GEOTEKNISKA MEDDELANDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GEOTEKNISKA MEDDELANDEN"

Transkript

1 GEOLOGISKA KOMMISSIONEN I flnland FINLAND GEOTEKNISKA MEDDELANDEN OEOTXKNI$KA IIIEDDETANDEN N:o 2 z BIDRAG TILL PITKÄRANTA PITKARANTA MALMFALTS ÄL HISTORIK AF OTTO TRÜSTEDT HELSINGFORS 19oB r9o8

2 BIDRAG BIDRAO TILL PITKARANTA PITKÄRANTA MALMFÄLTS MALMFALTS HISTORIK. Al' OTTO TRÜSTEDT '.: Q,[9 HELSINGFORS TIDNINGS- TIDNINGS. & TRYCKERI-AKTIEBOLAGETS TRYCKERI.AKTIEBOLAGETS TRYCKERI 1908.

3

4 Fpinland är icke strängt taget nägot bergshandteringens land. I Visserligen haeva hafva sedan medlet ae af 16. ärhundl'adet ärhundradet i olika trakter af landet, i synnerhet i dess sydvästra,oästra delar, nägra järnoch kopparmalmsfyndigheter blifvit uppdagade, men endast i säu säll- järnsynta fau fall har eu en längvarigare grufbrytning kommit mit till ständ, emedan förekomsternas utsträckning i det heia hela taget varit alltför ringa; till följd häraf uppgär ocksä heia hela den i landet vunna mäng mängden af järn-, koppar- och tennmalmer till endast c:a 7Lf, millio millio- den af järn-, koppar- och tennmahner till endast c:a 1 1 / 2 Her net ton. Bland Blancl de malmförekomster, hvilka tillätit en längre tids brytning - af dessa främst Orijärvi kopparmalms- och Jussarö järn- järnmalmsfyndigheter - intaga utan tvifvel Pitkäranta fyndigheter en framstaende framstäende plats. Deras gynsamma läge nära stranden af Ladoga sjö har varit egnadt att i aua alla tider bevara intresset för dennana malmrika trakt, i synnerhet som densamma densamrna därjämte äger stora tillgängar pä pa skogar och äfven rätt betydande bctydande vattenfall. Allt sedan den första upptäckten af malm har detta fält städse länkat uppmärksamheten pä sig, och utan tvifvel tvifvcl skall det behälla behäua sin attraktionsfönnäga, attraktionsfönnaga, sä länge dess skatter bäde ofvan och under undel' jorden icke utsinat; och nägon nagon fara fal'a i ena eller andra hänseendet - detta kan med bestämdhet uttalas - föreligger ännu icke. Efter en skiftesrik tillvaro af nära ett ärhundrade instäildes inställde vären va är ar 1904 allt arbete i Pitkäranta bäde i grufvorna och vid anriknings- och smältverken, och osäkert är, när rörelsen äter liter *) skall uppnä den höjd den ägde under förra ärhundradets senaste decennier, dä da densamma hade en eu metallproduktion metauproduktion af mera än 15 millioner marks värde. +) *) I början af detta är öfvergingo Pitkäranta grufvor och verk till ett engelskt koneortium, konsortium, som Bom dock icke torde hafva fullföljt köpet.

5 --4-4 I det följande skildras de öden Pitkäranta bruk undergätt undergatt under sin tillvaro under ären aren De äldsta notiserna om (>m malmskärpningar i trakten af Pitkä- Pitkäranta härstsmmar härstammar frän fran början af förra ärhundradet. arhundradet. I\{an Man finner visserligen här och hvar uti gamla anteckningar öfver öher detta gruffäit uppgifter om att det skulle varit kändt redan omkring är' ar gruffält 1770, men en närmare granskning af hithörande hitbörande litteratur, i synnerhenerbet den ryska, visar att ofvannämnde o{vannämnde antagande ej kan vara riktigt. Säkert är endast att är ar 1810 ryska bergmästaren X'uhrmann Fuhrmann besökte Pitkärantatrakten pä pa en malmletningsresa uti Sordavala, Suistamo och Impilaks socknar. Hans gräfningar och sprängningar pä pa stället för det n. v. schaktet 1 Omcljanoff Omeljanoff (den s. k. Kanalgrufvan, emedan här en syn kanalliknancle kanalliknande skärpning längsmed utgäendet af malmlagret val' var anlagd) voro rätt grundliga, men nugon nägon större samlad kopparmalm kunde han icke upptäcka, hvadan han ansag ansäg fyndigheten under inga villkor löna bearbetning. Myckct I\Iycket ifriga malmletare tyckas tre ryssar: Oschwinzoff, Baranoff och Anisimoff hafva varit, hvilka ar är 1814 inom Suistamo och Impilaks ftnpilaks socknar inmutade en mängd fyndställen för kopparkis, blyglans samt grafit. Sedan sydöstra Finland är ur 1811 blihit blifvit förenadt med hufvud hufvud- Baragebitcgebitet i yäster väster kom äh-en äften Pitkärantatrakten Pitkärantatlakten att underlyda finska bergstl'relsen. bergstyrelsen. Vi \ri finna därför uti den senares arkiv i Helsingfors närmare uppgifter om de cle första ftjrsta mutsedlar, som blifvit uttagna för fyndställcn fyndställen i Pitkürantatrakten. Pitkärantatrakten. Det ställe ryssarne rvssarne inmutade kallades Alasuomäki och lag läg i närheten af den 11 n.. v. grufvan 4 Omeljanoff. Omeljant-rff. Dcssutom Dessutom anmälte de till inmutning <:tt ett ställe stäile «bakom <bakom Hopunsuo>, opunsllo», där de hade hittat «marmor <<marmor och järnmalm». järnmalm>. Vi finna däraf att Hopllnvaara Hopunvaara kalkoch malmförekomst hör till tili de äldsta fyndställena fyndstäilena i trakten. Se Se- kalkdan bergmästar Lundström Lundströrn pa pä bergsstvrelsens bcrgsstyrclsens uppdrag undersökt und.ersökt ryssarnes malmfynd och viel vicl sina profsprängningar funnit dessa väl löna bearbetning, fortsatte de företagsamma företagsamrrra inmutarene ännu en tid sina arbcten arbeten mcd med uppsprängning ooh skrädning af koppar kopparmalm; ; mec! med den senare företogo de dessutom mindre profsmältningar uti en för dctta detta ändamal ändamäl uti Rllokojän Ruokojärvi -i by llppbyggd uppbyggd c:a 2 m hög smältllgn. smältugn. Hän-id Hän'id lära de dock enc!ast endast astadkommit ästadkorrrnit litet bopsintrad hopsintrad slagg ocb och meningen var därför att vid J Juankoski, c:a 3 km i KO NO om Ruokojärvi by, anlägga ett ordentligt kopparsmältverk, profsmält-

