Nätverk för energieffektivisering Energirelaterade nyckeltal Per Sommarin

Transkript

1 Nätverk för energieffektivisering Energirelaterade nyckeltal Per Sommarin

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 4 Inledning 4 Nyckeltalens användningsområden 5 Vad är nyckeltal? 6 Vem ska använda nyckeltalen? 6 Hur kan nyckeltalen användas? 6 Risker och problem 9 Datainsamling 10 Beskrivning av datainsamlingen i ENIG 10 Beskrivning av de övergripande nyckeltalen 13 Exempel 14 Beskrivning av nyckeltalen i enhetsprocesserna i ett sandgjuteri 14 Exempel 15 Nedbrytning av energianvändningen i ett sandgjuteri 15

3 3 Swerea SWECAST AB Box 2033, Jönköping Telefon Telefax , Swerea SWECAST AB

4 4 Sammanfattning Den här rapporten beskriver i stort hur man kan använda nyckeltal för att få en kontroll över sitt energianvändande. Den är också en manual för rapportering av mätvärden på ENIG:s hemsida. Uppgifterna som läggs in på hemsidan kommer att användas för att skapa nyckeltal, vilket ger jämförelser mellan branscher, system och företag. Nyckeltalen kommer att presenteras anonymt dock kommer företagen att se sina egna jämförande värden så att man kommer att kunna se hur det egna företaget ligger till i förhållande till andra. Kort kan nyckeltalen förklaras som en komprimerad information av, i det här fallet, om energianvändningen i företaget. Då nyckeltalen är en komprimerad form av information så är det viktigt att veta vilka värden som ligger till grund för nyckeltalet. Det är också viktigt att veta vilken relation nyckeltalen har till varandra. Nyckeltalens användning kan vara olika beroende på vad man har för behov, men den huvudsakliga användningen är som beslutsstöd för bl.a. investeringar och för att följa upp energieffektiviseringsåtgärder. Inledning Nätverk för energieffektivisering är ett samarbetsprojekt mellan Swerea SWECAST, Swerea IVF och Föreningen Sveriges Regionala energikontor. Projektet finansieras av energimyndighen och industrin. Projektets primära målgrupp är svensk tillverkningsindustri och bildar ett nätverk, ENIG, som ska skapa, samla och sprida kunskap om energieffektivisering via en webbaserad plattform Projektet består av ett antal olika aktiviteter och i denna beskrivning kommer vi att hålla oss inom aktivitet 3, Nyckeltal. I dagsläget finns inga bra energirelaterade nyckeltal att jämföra mot vilket bl.a. är en anledning till att en av aktiviteterna är just nyckeltal. Eftersom projektet består av ett antal branscher med olika inriktningar kommer givetvis nyckeltalen att spegla detta, men metoden och sättet att ta fram nyckeltalen är densamma. Indelningen och insamlandet av data för att bygga nyckeltal har delats in i tre nivåer. Övergripande data på företagsnivå där man kan göra jämförelser mellan branscher. Data i stödprocesserna på objektnivå, där man kan få en jämförelse mellan de olika systemen. Data från de enhetsspecifika processerna som kan jämföras inom samma branschtyp etc.

5 5 På detta sätt får man även nyckeltal i tre nivåer. Hur de tre nivåerna relaterar till varandra kommer att beskrivas i ett senare kapitel. För att få jämförbarhet är det viktigt att metoden för att ta fram nyckeltalet och hur man mäter är lika från företag till företag vilket kommer att beskrivas ytterligare. I det här projektet har vi bland annat använt oss av en excelmatris för att samla in och bearbeta data för att prova ut vad som kan vara relevanta och uppnåbara nyckeltal. I projektet är det meningen att resultat från de energikartläggningar som görs ska läggas in i en databas och att det där ifrån skapas nyckeltal för de företag som deltar i nätverket. Nyckeltalens användningsområden I energiarbetet kan nyckeltal tas fram för att redovisa hur bra företagets energiprestanda är. De kan visa på att ständiga förbättringar verkligen sker i energiarbetet eller vara vägledande för var energiarbetet måste intensifieras. Internt leder det här arbetet till att personalens engagemang ökar och externt förbättrar det kommunikationen gentemot de intressenter som företaget har. Sammanfattningsvis kan tre användningsområden utskiljas: 1. Jämförelser inom företaget 2. Jämförelser mellan företag 3. Jämförelser på samhällsnivå Flera företag önskar att det vore möjligt att utifrån den energiinformation som presenteras idag göra jämförelser mot andra företag. Detta ställer då krav på att mätningar och bearbetning av dataunderlag för nyckeltal standardiseras d.v.s. att bakgrundsfakta tas fram på liknande sätt. Det är inte intressant att göra sådana branschjämförelser inom alla områden, då sådana övergipande nyckeltal påverkas av flera faktorer. Enligt Mossberg* definieras nyckeltal som komprimerad talinformation. Vid uppbyggnaden av nyckeltal sätts en referensram upp som skall besvara frågor som: 1. Vad är nyckeltal? 2. Vem ska använda nyckeltalen? 3. Hur kan nyckeltalen användas? *Mossberg Thomas Utveckling av nyckeltal1977

