer. Genom att upprepande gånger avlyssna inspelningarna och avläsa våra anteckningar upptäcktes nya samband som ej framkom från början. Allt det inspelade materialet har också transkriberas i 11

12 form av kodning som skrivits ner för hand för att kunna analysera texten. Kodning innefattar att tema skrivs ner i marginalen i textstycken för att utgöra samband (Bryman, 2002). I studien så transkriberades alla intervjuerna och sedan så delades texterna in i olika teman. Sedan så framkom det ganska tydligt att det var ett antal teman som var mer påtagliga än andra och dessa blev då olika teman som bildade samband utifrån resultaten. Efter att ha tagit fram teman i form av analysbegrepp så letades relevant teori fram som bäst kunde förklara resultatet. Analysbegreppen är således en produkt av respondenternas svar och de är de teman som presenteras senare i resultatavsnittet. 2.3 Källkritik och kritiska reflektioner Enligt Thomson (2002) sker det i en intervju subjektiva tolkningar i analysprocessen som utgör en risk för att feltolkningar eller missuppfattningar kan ske av den insamlade datan i studien. Dessa tolkningar och analyser ligger sedan till grund för det fortskridande arbetet med uppsatsen (Thomson, 2002). En betydelsefull aspekt för att undvika feltolkningar är att i en intervjusituation försöka identifiera det outsagda som kanske inte framkommer lika tydligt i en intervju (Bryman, 2002). För att förbättra tolkningar i det analytiska arbetet i uppsatsen har vi tillsammans med vår handledare diskuterat olika slutsatser som vi gjort i framtagande av material och data till vår studie. Det går dock inte att utesluta att vi exakt har tolkat den absoluta sanningen korrekt men i den mån det finns någon sanning så är det fullständigt våra egna tolkningar och analyser som ligger till grund för detta arbete. Enligt Bell (2000) är det i en vetenskaplig studie relevant att bedöma om källan man använder som teoretisk ram har ett anseende i forskarvärlden och om forskaren är citerad av andra forskare i deras litteratur. Det är även viktigt att ta med referenser som belyser den aktuella utvecklingen inom forskningsvärlden (Bell, 2000). I vår studie har vår strävan varit att använda de mest aktuella, tillförlitliga och relevanta källor som finns att tillgå. Det kan dock påtalas att det är fullt möjligt att vi har missat någon relevant källa som borde varit med i studien. 2.4 Förförståelse Med begreppet förförståelse är innebörden att en viss prägling av livet gör att människor blir påverkade av den individuellt uppfattade uppväxt som varje individ i sig själv besitter. Det kan byggas upp olika uppfattningar som påverkar interaktion mellan individer i samhället. 12

13 Denna prägling tränger därmed in och kan påverka en studies utformning och tolkningsarbete som processarbetet består av under ett uppsatsarbete. En medvetenhet av denna påverkan är viktig att ha i baktanken för att undvika eller minimera risken av subjektivitet under en uppsats gång (Thomsson, 2002). Under vårt uppsatsarbete har vi ständigt bearbetat våra egna präglingar av livet genom att tillsammans med vår handledare diskutera uppsatsen på ett öppet sätt. Vår förhoppning är därmed att den ökade medvetenheten har förbättrat kvalitén på denna uppsats. 2.5 Etik I en forskningsstudie är det viktigt och betydelsefullt att alla respondenter känner till studiens syfte och hur den insamlade datan kommer att användas. Andra viktiga aspekter är att intervjuerna bygger på frivillighet och att det går bra att avstå från att svara på någon fråga om respondenten vill det. Det är också viktigt att informera respondenterna om att det inspelade materialet endast ska användas till studiens syfte. (Bell, 2000) I vår studie skickade vi ut information om syftet med studien och tillvägagångssättet i processarbetet. Vi frågade vidare om vi fick använda allt insamlat material för studiens syfte och alla respondenterna gav sitt medtycke. Alla deltagarna har frivilligt ställt upp i studien och detta tolkar vi som att de finner att studien är intressant och ligger i linje med respondenternas arbete som chefer och ledare. Efter studiens avslut så har vi förstört all inspelad data som vi har använt till studien i överenskommelse med alla respondenterna i studien. Kvale (1997) menar att ett problem vid förfrågan av respondenter i en studie kan vara om en överordnad chef har samtyckt till studien. Detta kan innebära att ett tryck läggs på underordnade medarbetare som känner sig underförstått tvingad till att delta i en undersökning (Kvale, 1997). I vår undersökning skickade vi först en förfrågan till HR- staben där vi undrade om de hade några förslag på intresserade deltagare i studie. Efter denna förfrågan gav HR-staben oss åtta namn på deltagare till studien och alla dessa deltog till slut i studien. Det kan dock inte uteslutas enligt vår mening att respondenterna kände en press på sig att deltaga i studien eftersom en högre chef hade rekommenderat deras namn. Efter intervjuerna uppfattade vi själva att alla respondenterna fann det stimulerande att delta i studien. Vi har valt med hänsyn till studiens deltagare och deras integritet att inte nämna dem med varken namn eller kön. Med denna genusneutralitet vill vi avskriva den eventuella förförståelse som läsaren kan tillämpa på studien. 13