6 men bergmästaren afn\dde afrädde ryssarna fran frän ett dylikt, dyrbart företag, innan de vorn voro säkra om större malmförrad malmförräd bade bäde uppe i dagen och under jorden. Länge dröjde det icke innan ryssarne af brist pa pä rörelsekapitakapiial mäste sluta upp med malmundersökningarna nralmundersökningarna och snart förlorade de ocksa ocksä sina inmut.ningsrättigheter. inmutningsrättigheter. Ar 1816 inlämnade handlanden Worobjeff ansölmingar ansökningar om inmutningsrätten för de hittills blottade malmställena i Pitkäranta, men rnen öfverlämnade inom kort sina rättigheter ät ryssarna Tschebotarjeff och Derjabin, af hvilka den förra uncler under tva tvä ärs tid utförcle utförde smärre ortdrifningsar ortdrifningsar- rörelsebeten ä. ä stället för n. v. Kanalgrufvan, hvartill han använde Rb!. Rbl. banco-assignationer, banco.assignationer, motsvarande rnotsvarande finska mark, utan att dock erbälla erhälla nämnvärda kvantiteter malm, rnalm, emerlan han, sasom säsom man af fiere flere uppgifter kan sluta, beclref bedref arbetet slarfvigt och utan sakkunskap. Ar 1821 ansökte äter engelske unclersäten undersäten Lionel Lukin inmutningsrätten inrnutningsrätten för alla dittills upptäckta fyndstäilen fyndställen uti Suistamo, Sorclavala Sordavala och Impilaks, samt begärde en mängd vidlyftiga privilegier för malmernas tiligodogörande, tillgodogörande, sasom säsom ensam ensam- vidrättigheten för användning af alia alla skogar och vattenfall i de ofvan uppräknacle uppräknade socknarna, samt befrielse fnln frän utskylcler utskylder och tullafgifter för ett aktiebolag, h\'ars hvars pätänkta verksambet vcrksamhet Lukin skildrar uti en inlaga till Hans Majestät l\{ajestät Kejsaren af Ryssland. Lukin erhöll visserligen ar är 1823 de önskacle önskade privilegierna, men nagot nägot bolag kom icke till stand, ständ, och Lukin ätervände snart till England. Under IJnder nära pä pa tio ars ärs tid hvilade all grufdrift i Pitkäranta tills ryssen Wsewolod Omeljanoff ar är 1831 änyo anyo lät undersöka de kända mahnfyndställena malmfyndställena och, oeh, uppmuntrad af davarande dävarande bergsinten- bergsintendenten Nils Nordenskiöld, beslöt att änyo upptaga arbetet. Sedan han ban genom K. senatens finansexpedition erhällit erhallit in- inmutningsrätten till alla dittills kända fyndställen, samt samma privilegier som rvssarna ryssarna och Lukin ägt förut, men mot villkol villkor att säväl sä"äl grufdriften som smälthyttorna efter eher tre ärs ars förlopp skulle vara i full fnil gäng, gang, kastade sig Omeljanoff in i ett företag, föret.ag, för föl' hvars hval's utförande utförancle han visserligen ägde penningemedel, men inga fackkun- fackkunskaper. Han hade, säsom sasom det heter i en gammal bergmästarbe- bergmästarberättelse, nog goda idöer, ideer, men litade litadc för mycket myeket pä egna kunskaper, fastän han icke var val' fackman uti bergshandteringen. Tre är förflöto, utan att den pätänkta patänkta hyttanläggningen vid Koirinojaviken kunde päbörjas, emedan en eldsväda förstörde hela heia det färdiga förrädet af byggnadsvirke, representerande ett värde af inemot rnk. mk.

7 Med hänsyn till Omeljanoffs motgangar motgängar beviljade nu bergsstyrelsen honom ännu tnl tvä ars ärs uppskof, men fräntüg fräntog honom pa pä bergs- samma sanlma gang gäng den oinskränkta nyttjanderätten till tiil kronoskogarna. Malmundersiilmingarna Malmundersökningarna bedrefvos emellertid af Qmeljanoff i ganska vidsträckt skala; sulunda sälunda biefvo blefvo reclan redan pa pä den 500 m liinga länga sträckan mellan Kanalgrufvan och grnfvan grufvan 4 Omeljanoff i slutet af 30-talet 3O-talet 25 skärpningar anlagda, af hvilka 22 hade att uppvisa mer eller ellel mindre rik kopparkis, 3 däremot tennsten. Dessa framgangsrika framgängsrika malmletningar \'oro yoro i främsta rummet rumrnet att tillskrifva elen den omstäncligheten, omständigheten, att Omeljanoff ur är 1834 bade tagit i sin tjänst en sakkunnig sachsisk bergsman. bergsman, bergsj.:ommissarien bergskommissarien G. Albrecnt fran frän Freiberg, som sorn i 5 ars ärs tid förestod de Omeljanoffska grufvorna och hyttaniäggningarna. hyttanläggningarna. Omelja- Af de sistnämnda färcligbyggrles färdigbyggdes ar är 1857 den s. k. Mitrofanihyttan vid Koirinojaflodens mynning, uti lwilken hvilken tva tvä koppar- och 1 tennugn voro uppförda, utan att dock af flere skäl nagon nägon malm malm- Nfitrofanismältning kunde päbörjas. A.terigen Aterigen maste mäste Omeljanoff ansöka om ett ars ärs uppskof för sina privilegiers bibehallancle; bibehällande; han erhöll ocksa ocksä clensamma, densamma, men da dä äfven ar är 1839 inga. utsikter förefunnos för att verket i närmaste framtiden skulle hafva k kunnat Ul1l1 igangsättas, igängsättas, anordnades af bergs- bergsstyrelsen grufsyn och utmälsläggning utmalsläggning för Omeljanoff. Emedan alla grufvor stodo under vatten och ännu inga smältförsök i l\iitrofanihyttan Nlitrofanihyttan blifvit företagna, kunde icke hel- heller senaten bevilja Omeljanoff ett ansökt statslan statslän om silfverrubel. Intill är ar 1840 hade denne uti Pitkäranta nedlagt mera än silf O0 rnk, mk, utan att hafva haeva erhällit erhallit ett spar spär af koppar eller tenn. Redan är ar 1839 hade G. Albrecht lämnat sin tiänst tjänflt hos Omel- Omeljanoff och började börjacle nu för egen räkning leta efter malmer öster om de cle pä pa den tiden kända fyndställena. I närheten af den nuvarande grufvan 1 Klee lyckades han upptäcka rik kopparmalm, för hvilken han är ar 1840 erhöll fyra mutsedlar samt en del dei mycket gynnsamma privilegier, säsom sasom be- befrielse frän fran kronoutskylder pä pa 10 ärs ars tid ticl o. s. r'. v. Nära Kelinojaflodens mynning anlade han nu ett litet kopparsmältverkparsmäitverk, den s. k. Alexandrahyttan, hvilken dock redan i början af fu ar 1842 ger)om genom köp öfvergick till ryssen H. Klee. Albrecht ämnade sedan anlägga ännu ett nytt kopparverk, 2,5 km öster om inloppet till Impilaks vikan, vid mynningen af en liten frän fran Saariiampi Saarilampi sjö,kommancle kommande bäck, men erhöll pä pa kop grund

8 - 7 - af att han icke kunde pävisa pavisa nagon nägon egen malmfyndighet, malnrf;ndighet, intet ir.rtet af de ansökta an,oökta privilegierna. Om vi försöka sammanfatta aha alla uppgifter uti bergmästar bergmästararkivet samt uti ryska litteraturen fran frän ar är 1810 till tili 1847, sa sä fa fä vi säledes säiedes en ganska bedröflig bild af förhallandena förhällandena uti Pitkäranta pa pä slutet af 40-talet. 4O-talet. Vidlyftigare anriknings- och smältverk vorn \roro nog uppbyggcla uppbyggda och malrnfältet malmfältet hade blifvit grunclligt grundligt undersökt pä pa rnera än rn m längd, men allt detta hade uppslukat ett kapital af nära 2 millioner mark, hvarjämte metallproc1uktionen metallproduktionen i bade bäde ~Iitrofanioch Alexandraverket icke steg högre än till c:a 50 a ä Rbl. Sedan Omeljanoff ar är 1847 aflidit, salde sälde hans arfvingar heia hela llitrofani- egendomen egenclomen för silfverrubel och H. Klee sina grufvor och verk för silfverrubel till det i S:t Petersburg nybildade s. k. Pitkäranta companiet, cornpaniet, med mecl hvars verksamhet den första blomstringsperioden för malmfältet börjar. Om Orn tidsperioden han frän ar tu 1847 till 1865, som kunde kallas verkets första blomstringsperiod, fitmas finnas tämligen utförliga uppgifter uti bergsstyrelsens arkiv. I det följande föijande skildras i kol-ta korta drag Pitkärantas öden under denna 18 ars ärs langa länga tidrymd. Det förut anförda.companiet <Companiet för bearbetande af koppar- och tenngrufvorna i Pitkäranta» Pitkäranta> hade ar är 1848 fätt samma privilegier beviljade, hvilka redan Lukin, Omeljanoff, Albrecht och Klee inne inne- blomstringshaft, endast med den skillnaden, att detsamrna detsamma icke fick fritt disponera öfver kronoskogarna, samt blott erhöll 10 friar friär fran frän kronoutskylcler. lder. Bland annat inregistrerades för bolaget ocksa ocksä det kända fabriks fabriksmärket: : P. C. (Pitkäranta Compani), hvilket ofta oriktigt blifvit härledt fran frän Pitkäranta copparverk. Companiet, som förfogade öfver ölver rätt betytande penningemedel, satte snart i gang gäng en regelrätt grufbrytning, hufvudsakligen i grufvorna 4 Omeljanoff och 6 Klee, företrädesvis pa pä kopparmalrn. kopparmalm. gruf- En följd af denna ifriga arbetsdrift var, att ifran ifrän ar tu 1852 till 1865, d. v. s. under 13 ar, är, inemot ton malrnhaltigt malmhaltigt berg blefvo sprängda och uppfordrade, (jfr. den grafiska tabellen fig. 1), under det att frän ar är 1814 till 1852 eller under 38 ar är endast c:a ton hade vunnits. Utan tvifvel inlade Companiet stora förtjänster pä pa införandet af en ändamalsenlig ändamälsenlig grufve- och hyttdrift, sa sä att bl. a. kopparproduktionen kopparprorluktionen steg i afsevärd grad. HeIa Hela metallproduktionen i Pitkäranta intill början af ar är 1866 kan uppskattas till c:a ton koppar och c:a 209 ton tenn, motsvarande rnotsvarande ett metall- metallpro-

9 Fig. fig. t. l. Crafisk Grafisk framställning af totaluppfordringen af järn-, koppar-, och tennhaltigt berg ur Pitkäranta grufvor I " I" " I... I.., " " / y I $il4, I j A A-- B --'---' c' C A Kopparhaltigt berg. B Järn- och kopparhaltigt berg tiiisammans. tillsammans. C Tennhaltigt berg.