6 6 Vad är nyckeltal? Vem ska använda nyckeltalen? Ett nyckeltal anges som ett värde eller en utveckling av en variabel. För att undersöka om en process måste regleras eller för att ge en diagnos av en process, kan talet jämföras mot andra tal eller användas i statistiska samband. För att beskriva för vem och hur nyckeltalen skall användas kan bild 1 användas som tankemodell. Det första som bestäms är huvudsyftet med uppgiften. Här anges vem som skall använda nyckeltalen. Under punkten uppföljningssyfte beskrivs hur talen skall användas i det dagliga arbetet. Skall de användas i ett alarmsyfte eller för att ge en diagnos av en process. Den huvudsakliga meningen är dock att de skall användas som beslutsunderlag Hur kan nyckeltalen användas? Bild 1: Nedbrytning av nyckeltalens syften. Källa: Mossberg Ett syfte med nyckeltal är att ge signaler och information till användaren om talen används på rätt sätt. Det så kallade erfarenhetsuppbyggnadssyftet används som underlag vid revidering av nyckeltalen.

7 7 Nyckeltalsmodeller Genom att använda sig av nyckeltalsmodeller fås en uppfattning om hur nyckeltalen förhåller sig till varandra. Detta ökar säkerheten och informationsutnyttjandet av nyckeltal. Varje nyckeltal har på något sätt ett samband till andra nyckeltal. Genom att använda sambandsanalyser ökas chanserna till att relevant data tas fram, färre nyckeltal behöver användas och att nyckeltalens diagnosförmåga förbättras. En sambandsanalys ökar förståelsen och överskådligheten för den processen som skall kontrolleras. Bild 2: Nyckeltalsmodell Det finns ett antal olika sätt en gruppering av nyckeltal kan byggas upp på. Här kommer endast två grundalternativ att tas upp, nämligen målmedelanalys och orsakssamband samt sambandsbeskrivning genom gruppering. Genom att använda de här metoderna fås en god överblick över sambanden mellan de olika nyckeltalen. För att komma igång med arbetet kan man utgå från två grundläggande frågor. Vilka andra nyckeltal påverkar detta nyckeltal? Vilka andra nyckeltal påverkas av detta nyckeltal?

8 8 Vid målsamband utgår man ifrån vissa delmål. Dessa ställs sedan upp i en hierarki, där de tillsammans med andra mål bildar ett nytt mål. Vanligtvis kallas detta för en mål-medelanalys. Meningen är att hierarkin skall visa vilka delmål som behövs för att nå det högre målet. Inverkande faktorer Sub-nyckeltal Huvudnyckeltal Bild 3: Mål-medelanalys Ett orsakssamband byggs upp i omvänd ordning. Där börjar man med ett nyckeltal för att sedan undersöka vilka orsaker och andra nyckeltal som ligger bakom talets förändringar. Vid gruppering av nyckeltal i olika klasser är det upp till användaren själv att använda sig av en lämplig klassificering. Metoden i sig går ut på att sambanden mellan nyckeltalen inom en grupp skall vara starka, medan sambanden mellan olika grupper ska vara svaga. Vad som är viktigt att tänka på är att ju finare indelning desto lättare blir det att härleda ett nyckeltals förändring. Huvudnyckeltal Sub-nyckeltal Inverkande faktorer Bild 4: Orsakssamband