14 2.6 Validitet och reliabilitet Med validitet menas om det går att utröna om slutsatserna som genereras i studien hänger ihop i en genomgående och röd tråd genom uppsatsen och därmed kan betecknas som giltiga. (Bryman, 2002) I vår studie så går det inte att utesluta att vi som forskare har tolkat svaren på ett annorlunda sätt en vad någon annan skulle ha gjort. Därmed så är det inte säkert att resultaten blir likadant om någon annan skulle genomföra samma studie eftersom våra intervjurespondenter får betecknas som unika vid just våra intervjuer (Kvale, 1997). Med teoretisk mättnad menas att man har gjort tillräckligt många intervjuer så att det inte tillkommer nya svar från respondenterna (Bryman, 2002). Detta var något som vi upplevde att vi har uppnått med de åtta intervjuer som gjorts eftersom vi fick känslan efter våra sista intervjuer att det inte tillkom ny data som berikade studien vidare. I resultatet fann vi att alla intervjudeltagarna svarade ungefär med samma ord på en del frågor. Detta misstänker vi kan ha att göra med att cheferna arbetar efter samma riktlinjer som ges inom den offentliga sektorn inom SUS- sjukvårdsområde utbildningsmässigt. Om detta är bra eller dåligt är svårt att avgöra men det är möjligt att det är en svaghet med vår studie att respondenterna svarade kanske samstämmigt rutinmässigt på en del frågor. 14

15 3 Teoriavsnitt I detta avsnitt redogörs först för grundläggande motivationsterori för att sedan gå vidare med Self- Determination teorin som vi i tidigt skede hade som utgångspunkt inför denna studie. Efter att ha genomfört intervjuer inom SUS har vi sedan gjort en teorisökning för att leta fram relevanta teorier till denna studie som bäst kan förklara de svar vi fått i intervjuerna angående fenomenet motivation. Först redogörs motivationsteori för att sedan beskriva kommunikation, delaktighet, ledarskaps, och strukturteori. 3.1 Motivationsteori Motivation berör de aspekter av aktiviteter och intentioner som formas av individen genom uppfattningar av omgivningen samt den sociala kontexten den befinner sig i. Motivation är en högt värderad faktor för de konsekvenser som motivationen kan generera. Mestadels skiljer man på primär och sekundär motivation. Med primär motivation menas att den är biologiskt betingad sätt genom att grundläggande behov tillfredsställs: till exempel genom att stimulera hunger, smärtundvikande handlingar samt den sexuella drivkraften som finns hos människan. Sekundär motivation innebär är motivationen hos individen blir formad genom en social verklighet som berör alla, men även kulturella aspekter i omgivningen kan påverka den sekundära motivationen. (Gagnè & Deci, 2000) Trots en del meningsskiljaktigheter om begreppet motivation finns det ett perspektiv på att motivation kan ses som ett individuellt fenomen då varje individ är unik i sin egen person. Människor har olika behov, värderingar, attityder och mål och detta påverkar motivationen tillsammans med bakomliggande individuell historia. (Mitchell, 1982) Vad som tydligt kan utrönas av den ovanstående definitionen är att motivationsbegreppet inte är ett entydigt begrepp utan har flera olika innebörder. Atkinson (1964) menar att motivation är en slags uppväckandeprocess i en bestämd och fastlagd riktning. Människor kan även bli motiverade för att de finner en situation värdefull eller för att de uppfattar en stark påverkande kraft. Individer kan prestera bättre för att de känner en frivillig hängivenhet som kommer från en inre drivkraft som bygger på frivillighet och av känslan att kunna påverka. (Gagnè & Deci, 2000) Det som är betydelsefulla nyckelkriterier för Self Determination teorin (Gagnè & Deci, 2005) 15