10 Fig.2. Grafisk frarnställning framställning af koppar-, tenn- och silfverproduktionen i Pitkäranta ~ r ~ _------j------_ _t------~ ~'i-.----t_----_1~----~ 10 I,) I " I JO tn ", fl A.- A'-- BI -- r.6. \J -r-.... V -"-"'-' C f ".: ' /' / :!lm..l " \, \... - D... Ii v, L -. I A = : koppar af Pitkäranta malmer I mm lodrätt = : 5 -; t. B B: > ) u inc!. incl'import.malm import. malm > = :5t. 5 t. C C:silfver =») > > ) ) > > tt :20kg' D D: = tenn ) > = 1 t. =20 kg.

11 _- värde, enligt dätidens priser, af inemot rnillioner hvaraf oio 1,2 millioner rubel, hyaraf 1 % maste mäste som afgift betalar betalas till finska staten. Da Dä yi vi besinna huru ytterst oansenlig metallproduktionen varit under Omeljanoff Qch och Klee intill ar är 1848, sa sä inses huru framgangsrikt framgängsrikt det nämnua nämnda Companiet arbetade; detta beroddc berodde yäl r'äl icke minst därpa, därpä, att i stället för berguppeordringen berguppfordringen och länshallningen länshällningen medels handkraft (resp. hästvind) öfverallt ängluaft ängkrnft för detta ändamal ändamäl blihit blifr-it hand- införd. Nagot Nägot nordligare än den förnt förut nämnda gamla «Alexandrahyttan»hyttan>, senare ocksa ocksä kallad «Ladoga-hyttan», <Ladoga-hyttan>, uppbyggdes uppbyggrles b1. bl. a. ocksä ett nytt mekaniskt malmanrikningsverk samt ett nytt koppar kopparsmältverk,, hvilka äfven üfven de liksom den förstnämnda förstnärnnda smälthyttan smälthvttan <Alexandra- erhöllo erhöilo sin drifkraft fn'ln frri,n den lilla Kelinoja bäcken. En öfver 4 km lang läng kanal, den s. k. Wustano kanalen, gräfdes fran frän Nietjän-i Nietjärvi sjö till tiil den ofvannämnda bäckens bückens källor, käilor, för att öka vattentillloppet till anrikningsyerket, anrikningsverket, ctt ett arbete som kostade Companiet mera än rubel, utan motsyluande motsvarande nytta, da dä vattenmängden ända ändä vattentill- aldrig räckte till för dcnna, denna, dcn den s. k. nedre fabrikens (alasayota), (alasavota), drift, hyarför hvarför ar är 1858 ater äter anlades ett nytt anrikningsyerk, anrikningsverk, huhudsakligen för tennmalm, ofv;m01l1,rfr'änorn schakthuset 4 Omeljanoff. Verket drefs nu med angkraft ängkraft och det för tennmalmsvaskningen behöfliga vattnet togs ifrän den lilla, oh'anom oft,anom grnhorna grufvorna belägna sjön Perä Perä- hufr,udlampi. Pa Pä grund af vattenbrist ma mäste dock äfven denna anliiggning fiere flere mänader om äret stä ovcrksam. Äfven Afven smälthyttan smäithyttan flyttadcs flvttades likaledes bort ifrän ifran Kelinoja och uppbyggdes är ar 1851 vid grnf\-an gmfvan 1 Klee eller Pervoi, sä sa att äng- ang anlägg'- rnaskinen maslcinen för bläsmaskinernas drifvande äfven luven kunde betjäna uppfordringefol'dringen och vattenpumpningen i grufvan. Det Dct gamla Mitrofani- Mitrofaniverket vid Koirinoja flodmynning, fiodmynning, som till stor ~tor del dei blifvit förstördt upp genorn genom en eldsväda, eldsvada, inställdes därernot däremot är ar 1859 fullständigt, i syn- synnerhet emedan malnrernas malmcrnas transport sjöledes sjöledcs frän fran grufvorna grnfvorna till verken vid Koirinoja var val' förenad med mcd alltför stora kostnader, utom att fabriksförvaltningen mäste maste upprätthällas pä pa tvenne olika ställen. Ej sä sa ringa uppmärksamhet uppmärksamhct egnades under Companiets tid ocksä ocksa ät skolan och kyrkan inom fabriksornrädet, fabriksomradet, och dessa voro, säsom sasom det heter i bergmästareberättelsen för är ar 1854, bättre till- tillgodosedda ä,n än motsvarancle motsvarande inrättningar vid mänga andra verk inom Finland. Arbetarne bodde uti rymliga, varma och' sunda bostäder samt voro vorn delägare delägarc uti en välorganiserad sjukhjälpskassa. Redan ifrän ifran är ar 1856 synes Pitkärantaföretaget tid efter an- annan öfvergätt öfvergatt uti olika ägares händer, hvilka endast med möda

12 förmadde förmädde häjla hälla detsamma vid lif, da dä malmförraden malmförräden i grufvorna allt mera begynte aftaga, oeh och det vanligen val' var brist pa pä tillräekligt tillräckligt rörelsekapital rörelsekapita,l för uppsökalldet uppsökandet af nya fyndigheter. fvndigheter. Slarf i driften under uncler de senare scnare ären samt fiere flere större eldsvador eldsr'ädor gjorde gjrirde äfven sitt till att verket giek gick nedät. Bl. BI. a. neclbrann nedbrann är 1863 heia hela den s. k. öfre fabriken vid I'id grufvan 1 Klee, hvarför endast en kortare tid ticl under aret ärct kopparsmältning kopparsmältnirrg kunde äga rum. Öfverbufvudtaget öfverhufvudtnget sjönk härefter kopparproduktionen ar är fni.n frän ar är oeh och afstannade slutligen är 1866 fullständigt. Angaendo Angäendc metallproduktionen i Pitkäranta. i allmänhet ger vidstaende vidstäende grafiska tabell (fig. 2) tämligen god upplysning. Vi observera, att den högsta arsproduktionen ärsproduktionen af tenn, nämligen 66 ton, inföll är En sä hög arsproduktion ärsproduktion hai' har sedan dess ieke icke slut- ernatts erniitts oeh och beror detta därpa därpä att malmfältets Ol1ekligen onekligen största stör.sta tennfyndighet, tennf.l'ndighet, grufvan 3 Omeljanoff, eller den s. k. tenngrufvan, rec1an redan under 60-talet blifvit sä godt som fullständigt utbruten. Pitkäranta Companiet gjorde slutligen slutligcn ar är 1867 konkurs oeh och lät bortauktionera samtliga grufvor, verk! verkj oeh och hemman, hvarvid desamma för endast mk inropades af handlanden A. Judin, hvilken hvilkcn omedelbart ater äter försalde försälde dem för rubel till köp kön. mannen L. Joffriaud. Räraf Häraf framgär franrgär att Pitkäranta verken Pitkäranta-verken under de sista.qista aren ären af denna tid sjunkit högst betydligt i värde, da dfi ännu 31' är 1862 (enligt en uppgift af dävarande bruksförvaltaren bruksföryaltaren A. Schirjaeff uti ryska bergsjournalen) rubel hade blifvit bjudna för desamma. desanrma. Själfva landtegendomarna landtegendorrarna hade säkert denna tlenna tid icke stort värde, vär'de, da dä redan är 1851 samtliga skogar lära hafva varit totalt uthuggna. Ruru Huru bedröfligt det i Pitkäranta val' var ställdt stäildt under uncler de femton Ar, är, , da dä Joffriaud försökte hälla yerken verken i gang, gäng, framgar framgär af de grafiska tabellerna öfver mängden rnängden af uppfordradt berg samt metallproduktionen under nämnda närnnda tidsperiod. I sin arsberättelse ärsberättelse för är 1873 yttrar äfven bergmästaren, att i Pitkäranta ingalunda räder malmbrist, utan hai' har ägaren ieke icke förmaga förmäga att upprätthälla en regelrätt regehätt grufdrift, hvarförutom han lider stor brist pa pä driftkapital. De statistiska uppgifterna fran frän ar är 1863 till 1879 äro f. ö. knapphändiga, sa sä alt att vi i allmänhet äga liten kännedom kännedon om orn denna periods händelser och resultat. De data, som funnit sin plats i de grafiska tabellerna, tala dock ett tillräckligt tydligt sprak. spräk. Enligt ett är 1875 stadfäst köpebref öfvertog nu köpmannen Karl Winberg i S:t S:b Petersburg efter Joffriauds död för rubel det qanska förfallna verket med allt hvad därtill hörde, och om En- han ganska förfallna verket med allt hvad därtill hörde, och om han

