BIN beredning 5 september BIN 13 september 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BIN beredning 5 september BIN 13 september 2011"

Transkript

1 BIN beredning 5 september BIN 13 september 2011

2 TJÄNSTESKRIVELSE Bildningsförvaltningen Agneta Blohm Datum Vår beteckning /6046 Bildningsnämnden Godkännande av utökad verksamhet på förskolan Växthuset Förslag till beslut Förskolan Växthuset får ett godkännande att bedriva förskoleverksamhet med 66 barn i åldern 1-5 år. Verksamheten har rätt till bidrag. Sammanfattning Förskolan Växthuset ansöker om att få utöka antalet barn med 30 till 66 barn. Bildningsförvaltningen bedömer det angeläget att verksamheten har möjlighet att fullt ut nytta den kapacitet lokalerna erbjuder och förslår att verksamheten får bedriva förskoleverksamhet för maximalt 66 barn i ålder 1-5 år. Beslutsunderlag Bildningsförvaltningens tjänsteskrivelse, Förskolan Växthusets ansökan Ärendet Huvudman för förskolan Växthuset är Församlingen Arken Bibelcenter. Förskoleverksamheten bedrivs i Tibble på Hjortronvägen. I lokalerna driver huvudmannen även grundskolan Kungsskolan för 34 barn, med tillstånd från Skolinspektionen. Lokalen består av sju moduler, 175 kvm vardera och totalt 1225 kvm. I en modul finns matsal och administrativa utrymmen. För närvarande finns 36 barn inskrivna i förskoleverksamheten. Personalsituationen är följande: tre förskollärare, tre barnskötare, en barnsjuksköterska, två resurspersoner (möjlighet till utökat antal resurspersoner finns). Motivation för ansökan är att förskolan har för stor yta per barn för att lokalbidraget från kommunen ska täcka lokalkostnaderna. De inspektioner som genomförts på Växthuset visar på en väl fungerande verksamhet. Bildningsförvaltningen bedömer det angeläget att verksamheten har möjlighet att fullt ut nytta den kapacitet lokalerna erbjuder. Tillsammans med barnen i Kungsskolan blir antalet barn i lokalerna 100, vilket lokalerna har plats för.

3 2(2) Bildningsförvaltningen förslår att församlingen Arken i förskolan Växthuset får bedriva förskoleverksamhet för maximalt 66 barn i åldern 1-5 år. Barnperspektiv Hänsyn till barnperspektivet har tagits vid bedömningen av verksamhetens förutsättningar att utöka antalet platser i förskolan. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Henrik Hedqvist Bildningschef Ulla Ekestam Administrativ chef G:\Bildningsförvaltningen\Gemensamt\Alla nämndskrivelser\2011\bildningsnämnden\ \01.01 Godkännande av utökad verksamhet på förskolan Växthuset.doc /

4 Församlingen Arken Förskolan Växthuset Till Upplands-Bro kommun Hemställan om 66 betalda förskoleplatser till Förskolan Växthuset Bakgrund Bakgrunden är att det finns ju ett påtalat behov från kommun sedan tidigare att vi har för stor yta per barn för att få våra lokalkostnader skall täckas av lokalbidraget från kommunen. Lokalerna har ju kommunen använt tidigare för kommunens förskola. Då fanns möjlighet att ha barn per hus modul. Det finns 7 moduler i huset som är 175 kvadratmeter vardera. Det blir 1225 kvadratmeter totalt. Växthuset sedan mer än 20 år förskolebarn i dessa lokaler. Som mest har det varit 60 barn som Växthuset har haft i lokalerna. Med kommunens beräkningar om det skulle nyttjas i kommunens regi, kunna vara 100 platser i lokalerna. Det har varit en anpassning över åren av antalet barn och med tillhörande kvalificerad personal. Personaltätheten och kompetensnivån har i stort följt motsvarande krav i kommunen. Antalet betalande barn från kommunen har anpassats över åren. Det har varit 60 barn, 44 barn och 36 barn. Vi har under vissa perioder haft barn från andra kommuner, där den aktuella kommunen betalat platsen för barnet. Verksamheten ide och fakta samt handlingsplaner. Se bilagor Personal Antalet personer har anpassats över tiden. Huvudmannen har ambitionen att ha väl utbildad personal som är engagerade i sitt arbete med barnen och föräldrarna. Förskolan har barn med flera olika modersmål och därför är det ett plus att flera av personalen har motsvarande modermåls kunskaper (personal täthet, anpassning med hänsyn till antal barn, ambition på kompetens, nuvarande läge) Nuvarande personal läge är att vi har en person på utbildning till förskole lärare. Vi har anmält 2 personer på kunskapslyftet. Vi har 2 personer tjänstlediga. Vi har 3 personer som är förskol lärare. Vi har 3 barnskötare varav en med Norsk utbildning. VI har 1 barnsjuksköterska på fast schema. Vi har ytterligare 2 resurs personer på fast schema. Möjlighet till utökning av resurser finns med kvalificerad personal från huvudmannen, samt via allmän annonsering för anställning. Lokaler De lokaler som vi har idag och som kommunen själva har använt tidigare är anpassande för förskoleverksamhet. För närvarande används 3 moduler plus gemensam modul för förskolan anpassat till behovet. Totalt finns 7 moduler att tillgå för verksamheten. Lekgården är inhägnad med staket och grindar. Under perioden som kommunen använde fastigheten så var det upp till 100 barn kunnat vara på förskolan i fastigheten. Hemställan

5 Hemställer om upp till 66 betalda platser på förskolan Växthuset. Kommunen betalar för faktiskt antal barn som är placerade på förskolan Växthuset. För närvarande har kommunen betalat för faktiskt antalet barn upp till 36 barn. Behovet har inte varit större. Nu har både Förskolan Växthuset och kommunen större behov att klara efterfrågan. Prognosen för 2011 och 2012 är mellan 40 till 44 barn. Dock skall kommunen inte betala för fler barn än de som faktiskt är placerade på förskolan.

