Högskolan på Åland serienummer 04/2014. Utbildningsprogrammet för vård. Mariehamn 2014 ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högskolan på Åland serienummer 04/2014. Utbildningsprogrammet för vård. Mariehamn 2014 ISSN 1458-1531"

Transkript

1 Organisationsförändringar i sjukvårdsorganisationer - att använda sjukskötares kompetens som en resurs Marika Lindström Högskolan på Åland serienummer 04/2014 Utbildningsprogrammet för vård Mariehamn 2014 ISSN

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Utbildningsprogrammet för vård Marika Lindström Organisationsförändringar i sjukvårdsorganisationer - att använda sjukskötares kompetens som en resurs Erika Boman, Regina Santamäki Fischer Abstrakt: Sjukvårdsorganisationer är komplexa organisationer. För att kunna möte de krav som ställs på dem, måste de kunna förändras efter nya lagar och förordningar, ekonomiska förutsättningar och att kunna ge patienterna evidensbaserad medicin och vård. Sjukskötare är en stor grupp av personalen och genom att använda deras kompetens kan förändringen gå lättare att genomföra. Syftet med studien var att beskriva faktorer som möjliggör för en avdelning inom sjukvården att genomföra förändringar, genom att använda sig av sjukskötares resurser. Studien är en litteraturstudie som avsåg att undersöka aktuell och relevant forskning i ämnet samt sammanställa litteraturen i enlighet med Friberg (2006). I studien har 11 vetenskapliga artiklar analyserats. I resultatet har ett tema framkommit - implementeringsredo. Implementeringsredo innebär att avdelningen ska vara klar att genomföra en förändring. Två huvudkategorier fanns i resultatet; avdelningens kultur och vårdkultur samt ledarskap. I avdelningens kultur och vårdkultur ingick värderingar och attityder, samarbete och kommunikation samt kompetens och evidensbaserad vård. I ledarskapet ingick ledarens kompetens i förändringsarbete och att ledaren leder genom att ge förtroende åt sjukskötarna. Slutsatsen är att för att en avdelning ska vara redo för en förändring, bör det upprätthållas en god avdelningskultur, vårdkultur och ledarskap. Nyckelord (sökord): organisationsförändring, organisationsutveckling, sjukskötare och sjukhus Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 04/ Svenska 20 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Health and Caring Sciences Marika Lindström Organizational Changes in Healthcare Organizations - to Use the Skills of Nurses as a Resource Erika Boman, Regina Santamäki Fischer Abstract: Healthcare organizations are complex organizations. To meet the requirements set on the organizations, they have to be able to change according to new laws and regulations, economic conditions and give patients evidence based medicine and care. Nurses are a large group of staff and by using their competence changes can be easier to implement. The aim with the study is to describe factors that enable for a unit in the hospital to implement a change, by using the skills of nurses as a resource. The study is a literature study, which aimed at investigating current research and compiling literature according to Friberg (2006). In the study 11 articles have been analyzed. As a result a theme emerged - implementation ready - with two categories, culture and caring culture and leadership. The category culture and culture care included the subcategories values and attitudes, cooperation and communication and competence and evidence based care. The category leadership included the subcategories leader s competence in changing the work and leaders empowering nurses. Finally, to get a ward ready for change, there should be a good ward culture, caring culture and leadership. Key words: Organizational change, organizational innovation, nurse and hospital Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 04/ Swedish 20 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 1. INLEDNING s Bakgrund s Lagar och förordningar leder till förändringar inom sjukvården s Ekonomiska orsakers inverkan på förändringar s Krav på bättre sjukvård leder till förändringar s Problemformulering s Syfte s Metod s Design s Datainsamling och urval s Analysmetod s RESULTAT s Avdelningskultur och vårdkultur s Värderingar och attityder s Samarbete och kommunikation s Kompetens och evidensbaserad vård s Ledarskap s Ledarens kompetens i förändringsarbete s Ledaren leder genom att ge förtroende åt sjukskötare s DISKUSSION s Metoddiskussion s Resultatdiskussion s Slutsats s. 19 LITTERATURFÖRTECKNING s. 20

5 1. INLEDNING Förändringar sker kontinuerligt inom sjukvården. Förändringarna kan styras av yttre faktorer såsom lagar, förordningar och ekonomiska resurser. Men också av att man inom organisationen vill genomdriva förändring för att förbättra sjukvården så den vilar på en vetenskaplig grund och kommer patienterna tillgodo (Norbäck & Targama, 2009 och Lusardi, 2012). Ur ett ledarskapsperspektiv är det av vikt att genomdriva förändringsarbete effektivt och McSherry m.fl (2012) lyfter fram att det är av vikt att använda sjukskötare i kliniskt arbete för att göra förändringar. Sjukskötare är en stor personalgrupp i sjukvårdsorganisationen och genom att använda sjukskötarens kompetens kan denna resurs tillvaratas. Detta arbete strävar till att beskriva vilka faktorer som möjliggör för en avdelning inom sjukvården att bli redo för förändringar genom att använda sig av sjukskötares resurser. 1.1 Bakgrund Enligt Carlström (2013) sker det en ständig växling mellan stabilitet och förändring i sjukvårdsorganisationer. Förändringar sker genom att gamla arbetssätt bryts ner och ersätts med nya. När ledningen i en organisation vill åstadkomma förändring och utveckling måste det starta med att få medarbetarna att ifrågasätta och ompröva mönster i organisationen (Norbäck och Targama, 2009). Det är ledarna inom sjukvården som ska leda i förändringsarbete och de bör använda sig av sjukskötare, vilken är en stor arbetsgrupp där det finns resurser (McSherry m.fl.,2012 och Lusardi, 2012). 1.1 Lagar och förordningar leder till förändring inom sjukvården Enligt Carlström (2013) och Nyberg (1991) beror förändringar inom sjukvården till en del på yttre påverkningsfaktorer såsom lagar och förordningar. Sjukvården ska följa hälso-och sjukvårdslagen vars syfte är att främja och upprätthålla befolkningens hälsa, välfärd, arbetsoch funktionsförmåga och sociala trygghet, minska hälsoskillnaderna mellan befolkningsgrupperna, sörja för lika tillgång, kvalitet och patientsäkerhet när det gäller den service som befolkningen behöver, öka klientorienteringen i hälso- och sjukvårdstjänsterna och förbättra primärvårdens verksamhetsbetingelser och samarbetet mellan aktörerna inom hälso- och sjukvården, mellan de olika kommunala verksamheterna och med andra aktörer när det gäller att främja hälsa och välfärd och att ordna social- och hälsovården. När en ny lag eller förordning träder ikraft är sjukvårdaren skyldig att implementera den, vilket leder till 5