13 ocksa ocksä icke omedelbart förmädde sätta detsamma i ständ, sä val' var det dock till en stor dei del han, som inledde en ny blomstringsperiod för Pitkäranta genom senom att ställa en ansenlig dei del af sin förmögenhet till det clet 11,1' är 1880 äterupplifvade företagets förfogande. I det föregäende hai' har framhallits, framhällits, hurm;om hurusom bergsintendenten N. Nordenskiöld är 1830 lyckades intressera Omeljanoff Orneljanoff för grufdriftens äterupptagande. Dä sedan i slutet af 70-talet grufyorna grufvorna gruf- oeh och verken höllo pä att rullständigt fullständigt förfalla, val' var det äter E. Hj. Furuhjelm, dävarande dävarancle berg- och öfverhyttrnästare, öfverhytturästare, som sorn med rned alla krafter försökte upphjälpa uppbjälpa grufdriften. grufdliften. Ran Han ställde stäilde sin tekniska erfarenhet till tjänst tjünst at ät bankfirman K. Winberg CE. (8. M. Meyer & C:o) i S:t Petersburg, hvilken med uppoffrande af betydande bet.ydande kapital lyckades fä yerket verket i gang. gäng. Att grufdriften Yid vid Pitkäranta är anyo, änyo, sedan den under halftannat artionele ärtionde fört en skendöds tillyaro, tillvaro, vakna,le till lif, kan sälunda i främsta rummet räknas Furuhjelm l'uruhjelm till förtjänst. Grufvorna oeh och smältverken surältverken yoro voro viel vid nämncla nämnda tidpunkt pli, pä grund af vanskötsel mycket rnycket förfallna. Annorstädes gjorda framstrg framsteg inom gruftekniken hade icke här fatt fätt nagon nägon tillämpning. tillärnpning. tid- Furuhjelm insäg emellerticl, emellertid, att en lönande grufclrift grufdrift enclast endasr kunde igängsättas, ifall ele de nyaste hjälpl1ledlen hjälpnredlen pli, pä teknikens omriide ornräde kommo tm till användning, orh och riktade elärför därför sin uppmäl'ksamhet uppmärksamhet framförallt pli, pä en genomgripanele genomgripande förbättring af grnfarbetet. grufarbetet. Detta hade nämligen hittills till en cn stor dei clel. skett 'kett efter ett rofbrytningsystems rofbrytningsvstems näm- principer. prineipel'. Inga mera betydande tillredningsarbeten i grufvorna hade företagits, utan malmerna rnalmerna bröt<is brötos hufvudsakligen pä de rikaste ställena, sanrt samt där dill' de voro lätt ätkornlisa atkomliga och där de för sitt till- tillgodogörande fordrade fortlrade minsta arbete och Linsta minsta sprängärnnesätgäng. spriingämnesätgang. Under sjuttiotalets senare del dei arbetades därför sa sä godt som ute- uteslutande i närheten af dagytan, emedan plrmparna pnmparna icke rnera ll1era förmädde förmadde hälla hiilla grufvorna läns. Vid malmskrädningen tillgoclogjor- tillgoclogjordes nästan endast de rikaste rnalmbitarna, malmbitarna, rnedan medan de fattigare mahnsorterna malmsorterna samlades i varphögarna yarphögarna eller i bästa fall undergingo unelergingo en primitiv vasknings- och anrikningsprocess i slarnningsgropar. slamningsgropar. Af stor betydelse för bergshandteringens g)'nnsamma gynnsamma utveck- ut\'eckling efter är ar 1880 blef clärför Furuhjelms förslag, att för införande af tidsenliga arbetsrnetoder arbetsmetoelel' och redskap inkalla bergs- bel'gs- och hr-ttmän hyttmän samt grufarbetare frän fran Sverige, där redan dä da gruf- och hyttteknik stod högt. Under n'uruhjelms Furuhjelms ledning infördes säledes saledes under loppet af fä fa är ar genom svenska ingeniören ingeniöl'en J. G. Gröndal Gl'öndal en mängd för- förbättringar inom inorn säväl saväl grufdriften, malmskrädningen, som Rom vid snrält- smältproceseerna. Alla arbeten gäfvos pa beting, i grufvorna infördes processerna. Alla arbeten gäfvos pä beting, i grufvorna infördes

14 effektiva, pumpar, och de skilda schakten förenades genom genorn stanggängar med hufvudkraftstationerna. Vid malmuppfordringen, som i de större grufvorna skedde med angkraft, ängkraft, komffio kommo Rtältradslinor stälträdslinor stäng- alltmera alltrnera till användning. Den arliga ärliga mängden af uppfordradt malmhaltigt berg steg pä grund af dessa grundliga gruntlliga reformer refonner snart till en förr icke nadd nädd höjd, sä att kopparproduktionen redan inom tio ars ärs förlopp blef större än under de föregaende föregäende 37 aren ären tillsammans. Till denna betydande ökning bidrog äfven införandet af den s. k. väta kopparextraktionsprocessen i stället stäilet för den hittills använda smältmetoden, hvarigenom ocksa ocksä silfret, hvars medelhalt rnedelhalt uti nti den färdiga kopparn förut uppgatt uppgätt till c. 0,2olo, Ofo, nästan fullstäncligständigt tillvaratogs. II Sasom Säsom häraf framgar, framgär, erhöll Pitkäranta mecl det sistnämnda sistnärnnda full- verket sin femte kopparhytta, ty utorn Mitrofani-hyttan vid Koirinoja viken och Alexandra hyttan Alexandra-hyttan vid Kelinoja funnos före extraktions extraktions- Koirinverket ännu den s. k. nedre hyttan (Alasavota) 'avota) vid r'id Kelinoja, samt öfre hyttan nära Pervoi-gruf, an. Pervoi-grufvan. Angäende förändringarna föränclringa,rna inom gruf- och hyttdriften hyttdriftcn under tiden fran frän är 11:) till 18~ finnas rätt utförliga uppgifter uti industristatistiken för nämcla nämda tid, till hvilken hvilkcn salunda sälunda hänvisas. Bland i ekonomiskt hänseende särcleles särdeles upplysande data ingär uti de statistiska sammanställningarna för ar är 1888, en af dharande där.arande bmksdisponenten brnksdisponenten O. G. Trüstedt Trüstcdt i gemenskap gemer-rskap med ingeniör J. G. Gröndal utförd, detaljerad kostnadsbcräkning kostnadsberäkning för den pä pa väta vrita vägen framställda kopparn och oeh silfret, cn en sammanställning, samnranställnirrg, som sorn hai' har sitt särskilda värde, emedan likartade uppiysningar upplysningar äro sällsynta inom den allmänna metallurgiska mctallurgiska litteraturen. En öfversikt af produktionsmängderna produktionsmällgderna under aren ären 1880 och oeh säll- 1904, hvilken tid kunde ka,ilas kallas Pitkärantas andra blomstringsperiod, visar att under detta kvartsekel nära 5000 t koppar med c. e kg silfver c. ter.rn, representerande tillsamrnans metallvärde 'ungefär samt e. 213 t tenn, rcpresentcrande tillsammans ett mctallvärde af 'ungefär 11 rnillioner millioner rnark, mark, blivit tagna ur jordens sköte. Härtill kommer värdet yärdet för den ur järnmahnerna järnmalmerna frarnställda framställda magnetitsligen sarnt samt det häraf bäraf franrställda framställda tackjärnet. taekjärnet. Sedan är ar 1890 fann man nämligen i de s. k. 1\'Ieyer-gmfl'orna l\1eyer-grnfvorna uti gamla malmfältets västtri- västligaste del dei allt oftare rnagnetisk magnctisk järnmalm, i s.ynnerhet synnerhct i gruffältets djupare delar, medan kopparkismängden här nrinskadcs. minskades. l'ör För till- till godogörandet af dessa järnmalmer anlades är 1891 ett litet magnetiskt anrikningsverk. Uti Vti detta utdrogs ur de fattigare s. k. vaskmal- vaskmalmerna, som icl<e ieke innehöllo större stöl'l'e magnetitmängder, efter förutgäende förutgaende rostning, pä pa magnetisk r'äg väg säväl kopparkisen som magnetisk järn-