16 är skillnaden mellan kontrollerad motivation och autonom motivation. Med autonom (inre) motivation menas att individen känner att den har egen inre frihet att vara med och påverka sin situation så att en känsla av självvald autonomi upplevs. Genom autonom motivation kan individen uppleva en självständighet som uppkommer ur att individen finner glädje och intresse i sin arbetsuppgift. (Gagnè & Deci, 2005) Kontrollerad (yttre) motivation är motsatsen till autonom motivation, vilket innebär att individen blir påverkad av yttre faktorer. Individen kan uppleva ett tvång att genomföra en uppgift som den egentligen inte vill eller har lust till. Som en följd till detta kan en känsla av maktlöshet infinna sig och det upplevs inget riktigt intresse för att genomföra uppgiften. En yttre påverkan kan till exempel vara att använda belöning i form av pengar som motivation. Slutsatsen som kommer fram i essensen av detta resonemang är att själva drivkraften inte är kontrollerad av belöningar även om belöningar inte är en obetydlig faktor i sammanhanget. (Gagnè & Deci, 2005) Internalisering är ett begrepp som innebär att företagets mål stämmer överens med individens mål och intresse kan påverka den yttre motivationen vilken uppfattas som påtvingad övergå till att bli en internaliserad yttre motivation. En internalisering kan även ske genom att en individ kan uppleva att företaget värderingar och regler upplevs som positiva och inte negativa. (Gagnè & Deci, 2005) 3.2 Kommunikation i organisationerna Enligt Jansson (2009) är begreppet kommunikation mångtydigt men det går att identifiera en rad centrala punkter som kommunikation består av. Innebörden är att kommunikation handlar mer om en process än ett tillstånd och att en interaktion mellan minst två individer bör uppstå för att det ska innefatta kommunikation. På så sätt är kommunikation ett mellanmänskligt samspel mellan olika individer. (Jansson, 2009) Kommunikation består till grunden av information där två eller flera individer påverkar varandra genom samverkan och sedan kan parterna efter kommunikation bekräfta varandra. Mötet där kommunikationen utspelar sig kan ske via tal och skrift samt även genom kroppsrörelser och ansiktsuttryck. De förväntningar som individer tar med sig i processen vid kommunikationen kan påverka utfallet vid själva kommunikationen där olika värderingar möts. (Nilsson & Waldemanson, 2011) 16

17 Kommunikationen består av två fundamentalt betydelsefulla aspekter nämligen talet som är ett uttryck från individen i kommunikationsprocessen och lyssnandet som sker genom att mottagaren avkodar sändarens uttryck. Som ledare är det viktigt att poängtera betydelsen av en bra kommunikation är att kunna lyssna eftersom individen har en förmåga att under samtalet tänka på vad den ska säga själv i nästa replik istället för att lägga allt fokus på att avkoda och tolka sändarens budskap. (Nilsson & Waldemanson, 2011) I ett kommunikativt ledarskap är det viktigt att verka för en ansats och strävan mot en tydlighet ut mot organisationen. Ett tydligt ledarskap är en nödvändighet för att utföra ett effektivt utvecklingsarbete inom organisationen för att nå ett positiv resultat och välbefinnande för organisationen. Även om en strävan finns att vara tydlig som ledare kan det dock förekomma situationer där ledarskapet kan föregås av en otydlighet och detta kan i sin tur påverka den psykosociala hälsan i organisationen. En kommunikativ och tydlig ledare vet vad medarbetarna vill ha, vilka mål som gäller samt förutsättningarna för dessa och genererar på så sätt en mer motiverad arbetsstyrka. Medarbetarna vinner bättre hälsa, självkänsla och motivation, då de känner att de vet varför uppgifter måste utföras och får återkoppling av ledaren. Återkoppling är inte beröm, utan både ris och ros. Därför är tid och plats viktigt när ledaren ger en medarbetare återkoppling. (Fiskerud & Segerfeldt, 2005) Feedback är ett begrepp som kan tolkas som en återkoppling i ett samtal som har skett mellan två individer. Återkopplingen blir ett kvitto och bekräftelse på att en förståelse och överenskommelse har uppnåtts under det kommunikativa samtalet. Dialog genom återkoppling är ett effektivt arbetsredskap för att lyfta fram och utveckla medarbetarkompetensen inom organisationen. Bekräftelse handlar om att observera varandra som individer. När bekräftelse nämns pratas det oftast inom organisatoriska sammanhang om hur väl en individ har skött sina arbetsuppgifter. (Nilsson & Waldemanson, 2011) Studier som har gjorts av forskare visar att just feedback är en faktor som kan påverka den inre och yttre motivationen i olika riktningar beroende på hur den uppfattas av individen. Om den uppfattas som negativ så kan detta skapa en yttre motivation eller omotivation. (Gagnè & Deci, 2005) 3.3 Delaktighet i organisationerna Moderna organisationer strävar efter att inte bara investera i personalens utveckling utan att även höja medarbetarnas inflytande genom en ökad delaktighet i organisationen. Att öka 17