9 9 Risker och problem Vid användandet av nyckeltal är det viktigt att vara medveten om de risker och problem som finns med dem. Är man inte medveten om på vilket sätt och hur mycket ett nyckeltal påverkas av andra faktorer, samt hur datainsamlingen har gått till finns det risk för att beslut tas utifrån felaktig information. Detta kan i sin tur resultera i dålig publicitet eller felsatsningar. Sammanfattningsvis kan tre problem och risker utskiljas. 1. Suboptimeringen. Kriterier har valts på felaktigt underlag, för få eller fel värden har tagits i beaktande vid konstruktionen av talet. 2. Bristfällig beredning av underlag, gällande både validitet och trovärdighet. Jämförelsetalen måste bygga på stora statistiska underlag och snedheter i fördelningen måste undersökas. 3. Felaktiga bearbetningar och användningar av nyckeltalen. Beslutsproblematiken Vid analys av ett nyckeltal är det lätt hänt att man glömmer att se på helheten. Talet tas ur sitt sammanhang och analyseras utan att bakomliggande faktorer tas i beaktande. Många gånger görs en så kallad brandkårsutryckning när ett värde visar på en negativ trend istället för att gå till botten med problemet och verkligen analysera orsakerna och åtgärda dem. Ett symptom har alltid ett samband med andra. Felaktiga beslut kan tas på grund av att mätmetoderna har förändrats under årens lopp och därför är det svårt att få en exakt bild av utvecklingen. Validitetsproblem Ett av de stora problemen är att det kan vara svårt att kontrollera om den siffran eller kvoten som redovisas är korrekt och hur företaget har kommit fram till talet. Genom att använda sig av en validitetsprövning kan talets trovärdighet ökas. En sådan kontroll kan ske på två sätt. Validitetsprövning: Hur väl mäter måttet det man önskar mäta. Omvänd validitetsprövning: Ett mått finns till, det tillämpas i praktiken. Frågan är hur och hur väl det mäter. Vid validering är det även viktigt att tänka på att måttet och mätningarna påverkar mätobjekt, målsättningar och ibland till och med verksamheter. Hur kan validitetsfel förebyggas För att ge en bredd i det som skall mätas är det fördelaktigt att använda flera mått. Ju fler mått som används för en process desto säkrare blir de resultaten som presenteras. En kontinuerlig revidering och omprövning av mätsyften,

10 10 metoder, mått och kriterier som stäms av mot de uppsatta målen. Även målen skall genomgå en liknande prövning för att undersöka relevansen av dem samt för att anpassa dem till nytillkomna lagkrav. Det kan även vara intressant att lyssna på intressenternas åsikter och hur de tolkar de mått som tas fram. Datainsamling Ditt nyckeltal kommer endast att vara så bra som det indata som ligger till grund för talet. Därför är det viktigt att ta hänsyn till hur datainsamlingen och bearbetningen av informationen har gått till. Stämmer inte indata kommer inte heller nyckeltalet att stämma, vilket kan leda till att fel beslut kommer tas. Datainsamling En förutsättning för att få relevanta nyckeltal är mätning och datainsamling. Ska man kunna följa upp sina nyckeltal så behöver man mäta på samma sätt från gång till gång. Det är bra om man försöker göra någon form av energibalans. Den kan vara allt från övergripande till mer detaljerad och utifrån den konstruera sina nyckeltal. Vi har i det här projektet ställt samman ett formulär där man kan mata in sina värden för att sedan få ut nyckeltal. Formuläret finns på ENIG:s hemsida Beskrivning av vad som ska matas in kommer länge ner se tabell. Det här projektet spänner över många branscher med olika behov. Energianvändningen per omsatt krona uppskattar vi ligger mellan 1-20 %. Vi har i det här projektet delat upp mätvärdenadata i tre kategorier, företagsdatastödprocesserenhetsprocesser. Beskrivning av datainsamlingen i ENIG Företagsdata Företagetsanläggningens namn Företagets organisationsnummer Huvudsaklig bransch Namn på mätningen Årtal för mätningen Beskrivning Företagets namn och har man fler anläggningar kan man ha olika mätningar på dessa Typ 55XX-XX-XXXX Se listbox. Finns inte din bransch med kontakta enig@swerea.se För att kunna skilja olika mätningar på samma anläggning åt. Årtalet för mätningen.

11 11 Företagsdata Anställda Omsättning [Mkr] Resultat [Mkr] Total yta [m2] Uppvärmd yta [m2] El-energi in [MWhår] Energi-olja [MWhår] Fjärrvärme [MWhår] Pellets [MWhår] Flis [MWhår] Gasol [MWhår] Övrig inköpt energi [MWhår] Material inköpt [tonår] Material ut [tonår] Vattenförbrukning [m3år] Beskrivning Antalet anställda i medeltal under mätperioden Hämtas från företagets årsredovisning och ska gälla för mätperioden. Hämtas från företagets årsredovisning och ska gälla för mätperioden. Den totala byggnadsytan som företaget disponerar för sin verksamhet inkl. kallager. Företagets uppvärmda yta inkl. kontor omklädningsrum m.m. Kallager och liknande räknas inte in. Total mängd inköpt el under mätperioden. Mängd inköpt olja under mätperioden. För att omvandla 1m3 Eo1 till MWh används 1 m 3 = 9,96 MWh. Mängd inköpt fjärrvärme under mätperioden. Mängd inköpt pellets under mätperioden. För att omvandla pellets till MWh används 1 ton = 4,7 MWh. Mängd inköpt flis under mätperioden. För att omvandla 1m3 flis till MWh används 1 m 3 = 0,85 MWh Mängd inköpt gasol under mätperioden. För att omvandla ton gasol till MWh används 1 ton = 12,8 MWh. Om andra energislag används fylls detta i här. Mängd inköpt råmaterial under mätperioden. Mängd tillverkade produkter i ton under mätperioden räkna ej med kassationer och spill. Inköpt mängd i m 3 under mätperioden.