6 förändringar i verksamheten (Finlex). 1.2 Ekonomiska orsaker leder till förändringar Förändringar inom sjukvården kan också bero på ekonomiska orsaker, att tillgängliga resurser minskar och en omorganisering måste ske (Ernsäter 2008, Carlström, 2013 och Nyberg, 1991). Carlsson (2002) menar att sjukvården strävar till att upprätthålla en god vård, men måste i ekonomiskt svåra tider göra avvägningar vad som är till mest nytta för patienterna. Sjukskötare har enligt Nyberg (1991) en unik kunskap i att förstå perspektivet mellan ekonomi och vård. Enligt Nordström och Wilde-Larsson (2012) har den ekonomiska situationen i dagens samhälle medfört att resurser bör utnyttjas på bästa möjliga sätt och tillvarata de möjligheter som finns. Befolkningsstrukturen ändras och människor blir äldre och det kommer med största sannolikhet att behövas mera sjukvård. Med de resurser som sjukvården har, vad kan göras och vilka möjligheter finns det att tillgå? Enligt Nordström och Wilde-Larsson (2012) handlar det inte främst om att spara pengar, utan att optimera hälsan med de begränsade resurser som finns. Resurser prioriteras till de åtgärder som har bästa effekt på befolkningens hälsa. Att använda resurser rätt handlar om att utvärdera om organisationen arbetar med rätt saker och på vilket sätt den påverkas av strategiska beslut. Det handlar också om verksamheten utförs på rätt sätt (Engström, 2009 & Carlsson, 2002). Det medför att sjukvård måste anpassas efter ekonomiska begränsningar, men ändå försöka att bibehålla en god vård. Sjukvården måste kontinuerligt förändra sitt sätt att fungera. Sjukskötare kan få organisationen att fungera på bästa sättet där man sätter vårdandet i fokus med beaktande av ekonomiska aspekter (Nyberg, 1991). 1.3 Krav på bättre sjukvård leder till förändringar Sjukvård ska idag baseras på evidensbaserad medicin och evidensbaserad vård. I sjukvården fodras en kontinuerlig kritisk bedömning om det kliniska arbetet vilar på en vetenskaplig grund (Nordström & Wilde-Larsson, 2012). Ledare i sjukvården ska sträva till att vården vilar på kunskap och inte på hur man traditionellt har vårdat. Ledare ska också sträva till att implementera evidensbaserad vård (Lavoie-Tremblay m.fl. 2012). Vårdarbete ska skapas utgående från patientens behov och en god vård innebär att det drivs ett systematiskt förbättringsarbete (Nordström & Wilde-Larsson, 2012). Enligt Nordström och Wilde-Larsson (2012) förändras sjukvården kontinuerligt för att fylla funktionen och bidra till god hälsa: förebygga, bota och lindra. Samtidigt ändrar patienters, anhörigas och hela samhällets krav på sjukvården. Förändringar ska sträva till att förbättra sjukvården, för att uppfylla de krav som 6

7 ställs och ge en god vård åt patienterna. Sjukvårdsorganisationen består av fyra delar, vilka ska samarbeta för att det ska bli den bästa sjukvården för patienten. Dessa organisatoriska delar är förvaltning (styrelse, ofta politiskt tillsatt ), administration (chefer), läkekonst (medicin, läkare) och vård (sjukskötare och vårdare). Dessa fyra delar verkar på olika ledarskapsnivåer och ska kunna samarbeta med varandra (Norbäck & Targama, 2009). Sjukskötare är en stor grupp i sjukvårdsorganisationen. En förändring kan innebära en omstrukturering i patientlogistiken och att försöka få bort onödiga arbetsuppgifter som inte gagnar patientarbetet samt att avskaffa dubbelarbete. Det är ofta de små (mikro) förändringarna i det kliniska arbetet som har stor betydelse i att förbättra vården. Att genomföra förändringar är svårt och det misslyckas många gånger (Nordström & Wilde-Larsson, 2012). Enligt Nyberg (1991) är sjukskötare mer intresserade av patientens behov än vad organisationen har för behov. Sjukskötaren har humanitära mål, specialiserad kunskap och sjukskötare är lojala med patienten (Nyberg, 1991). Enligt Nordström och Wilde-Larsson (2012) skapas vårdens kvalitet och säkerhet i allt det kliniska arbetet som pågår, där patienter, närstående och vårdens professionella möts. Sjukskötares huvudsyfte med sitt arbete är att ge god vård åt patienterna (Ernsäter, 2008 och Nyberg, 1991). Målet är ge god omvårdnad genom att stärka patientens resurser, bidra till hälsa och förebygga sjukdom (Ernsäter, 2008). Det finns dock en diskrepans mellan vad professionella vårdare menar med god vård och vad patienten avser (Papastavrou m.fl., 2010). Vid förändringar kan det därför vara av vikt att både sjukskötares och patienters åsikter tas tillvara (Nordström & Wilde-Larsson, 2012). Enligt Needleman och Hassmiller (2009) har sjukskötaren ett brett kunskapsfält och i arbetet ingår kunskapsmässig och organisatorisk kompetens. Sjukvårdens medarbetare anses idag vara en av organisationens värdefullaste resurser och de är dessa personer som avgör om organisationen har en möjlighet att jobba evidensbaserat (Engström, 2009). von Post (2005) beskriver att sjukskötare som "eldsjälar" inom personalgruppen och att de är en förutsättning för att ett projekt ska lyckas. Om sjukskötares kompetens inte tillvaratas och de involveras är förändringsarbete mycket svårt. Sjukskötare har enligt Needleman och Hassmiller (2009) utvecklat kunskap om funktionella och icke-funktionella sjukhussystem. Sjukskötare skapar nya vägar att gå runt dysfunktionella system. Sjukvårdsorganisationer strävar till att höja säkerhet och effektivitet. Sjukskötarna ska ha ett perspektiv av att utveckla sitt arbete och se möjligheter att förbättra det (Lusardi 2012). Enligt Norbäck och Targama (2009) har 7

8 sjukskötare ofta ett koordinerande arbete i organisationen. Sjukskötare är vana att undervisa, koordinera, beskriva och rapportera. De samspelar mellan olika yrkeskategorier och har en positiv bild av att åta sig ledarskapsuppgifter. Enligt Vanhook (2007) kan man använda sig av sjukskötares kompetens för att utveckla nya metoder inom sjukvården. 1.2 Problemformulering Det finns många yttre faktorer som påverkar sjukvården såsom lagar, ekonomi och krav som ställs från patienter, vilket leder till att verksamheten måste förändras. Sjukvården ska jobba evidensbaserat och att ta in den aktuella vetenskapen i vården, vilket leder till organisationsutveckling. Ekonomin är ofta en drivande faktor till förändring och omorganisering. För att åstadkomma en bra och hållbar förändring måste man veta vad en organisation har för verksamhet och hur den fungerar. Sjukvårdsorganisationer är komplexa och svåra att leda. Sjukskötare är en stor grupp av personal, vilken kan vara till nytta vid förändringar. Vid förändringsarbete måste det skapas funktionella system, där patientarbetet är i fokus. God vård och evidensbaserad vård är det som sjukskötare strävar till att ge patienterna. Men det behöver klarläggas vilka förutsättningar det finns att använda sig av sjukskötarna och deras professionella kunskap. 1.3 Syfte Syftet var att beskriva faktorer som möjliggör för en avdelning inom sjukvården att genomföra förändringar, genom att använda sig av sjukskötares resurser. 1.4 Metod Design Studien är en litteraturstudie som avsåg att undersöka aktuell och relevant forskning i ämnet samt sammanställa litteraturen i enlighet med Friberg (2006) Datainsamling och urval Litteraturökning gjordes i Cinahl med begräsningarna Peer Review, publicerad efter 2005 och fulltext. Artiklar i databasen har sökts med sökorden organizational change, nurse och hospital, vilket gav 55 träffar. Av dessa 55 artiklar inkluderades fem artiklar i studien. Nästa sökning gjordes med sökorden organizational innovation, nurse och hospital, vilket gav 14 träffar av dessa inkluderades en i studien. Övriga fem artiklar som inkluderades har sökts 8

9 genom manuell sökning och inkluderats för att de har ett relevant innehåll. Urvalet gjordes genom att anta artiklar som beskriver förändringar i sjukhusmiljö, där man undersöker vilka faktorer som möjliggör förändringar i sjukskötarens arbete. Artiklarna skulle också vara etiskt granskade. Studierna som presenterades i artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa. Nästa steg i studien var avgränsning av materialet med avseende på kvalitet i enlighet med Friberg (2006): fanns det ett tydligt problem formulerat vilken var den teoretiska referensramen ev. vårdvetenskaplig referensram syftet metoden data-analys resultat återkoppling mellan resultat och teoretiskt antagande (Friberg, 2006). Samtliga artiklar sammanställdes i en tabell, bilaga Analysmetod Elva artiklar har analyserats genom att artiklarnas resultatdel lästes igenom flera gånger för att få en känsla vad de egentligen handlar om vilka likheter och olikheter det finns (Friberg, 2006). Efter upprepade genomläsningar framsteg faktorer vilka möjliggör att tillvarata sjukskötares kompetens vid förändringsarbete i sjukvården, dessa kunde sedan kategoriseras i huvudkategorier och subkategorier samt att ett övergripande tema hittades (Friberg, 2006). 9