15 malm_ rnalü- Fran Frän och med tillgodogjordes uteslutande den senare, hvarvid anrikningen skedde i för detta ändamä.l ändamäl skildt konstruerade malmskiljare. I anrikningsverket framställdes under aren ären inalles c t kopparkisslig med i medeltal 9 0/o % koppar, samt c. c, t magnetitslig med rned ungefär 60 Ofo 0/o järn. De uti ofvannämnda grufvor grutvor tillbudsstafmde tillbudsstäende mängderna järnmalrnalm voro emellertid otillräckliga för att pa pä dem en järnindustri hade kunnat baseras. Det gällde därför, att i det gamla malmfältets malrnfältets järn- omgifningar orngifningar uppleta nya och mera betydande järnmalmsförekom jämmalmsförekom- ster. I sädant syfte pabörjades päbörjades ar är 1894 vidsträckta magnetometriska och geologiska undersökningar, unclersökningar, och detta med synnerlig framgang, framgäng, i det att a,tt magnetiska kurvkomplexer kartlades, hvilka angifva magnetitfyndigheter med en sammanlagd längd af mera ntera än 10 km. Senare utförda grufarbeten uti Herberz-, Hopunvaara- I{opunvaara- och Lupikko Lupikko- magmalmfälrnahnfält hafva ytterligare aelagalagt, ädagalagt, att trakten mellan Pitkäranta by och det öster därom uppträdande rapakivigebitet är rik pa pä magnetisk järnmaim, järnmalm, under det att koppar- och tennmalm tennmalrn Pitkä- däremot ingenstädes här finnes i ens närmelsevis närrnelsevis earnma samma mängder som i fyndigheterna i det gamia gamla malmfältet. Ar 1896 öfvergingo ~r\.1fvorna grufvorna och verken i elet clet nybildade nybilclade aktiebolaget «Ladogas» <Ladogas> ägo. Uti ele de nyupptäckta järnmalmsfälten järnmahnsfälten pabörjades~ päbörjades]nu en intensiv grufbrytning. Vid Ristinicmi Ristinierni nära Ladogas strand uppfördes ett nytt magnetiskt anriknings- och briket briket- Lateringsverk samt sarnt rnasugn, masugn, och de nya malmfältena förenades med dessa genom linbanor. Vidare tillgodogjordes vattenkraften fran frän U IJuksu fors för de nya anläggningarnas behof, i det att trenne elektriska kraftstatio kraftstatiouer med tillsammans ungefär hästkrafter anlades och den högtspända strömmen leddes till magnetiska anrikningsverket Yid vid Der Ristiniemi, hvarifriin hvarifrän den utgrenar sig till grufvorna samt fabriksanläggningarna uti Pitkäranta by. Efter det första anrikningsverkets viel vid Ristiniemi brand, som ar är 1901 totalt förstörde detsamma, uppbyggdes det nuvarande stora magnetiska anrikningsverket fullständigt af sten nägot nordli nordli- fabriksgare än det gamia gamla verket. Uti detta nya anrikningsverk hafva under aren ären framstälts inalles c t magnetitslig med Ofo 0/o järnhalt. Masugnen Ilasugnen uppbyggdes är I denna nedsmältes intill ar är 1903 ungefär t slig, hvaraf c t tackjärn erhöllos. erhöilos. Ar 1899 öfvergingo samtliga grufvor och verk i Pitkäranta fran «Ladogabolaget» till Alexandroffska stälgjuteriet i S:t Peters- frän <Ladogabolaget> till Alexandroffska stälgjuteriet i S:t Peters-

16 _15_ burg och är 1903 till ryska riksbanken, burg och ar 1903 till l'yska riksbanken, som är ar 1904 pä pa vären varen inställde hela heia driften. Frän Fran Pitkäranta Pitkäl'anta exporterades äfven tidtals tidtais säväl saväl magnetit- magnetitstuffmalm som sligtill det <Ladogabolaget> «LaclogaboIRget» tillhöriga masugnsverket A 8T4 Landtegendomar Linbana Elektr. kraftstation Anrikningsverk Smälthytta Schakt a Masugn Mastlgn.. Kvarn Elektr. kraftstation Kalkbrott Öfversiktskarta öfversiktskarta öfver landtegendomar samt äldre och nyare indtlstriella industriella anläggningar hörande till Pitkäranta bruk. vid stranden stran<len af Neva öster östel om orn S:t Petel'sbl1l'g. Petersburg. Salunda Sälunda har nagot nägot öfver t malm och anrikningsprodukter sedan a1' är 1896 transporterats fran frän PitkäI'anta Pitkäranta till nämncla närnnda verk. Värdet af det ur dessa malmel' malmer blasta blästa tackjärnet tackiärnet tillsammans tillsamrnans med det, som erhölls fran frän Pitkä1'anta Pitkärarrta masugn, masugu, samt med de massor rna.ssor af magnetitslig, som ännu finnas i Pitkäranta, kan uppska Ltas till näi'mare 4,4 million er mk. finnas i Pitkäranta, kan uppskattas till närmare 4,n rnillioner rnk.

17 Det var val' efter upptäckten af de stora järnmalmsfälten i om- omnejden af Pitkäranta, som malmdistriktets riktiga natur af ar ett pä pa koppar koppal' och.. tenn lokalt relativt rikt järnmalmsomräde järnmalmsomrade allt tydli' iydligare framträdde *). Redan är ur 1896 öfversteg nämligen järnmahns- järnmalmsuppfordringen de ädlare malrnernas, malmernas, för att är ar 1899 med t uppnä uppna de senares ferndubbla femdubbla belopp. Sedan anriknings- och rnasugnsanläggningarna'i'id masugnsanläggningarna vid Ristiniemi kommit i full fuh gäng, gang, steg ocksä ocksa snart tackjärnsproduktionen, medan framställningen af de ädlare ädlal'e metallerna gick allt mera tillbaka. Beträffande de cgendornar egendomar och hemman, hvilka under tidernas lopp blifvit inköpta, samt med Pitkäranta verk yerk införlifvade, hän- hänvisas till bifogade öfversiktskarta öfver bruksegendomarna för tiden vid senast inträffade inställelse af driften. De förras hela heia areal torde uppgä uppga tiii till inemot ha, bestäende öfven'ägande örvervägande af metl med gles barrskog bevuxna rnorän' rnorän- och kärrmarker. Säsom kändt har driften driftf'n vid Pitkäranta icke ieke uteslutande in- inskränkt sig till rnalmernas malmernas tillgodogörande. Snart efter koppar- kopparextraktionsverkets fulländning uppbyggdes sälunda för utnyttjandet af ~f det uti affallsluterna kvarblifna glaubersaltet en sulfatfabrik, vidare uppstod ett rödfärgs\'erk rödfärgsverk för tillvaratagandet ar af luternas järnoxidhalt, samt slutligen ett ctt glasbruk, där senare det vunna glaubersaltet kom till ail\'ändning. anvündning. AHa Alla dessa rabrikcr fabrikcr inställdes instiilldes dock redan 1899, emedan deras drift pa pä grund af föriindracle föriindratle tullförhällanden med kejsardömet ieke icke mera befans lölla lörra sig. Det är utan Yidare vidnrc klart, att de sistnämnda inrättningarna uppslukat kolossala anliiggning::;kapital, anlüggningskapital, utan att samtidigt haha hafva medfört uredfört större ekonomisk nytta. Detta bidrog i sin man män ät'yen äfven till att kapital saknadcs saknades för nödvändiga nödr'ändiga större försöks- öks- och tillredningsarbeten, utan h\'ilka hvilka ~a sä oregelbundna oregelbuudna malmförekomster malrnförekomster som oe de i Pitkärantatrakten knappast kunna pa pä ett lyckligt sätt bearbetas. till- *) Närmare Nännare uppgifter om Pitkäranta malmfälts geologi finnas i för för- fattarens monografi: Die El'zlagerstätten Erzlagerstätten von Pitkäranta am Ladoga See. Ladoga-See. BuH. Bull. cl. d. I. l. Comm. geol. s6ol. cl. d. Finlancle Finlande n:o 19.