18 delaktigheten i organisationen är att delge medarbetarna information samt att uppmuntra till självständighet där arbetsuppgifter drivs. Genom att medarbetarna i organisationen ges större chans till självständighet inom ramen för organisationens verksamhet är det viktigt att framkalla en känsla av att medarbetarna kan påverka utvecklingen av organisationen. (Bolman & Deal, 2005) En aspekt som det bör reflekteras kring, gällande en större delaktighet i organisationerna, är att det i själva verket kan vara en uppbyggd illusion av delaktighet som förekommer istället. Det kan mycket väl dölja sig ett kontrollbehov av verksamheten som ligger bakom det uttalade syftet med en ökad delaktighet i organisationen. Den ökade delaktigheten kan förekomma genom att medarbetare får större ansvar för att driva olika frågor som stämmer överens med verksamhetens mål. Konsensusbeslut i gruppen översätts sedan till regler och procedurer för organisationen, där igenom kan självständigheten för individerna i organisationen upplevas som minskad. (Wilson, 2008) Delaktighet ger möjlighet till förnyelse och omväxling, och kan även bidra till att skapa en större ansvarskänsla i organisationen Det ger också medarbetarna insyn och förståelse samt att det kan underlätta och avlasta chefen i sitt arbete, detta i sin tur motiverar medarbetarna. Om delaktigheten ska lyckas fullt ut måste medarbetarna få befogenheter att självständigt arbeta och ta ansvar för sin arbetsuppgift. Det är viktigt att som chef och ledare stötta medarbetare som vill ta ett större ansvar i organisationen samt att uppmuntra medarbetarna i deras arbete. (Thylefors, 1991) 3.4 Ledarskapet i organisationerna Traditionellt sett brukar en ledare ses ur ett ensamhetsperspektiv där ledarskapet till stor del utövas genom chefskapet. Ledarskapet har dock en innebörd som omfattar mycket mer och ledaren bör inte betraktas som en oberoende aktör, utan istället som en individ som är delaktig i organisationens utformning och utveckling. Ledarskapet handlar inte bara om vad ledaren gör utan också vad som sker i relationerna med organisationen och omgivningen. Ledarskapets handlingar ger upphov till reaktioner i organisationen som i sin tur påverkar ledarens möjligheter till fortsatt verkan inom organisationen. (Bolman & Deal, 1995) Ett modernt ledarskap betraktas utifrån kriteriet att en ledare ska driva förändringsprocesser, inspirera medarbetarna och medverka till att förbättra organisationen så att verksamhetens mål uppnås. Genom ett transformellt ledarskap som lägger fokus på ömsesidiga mål och 18

19 medarbetarnas behov skapas en grund för delaktighet med sociala behov som värdegrund. Detta medför att ledaren bör uppvisa en ödmjuk inställning till att vara öppen för nya idéer som skapar en drivkraft till organisationen. (Nilsson & Waldemanson, 2011) 3.5 Struktur Jackson & Carter (2002) talar om fysisk struktur. Med fysisk struktur menas hur en organisation byggs upp med hjälp av ansvarsområden mellan individer, vilket i sin tur ger ett visst stöd och ramverk för verksamheten. Den fysiska strukturen ger oss en tillåtelse att skapa en slags ordning i vår värld och organisation. Genom att strukturera en verksamhet eller organisation kan man underlätta och ge en ram till organisationen. Grundtanken med struktur är att möjliggöra en tydligare ram för måluppfyllelse för att konkretisera organisationen. Strukturen kan även skapa begränsningar i organisationen eftersom alternativa uppbyggnadssätt nedprioriteras för att ge företräde åt den valda strukturen. Struktur skapar vidare ordning och hjälper människor att agera på ett visst sätt utifrån strukturen i organisationen. Hur organisationen än väljer att skapa sin organisation så kommer den att skapa ett betydande inflytande på hur individerna i organisationen kommer att agera och bete sig under de förutsättningar som strukturen tillåter i organisationen. (Jackson & Carter, 2002) Organisationens struktur utvecklas genom en interaktion som sker mellan individerna i organisationen, och genom de beslut som görs i en verksamhet genererar en effekt som skapar struktur. Denna utveckling gör efterhand att möjligheterna för vissa aktiviteter ökar i organisationen och andra aktiviteter minskar efterhand. Det kan även uppstå partiell struktur i organisationen då grupperingar inom organisationen har olika fokus på vilka aktiviteter som ska bedrivas i verksamheten. Detta kan skapa ett maktspel i organisationen och utfallet av maktspelet påverkar utvecklingen i den framtida organisationen. (Hamrefors, 2009) Med struktur kommer som en naturlig följd att en organisation organiseras hierarkiskt att en ledare får en viss befogenhet att utöva sitt ledarskap och detta kan förklaras med att en maktposition uppstår i en ledares befattning. Makt kan beskrivas som en fallenhet att göra på sitt eget sätt enligt egen vilja även om den strider mot andras uppfattningar av verkligheten. (Wilson, 2008) Det kan vidare poängteras att utan struktur skulle det inte existera någon organisation överhuvudtaget. Strukturen fyller alltså en viss funktion i skapandet av en organisation och betydelsen av den ska inte underskattas. Strukturen är innebörden av upplevelsen och 19