10 2. RESULTAT Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som möjliggör för en avdelning inom sjukvården att genomföra förändringar, genom att använda sig av sjukskötares resurser. Analysen resulterade i ett övergripande tema: implementeringsredo. Avdelningens kultur och vårdkultur samt ledarskap påverkar huruvida avdelningen är/kan bli implementeringsredo. Teman och subteman presenteras i tabell 1 Tabell 1: Presentation av tema och subteman Implementeringsredo Avdelningens kultur och vårdkultur Värderingar och attityder Samarbete och kommunikation Kompetens och evidensbaserad vård Ledarskap Ledarens kompetens i förändringsarbete Ledaren leder genom att ge förtroende åt sjukskötarna Implementeringsredo innebär att avdelningen är klar för att genomföra en förändring Detta beskrivs på avdelningsnivå, men omfattar också de enskilda sjukskötarna. Det måste i avdelningens kultur finnas värderingar och attityder som möjliggör en förändring och vårdkulturen måste vara att ge en god vård åt patienten. Den enskilda sjukskötaren måste ha kunskap och kompetens att implementera evidensbaserad vård. En annan förutsättning är att man på avdelningen kan samarbeta och kommunicera. För att bli implementeringsredo behövs även ett ledarskap som inkluderar sjukskötarna. Sjukskötarna bör känna sig delaktiga och att de får vara med och bestämma. Ledaren ska tillsammans med sin personal finna ett sätt att lösa problem. 10

11 2.1. Avdelningens kultur och vårdkultur Vilken kultur vårdavdelningens personal har påverkar hur implementeringsredo avdelningen är. Zeitz m.fl. (2010) och Salmela m.fl. (2011) beskriver avdelningens kultur som en viktig faktor att ta i beaktande då en förändring ska genomföras. Avdelningens kultur är starkare förankrat hos sjukskötarna än hela organisationens kultur (Thiel & Ghosh, 2008). Ibland kunde det vara svårt att genomföra förändringar, det kunde bero på brist på resurser så som utbildning, utrustning, avsatta personalresurser samt en hög arbetsbelastning (Janssen m.fl., 2011, Robert m.fl., 2011, Brown m.fl., 2008). En annan viktig faktor som påverkar avdelningskulturen är den vårdkultur man uppehåller. Att kunna ge en god patientvård är en viktig aspekt i sjukvård och anses av sjukvårdsledarna vara det viktigaste (Salmela m.fl. 2011) Värderingar och attityder Salmela m.fl.(2011) har i en studie undersökt hur ledare i finsk sjukvård beskriver och förstår sin huvudsakliga roll i förändringsprocesser och kom fram till att sjukskötarna på avdelningen ska ha en kultur i vilken de inkluderar värderingar och attityder som gör att atmosfären på avdelningen är öppen. Zeitz m.fl. (2010) som studerade samband mellan viktiga vårdaspekterna för äldre i en akut vårdmiljö fann att en god avdelningskultur innehålla respekt för varandras och patienternas åsikter. Brown m.fl. (2008) har studerat hur sjukskötares kliniska kunskap och attityder relaterade till vilka hinder och möjligheter det finns för bedriva en evidensbaserad vård. För att ändra på attityder kan man använda sig av forskning samt analysera och implementera den. Då måste det finnas tid att ta del av forskningen (Brown m.fl.2008). Både Zeitz m.fl. (2009) och Robert m.fl. (2011) har kommit fram till att man före en förändring måste vara medveten om avdelningens värderingar och känna till avdelningens kultur. Richer m.fl. (2009) menar att när förändringar ska genomföras måste det motsvara gruppens värderingar. I avdelningskulturen behöver moraliska principer inkluderas för förändringsarbete skulle vara möjligt. Dessa är delade värderingar, aktning för andra och en vårdfilosofi (Suominen m.fl 2011). Thiel och Ghosh (2008) vill ta reda på hur redo sjukskötarna är till förändring och kom man fram till att vid implementering av ett nytt arbetssätt är det viktigt att förändra attityder och att sjukskötare är positiva till det nya arbetssättet. 11

12 2.1.2 Samarbete och kommunikation Samarbete i personalgruppen på avdelningen behövs för att kunna genomföra en förändring (Zeitz m.fl. 2010). Robert m.fl. (2011) studerade hur ett brittiskt nationellt program den produktiva avdelningen kunde anammas och bli framgångsrikt implementeras och slutligen assimileras i det dagliga kliniska arbetet. Samarbete är viktigt för att kunna införa ett nytt arbetssätt. I samarbete ingår enligt Suominen m.fl. (2011) ett stöd mellan kollegor och att kunna lösa problem tillsammans. I Zeitz m.fl:s (2010) undersökning framkom det att patienterna är besvikna på hur lite samarbete de ser mellan sjukskötare i det kliniska arbetet. Samarbetet gäller alla på avdelningen och ett bra samarbete inkluderar att ledaren fungerar i grupp och kan ha en interaktion med alla sjukskötare (Salmela m.fl. 2011). Brown m.fl. (2008) har undersökt vad som möjliggör förändringar och kommit fram till att god kommunikation är en nödvändighet för att ett utbyte av idéer ska kunna ske. Detsamma menar Caldwell m.fl. (2009) att sjukskötare måste informeras om förändringar för att själva kunna ta i beaktande vad detta innebär för deras avdelning. Janssen m.fl. (2011) menade att information och kommunikation är nödvändigt för att sjukskötare ska kunna ändra på sitt kliniska arbete. Missnöje kan vara ett hinder för förändringar. Richer m.fl. (2009) har studerat en cancerenhet i Canada hur man kan komma tillrätta med sjukskötares missnöje när de arbetar i hälsoorganisationer och fann att god kommunikation är speciellt viktigt om det finns motstånd till förändringar. Däremot kom Suominen m.fl. (2011) i sin undersökning fram till att sjukskötare är minst nöjd med informationen bland vårdpersonalen. Sjukskötare med längre erfarenhet är också mer missnöjda än sjukskötare med kortare erfarenhet. Hayman (2008) beskriver att sjukskötarna inte tycker om den aktuella förändringen, men genom att de blev informerade om den kan de ändå acceptera den. Salmela m.fl.(2011) menar att det gäller att tydligt kommunicera med medarbetare och politiker, så att informationen går åt båda håll. Ledare är den personalkategori som fungerar som en länk mellan medarbetare och olika beslutsnivåer i organisationen (Salmela m.fl., 2011). Sjukskötare kommunicerar med patienter, vilket medför att de måste ha kommunikationsmetoder att involvera patienten i diskussionen och att de både kunde lyssna och prata för att interaktionen skulle bli god (Zeitz m.fl., 2010). 12