18 .

19 Pris: : Mk. o.5o. So.

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. 223 X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af Bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelsen för året är, med undantag af tvänne längre

Läs mer

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. - Landtd. Sv. - Prop. N:o 13. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition, innehållande förslag till lag angående brandstodsföreningar. Stormäktigste, Allernådigste

Läs mer

N:r 322 Om anläggande av spårväg inom Baltiska utställningens område.

N:r 322 Om anläggande av spårväg inom Baltiska utställningens område. Malmö stadsfullmäktiges protokoll den 19 december 1913. N:r 322 Om anläggande av spårväg inom Baltiska utställningens område. Spårvägsstyrelsens framställning i fråga om anläggande af spårväg inom Baltiska

Läs mer

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. 173: X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelse för året är, med undantag af tvenne längre

Läs mer

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o 21. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anvisande af medel för folkskolväsendet under år 1908. Stormäktigste, Allernådigste

Läs mer

FRÅN KOPPAR TILL TRÄ Kris och omstrukturering 1870-1900 Svante Kolsgård

FRÅN KOPPAR TILL TRÄ Kris och omstrukturering 1870-1900 Svante Kolsgård FRÅN KOPPAR TILL TRÄ Kris och omstrukturering 1870-1900 Svante Kolsgård Brukskultur Åtvidaberg 2002 Från koppar till trä Kris och omstrukturering 1870-1900 Svante Kolsgård 1870-talet brukar ofta beskrivas

Läs mer

Den nya anläggningen på Raus plantering, Kopparverket

Den nya anläggningen på Raus plantering, Kopparverket Del 2: Kopparverket Den nya anläggningen på Raus plantering, Kopparverket På 1890-talet var den tillgängliga marken på fabriksområdet kring gödselfabriken Fosfaten, som låg i södra Helsingborgs centrum,

Läs mer

TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION

TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION Skrifter avseende ENERGIFRAMSTÄLLNING vid Nääs Fabriker i Tollered Utgåva nr. ett (1) 2012 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Förord 2. Förteckning över skrifter 3. Planerade skrifter

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa. Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.se 378 S M A II li E M E D D E I. A N D E N Det är korta och enkla

Läs mer

Imatra Aktie-Bolag. "Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts

Imatra Aktie-Bolag. Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts Hans Kejserliga Majestäts resolution i anledning af Handlanderne Woldemar och Wilhelm Hackmans jemte öfrige delegares uti Imatra Aktie' Bolag underdåniga ansökning om stadfästelse ;1 följande, för detsamma

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Major Joachim Zachris Dunckers brev till sin hustru 12.10.1808 (Nationalbibliotekets handskriftssamling, Dunckerska samlingen)

Major Joachim Zachris Dunckers brev till sin hustru 12.10.1808 (Nationalbibliotekets handskriftssamling, Dunckerska samlingen) Idensallmi den 12 october 1808 Min Söta Marie Charlotte! Din, Gossens och ehr alles välmåga utgör min vesenterliga, och enda sällhet; att gossen lärt sig gå bevisar att han är frisk. Gud välsigne honom!

Läs mer

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o 20. Finlands Landtdags underd å n i g a svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående kommunikationsfonden. Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Läs mer

Styrelsen för folkbiblioteket och läsesalen.

Styrelsen för folkbiblioteket och läsesalen. 187 IX. Styrelsen för folkbiblioteket och läsesalen. Den af styrelsen för folkbiblioteket och läsesalen till Stadsfullmäktige afgifna berättelsen för år är, med undantag af längre fram intagna tabeller,

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif Historien om ett kvarter Av Anders Lif Rapphönsjakt och koppar Här är historien om ett kvarter nära Västra hamnen i Västerås. Gatan utanför heter Slakterigatan och många i Västerås kallar området för "gamla

Läs mer

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi.

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Våra kraftstationer. Redan på 1500- och 1600-talet byggde man dammar för att ta tillvara på den energi som vattnet kan producera. Idag har Mälarenergi 41 vattenkraftstationer

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-d0-7001_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-d0-7001_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. D, Fabriker och manufakturer. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910.

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

Svenska Radioaktiebolaget. Av Kommendörkapten I. Wibom

Svenska Radioaktiebolaget. Av Kommendörkapten I. Wibom Svenska Radioaktiebolaget. Av Kommendörkapten I. Wibom Radiobolaget bildades i september 1919 av flera för radio intresserade svenska firmor för att verkställa undersökningar och experimentarbeten inom

Läs mer

Bromma rundkyrkas ursprungliga takanordning Ekhoff, Emil Fornvännen 2(1907), 189-201 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1907_189 Ingår i:

Bromma rundkyrkas ursprungliga takanordning Ekhoff, Emil Fornvännen 2(1907), 189-201 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1907_189 Ingår i: Bromma rundkyrkas ursprungliga takanordning Ekhoff, Emil Fornvännen 2(1907), 189-201 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1907_189 Ingår i: samla.raa.se Bromma rundkyrkas ursprungliga takanordning.

Läs mer

Hvarför bildas fackföreningar?

Hvarför bildas fackföreningar? Hvarför bildas fackföreningar? Agitationsskrift Af H-n Stockholm 1907 Socialdemokratiska Arbetarpartiets Förlag 1 Hvarför bildas fackföreningar? Af alla de folkrörelser, som under senaste århundradet uppstått,

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

GEOTEKNISKA MEDDELANDEN

GEOTEKNISKA MEDDELANDEN GEOLOGISKA KOMISSIONEN 1 FINLAND GEOTEKNISKA MEDDELANDEN OTTO TR~~STEDT HELSINGFORS 1909 0 RIJARVI MALMFALT OTTO TRUSTEDT HELSINGFORS TIDNINGS- & TRYCKERI-AKTIEBOLAGETS TRYCKERI 1909 rijarvi kopparfyndighet

Läs mer

[818] 3: - 1: 75 1: 50-76 1: 25 -- 75. Riljet.t.p:riserna äro: P;j~'estättn

[818] 3: - 1: 75 1: 50-76 1: 25 -- 75. Riljet.t.p:riserna äro: P;j~'estättn [817J Biljetter säljas: Hvardagar: Till vanligt pris frän kl. 12 midd., till förhöjdt pris samma dag kl. 9-1l f, m.; till förköpspris dagen förut kl. 12-3 e. m.!lön- oeh:h lgdagar: Till vanligt pris från

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2015-02-10 801 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Aquade Dental Care AB (556812-11896) Torstenssonsgatan 12 114 56 Stockholm INNEHAVARE Magnus E SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

Viktsenheterna i Sverige under vikingatiden. II Arne, Ture J. Fornvännen 14, 241--245 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1919_241 Ingår i:

Viktsenheterna i Sverige under vikingatiden. II Arne, Ture J. Fornvännen 14, 241--245 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1919_241 Ingår i: Viktsenheterna i Sverige under vikingatiden. II Arne, Ture J. Fornvännen 14, 241--245 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1919_241 Ingår i: samla.raa.se Viktsenheterna i Snerige under cikingatiden.

Läs mer

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening.

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. l. Föreningens firma. Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. 2. Föreningens ändamål. Föreningen, vars verksamhetsområde utgöres av Källö-Knippla i Öckerö kommun, har

Läs mer

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM PATENT N.^0. BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM ^ätt att åstadkomma vissa slags emulsioner äfvenson. for ändamålet afsedd apparat. Patent i Sverige från den 1^l deoember

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 januari 2004 T 4320-02 KLAGANDE 1. Hemiur Aktiebolag, 556480-2980, Rostvändaregatan 4, 791 72 FALUN 2. Rotunda Konsult Aktiebolag, 556315-1090,

Läs mer

Ur Nordisk familjebok Uggleupplagan 1908. (se källa) Frihamn (it. porto franco), en hamn, dit varor från

Ur Nordisk familjebok Uggleupplagan 1908. (se källa) Frihamn (it. porto franco), en hamn, dit varor från Ur Nordisk familjebok Uggleupplagan 1908. (se källa) Frihamn (it. porto franco), en hamn, dit varor från alla länder få tullfritt införas. Frihamnen är ett noga begränsadt område, som betraktas liggande

Läs mer

Småfågelskyddet. länder har man på senare tider begynt allvarligt beakta fågelt

Småfågelskyddet. länder har man på senare tider begynt allvarligt beakta fågelt Småfågelskyddet Skyddandet af de s. k. småfåglarna är en angelägenhet, som tvifvelsutan måste intressera hvarje naturvän. Personer, som äga känsla för det harmoniska och sköna i naturen, kunna icke undgå

