Högskolan på Åland serienummer 04/2014. Utbildningsprogrammet för vård. Mariehamn 2014 ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högskolan på Åland serienummer 04/2014. Utbildningsprogrammet för vård. Mariehamn 2014 ISSN 1458-1531"

Transkript

1 Organisationsförändringar i sjukvårdsorganisationer - att använda sjukskötares kompetens som en resurs Marika Lindström Högskolan på Åland serienummer 04/2014 Utbildningsprogrammet för vård Mariehamn 2014 ISSN

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Utbildningsprogrammet för vård Marika Lindström Organisationsförändringar i sjukvårdsorganisationer - att använda sjukskötares kompetens som en resurs Erika Boman, Regina Santamäki Fischer Abstrakt: Sjukvårdsorganisationer är komplexa organisationer. För att kunna möte de krav som ställs på dem, måste de kunna förändras efter nya lagar och förordningar, ekonomiska förutsättningar och att kunna ge patienterna evidensbaserad medicin och vård. Sjukskötare är en stor grupp av personalen och genom att använda deras kompetens kan förändringen gå lättare att genomföra. Syftet med studien var att beskriva faktorer som möjliggör för en avdelning inom sjukvården att genomföra förändringar, genom att använda sig av sjukskötares resurser. Studien är en litteraturstudie som avsåg att undersöka aktuell och relevant forskning i ämnet samt sammanställa litteraturen i enlighet med Friberg (2006). I studien har 11 vetenskapliga artiklar analyserats. I resultatet har ett tema framkommit - implementeringsredo. Implementeringsredo innebär att avdelningen ska vara klar att genomföra en förändring. Två huvudkategorier fanns i resultatet; avdelningens kultur och vårdkultur samt ledarskap. I avdelningens kultur och vårdkultur ingick värderingar och attityder, samarbete och kommunikation samt kompetens och evidensbaserad vård. I ledarskapet ingick ledarens kompetens i förändringsarbete och att ledaren leder genom att ge förtroende åt sjukskötarna. Slutsatsen är att för att en avdelning ska vara redo för en förändring, bör det upprätthållas en god avdelningskultur, vårdkultur och ledarskap. Nyckelord (sökord): organisationsförändring, organisationsutveckling, sjukskötare och sjukhus Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 04/ Svenska 20 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Health and Caring Sciences Marika Lindström Organizational Changes in Healthcare Organizations - to Use the Skills of Nurses as a Resource Erika Boman, Regina Santamäki Fischer Abstract: Healthcare organizations are complex organizations. To meet the requirements set on the organizations, they have to be able to change according to new laws and regulations, economic conditions and give patients evidence based medicine and care. Nurses are a large group of staff and by using their competence changes can be easier to implement. The aim with the study is to describe factors that enable for a unit in the hospital to implement a change, by using the skills of nurses as a resource. The study is a literature study, which aimed at investigating current research and compiling literature according to Friberg (2006). In the study 11 articles have been analyzed. As a result a theme emerged - implementation ready - with two categories, culture and caring culture and leadership. The category culture and culture care included the subcategories values and attitudes, cooperation and communication and competence and evidence based care. The category leadership included the subcategories leader s competence in changing the work and leaders empowering nurses. Finally, to get a ward ready for change, there should be a good ward culture, caring culture and leadership. Key words: Organizational change, organizational innovation, nurse and hospital Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 04/ Swedish 20 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 1. INLEDNING s Bakgrund s Lagar och förordningar leder till förändringar inom sjukvården s Ekonomiska orsakers inverkan på förändringar s Krav på bättre sjukvård leder till förändringar s Problemformulering s Syfte s Metod s Design s Datainsamling och urval s Analysmetod s RESULTAT s Avdelningskultur och vårdkultur s Värderingar och attityder s Samarbete och kommunikation s Kompetens och evidensbaserad vård s Ledarskap s Ledarens kompetens i förändringsarbete s Ledaren leder genom att ge förtroende åt sjukskötare s DISKUSSION s Metoddiskussion s Resultatdiskussion s Slutsats s. 19 LITTERATURFÖRTECKNING s. 20

5 1. INLEDNING Förändringar sker kontinuerligt inom sjukvården. Förändringarna kan styras av yttre faktorer såsom lagar, förordningar och ekonomiska resurser. Men också av att man inom organisationen vill genomdriva förändring för att förbättra sjukvården så den vilar på en vetenskaplig grund och kommer patienterna tillgodo (Norbäck & Targama, 2009 och Lusardi, 2012). Ur ett ledarskapsperspektiv är det av vikt att genomdriva förändringsarbete effektivt och McSherry m.fl (2012) lyfter fram att det är av vikt att använda sjukskötare i kliniskt arbete för att göra förändringar. Sjukskötare är en stor personalgrupp i sjukvårdsorganisationen och genom att använda sjukskötarens kompetens kan denna resurs tillvaratas. Detta arbete strävar till att beskriva vilka faktorer som möjliggör för en avdelning inom sjukvården att bli redo för förändringar genom att använda sig av sjukskötares resurser. 1.1 Bakgrund Enligt Carlström (2013) sker det en ständig växling mellan stabilitet och förändring i sjukvårdsorganisationer. Förändringar sker genom att gamla arbetssätt bryts ner och ersätts med nya. När ledningen i en organisation vill åstadkomma förändring och utveckling måste det starta med att få medarbetarna att ifrågasätta och ompröva mönster i organisationen (Norbäck och Targama, 2009). Det är ledarna inom sjukvården som ska leda i förändringsarbete och de bör använda sig av sjukskötare, vilken är en stor arbetsgrupp där det finns resurser (McSherry m.fl.,2012 och Lusardi, 2012). 1.1 Lagar och förordningar leder till förändring inom sjukvården Enligt Carlström (2013) och Nyberg (1991) beror förändringar inom sjukvården till en del på yttre påverkningsfaktorer såsom lagar och förordningar. Sjukvården ska följa hälso-och sjukvårdslagen vars syfte är att främja och upprätthålla befolkningens hälsa, välfärd, arbetsoch funktionsförmåga och sociala trygghet, minska hälsoskillnaderna mellan befolkningsgrupperna, sörja för lika tillgång, kvalitet och patientsäkerhet när det gäller den service som befolkningen behöver, öka klientorienteringen i hälso- och sjukvårdstjänsterna och förbättra primärvårdens verksamhetsbetingelser och samarbetet mellan aktörerna inom hälso- och sjukvården, mellan de olika kommunala verksamheterna och med andra aktörer när det gäller att främja hälsa och välfärd och att ordna social- och hälsovården. När en ny lag eller förordning träder ikraft är sjukvårdaren skyldig att implementera den, vilket leder till 5