20 meningskapas utifrån individens erfarenheter. (Jackson & Carter, 2002) 3.6 Situationsanpassat ledarskap Olika situationer kan uppstå i en ledares arbete och då kan det medföra att ledaren behöver situationsanpassa sitt ledarskap. Ett effektivt ledarskap är således beroende av ledarens förmåga att anpassa sig till situationer och reagera med en anpassad ledarskapsstil för att bemästra en uppkommen situation. (Wilson, 2004) Hersey, Blanchard och Johnson (2001) skriver i deras bok om situationsanpassat ledarskap att alla individer motiveras av olika saker vid olika tillfällen, vilket medför att man som ledare måste anpassa sitt ledarskap efter varje given situation och person. De tillägger att det är viktigt för en ledare att veta vad som motiverar och driver deras anställda och medarbetare, de kan inte bara gissa sig fram. Genom att ge medarbetarna lite mer av vad de vill ha kan man driva på deras effektivitet. (Hersey et al., 2001) Hersey et al. hänvisar till McGregors teorier om X och Y. X-teorin tar för givet att människor vill bli styrda och inte vill ha något ansvar samt att de blir motiverade av pengar och eventuella hot om straff. De ledare som leder efter X-teorin anser att extern kontroll är nödvändigt för att ha hand om opålitlig och oseriös personal. Y-teorin anser däremot att gemensamma mål för arbetsgrupper och verksamhet driver människorna framåt. Den motiverade personalen ger hög produktivitet och att medarbetarna gladeligen kommer till arbetet varje dag. Det finns inget bra och dåligt alternativ av dessa teorier utan de är kombinerade en formel på att individer upplever olika saker på olika sätt. Vart de olika individerna befinner sig i formeln ges olika grunder på vad som krävs av ledaren. (Hersey et al., 2001) 20

21 4 Resultatet av undersökningen Som underlag för denna studie har vi genomfört semi-strukturerade intervjuer med åtta områdes- och vårdenhetschefer på SUS mellan den 10 november och den 15 december. Intervjuerna har skett på intervjudeltagarnas arbetsplatser tillsammans med en eller två forskare, och har spelats in för att därefter bli transkriberade. Intervjuerna är strukturerade i samtal kring olika ämnen som vi forskare bestämt i förhand. Ämnena berör aspekter som påverkan, förväntningar, utövande och organisation. Vid intervjuerna har alla intervjudeltagare fått fundera och svara på frågor kring ovannämnda ämnen. Därefter har vi forskare ställt olika följdfrågor för att få intervjudeltagarna att gå på djupet i sina svar och resonemang. Det finns tydliga samband mellan intervjuerna som vi därefter har kategoriserat genom vårt analysarbete. Vi har transkriberat intervjuerna och när dessa varit avklarade har några olika gemensamma nämnare dykt upp i nästan alla intervjuer. Presentationen av intervjuerna är därefter upplagda så att de faller in under dessa gemensamma nämnare. De teman som vi har identifierat kopplat till motivation är kommunikation, delaktighet, anpassning, drivkraft och till sist struktur. Resultatet kommer sedan att knytas samman med den teori som vi har redogjort för tidigare, samt analyseras och slutligen diskuteras därefter. Anledningen till detta upplägg av resultatet är förhoppningen att det ska underlätta för läsaren att få en bättre helhetsbild. 4.1 Presentation av intervjudeltagarna Som tidigare beskrivit har vi intervjuat åtta områdes- och vårdenhetschefer på olika kliniker inom SUS. Intervjudeltagarna kommer att benämnas som Chef 1 till Chef 8 beroende på ordningen som de intervjuats i, för att låta deltagarna vara så anonyma som möjligt. Nedan följer en kortare redogörelse om chefernas ansvarsområde inom den egna organisationen. Genom redogörelsen vill vi visa på att cheferna leder genom åtta olika organisationer och vår tanke är att detta kan påverka deras svar, och därmed är det relevant att beskriva detta nedan. Det alla cheferna har gemensamt är att de ansvarar för ekonomi, personal och verksamhetsutveckling. Chef nr 1: Beskriver sig vara chef för 120 personer på sin enhet som har lika stor bemanning på natten som på dagen. Chef 1 är chef över all personal och har tre biträdande vårdenhetschefer som har ansvar över vars en grupp på ungefär 35 personer. Det är Chef 1 som leder över de biträdande vårdenhetscheferna och säger sig ha ett helhetsperspektiv, vilket 21