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 juni 2012 Ö 5134-10 KLAGANDE Skatteverket HK Rättsavdelningen 171 94 Solna Ombud: Verksjurist MW MOTPART MK Ombud: BÅ SAKEN Utmätning

Läs mer

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING 1. Namn och ändamål Föreningens namn är Pölsebo Småstugeförening. Föreningen har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen i deras egenskap av egnahemsägare

Läs mer

FINLANDS BANK OCH DESS SVENSKA ANOR

FINLANDS BANK OCH DESS SVENSKA ANOR Tal 1 (7) Rådgivare till direktionen Juha Tarkka FINLANDS BANK OCH DESS SVENSKA ANOR Finlands Bank grundades av kejsar Alexander den förste drygt två år efter att det nya storfurstendömet Finland hade

Läs mer

Revisionsberättelse Till årsstämman i 24 Mobile Advertising Solutions AB, org. nr 556693-7958 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

Läs mer

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. Protokoll hållet vid ordinarie Kommunal Stämma uti Lerums Skola Den 2 Mars 1866. Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. 1. Då debiterings=

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB Punkt 7 Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB Punkt 7:I - Beslut om ändring av aktiekapitalgränser och aktiekapital a) Förslag till beslut om

Läs mer

Ny lag om andelslag. Enklare grunda och hålla andelslag

Ny lag om andelslag. Enklare grunda och hålla andelslag Ny lag om andelslag Från början av år 2014 träder en ny lag om andelslag i kraft i Finland. Lagen innebär klarare regler med modell från aktiebolagslagen. Nu blir det lättare att grunda ett andelslag då

Läs mer

Syftet med anmälan är att förlänga den befintliga stödordningen med följande ändringar:

Syftet med anmälan är att förlänga den befintliga stödordningen med följande ändringar: EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.01.2004 C(2004)261 Ärende: Statligt stöd N 269/2003 Finland Bidrag och lån till teknisk forskning och utveckling Herr Minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av

Läs mer

Sammandrag af de enskilda bankernas uppgifter, 1866-1911

Sammandrag af de enskilda bankernas uppgifter, 1866-1911 INLEDNING TILL Sammandrag af de enskilda bankernas uppgifter, 1866-1911 Sammandragen är utgivna med följande titlar: Sammandrag af de enskilda bankernas qvartals-uppgifter den 31 december 1866 Sammandrag

Läs mer

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

051222/AE. Regler för Bingo

051222/AE. Regler för Bingo 051222/AE Regler för Bingo Gäller fr o m den 22 december 2005 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNNA REGLER... 3 2. BINGOBRICKA... 3 3. VINSTER... 4 4. SINGELSPEL OCH MULTISPEL 4 5. STEGEN. 4 6. INSATSER.....

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 2 mars 2009 i mål nr 425-08, se bilaga

Läs mer

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet

Läs mer

1853-09-21 Biskop Israel Bergman till HM Konungen

1853-09-21 Biskop Israel Bergman till HM Konungen Ink. d. 26 Sept. 1853 [Ankomstdatum på Consistoriet] Stormägtigste, Allernådigste Konung! 1853 den 5 Okt. anm. för Kongl. Maj t i Statsrådet. Exped. Nåd. Bref till Consistm i Hernösand och handbref

Läs mer

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor.

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. Tal. Rektor. 1 Hämtat från www.sahlinska.se Sahlinska släktföreningen (Värmlandssläkten) Underrubrik: Släkthistoria C. Y. Sahlin VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ 1887. UPSALA 1888 AKADEMISKA

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

Fornleden genom Fryksdalen

Fornleden genom Fryksdalen 1 2 Fornleden genom Fryksdalen I denna bildberättelse får vi följa två unga damers vandring genom Fryksdalen på en uråldrig färdled. Vi är en liten grupp som sedan en tid arbetar med ett projekt kring

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. ST. Prop. N:o 22. Finlands Landtdags u n - derdånigasvar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anvisande af medel till de bekof, för hvilkas bestridande de ordinarie statsinkomsterna

Läs mer

Tomträttsavtal och överlåtelse av byggnader avseende fastigheterna Tuna 4:14 och 89:2 (Vens Camping)

Tomträttsavtal och överlåtelse av byggnader avseende fastigheterna Tuna 4:14 och 89:2 (Vens Camping) Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen 1(1) Datum Handläggare Er Referens Vår Referens Kommunstyrelsen Tomträttsavtal och överlåtelse av byggnader avseende fastigheterna Tuna 4:14 och 89:2 (Vens Camping)

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

Generaldirektören. Sedan samtalet med landshövding Nyländer ha järnvägarna. på Gotland diskuterat saramanslagningsfrågan etc.

Generaldirektören. Sedan samtalet med landshövding Nyländer ha järnvägarna. på Gotland diskuterat saramanslagningsfrågan etc. Till Generaldirektören. Sedan samtalet med landshövding Nyländer ha järnvägarna på Gotland diskuterat saramanslagningsfrågan etc. och resultatet föreligger härjämte. Det är precis, som jag trodde, att

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 mars 2014 Ö 4317-12 KLAGANDE CN MOTPART Nordea Bank AB, 516406-0120 Box 24 201 20 Malmö Ombud: Bolagsjurist DUL SAKEN Invändning mot

Läs mer

Något om Blötberget Personliga hågkomster

Något om Blötberget Personliga hågkomster Något om Blötberget Personliga hågkomster Utdrag ur Erik Falks handskrivna minnesanteckningar från tiden som gruvförvaltare 1900-1902, och Verkställande direktör 1902-1910 vid Bergverksaktiebolaget Vulcanus,

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 30 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Vuxenutbildning- och arbetsmarknadsnämnden Örebro kommun Box 34220 701 35 Örebro ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

1908. - Motionsbetänkande N:o 1.

1908. - Motionsbetänkande N:o 1. 1908. - Motionsbetänkande N:o 1. Ekonomiutskottets betänkande N:o 1 med anledning af i Landtdagen väckta motioner med förslag till lag angående förbud för bolag och andelslag samt i vissa fall för enskilda

Läs mer

Fattigvårdsstyrelsen.

Fattigvårdsstyrelsen. 104 III. Fattigvårdsstyrelsen. Fattigvårdssty- j) en a f Fattigvårdsstyrelsen till Drätselkammaren afgifna redogörelsens medlemmar och tjen- reisen för dess verksamhet under år 1888 är, med uteslutande

Läs mer

Ändring av priset för Tjänsten meddelas Kunden till den e-mailadress Kunden anmält till Trust-IT.

Ändring av priset för Tjänsten meddelas Kunden till den e-mailadress Kunden anmält till Trust-IT. 1. Avtalet och parterna 1.1 Om Tjänsten, 556538-4699 (Trust-IT), tillhandahåller en webbaserad tjänst som heter TimeOrganizer (Tjänsten). Det är en tidsrapporteringstjänst med GPSpositionering för både

Läs mer

REGLEMENTE BIDRAG TILL ENSKILDA VÄGAR INOM VÅRGÅRDA KOMMUN

REGLEMENTE BIDRAG TILL ENSKILDA VÄGAR INOM VÅRGÅRDA KOMMUN REGLEMENTE BIDRAG TILL ENSKILDA VÄGAR INOM VÅRGÅRDA KOMMUN Reglementet antaget av KF 137/96 Tillägg till reglementet antaget av KF 8/98 Revidering, kommunfullmäktige 1999-12-08 141. Vårgårda kommun h 447

Läs mer

REGLER FÖR LOTTER SVENSKA SPEL

REGLER FÖR LOTTER SVENSKA SPEL REGLER FÖR LOTTER SVENSKA SPEL Gäller fr o m den 1 januari 2005 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNNA REGLER... 3 2. LOTTERNAS UTFORMNING... 3 3. LOTTERIER... 4 4. FÖRDELNINGSDRAGNING...4 5. LOTTKÖP... 4

Läs mer

STATENS UTARRENDERADE DOMÄNER

STATENS UTARRENDERADE DOMÄNER STATISTISKA MEDDELANDEN SER. A. BAND I: 2 STATENS UTARRENDERADE DOMÄNER ARRENDEÅRET 1910 1911 AF KUNGL STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 1913 [123040] Statistiska

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Produktionsbidrag för stärkelse som används i kemisk/teknisk industri

Produktionsbidrag för stärkelse som används i kemisk/teknisk industri Jordbruksverkets vägledning Produktionsbidrag för stärkelse som används i kemisk/teknisk industri Interventionsenheten September 2007 VG 2:16 Jordbruksverkets vägledningar finns på internet: www.sjv.se

Läs mer

Ort: Eskilstuna. Källa: Eskilstuna-Kuriren 1898-05-02, s. 3, 1-maj-demonstrationerna.