6 förändringar i verksamheten (Finlex). 1.2 Ekonomiska orsaker leder till förändringar Förändringar inom sjukvården kan också bero på ekonomiska orsaker, att tillgängliga resurser minskar och en omorganisering måste ske (Ernsäter 2008, Carlström, 2013 och Nyberg, 1991). Carlsson (2002) menar att sjukvården strävar till att upprätthålla en god vård, men måste i ekonomiskt svåra tider göra avvägningar vad som är till mest nytta för patienterna. Sjukskötare har enligt Nyberg (1991) en unik kunskap i att förstå perspektivet mellan ekonomi och vård. Enligt Nordström och Wilde-Larsson (2012) har den ekonomiska situationen i dagens samhälle medfört att resurser bör utnyttjas på bästa möjliga sätt och tillvarata de möjligheter som finns. Befolkningsstrukturen ändras och människor blir äldre och det kommer med största sannolikhet att behövas mera sjukvård. Med de resurser som sjukvården har, vad kan göras och vilka möjligheter finns det att tillgå? Enligt Nordström och Wilde-Larsson (2012) handlar det inte främst om att spara pengar, utan att optimera hälsan med de begränsade resurser som finns. Resurser prioriteras till de åtgärder som har bästa effekt på befolkningens hälsa. Att använda resurser rätt handlar om att utvärdera om organisationen arbetar med rätt saker och på vilket sätt den påverkas av strategiska beslut. Det handlar också om verksamheten utförs på rätt sätt (Engström, 2009 & Carlsson, 2002). Det medför att sjukvård måste anpassas efter ekonomiska begränsningar, men ändå försöka att bibehålla en god vård. Sjukvården måste kontinuerligt förändra sitt sätt att fungera. Sjukskötare kan få organisationen att fungera på bästa sättet där man sätter vårdandet i fokus med beaktande av ekonomiska aspekter (Nyberg, 1991). 1.3 Krav på bättre sjukvård leder till förändringar Sjukvård ska idag baseras på evidensbaserad medicin och evidensbaserad vård. I sjukvården fodras en kontinuerlig kritisk bedömning om det kliniska arbetet vilar på en vetenskaplig grund (Nordström & Wilde-Larsson, 2012). Ledare i sjukvården ska sträva till att vården vilar på kunskap och inte på hur man traditionellt har vårdat. Ledare ska också sträva till att implementera evidensbaserad vård (Lavoie-Tremblay m.fl. 2012). Vårdarbete ska skapas utgående från patientens behov och en god vård innebär att det drivs ett systematiskt förbättringsarbete (Nordström & Wilde-Larsson, 2012). Enligt Nordström och Wilde-Larsson (2012) förändras sjukvården kontinuerligt för att fylla funktionen och bidra till god hälsa: förebygga, bota och lindra. Samtidigt ändrar patienters, anhörigas och hela samhällets krav på sjukvården. Förändringar ska sträva till att förbättra sjukvården, för att uppfylla de krav som 6

7 ställs och ge en god vård åt patienterna. Sjukvårdsorganisationen består av fyra delar, vilka ska samarbeta för att det ska bli den bästa sjukvården för patienten. Dessa organisatoriska delar är förvaltning (styrelse, ofta politiskt tillsatt ), administration (chefer), läkekonst (medicin, läkare) och vård (sjukskötare och vårdare). Dessa fyra delar verkar på olika ledarskapsnivåer och ska kunna samarbeta med varandra (Norbäck & Targama, 2009). Sjukskötare är en stor grupp i sjukvårdsorganisationen. En förändring kan innebära en omstrukturering i patientlogistiken och att försöka få bort onödiga arbetsuppgifter som inte gagnar patientarbetet samt att avskaffa dubbelarbete. Det är ofta de små (mikro) förändringarna i det kliniska arbetet som har stor betydelse i att förbättra vården. Att genomföra förändringar är svårt och det misslyckas många gånger (Nordström & Wilde-Larsson, 2012). Enligt Nyberg (1991) är sjukskötare mer intresserade av patientens behov än vad organisationen har för behov. Sjukskötaren har humanitära mål, specialiserad kunskap och sjukskötare är lojala med patienten (Nyberg, 1991). Enligt Nordström och Wilde-Larsson (2012) skapas vårdens kvalitet och säkerhet i allt det kliniska arbetet som pågår, där patienter, närstående och vårdens professionella möts. Sjukskötares huvudsyfte med sitt arbete är att ge god vård åt patienterna (Ernsäter, 2008 och Nyberg, 1991). Målet är ge god omvårdnad genom att stärka patientens resurser, bidra till hälsa och förebygga sjukdom (Ernsäter, 2008). Det finns dock en diskrepans mellan vad professionella vårdare menar med god vård och vad patienten avser (Papastavrou m.fl., 2010). Vid förändringar kan det därför vara av vikt att både sjukskötares och patienters åsikter tas tillvara (Nordström & Wilde-Larsson, 2012). Enligt Needleman och Hassmiller (2009) har sjukskötaren ett brett kunskapsfält och i arbetet ingår kunskapsmässig och organisatorisk kompetens. Sjukvårdens medarbetare anses idag vara en av organisationens värdefullaste resurser och de är dessa personer som avgör om organisationen har en möjlighet att jobba evidensbaserat (Engström, 2009). von Post (2005) beskriver att sjukskötare som "eldsjälar" inom personalgruppen och att de är en förutsättning för att ett projekt ska lyckas. Om sjukskötares kompetens inte tillvaratas och de involveras är förändringsarbete mycket svårt. Sjukskötare har enligt Needleman och Hassmiller (2009) utvecklat kunskap om funktionella och icke-funktionella sjukhussystem. Sjukskötare skapar nya vägar att gå runt dysfunktionella system. Sjukvårdsorganisationer strävar till att höja säkerhet och effektivitet. Sjukskötarna ska ha ett perspektiv av att utveckla sitt arbete och se möjligheter att förbättra det (Lusardi 2012). Enligt Norbäck och Targama (2009) har 7

8 sjukskötare ofta ett koordinerande arbete i organisationen. Sjukskötare är vana att undervisa, koordinera, beskriva och rapportera. De samspelar mellan olika yrkeskategorier och har en positiv bild av att åta sig ledarskapsuppgifter. Enligt Vanhook (2007) kan man använda sig av sjukskötares kompetens för att utveckla nya metoder inom sjukvården. 1.2 Problemformulering Det finns många yttre faktorer som påverkar sjukvården såsom lagar, ekonomi och krav som ställs från patienter, vilket leder till att verksamheten måste förändras. Sjukvården ska jobba evidensbaserat och att ta in den aktuella vetenskapen i vården, vilket leder till organisationsutveckling. Ekonomin är ofta en drivande faktor till förändring och omorganisering. För att åstadkomma en bra och hållbar förändring måste man veta vad en organisation har för verksamhet och hur den fungerar. Sjukvårdsorganisationer är komplexa och svåra att leda. Sjukskötare är en stor grupp av personal, vilken kan vara till nytta vid förändringar. Vid förändringsarbete måste det skapas funktionella system, där patientarbetet är i fokus. God vård och evidensbaserad vård är det som sjukskötare strävar till att ge patienterna. Men det behöver klarläggas vilka förutsättningar det finns att använda sig av sjukskötarna och deras professionella kunskap. 1.3 Syfte Syftet var att beskriva faktorer som möjliggör för en avdelning inom sjukvården att genomföra förändringar, genom att använda sig av sjukskötares resurser. 1.4 Metod Design Studien är en litteraturstudie som avsåg att undersöka aktuell och relevant forskning i ämnet samt sammanställa litteraturen i enlighet med Friberg (2006) Datainsamling och urval Litteraturökning gjordes i Cinahl med begräsningarna Peer Review, publicerad efter 2005 och fulltext. Artiklar i databasen har sökts med sökorden organizational change, nurse och hospital, vilket gav 55 träffar. Av dessa 55 artiklar inkluderades fem artiklar i studien. Nästa sökning gjordes med sökorden organizational innovation, nurse och hospital, vilket gav 14 träffar av dessa inkluderades en i studien. Övriga fem artiklar som inkluderades har sökts 8

9 genom manuell sökning och inkluderats för att de har ett relevant innehåll. Urvalet gjordes genom att anta artiklar som beskriver förändringar i sjukhusmiljö, där man undersöker vilka faktorer som möjliggör förändringar i sjukskötarens arbete. Artiklarna skulle också vara etiskt granskade. Studierna som presenterades i artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa. Nästa steg i studien var avgränsning av materialet med avseende på kvalitet i enlighet med Friberg (2006): fanns det ett tydligt problem formulerat vilken var den teoretiska referensramen ev. vårdvetenskaplig referensram syftet metoden data-analys resultat återkoppling mellan resultat och teoretiskt antagande (Friberg, 2006). Samtliga artiklar sammanställdes i en tabell, bilaga Analysmetod Elva artiklar har analyserats genom att artiklarnas resultatdel lästes igenom flera gånger för att få en känsla vad de egentligen handlar om vilka likheter och olikheter det finns (Friberg, 2006). Efter upprepade genomläsningar framsteg faktorer vilka möjliggör att tillvarata sjukskötares kompetens vid förändringsarbete i sjukvården, dessa kunde sedan kategoriseras i huvudkategorier och subkategorier samt att ett övergripande tema hittades (Friberg, 2006). 9