22 uttrycktes under intervjun. Chef nr 2: Är chef över 180 anställda på avdelningen där Chef 2 och medarbetarna befinner sig i samma lokaler. Kliniken har hand om mycket svåra sjukdomsfall, vilket innebär att all personal har en allmän eller generell inriktning som sin tur ger kompetens inom alla områden. Chef nr 3: Chef 3 är ansvarig för personal, budget och utveckling av verksamheten. Avdelningen är en dygnet runt -verksamhet och de måste ständigt ha full bemanning för att verksamheten ska kunna bedrivas. På avdelningen finns det åtta vårdplatser och det innebär en stor personalbemanning på 80 anställda som krävs för att driva verksamheten. Chef nr 4: Tjänstgör som områdeschef och arbetade innan dess som enhetschef. Detta innebär att Chef 4 ansvarar för den vårdrelaterade sidan inom sitt ansvarsområde i organisationen och har ett övergripande ansvar för personal, ekonomi och utveckling inom ett antal kliniker. Chef nr 5: Ansvarar för en enhet där de har ett delat ledarskap som kan beskrivas som parledarskap. Chef 5 har ansvar för personal, ekonomi samt verksamhetsutveckling och parledarkollegan är ansvarig för det medicinska perspektivet. Parledarskapet innebär att de är insatta i alla frågor tillsammans och att de ersätter varandra när någon av dem är borta. Enheten består av totalt 125 medarbetare som Chef 5 är ansvarig för. Chef nr 6: Är ansvarig för 67 anställda, sammantaget i Malmö och Lund. Enheten är en helt intäktsfinansierad verksamhet och intäkterna bekostar alla omkostnader som verksamheten har. Chef nr 7: Arbetar på en klinik bestående av fyra vårdelningar samt en mottagning i Malmö och tre vårdavdelningar samt en mottagning i Lund. Chef 7 ingår i en del av klinikledningen och detta medför en stor insyn och möjlighet till påverkan på kliniken inom SUS. Chef 7 är ansvarig för mottagningen i Malmö och har även ansvar för övergripande uppgifter inom själva kliniken. På mottagningen i Malmö där det finns 30 anställda. Chef nr 8: På kliniken finns det 120 medarbetare och Chef 8 är enhetschef på mottagningen för en arbetsgrupp på 19 medarbetare. Arbetsgruppen består av operationspersonal och vårdpersonal. 22

23 4.2 Intervjuerna Här efter följer nu en presentation av intervjuerna sammankopplade med teorin och därefter en analysering. Presentationen är strukturerad efter de ämnen som dök upp under intervjuerna, och där vi funnit att flera intervjudeltagare talat om samma saker har vi försökt analysera resultaten ihop Kommunikation Kommunikation har benämnts av alla intervjudeltagare att vara en av nycklarna för att motivera sina medarbetare. Chef 4 berättade att kommunikationen hjälper till att öppna upp organisationen, så att man som ledare kan förklara vad som förväntas av medarbetarna, och gör den tydligare så att missförstånd inte sker lika lätt. Det är lika viktigt att berätta och förklara för sina medarbetare som det är att lyssna, förklarar Chef 3. Detta är återkommande i alla intervjuer. Kommunikation är det viktigaste och det är väldigt lätt att missförstå varandra menar Chef 7 och att motivera medarbetarna, se hur dem mår och ha samtal med dem om de inte mår bra och att peppa dem är jätteviktigt. Det är just med kommunikationen och att vara tillgänglig för medarbetarna som våra intervjudeltagare får kunskap om hur personalstyrkan mår. Bland annat säger Chef 3 att dörrarna här står alltid öppna för samtal och synpunkter, och det är något som värderas högt av både oss och medarbetarna. Kommunikation innefattar sändare och mottagare på båda håll i ett samtal. Nilsson & Waldemanson (2011) talar om vikten att lyssna för att skapa en bra kommunikation. Genom kommunikationen kan man sträva mot ett tydligt ledarskap där ledaren vet vad medarbetarna vill ha samt vilka mål som gäller och hur man når dessa för att motivera arbetsstyrkan (Fiskerud & Segerfeldt, 2005). Fiskerud & Segerfeldt menar att detta genererar förbättrad hälsa, självkänsla och motivation för medarbetarna då de upplever ett syfte med sina arbetsuppgifter. Gagnè & Deci (2005) talar om att individen kan uppleva en autonom motivation genom att få vara med och påverka sin arbetssituation. Detta menar dem ger en ökad inre frihet och känsla av självständighet. Precis som cheferna berättar är det ytterst vikigt med kommunikationen i ett ledarskap. Som både Fiskerud & Segerfeldt och cheferna nämner är det via kommunikationen som man utvecklar och fördjupar sitt ledarskap, genom att lyssna på sina medarbetare samt inbjuda till en öppenhet. Detta för att få reda på vad medarbetarna behöver i sitt arbete för att bli motiverade. Som Gagnè & Deci talar om medför detta en känsla av autonomi för individerna i 23