13 Kunskap och evidensbaserad vård När förändringar ska göras i en organisation måste lärande och kunskap vara värderade faktorer (Brown m.fl., 2008). Thiel och Ghosh (2008) har undersökt om sjukskötare är klara för en evidensbaserad förändring på ett sjukhus i USA. I undersökningen har man kommit fram till att kompetens kan beskrivas utgående från utbildningsgrad och hur många erfarenhetsår personal har. För att en förändring ska kunna genomföras behöver sjukskötare stöd av mera erfarna kollegor i processen, eftersom erfarenhet är en viktig faktor för att lyckas (Robert m.fl. 2011). Brown m.fl. (2008) menade att sjukskötare kan känna sig osäkra om vilken slags litteratur de skulle använda sig av, hur de skulle söka den och huruvida de klarade av att utvärdera om forskningen var tillförlitlig. Varnell m.fl. (2008) har gjort en studie där man undersökte om utbildningsprogram hjälper till att introducera förändring på ett sjukhus i USA. Med hjälp av den undersökningen kan konstateras att ju bättre utbildning personalen har, desto lättare för dem att genomföra en förändring. Thiel & Ghosh (2008) kom i sin undersökning fram till att sjukskötare har svårt att läsa vetenskapliga rapporter och kritiskt granska dem, vilket hindrar dem från att lära sig mera. Caldwell m.fl. (2009) har undersökt om sjukskötare var redo att införa förändringar, genom att använda sig av en hypotetisk modell på ett sjukhus i USA. Där finns ett samband mellan att använda forskning som grund och att organisationen blir rättvisare. Detta gäller om ledaren har forskning som grund. Om sjukskötarna har forskning som grund mildras orättvisorna i organisationen. Det finns ett motstånd hos sjukskötare för att införa förändrade arbetssätt (Richer m.fl., 2009, Suominen m.fl., 2011, Brown m.fl., 2008). Thiel och Ghosh (2008) gjorde en undersökning om införandet av evidensbaserad vård innan beslut tas för att starta implementeringen. Då kan man göra en strategisk plan före förändringsprocessen. Janssen m.fl. (2011) har gjort en undersökning i Nederländerna på akutmottagningar, där det identifierades faktorer som influerar implementation av ett nytt arbetsinstrument (triage) och utvecklat strategier för att implementera nya riktlinjer. Brown m.fl. (2008) har studerat hur sjukskötares vårdverklighet, kunskap och attityder relaterar till hinder och möjligheter för en evidensbaserad vård. Ett av de största hindren för att införa evidensbaserad vård är svårigheter för sjukskötare att bli tagna på allvar i sitt forskningsfält (Brown m.fl., 2008). I Janssen m.fl:s (2011) undersökning kom det fram att brist på utbildningen gör att det var svårt att implementera ett nytt arbetssätt. Det måste enligt Robert m.fl. (2011) finnas ett vetenskapligt stöd, för att det ska fungera. Tidigare vetskap om evidensbaserad vård gör det lättare att introducera detta hos sjukskötare. Enligt Brown m.fl. (2008) är den kliniska vården av högre kvalitet då den är evidensbaserad. 13

14 2.2 Ledarskap En annan viktig faktor för att kunna genomföra förändring i vården är ledarskapet. Där framsteg ledarens kompetens i förändringsarbete och ett ledarskap som bygger på att ge förtroende åt sjukskötarna. Processen vid förändringar förklara genom ett transformellt ledarskap (Richer m.fl.,2009) Ledarens kompetens i förändringsarbete Ledarens förmåga att göra sina medarbetare delaktiga i förändringen har stor betydelse för att klara av att genomföra förändringen (Caldwell m.fl., 2009). Salmela m.fl. (2011) har gjort en undersökning om vad vårdledare tycker att deras arbete är under förändringsprocessen. Ledarna tycker att deras uppgift är att leda ett gott vårdarbete och att det består av tre dimensioner: att leda relationer, processer och vård-och avdelningskultur. Samela m.fl. (2011) har kommit fram till att ledaren ska skapa en helhet på avdelningen och förtydliga den kultur som ska råda där. Ledaren ska fungera som en koordinator i processer samt att leda en kultur, som strävade till att skapa en öppen atmosfär där arbetet grundade sig på evidensbaserad forskning (Salmela m.fl., 2011). Ledaren ska förmedla vilka som var de viktigaste aspekterna i patientvården att ta hänsyn till (Zeitz m.fl., 2010). Ledaren ska göra alla på avdelningen delaktiga i förändringen och ta tillvara sjukskötarnas kunnande, för att kunna genomföra en förändring (Suominen m.fl., 2011) och det måste finnas en utsedd ledare som har ledningen för att införa evidensbaserad vård (Richer m.fl., 2009, Varnell m.fl., 2008, Zeitz m.fl., 2010, Robert m.fl., 2011). Det måste också finnas en realistisk men flexibel plan (Robert m.fl., 2011) och ledningen måste visa att de understöder förändringsprocessen (Richer m.fl., 2009) Ledaren leder genom att ge förtroende åt sjukskötarna Suominen m.fl. (2011) har gjort en kvantitativ studie under ett år där de undersökte faktorer om organisationsförändringar och deras relation till hur sjukskötare upplever medbestämmande och delaktighet på arbetet. Det hade hittats samband mellan förändring och empowerment. Empowerment kan förklaras med att medarbetarna har egenmakt att fatta beslut. Sjukskötarna måste uppleva ett behov av förändring till exempel att få mera tid till patientarbete, för att vara motiverade för en förändring (Janssen m.fl., 2011 & Robert m.fl., 2011). Sjukskötarna ska ha möjlighet att inverka på avdelningen både genom att ta del av diskussioner och beslut samt utföra sitt jobb på ett självständigt sätt. För att empowerment ska finnas bör värderingar i gruppen, aktning för andra och vårdfilosofi inkluderas. När det fanns experter i gruppen gör det en förändring lättare (Suominen m.fl., 2011). Brown m.fl. (2008) 14

15 menar att om sjukskötare saknar autonomi i sin organisation blev det svårt att göra förändringar. Hayman (2008) och Robert m.fl. (2011) beskriver empowerment, som en viktig faktor för att kunna genomföra en förändring. Personalen måste själva känna att de hade kontroll och var engagerade i förändringen. Förändringen som blir beordrad uppifrån och ner är svår att genomföra (Robert m.fl., 2011). Robert m.fl. (2011) hade undersökt varför förändringar antogs, hur de med framgång implementerades och slutligen införlivades i den dagliga kliniken genom att använda sig av ett nationellt program i Storbritannien. Sjukskötarna måste känna ett behov för att förändring behövs. Sjukskötarna tar del av informationen hur en produktiv avdelning ska fungera och väljer ut de avdelningar som passar för det nya arbetssättet. Sjukskötarna involveras i förändringen och får förtroende så de känner sig som ägare av projektet. Det ska finnas tillräckligt med personal så att projektet kan genomföras och ge det stöd som behövs till avdelningen (Robert m.fl., 2011). Sjukskötarna måste känna att de har fått ett förtroende av ledningen och att de har möjlighet att genomföra förändringen och att det inte gör något om de misslyckas (Robert m.fl., 2011 & Brown m.fl., 2008). Richer m.fl. (2009) och Zeitz m.fl. (2010) har båda använt sig av gruppdiskussioner med personalen, där man tillsammans försöker komma på idéer vad man kan göra för att förbättra vården. I Richer m.fl:s (2009) undersökning kom man fram till att det är av betydelse om gruppen har idéer om vad som ska göras och hur dessa ska implementeras i vårdverkligheten. Arbetsteamet, vilket ska vara multiprofessionellt behöver forma allmänna mål och visioner och hålla regelbundna möten, för att åstadkomma förändringar. Hayman (2008) har skrivit en artikel som beskriver en organisationsförändring på ett sjukhus i Sydney; underökningen är beskrivande. Förändringen måste genomföras pga. brist på sjukskötare och ekonomiska incitament. Där använde man sig av att höra personalen, vilka idéer de hade till förändring. Personalen fick delta i förändringen och ha åsikter om processen. Den förändring som måste genomföras tyckte personalen inte om, men den ledde ändå inte till att personalen slutade att jobba på avdelningen. I Janssens m.fl. (2011) studie ska en ny rutin införas -triagering av patienter. Där följde inte alla i gruppen sina åtaganden vid införande av en ny arbetsrutin, vilket försvårar hela processen. Samt att det finns begränsningar i återrapporteringen hur långt man hade kommit processen och vilken nytta triageringen gör (Robert m.fl. 2011). 15

16 3. DISKUSSION Litteratursammanställningen resulterade i ett tema, implementeringsredo, samt två kategorier, avdelningskultur och vårdkultur samt ledarskap Metoddiskussion Detta arbete är en litteraturstudie, vilken syftar till att beskriva vilka faktorer som möjliggör förändringsarbete för sjukskötare i sjukvården. Litteraturstudie var en relevant metod, då det redan finns mycket skrivet om förändringar i sjukvårdsorganisationer. Sökord var organizational change, nurse, hospital och organizational innovation. Med dessa sökord kom artiklar med relevant resultat. Om hospital uteslöts finns det mycket material om preventionsvård, vilket inte kunde anses relevant för denna studie. I sökningen kunde readiness och implementation ha använts, eftersom det finns evidens för bra vård men svårigheten ligger i att införa detta. Det framkom under arbetet med studien, när artiklarna granskades att evidens fanns men svårigheter fanns med att införa detta, vilket var ett skäl till att evidensbaserad vård inte är använt i den grad som är möjligt. Det hade inte författaren kunskap om och detta gjorde att resultatet kanske blivit annorlunda om en högre grad av förförståelse funnits. I studien har elva artiklars resultatdel använts för att hitta faktorer som möjliggör och förhindrar en förändring i sjukvårdsorganisationer. Sju av artiklarna var kvalitativa och fyra var kvantitativa. Alla artiklar var etiskt granskade, se bilaga 1. Artiklarna är från Europa, Nordamerika och Australien. Resultatet kan generaliseras till Norden, men avdelningens kultur bör beaktas vid förändringar för att förändringsprocessen ska vara möjlig. Artiklarna vilka är skrivna av personer som har engelska som modersmål, har en mer lättförståeligt språk. Artiklarna är sökta i Cinahl med begränsning på fulltext. Det hade sannolikt gått att få fram mera material utan denna begränsning, eftersom många tidskrifter inte publicerar sitt senaste material i fulltext. Vid granskningen av artiklarna har detta endast gjorts av skribenten, vilket är en begränsning med studien. Analysen kan ha blivit bristfällig. Det skulle ha blivit bättre om analysen skett i grupp eller om någon utomstående också hade granskat artiklarna (Henricsson, 2012). 3.2 Resultatdiskussion Det finns mycket forskning om evidensbaserad vård och medicin, men lite forskat om hur en god implementering ska ske (Norbäck och Targama, 2010). Jordan (2009) beskriver att strukturella förändringar i en organisation inte är möjliga förrän organisationen är redo för 16

17 det. Implementeringsredo blev ett återkommande tema i de granskade artiklarna. För att en förändring ska kunna ske måste medarbetare vara delaktiga, ha rätt attityd, kunna samarbeta, vara kompetenta och sträva till att implementera evidensbaserad vård. För att en avdelning ska vara redo för förändring måste ledaren ha kompetens i förändringsarbete och använda sig av sina medarbetare. Vårdkultur som finns på avdelningen har flera delar, men det viktigaste är att ge en god vård åt patienterna. Då ska sjukskötarna ha tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete. Kraven på sjukvården ändras och då måste vården anpassas till dessa yttre omständigheter. Mc Sherry m.fl. (2011) skriver i sin rapport att sjukskötare måste värna om sin profession och att kunna ge en god vård åt patienterna. Den yttersta kompetensen i vård är att kunna förändra sig efter de krav som samhället ställer, ändra strategier och förändra arbetssätt med en fortsatt hög vårdkvalitet (McSherry m.fl. 2011). Kategorierna avdelningskultur och vårdkultur samt ledarskap, kan kopplas till tidigare litteratur som beskriver dessa två delar som de viktigaste i en organisation. Alvesson (2001) och Hofstedt och Hofstedt (2005) beskriver i sina böcker kontext och ledare, som är de mest framträdande faktorerna vid förändring i organisationer. Marchionni & Ritchie (2007) menar att det finns två huvudfaktorer när en förändring ska implementeras, kulturen på avdelningen och ledarskapet. En annan påverkningsfaktor är vilken ledare det finns i organisationen (Alvesson, 2001 och Hofstedt & Hofstedt, 2005). I detta arbete har avdelningskultur och vårdkultur samt ledarskap blivit huvudkategorier. Detta finns beskrivet sedan tidigare, men det intressanta är att veta vad som ingår i dessa kategorier och hur denna kunskap kan användas vid förändringar i sjukvårdsorganisationer. Samarbete ska finnas för att lyckas med en förändring. När sjukskötare ska införa en ny rutin kommer det att uppstå nya och oväntade situationer. Då är det viktigt att gruppen kan samarbeta och ta stöd av sina kollegor, för att lösa dessa situationer. McSherry m.fl. (2012) beskriver att utveckling av den kliniska vårdverkligheten förutsätter ett samarbete bland sjukskötare och mellan ledning och sjukskötare. Kommunikation och information är viktigt för att alla i teamet ska vara delaktiga. Kommunikationen sker på flera plan och ska vara tydlig så att den förstås. Scott och Pollock (2007) beskriver en sjukhusmiljö där kommunikationen inte fungerar och vilket slöseri med resurser det medför att inte använda sina medarbetare. 17

18 Förändringar är lättare att genomföra om personalen har högre kompetens, därför är lärande och kunskap viktigt. Resultatet visade att sjukskötare hade svårigheter med att utveckla sin kunskap pga. av de inte kritiskt kunde granska vetenskapliga rapporter. I USA har det sedan ca 20 år tillbaka tilldelats vissa sjukhus en högre status, de blir betecknade som magnetsjukhus (Jordan, 2009). Dessa sjukhus ger högre kvalitet av sjukvård och har lättare att rekrytera sjukskötare. På dessa sjukhus har personalen bättre utbildning och man använder sig mera av forskning (Jordan, 2009). Detta medför att övergången från traditionellt vårdarbete till evidensbaserat vårdarbete kan förklaras av bl.a. kunskapsbrist (Lusardi, 2012). Evidensbaserad vård finns det forskat om, men den är svår att implementera. Av de elva artiklar som granskats i detta arbete, handlade fem om att implementera evidensbaserad vård och svårigheter med detta. Problemet enligt Targama och Norbäck (2009) är att man inte ser på införandet som en process, utan tror att det finns en enkel handlingsplan för detta. Lusardi (2012) har skrivit en artikel om hur sjukskötare ska kunna förändra avdelningskulturen och arbetssättet från traditionellt arbete till evidensbaserat, där också den aktuella situationen tas i beaktande på avdelningen. Sjukskötare känner till sin avdelning och de blir utmanade att hitta nya lösningar för att göra det bästa för patienten. Evidensbaserad vård måste sedan anpassas till den aktuella situationen (Lusardi, 2012). Ledarskap inkluderar ledarens förmåga, sjukskötarens delaktighet och medbestämmande och gemensam problemlösning. Ledarens förmåga inkluderar att leda processer, kultur och relationer. För att förändring ska kunna ske på en avdelning kräver det en utsedd ledare, som leder processen och fungerar som en koordinator. Ledaren ska göra sina medarbetare delaktiga. När en ledare leder genom empowerment beskriver det ett transformellt ledarskap. Ett transformellt ledarskap kan förklaras av få sina medarbetare delaktiga. Ledaren strävar till att inbjuda medarbetarna och få dem att jobba lite mer genom att ledaren använder sig av transformellt ledarskap (Yukl, 2006). Enligt Weberg (2012) sker det konstant förändringar inom sjukvården och när förändringarna sker blir det tydligt hur komplexa sjukvårdsorganisationer är. Sjukvårdsorganisationer måste gå från hierarkisk organisationsstruktur till att använda sig av personalen, som måste bli redo för att genomföra förändringar. Weber skriver att en god förändring kräver att ledarskapet bedrivs genom ett transformellt ledarskap (Weber, 2012). Salmela (2012) beskriver i sin doktorsavhandling om ett transformellt ledarskap, där ledaren ska leda med och genom andra människor. Ledaren ska fokusera på processen och människorna i förändringen. För att en varaktig förändring ska komma till stånd kräver det att medarbetare ska ändra sin uppfattning om realiteten. Detta 18

19 kräver en emotionell och saklig förändring hos var och en på individnivå. Enligt Engström (2009) är det viktigt att involvera medarbetare i förändring. Men det finns också en risk med att sjukskötare i en grupp vill ha mera makt hela tiden. Det gäller att hitta en balans, mellan att involvera sjukskötare men samtidigt ha ett tydligt ledarskap. Northouse (2007) beskriver att ledning och medarbetare tillsammans löser problem som intellektuellt stimulerande. Medarbetare kan hitta unika vägar till en lösning. 3.3 Slutsats Resultatet visade på att för att en personalgrupp ska vara implementeringsredo är avdelningskultur och vårdkultur samt ledarskap viktigt. Detta visar på att speciellt under ekonomiska svårigheter är det viktigt att aktivera alla resurser. Då finns sjukskötare och deras kompetens som en resurs. Ett flertal av faktorerna som framkom i arbetet går att kontinuerligt upprätthålla på en avdelning. Det är alltså möjligt att ständigt bädda för att kunna genomföra förändringar, genom att ta i beaktande värderingar och attityder, samarbete och kommunikation samt kunskap och evidensbaserad vård. Ledarskapet har en framträdande roll i förändringsarbete. Förändringsarbete och implementering påverkas inte bara av sjukskötarnas kompetens utan också av patienters värderingar, organisatoriska förutsättningar, resurstillgång, ledarskap och politiska intressen. Det är komplext och en framgångsrik implementering behöver alla dessa perspektiv och därför behövs mer forskning för att ge en ökad insikt om tillvägagångssätt och vilka faktorer som är avgörande för ett effektivt förändringsarbete (Willman, m.fl 2006). 19

20 LITTERATURFÖRTECKNING Alvesson, M. (2001). Organisationskultur och ledning. Malmö: Liber Bondas, T. E. (2003). Caritative Leadership Ministering to the patients. Nursing Administration Quarterly, 27, (3), Brown, C.E., Wickline, M. A., Ecoff, L. & Glaser, D. (2008). Nursing practice, knowledge, attitudes and perceived barriers to evidence-based practice at an academic medical center. Journal of advanced nursing, 25, (9), Caldwell, S.D., Roby-Williams, C., Rush, K. & Rick-Kiely, T. (2009). Influences of context, process and individual differences on nurses readiness for change to Magnet status. Journal of Advanced Nursing, 19, (2), Carlsson, P. (2002). Evidensbaserad vård förutsätter kunskap om kostnadseffektivitet. Läkartidningen, 99, (30-31), Carlström, E. (2013). Förändringsarbete i hälso-och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. Engström, A. (2009). Ledarskap och medarbetarskap vid strukturella förändringar i hälso - och sjukvården - nyckelaktörers och medarbetares upplevelser. Göteborg. Doktorsavhandling Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Ernsäter, T. P. (2008). Strategi för att utveckla vården. Svensk Sjuksköterskeförening. Finlex (2010). Lagen om hälso- och sjukvården. (hämtat ). Fitzsimons, E. & Cooper, J. (2012). Embedding a culture of evidence-based practice. Nursing Management, 19, (7), Friberg, F. (2006). Dags för uppsats - vägledning i litteraturbaserat examensarbete. Lund: Studentlitteratur. 20

21 Hayman, B. (2008). Change process during redesign of a model of nursing practice in a surgical ward. Journal of Nursing Management, 16, Henricsson, M. (2012). Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Hofstede, G. & Hofstede, J.G. (2005). Organisationer och kulturer. Lund: Studentlitteratur. Janssen, M. AP., van Acherberg, T., Adriaansen, M. JM., Kampshoff, C.S., Schalk, D. MJ. & Mintjes-de Groot J. (2011). Factors influencing the implementation of the guideline Triage in emergency departments: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 21, Jordan, Z. (2008). Magnet Recognition and Practice Development: Two Journeys towards practice improvement in health care. International Journal of Nursing Practice, 15, Lavoie-Tremblay M., Richer, M-C., Marchionni, C., Cyr, G., Biron, A.D., Aubry, M., Bonneville-Roussy, A. & Vézina, M. (2012). Implementation of Evidence-Based Practices in the Context of a Redevelopment Project in a Canadian Healthcare Organization. Journal of Nursing Scholarship, 44, (4), Lusardi, P. (2012). So You Want to Change Practice: Recognizing Practice Issues and Channeling Those Ideas. Critical Care Nurse, 32, (2), Marchionni, C. & Ritchie, J. (2008). Organizational factors that support the implementation of a nursing Best Practice Guideline. Journal of Nursing Management, 16, McSherry, R., Pearce, P., Grimwood, K. & McSherry, W. (2012).The pivotal role of nurse managers, leaders and educators in enabling excellence in nursing care. Journal of Nursing Management, 20, Needleman, J. & Hassmiller, S. (2009). The role of Nurse in improving Hospital Quality and Efficiency: Real-World Results. Health Affairs, 28, (4),

22 Norbäck, L. E. & Targama, A.(2009). Det komplexa sjukhuset. Malmö: Studentlitteratur. Nordström, G. & Wilde-Larsson, B. (2012). Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård. Lund: Studentlitteratur. Northouse, P.G. (2007). Leadership theory and practice. California: Sage Publication. Nyberg, J. (1991). The nurse as professnocrat. Nursing Economics, 9, (4), Papastavrou E., Efastathiou, G & Charalambous, A. (2010). Nurses and patients perceptions of caring behaviours: quantitative systematic review of comparative studies. Journal of Advanced Nursing, 67, (6), Richer, M-L., Ritchie, J. & Marchionni, C. (2009). If we can t do more, let s do it differently: using appreciative inquiry to promote innovative ideas for better health care work enviroments. Journal of Nursing Mangement, 17, Robert, G., Morrow, E., Maben, J., Griffiths, P. & Callard, L. (2010). The adoption, local implementation and assimilation into routine nursing practice of a national quality improvement programme: the Productive Ward in England. Journal of Clinical Nursing, 20, Salmela, S. (2012). Leda förändringar genom relationer, processer och kultur. Akademisk avhandling. Åbo Akademi University Press. Salmela, S., Eriksson, K. & Fagerström, L. (2011). Leading change: a three-dimensional model of nurse leaders main tasks and roles during a change process. Journal of Advanced Nursing 68, (2), Scott, S. D. & Pollock, C. (2008). The Role of Nursing Unit Culture in Shaping Research Utlilization Behaviors. Research in Nursing & Health, 31, Suominen, T., Härkönen, E., Rankinen, S., Kuokkanen, L., Kukkarainen, M-L. & Doran, D. (2011). Perceived organizational change and its connection to the work-related empowerment. 22

23 Vård i Norden 99, (31), 4-9. Thiel, L. & Ghosh, Y. (2008). Determining Registered Nurses Readiness for Evidence-Based Practice. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 5, (4), Vanhook, P.M. (2007). Cost-Utlility Analysis: A Method of Quantifying the Value of registered Nurses. The Online Journal of Issues in Nursing, 13, (3), Varnell, G. (2008). Effect of an Educational Intervention on Attitudes Toward and Implementation of Evidence-Based Practice. Worldviews on Evidence-Based Nursing 5, (4), Weber, D. (2012). Complexity Leadership: A healthcare Imperative. Nursing Forum, 47, (4), Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verklighet. Lund: Studentlitteratur Wilson, G. (2009). Implementation of realising time to care- the productive ward. Journal of Nursing Management, 17, von Post, I., Frid, I., Kelvered, M. & Madsen, C. (2005). Den perioperativa dialogenmöjligheter och hinder för nya vanor i praxis. Vård i Norden, 25, (4), Yukl, G.(2006). Leadership in organizations. Upper Sadle River: Pearson Pretentice Hall. Zeitz, K., Kitson, A., Gibb, H., Bagley, E., Chester, M., Davy, C... Shanks, A. (2010). Working together to improve the care of older people: a new framework for collaboration. Journal of Advanced Nursing; 67, (1),

24 Författare, Titel Syfte Design/metod Resultat och diskussion Brown et al 2008, Beskriva sjukskötares klinik, kunskap, Deskriptiv, Organisatoriska barriärer såsom brist på tid och autonomi för sjukskötare. Möjligheter till förändring var Nursing practice, knowledge, attitudes and attityder och uppfattade hinder för att tvärsnittsstudie lärande, kulturbyggande och tillgänglighet till kunskapskällor. Statistisk signifikans fanns mellan barriärer perceived barriers to evidence-based practice at införa evidens-baserad praxis på ett och klinisk praktik samt kunskap och attityder relaterat till evidensbaserad vård. an academic medical center. akademiskt medicinskt center. I diskussion hade man konstaterat att liknande resultat hade funnits i internationella studier. Ledare i * sjukvården behöver få hjälp av utbildare för att kunna införa evidensbaserad vård. Caldwell et al 2009, Influences of context, Testa hypotes av modell som förklarar Kvantitativ studie, Resultatet visar att en kultur av forskning både hos ledare och medarbetare gör att en organisation fungera process and individual differences on hur redo individen är I början av en med oberoende och på ett rättvisare sätt. nurses readiness for change to Magnet status förändring. beroende variabler. Att förbereda ledare på att uppskatta förändring till ett nytt beteende för den kommande * organisationsförändringen, gör att förändringen har större chans att lyckas. Hayman B. et al 2005, Change process during Syftet är att testa en praktisk modell Beskrivande studie. Resultatet bekräftar att människor måste känna en egenmakt för att kunna genomföra en redesign of a model of nursing practice in a vid omstrukturering av en avdelning förändringsprocess. surgical ward * Att genomföra förändringar är svårt och alla inblandade måste involveras i processen.. I planeringsprocessen måste man se vad kontextet består av; vilka kvalifikationer det behövs och hur stor arbetsbelastning. Janssen et al 2011, Att identifiera faktorer som hjälper till Undersökande Flera faktorer var identifierade att inverka på förändringsprocessen; kunskapsnivå, förmåga, motivation, Factors influencing the implementation of the att implementera nya riktlinjer samt studie med engagemang, informerade läkare, arrangemang kring implementation, arbetsbelastning och förutsättninga guideline Triage in emergency departments: a skräddarsy implementeringsstrategier kvalitativ ansats I diskussion framkom att de olika professionerna hade liknande faktorer som inverkade, men i olika qualitative study med enkät och viktighetsgrad. * djupintervjuer. Richer et al 2009, Undersöka en metod var man försöker En longitudell Resultatet visade på att använda sig av uppskattande utredning fungearde bra för att få fram innovativa Íf we can t do more, let s do it differently!:using att få fram innovative idéer hos studie var ideér. Sjukskötare föreslog nya ideér om att omorganisera jobbet. appreciative inquiry to promote innovative ideas sjukvårdspersonal personalen fick for better health care work enviroments sitta i grupper och I diskussionen framkom att från litteraturen kan man få fram ur nya ideér kan tillvaratas i mikrosystemet. komma fram till nya förböättringar på en canceravdelning. Robert G. et al 2011, Undersöka hur förändringar kan bli En kvalitativ I resultatet kom man fram till att 85 % av sjukhusen i England tagit del av informationen om det nationella The adoption, local implementation and implementerade och assimilerade i enkätundersökning kvalitets förbättringsprogrammet, men endast 40 % hade gjort en implementering av detta. assimilation into routine nursing practice of a verksamhet. och intervjuer.

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Haugesund 26 september 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder

Läs mer

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du. Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.se Varför? Centrala begrepp Metoder för att stödja implementering

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Leda implementering vilka beteenden ökar chanserna för att lyckas?

Leda implementering vilka beteenden ökar chanserna för att lyckas? Leda implementering vilka beteenden ökar chanserna för att lyckas? Implementering av nya arbetsmetoder innefattar en process där medarbetare förändrar sitt arbetssätt i linje med den nya metoden (Grimshaw

Läs mer

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsmetoder n Använda teori n Betydelsen av kontext n Summering

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsmetoder n Använda teori n Betydelsen av kontext n Summering Implementering av forskningsresultat vad vet vi om det? Jönköping 15 november 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder Använda

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013 Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

En introduktion till Case Management - Inger Anund

En introduktion till Case Management - Inger Anund En introduktion till Case Management - Inger Anund 2009-10-21 Bakgrund Studiebesök på Addenbrooke s universitetssjukhus i Cambridge i början av 1990-talet Utbildning till Case Manager, Johns Hopkins, universitetssjukhuset

Läs mer

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete "There's always room for improvement you know it's the biggest room in the house. Louise Heath Leber Kvalitetsutveckling och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården: Erfarenheter från ett svenskt landsting

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Isabella Scandurra, Uppsala Universitet Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Presentation av DOME Projektets mål Deltagande

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Ulrika Ferm fil dr, logoped Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som

Läs mer

13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens

13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens 13-14/6 2011 Birmingham botanical gardens Bakgrund Uppdrag Klinisk bibliotekarie på Hudiksvalls sjukhus sept. 2010 - maj 2011: 22 sjuksköterskor på en kirurgisk vårdavd. deltog en strävan att knyta biblioteket

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Implementering av FaR från ord till handling

Implementering av FaR från ord till handling Implementering av FaR från ord till handling Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne & Lunds Universitet Malmö, Sverige Min bakgrund MPH, PhD, disputerade

Läs mer

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,

Läs mer

Ledarskap för omvårdnad och Magnetmodellen

Ledarskap för omvårdnad och Magnetmodellen Ledarskap för omvårdnad och Magnetmodellen Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Text Torie Palm Ernsäter Illustrationer Maja Modén Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se Tryck

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa?

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Birgitta Åkesdotter Gustafsson Leg. Sjuksköt. Spec. Sjuksköt Operationssjukvård, Fil. Mag.

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Publikationer Vetenskapliga artiklar

Publikationer Vetenskapliga artiklar Publikationer Vetenskapliga artiklar Larsson, G., Sjöberg, M., Vrbanjac, A., & Björkman, T. (). Indirect leadership in a military context: A qualitative study on how to do it. The Leadership & Organizational

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Elisabet Alhqvist Kungl. biblioteket

Elisabet Alhqvist Kungl. biblioteket Elisabet Alhqvist Kungl. biblioteket Lotta Åstrand Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket 83 % 75 % 24 % Förväntar sig stora förändringar i framtiden Bedriver förändring informellt, ad hoc eller

Läs mer

2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7.

2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7. 1(5) 2014-06-26 Schema UCA433 Kommunikativt ledarskap, 7,5 hp Communicative leadership, 7,5 ECTS Vårtterminen 2014 Kursansvarig: Klas Roth Seminarium 1 (Klas) Tema: Introduktion: Presentation av kursens

Läs mer

Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt

Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt BBIC: process och utfall..? ASI-intervju: förhör eller relationsskapande möte? Individanpassad insats: KBT

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 5, 42, 100, 28 KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP OCH HÄLSA Mittuniversitetet Avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik. Ingela Bäckström, Pernilla Ingelsson, Håkan Wiklund.

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 5, 42, 100, 28 KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP OCH HÄLSA Mittuniversitetet Avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik. Ingela Bäckström, Pernilla Ingelsson, Håkan Wiklund.

Läs mer

Mångfald som verksamhetsstrategi

Mångfald som verksamhetsstrategi Mångfald som verksamhetsstrategi Att ge deltagarna grundläggande kunskaper och färdigheter i: - Förståelse för vad mångfald betyder och varför arbeta med mångfald - Kunskap om hur ett strategiskt mångfaldsarbete

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

ÖPPNA PROGRAM 2014/2015

ÖPPNA PROGRAM 2014/2015 ÖPPNA PROGRAM 2014/2015 LEDARSKAP & MEDARBETARSKAP MOTIVATION & KOMMUNIKATION Datum: 26-28 nov 2014 (sve) i Göteborg & 9-11 mars 2015 i Stockholm (sve) & 22-24 april 2015 i Göteborg (sve) Träning i att

Läs mer

EVRY One Outsourcing Services Linköping AB 2014-03-05 LEAN

EVRY One Outsourcing Services Linköping AB 2014-03-05 LEAN EVRY One Outsourcing Services Linköping AB 2014-03-05 LEAN By the use of true lean concepts all necessary attention to customer needs are secured. High quality implementations of incident, change and problem

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Grupp Process och Team. Vt-2014, M.Nisell

Grupp Process och Team. Vt-2014, M.Nisell Grupp Process och Team Vt-2014, M.Nisell Lärandeaktivitet 2 Lärandeaktivitet 2, Sjuksköterskans profession Denna Lärandeaktivitet syftar till att få pröva och träna på gruppens/teamarbetes möjligheter

Läs mer

Arbetar du med att förflytta vision till verkligheten? Söker du efter kraftfulla verktyg? PROCESSKONSULTUTBILDNING MED SYSTEMTEORETISK INRIKTNING

Arbetar du med att förflytta vision till verkligheten? Söker du efter kraftfulla verktyg? PROCESSKONSULTUTBILDNING MED SYSTEMTEORETISK INRIKTNING Arbetar du med att förflytta vision till verkligheten? Söker du efter kraftfulla verktyg? PROCESSKONSULTUTBILDNING MED SYSTEMTEORETISK INRIKTNING PlanB s utbildning Processkonsult med systemteoretisk inriktning

Läs mer

diskussion om etik i framtidens

diskussion om etik i framtidens Etisk klinik - mångprofessionell diskussion om etik i framtidens social- och hälsovård Vaartio-Rajalin Heli forskare vid Åbo Universitet vårdvetenskaplig fakultet Westergård Jonathan, timlärare vid YH

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Implementeringsklimat

Implementeringsklimat What goes wrong? Non existent, invisible, or just plain bad leadership People have no idea where the organization is going or why Dishonesty at worst, poor communication at best Passive-aggressive staff

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Regressionstestning teori och praktik

Regressionstestning teori och praktik Regressionstestning teori och praktik Lic. Emelie Engström emelie.engstrom@cs.lth.se Software Engineering Research Group LUND UNIVERSITY Sweden SWELL the Swedish Research School in Software Verification

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Ett mänskligt system. kräver åtgärder i alla dimensioner på samma gång OBJEKTIVT SUBJEKTIVT. Prestationsnivå och verkningsgrad på individens insatser

Ett mänskligt system. kräver åtgärder i alla dimensioner på samma gång OBJEKTIVT SUBJEKTIVT. Prestationsnivå och verkningsgrad på individens insatser Ett mänskligt system kräver åtgärder i alla dimensioner på samma gång OBJEKTIVT INDIVIDUELLT Prestationsnivå och verkningsgrad på individens insatser KOLLEKTIVT Strukturer, system produkter, utrustning

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

- Det effekthöjande ledarskapet -

- Det effekthöjande ledarskapet - - Det effekthöjande ledarskapet - GPTW Höstkonferens Peter Westford Stockholm 9 oktober, 2013 A world where organizations enable people to unleash their full potential to maximize performance Recruitment

Läs mer

4 perspektiv på patientmedverkan i praktiken

4 perspektiv på patientmedverkan i praktiken Memeologen White Paper 2014:01 4 perspektiv på patientmedverkan i praktiken 2014:01 Memeologen White Paper Memeologen Västerbottens läns landsting E-post: memeologen@vll.se Hemsida: www.memeologen.se Memeologen

Läs mer

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Isabell Fridh Intensivvårdssjuksköterska, Fil Dr Ins7tu7onen för vårdvetenskap och hälsa Vårdvetenskap Vårdvetenskap

Läs mer

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box 2131 103 14 Stockholm, Sweden. www.projecticon.se

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box 2131 103 14 Stockholm, Sweden. www.projecticon.se Projecticon Grafisk Standard Logotype Logotype Typsnitt: Palatino Färg: RGB, R46, G98, B174 C87M65 Typsnitt Dokument Rubriker Brödtext Fotnoter Verdana Garmond Arial Webb Rubriker Brödtext Länkar Verdana

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Masterprogram Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Masterprogram Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Masterprogram Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 högskolepoäng Master in Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 credits 1. Identifikation 1.1. Masterprogram

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

Kursutvärdering Distans

Kursutvärdering Distans HT12 1SJ012 Ledarskap, pedagogik samverkan i sjuksköterskans yrkesutövning (7,5hp) V46-50 Enkätresultat Enkät: Status: Distans: Kursutvärdering stängd Datum: 2013-04-26 13:29:21 Aktiverade deltagare (HT12

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 maj 2010, Stockholm Workshop 20 maj 2010, Stockholm

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 maj 2010, Stockholm Workshop 20 maj 2010, Stockholm Lean Healthcare förberedelser och uppstart Vad är Lean Healthcare och vilka är vinsterna att arbeta efter Lean i sjukvården? Grunderna i Lean värderingar, principer, verktyg och metoder Hur identifierar

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health

Kursplan. Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA422 Dnr 196/1-510 23/2-510 Beslutsdatum 1-09-11 2-02-19 Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa Engelsk benämning Ämne Caring

Läs mer

Platsar människan i morgondagens företag?

Platsar människan i morgondagens företag? Platsar människan i morgondagens företag? - att ta utgångspunkt i den mänskliga naturen Lasse Berg och Bo Rex HR-dagarna 2013-09-26 Hur människan blev människa om människans evolution Lasse Berg 1 Vad

Läs mer

PCC och ledarskap mellan stabilitet och förändring

PCC och ledarskap mellan stabilitet och förändring PCC och ledarskap mellan stabilitet och förändring Eric Carlström Docent i offentlig förvaltning Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet Public organizations Old Immortal No liquidations Deeply rooted

Läs mer

Kvadrat Management AB Way of Working

Kvadrat Management AB Way of Working Way of Working Organisationsnummer 556865-0302 KVADRAT MANAGEMENT WAY OF WORKING Står ditt företag inför ett förändringsarbete med långsiktiga konsekvenser för er verksamhet? Då kan vi erbjuda några av

Läs mer

CHILD INJURIES AT HOME

CHILD INJURIES AT HOME CHILD INJURIES AT HOME -Prevention, Precautions and Intervention with focus on scalds Anna Carlsson Basprogrammet, BHV Föräldrar till 7-87 8 månader m gamla barn får f information (skriftlig och muntlig)

Läs mer

Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i. Att leda i förändring systemiskt ledarskap 15 högskolepoäng, Ht 08 - Vt 09

Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i. Att leda i förändring systemiskt ledarskap 15 högskolepoäng, Ht 08 - Vt 09 Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i = Att leda i förändring systemiskt ledarskap 15 högskolepoäng, Ht 08 - Vt 09 Att leda i förändring systemiskt ledarskap, 15 högskolepoäng Inledning

Läs mer

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC. Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.NET I samarbete med EULAR och 22 center i hela Europa - Med stöd av EG:s

Läs mer

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre Med denna broschyr vill vi flagga för ett spännande internationellt arbete med en webbplattform

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för?

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Titel En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Angelica Hafström, Innovationsstrateg, Innovare R&D och kommittérepresentant SIS/TK 532 Nationell innovationskonferens, Luleå 2015-02-05

Läs mer

Förbättringskunskap i Västernorrland

Förbättringskunskap i Västernorrland Förbättringskunskap i Västernorrland Anders Edström, Memeologen E-post: anders.edstrom@vll.se Twitter: @EdstromAnders Memeologen Västerbottens läns landsting Richard Dawkins, The selfish gene (1976) Memes

Läs mer