10 2. RESULTAT Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som möjliggör för en avdelning inom sjukvården att genomföra förändringar, genom att använda sig av sjukskötares resurser. Analysen resulterade i ett övergripande tema: implementeringsredo. Avdelningens kultur och vårdkultur samt ledarskap påverkar huruvida avdelningen är/kan bli implementeringsredo. Teman och subteman presenteras i tabell 1 Tabell 1: Presentation av tema och subteman Implementeringsredo Avdelningens kultur och vårdkultur Värderingar och attityder Samarbete och kommunikation Kompetens och evidensbaserad vård Ledarskap Ledarens kompetens i förändringsarbete Ledaren leder genom att ge förtroende åt sjukskötarna Implementeringsredo innebär att avdelningen är klar för att genomföra en förändring Detta beskrivs på avdelningsnivå, men omfattar också de enskilda sjukskötarna. Det måste i avdelningens kultur finnas värderingar och attityder som möjliggör en förändring och vårdkulturen måste vara att ge en god vård åt patienten. Den enskilda sjukskötaren måste ha kunskap och kompetens att implementera evidensbaserad vård. En annan förutsättning är att man på avdelningen kan samarbeta och kommunicera. För att bli implementeringsredo behövs även ett ledarskap som inkluderar sjukskötarna. Sjukskötarna bör känna sig delaktiga och att de får vara med och bestämma. Ledaren ska tillsammans med sin personal finna ett sätt att lösa problem. 10

11 2.1. Avdelningens kultur och vårdkultur Vilken kultur vårdavdelningens personal har påverkar hur implementeringsredo avdelningen är. Zeitz m.fl. (2010) och Salmela m.fl. (2011) beskriver avdelningens kultur som en viktig faktor att ta i beaktande då en förändring ska genomföras. Avdelningens kultur är starkare förankrat hos sjukskötarna än hela organisationens kultur (Thiel & Ghosh, 2008). Ibland kunde det vara svårt att genomföra förändringar, det kunde bero på brist på resurser så som utbildning, utrustning, avsatta personalresurser samt en hög arbetsbelastning (Janssen m.fl., 2011, Robert m.fl., 2011, Brown m.fl., 2008). En annan viktig faktor som påverkar avdelningskulturen är den vårdkultur man uppehåller. Att kunna ge en god patientvård är en viktig aspekt i sjukvård och anses av sjukvårdsledarna vara det viktigaste (Salmela m.fl. 2011) Värderingar och attityder Salmela m.fl.(2011) har i en studie undersökt hur ledare i finsk sjukvård beskriver och förstår sin huvudsakliga roll i förändringsprocesser och kom fram till att sjukskötarna på avdelningen ska ha en kultur i vilken de inkluderar värderingar och attityder som gör att atmosfären på avdelningen är öppen. Zeitz m.fl. (2010) som studerade samband mellan viktiga vårdaspekterna för äldre i en akut vårdmiljö fann att en god avdelningskultur innehålla respekt för varandras och patienternas åsikter. Brown m.fl. (2008) har studerat hur sjukskötares kliniska kunskap och attityder relaterade till vilka hinder och möjligheter det finns för bedriva en evidensbaserad vård. För att ändra på attityder kan man använda sig av forskning samt analysera och implementera den. Då måste det finnas tid att ta del av forskningen (Brown m.fl.2008). Både Zeitz m.fl. (2009) och Robert m.fl. (2011) har kommit fram till att man före en förändring måste vara medveten om avdelningens värderingar och känna till avdelningens kultur. Richer m.fl. (2009) menar att när förändringar ska genomföras måste det motsvara gruppens värderingar. I avdelningskulturen behöver moraliska principer inkluderas för förändringsarbete skulle vara möjligt. Dessa är delade värderingar, aktning för andra och en vårdfilosofi (Suominen m.fl 2011). Thiel och Ghosh (2008) vill ta reda på hur redo sjukskötarna är till förändring och kom man fram till att vid implementering av ett nytt arbetssätt är det viktigt att förändra attityder och att sjukskötare är positiva till det nya arbetssättet. 11

12 2.1.2 Samarbete och kommunikation Samarbete i personalgruppen på avdelningen behövs för att kunna genomföra en förändring (Zeitz m.fl. 2010). Robert m.fl. (2011) studerade hur ett brittiskt nationellt program den produktiva avdelningen kunde anammas och bli framgångsrikt implementeras och slutligen assimileras i det dagliga kliniska arbetet. Samarbete är viktigt för att kunna införa ett nytt arbetssätt. I samarbete ingår enligt Suominen m.fl. (2011) ett stöd mellan kollegor och att kunna lösa problem tillsammans. I Zeitz m.fl:s (2010) undersökning framkom det att patienterna är besvikna på hur lite samarbete de ser mellan sjukskötare i det kliniska arbetet. Samarbetet gäller alla på avdelningen och ett bra samarbete inkluderar att ledaren fungerar i grupp och kan ha en interaktion med alla sjukskötare (Salmela m.fl. 2011). Brown m.fl. (2008) har undersökt vad som möjliggör förändringar och kommit fram till att god kommunikation är en nödvändighet för att ett utbyte av idéer ska kunna ske. Detsamma menar Caldwell m.fl. (2009) att sjukskötare måste informeras om förändringar för att själva kunna ta i beaktande vad detta innebär för deras avdelning. Janssen m.fl. (2011) menade att information och kommunikation är nödvändigt för att sjukskötare ska kunna ändra på sitt kliniska arbete. Missnöje kan vara ett hinder för förändringar. Richer m.fl. (2009) har studerat en cancerenhet i Canada hur man kan komma tillrätta med sjukskötares missnöje när de arbetar i hälsoorganisationer och fann att god kommunikation är speciellt viktigt om det finns motstånd till förändringar. Däremot kom Suominen m.fl. (2011) i sin undersökning fram till att sjukskötare är minst nöjd med informationen bland vårdpersonalen. Sjukskötare med längre erfarenhet är också mer missnöjda än sjukskötare med kortare erfarenhet. Hayman (2008) beskriver att sjukskötarna inte tycker om den aktuella förändringen, men genom att de blev informerade om den kan de ändå acceptera den. Salmela m.fl.(2011) menar att det gäller att tydligt kommunicera med medarbetare och politiker, så att informationen går åt båda håll. Ledare är den personalkategori som fungerar som en länk mellan medarbetare och olika beslutsnivåer i organisationen (Salmela m.fl., 2011). Sjukskötare kommunicerar med patienter, vilket medför att de måste ha kommunikationsmetoder att involvera patienten i diskussionen och att de både kunde lyssna och prata för att interaktionen skulle bli god (Zeitz m.fl., 2010). 12