Ort: Eskilstuna. Källa: Eskilstuna-Kuriren 1898-05-02, s. 3, 1-maj-demonstrationerna. 1898 Inledning 1 maj blev mer och mer en demonstrationsdag för den allmänna rösträtten, även om kravet på 8-timmarsdag fortfarande spelade stor roll. Detta krav ingick också i det första partiprogrammet

Läs mer

Sveriges elektrifiering

Sveriges elektrifiering Sveriges elektrifiering - grunden för vårt moderna samhälle Carl Johan Wallnerström, Kungliga Tekniska högskolan 1999 (en uppgift i kursen 2E1111 Teknikinformation med elektriska mätningar) I Sverige är

Läs mer

ffil}b1tr fe-lf Fness re[ease tea-l

ffil}b1tr fe-lf Fness re[ease tea-l fe-lf tea-l ffil}b1tr Aktiebolaget SKF Fness re[ease Kvartalsrapport från SKF 199L SKF-koncernens försäljning under första kvartalet L99L uppgick till 6 922 rniljoner kronor mot 7 l-1-2 Mkr motsvarande

Läs mer

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 Bakgrund Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning utan att förvissa

Läs mer

1907. SVENSK FÖRFATTNI~GS-S1UVfLING. N:r 67.

1907. SVENSK FÖRFATTNI~GS-S1UVfLING. N:r 67. 1907. SVENSK FÖRFATTNI~GS-S1UVfLING. N:r 67. (Detta nudlmer hill' från trycket utkommit den 13 september 1907.) (Rubrik och datum kungöras frän predikstolen.) Jja g ang'å~nde sta(lsplan oell tomtin(lelning;

Läs mer

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan.

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan. Protokoll fört vid sammanträde med Industriens Norrlandsutrednings arbetsutskott den 4 maj 1942 kl. 14.30 å Industriens Utredningsinstitut, Malmtorgsgatan 8, Stockholm. Närvarande: Herrar Högbom (ordf.),

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

13. av Jan Pettersson

13. av Jan Pettersson 3. av Jan Pettersson Fang s t Vid Kvismare fagelstation har under de tretton sasongerna 96 973 ringmarkts 963 enkelbeckasiner (Gallinago gallinago). Fangsten har uteslutande berbrt vuxna faglar och skett

Läs mer

LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8

LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8 LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8 Stadgar för Laholmsortens företagshälsovårdscentral LFS 5.8 1 Föreningens firma är Laholmsortens företagshälsovårdscentral. Föreningens firma tecknas förutom av

Läs mer

Berättelsen om Sundbyholm, sammanställd och nedtecknad i december 2013 av ett barnbarn i Löfstugan. Sundbyholms slott

Berättelsen om Sundbyholm, sammanställd och nedtecknad i december 2013 av ett barnbarn i Löfstugan. Sundbyholms slott BerättelsenomSundbyholm,sammanställdochnedtecknadidecember2013avettbarnbarniLöfstugan Sundbyholmsslott EgendomenSundbyholmägdesavEskilstunakloster,mendrogsvidreformationen ochreduktionenmedbörjan1527intillkronanavgustavvasaochblevenkungsgård

Läs mer

OMNIBUS TYPOGRAFI BOX 135 135 23 TYRESÖ TEL. 08 742 83 36 franko@omnibus.se www.omnibus.se

OMNIBUS TYPOGRAFI BOX 135 135 23 TYRESÖ TEL. 08 742 83 36 franko@omnibus.se www.omnibus.se q Prövningen p Sagan är satt med typsnittet Esperanto, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer

Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer LF 2011-04-05, 68 D IARIENR LS-LED11-169 RE-REV11-003 Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 Landstingets revisorer utgörs av de av landstingsfullmäktige valda revisorerna.

Läs mer

30* 31* Läseåret 1885-1886 Läseåret 1886-- 1887 Läseåret 1887--1888 Läseåret 1888--1889 Läseåret 1889--1890. folkskolo] Lägre.

30* 31* Läseåret 1885-1886 Läseåret 1886-- 1887 Läseåret 1887--1888 Läseåret 1888--1889 Läseåret 1889--1890. folkskolo] Lägre. 0* * Tab. JY: 9. Antalet intagna ch afgångna samt inskrifna ch när- varande elever vid Helsingfrs stads under läseåren 88 890. Läseåret 88 884 Läseåret 884- Läseåret 88-886 Läseåret 886-- 88 Läseåret 88--888

Läs mer

RENSTRÖM K nr 2 ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION TILL BERGSTATEN. April 2014

RENSTRÖM K nr 2 ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION TILL BERGSTATEN. April 2014 RENSTRÖM K nr 2 ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION TILL BERGSTATEN April 2014 Stab Gruvor Miljö 2014-04-03 Yttre miljö Mats Lindblom Bergsstaten Varvsgatan 41 972 32 Luleå ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION

Läs mer

NVF IKT-system. Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014

NVF IKT-system. Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014 NVF IKT-system Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014 Lite historik och annan info om Åbo Åbo är en universitetsstad med både ett finsk- och ett svenskspråkigt universitet. Åbo Akademi med 7000 studenter och forskare

Läs mer

Canadian Pacific. Linjens. Sällskapsresa till. C fcxl kcl k. i maj IQ3O. »Success of Klcfimond» 20,000 lon

Canadian Pacific. Linjens. Sällskapsresa till. C fcxl kcl k. i maj IQ3O. »Success of Klcfimond» 20,000 lon Canadian Pacific Linjens Sällskapsresa till C fcxl kcl k i maj IQ3O»Success of Klcfimond» 20,000 lon Avsikten med denna sällskapsresa är att arrangera för våra passagerare den möjligast bästa ock bekväma

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 10 februari 2014 KLAGANDE Varbergs kommun 432 80 Varberg MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 17 januari

Läs mer

Aktieägarna i Dividend Sweden AB (publ) kallas härmed till årsstämma den 3 juni 2015 kl. 14.00 i bolagets lokaler på Cardellgatan 1, 1 tr, Stockholm.

Aktieägarna i Dividend Sweden AB (publ) kallas härmed till årsstämma den 3 juni 2015 kl. 14.00 i bolagets lokaler på Cardellgatan 1, 1 tr, Stockholm. Dividend Sweden AB (publ) Årsstämma Aktieägarna i Dividend Sweden AB (publ) kallas härmed till årsstämma den 3 juni 2015 kl. 14.00 i bolagets lokaler på Cardellgatan 1, 1 tr, Stockholm. ANMÄLAN M.M. Aktieägare

Läs mer

Elektronik i var mans hand

Elektronik i var mans hand Elektronik i var mans hand I vår vardag använder vi allt fler elektriska och elektroniska apparater. Många länder inför också lagstiftning om att kasserad elektronik ska samlas in. Det ger en ökad marknad

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

Vanliga frågor om regler för statligt stöd tillämpliga på projekt för lokalt ledd utveckling (CLLD)

Vanliga frågor om regler för statligt stöd tillämpliga på projekt för lokalt ledd utveckling (CLLD) Vanliga frågor om regler för statligt stöd tillämpliga på projekt för lokalt ledd utveckling (CLLD) 1. Har något förändrats beträffande regler för statligt stöd tillämpliga på fiskerisektorn för perioden

Läs mer

Nikolaigatan 3, 702 10 Örebro www.arkivcentrum.se

Nikolaigatan 3, 702 10 Örebro www.arkivcentrum.se Nikolaigatan 3, 702 10 Örebro www.arkivcentrum.se Nora bergslags elektriska AB B 3 Historiker Berättelse rörande Nora Bergslags Elektriska Aktiebolags bildande och dess verksamhet intill utgången af år

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska

Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1864-1913. Täckningsår: 1862-1910. Styrelsen för statens

Läs mer

Styrelsens för Serendipity Ixora AB (publ) förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (II) Styrelsen för Serendipity Ixora AB (publ),

Styrelsens för Serendipity Ixora AB (publ) förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (II) Styrelsen för Serendipity Ixora AB (publ), Styrelsens för Serendipity Ixora AB (publ) förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (II) Styrelsen för Serendipity Ixora AB (publ), 556863-3977 ( Bolaget ), föreslår att den extra bolagsstämman

Läs mer

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) STADGAR för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) I KAP. Gillets ändamål och omfattning 1. Gotlands gille skall hava till ändamål att, jämte befrämjandet

Läs mer