24 arbetsgrupperna. Detta leder i sin tur till att de finner intresse i sin arbetsuppgift samt att självständigheten ökar. Flera av intervjudeltagarna talar om bekräftelse som motivationsfaktor där självkänslan stärks, Jag försöker att se alla medarbetare genom att ställa personliga frågor som bekräftar de som människor och det försöker jag tänka på berättar Chef man vill ju bli uppskattad och få bekräftelse på vad man gör, att bli sedd och då är det att bli bekräftad och det är både på gott och ont säger Chef 2 och menar att det lätt blir att de individer som hörs och syns mest är de som får mest bekräftelse. Bekräftelse kan uppstå ur kommunikationen vid ett samtal. Oftast kopplas återkoppling och bekräftelse ihop då de uppmärksammar arbetsutförandet. Genom att bekräfta en annan individ får denna person ett kvitto på sina gärningar. (Nilsson & Waldemanson, 2011) Som vi tolkar både intervjudeltagarna och Nilsson & Waldemanson stärker bekräftelsen självkänslan. Det är intressant att de som hörs och syns mest är de som får mest bekräftelse, men detta antar vi vara grundat på att det är lättare att ge kvitto på något som syns än något som inte lyfts fram på samma sätt. I övrigt nämns kommunikation som feedback i intervjuerna. Bland annat Chef 1 säger Jag är jättenoga med att återkoppla både positiv och negativ feedback och menar därefter att konstruktiv feedback ger utmaningar på arbetet åt medarbetarna. Bland annat är feedback från anhöriga till patienterna mycket givande och drivande, speciellt på avdelningar med mycket sjuka patienter. Flera av intervjudeltagarna nämner tydligt ledarskap som en viktig faktor för att motivera sina medarbetare, att man genom dialoger förmedlar en tydlig bild av vad som gäller. Chef 2 säger: det måste finnas någon som visar vägen och ger en tydlig struktur och väg. Att den vägen är tydlig för alla och att man visar att vi är på väg mot målen och detta är nästa steg. Chef 5 nämner även att tydligare kommunikation ger en tydligare ledarroll, både officiellt och inofficiellt. Viktigt är också att synliggöra återkoppling genom att förmedla statistik på ett sätt som alla förstår sig på. Statistiken, förklarar Chef 6, gör att alla förstår sin roll i uppdraget och att alla individer känner att de har stor betydelse för arbetet. Feedback är ett begrepp på återkoppling mellan två individer. Återkopplingen blir som tidigare nämnt av Nilsson & Waldemanson ett kvitto på arbetsinsatsen och på så sätt en bekräftelse för densamma. Med denna dialog av återkoppling kan man lyfta fram vad individen kan utvecklas på samt hur väl individen skött sina arbetsuppgifter (Nilsson & 24

25 Waldemanson, 2011). Strävan mot tydlighet kan ske via feedback, då ledaren får tillfälle att förklara situationer och arbetssätt. Fiskerud & Segerfeldt skriver om att en tydlig ledare vet vad medarbetarna vill ha, vilka mål samt förutsättningar som gäller och det ger därmed ökad motivation till de anställda. De är även noga med att påpeka att återkoppling inte är beröm utan ris och ros (Fiskerud & Segerfeldt, 2005). Precis som Chef 1 nämner måste det ges konstruktiv feedback vilket vi tolkar med Fiskerud & Segerfeldt att återkoppling inte alltid handlar om positiva aspekter. Konstruktiv feedback tar upp både positiva och negativa aspekter vilket enligt Chef 1 ger medarbetarna utmaningar i arbetet. Nilsson & Waldemanson menar att återkopplingen ger individen möjlighet att utvecklas i sitt arbete. Fiskerud & Segerfeldt talar om tydliga ledare som vet vad individerna vill ha, en tydlighet som utmärker sig genom feedback. Intervjudeltagarna har varit mycket noga med att förklara att de vill vara tydliga ledare, för att medarbetarna ska få en tydligare bild utav vad som gäller. Detta menar vi visar på att intervjudeltagarna använder sig av feedback för att bli tydligare ledare som underlättar för medarbetarna och samtidigt ger dem möjlighet att utvecklas.... jag behöver inte sitta inne med alla svaren... säger Chef 8, något som också nämns i flera av de andra intervjuerna. Som ledare och chef är man inte felfri, vilket påpekas av bland annat Chef 5, det är bättre att vara ärlig mot medarbetarna och be att man får återkomma efter att ha letat efter svaret. Chef 6 tar också upp ärlighet i kommunikationen... det är en viktig sak, ärlighet, och inte linda in någonting, men man måste vara bered på hur mottagaren reagerar, respekt och ärlighet för människan och funktionen.. Gagnè & Deci (2005) visar på att feedback kan påverka den inre och yttre motivationen i olika riktningar, helt beroende på hur den uppfattas av individen. Ifall den uppfattas som negativ kan detta yttra sig i en yttre motivation eller omotivation (Gagnè & Deci, 2005). Nilsson & Waldemanson påpekar att de förväntningar som en individ tar med sig i kommunikationsprocessen kan påverka utfallet av kommunikationen där olika värdegrunder möts. Ärligheten i feedback kan vara hård ibland, samtidigt som den är nödvändig. Detta säger både vissa av intervjudeltagarna och teorierna. Nilsson & Waldemanson talar om förväntningar som påverkar samtalets utfall då olika synsätt och värdering möts. Detta anser vi kommer tillbaka i det Chef 6 säger om att vara beredd på hur mottagaren reagerar. Som Chef 8 nämner 25

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Maslows behovstrappa.

Maslows behovstrappa. Maslows behovstrappa. Behovstrappan används för att beskriva och förklara hur vi människor prioriterar mellan våra olika behov. Vi tillgodoser våra behov i en viss ordning, menar Maslow. Först kommer de

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Vill du bli bättre på att förstå och hantera mellanmänskliga friktioner och konflikter på arbetsplatsen? Förbättra din förmåga att förebygga konflikter?