13 Kunskap och evidensbaserad vård När förändringar ska göras i en organisation måste lärande och kunskap vara värderade faktorer (Brown m.fl., 2008). Thiel och Ghosh (2008) har undersökt om sjukskötare är klara för en evidensbaserad förändring på ett sjukhus i USA. I undersökningen har man kommit fram till att kompetens kan beskrivas utgående från utbildningsgrad och hur många erfarenhetsår personal har. För att en förändring ska kunna genomföras behöver sjukskötare stöd av mera erfarna kollegor i processen, eftersom erfarenhet är en viktig faktor för att lyckas (Robert m.fl. 2011). Brown m.fl. (2008) menade att sjukskötare kan känna sig osäkra om vilken slags litteratur de skulle använda sig av, hur de skulle söka den och huruvida de klarade av att utvärdera om forskningen var tillförlitlig. Varnell m.fl. (2008) har gjort en studie där man undersökte om utbildningsprogram hjälper till att introducera förändring på ett sjukhus i USA. Med hjälp av den undersökningen kan konstateras att ju bättre utbildning personalen har, desto lättare för dem att genomföra en förändring. Thiel & Ghosh (2008) kom i sin undersökning fram till att sjukskötare har svårt att läsa vetenskapliga rapporter och kritiskt granska dem, vilket hindrar dem från att lära sig mera. Caldwell m.fl. (2009) har undersökt om sjukskötare var redo att införa förändringar, genom att använda sig av en hypotetisk modell på ett sjukhus i USA. Där finns ett samband mellan att använda forskning som grund och att organisationen blir rättvisare. Detta gäller om ledaren har forskning som grund. Om sjukskötarna har forskning som grund mildras orättvisorna i organisationen. Det finns ett motstånd hos sjukskötare för att införa förändrade arbetssätt (Richer m.fl., 2009, Suominen m.fl., 2011, Brown m.fl., 2008). Thiel och Ghosh (2008) gjorde en undersökning om införandet av evidensbaserad vård innan beslut tas för att starta implementeringen. Då kan man göra en strategisk plan före förändringsprocessen. Janssen m.fl. (2011) har gjort en undersökning i Nederländerna på akutmottagningar, där det identifierades faktorer som influerar implementation av ett nytt arbetsinstrument (triage) och utvecklat strategier för att implementera nya riktlinjer. Brown m.fl. (2008) har studerat hur sjukskötares vårdverklighet, kunskap och attityder relaterar till hinder och möjligheter för en evidensbaserad vård. Ett av de största hindren för att införa evidensbaserad vård är svårigheter för sjukskötare att bli tagna på allvar i sitt forskningsfält (Brown m.fl., 2008). I Janssen m.fl:s (2011) undersökning kom det fram att brist på utbildningen gör att det var svårt att implementera ett nytt arbetssätt. Det måste enligt Robert m.fl. (2011) finnas ett vetenskapligt stöd, för att det ska fungera. Tidigare vetskap om evidensbaserad vård gör det lättare att introducera detta hos sjukskötare. Enligt Brown m.fl. (2008) är den kliniska vården av högre kvalitet då den är evidensbaserad. 13

14 2.2 Ledarskap En annan viktig faktor för att kunna genomföra förändring i vården är ledarskapet. Där framsteg ledarens kompetens i förändringsarbete och ett ledarskap som bygger på att ge förtroende åt sjukskötarna. Processen vid förändringar förklara genom ett transformellt ledarskap (Richer m.fl.,2009) Ledarens kompetens i förändringsarbete Ledarens förmåga att göra sina medarbetare delaktiga i förändringen har stor betydelse för att klara av att genomföra förändringen (Caldwell m.fl., 2009). Salmela m.fl. (2011) har gjort en undersökning om vad vårdledare tycker att deras arbete är under förändringsprocessen. Ledarna tycker att deras uppgift är att leda ett gott vårdarbete och att det består av tre dimensioner: att leda relationer, processer och vård-och avdelningskultur. Samela m.fl. (2011) har kommit fram till att ledaren ska skapa en helhet på avdelningen och förtydliga den kultur som ska råda där. Ledaren ska fungera som en koordinator i processer samt att leda en kultur, som strävade till att skapa en öppen atmosfär där arbetet grundade sig på evidensbaserad forskning (Salmela m.fl., 2011). Ledaren ska förmedla vilka som var de viktigaste aspekterna i patientvården att ta hänsyn till (Zeitz m.fl., 2010). Ledaren ska göra alla på avdelningen delaktiga i förändringen och ta tillvara sjukskötarnas kunnande, för att kunna genomföra en förändring (Suominen m.fl., 2011) och det måste finnas en utsedd ledare som har ledningen för att införa evidensbaserad vård (Richer m.fl., 2009, Varnell m.fl., 2008, Zeitz m.fl., 2010, Robert m.fl., 2011). Det måste också finnas en realistisk men flexibel plan (Robert m.fl., 2011) och ledningen måste visa att de understöder förändringsprocessen (Richer m.fl., 2009) Ledaren leder genom att ge förtroende åt sjukskötarna Suominen m.fl. (2011) har gjort en kvantitativ studie under ett år där de undersökte faktorer om organisationsförändringar och deras relation till hur sjukskötare upplever medbestämmande och delaktighet på arbetet. Det hade hittats samband mellan förändring och empowerment. Empowerment kan förklaras med att medarbetarna har egenmakt att fatta beslut. Sjukskötarna måste uppleva ett behov av förändring till exempel att få mera tid till patientarbete, för att vara motiverade för en förändring (Janssen m.fl., 2011 & Robert m.fl., 2011). Sjukskötarna ska ha möjlighet att inverka på avdelningen både genom att ta del av diskussioner och beslut samt utföra sitt jobb på ett självständigt sätt. För att empowerment ska finnas bör värderingar i gruppen, aktning för andra och vårdfilosofi inkluderas. När det fanns experter i gruppen gör det en förändring lättare (Suominen m.fl., 2011). Brown m.fl. (2008) 14

15 menar att om sjukskötare saknar autonomi i sin organisation blev det svårt att göra förändringar. Hayman (2008) och Robert m.fl. (2011) beskriver empowerment, som en viktig faktor för att kunna genomföra en förändring. Personalen måste själva känna att de hade kontroll och var engagerade i förändringen. Förändringen som blir beordrad uppifrån och ner är svår att genomföra (Robert m.fl., 2011). Robert m.fl. (2011) hade undersökt varför förändringar antogs, hur de med framgång implementerades och slutligen införlivades i den dagliga kliniken genom att använda sig av ett nationellt program i Storbritannien. Sjukskötarna måste känna ett behov för att förändring behövs. Sjukskötarna tar del av informationen hur en produktiv avdelning ska fungera och väljer ut de avdelningar som passar för det nya arbetssättet. Sjukskötarna involveras i förändringen och får förtroende så de känner sig som ägare av projektet. Det ska finnas tillräckligt med personal så att projektet kan genomföras och ge det stöd som behövs till avdelningen (Robert m.fl., 2011). Sjukskötarna måste känna att de har fått ett förtroende av ledningen och att de har möjlighet att genomföra förändringen och att det inte gör något om de misslyckas (Robert m.fl., 2011 & Brown m.fl., 2008). Richer m.fl. (2009) och Zeitz m.fl. (2010) har båda använt sig av gruppdiskussioner med personalen, där man tillsammans försöker komma på idéer vad man kan göra för att förbättra vården. I Richer m.fl:s (2009) undersökning kom man fram till att det är av betydelse om gruppen har idéer om vad som ska göras och hur dessa ska implementeras i vårdverkligheten. Arbetsteamet, vilket ska vara multiprofessionellt behöver forma allmänna mål och visioner och hålla regelbundna möten, för att åstadkomma förändringar. Hayman (2008) har skrivit en artikel som beskriver en organisationsförändring på ett sjukhus i Sydney; underökningen är beskrivande. Förändringen måste genomföras pga. brist på sjukskötare och ekonomiska incitament. Där använde man sig av att höra personalen, vilka idéer de hade till förändring. Personalen fick delta i förändringen och ha åsikter om processen. Den förändring som måste genomföras tyckte personalen inte om, men den ledde ändå inte till att personalen slutade att jobba på avdelningen. I Janssens m.fl. (2011) studie ska en ny rutin införas -triagering av patienter. Där följde inte alla i gruppen sina åtaganden vid införande av en ny arbetsrutin, vilket försvårar hela processen. Samt att det finns begränsningar i återrapporteringen hur långt man hade kommit processen och vilken nytta triageringen gör (Robert m.fl. 2011). 15