6 Bildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum Vår beteckning Dnr 2011/ Bildningsnämnden Ansökan om utbildning till trafiklärare inom ramen för yrkeshögskolan Förslag till beslut Bildningsnämnden godkänner förslaget att ansöka om ytterligare starter (augusti 2012 och augusti 2013) av utbildning till trafiklärare inom ramen för yrkeshögskolan. Ärendet Vuxenutbildningen i Upplands-Bro kommun har under flera år bedrivit påbyggnadsutbildning till trafiklärare. Påbyggnadsutbildningarna har med tiden fasats ut och har kommunen har istället beviljats två starter av utbildningen till trafiklärare inom ramen för yrkeshögskolan. Dessa starter har varit i i augusti 2010 och augusti En ansökan om starter i januari 2012 och januari 2013 har lämnats in och beviljats statlig finansiering. Med stöd av branschföretagen och eftersom vuxenutbildningen ser en efterfrågan på trafiklärarutbildning föreslår rektor för vuxenutbildningen att kommunen ansöker hos yrkeshögskolan om en fortsättning av starterna i augusti, parallellt med starterna i januari. Detta skulle innebära en tillfällig utökning av antalet intag till utbildningen och innebära att start av utbildningen totalt sett skulle ske i jan 2012, aug 2012, jan 2013 och aug Yrkeshögskoleutbildning beviljas med högst två starter per ansökan och utbildningsanordnaren måste därför kontinuerligt ansöka om nya starter. Utbildningen finansieras i sin helhet med statliga medel. Barnperspektiv Ärendet har inget uttryckligt barnperspektiv, eftersom det handlar om en ansökan om att få anordna vuxenutbildning. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Henrik Hedqvist Bildningschef Ulla Ekestam Administrativ chef

7 Bildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Dnr 2011/ Bildningsnämnden Ansökan om utbildning till Specialistutbildad undersköterska inom ramen för yrkeshögskolan Förslag till beslut Bildningsnämnden godkänner förslaget att ansöka om att starta utbildningen Specialistutbildad undersköterska inom ramen för yrkeshögskolan. Sammanfattning Med stöd av branschens arbetsgivare och eftersom vuxenutbildningen ser en efterfrågan på utbildningen föreslår rektor för vuxenutbildningen att kommunen ansöker hos Yrkeshögskolan om att under 2012 starta utbildningen Specialistutbildad undersköterska. Beslutsunderlag Bildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Ärendet Vuxenutbildningen i Upplands-Bro har en ambition att utöka antalet lokalt anordnade utbildningar inom yrkeshögskolan. Vuxenutbildningen har under 2010 med gott resultat startat upp en utbildning (Trafiklärare) inom ramen för yrkeshögskolan. Vuxenutbildningen har även bedrivit omvårdnadsutbildning på gymnasial nivå under många år. Inom organisationen finns vidare kompetens och erfarenhet av att ansöka, konkretisera, starta och projektleda helt nya yrkeshögskoleutbildningar. Vuxenutbildningen har haft en dialog med ett flertal närliggande kommuners enheter inom äldreomsorg samt andra intressenter som bekräftar ett stort behov av yrkeskategorin och stödjer en ansökan. Med stöd av branschens arbetsgivare och eftersom vuxenutbildningen ser en efterfrågan på utbildningen föreslår rektor för vuxenutbildningen att kommunen ansöker hos Yrkeshögskolan om att under 2012 starta utbildningen Specialistutbildad undersköterska. Detta skulle innebära en utökning av det lokala utbudet av yrkesutbildningar och skulle även locka sökande från andra kommuner. Yrkeshögskoleutbildning beviljas med högst två starter per ansökan och utbildningsanordnaren måste därför kontinuerligt ansöka om nya starter. Utbildningen finansieras i sin helhet med statliga medel. Barnperspektiv Ärendet har inget uttalat barnperspektiv eftersom det handlar om vuxna studerande. G:\Bildningsförvaltningen\Gemensamt\Alla nämndskrivelser\2011\bildningsnämnden\ \02.02 Ansökan om utbildning till undersköterska inom ramen för yrkeshögskolan.doc

8 2(2) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Henrik Hedqvist Bildningschef Ulla Ekestam Administrativ chef

9 Bildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Eva Edin, Bildningsnämnden Rapport om översynen av kostenheten, konkurrensutsättning samt framtagande av kostpolicy Förslag till beslut Bildningsnämnden godkänner rapporten. Sammanfattning I budget för 2011 förtydligades uppdraget med att i samband med den fortsatta översynen av kostenheten samt framtagande av en kostpolicy också utreda konsekvenserna av att konkurrensutsätta kostverksamheten. Framtagande av en kostpolicy med övergripande mål för kommunens alla måltidsverksamheter är det styrande dokument som bör ligga till grund för beslut om tillagning i egen regi eller eventuell konkurrensutsättning. En modernisering och upprustning av köken är en förutsättning för att kommunen ska klara de krav och riktlinjer som finns inom offentlig måltidsverksamhet. Beslut om graden av modernisering bör fattas utifrån kommunens gemensamma kostpolitiska syn. Beslutsunderlag Bildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Rapport från Stäket konsult AB: Upplands-Bro kommun, tillagningskök eller mottagningskök Ärendet Under våren 2010 gjordes en fördjupad översyn av kostverksamheten med hjälp av Stäket Konsult AB vilket resulterade i en redovisning över vilka åtgärder som behöver vidtas för att få en verksamhet som klarar dagens lagstiftningskrav vad gäller livsmedel, hygien och miljö. Stäket Konsult AB belyste i sin slutsats att oavsett vilket produktionsätt man väljer till kommunens måltidsverksamheter så står man inför stora investeringsbehov för kökslokaler inom skola och barnomsorg. Den 1 juli 2011 trädde en ny skollag i kraft som säger att skolelever i hela landet varje dag ska "utan kostnad erbjudas näringsriktiga skolmåltider". Idag ställs stora krav på måltidsverksamheten i form av ett flexibelt utbud med flera lunchrätter, vegetariskt alternativ, specialkoster och råkostbuffé. Under de senaste åren har måltider inom offentliga verksamheter fått allt större uppmärksamhet och det råder idag en stark vilja från föräldrar, anhöriga och media att maten som erbjuds såväl barn som gammal ska vara lagad från grunden, nära gästen, utan onödiga tillsatser och gärna ekologisk eller närodlad.

10 2(3) Mat och måltider har centrala värden för vårt välbefinnande genom hela livet. Hem och familj har ett grundläggande ansvar för detta men de allra flesta äter många av sina måltider i offentliga verksamheter under olika skeden av livet. Utöver de riktlinjer, lagar och regler som finns kring offentliga måltider är det viktigt att belysa att en bra måltidsverksamhet inom kommunen har betydelse för främjandet av den nationella folkhälsan och också för varje enskild individs välbefinnande. Sett till de nationella krav och riktlinjer som finns på måltider som serveras i förskola, skola, handikapp- och äldreomsorg, finns idag stora behov av upprustning av kommunens kök. En enhetlig syn på vilka mål som kommunens måltidsverksamheter vill uppnå och vad som är realistiska mål på sikt bör ligga till grund för val av produktionssätt, och grad av upprustning. Ett kostpolitiskt program i form av en kostpolicy bör vara det dokument som skall vara styrande i dessa frågor. En kostpolicy har som syfte att klargöra rättigheter och ansvar kring måltidsoch kostfrågor i kommunen samt fungera som stöd i beslut som rör enskilda verksamheters kostfrågor utifrån en samsyn i hela kommunen. Vid framtagande av ett kostpolitiskt program är det därför av stor vikt att hitta en värdegrund som går att applicera på kommunens samtliga kostverksamheter ur såväl ekonomiska som hälsomässiga, sociala och pedagogiska perspektiv. Med hänsyn till detta är det realistiskt att arbetet med en kostpolicy kan vara färdigt under våren Utifrån perspektivet att kostnadseffektivisera är det mycket svårt att bedöma konsekvensen av en eventuell konkurrensutsättning. De kommuner i Stockholms län som köper måltider från extern leverantör har inte lägre portionskostnad per elev och år jämfört med motsvarande siffra för Upplands Bro kommun. De jämförda siffrorna tar hänsyn till livsmedelskostnad, personal och transport och ger därför ingen fullständig bild av kostnader för den totala verksamheten. Det finns rapporter som visar att konkurrensutsättning av måltidsverksamheter kan vara ett sätt att kostnadseffektivsera, men då varje kommun har så unika förutsättningar och utgångspunkter så saknas värdefull fakta att dra slutsatser av. Bildningsförvaltningen föreslår i denna rapport att framtagande av en kostpolicy bör vara utgångspunkt för vidare utredning av konsekvenserna med en konkurrensutsättning av kommunens måltidsverksamhet. En kostpolicy är också ett utmärkt hjälpmedel inför kommande ställningstaganden om graden av modernisering av köken. Barnperspektiv Delaktighet och elevinflytande har stor betydelse vid framtagande av en kostpolicy. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Henrik Hedqvist Bildningschef Ulla Ekestam Administrativ chef

11 3(3) Bilagor: Kopia av beslut till: G:\Bildningsförvaltningen\Gemensamt\Alla nämndskrivelser\2011\bildningsnämnden\ \03.01 Rapport kostöversynen.doc /

12 Upplands-Bro Kommun Tillagningskök eller Mottagningskök Erna Backlund, Stäket konsult Lars Lindstaf, Cedervall arkitekter Rapport juni 2010

13 Upplands-Bro kommuns Rapport 1/46 måltidsverksamhet juni 2010 Uppdrag...2 Lagstiftning och krav som styr måltidsverksamhet...2 Produktansvarslag...2 Livsmedelslagstiftning...3 Arbetsmiljölagstiftning...6 Elsäkerhetsbestämmelser...6 Lagstiftning angående skolmåltider...6 Hälso- och sjukvårdslagen...8 Historisk bakgrund...8 Klassificering av kök...9 Livsmedelsutveckling...11 Nulägesbeskrivning...12 Kungsängen produktionskök...12 Bro produktionskök. 20 Skolans mottagningskök...21 Förskolor...23 Äldreomsorgen...25 Sammanfattning lokaler nuläge...28 Summering produktions/centralköket i Kungsängen...28 Summering produktions/centralköket i Bro...28 Summering skolans mottagningskök...28 Summering barnomsorgens mottagningskök...29 Summering äldreomsorgens mottagningskök...29 Personal nuläge...30 Personal i skolmåltidsköken...30 Alternativ I: Förslag med Central produktion och Mottagningskök...31 Investeringsbehov lokaler och utrustning kök skolor...31 Investeringsbehov lokaler och utrustning kök förskolor...32 Alternativ II: Förslag med Tillagningskök på alla skolor och förskolor...36 Investeringsbehov lokaler och utrustning kök skolor...36 Investeringsbehov lokaler och utrustning kök förskolor...37 Prioritering vid ombyggnation...41 Förslag till prioriteringsordning för Alternativ I Ombyggnation av skolans nuvarande mottagningskök till nya mottagningskök och nytt centralkök...41 Förslag till prioriteringsordning för Alternativ II Ombyggnation av skolornas nuvarande mottagningskök till tillagningskök...43 Sammanfattning slutsats...45

14 Upplands-Bro kommuns Rapport 2/46 måltidsverksamhet juni 2010 Uppdrag Kostekonom Erna Backlund, Stäket Konsult AB, och arkitekt Lars Lindstaf, Cedervall arkitekter AB, har av Upplands-Bro kommun fått i uppdrag att göra en översyn av måltidsverksamheten. I arbetet har från kommunens sida Jan Näsmark, Bildningsförvaltningen, deltagit. Besök har gjorts på samtliga skolor samt tre förskolor och tre enheter inom äldreomsorgen. Därtill har ritningar över kök granskats. Två alternativa produktionssystem för måltidsförsörjning har utretts: Nuvarande system med två centralkök och mottagningskök för kyld mat (cook and chill) i skolor och i de förskolor som ej har tillagningskök samt i äldreomsorgens tre anläggningar. Tillagningskök i skolor och i de förskolor som har mottagningskök. Äldreomsorgen behåller leverans av kyld mat från Bro produktionskök. I arbetet har ingått: Inventering och beskrivning av nuvarande kök Framtagning av ytbehov och investeringskostnader för de två alternativen Personalbedömning för båda alternativen Översiktlig kostnadskalkyl för alternativen Förslag till prioriteringsordning vid ombyggnation Syftet är att redovisa vilka åtgärder som behöver vidtagas för att få en väl fungerande köksverksamhet och klara lagstiftningskrav vad gäller livsmedel, hygien och miljö samt att beräkna och jämföra kostnader i de båda alternativen. Lagstiftning och krav som styr måltidsverksamhet I planering av ett kök måste formella krav på arbetsmiljö och livsmedelssäkerhet beaktas. Köket är en arbetsplats med flera tunga arbetsmoment. Det kan vara varmt, bullrigt och fuktigt. Logistik och flöden måste harmoniera med utrustning och inredning, hela vägen från inkommande råvara till diskad tallrik. Produktansvarslag En för måltidsverksamheten betydelsefull lag som trädde i kraft 1993 är Produktansvarslagen (SFS 1992:18 och 1992:1137). Ansvarig för matlagning i storkök har produktansvar och ska betala skadestånd för personskada som en produkt orsakat på grund av en säkerhetsbrist. Även om hanteringen av råvarorna och tillagningen i köket varit felfri är den köksansvarige skadeståndsskyldig om någon matgäst på ett eller annat sätt skadas av maten.

15 Upplands-Bro kommuns Rapport 3/46 måltidsverksamhet juni 2010 Synsättet kom till uttryck i rättspraxis Stockholms stad dömdes till skadeståndsskyldighet i Högsta domstolen efter att ha serverat mat med salmonellasmittade råvaror. Livsmedelslagstiftning Från och med 2006 gäller samma regler för livsmedelsbranschen i alla europeiska medlemsländer. Reglerna finns i EU-förordningar som gäller hela EU: Förordning 852/2004 Allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning. Förordning 853/2004 Vid animaliska livsmedel. Lagstiftningen innebär bland annat att varje kök ska ha en egenkontroll som säkerställer att verksamheten uppfyller lagstiftningens krav. EG-reglerna delar upp ansvaret mellan livsmedelsföretagarna och myndigheterna: Livsmedelsföretagarna måste ta större eget ansvar för att livsmedlen är säkra. Myndigheternas roll är att granska och bedöma att företagens säkerhetsrutiner fungerar. Som livsmedelsföretag räknas livsmedelsbutiker, restauranger, gatukök, storkök, bagerier, konditorier, distributörer, vattenverk, m fl. De nya reglerna utgår från konsumenternas rätt till säkra livsmedel. Reglerna kännetecknas av fyra grundläggande tankar: Hela livsmedelskedjan. Reglerna gäller hela livsmedelskedjan från jord till bord, d v s från foder till färdiga livsmedel och servering. Risk. Varje livsmedelsföretagare ska analysera vilka risker i den egna verksamheten som kan påverka livsmedlen och använda goda säkerhetsrutiner. En tydlig uppdelning av ansvar. Livsmedelsföretagaren har ansvaret för att livsmedlen är säkra, rätt märkta och att de kan spåras bakåt och i vissa fall framåt i hanteringen. Helhetssyn inom kontrollarbetet. Kontrollförordningarna reglerar myndighetens uppgifter och befogenheter. Genom att kontrollera företagarens rutiner och att de fungerar över tid, inriktar sig själva kontrollen huvudsakligen på företagarens förmåga att leverera säker mat till konsumenten. Enligt livsmedelslagstiftningen ligger skyldigheten på livsmedelsföretagaren att säkerställa att livsmedel som når EU:s konsumenter är säkra. Livsmedelsföretagare i alla sektorer måste därför tillämpa system för egenkontroll och följa principerna för HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Points), som fastställs i Codex Alimentarius, som är en samling internationella livsmedelsnormer vilka tagits fram inom ramen för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO (Food and Agriculture Organization). Livsmedelslagen kompletterar EG-förordningarna, Livsmedelsförordningen samt Livsmedelsverkets föreskrifter. Not: Det är hela verksamheten i lokalerna som granskas (inte enbart lokalerna).

16 Upplands-Bro kommuns Rapport 4/46 måltidsverksamhet juni 2010 Kommuner som livsmedelsföretag Nedanstående är utdrag ur: Handbok för säker mat inom vård, skola och omsorg. Branschriktlinje för kök. SKL 2009 Det primära ansvaret för livsmedelssäkerhet ligger hos livsmedelsföretagarna (förordning)(eg nr 852/2004 artikel 1a). Ett livsmedelsföretag definieras i EU:s livsmedelslag (EG-förordningen 178/2002, artikel 3) som varje privat eller offentligt företag som med eller utan vinstsyfte bedriver någon av de verksamheter som hänger samman med alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan av livsmedel. I kommunägda företag är det berörd nämnd som har ansvar för att kraven i livsmedelslagstiftningen uppfylls i de livsmedelsföretag som nämnden och dess förvaltning driver. Enligt 6 kap. 7 i kommunallagen (KL) ska varje nämnd se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Straffrättsligt ansvar I 29 livsmedelslagen (2006:804) finns en straffbestämmelse som stadgar att den som med uppsåt eller oaktsamhet bryter mot vissa angivna paragrafer i lagen, föreskrifter eller i EG-bestämmelser kan dömas till böter. Allmänna förutsättningar för Livsmedelslokaler Lokaler, inredning och utrustning ska uppfylla följande krav: möjliggöra underhåll och rengöring skydda mot skadedjursangrepp smutsig och ren hantering ska hållas isär handtvättställ ska finnas lämpligt placerade (EG) nr 852/2004, bil.ii, kap.i, punkt 4. ventilation ska vara ändamålsenlig (EG) nr 852/2004, bil.ii, kap.i, punkt 5. belysning (EG) nr 852/2004, bil.ii, kap.i, punkt 7. avlopp (EG) nr 852/2004, bil.ii, kap.i, punkt 8. Lokalerna ska erbjuda sådana arbetsutrymmen att alla steg i verksamheten ska kunna genomföras på ett hygieniskt sätt, enligt förordning (EG) nr 852/204, bil. II, kap. I, punkt 2a. Enligt förordning (EG) nr 852/2004, bil. II, kap. IX, punkt 2 ska råvaror och alla ingredienser förvaras under lämpliga förhållanden som förhindrar förskämning och skyddas mot kontaminering. Livsmedlet ska i alla led i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan skyddas mot kontaminering som kan göra livsmedlen otjänliga, skadliga för hälsan eller kontamineras på ett sådant sätt att de inte rimligen konsumeras i det skick de befinner sig, enligt förordningen (EG) nr 852/2004, bil.ii, kap.ix, punkt 3. SKL:s tolkning av hur livsmedelsföretagaren kan agera för att nå målen i lagstiftningen Det finns behov av ett antal tillräckligt stora och ändamålsenliga utrymmen i en livsmedelslokal, såsom

17 Upplands-Bro kommuns Rapport 5/46 måltidsverksamhet juni 2010 varumottagning förrådsutrymmen renseri (EG) nr 852/2004, bil.ii, kap.ii, punkt 3. varmkök (EG) nr 852/2004, bil.ii, kap.ix kallskänk/kallkök (EG) nr 852/2004, bil.ii, kap.i, punkt 4. rangering, utlämning, servering, paketering, och förvaring av färdigmat för utleverans (EG) nr 852/2004, bil.ii, kap.ix, punkt 5. städutrymme (EG) nr 852/2004, bil.ii, kap.i, punkt 10. diskutrymme (EG) nr 852/2004, bil.ii, kap.v, punkt 1. personalutrymme (EG) nr 852/2004, bil.ii, kap.i, punkt 9. kontor, skrivplats (EG) nr 852/2004, bil.ii, kap.i, punkt 2a. avfallsutrymme (EG) nr 852/2004, bil.ii, kap.vi, punkt 3. transportfordon, matvagnar, matboxar (EG) nr 852/2004, bil.ii, kap.iv, punkt 1. (EG) nr 852/2004, bil.ii, kap.iv, punkt 5 (EG) nr 852/2004, bil.ii, kap.iv, punkt 7. Kalla maträtter Kall mat skall vara kall: +4 o C, högst +8 o C. Det innebär att kalla rätter ska förvaras i kyla. Kylkedjan får aldrig brytas. Återupphettning Återupphettning av mat ska vara minst +70 o C i hela maträtten. Avfallsutrymme Det ska finnas lämpliga möjligheter för förvaring och bortskaffande av livsmedelsavfall, oätliga biprodukter och annat avfall. Utrymme för avfallsförvaring ska utformas och skötas på ett sådant sätt att det är möjligt att hålla dessa rena och, när det är nödvändigt, fria från djur och skadedjur, enligt förordning (EG) nr 852/2004, bil.ii, kap.vi, punkt 3. Diettillagning Livsmedelsföretag måste med sin faroanalys säkerställa säker mat för dieter/specialkoster. Analysen ska bland annat omfatta: 1. Typ av allergi, överkänslighet, intolerans eller annan sjukdom 2. Sannolikhet för att specialkost kan kontamineras av allergener eller andra oönskade substanser/ämnen 3. Konsekvenser för de drabbade Analysen ska ge svar på om det finns en signifikant risk för korskontamination av allergener eller andra oönskade ämnen. Visar analysen en risk för korskontamination på grund av att lokalens nuvarande utformning måste detta åtgärdas. Transportfordon matvagnar boxar Fordon och containrar som används för transport av livsmedel ska hållas rena och i gott skick för att skydda livsmedlen mot kontaminering och var konstruerade så att de kan rengöras och desinficeras, enl. (EG) nr 852/2004, bil. II, kap. IV, punkt 1. Temperaturen ska kunna kontrolleras, enl. (EG) nr 852/2004 bil. II, kap. IV, punkt 7. Nedkylning

18 Upplands-Bro kommuns Rapport 6/46 måltidsverksamhet juni 2010 Livsmedel som ska förvaras eller serveras kylda ska så fort som möjligt efter upphettning eller efter den slutgiltiga beredningen, om ingen värmebehandling sker, kylas ned till en temperatur som inte medför att en hälsorisk uppstår, enl. förordning (EG) nr 852/2004, bil. II, kap. IX, punkt 6. Arbetsmiljölagstiftning I arbetarskyddsstyrelsens författningssamlingar finns angivet hur arbetsplatser ska vara utformade, bland annat i: AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning, AFS 2005:16 Buller, AFS 1998:1 Belastningsskador (med förtydligande kommentarer), samt ADI 616 Bra arbetsmiljö på din restaurang. Elsäkerhetsbestämmelser Kök betraktas som fuktiga eller våta utrymmen med krav på IP-klass IPX1 respektive IPX2. Lagstiftning angående skolmåltider (SFS 1985:1100, omtryckt 1997:1212) Kap. 4 Grundskolan 4 a eleverna i grundskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider (1997:1212). År 1997 lagfästes fria skolmåltider av riksdagen för att hindra kommuner att ta betalt för skolmåltider och för att understryka betydelsen av dessa. I regeringspropositionen 1997/98:6 står följande: Många barnfamiljer har under de senaste åren fått sämre ekonomi bl.a. på grund av den ökade arbetslösheten. Statliga och kommunala beslut om minskade resurser har också påverkat flera olika verksamheter som riktar sig till barn och ungdomar. I Barnombudsmannens rapport 1997, Barndom sätter spår, belyses ett antal negativa konsekvenser. Ett införande av skolmåltidsavgifter kan enligt regeringen bidra till att öka klyftorna mellan dem som har och som inte har ekonomisk möjlighet att betala för skolmaten. Det är lika viktigt i dag som tidigare, att eleverna får ett näringsriktigt mål mitt på dagen för att de skall kunna vara aktiva och ta till sig kunskaper under resten av dagen. Det finns ett stort antal barn med kroniska sjukdomar. Några grupper av dessa sjukdomar ökar och väntas öka i framtiden. Detta gäller t.ex. allergier och diabetes. Många barn med sådana sjukdomar har behov av en varierad och näringsriktig måltid mitt på dagen. Den sociala samvaron vid skollunchen kan också bidra till att vuxna i tid uppfattar signaler som tyder på att barn har någon form av ätstörning eller inte mår bra av andra orsaker. Skolans uppgift är elevernas lärande och utveckling. All verksamhet under skoldagen, inklusive skolmåltiderna, skall präglas av skolans mål och har därför ett pedagogiskt syfte. Att få tillgång till en varierad och näringsriktig mat och tillsammans med andra barn och vuxna äta lunch kan anses som en del av läroplanens intentioner. (Regeringens proposition 1997/98:6)

19 Upplands-Bro kommuns Rapport 7/46 måltidsverksamhet juni 2010 Rekommendationer för skolmåltider År 2007 kom en ny rekommendation för skolmåltidsverksamhet från Livsmedelsverket: Bra mat i skolan: Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem Skriften vänder sig till beslutsfattare i kommunen, kostchefer, upphandlare, förskolechef, rektor, kökspersonal och pedagogisk personal men även föräldrar har en avgörande betydelse för att främja bra matvanor i skolan. Skriften är en vidareutveckling av skriften Riktlinjer för skolluncher råd och tips och näringstabeller som framhåller att: Bra matvanor är en förutsättning för att må bra, växa, utvecklas, orka arbeta och gå i skolan. Elever som äter en tillräcklig lunch orkar koncentrera sig under lektionerna och har därför bättre förutsättningar för att prestera bra i skolan. Skollunchen är därför en viktig resurs i skolarbetet. Idealet är att skollunchen ska vara så tilltalande att varken elever eller den vuxna skolpersonalen väljer andra alternativ till lunch. En riktigt bra skollunch är både god, hälsosam och lustfylld. Dagens skollunch ska bestå av: lagad huvudrätt bröd och lättmargarin salladsbord lättmjölk vatten Det är bra om eleverna har minst två rätter att välja på. Bra mat är således en förutsättning för att arbeta och gå i skolan. Elever som äter ordentlig lunch orkar koncentrera sig bättre under lektionerna och har därmed bättre förutsättningar att kunna klara skolarbetet. (Livsmedelsverket 2001) Riktlinjer för barnomsorgens måltider Livsmedelsverket utkom år 2007 med riktlinjer för Barnomsorgens måltider: Bra mat på förskolan: Råd för förskola och familjedaghem Skriften vänder sig till beslutsfattare i kommunen, kostchefer, upphandlare förskolechef rektor, kökspersonal och pedagogisk personal men även föräldrar har en avgörande betydelse för att främja bra matvanor i förskolan. Riktlinjer angående mat på sjukhus och mat för äldre Livsmedelsverket utkom i maj 2003 med nya riktlinjer Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg (2003). Boken är avsedd att användas för utformning av lokala anvisningar, riktlinjer och upphandling av matproduktion. I dessa nya riktlinjer har omvårdnadsfrågorna fått större utrymme. Riktlinjerna är avsedda att vara stöd i arbetet med kost och näringsproblem i hälsooch sjukvården. Boken riktar sig till all personal och ansvariga för vård och mathantering på sjukhus i primärvård och kommunal äldreomsorg. Socialstyrelsen Dokument under typen Tillsynsåterföring: Kost och näring på äldreboende, Näringsvården behöver vara mer systematisk Gemensam tillsyn ( ) Länsstyrelsen i Stockholm och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Stockholm. Utkom år 2005.

20 Upplands-Bro kommuns Rapport 8/46 måltidsverksamhet juni 2010 Hälso- och sjukvårdslagen Övergripande reglering I Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982: 763) framgår av 2 att målet för hälsooch sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för befolkningen. I 3 anges att varje landsting ska erbjuda god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. I 18 anges att varje kommun ska erbjuda god hälso- och sjukvård åt dem som bor i en sådan boendeform som avses i 20 och 21 i Socialtjänstlagen (SoL 1980: 620), d.v.s. särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd, respektive särskilda bostäder för dem med funktionshinder. Varje kommun ska även i samband med dagverksamhet, som omfattas av 10 i SoL, erbjuda god hälso- och sjukvård åt dem som vistas där. En kommun får även i övrigt erbjuda dem, som vistas i kommunen, hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård). Kvaliteten i hälso- och sjukvården och omsorgen berörs särskilt i socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996: 24) om kvaliteten i hälso- och sjukvården samt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1998: 8) om kvalitetssystem inom äldre och funktionshindrade. (Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. 2003) Historisk bakgrund Skolmåltider har förekommit länge i vårt land. Det anges i bl.a. offentliga utredningar att barnbespisning inom folkskolan förekom så tidigt som år Men först i slutet på 1800-talet kunde man se ett allmännare intresse för verksamheten. Det var främst i städerna som verksamheten startade. Skolmåltider ordnades i allmänhet av föreningar, enskilda personer eller kommunala myndigheter. Från och med 1946 kunde alla kommuner i Sverige enligt lag erhålla statsbidrag för anordnande av måltider i skolan och alla elever i Sverige kunde successivt erbjudas fria skolmåltider. År 1966 försvann statsbidragen och därmed blev skolmåltidsverksamheten en kommunal verksamhet. År 1997 beslutade regeringen åter att lagstifta om fria skolmåltider för barn i grundskolan. Skolöverstyrelsen (SÖ) hade det övergripande ansvaret för skolmåltidsverksamheten i Sverige så länge det utgick statsbidrag. På SÖ fanns en expertgrupp med bl.a. arkitekter och kostexperter som utarbetade riktlinjer för verksamheten, gällande lokalernas storlek och utformning, kökens utrustning samt matsedelns utformning och innehåll. Statsbidrag utgick både för drift och för byggnationer. Vad beträffar byggandet av skolmåltidskök var statsbidraget knutet till fastställda rekommendationer. De senaste normerna för köksbyggnationer, som utfärdats från SÖ, utkom år 1974, Normer för beräkning av lokalbehov för ekonomilokaler i skolmåltidslokaler (Skolhus 4/74). I dessa normer står hur stor yta som erfordras för tillredningskök, mottagningskök och serveringskök.

21 Upplands-Bro kommuns Rapport 9/46 måltidsverksamhet juni 2010 Normerna var utformade i intervaller från 100 portioner till 1500 för mottagnings- och serveringskök och från 100 till 3000 portioner för tillredningskök. Alla normer som utfärdades var noga genomarbetade efter den tidens synsätt, krav och utrustning. Dessa normer låg till grund för hur stora kök man planerade i kommunerna. Flera av dagens kök är/var planerade och byggda efter dessa normer som levde kvar som mall långt efter Verksamheten och utrustning i kök har förändrats en hel del sedan år Bland annat har det tillkommit en hel del nya arbetsuppgifter för skolmåltidsköken. Sexårsverksamhet och fritidsverksamhet har införlivats i skolans värld. Det innebär att från att ha varit en måltidsverksamhet som pågått med servering av skollunch under 180 dagar under året har det tillkommit både flera matgäster och flera måltider under längre tid av året. Nu serveras oftast frukost, lunch och mellanmål under lovdagar under läsåret, men även under sommaren. För kökens del innebär detta behov av större förråd och mera matlagningsutrustning därför att det är fler matgäster och flera olika måltider. De gamla köken, som var anpassade till den tidigare verksamheten, upplevs nu både för små och trånga, med bristande utrustning och med dålig och tung arbetsmiljö som följd. Vad som även tillkommit är att antalet barn som behöver anpassad kost på grund av allergier eller andra orsaker har ökat avsevärt. Krav på ökat utbud av rätter och sallads/råkostbord har också förändrat lokal- och utrustningsbehov. Krav på god/acceptabel arbetsmiljö har ökat och förändrats under tiden. Detta sammantaget ställer större och högre krav på hela måltidsverksamheten i dag. I dagsläget pågår diskussion om att lagstifta om näringsinnehåll i skolmåltiden. Klassificering av kök Beroende av vem som gör beskrivning kan kök benämnas olika, i denna rapport gäller följande nomenklatur. Centralkök Tillagar hela eller delar av måltider för distribution till mottagande enheter. Oftast har centralköket egen servering i intilliggande matsal. Distributionen omfattar i första hand måltidens huvudkomponent men även bikomponenter. Distributionsformer kan vara varm, kyld, fryst eller en kombination av dessa. Centralkök förrådshåller ofta övriga komponenter till måltiderna i form av torra varor, konserver, mejerivaror, bröd och ibland andra förbrukningsartiklar. Centralkök har i förhållande till tillagningskök särskilda eller utökade ytor för mottagning/utlastning, packning och uppställning av transportutensilier och förrådshållning för externa enheter. Tillagningskök Tillagningskök har kapacitet att tillaga mat utifrån råvaror.

22 Upplands-Bro kommuns Rapport 10/46 måltidsverksamhet juni 2010 Får egna leveranser från utomstående leverantörer/grossister. Lagerhåller, bereder, tillagar och serverar mat till den egna enheten. Tillagningsköket karakteriseras av att det är fristående från andra kök och har därför tillräckligt med ytor för varuhantering och förrådshållning, beredning och produktion. Maskinerna liksom lokalerna är anpassade till den egna produktionen. Produktionskök Produktionskök tillreder och sammanställer måltider för den egna anläggningen. Produktionskök kan arbeta i direkt anslutning till den egna serveringen eller producera för lager och senare konsumtion. Mottagningskök kyld eller fryst mat Mottager färdiglagade kylda eller frysta maträtter, slutbereder och serverar måltider. Mottager oftast kyld eller fryst huvudkomponent från centralkök eller leverantör för uppvärmning. Kokar potatis, ris, pasta, potatismos, soppor etc. samt bereder råkost. Förrådshåller tillbehör och förbrukningsartiklar. Köket har tillräckliga resurser för hantering av kylda och frysta komponenter, förrådshållning och uppvärmning. Köket har utrustning för kokning/upphettning av soppor, såser, potatis, pasta samt beredning av råkost. Mottagningskök varm huvudkomponent ( Serveringskök ) Mottager varm huvudkomponent (minimum +60 o C) från centralkök. Ibland omfattas även måltidens bikomponenter och tillbehör. Kokning av potatis och även beredning av råkost kan förekomma. Inom äldreboende förbereder, kompletterar och fördelar serveringsköken maten. Serveringskök ligger i regel i omedelbar anslutning till serveringlokalen. Definition livsmedel Råvara Obearbetad vara som fordrar beredning och värmebehandling/tillagning Beredd råvara Vara som delvis bearbetats, men som fordrar såväl ytterligare beredning som värmebehandling/tillagning Halvfabrikat Vara som undergått ytterligare behandling och som endast fordrar värmebehandling/tillagning. Till vissa halvfabrikat ska vätska tillsättas. Exempel: Ostekta köttbullar, djupfrysta grönsaker, djupfryst panerad fisk, torkade soppor och såser. Helfabrikat Färdigställd vara där endast eventuell återuppvärmning återstår. Helfabrikat kan antingen vara kompletta rätter eller komponenter. Exempel: Pytt i panna, stekta köttbullar, smör, ost, sylt.

23 Upplands-Bro kommuns Rapport 11/46 måltidsverksamhet juni 2010 Benämningarna bekvämmat och färdigmat förekommer. Beredning Bearbetning eller förädling av livsmedel före värmebehandling eller tillagning. Bekväma livsmedel Med bekväma livsmedel avses alla livsmedel som genom behandling och/eller förpackning gjorts lättare att använda för storhushållet. Många bekväma livsmedel har hållbarhetsbehandlats och förpackats. För produkter som t.ex. portionsförpackat smör, marmelad och ost bestämmer förpackningen livsmedlets bekvämlighetsgrad. Huvudkomponent Del av maträtten som utgör maträttens bas. Exempel: kött, fisk, fågel. Bikomponent Del av maträtt som kompletterar huvudkomponent: Exempel: sås, potatis, grönsak, sylt. Livsmedelsutveckling Livsmedelssortimentet har förändrats mycket under de gångna åren i Sverige. Det innebär att arbetet i tillagningskök också har förändrats under tiden. Detsamma gäller i stort sett den tillagning som sker i hemmen. Vi kan köpa mycket mera förberett och tillagat från livsmedelsindustrin än vad vi kunde tidigare. Vi kan välja mera vilka maträtter vi vill göra själva och vilka vi väljer att köpa färdiga. Detta gäller även storhushållens och restaurangernas kök. Från att storköken tidigare gjorde allt från grunden, har livsmedelsindustrin tagit över mycket av förberedelsearbetena som t.ex. skalning och tärning av färska grönsaker och rotfrukter. Många fler livsmedel än tidigare kommer djupfrysta. Köken köper mycket djupfrysta varor och av industrin förberedda livsmedel. Andra exempel på detta är putsat kött, även tärnat, malt och strimlat, formade och stekta färsprodukter, stekt fläskkarré, styckad stekt kyckling, skalade färska rotfrukter och grönsaker, skivad falukorv, etc. Livsmedlen kommer mera pannfärdig och större utbud finns att köpa färdigt. Styckestekta färsprodukter kan industrin tillverka billigare än tillagningskök i dag. Fisk kan köpas djupfryst förstekt, djupfryst rå filead, eller djupfryst panerad. Mycket mera livsmedel köps djupfrysta i dag än tidigare, vilket innebär utökade krav på fryskapacitet. Detta har sammantaget inneburit att centralköket i Upplands Bro kommun har kunnat förse mottagningsköken med huvudkomponent till luncherna. Exempel är att centralköket köper och tinar och levererar färdigstekta köttbullar och pannbiffar, förstekt fisk, färdigstekt fläskkarré, färdigstekta potatisbullar och pannkakor, etc., i kartong till mottagningsköken.

24 Upplands-Bro kommuns Rapport 12/46 måltidsverksamhet juni 2010 Nulägesbeskrivning Upplands-Bro kommuns måltidsverksamhet har två produktions/centralkök varav det ena ligger i Bro och det andra i Kungsängen. Produktionsköket i Bro serverar varm mat till eleverna vid Finnsta skola och Bro skola samt levererar varm lunch till 4 förskolor, Upplands-Brogymnasiets transportelever i Brunna och en enskild skola. Köket levererar även kyld huvudkomponent till 3 enheter inom äldreomsorgen samt kylda lunchportioner till hemmaboende pensionärer. Produktionsköket i Kungsängen som är inrymt i Upplands-Bro gymnasium levererar kyld huvudkomponent till 8 skolor och 10 förskolor. Övriga livsmedel till mottagningsköken i förskolor, skolor och äldreomsorg beställer enheterna från grossist. Kommunen har en av Kostenheten centralt upprättad matsedel som centralköken följer. Skolor och förskolor har en rätt och ett vegetarisk alternativ att välja på. Utöver detta erbjuds dietkost till dem som har särskilda behov. Äldreomsorgen har två alternativa rätter att välja på till lunch samt en rätt till middag. Kungsängen produktionskök Yta kökslokaler ca 286 m 2 Kungsängen har ett produktions/centralkök som producerar ca 3440 portioner lunch per dag. Köket serverar varm mat till eleverna i Upplands-Bro gymnasium ca 670 portioner. Resterande ca 2770 portioner tillagas/hanteras och levereras kylda till förskolor och skolor. I köket tillagas ca 250 olika portioner dietkoster per dag, mest glutenfri och laktosfri kost, men även andra koster. Förråden i köket är små, varor levereras 3 gånger i veckan. Kökets bristande kapacitet och utrustning innebär att köket inte kan laga all mat från grunden. Köket byggdes från början som tillagningskök för gymnasieskolan. Därefter har köket omvandlats till centralkök för kyld mat med leverans till andra skolor och förskolor i kommunen. I takt med kommunens expansion och ökning av antal elever har köket fått leverera allt fler portioner. Man har utgått från befintligt tillagningskök och förbättrat vissa funktioner som gjort det möjligt att kunna kyla mat och leverera fler portioner. Allt fler livsmedel köps färdiglagade från industrin för att klara av det antal måltider som köket ska distribuera.