12 12 Stödprocesser Uppvärmning [MWhår] Varmvatten [MWhår] Ventilation [MWhår] Tryckluft [MWhår] Belysning [MWhår] Kyla [MWhår] Kontor [MWhår] Övrigt [MWhår] Processer [MWhår] Beskrivning Mängd energi av den totala energianvändningen. som går till uppvärmning under mätperioden. Mängd energi av den totala energianvändningen som går till varmvattentillverkning under mätperioden. Mängd energi av den totala energianvändningen som går till ventilation under mätperioden. Räkna ej med processventilation. Mängd energi av den totala energianvändningen som går till tryckluftstillverkning under mätperioden. Mängd energi av den totala energianvändningen som går till belysning under mätperioden. Mängd energi av den totala energianvändningen som går till kyla under mätperioden. Mängd energi av den totala energianvändningen som går till kontor och administration datorer kopieringsmaskiner m.m. under mätperioden. Finns det annan allmän utrustning i företaget som drar energi så kan den läggas in här. Summan av den processrelaterade utrustningen ugnar, blästrar m.m. Denna kategori kommer att specificeras senare i rapporten.

13 13 Beskrivning av de övergripande nyckeltalen I det här projektet har vi valt ut fyra stycken övergripande nyckeltal dessa har valts ut med syfte att de relativt lätt ska gå att hitta och att de ska gå att jämföra över branschgränserna. Nyckeltalen beskrivs i tabellform nedan. Namn Täljare Nämnare Totalt inköpt energiomsättning Totalt inköpt energiuppvärmd yta Totalt inköpt energianställd CO 2 Totalt inköpt energi Detta är den totalt inköpta energin oavsett energislag i MWh. (Summeras automatiskt från de inmatade värdena) Detta är den totalt inköpta energin oavsett energislag i MWh. (Summeras automatiskt från de inmatade värdena) Detta är den totalt inköpta energin oavsett energislag i MWh. (Summeras automatiskt från de inmatade värdena) Summan av kg CO 2 MWh per energislag, emissionsfaktorn fås i tabell. Företagets årsomsättning, hittas i årsredovisningen. Med uppvärmd yta menas alla ytor förutom t.ex. kallager etc. Antalet årsanställda. Inklusive inhyrd produktionspersonal. Detta är den totalt inköpta energin oavsett energislag i MWh.

14 14 Exempel Beskrivning av nyckeltalen i enhetsprocesserna i ett sandgjuteri Namn Täljare Nämnare Metallutbyte Total energianvändnington gott gods Smältenergiton smält gods EfterbearbetningTotal energianvändning Företagets totala produktion av gott gods i ton Total mängd inköpt energi oavsett energislag i MWh. Inköpt energi till smältugnarna i MWh. Total energianvändning för efterbearbetning av gjutet gods: blästring, slipning ytbehandling m.m. Totalt smält gods minus slagg i ton. Företagets totala produktion av gott gods. Företagets totala produktion av gott gods. Total mängd inköpt energi oavsett energislag i MWh. Återvunnen energitotal energianvändning Återvunnen energi från processerna och lokaler. Total mängd inköpt energi oavsett energislag i MWh.

15 15 Exempel Nedbrytning av energianvändningen i ett sandgjuteri Ton gott gods Smält metall-slagg Spill Ingjutningssystem Kassation CO2 Mängd energi Ålder Mängd energi Energislag Smältenergi Ton smält gods Uppvärmning m 2 Uppvärmd yta Typ av ugn Typ av material Luft Vatten Infodring Energislag Uppvärmning av vatten från återvunnen energi Uppvärmning av tilluft från återvunnen energi Total energianvändning Ton gott gods Energianvändning Ventilation m 3 Förbrukning av tryckluft ton gott gods Mängd ventilerad luft Föroreningar Utnyttjandegrad Smält material Ugnstyp Ventilationsutrustning Storleken på läckaget Återvunnen energi Total energianvändning Återvunnen smältenergi från sand och gods Återvunnen energi från ventilation Belysning m 2 Ljusutbyte Ålder Packning, montering Typ Efterbearbetning Total energianvändning Bearbetning Ytbehandling Placering Försmutsning