16 3. DISKUSSION Litteratursammanställningen resulterade i ett tema, implementeringsredo, samt två kategorier, avdelningskultur och vårdkultur samt ledarskap Metoddiskussion Detta arbete är en litteraturstudie, vilken syftar till att beskriva vilka faktorer som möjliggör förändringsarbete för sjukskötare i sjukvården. Litteraturstudie var en relevant metod, då det redan finns mycket skrivet om förändringar i sjukvårdsorganisationer. Sökord var organizational change, nurse, hospital och organizational innovation. Med dessa sökord kom artiklar med relevant resultat. Om hospital uteslöts finns det mycket material om preventionsvård, vilket inte kunde anses relevant för denna studie. I sökningen kunde readiness och implementation ha använts, eftersom det finns evidens för bra vård men svårigheten ligger i att införa detta. Det framkom under arbetet med studien, när artiklarna granskades att evidens fanns men svårigheter fanns med att införa detta, vilket var ett skäl till att evidensbaserad vård inte är använt i den grad som är möjligt. Det hade inte författaren kunskap om och detta gjorde att resultatet kanske blivit annorlunda om en högre grad av förförståelse funnits. I studien har elva artiklars resultatdel använts för att hitta faktorer som möjliggör och förhindrar en förändring i sjukvårdsorganisationer. Sju av artiklarna var kvalitativa och fyra var kvantitativa. Alla artiklar var etiskt granskade, se bilaga 1. Artiklarna är från Europa, Nordamerika och Australien. Resultatet kan generaliseras till Norden, men avdelningens kultur bör beaktas vid förändringar för att förändringsprocessen ska vara möjlig. Artiklarna vilka är skrivna av personer som har engelska som modersmål, har en mer lättförståeligt språk. Artiklarna är sökta i Cinahl med begränsning på fulltext. Det hade sannolikt gått att få fram mera material utan denna begränsning, eftersom många tidskrifter inte publicerar sitt senaste material i fulltext. Vid granskningen av artiklarna har detta endast gjorts av skribenten, vilket är en begränsning med studien. Analysen kan ha blivit bristfällig. Det skulle ha blivit bättre om analysen skett i grupp eller om någon utomstående också hade granskat artiklarna (Henricsson, 2012). 3.2 Resultatdiskussion Det finns mycket forskning om evidensbaserad vård och medicin, men lite forskat om hur en god implementering ska ske (Norbäck och Targama, 2010). Jordan (2009) beskriver att strukturella förändringar i en organisation inte är möjliga förrän organisationen är redo för 16

17 det. Implementeringsredo blev ett återkommande tema i de granskade artiklarna. För att en förändring ska kunna ske måste medarbetare vara delaktiga, ha rätt attityd, kunna samarbeta, vara kompetenta och sträva till att implementera evidensbaserad vård. För att en avdelning ska vara redo för förändring måste ledaren ha kompetens i förändringsarbete och använda sig av sina medarbetare. Vårdkultur som finns på avdelningen har flera delar, men det viktigaste är att ge en god vård åt patienterna. Då ska sjukskötarna ha tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete. Kraven på sjukvården ändras och då måste vården anpassas till dessa yttre omständigheter. Mc Sherry m.fl. (2011) skriver i sin rapport att sjukskötare måste värna om sin profession och att kunna ge en god vård åt patienterna. Den yttersta kompetensen i vård är att kunna förändra sig efter de krav som samhället ställer, ändra strategier och förändra arbetssätt med en fortsatt hög vårdkvalitet (McSherry m.fl. 2011). Kategorierna avdelningskultur och vårdkultur samt ledarskap, kan kopplas till tidigare litteratur som beskriver dessa två delar som de viktigaste i en organisation. Alvesson (2001) och Hofstedt och Hofstedt (2005) beskriver i sina böcker kontext och ledare, som är de mest framträdande faktorerna vid förändring i organisationer. Marchionni & Ritchie (2007) menar att det finns två huvudfaktorer när en förändring ska implementeras, kulturen på avdelningen och ledarskapet. En annan påverkningsfaktor är vilken ledare det finns i organisationen (Alvesson, 2001 och Hofstedt & Hofstedt, 2005). I detta arbete har avdelningskultur och vårdkultur samt ledarskap blivit huvudkategorier. Detta finns beskrivet sedan tidigare, men det intressanta är att veta vad som ingår i dessa kategorier och hur denna kunskap kan användas vid förändringar i sjukvårdsorganisationer. Samarbete ska finnas för att lyckas med en förändring. När sjukskötare ska införa en ny rutin kommer det att uppstå nya och oväntade situationer. Då är det viktigt att gruppen kan samarbeta och ta stöd av sina kollegor, för att lösa dessa situationer. McSherry m.fl. (2012) beskriver att utveckling av den kliniska vårdverkligheten förutsätter ett samarbete bland sjukskötare och mellan ledning och sjukskötare. Kommunikation och information är viktigt för att alla i teamet ska vara delaktiga. Kommunikationen sker på flera plan och ska vara tydlig så att den förstås. Scott och Pollock (2007) beskriver en sjukhusmiljö där kommunikationen inte fungerar och vilket slöseri med resurser det medför att inte använda sina medarbetare. 17

18 Förändringar är lättare att genomföra om personalen har högre kompetens, därför är lärande och kunskap viktigt. Resultatet visade att sjukskötare hade svårigheter med att utveckla sin kunskap pga. av de inte kritiskt kunde granska vetenskapliga rapporter. I USA har det sedan ca 20 år tillbaka tilldelats vissa sjukhus en högre status, de blir betecknade som magnetsjukhus (Jordan, 2009). Dessa sjukhus ger högre kvalitet av sjukvård och har lättare att rekrytera sjukskötare. På dessa sjukhus har personalen bättre utbildning och man använder sig mera av forskning (Jordan, 2009). Detta medför att övergången från traditionellt vårdarbete till evidensbaserat vårdarbete kan förklaras av bl.a. kunskapsbrist (Lusardi, 2012). Evidensbaserad vård finns det forskat om, men den är svår att implementera. Av de elva artiklar som granskats i detta arbete, handlade fem om att implementera evidensbaserad vård och svårigheter med detta. Problemet enligt Targama och Norbäck (2009) är att man inte ser på införandet som en process, utan tror att det finns en enkel handlingsplan för detta. Lusardi (2012) har skrivit en artikel om hur sjukskötare ska kunna förändra avdelningskulturen och arbetssättet från traditionellt arbete till evidensbaserat, där också den aktuella situationen tas i beaktande på avdelningen. Sjukskötare känner till sin avdelning och de blir utmanade att hitta nya lösningar för att göra det bästa för patienten. Evidensbaserad vård måste sedan anpassas till den aktuella situationen (Lusardi, 2012). Ledarskap inkluderar ledarens förmåga, sjukskötarens delaktighet och medbestämmande och gemensam problemlösning. Ledarens förmåga inkluderar att leda processer, kultur och relationer. För att förändring ska kunna ske på en avdelning kräver det en utsedd ledare, som leder processen och fungerar som en koordinator. Ledaren ska göra sina medarbetare delaktiga. När en ledare leder genom empowerment beskriver det ett transformellt ledarskap. Ett transformellt ledarskap kan förklaras av få sina medarbetare delaktiga. Ledaren strävar till att inbjuda medarbetarna och få dem att jobba lite mer genom att ledaren använder sig av transformellt ledarskap (Yukl, 2006). Enligt Weberg (2012) sker det konstant förändringar inom sjukvården och när förändringarna sker blir det tydligt hur komplexa sjukvårdsorganisationer är. Sjukvårdsorganisationer måste gå från hierarkisk organisationsstruktur till att använda sig av personalen, som måste bli redo för att genomföra förändringar. Weber skriver att en god förändring kräver att ledarskapet bedrivs genom ett transformellt ledarskap (Weber, 2012). Salmela (2012) beskriver i sin doktorsavhandling om ett transformellt ledarskap, där ledaren ska leda med och genom andra människor. Ledaren ska fokusera på processen och människorna i förändringen. För att en varaktig förändring ska komma till stånd kräver det att medarbetare ska ändra sin uppfattning om realiteten. Detta 18

19 kräver en emotionell och saklig förändring hos var och en på individnivå. Enligt Engström (2009) är det viktigt att involvera medarbetare i förändring. Men det finns också en risk med att sjukskötare i en grupp vill ha mera makt hela tiden. Det gäller att hitta en balans, mellan att involvera sjukskötare men samtidigt ha ett tydligt ledarskap. Northouse (2007) beskriver att ledning och medarbetare tillsammans löser problem som intellektuellt stimulerande. Medarbetare kan hitta unika vägar till en lösning. 3.3 Slutsats Resultatet visade på att för att en personalgrupp ska vara implementeringsredo är avdelningskultur och vårdkultur samt ledarskap viktigt. Detta visar på att speciellt under ekonomiska svårigheter är det viktigt att aktivera alla resurser. Då finns sjukskötare och deras kompetens som en resurs. Ett flertal av faktorerna som framkom i arbetet går att kontinuerligt upprätthålla på en avdelning. Det är alltså möjligt att ständigt bädda för att kunna genomföra förändringar, genom att ta i beaktande värderingar och attityder, samarbete och kommunikation samt kunskap och evidensbaserad vård. Ledarskapet har en framträdande roll i förändringsarbete. Förändringsarbete och implementering påverkas inte bara av sjukskötarnas kompetens utan också av patienters värderingar, organisatoriska förutsättningar, resurstillgång, ledarskap och politiska intressen. Det är komplext och en framgångsrik implementering behöver alla dessa perspektiv och därför behövs mer forskning för att ge en ökad insikt om tillvägagångssätt och vilka faktorer som är avgörande för ett effektivt förändringsarbete (Willman, m.fl 2006). 19

20 LITTERATURFÖRTECKNING Alvesson, M. (2001). Organisationskultur och ledning. Malmö: Liber Bondas, T. E. (2003). Caritative Leadership Ministering to the patients. Nursing Administration Quarterly, 27, (3), Brown, C.E., Wickline, M. A., Ecoff, L. & Glaser, D. (2008). Nursing practice, knowledge, attitudes and perceived barriers to evidence-based practice at an academic medical center. Journal of advanced nursing, 25, (9), Caldwell, S.D., Roby-Williams, C., Rush, K. & Rick-Kiely, T. (2009). Influences of context, process and individual differences on nurses readiness for change to Magnet status. Journal of Advanced Nursing, 19, (2), Carlsson, P. (2002). Evidensbaserad vård förutsätter kunskap om kostnadseffektivitet. Läkartidningen, 99, (30-31), Carlström, E. (2013). Förändringsarbete i hälso-och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. Engström, A. (2009). Ledarskap och medarbetarskap vid strukturella förändringar i hälso - och sjukvården - nyckelaktörers och medarbetares upplevelser. Göteborg. Doktorsavhandling Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Ernsäter, T. P. (2008). Strategi för att utveckla vården. Svensk Sjuksköterskeförening. Finlex (2010). Lagen om hälso- och sjukvården. (hämtat ). Fitzsimons, E. & Cooper, J. (2012). Embedding a culture of evidence-based practice. Nursing Management, 19, (7), Friberg, F. (2006). Dags för uppsats - vägledning i litteraturbaserat examensarbete. Lund: Studentlitteratur. 20

21 Hayman, B. (2008). Change process during redesign of a model of nursing practice in a surgical ward. Journal of Nursing Management, 16, Henricsson, M. (2012). Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Hofstede, G. & Hofstede, J.G. (2005). Organisationer och kulturer. Lund: Studentlitteratur. Janssen, M. AP., van Acherberg, T., Adriaansen, M. JM., Kampshoff, C.S., Schalk, D. MJ. & Mintjes-de Groot J. (2011). Factors influencing the implementation of the guideline Triage in emergency departments: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 21, Jordan, Z. (2008). Magnet Recognition and Practice Development: Two Journeys towards practice improvement in health care. International Journal of Nursing Practice, 15, Lavoie-Tremblay M., Richer, M-C., Marchionni, C., Cyr, G., Biron, A.D., Aubry, M., Bonneville-Roussy, A. & Vézina, M. (2012). Implementation of Evidence-Based Practices in the Context of a Redevelopment Project in a Canadian Healthcare Organization. Journal of Nursing Scholarship, 44, (4), Lusardi, P. (2012). So You Want to Change Practice: Recognizing Practice Issues and Channeling Those Ideas. Critical Care Nurse, 32, (2), Marchionni, C. & Ritchie, J. (2008). Organizational factors that support the implementation of a nursing Best Practice Guideline. Journal of Nursing Management, 16, McSherry, R., Pearce, P., Grimwood, K. & McSherry, W. (2012).The pivotal role of nurse managers, leaders and educators in enabling excellence in nursing care. Journal of Nursing Management, 20, Needleman, J. & Hassmiller, S. (2009). The role of Nurse in improving Hospital Quality and Efficiency: Real-World Results. Health Affairs, 28, (4),

22 Norbäck, L. E. & Targama, A.(2009). Det komplexa sjukhuset. Malmö: Studentlitteratur. Nordström, G. & Wilde-Larsson, B. (2012). Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård. Lund: Studentlitteratur. Northouse, P.G. (2007). Leadership theory and practice. California: Sage Publication. Nyberg, J. (1991). The nurse as professnocrat. Nursing Economics, 9, (4), Papastavrou E., Efastathiou, G & Charalambous, A. (2010). Nurses and patients perceptions of caring behaviours: quantitative systematic review of comparative studies. Journal of Advanced Nursing, 67, (6), Richer, M-L., Ritchie, J. & Marchionni, C. (2009). If we can t do more, let s do it differently: using appreciative inquiry to promote innovative ideas for better health care work enviroments. Journal of Nursing Mangement, 17, Robert, G., Morrow, E., Maben, J., Griffiths, P. & Callard, L. (2010). The adoption, local implementation and assimilation into routine nursing practice of a national quality improvement programme: the Productive Ward in England. Journal of Clinical Nursing, 20, Salmela, S. (2012). Leda förändringar genom relationer, processer och kultur. Akademisk avhandling. Åbo Akademi University Press. Salmela, S., Eriksson, K. & Fagerström, L. (2011). Leading change: a three-dimensional model of nurse leaders main tasks and roles during a change process. Journal of Advanced Nursing 68, (2), Scott, S. D. & Pollock, C. (2008). The Role of Nursing Unit Culture in Shaping Research Utlilization Behaviors. Research in Nursing & Health, 31, Suominen, T., Härkönen, E., Rankinen, S., Kuokkanen, L., Kukkarainen, M-L. & Doran, D. (2011). Perceived organizational change and its connection to the work-related empowerment. 22

23 Vård i Norden 99, (31), 4-9. Thiel, L. & Ghosh, Y. (2008). Determining Registered Nurses Readiness for Evidence-Based Practice. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 5, (4), Vanhook, P.M. (2007). Cost-Utlility Analysis: A Method of Quantifying the Value of registered Nurses. The Online Journal of Issues in Nursing, 13, (3), Varnell, G. (2008). Effect of an Educational Intervention on Attitudes Toward and Implementation of Evidence-Based Practice. Worldviews on Evidence-Based Nursing 5, (4), Weber, D. (2012). Complexity Leadership: A healthcare Imperative. Nursing Forum, 47, (4), Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verklighet. Lund: Studentlitteratur Wilson, G. (2009). Implementation of realising time to care- the productive ward. Journal of Nursing Management, 17, von Post, I., Frid, I., Kelvered, M. & Madsen, C. (2005). Den perioperativa dialogenmöjligheter och hinder för nya vanor i praxis. Vård i Norden, 25, (4), Yukl, G.(2006). Leadership in organizations. Upper Sadle River: Pearson Pretentice Hall. Zeitz, K., Kitson, A., Gibb, H., Bagley, E., Chester, M., Davy, C... Shanks, A. (2010). Working together to improve the care of older people: a new framework for collaboration. Journal of Advanced Nursing; 67, (1),

24 Författare, Titel Syfte Design/metod Resultat och diskussion Brown et al 2008, Beskriva sjukskötares klinik, kunskap, Deskriptiv, Organisatoriska barriärer såsom brist på tid och autonomi för sjukskötare. Möjligheter till förändring var Nursing practice, knowledge, attitudes and attityder och uppfattade hinder för att tvärsnittsstudie lärande, kulturbyggande och tillgänglighet till kunskapskällor. Statistisk signifikans fanns mellan barriärer perceived barriers to evidence-based practice at införa evidens-baserad praxis på ett och klinisk praktik samt kunskap och attityder relaterat till evidensbaserad vård. an academic medical center. akademiskt medicinskt center. I diskussion hade man konstaterat att liknande resultat hade funnits i internationella studier. Ledare i * sjukvården behöver få hjälp av utbildare för att kunna införa evidensbaserad vård. Caldwell et al 2009, Influences of context, Testa hypotes av modell som förklarar Kvantitativ studie, Resultatet visar att en kultur av forskning både hos ledare och medarbetare gör att en organisation fungera process and individual differences on hur redo individen är I början av en med oberoende och på ett rättvisare sätt. nurses readiness for change to Magnet status förändring. beroende variabler. Att förbereda ledare på att uppskatta förändring till ett nytt beteende för den kommande * organisationsförändringen, gör att förändringen har större chans att lyckas. Hayman B. et al 2005, Change process during Syftet är att testa en praktisk modell Beskrivande studie. Resultatet bekräftar att människor måste känna en egenmakt för att kunna genomföra en redesign of a model of nursing practice in a vid omstrukturering av en avdelning förändringsprocess. surgical ward * Att genomföra förändringar är svårt och alla inblandade måste involveras i processen.. I planeringsprocessen måste man se vad kontextet består av; vilka kvalifikationer det behövs och hur stor arbetsbelastning. Janssen et al 2011, Att identifiera faktorer som hjälper till Undersökande Flera faktorer var identifierade att inverka på förändringsprocessen; kunskapsnivå, förmåga, motivation, Factors influencing the implementation of the att implementera nya riktlinjer samt studie med engagemang, informerade läkare, arrangemang kring implementation, arbetsbelastning och förutsättninga guideline Triage in emergency departments: a skräddarsy implementeringsstrategier kvalitativ ansats I diskussion framkom att de olika professionerna hade liknande faktorer som inverkade, men i olika qualitative study med enkät och viktighetsgrad. * djupintervjuer. Richer et al 2009, Undersöka en metod var man försöker En longitudell Resultatet visade på att använda sig av uppskattande utredning fungearde bra för att få fram innovativa Íf we can t do more, let s do it differently!:using att få fram innovative idéer hos studie var ideér. Sjukskötare föreslog nya ideér om att omorganisera jobbet. appreciative inquiry to promote innovative ideas sjukvårdspersonal personalen fick for better health care work enviroments sitta i grupper och I diskussionen framkom att från litteraturen kan man få fram ur nya ideér kan tillvaratas i mikrosystemet. komma fram till nya förböättringar på en canceravdelning. Robert G. et al 2011, Undersöka hur förändringar kan bli En kvalitativ I resultatet kom man fram till att 85 % av sjukhusen i England tagit del av informationen om det nationella The adoption, local implementation and implementerade och assimilerade i enkätundersökning kvalitets förbättringsprogrammet, men endast 40 % hade gjort en implementering av detta. assimilation into routine nursing practice of a verksamhet. och intervjuer.

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Haugesund 26 september 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

SJSD19 Ledarskap, informatik och kvalitetsarbete 6,5 hp, vt. 2014

SJSD19 Ledarskap, informatik och kvalitetsarbete 6,5 hp, vt. 2014 SJSD19 Ledarskap, informatik och kvalitetsarbete 6,5 hp, vt. 2014 Kursansvarig: Anneli Sundberg Examinator: Jan-Åke Hansson Introduktion Välkommen till kursen SJSD19 som är den sista kursen i termin fyra.

Läs mer

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi

Läs mer

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du. Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.se Varför? Centrala begrepp Metoder för att stödja implementering

Läs mer

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot

Läs mer

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Leda implementering vilka beteenden ökar chanserna för att lyckas?

Leda implementering vilka beteenden ökar chanserna för att lyckas? Leda implementering vilka beteenden ökar chanserna för att lyckas? Implementering av nya arbetsmetoder innefattar en process där medarbetare förändrar sitt arbetssätt i linje med den nya metoden (Grimshaw

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring. Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet Implementering Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet Vad är det vi talar om? Vad skall implementeras? Varför? Vem skall implementera? Diffusion = spridning Dissemination = avsiktliga

Läs mer

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk

Läs mer

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete Björn Börsbo DATUM 2016-03-02 MEDICINSKA FAKULTETEN Bakgrund Hälso- och sjukvården blir allt mer komplex och denna ökar

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

RJSD18 Ledarskap, informatik och kvalitetsarbete 6,5 hp, vt. 2016

RJSD18 Ledarskap, informatik och kvalitetsarbete 6,5 hp, vt. 2016 RJSD18 Ledarskap, informatik och kvalitetsarbete 6,5 hp, vt. 2016 Kursansvarig: Lena Ritzman Examinator: Jan-Åke Hansson Introduktion Välkommen till kursen RSJD18, som är den avslutande kursen i termin

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete "There's always room for improvement you know it's the biggest room in the house. Louise Heath Leber Kvalitetsutveckling och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården: Erfarenheter från ett svenskt landsting

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Kvalitet på arbetsmiljöarbetet. Ingela Bäckström

Kvalitet på arbetsmiljöarbetet. Ingela Bäckström Kvalitet på arbetsmiljöarbetet Ingela Bäckström Disposition av min presentation Vad är kvalitet? Hur definieras kvalitet? Kvalitet på arbetsmiljöarbete är det viktigt? Bakgrund till min forskning Syfte

Läs mer

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen Sofia Johansson Utvecklingsarbete för barnmorske (YH)-examen Utbildningsprogrammet för vård Vasa, 2014 UTVECKLINGSARBETE I BARNMORSKEKUNSKAP

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team?

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team? Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team? Geriatriskt Forum 8 oktober 2015 Svensk Geriatrisk Förening Susanne Kvarnström fil dr, hr-strateg Interprofessionellt teamarbete vad är ett team? Varför

Läs mer

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

STYRKEBASERAD. Vilka frågor & lyssnande leder till framgång. stärker människors förmåga att lyckas STYRKEBASERAD

STYRKEBASERAD. Vilka frågor & lyssnande leder till framgång. stärker människors förmåga att lyckas STYRKEBASERAD stärker människors förmåga att lyckas Vilka frågor & lyssnande leder till framgång Varför? + veta mer om AI & Styrkebaserade metoder + verktyg + uppleva en FÖDA-process + sätt att formulera frågor för

Läs mer

IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning

IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En gemensam samverkansstruktur för den

Läs mer

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Psykologisk forskning om människan i arbetslivet (fokus på individen): urval, arbetstider, belastning, motivation etc. Studiet av människors beteende och

Läs mer

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Lina Nilsson, PhD i Tillämpad Hälsoteknik lina.nilsson@bth.se Så Lina, vem är du? Vad vet vi om implementeringen

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och 4HM17 Inrättad av Rektor 2016-05-10 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HM17 1.2. Programmets

Läs mer

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng Kursplan Utbildning på forskarnivå Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng General Scientific Methods in Medical Science (15 credits) 1. Kurskod70ME057 Allmänvetenskaplig

Läs mer

GDQ Associates lanseringsmingel. 21 mars 2017 i Stockholm

GDQ Associates lanseringsmingel. 21 mars 2017 i Stockholm GDQ Associates lanseringsmingel 21 mars 2017 i Stockholm Program Maria Åkerlund hälsar välkomna Christian Jacobsson berättar om senaste forskningen om och med GDQ. Björn Pehrson från Lightweb och Nishteman

Läs mer

Agneta Lantz 2014-01-23

Agneta Lantz 2014-01-23 Hur skapar vi optimala förutsättningar för ett lärandestyrt förbättringsarbete och en kvalitetsdriven verksamhetsutveckling i en värld full av utmaningar? Agneta Lantz 2014-01-23 Bakgrunden Det finns idag

Läs mer

Hur kan forskning komma till nytta i praktiken?

Hur kan forskning komma till nytta i praktiken? Hur kan forskning komma till nytta i praktiken? Axel Wolf Leg. sjuksköterska, Uni.lektor vårdvetenskap Ins=tu=onen för vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet & Sahlgrenska

Läs mer

Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp

Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp Public Health Science MA, Qualitative Methods in Health Sciences, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Fem dimensioner av kompetens. Fem dimensioner av kompetens

Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Fem dimensioner av kompetens. Fem dimensioner av kompetens Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Jan Larsson Health Services Research Uppsala Universitet Anestesi- och intensivvårdkliniken och Kliniskt träningscentrum Akademiska sjukhuset,

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

1910 Organisering. Svensk sjuksköterskeförening Internationell solidaritet. Kallet. Från elev till student. Facklig kamp

1910 Organisering. Svensk sjuksköterskeförening Internationell solidaritet. Kallet. Från elev till student. Facklig kamp 1910 Organisering Svensk sjuksköterskeförening 2016-12-02 Ami Hommel Torie Palm Ernsäter Ordförande Sakkunnig...utgöra en centralpunkt för den svenska sjuksköterskekåren, att väcka och underhålla samhörighetskänslan

Läs mer

Performance culture in policing. Författare: Tevfik Refik Altonchi (Ph.d)

Performance culture in policing. Författare: Tevfik Refik Altonchi (Ph.d) Performance culture in policing Författare: Tevfik Refik Altonchi (Ph.d) ResultatKultur Attityd, Beteende, Värderingar 1965 119 1990-tal Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

XX1601, Organisatoriska förutsättningar för chefskap 5 hp (HT2015) STUDIEANVISNING Litteraturlista

XX1601, Organisatoriska förutsättningar för chefskap 5 hp (HT2015) STUDIEANVISNING Litteraturlista XX1601, Organisatoriska förutsättningar för chefskap 5 hp (HT2015) STUDIEANVISNING Litteraturlista Kursens syfte och mål I kursen introduceras ett perspektiv på organisation och ledningsarbete som bygger

Läs mer

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013 Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer

Läs mer

Hur lyckas man med nya arbetssätt?

Hur lyckas man med nya arbetssätt? Hur lyckas man med nya arbetssätt? Henna Hasson, Forskare, Docent Karolinska Institutet Medical Management Centre (MMC) Chef, Enheten för implementering Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES)

Läs mer

Implementering av FaR från ord till handling

Implementering av FaR från ord till handling Implementering av FaR från ord till handling Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne & Lunds Universitet Malmö, Sverige Min bakgrund MPH, PhD, disputerade

Läs mer

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa?

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Birgitta Åkesdotter Gustafsson Leg. Sjuksköt. Spec. Sjuksköt Operationssjukvård, Fil. Mag.

Läs mer

Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet

Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet Margareta Karlsson 1 Ann-Charlott Wikström 2 1 RN, MSc, Omvårdnad, hälsa och kultur, Avdelningen för vårdvetenskap på avancerad nivå,

Läs mer

Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet

Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet Vad är egentligen en patient? - synonymt med en person med sjukdom?

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Nationella riktlinjer 2010

Nationella riktlinjer 2010 Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND

FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND INLEDNING... 4 PATIENTEN FÖRST... 9 RESPEKT FÖR INDIVIDEN... 13 UNDVIK SLÖSERI... 17 SAMHÄLLSANSVAR... 19 FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN INNEHÅLL 3 INLEDNING. Idag har

Läs mer

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan Karin Renblad, Docent i ped./kvalitetsamordnare Habo kommun Jane Brodin, Professor i ped. Högskolan för Lärande och Kommunikation

Läs mer

NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD

NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD Lars Wallin, Henrietta Forsman, Anna Ehrenberg (Petter Gustavsson, Ann Rudman, Anne-Marie Boström, Jan Florin)

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Implementeringsklimat

Implementeringsklimat What goes wrong? Non existent, invisible, or just plain bad leadership People have no idea where the organization is going or why Dishonesty at worst, poor communication at best Passive-aggressive staff

Läs mer

VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR?

VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR? VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR? MATTHIAS LEHNER, PHD INTERNATIONAL INSTITUTE FOR INDUSTRIAL ENVIRONMENTAL ECONOMICS MATTHIAS.LEHNER@IIIEE.LU.S E STRUKTUR AV PRESENTATIONEN 1. Vad är nudging?

Läs mer

Socialt engagemang och entreprenörskap för gemensamma värden

Socialt engagemang och entreprenörskap för gemensamma värden Socialt engagemang och entreprenörskap för gemensamma värden Boel Andersson Gäre, Landstinget i Jönköpings län Thomas Schneider, Famna Entreprenörskap kan definieras som "förmågan att identifiera möjligheter

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

HÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande

HÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande HÄLSA - HÄLSOARBETE Att arbeta förebyggande och hälsofrämjande Fokus: Hälsofrämjande Förebygga ohälsa Främja hälsa: Två olika värdemässiga utgångspunkter Målet med förebyggande arbete: - Att ohälsa inte

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 3, 33, 25, 8 DEFINITION, TEORI OCH CENTRALA BETEENDEN Catrin johansson Vernon D. Miller Solange Hamrin CORE COMMUNICATION, ORGANIZATION, RESEARCH, EDUCATION DEMICOM DEPARTMENT OF

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Support for Artist Residencies

Support for Artist Residencies 1. Basic information 1.1. Name of the Artist-in-Residence centre 0/100 1.2. Name of the Residency Programme (if any) 0/100 1.3. Give a short description in English of the activities that the support is

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten,

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna:

Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna: Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna: Hur kan forskning bli en lika naturlig del i vardagen som arbetet med patienter? - Hur ska vi få ut budskapet så människor börjar tänka i de

Läs mer

Kvalitetsindikatorer i den akuttmedisinske kjeden

Kvalitetsindikatorer i den akuttmedisinske kjeden Kvalitetsindikatorer i den akuttmedisinske kjeden Maaret Castrén Professor in emergency medicine Karolinska Institutet, Department of Clinical Science and Education, Södersjukhuset, and Section of Emergency

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Arbetslivets betydelse för hälsan

Arbetslivets betydelse för hälsan Arbetslivets betydelse för hälsan Annika Härenstam Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Seminarium: Socialförsäkringsforskning: då, nu och i framtiden, 30 augusti 2012

Läs mer

Norlandiavärderingar i vardagen

Norlandiavärderingar i vardagen Norlandiavärderingar i vardagen Tack! BÄSTA MEDARBETARE! Kvalitet uppstår i möten mellan människor. Den skapas av oss, samtliga medarbetare på Norlandia, genom våra arbetsinsatser för våra barn, hotellgäster

Läs mer