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

CHEF OCH LEDARSKAP. Sida 1

CHEF OCH LEDARSKAP. Sida 1 CHEF OCH LEDARSKAP Sida 1 GISLAVEDS KOMMUNS LEDNINGSVISION Som chef i Gislaveds kommun står du för skillnaden mellan en fungerande verksamhet och en mycket bra verksamhet. I ditt ledarskap är du modig

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera Boksammanfattning Konsten att få andra att prestera Konsten att få andra att prestera är framför allt ett användbart verktyg för dig som vill utveckla dig själv och dem du leder. Med hjälp av både skisser

Läs mer

Vad förväntar sig följarna av sina chefers ledarskap?

Vad förväntar sig följarna av sina chefers ledarskap? Institutionen för Service Management KSKK01 SM: Examensarbete för kandidatexamen (15hp) Vad förväntar sig följarna av sina chefers ledarskap? Grupp 72: Ellinor Johansson Elina Nilsson Hanledare: Johan

Läs mer

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV 8 dagar med förändringskunskap och processverktyg, 2015-2016 Tror du att: Lärande och utveckling är nödvändigt för att hantera krävande uppgifter

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter Västra Götalandsregionens regiongemensamma Chefsutvecklingskarta Målgrupp Förvaltningschef Områdeschef Chef över chef 1:a linjens chef Stabschef P r o Västra Götalandsregionens introduktionsprogam Kvalificerat

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin

Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin Ledarskap och hälsa Resultat från forskning inom regionen Lotta Dellve, docent Arbets-och Miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ledare och medarbetare skapar tillsammans en hälsofrämjande arbetsplats!

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Utvecklingssamtal. En introduktion för chefer. Kompetensforum vid Uppsala universitet

Utvecklingssamtal. En introduktion för chefer. Kompetensforum vid Uppsala universitet Utvecklingssamtal En introduktion för chefer Kompetensforum vid Uppsala universitet Innehållsförteckning Inledning... 5 Syfte och innehåll... 5 Varför utvecklingssamtal?... 5 Utvecklingssamtal en del

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Organisation Individ och grupp

Organisation Individ och grupp Organisation Individ och grupp Gruppdynamik och kommunikation IEI / Företagsekonomi Linköpings universitet Birgitta Sköld HT- 2011 Dagens föreläsning Syfte: Att ge förståelse för gruppdynamik och kommunikation

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 83, 33, 25, 8 DEFINITION, TEORI OCH CENTRALA BETEENDEN Catrin Johansson Vernon D. Miller Solange Hamrin CORE COMMUNICATION, ORGANIZATION, RESEARCH, EDUCATION DEMICOM DEPARTMENT

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Nästan hälften vill dela på ledarskapet

Nästan hälften vill dela på ledarskapet Fyra av tio chefer delar i någon mån på ledarskapet, eller har någon gång gjort det. Och de som har delat på chefskapet är positiva! Det visar den enkät som LOOP gjort bland några av våra läsande chefer.

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig -

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig - November 2013 januari 2014 Projektmedarbetare Jonas Johansson & Jessika Dahl Gidlund Uppdragsgivare: Eva Fors utbildningschef Nordanstig kommun Presentation - Utbildningskommun Nordanstig - Samverkan mellan

Läs mer

Ledarskapsutbildning 5 dagar

Ledarskapsutbildning 5 dagar Ledarskapsutbildning 5 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

FÖR FÖRBUNDSCHEFER. Utgångspunkter Utbildningen kommer att vara upplagd i fyra olika men sammanflätade delar.

FÖR FÖRBUNDSCHEFER. Utgångspunkter Utbildningen kommer att vara upplagd i fyra olika men sammanflätade delar. UTVECKLINGSPROGRAM FÖR FÖRBUNDSCHEFER Bakgrund Nationella rådet och Samordningsförbundet Göteborg Hisingen, DELTA erbjuder tillsammans med Framtidens Ledare vid Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer en nationell inriktning Frågor och svar om kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer Varför behövs kompetensprofiler? Syftet med kompetensprofilerna

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

UTBILDNING: Leda människor i projekt

UTBILDNING: Leda människor i projekt UTBILDNING: Leda människor i projekt Introduktion Kursen ger projektledare en unik möjlighet att utveckla god kompetens i att leda och hantera människor i projekt. Kursen ger dig insikter, väl beprövade

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Motivation och drivkrafter

Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -

Läs mer

Lean kommunikation på Universitetssjukhuset i Lund

Lean kommunikation på Universitetssjukhuset i Lund Lean kommunikation på Universitetssjukhuset i Lund Eva Johannesson, kommunikationschef Johanna Davander, kommunikatör Kommunikationsdagarna i Båstad 2009 Fakta om oss 6 700 medarbetare 5,9 miljarder i

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer