GEOTEKNISKA MEDDELANDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GEOTEKNISKA MEDDELANDEN"

Transkript

1 GEOLOGISKA KOMMISSIONEN I flnland FINLAND GEOTEKNISKA MEDDELANDEN OEOTXKNI$KA IIIEDDETANDEN N:o 2 z BIDRAG TILL PITKÄRANTA PITKARANTA MALMFALTS ÄL HISTORIK AF OTTO TRÜSTEDT HELSINGFORS 19oB r9o8

2 BIDRAG BIDRAO TILL PITKARANTA PITKÄRANTA MALMFÄLTS MALMFALTS HISTORIK. Al' OTTO TRÜSTEDT '.: Q,[9 HELSINGFORS TIDNINGS- TIDNINGS. & TRYCKERI-AKTIEBOLAGETS TRYCKERI.AKTIEBOLAGETS TRYCKERI 1908.

3

4 Fpinland är icke strängt taget nägot bergshandteringens land. I Visserligen haeva hafva sedan medlet ae af 16. ärhundl'adet ärhundradet i olika trakter af landet, i synnerhet i dess sydvästra,oästra delar, nägra järnoch kopparmalmsfyndigheter blifvit uppdagade, men endast i säu säll- järnsynta fau fall har eu en längvarigare grufbrytning kommit mit till ständ, emedan förekomsternas utsträckning i det heia hela taget varit alltför ringa; till följd häraf uppgär ocksä heia hela den i landet vunna mäng mängden af järn-, koppar- och tennmalmer till endast c:a 7Lf, millio millio- den af järn-, koppar- och tennmahner till endast c:a 1 1 / 2 Her net ton. Bland Blancl de malmförekomster, hvilka tillätit en längre tids brytning - af dessa främst Orijärvi kopparmalms- och Jussarö järn- järnmalmsfyndigheter - intaga utan tvifvel Pitkäranta fyndigheter en framstaende framstäende plats. Deras gynsamma läge nära stranden af Ladoga sjö har varit egnadt att i aua alla tider bevara intresset för dennana malmrika trakt, i synnerhet som densamma densamrna därjämte äger stora tillgängar pä pa skogar och äfven rätt betydande bctydande vattenfall. Allt sedan den första upptäckten af malm har detta fält städse länkat uppmärksamheten pä sig, och utan tvifvel tvifvcl skall det behälla behäua sin attraktionsfönnäga, attraktionsfönnaga, sä länge dess skatter bäde ofvan och under undel' jorden icke utsinat; och nägon nagon fara fal'a i ena eller andra hänseendet - detta kan med bestämdhet uttalas - föreligger ännu icke. Efter en skiftesrik tillvaro af nära ett ärhundrade instäildes inställde vären va är ar 1904 allt arbete i Pitkäranta bäde i grufvorna och vid anriknings- och smältverken, och osäkert är, när rörelsen äter liter *) skall uppnä den höjd den ägde under förra ärhundradets senaste decennier, dä da densamma hade en eu metallproduktion metauproduktion af mera än 15 millioner marks värde. +) *) I början af detta är öfvergingo Pitkäranta grufvor och verk till ett engelskt koneortium, konsortium, som Bom dock icke torde hafva fullföljt köpet.

5 --4-4 I det följande skildras de öden Pitkäranta bruk undergätt undergatt under sin tillvaro under ären aren De äldsta notiserna om (>m malmskärpningar i trakten af Pitkä- Pitkäranta härstsmmar härstammar frän fran början af förra ärhundradet. arhundradet. I\{an Man finner visserligen här och hvar uti gamla anteckningar öfver öher detta gruffäit uppgifter om att det skulle varit kändt redan omkring är' ar gruffält 1770, men en närmare granskning af hithörande hitbörande litteratur, i synnerhenerbet den ryska, visar att ofvannämnde o{vannämnde antagande ej kan vara riktigt. Säkert är endast att är ar 1810 ryska bergmästaren X'uhrmann Fuhrmann besökte Pitkärantatrakten pä pa en malmletningsresa uti Sordavala, Suistamo och Impilaks socknar. Hans gräfningar och sprängningar pä pa stället för det n. v. schaktet 1 Omcljanoff Omeljanoff (den s. k. Kanalgrufvan, emedan här en syn kanalliknancle kanalliknande skärpning längsmed utgäendet af malmlagret val' var anlagd) voro rätt grundliga, men nugon nägon större samlad kopparmalm kunde han icke upptäcka, hvadan han ansag ansäg fyndigheten under inga villkor löna bearbetning. Myckct I\Iycket ifriga malmletare tyckas tre ryssar: Oschwinzoff, Baranoff och Anisimoff hafva varit, hvilka ar är 1814 inom Suistamo och Impilaks ftnpilaks socknar inmutade en mängd fyndställen för kopparkis, blyglans samt grafit. Sedan sydöstra Finland är ur 1811 blihit blifvit förenadt med hufvud hufvud- Baragebitcgebitet i yäster väster kom äh-en äften Pitkärantatrakten Pitkärantatlakten att underlyda finska bergstl'relsen. bergstyrelsen. Vi \ri finna därför uti den senares arkiv i Helsingfors närmare uppgifter om de cle första ftjrsta mutsedlar, som blifvit uttagna för fyndställcn fyndställen i Pitkürantatrakten. Pitkärantatrakten. Det ställe ryssarne rvssarne inmutade kallades Alasuomäki och lag läg i närheten af den 11 n.. v. grufvan 4 Omeljanoff. Omeljant-rff. Dcssutom Dessutom anmälte de till inmutning <:tt ett ställe stäile «bakom <bakom Hopunsuo>, opunsllo», där de hade hittat «marmor <<marmor och järnmalm». järnmalm>. Vi finna däraf att Hopllnvaara Hopunvaara kalkoch malmförekomst hör till tili de äldsta fyndställena fyndstäilena i trakten. Se Se- kalkdan bergmästar Lundström Lundströrn pa pä bergsstvrelsens bcrgsstyrclsens uppdrag undersökt und.ersökt ryssarnes malmfynd och viel vicl sina profsprängningar funnit dessa väl löna bearbetning, fortsatte de företagsamma företagsamrrra inmutarene ännu en tid sina arbcten arbeten mcd med uppsprängning ooh skrädning af koppar kopparmalm; ; mec! med den senare företogo de dessutom mindre profsmältningar uti en för dctta detta ändamal ändamäl uti Rllokojän Ruokojärvi -i by llppbyggd uppbyggd c:a 2 m hög smältllgn. smältugn. Hän-id Hän'id lära de dock enc!ast endast astadkommit ästadkorrrnit litet bopsintrad hopsintrad slagg ocb och meningen var därför att vid J Juankoski, c:a 3 km i KO NO om Ruokojärvi by, anlägga ett ordentligt kopparsmältverk, profsmält-

6 men bergmästaren afn\dde afrädde ryssarna fran frän ett dylikt, dyrbart företag, innan de vorn voro säkra om större malmförrad malmförräd bade bäde uppe i dagen och under jorden. Länge dröjde det icke innan ryssarne af brist pa pä rörelsekapitakapiial mäste sluta upp med malmundersökningarna nralmundersökningarna och snart förlorade de ocksa ocksä sina inmut.ningsrättigheter. inmutningsrättigheter. Ar 1816 inlämnade handlanden Worobjeff ansölmingar ansökningar om inmutningsrätten för de hittills blottade malmställena i Pitkäranta, men rnen öfverlämnade inom kort sina rättigheter ät ryssarna Tschebotarjeff och Derjabin, af hvilka den förra uncler under tva tvä ärs tid utförcle utförde smärre ortdrifningsar ortdrifningsar- rörelsebeten ä. ä stället för n. v. Kanalgrufvan, hvartill han använde Rb!. Rbl. banco-assignationer, banco.assignationer, motsvarande rnotsvarande finska mark, utan att dock erbälla erhälla nämnvärda kvantiteter malm, rnalm, emerlan han, sasom säsom man af fiere flere uppgifter kan sluta, beclref bedref arbetet slarfvigt och utan sakkunskap. Ar 1821 ansökte äter engelske unclersäten undersäten Lionel Lukin inmutningsrätten inrnutningsrätten för alla dittills upptäckta fyndstäilen fyndställen uti Suistamo, Sorclavala Sordavala och Impilaks, samt begärde en mängd vidlyftiga privilegier för malmernas tiligodogörande, tillgodogörande, sasom säsom ensam ensam- vidrättigheten för användning af alia alla skogar och vattenfall i de ofvan uppräknacle uppräknade socknarna, samt befrielse fnln frän utskylcler utskylder och tullafgifter för ett aktiebolag, h\'ars hvars pätänkta verksambet vcrksamhet Lukin skildrar uti en inlaga till Hans Majestät l\{ajestät Kejsaren af Ryssland. Lukin erhöll visserligen ar är 1823 de önskacle önskade privilegierna, men nagot nägot bolag kom icke till stand, ständ, och Lukin ätervände snart till England. Under IJnder nära pä pa tio ars ärs tid hvilade all grufdrift i Pitkäranta tills ryssen Wsewolod Omeljanoff ar är 1831 änyo anyo lät undersöka de kända mahnfyndställena malmfyndställena och, oeh, uppmuntrad af davarande dävarande bergsinten- bergsintendenten Nils Nordenskiöld, beslöt att änyo upptaga arbetet. Sedan han ban genom K. senatens finansexpedition erhällit erhallit in- inmutningsrätten till alla dittills kända fyndställen, samt samma privilegier som rvssarna ryssarna och Lukin ägt förut, men mot villkol villkor att säväl sä"äl grufdriften som smälthyttorna efter eher tre ärs ars förlopp skulle vara i full fnil gäng, gang, kastade sig Omeljanoff in i ett företag, föret.ag, för föl' hvars hval's utförande utförancle han visserligen ägde penningemedel, men inga fackkun- fackkunskaper. Han hade, säsom sasom det heter i en gammal bergmästarbe- bergmästarberättelse, nog goda idöer, ideer, men litade litadc för mycket myeket pä egna kunskaper, fastän han icke var val' fackman uti bergshandteringen. Tre är förflöto, utan att den pätänkta patänkta hyttanläggningen vid Koirinojaviken kunde päbörjas, emedan en eldsväda förstörde hela heia det färdiga förrädet af byggnadsvirke, representerande ett värde af inemot rnk. mk.

7 Med hänsyn till Omeljanoffs motgangar motgängar beviljade nu bergsstyrelsen honom ännu tnl tvä ars ärs uppskof, men fräntüg fräntog honom pa pä bergs- samma sanlma gang gäng den oinskränkta nyttjanderätten till tiil kronoskogarna. Malmundersiilmingarna Malmundersökningarna bedrefvos emellertid af Qmeljanoff i ganska vidsträckt skala; sulunda sälunda biefvo blefvo reclan redan pa pä den 500 m liinga länga sträckan mellan Kanalgrufvan och grnfvan grufvan 4 Omeljanoff i slutet af 30-talet 3O-talet 25 skärpningar anlagda, af hvilka 22 hade att uppvisa mer eller ellel mindre rik kopparkis, 3 däremot tennsten. Dessa framgangsrika framgängsrika malmletningar \'oro yoro i främsta rummet rumrnet att tillskrifva elen den omstäncligheten, omständigheten, att Omeljanoff ur är 1834 bade tagit i sin tjänst en sakkunnig sachsisk bergsman. bergsman, bergsj.:ommissarien bergskommissarien G. Albrecnt fran frän Freiberg, som sorn i 5 ars ärs tid förestod de Omeljanoffska grufvorna och hyttaniäggningarna. hyttanläggningarna. Omelja- Af de sistnämnda färcligbyggrles färdigbyggdes ar är 1857 den s. k. Mitrofanihyttan vid Koirinojaflodens mynning, uti lwilken hvilken tva tvä koppar- och 1 tennugn voro uppförda, utan att dock af flere skäl nagon nägon malm malm- Nfitrofanismältning kunde päbörjas. A.terigen Aterigen maste mäste Omeljanoff ansöka om ett ars ärs uppskof för sina privilegiers bibehallancle; bibehällande; han erhöll ocksa ocksä clensamma, densamma, men da dä äfven ar är 1839 inga. utsikter förefunnos för att verket i närmaste framtiden skulle hafva k kunnat Ul1l1 igangsättas, igängsättas, anordnades af bergs- bergsstyrelsen grufsyn och utmälsläggning utmalsläggning för Omeljanoff. Emedan alla grufvor stodo under vatten och ännu inga smältförsök i l\iitrofanihyttan Nlitrofanihyttan blifvit företagna, kunde icke hel- heller senaten bevilja Omeljanoff ett ansökt statslan statslän om silfverrubel. Intill är ar 1840 hade denne uti Pitkäranta nedlagt mera än silf O0 rnk, mk, utan att hafva haeva erhällit erhallit ett spar spär af koppar eller tenn. Redan är ar 1839 hade G. Albrecht lämnat sin tiänst tjänflt hos Omel- Omeljanoff och började börjacle nu för egen räkning leta efter malmer öster om de cle pä pa den tiden kända fyndställena. I närheten af den nuvarande grufvan 1 Klee lyckades han upptäcka rik kopparmalm, för hvilken han är ar 1840 erhöll fyra mutsedlar samt en del dei mycket gynnsamma privilegier, säsom sasom be- befrielse frän fran kronoutskylder pä pa 10 ärs ars tid ticl o. s. r'. v. Nära Kelinojaflodens mynning anlade han nu ett litet kopparsmältverkparsmäitverk, den s. k. Alexandrahyttan, hvilken dock redan i början af fu ar 1842 ger)om genom köp öfvergick till ryssen H. Klee. Albrecht ämnade sedan anlägga ännu ett nytt kopparverk, 2,5 km öster om inloppet till Impilaks vikan, vid mynningen af en liten frän fran Saariiampi Saarilampi sjö,kommancle kommande bäck, men erhöll pä pa kop grund

8 - 7 - af att han icke kunde pävisa pavisa nagon nägon egen malmfyndighet, malnrf;ndighet, intet ir.rtet af de ansökta an,oökta privilegierna. Om vi försöka sammanfatta aha alla uppgifter uti bergmästar bergmästararkivet samt uti ryska litteraturen fran frän ar är 1810 till tili 1847, sa sä fa fä vi säledes säiedes en ganska bedröflig bild af förhallandena förhällandena uti Pitkäranta pa pä slutet af 40-talet. 4O-talet. Vidlyftigare anriknings- och smältverk vorn \roro nog uppbyggcla uppbyggda och malrnfältet malmfältet hade blifvit grunclligt grundligt undersökt pä pa rnera än rn m längd, men allt detta hade uppslukat ett kapital af nära 2 millioner mark, hvarjämte metallproc1uktionen metallproduktionen i bade bäde ~Iitrofanioch Alexandraverket icke steg högre än till c:a 50 a ä Rbl. Sedan Omeljanoff ar är 1847 aflidit, salde sälde hans arfvingar heia hela llitrofani- egendomen egenclomen för silfverrubel och H. Klee sina grufvor och verk för silfverrubel till det i S:t Petersburg nybildade s. k. Pitkäranta companiet, cornpaniet, med mecl hvars verksamhet den första blomstringsperioden för malmfältet börjar. Om Orn tidsperioden han frän ar tu 1847 till 1865, som kunde kallas verkets första blomstringsperiod, fitmas finnas tämligen utförliga uppgifter uti bergsstyrelsens arkiv. I det följande föijande skildras i kol-ta korta drag Pitkärantas öden under denna 18 ars ärs langa länga tidrymd. Det förut anförda.companiet <Companiet för bearbetande af koppar- och tenngrufvorna i Pitkäranta» Pitkäranta> hade ar är 1848 fätt samma privilegier beviljade, hvilka redan Lukin, Omeljanoff, Albrecht och Klee inne inne- blomstringshaft, endast med den skillnaden, att detsamrna detsamma icke fick fritt disponera öfver kronoskogarna, samt blott erhöll 10 friar friär fran frän kronoutskylcler. lder. Bland annat inregistrerades för bolaget ocksa ocksä det kända fabriks fabriksmärket: : P. C. (Pitkäranta Compani), hvilket ofta oriktigt blifvit härledt fran frän Pitkäranta copparverk. Companiet, som förfogade öfver ölver rätt betytande penningemedel, satte snart i gang gäng en regelrätt grufbrytning, hufvudsakligen i grufvorna 4 Omeljanoff och 6 Klee, företrädesvis pa pä kopparmalrn. kopparmalm. gruf- En följd af denna ifriga arbetsdrift var, att ifran ifrän ar tu 1852 till 1865, d. v. s. under 13 ar, är, inemot ton malrnhaltigt malmhaltigt berg blefvo sprängda och uppfordrade, (jfr. den grafiska tabellen fig. 1), under det att frän ar är 1814 till 1852 eller under 38 ar är endast c:a ton hade vunnits. Utan tvifvel inlade Companiet stora förtjänster pä pa införandet af en ändamalsenlig ändamälsenlig grufve- och hyttdrift, sa sä att bl. a. kopparproduktionen kopparprorluktionen steg i afsevärd grad. HeIa Hela metallproduktionen i Pitkäranta intill början af ar är 1866 kan uppskattas till c:a ton koppar och c:a 209 ton tenn, motsvarande rnotsvarande ett metall- metallpro-

9 Fig. fig. t. l. Crafisk Grafisk framställning af totaluppfordringen af järn-, koppar-, och tennhaltigt berg ur Pitkäranta grufvor I " I" " I... I.., " " / y I $il4, I j A A-- B --'---' c' C A Kopparhaltigt berg. B Järn- och kopparhaltigt berg tiiisammans. tillsammans. C Tennhaltigt berg.

10 Fig.2. Grafisk frarnställning framställning af koppar-, tenn- och silfverproduktionen i Pitkäranta ~ r ~ _------j------_ _t------~ ~'i-.----t_----_1~----~ 10 I,) I " I JO tn ", fl A.- A'-- BI -- r.6. \J -r-.... V -"-"'-' C f ".: ' /' / :!lm..l " \, \... - D... Ii v, L -. I A = : koppar af Pitkäranta malmer I mm lodrätt = : 5 -; t. B B: > ) u inc!. incl'import.malm import. malm > = :5t. 5 t. C C:silfver =») > > ) ) > > tt :20kg' D D: = tenn ) > = 1 t. =20 kg.

11 _- värde, enligt dätidens priser, af inemot rnillioner hvaraf oio 1,2 millioner rubel, hyaraf 1 % maste mäste som afgift betalar betalas till finska staten. Da Dä yi vi besinna huru ytterst oansenlig metallproduktionen varit under Omeljanoff Qch och Klee intill ar är 1848, sa sä inses huru framgangsrikt framgängsrikt det nämnua nämnda Companiet arbetade; detta beroddc berodde yäl r'äl icke minst därpa, därpä, att i stället för berguppeordringen berguppfordringen och länshallningen länshällningen medels handkraft (resp. hästvind) öfverallt ängluaft ängkrnft för detta ändamal ändamäl blihit blifr-it hand- införd. Nagot Nägot nordligare än den förnt förut nämnda gamla «Alexandrahyttan»hyttan>, senare ocksa ocksä kallad «Ladoga-hyttan», <Ladoga-hyttan>, uppbyggdes uppbyggrles b1. bl. a. ocksä ett nytt mekaniskt malmanrikningsverk samt ett nytt koppar kopparsmältverk,, hvilka äfven üfven de liksom den förstnämnda förstnärnnda smälthyttan smälthvttan <Alexandra- erhöllo erhöilo sin drifkraft fn'ln frri,n den lilla Kelinoja bäcken. En öfver 4 km lang läng kanal, den s. k. Wustano kanalen, gräfdes fran frän Nietjän-i Nietjärvi sjö till tiil den ofvannämnda bäckens bückens källor, käilor, för att öka vattentillloppet till anrikningsyerket, anrikningsverket, ctt ett arbete som kostade Companiet mera än rubel, utan motsyluande motsvarande nytta, da dä vattenmängden ända ändä vattentill- aldrig räckte till för dcnna, denna, dcn den s. k. nedre fabrikens (alasayota), (alasavota), drift, hyarför hvarför ar är 1858 ater äter anlades ett nytt anrikningsyerk, anrikningsverk, huhudsakligen för tennmalm, ofv;m01l1,rfr'änorn schakthuset 4 Omeljanoff. Verket drefs nu med angkraft ängkraft och det för tennmalmsvaskningen behöfliga vattnet togs ifrän den lilla, oh'anom oft,anom grnhorna grufvorna belägna sjön Perä Perä- hufr,udlampi. Pa Pä grund af vattenbrist ma mäste dock äfven denna anliiggning fiere flere mänader om äret stä ovcrksam. Äfven Afven smälthyttan smäithyttan flyttadcs flvttades likaledes bort ifrän ifran Kelinoja och uppbyggdes är ar 1851 vid grnf\-an gmfvan 1 Klee eller Pervoi, sä sa att äng- ang anlägg'- rnaskinen maslcinen för bläsmaskinernas drifvande äfven luven kunde betjäna uppfordringefol'dringen och vattenpumpningen i grufvan. Det Dct gamla Mitrofani- Mitrofaniverket vid Koirinoja flodmynning, fiodmynning, som till stor ~tor del dei blifvit förstördt upp genorn genom en eldsväda, eldsvada, inställdes därernot däremot är ar 1859 fullständigt, i syn- synnerhet emedan malnrernas malmcrnas transport sjöledes sjöledcs frän fran grufvorna grnfvorna till verken vid Koirinoja var val' förenad med mcd alltför stora kostnader, utom att fabriksförvaltningen mäste maste upprätthällas pä pa tvenne olika ställen. Ej sä sa ringa uppmärksamhet uppmärksamhct egnades under Companiets tid ocksä ocksa ät skolan och kyrkan inom fabriksornrädet, fabriksomradet, och dessa voro, säsom sasom det heter i bergmästareberättelsen för är ar 1854, bättre till- tillgodosedda ä,n än motsvarancle motsvarande inrättningar vid mänga andra verk inom Finland. Arbetarne bodde uti rymliga, varma och' sunda bostäder samt voro vorn delägare delägarc uti en välorganiserad sjukhjälpskassa. Redan ifrän ifran är ar 1856 synes Pitkärantaföretaget tid efter an- annan öfvergätt öfvergatt uti olika ägares händer, hvilka endast med möda

12 förmadde förmädde häjla hälla detsamma vid lif, da dä malmförraden malmförräden i grufvorna allt mera begynte aftaga, oeh och det vanligen val' var brist pa pä tillräekligt tillräckligt rörelsekapital rörelsekapita,l för uppsökalldet uppsökandet af nya fyndigheter. fvndigheter. Slarf i driften under uncler de senare scnare ären samt fiere flere större eldsvador eldsr'ädor gjorde gjrirde äfven sitt till att verket giek gick nedät. Bl. BI. a. neclbrann nedbrann är 1863 heia hela den s. k. öfre fabriken vid I'id grufvan 1 Klee, hvarför endast en kortare tid ticl under aret ärct kopparsmältning kopparsmältnirrg kunde äga rum. Öfverbufvudtaget öfverhufvudtnget sjönk härefter kopparproduktionen ar är fni.n frän ar är oeh och afstannade slutligen är 1866 fullständigt. Angaendo Angäendc metallproduktionen i Pitkäranta. i allmänhet ger vidstaende vidstäende grafiska tabell (fig. 2) tämligen god upplysning. Vi observera, att den högsta arsproduktionen ärsproduktionen af tenn, nämligen 66 ton, inföll är En sä hög arsproduktion ärsproduktion hai' har sedan dess ieke icke slut- ernatts erniitts oeh och beror detta därpa därpä att malmfältets Ol1ekligen onekligen största stör.sta tennfyndighet, tennf.l'ndighet, grufvan 3 Omeljanoff, eller den s. k. tenngrufvan, rec1an redan under 60-talet blifvit sä godt som fullständigt utbruten. Pitkäranta Companiet gjorde slutligen slutligcn ar är 1867 konkurs oeh och lät bortauktionera samtliga grufvor, verk! verkj oeh och hemman, hvarvid desamma för endast mk inropades af handlanden A. Judin, hvilken hvilkcn omedelbart ater äter försalde försälde dem för rubel till köp kön. mannen L. Joffriaud. Räraf Häraf framgär franrgär att Pitkäranta verken Pitkäranta-verken under de sista.qista aren ären af denna tid sjunkit högst betydligt i värde, da dfi ännu 31' är 1862 (enligt en uppgift af dävarande bruksförvaltaren bruksföryaltaren A. Schirjaeff uti ryska bergsjournalen) rubel hade blifvit bjudna för desamma. desanrma. Själfva landtegendomarna landtegendorrarna hade säkert denna tlenna tid icke stort värde, vär'de, da dä redan är 1851 samtliga skogar lära hafva varit totalt uthuggna. Ruru Huru bedröfligt det i Pitkäranta val' var ställdt stäildt under uncler de femton Ar, är, , da dä Joffriaud försökte hälla yerken verken i gang, gäng, framgar framgär af de grafiska tabellerna öfver mängden rnängden af uppfordradt berg samt metallproduktionen under nämnda närnnda tidsperiod. I sin arsberättelse ärsberättelse för är 1873 yttrar äfven bergmästaren, att i Pitkäranta ingalunda räder malmbrist, utan hai' har ägaren ieke icke förmaga förmäga att upprätthälla en regelrätt regehätt grufdrift, hvarförutom han lider stor brist pa pä driftkapital. De statistiska uppgifterna fran frän ar är 1863 till 1879 äro f. ö. knapphändiga, sa sä alt att vi i allmänhet äga liten kännedom kännedon om orn denna periods händelser och resultat. De data, som funnit sin plats i de grafiska tabellerna, tala dock ett tillräckligt tydligt sprak. spräk. Enligt ett är 1875 stadfäst köpebref öfvertog nu köpmannen Karl Winberg i S:t S:b Petersburg efter Joffriauds död för rubel det qanska förfallna verket med allt hvad därtill hörde, och om En- han ganska förfallna verket med allt hvad därtill hörde, och om han

13 ocksa ocksä icke omedelbart förmädde sätta detsamma i ständ, sä val' var det dock till en stor dei del han, som inledde en ny blomstringsperiod för Pitkäranta genom senom att ställa en ansenlig dei del af sin förmögenhet till det clet 11,1' är 1880 äterupplifvade företagets förfogande. I det föregäende hai' har framhallits, framhällits, hurm;om hurusom bergsintendenten N. Nordenskiöld är 1830 lyckades intressera Omeljanoff Orneljanoff för grufdriftens äterupptagande. Dä sedan i slutet af 70-talet grufyorna grufvorna gruf- oeh och verken höllo pä att rullständigt fullständigt förfalla, val' var det äter E. Hj. Furuhjelm, dävarande dävarancle berg- och öfverhyttrnästare, öfverhytturästare, som sorn med rned alla krafter försökte upphjälpa uppbjälpa grufdriften. grufdliften. Ran Han ställde stäilde sin tekniska erfarenhet till tjänst tjünst at ät bankfirman K. Winberg CE. (8. M. Meyer & C:o) i S:t Petersburg, hvilken med uppoffrande af betydande bet.ydande kapital lyckades fä yerket verket i gang. gäng. Att grufdriften Yid vid Pitkäranta är anyo, änyo, sedan den under halftannat artionele ärtionde fört en skendöds tillyaro, tillvaro, vakna,le till lif, kan sälunda i främsta rummet räknas Furuhjelm l'uruhjelm till förtjänst. Grufvorna oeh och smältverken surältverken yoro voro viel vid nämncla nämnda tidpunkt pli, pä grund af vanskötsel mycket rnycket förfallna. Annorstädes gjorda framstrg framsteg inom gruftekniken hade icke här fatt fätt nagon nägon tillämpning. tillärnpning. tid- Furuhjelm insäg emellerticl, emellertid, att en lönande grufclrift grufdrift enclast endasr kunde igängsättas, ifall ele de nyaste hjälpl1ledlen hjälpnredlen pli, pä teknikens omriide ornräde kommo tm till användning, orh och riktade elärför därför sin uppmäl'ksamhet uppmärksamhet framförallt pli, pä en genomgripanele genomgripande förbättring af grnfarbetet. grufarbetet. Detta hade nämligen hittills till en cn stor dei clel. skett 'kett efter ett rofbrytningsystems rofbrytningsvstems näm- principer. prineipel'. Inga mera betydande tillredningsarbeten i grufvorna hade företagits, utan malmerna rnalmerna bröt<is brötos hufvudsakligen pä de rikaste ställena, sanrt samt där dill' de voro lätt ätkornlisa atkomliga och där de för sitt till- tillgodogörande fordrade fortlrade minsta arbete och Linsta minsta sprängärnnesätgäng. spriingämnesätgang. Under sjuttiotalets senare del dei arbetades därför sa sä godt som ute- uteslutande i närheten af dagytan, emedan plrmparna pnmparna icke rnera ll1era förmädde förmadde hälla hiilla grufvorna läns. Vid malmskrädningen tillgoclogjor- tillgoclogjordes nästan endast de rikaste rnalmbitarna, malmbitarna, rnedan medan de fattigare mahnsorterna malmsorterna samlades i varphögarna yarphögarna eller i bästa fall undergingo unelergingo en primitiv vasknings- och anrikningsprocess i slarnningsgropar. slamningsgropar. Af stor betydelse för bergshandteringens g)'nnsamma gynnsamma utveck- ut\'eckling efter är ar 1880 blef clärför Furuhjelms förslag, att för införande af tidsenliga arbetsrnetoder arbetsmetoelel' och redskap inkalla bergs- bel'gs- och hr-ttmän hyttmän samt grufarbetare frän fran Sverige, där redan dä da gruf- och hyttteknik stod högt. Under n'uruhjelms Furuhjelms ledning infördes säledes saledes under loppet af fä fa är ar genom svenska ingeniören ingeniöl'en J. G. Gröndal Gl'öndal en mängd för- förbättringar inom inorn säväl saväl grufdriften, malmskrädningen, som Rom vid snrält- smältproceseerna. Alla arbeten gäfvos pa beting, i grufvorna infördes processerna. Alla arbeten gäfvos pä beting, i grufvorna infördes

14 effektiva, pumpar, och de skilda schakten förenades genom genorn stanggängar med hufvudkraftstationerna. Vid malmuppfordringen, som i de större grufvorna skedde med angkraft, ängkraft, komffio kommo Rtältradslinor stälträdslinor stäng- alltmera alltrnera till användning. Den arliga ärliga mängden af uppfordradt malmhaltigt berg steg pä grund af dessa grundliga gruntlliga reformer refonner snart till en förr icke nadd nädd höjd, sä att kopparproduktionen redan inom tio ars ärs förlopp blef större än under de föregaende föregäende 37 aren ären tillsammans. Till denna betydande ökning bidrog äfven införandet af den s. k. väta kopparextraktionsprocessen i stället stäilet för den hittills använda smältmetoden, hvarigenom ocksa ocksä silfret, hvars medelhalt rnedelhalt uti nti den färdiga kopparn förut uppgatt uppgätt till c. 0,2olo, Ofo, nästan fullstäncligständigt tillvaratogs. II Sasom Säsom häraf framgar, framgär, erhöll Pitkäranta mecl det sistnämnda sistnärnnda full- verket sin femte kopparhytta, ty utorn Mitrofani-hyttan vid Koirinoja viken och Alexandra hyttan Alexandra-hyttan vid Kelinoja funnos före extraktions extraktions- Koirinverket ännu den s. k. nedre hyttan (Alasavota) 'avota) vid r'id Kelinoja, samt öfre hyttan nära Pervoi-gruf, an. Pervoi-grufvan. Angäende förändringarna föränclringa,rna inom gruf- och hyttdriften hyttdriftcn under tiden fran frän är 11:) till 18~ finnas rätt utförliga uppgifter uti industristatistiken för nämcla nämda tid, till hvilken hvilkcn salunda sälunda hänvisas. Bland i ekonomiskt hänseende särcleles särdeles upplysande data ingär uti de statistiska sammanställningarna för ar är 1888, en af dharande där.arande bmksdisponenten brnksdisponenten O. G. Trüstedt Trüstcdt i gemenskap gemer-rskap med ingeniör J. G. Gröndal utförd, detaljerad kostnadsbcräkning kostnadsberäkning för den pä pa väta vrita vägen framställda kopparn och oeh silfret, cn en sammanställning, samnranställnirrg, som sorn hai' har sitt särskilda värde, emedan likartade uppiysningar upplysningar äro sällsynta inom den allmänna metallurgiska mctallurgiska litteraturen. En öfversikt af produktionsmängderna produktionsmällgderna under aren ären 1880 och oeh säll- 1904, hvilken tid kunde ka,ilas kallas Pitkärantas andra blomstringsperiod, visar att under detta kvartsekel nära 5000 t koppar med c. e kg silfver c. ter.rn, representerande tillsamrnans metallvärde 'ungefär samt e. 213 t tenn, rcpresentcrande tillsammans ett mctallvärde af 'ungefär 11 rnillioner millioner rnark, mark, blivit tagna ur jordens sköte. Härtill kommer värdet yärdet för den ur järnmahnerna järnmalmerna frarnställda framställda magnetitsligen sarnt samt det häraf bäraf franrställda framställda tackjärnet. taekjärnet. Sedan är ar 1890 fann man nämligen i de s. k. 1\'Ieyer-gmfl'orna l\1eyer-grnfvorna uti gamla malmfältets västtri- västligaste del dei allt oftare rnagnetisk magnctisk järnmalm, i s.ynnerhet synnerhct i gruffältets djupare delar, medan kopparkismängden här nrinskadcs. minskades. l'ör För till- till godogörandet af dessa järnmalmer anlades är 1891 ett litet magnetiskt anrikningsverk. Uti Vti detta utdrogs ur de fattigare s. k. vaskmal- vaskmalmerna, som icl<e ieke innehöllo större stöl'l'e magnetitmängder, efter förutgäende förutgaende rostning, pä pa magnetisk r'äg väg säväl kopparkisen som magnetisk järn-

15 malm_ rnalü- Fran Frän och med tillgodogjordes uteslutande den senare, hvarvid anrikningen skedde i för detta ändamä.l ändamäl skildt konstruerade malmskiljare. I anrikningsverket framställdes under aren ären inalles c t kopparkisslig med i medeltal 9 0/o % koppar, samt c. c, t magnetitslig med rned ungefär 60 Ofo 0/o järn. De uti ofvannämnda grufvor grutvor tillbudsstafmde tillbudsstäende mängderna järnmalrnalm voro emellertid otillräckliga för att pa pä dem en järnindustri hade kunnat baseras. Det gällde därför, att i det gamla malmfältets malrnfältets järn- omgifningar orngifningar uppleta nya och mera betydande järnmalmsförekom jämmalmsförekom- ster. I sädant syfte pabörjades päbörjades ar är 1894 vidsträckta magnetometriska och geologiska undersökningar, unclersökningar, och detta med synnerlig framgang, framgäng, i det att a,tt magnetiska kurvkomplexer kartlades, hvilka angifva magnetitfyndigheter med en sammanlagd längd af mera ntera än 10 km. Senare utförda grufarbeten uti Herberz-, Hopunvaara- I{opunvaara- och Lupikko Lupikko- magmalmfälrnahnfält hafva ytterligare aelagalagt, ädagalagt, att trakten mellan Pitkäranta by och det öster därom uppträdande rapakivigebitet är rik pa pä magnetisk järnmaim, järnmalm, under det att koppar- och tennmalm tennmalrn Pitkä- däremot ingenstädes här finnes i ens närmelsevis närrnelsevis earnma samma mängder som i fyndigheterna i det gamia gamla malmfältet. Ar 1896 öfvergingo ~r\.1fvorna grufvorna och verken i elet clet nybildade nybilclade aktiebolaget «Ladogas» <Ladogas> ägo. Uti ele de nyupptäckta järnmalmsfälten järnmahnsfälten pabörjades~ päbörjades]nu en intensiv grufbrytning. Vid Ristinicmi Ristinierni nära Ladogas strand uppfördes ett nytt magnetiskt anriknings- och briket briket- Lateringsverk samt sarnt rnasugn, masugn, och de nya malmfältena förenades med dessa genom linbanor. Vidare tillgodogjordes vattenkraften fran frän U IJuksu fors för de nya anläggningarnas behof, i det att trenne elektriska kraftstatio kraftstatiouer med tillsammans ungefär hästkrafter anlades och den högtspända strömmen leddes till magnetiska anrikningsverket Yid vid Der Ristiniemi, hvarifriin hvarifrän den utgrenar sig till grufvorna samt fabriksanläggningarna uti Pitkäranta by. Efter det första anrikningsverkets viel vid Ristiniemi brand, som ar är 1901 totalt förstörde detsamma, uppbyggdes det nuvarande stora magnetiska anrikningsverket fullständigt af sten nägot nordli nordli- fabriksgare än det gamia gamla verket. Uti detta nya anrikningsverk hafva under aren ären framstälts inalles c t magnetitslig med Ofo 0/o järnhalt. Masugnen Ilasugnen uppbyggdes är I denna nedsmältes intill ar är 1903 ungefär t slig, hvaraf c t tackjärn erhöllos. erhöilos. Ar 1899 öfvergingo samtliga grufvor och verk i Pitkäranta fran «Ladogabolaget» till Alexandroffska stälgjuteriet i S:t Peters- frän <Ladogabolaget> till Alexandroffska stälgjuteriet i S:t Peters-

16 _15_ burg och är 1903 till ryska riksbanken, burg och ar 1903 till l'yska riksbanken, som är ar 1904 pä pa vären varen inställde hela heia driften. Frän Fran Pitkäranta Pitkäl'anta exporterades äfven tidtals tidtais säväl saväl magnetit- magnetitstuffmalm som sligtill det <Ladogabolaget> «LaclogaboIRget» tillhöriga masugnsverket A 8T4 Landtegendomar Linbana Elektr. kraftstation Anrikningsverk Smälthytta Schakt a Masugn Mastlgn.. Kvarn Elektr. kraftstation Kalkbrott Öfversiktskarta öfversiktskarta öfver landtegendomar samt äldre och nyare indtlstriella industriella anläggningar hörande till Pitkäranta bruk. vid stranden stran<len af Neva öster östel om orn S:t Petel'sbl1l'g. Petersburg. Salunda Sälunda har nagot nägot öfver t malm och anrikningsprodukter sedan a1' är 1896 transporterats fran frän PitkäI'anta Pitkäranta till nämncla närnnda verk. Värdet af det ur dessa malmel' malmer blasta blästa tackjärnet tackiärnet tillsammans tillsamrnans med det, som erhölls fran frän Pitkä1'anta Pitkärarrta masugn, masugu, samt med de massor rna.ssor af magnetitslig, som ännu finnas i Pitkäranta, kan uppska Ltas till näi'mare 4,4 million er mk. finnas i Pitkäranta, kan uppskattas till närmare 4,n rnillioner rnk.

17 Det var val' efter upptäckten af de stora järnmalmsfälten i om- omnejden af Pitkäranta, som malmdistriktets riktiga natur af ar ett pä pa koppar koppal' och.. tenn lokalt relativt rikt järnmalmsomräde järnmalmsomrade allt tydli' iydligare framträdde *). Redan är ur 1896 öfversteg nämligen järnmahns- järnmalmsuppfordringen de ädlare malrnernas, malmernas, för att är ar 1899 med t uppnä uppna de senares ferndubbla femdubbla belopp. Sedan anriknings- och rnasugnsanläggningarna'i'id masugnsanläggningarna vid Ristiniemi kommit i full fuh gäng, gang, steg ocksä ocksa snart tackjärnsproduktionen, medan framställningen af de ädlare ädlal'e metallerna gick allt mera tillbaka. Beträffande de cgendornar egendomar och hemman, hvilka under tidernas lopp blifvit inköpta, samt med Pitkäranta verk yerk införlifvade, hän- hänvisas till bifogade öfversiktskarta öfver bruksegendomarna för tiden vid senast inträffade inställelse af driften. De förras hela heia areal torde uppgä uppga tiii till inemot ha, bestäende öfven'ägande örvervägande af metl med gles barrskog bevuxna rnorän' rnorän- och kärrmarker. Säsom kändt har driften driftf'n vid Pitkäranta icke ieke uteslutande in- inskränkt sig till rnalmernas malmernas tillgodogörande. Snart efter koppar- kopparextraktionsverkets fulländning uppbyggdes sälunda för utnyttjandet af ~f det uti affallsluterna kvarblifna glaubersaltet en sulfatfabrik, vidare uppstod ett rödfärgs\'erk rödfärgsverk för tillvaratagandet ar af luternas järnoxidhalt, samt slutligen ett ctt glasbruk, där senare det vunna glaubersaltet kom till ail\'ändning. anvündning. AHa Alla dessa rabrikcr fabrikcr inställdes instiilldes dock redan 1899, emedan deras drift pa pä grund af föriindracle föriindratle tullförhällanden med kejsardömet ieke icke mera befans lölla lörra sig. Det är utan Yidare vidnrc klart, att de sistnämnda inrättningarna uppslukat kolossala anliiggning::;kapital, anlüggningskapital, utan att samtidigt haha hafva medfört uredfört större ekonomisk nytta. Detta bidrog i sin man män ät'yen äfven till att kapital saknadcs saknades för nödvändiga nödr'ändiga större försöks- öks- och tillredningsarbeten, utan h\'ilka hvilka ~a sä oregelbundna oregelbuudna malmförekomster malrnförekomster som oe de i Pitkärantatrakten knappast kunna pa pä ett lyckligt sätt bearbetas. till- *) Närmare Nännare uppgifter om Pitkäranta malmfälts geologi finnas i för för- fattarens monografi: Die El'zlagerstätten Erzlagerstätten von Pitkäranta am Ladoga See. Ladoga-See. BuH. Bull. cl. d. I. l. Comm. geol. s6ol. cl. d. Finlancle Finlande n:o 19.

18 .

19 Pris: : Mk. o.5o. So.

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo stadgåb Abo för VBlociped Klubb. o Till medlem af Abo Velociped Klubb kallas o Abo, den o A Styrelsens vägnar: Ordförande. Sekreterare. STADGfAH Abo för Velociped Klubb. ABO, ÅBO BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.

Läs mer

FINLAND OCH PUNDKURSEN

FINLAND OCH PUNDKURSEN FINLAND OCH PUNDKURSEN Av bankdirektör R. VON FIEANDT, Helsingfors I ANSLUTNING till den i Sverige pågående diskussionen i valutafrågan har Svensk Tidskrift anhållit om en redogörelse för huru vi i Finland

Läs mer

Stormäktigste, flllernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, flllernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o lt. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anvisande af medel till bestridande af landtdagskostnader. Stormäktigste, flllernådigste

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Trädgärdsnämnden. y Willebrand (ordf.), arkitekten H. Neovius (viceordf.), arkitek- Nämndens sam- Provisorisk väg- Nedfarten från

Trädgärdsnämnden. y Willebrand (ordf.), arkitekten H. Neovius (viceordf.), arkitek- Nämndens sam- Provisorisk väg- Nedfarten från 206 XIV. Trädgärdsnämnden. Den af Trädgårdsnämnden för år 1900 till Drätselkammaren inlemnade berättelsen är af följande lydelse: Nämndens sammansättning under sagda år har varit följande: frimansattnmg.

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. 173: X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelse för året är, med undantag af tvenne längre

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITEt

GÖTEBORGS UNIVERSITEt GÖTEBORGS UNIVERSITEt KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Konstnärliga fakultetsnämnden Kristina Hermansson 2010-10-26 Hemställan 1/2 Till universitetsstyrelsen Hemställan om att utse ledamot samt ersättare i Stiftelsen

Läs mer

OEOLOGISKA KOMMISSIONEN

OEOLOGISKA KOMMISSIONEN OEOLOGISKA KOMMISSIONEN 1 FINLAND BESTAMNING AV JARNETS OXIDATIONSORAD 1 HUMUSHALTIGA LOSNiNGAR ' EERO MAKINEN BESTi1MNING AV JlRNETS OXIDATIONSGRAD I HUMUSHALTIGA LOSNINGAR HELSINGFORS 1914, KEJSERLIGA

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

HHIMHi. iiiijsrm. OSB Sm us m^^mw^^m

HHIMHi. iiiijsrm. OSB Sm us m^^mw^^m HHIMHi iiiijsrm OSB Sm us m^^mw^^m Turisttrafiken till Finland. År 1935 besöktes vårt land av 63.747 utlänningar, vilka beräknas ha tillfört landet ca 250 milj. mk. Föregående år voro motsvarande värden

Läs mer

Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.

Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa. Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.se DET STORA GULDFYNDET FRÅN SKÖFDE AF T. J. ARNE. movember 1904

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Till den musikälskande allmänheten! Bland mer slag musikinstrument, kommit i bruk bland alla den intager kroppsarbetande, alla mer som under stånd senare åren allt

Läs mer

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS

Läs mer

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. 223 X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs. Den af Bestyreisen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs till Stadsfullmäktige afgifna berättelsen för året är, med undantag af tvänne längre

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD En industrihistorisk vandring utefter Klockarhytteleden. Vi besöker de historiska platserna: Åsbrohammars bruk, Sågartorpet, Estabo masugn, Wissboda såg och kvarn, Silvergruvan. Lerbäcks

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln

190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln 190*. - itotiqmbet N* 4. Ekonomiutskottets betänkande N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln därmed. Landtdagen har jämte

Läs mer

Uppfostringsnämnden.

Uppfostringsnämnden. 199 XIII. Uppfostringsnämnden. Den af Uppfostringsnämnden till Stadsfullmäktige inlemnade berättelsen, omfattande Nämndens verksamhet under åren 1899 och 1900, är af följande innehåll: Två år hafva förflutit,

Läs mer

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. - Landtd. Sv. - Prop. N:o 13. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition, innehållande förslag till lag angående brandstodsföreningar. Stormäktigste, Allernådigste

Läs mer

Protokoll fördt på Lyngseidet den 21 augusti 1915.

Protokoll fördt på Lyngseidet den 21 augusti 1915. Protokoll fördt på Lyngseidet den 21 augusti 1915. 1. Sektionen afreste på morgonen från Övergaard till Kvesmenes. Under färden demonstrerade lappeopsynsbetjenten Randulf Isaksen flyttningsvägen mellan

Läs mer

Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o 17. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anslag för järnvägsbyggnader. Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!

Läs mer

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN ALLMÄNNA METHODER VID PLANGEOMETRISKA PROBLEMS LÖSNING. JEMTE OMKRING 1100 EXEMPEL. FÖRSTA KURSEN. LÄROBOK FÖR DB ALLMÄNNA LÄROVERKENS HÖGRE KLASSER AP A. E. HELLGREN CIVIL-INGENIÖH.LÄRARE I MATEMATIK.

Läs mer

Den nya anläggningen på Raus plantering, Kopparverket

Den nya anläggningen på Raus plantering, Kopparverket Del 2: Kopparverket Den nya anläggningen på Raus plantering, Kopparverket På 1890-talet var den tillgängliga marken på fabriksområdet kring gödselfabriken Fosfaten, som låg i södra Helsingborgs centrum,

Läs mer

TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION

TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION Skrifter avseende ENERGIFRAMSTÄLLNING vid Nääs Fabriker i Tollered Utgåva nr. ett (1) 2012 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Förord 2. Förteckning över skrifter 3. Planerade skrifter

Läs mer

I I. Om Kvickjoe.ksfjällens glacierer. 512 MÖTET DEN 2 DECEMBER 1897.

I I. Om Kvickjoe.ksfjällens glacierer. 512 MÖTET DEN 2 DECEMBER 1897. 52 MÖTET DEN 2 DECEMBER 897. andra sidan de lakkolitiskt stelnade bergarterna, der bankningen vanligen framträdde ~led den största tydlighet och regelbundenhet, hade en utpräglad tendens att förklyftas

Läs mer

N:r 322 Om anläggande av spårväg inom Baltiska utställningens område.

N:r 322 Om anläggande av spårväg inom Baltiska utställningens område. Malmö stadsfullmäktiges protokoll den 19 december 1913. N:r 322 Om anläggande av spårväg inom Baltiska utställningens område. Spårvägsstyrelsens framställning i fråga om anläggande af spårväg inom Baltiska

Läs mer

Svenska Radioaktiebolaget. Av Kommendörkapten I. Wibom

Svenska Radioaktiebolaget. Av Kommendörkapten I. Wibom Svenska Radioaktiebolaget. Av Kommendörkapten I. Wibom Radiobolaget bildades i september 1919 av flera för radio intresserade svenska firmor för att verkställa undersökningar och experimentarbeten inom

Läs mer

Till Kongl General Poststyrelsen

Till Kongl General Poststyrelsen Till Kongl General Poststyrelsen Med anledning af till Kongl General Poststyrelsen genom skrifvelse af den 2 Febr. 1885 infordrad förklaring från undertecknad såsom poststationsföreståndare i Gunnarskog

Läs mer

STADGAR FÖR. FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f.

STADGAR FÖR. FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f. STADGAR FÖR FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f. STADGAR för Finlands Kapplöpningssällskap" r. f. (Godkända å konstituerande möte 3%! 1930.) Register N:o 17669 i. Föreningens fullständiga namn är på

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827 INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

ADRESS-KALENDER OCH VÄGVISARE

ADRESS-KALENDER OCH VÄGVISARE ADRESS-KALENDER OCH VÄGVSARE NOM HUFVUDSTADEN STOCKHOLM, JEM:TiE SUPPLEMENT FÖR DESS OMGFNNGAR OCH STOCKHOLMS LÄN, FÖl' ÅH 1883. UTGFVFlN AF P. A. HULDBERG. T.TUGONDEÅTTONDE ÅRGÅNGEN. Jemte planm' ö/vm'

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 StkhnlmletldIna siiven-s En fur på fjorfon dagar. Jemtland har på goda grunder blifvit ett turisternas land. Redan genom sin rena luft en eftersökt trakt för sommarvistelse,

Läs mer

L. M. Ericsson & C:o

L. M. Ericsson & C:o De i denna förteckning upptagna föremål tillhöra vår specialtillverkning, men utföra vi derjemte på beställning alla slag af finare mekaniska arbeten. Stockholm i Juni 1886. L. M. Ericsson & C:o 5 Thulegatan

Läs mer

E. J. Mellberg, Plan trigonometri, Helsingfors, förlagsaktiebolaget Helios (Björck & Börjesson, Stockholm).

E. J. Mellberg, Plan trigonometri, Helsingfors, förlagsaktiebolaget Helios (Björck & Börjesson, Stockholm). E. J. Mellberg, Plan trigonometri, Helsingfors, förlagsaktiebolaget Helios 1906. (Björck & Börjesson, Stockholm). I Finland har enligt arbetets förord länge gjort sig gällande behofvet af en lärobok, lämpad

Läs mer

HANDLING.AR, VETENSKAPS ACADEMIENS FÖR ÅR 1839. KONGL. 5 i qj) QI 1\ flj etl'''.dl, 18U. dbygooglc. Konst. Boktr;yckare. ...

HANDLING.AR, VETENSKAPS ACADEMIENS FÖR ÅR 1839. KONGL. 5 i qj) QI 1\ flj etl'''.dl, 18U. dbygooglc. Konst. Boktr;yckare. ... KONGL. VETENSKAPS ACADEMIENS HANDLING.AR, FÖR ÅR 1839. -------...-:===~.GWiiiiiijiji;;;;;---- 5 i qj) QI 1\ flj etl'''.dl, 18U. TRYCKTE HOS P. A. ~OR8TEDT & S61'ER, Konst. Boktr;yckare..... '... I dbygooglc

Läs mer

LÄROBOK PLAN TRIGONOMETRI A. G. J. KURENIUS. Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG

LÄROBOK PLAN TRIGONOMETRI A. G. J. KURENIUS. Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG LÄROBOK 1 PLAN TRIGONOMETRI AF A. G. J. KURENIUS Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG FÖRORD. Det mål, som förf. vid utarbetandet af denna

Läs mer

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa. Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.se 378 S M A II li E M E D D E I. A N D E N Det är korta och enkla

Läs mer

GEOLOGISKA FÖRENINGENS STOCKHOLM: FÖRHANDLINGAR. S,HlTTONDE BANDET. (Årgången lr!ln.) HED U TAVLOR OCH FLERE FIGURER I TEXTEN. STOCKHOLM 1895.

GEOLOGISKA FÖRENINGENS STOCKHOLM: FÖRHANDLINGAR. S,HlTTONDE BANDET. (Årgången lr!ln.) HED U TAVLOR OCH FLERE FIGURER I TEXTEN. STOCKHOLM 1895. GEOLOGISKA FÖRENINGENS STOCKHOLM: FÖRHANDLINGAR S,HlTTONDE BANDET. (Årgången lr!ln.) HED U TAVLOR OCH FLERE FIGURER I TEXTEN. IEU,.QL. BOXTRTCD:RIItT. STOCKHOLM 1895. P. A. >:ORllTIlDT &:.Ö)I)lR. 578 HJ.

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

1908. - Petitionsbetänkande N:o 3. Kulturutskottets betänkande N:o 2 med anledning af särskilda till Landtdagen ingifna petitionsförslag, hvilka afse

1908. - Petitionsbetänkande N:o 3. Kulturutskottets betänkande N:o 2 med anledning af särskilda till Landtdagen ingifna petitionsförslag, hvilka afse 1908. - Petitionsbetänkande N:o 3. Kulturutskottets betänkande N:o 2 med anledning af särskilda till Landtdagen ingifna petitionsförslag, hvilka afse beviljande af anslag för understödjande af folkbibliotek.

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865.

Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865. Lerums kommunalstämma 1865 Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865. S.D. Med anledning af derom gjort kungörande hade af församlingens ledamöter

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 2 mars 2009 i mål nr 425-08, se bilaga

Läs mer

Sprutmönstring i Strömslund. Sex sprutlag med sprutor och fanor har samlats. Att utebli från sprutmönstring medförde kännbara böter.

Sprutmönstring i Strömslund. Sex sprutlag med sprutor och fanor har samlats. Att utebli från sprutmönstring medförde kännbara böter. Sprutmönstring i Strömslund. Sex sprutlag med sprutor och fanor har samlats. Att utebli från sprutmönstring medförde kännbara böter. Källa: "En bildkalvakad om Trollhättan och de 100 år som gått", Trollhättans

Läs mer

Gamlakarleby Velociped Klubb.

Gamlakarleby Velociped Klubb. Stadgar för Gamlakarleby Velociped Klubb. Gamlakarleby, tjanilakarloby Tidnings tryckeri, 189(i. Till medlem af Gamlakarleby Velociped Klubb kallas Gamlakarleby, den. Ä Klubbens vägnar: Ordförande. Sekreterare.

Läs mer

FORNMINNESFÖRENINGENS

FORNMINNESFÖRENINGENS N:o 35 SVENSKA FORNMINNESFÖRENINGENS TIDSKRIFT. TOLFTE BANDET. lia häftet. INNEHÅLL: MONTELIUS, OSCAR, Östergötland under hednatiden. Med» 33 fig.... 1. FLENTZBERG, ANT., Våra»stenyxor med skafthål», en

Läs mer

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i:

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: samla.raa.se Björsäters stafkyrka och dess målningar. 101

Läs mer

FRÅN KOPPAR TILL TRÄ Kris och omstrukturering 1870-1900 Svante Kolsgård

FRÅN KOPPAR TILL TRÄ Kris och omstrukturering 1870-1900 Svante Kolsgård FRÅN KOPPAR TILL TRÄ Kris och omstrukturering 1870-1900 Svante Kolsgård Brukskultur Åtvidaberg 2002 Från koppar till trä Kris och omstrukturering 1870-1900 Svante Kolsgård 1870-talet brukar ofta beskrivas

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB Punkt 7 Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB Punkt 7:I - Beslut om ändring av aktiekapitalgränser och aktiekapital a) Förslag till beslut om

Läs mer

Imatra Aktie-Bolag. "Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts

Imatra Aktie-Bolag. Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts Hans Kejserliga Majestäts resolution i anledning af Handlanderne Woldemar och Wilhelm Hackmans jemte öfrige delegares uti Imatra Aktie' Bolag underdåniga ansökning om stadfästelse ;1 följande, för detsamma

Läs mer

Kontrollås. 81. Medelst kontrollås. göras beroende av varandra,

Kontrollås. 81. Medelst kontrollås. göras beroende av varandra, Kontrollås. 81. Medelst kontrollås kunna växlar, spårspärrar och fasta signaler göras beroende av varandra, utan att särskilda ledningar erfordras mellan dem. Kontrollås är i allmänhet så beskaffat, att,

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 i _ Till de väfnadsalster, soml högsta grad bidraga till att förläna l hefnrnet dessprägel af Värme och trefnad, _liöra lihkanslåe främsta_ rummet gølfmøzttørøøla.

Läs mer

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 C.A. Norling Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har miljontals

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2015-02-10 801 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Aquade Dental Care AB (556812-11896) Torstenssonsgatan 12 114 56 Stockholm INNEHAVARE Magnus E SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING Förord. Vid utarbetandet af denna kurs har jag sökt genomföra den grundsatsen, att vid undervisningen ett

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

SJÄLV VERKSAMHET OCH TRÄNING VII) RÄKN EUXDER VISN INGEN.

SJÄLV VERKSAMHET OCH TRÄNING VII) RÄKN EUXDER VISN INGEN. SJÄLV VERKSAMHET OCH TRÄNING VII) RÄKN EUXDER VISN INGEN. Mycket ofta får man höra det praktiska livets män, särskilt affärsmän, klaga över att den ungdom, som kommer i deras tjänst direkt från folkskolan

Läs mer

ARITMETIK OCH ALGEBRA

ARITMETIK OCH ALGEBRA RAÄKNELÄRANS GRUNDER ELLER ARITMETIK OCH ALGEBRA I KORT SYSTEMATISK FRAMSTALLNTHG AF EMIL ELMGREN. II. ALGEBRA STOCKHOLM, P. A. NYMANS T R Y C K E R I, 1882. FÖRORD. Hänvisande till förordet i häftet I

Läs mer

Major Joachim Zachris Dunckers brev till sin hustru 12.10.1808 (Nationalbibliotekets handskriftssamling, Dunckerska samlingen)

Major Joachim Zachris Dunckers brev till sin hustru 12.10.1808 (Nationalbibliotekets handskriftssamling, Dunckerska samlingen) Idensallmi den 12 october 1808 Min Söta Marie Charlotte! Din, Gossens och ehr alles välmåga utgör min vesenterliga, och enda sällhet; att gossen lärt sig gå bevisar att han är frisk. Gud välsigne honom!

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 grafuinututfun-um? -r 7 Ãongl. ñøfieveranlörer 24 Drottninggatan 24 S T O C K H O L M. _Alngesytabnijk för Skjortor, Kragar, Manschettetr och m. m. :Ghemisatfser

Läs mer

ELEKTRISKA AKTIEBOLAGET MAGNET

ELEKTRISKA AKTIEBOLAGET MAGNET ELEKTRISKA AKTIEBOLAGET MAGNET L U D V I K A.,e u : M AGNET LUDVIKA. RIKSTELEFON. L U D V IK A DEN 2 J ^, 1 9 0 6. - U L D M E D A L J I P r * IELSINGBORG 1903. H e r r I n g e n i ö r R o t. B a h l a

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

1896 års. "Hartford" "Columbia" och TILLVERKADE AF MANUFACTURING 02 HARTFORD POPE CONNECTICUT U. S. A.

1896 års. Hartford Columbia och TILLVERKADE AF MANUFACTURING 02 HARTFORD POPE CONNECTICUT U. S. A. 1896 års "Columbia" och "Hartford" TILLVERKADE AF POPE MANUFACTURING 02 HARTFORD CONNECTICUT U. S. A. Åbo Abba Nya 801. Boktryckeri, 1896 och HARTFORD velocipederna stä utan tvifvel ensamna oöfverträffade

Läs mer

EKuagsbacka. Detaljplan för Fors 1=337 Detaljplan för förskola. Följande moment ingår i ett så kallat enkelt planförfarande.

EKuagsbacka. Detaljplan för Fors 1=337 Detaljplan för förskola. Följande moment ingår i ett så kallat enkelt planförfarande. Detaljplan för Fors 1=337 Detaljplan för förskola Nu kan du lämna synpunkter på förslaget till detaljplan för Forc 1:332 Basunens förskola. Syftet med den nya detaljplanen är att möiliggöra en tillbyggnad

Läs mer

Stadgar för Föreningen Staffanstorps Företagshälsovård

Stadgar för Föreningen Staffanstorps Företagshälsovård FÖRFATTNING 2.12 Fastställda vid ordinarie föreningsstämma 1999-06-22 Stadgar för Föreningen Staffanstorps Företagshälsovård 1 Föreningens firma är Staffanstorps Företagshälsovård Ekonomisk förening. Föreningens

Läs mer

Biskopshuset VADSTENA.

Biskopshuset VADSTENA. Biskopshuset VADSTENA. Birgittinerstaden vid Vetterns klara, men oroliga vatten är med sina många medeltidsminnen och sin gammaldags stämning en af länets mera intressanta städer, om nu också Vadstena

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus; SFS 2004:752 Utkom från trycket den 2 november 2004 utfärdad den 21 oktober 2004. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8

LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8 LAHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 5.8 Stadgar för Laholmsortens företagshälsovårdscentral LFS 5.8 1 Föreningens firma är Laholmsortens företagshälsovårdscentral. Föreningens firma tecknas förutom av

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 RI/(S TEL Era/V 707, Pris/avant sändes V på begäran francø. Ttis-Xutanü Patenterade Sjelfströendeç Torfmullsklosetter samt V % Lösa LOCk - *å* E. L. ÅnÅer 0n fk1osettfabrik..

Läs mer

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif Historien om ett kvarter Av Anders Lif Rapphönsjakt och koppar Här är historien om ett kvarter nära Västra hamnen i Västerås. Gatan utanför heter Slakterigatan och många i Västerås kallar området för "gamla

Läs mer

Protokoll fördt vid diskussionsföreningen. Hemming P. Erson i Kälen, Söndagen den 1 feb 1891

Protokoll fördt vid diskussionsföreningen. Hemming P. Erson i Kälen, Söndagen den 1 feb 1891 Protokoll fördt vid diskussionsföreningen Tysts möte hos Hemming P. Erson i Kälen, Söndagen den 1 feb 1891 1 Förättades upprop hvarvid följande medlemmar vara frånvarande: Jonas Petter Nilsson, Jöns Nilsson,

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 8:3. Fråga om kommuns möjligheter att inskränka verksamhetsområdet för en allmän va-anläggning.

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 8:3. Fråga om kommuns möjligheter att inskränka verksamhetsområdet för en allmän va-anläggning. 8:3 Fråga om kommuns möjligheter att inskränka verksamhetsområdet för en allmän va-anläggning. G.J. ägde en fastighet i Sotenäs kommun. Fastigheten saknar anslutning till kommunens allmänna va-anläggning.

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 i AV x -»i * Ä Ekbu 1-:3AéTiAAÄNjjiVfVvNgih2.0.7.f As istolar, patenterade af i BERGSERÖM, Smedjegatan 20, Jönköping. De stolar, som jag härmed har nöjet presentera

Läs mer

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste! 1907. Landtd. Sv. Prop. N:o 21. Finlands Landtdags underdåniga svar å Hans Kejserliga Majestäts nådiga proposition angående anvisande af medel för folkskolväsendet under år 1908. Stormäktigste, Allernådigste

Läs mer

Goslar Rammelsberg September 2008

Goslar Rammelsberg September 2008 Goslar Rammelsberg September 2008 Reserapport av Ida Wedin Så fick jag äntligen en studieresan till den medeltida staden Goslar och dess bergverk Rammelsberg, i utkanten av den tyska nationalparken Harz.

Läs mer

Tryckt berättelse om den åländska allmogens framgångsrika uppror mot ryska trupper 611.5.1808. (i privat ägo)

Tryckt berättelse om den åländska allmogens framgångsrika uppror mot ryska trupper 611.5.1808. (i privat ägo) Tryckt berättelse om den åländska allmogens framgångsrika uppror mot ryska trupper 611.5.1808 Tryckt berättelse om den åländska allmogens framgångsrika uppror mot ryska trupper 6-11.5.1808 B e r ä t t

Läs mer

att utiöpa den 31 december 1g26. Arbetarna krävde förhöjlyg

att utiöpa den 31 december 1g26. Arbetarna krävde förhöjlyg Gruvindustrikonf likten. Avtalen för de mellansvenska gruvorpa gällande mellan Gruvindustriarbetareförbundet och Järnbruksförbundet samt }rerlansvenska Gruvförbundet uppsades av båda parter i vederbörlig

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 november 2016 T 3638-15 KLAGANDE Skatteverket Ombud: MZ Rättsavdelningen 171 94 Solna MOTPART Gölab Handels AB i likvidation, 556672-8282

Läs mer

RYSK 1_, TRANSPOR TVÄSEN

RYSK 1_, TRANSPOR TVÄSEN ,....,. RYSK 1_, TRANSPOR TVÄSEN Av fil. kand. STELLAN BOHM, Stockholm DET pågående kriget mellan Tyskland och Ryssland har gjort det ryska transportväsendet högaktuellt, icke blott på grund av den utomordentliga

Läs mer

Barnekow, Eva Agatha Stanislas. Fredrika Bremers spinnrock / af Stanislas. Malmö 1866

Barnekow, Eva Agatha Stanislas. Fredrika Bremers spinnrock / af Stanislas. Malmö 1866 Barnekow, Eva Agatha Stanislas Fredrika Bremers spinnrock / af Stanislas Malmö 1866 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 mars 2014 Ö 4317-12 KLAGANDE CN MOTPART Nordea Bank AB, 516406-0120 Box 24 201 20 Malmö Ombud: Bolagsjurist DUL SAKEN Invändning mot

Läs mer

AITIK 36 Ett expansionsprojekt i världsklass

AITIK 36 Ett expansionsprojekt i världsklass Bildplatshållare AITIK 36 Ett expansionsprojekt i världsklass SveMins höstmöte Hans Jönsson Projektledare Boliden 1 Bolidens produktionsenheter Aitik (Sverige) Koppargruva Rönnskär Boliden (Sverige) Kopparsmältverk

Läs mer

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet

Läs mer

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark

Läs mer

Svensk-engelska motoraktiebolaget. Prislista å motorer för benzin, gasolja och fotogen. Stockholm : Svensk-engelska motor-aktiebolaget 1904

Svensk-engelska motoraktiebolaget. Prislista å motorer för benzin, gasolja och fotogen. Stockholm : Svensk-engelska motor-aktiebolaget 1904 Svensk-engelska motoraktiebolaget Prislista å motorer för benzin, gasolja och fotogen Stockholm : Svensk-engelska motor-aktiebolaget 1904 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än europeiska

Läs mer

Tomträttsavtal och överlåtelse av byggnader avseende fastigheterna Tuna 4:14 och 89:2 (Vens Camping)

Tomträttsavtal och överlåtelse av byggnader avseende fastigheterna Tuna 4:14 och 89:2 (Vens Camping) Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen 1(1) Datum Handläggare Er Referens Vår Referens Kommunstyrelsen Tomträttsavtal och överlåtelse av byggnader avseende fastigheterna Tuna 4:14 och 89:2 (Vens Camping)

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 9 februari 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Wallenstam Fastighets AB 70, 556894-8185 Ombud: Advokat Mart Tamm Vasagatan

Läs mer