25 Upplands-Bro kommuns Rapport 13/46 måltidsverksamhet juni 2010 Enligt uppgifter från Centralköket i Kungsängen levererar de ca 2070 portioner huvudkomponent och sås tillagad och nedkyld till övriga skolor i kommunen med kommunens kylbil: Bergaskolan 247 Hagnäs 300 Brunna 285 Ekhammar 350 Lillsjö 350 Härnevi 198 Råby 211 Tjusta 126 Summa ca 2070 Tre skolor, Berga, Brunna och Lillsjöskolan, har inte utrustning så att de kan koka pasta och två skolor klarar inte att laga potatismos. Dessa skolor får varm leverans av pasta och potatismos, de dagar detta förekommer på matsedeln. Produktions/centralköket i Kungsängen levererar även kyld huvudkomponent till förskolor en gång per dag: Bergshöjden 63 Klockarängen 87 Ekbacken 57 Lillsjö 47 Vulkanen 35 Brunna 99 Hagnäs 60 Rönnbäret 80 Håbo-Tibble 49 Norrgrinden 102 Summa ca 700 Mottagningsköken beställer och får direktleverans från grossist av specerier som bröd, pasta, ris, potatis och rotfrukter samt mejerivaror.

26 Upplands-Bro kommuns Rapport 14/46 måltidsverksamhet juni 2010 Matsedel skolor och förskolor vecka år 2010 Måndag 8/3 Tisdag 9/3 Onsdag 10/3 Torsdag 11/3 Fredag 12/3 Måndag 15/3 Tisdag 16/3 Onsdag 17/3 Torsdag 18/3 Fredag 19/3 Skivad Ölandskorv med pizzatäcke, potatis, råkost Veg. alt. Grönsaksplättar, potatis, råkost Hamburgare, dressing, bröd, potatismos, råkost Veg. alt. Greenburgare, dressing, bröd, potatismos, råkost Västerhavsfisk, mangocolesås, potatis, råkost Veg. alt. Selleristicks, mangocolesås, potatis, råkost Minestronesoppa, mjukt bröd, råkost Veg. alt. Vegetarisk soppa, mjukt bröd, råkost Fläskkarré, sås, potatis, äppelmos, råkost Vegetarisk Moussaka, potatis, råkost Raggmunk, keso, bönsallad, lingonsylt, råkost Kyckling Cevapcici, sås, potatis Veg. alt. Greennuggets, sås, potatis, råkost Lax, citronsås, potatis, råkost Veg. alt. Vegetarisk pytt i panna, rödbetor, råkost Korv Stroganoff, ris, råkost Veg. alt. Vegetarisk Stroganoff, ris, råkost Köttfärssås, spagetti, råkost Veg. alt. Medelhavssås, spagetti, råkost Inleverans av livsmedel till produktions/centralköket i Kungsängen: Skivad Ölandskorv kommer djupfryst skivad i kartong Hamburgare kommer djupfryst färdiga i kartong Västerhavsfisk kommer förstekt djupfryst i kartong Minestronesoppa tillagas av inkommande djupfrysta råvaror Fläskkarré kommer djupfryst färdigstekt och skivad i kartong Raggmunk kommer djupfryst färdigstekt i kartong Kyckling Cevapcici kommer djupfryst färdigstekt i kartong Lax kommer förstekt djupfryst i kartong Korv Stroganoff tillagas från djupfryst strimlad korv Köttfärssås tillagas från inkommande färsk köttfärs En stor del av ovanstående livsmedel levereras obearbetade till mottagningsköken för upphettning där. Produktions/centralköket får leveranser från grossist måndag, tisdag och torsdag för förvaring/tillagning och vidare leverans till mottagningsköken.

27 Upplands-Bro kommuns Rapport 15/46 måltidsverksamhet juni 2010 Nuvarande arbetsflöden i produktions/centralköket i Kungsängen Mottagning varor Torra varor Förvaring i kyl & frys för tillagning Förvaring av frysvaror i kyl för leverans Beredning Tillagning Servering i matsal Uppställning kantiner & vagnar Nedkylning Kylförvaring Packning mat för distribution Diskning av servisgods & kantiner Packning mat för distribution (Rengöring vagnar) (Diskning kantiner) Städ Leverans kyld mat Avfall Leverans varm mat Retur vagnar & kantiner från mottagningskök Transport av vagnar med kyld mat Transport av vagnar med varm mat

28 Upplands-Bro kommuns Rapport 16/46 måltidsverksamhet juni 2010 Varumottagning för inkommande varor Nuvarande varumottagning är för liten. Plats för avemballering av varor saknas. Alla inkommande varor ska avemballeras i varumottaggningen innan de transporteras till respektive förvaringsplats. Vagnhall för matvagnar för extern leverans Nuvarande vagnhall i anslutning till distribution är för liten. Plats för vagnrengöring saknas. Om vagnar ska rengöras måste de köras till diskrummet. Plats för packning av livsmedel för distribution saknas. Vagnrengöring Avspolningsplats för isoleringsvagnar för distribution saknas. Om man vill rengöra vagnarna måste de rullas genom köket till diskrummet för rengöring. Det är förbjudet att transportera vagnar som kommit utifrån (smutsig zon) genom produktionsköket (ren zon). Returemballage Plats för returemballage saknas. Returemballaget står utanför varuintaget. Returemballage ska förvaras på plats skyddat mot råttor och andra skadedjur och mot förorening. I nuläget är returemballaget placerat ute i anslutning till avfallsutrymmet. Avfallsutrymme Köksavfallet är placerat i tunnor i ett gallerförsett utrymme utanför varuintaget. Detta medför att utrymmet inte kan spolas på vintern och att skadedjur kan komma in i utrymmet. Detta kan medföra lukt under den varmare årstiden. (Om det finns risk för dålig lukt är det lämpligt att förvara avfallet kylt eller använda annan teknik som förhindrar dålig lukt.) Det kan finnas risk för att skadedjur och insekter kan komma in i köket då avfallsutrymmet ligger i anslutning till varuintaget. Personalen måste gå ut ur byggnaden med sopor och avfall. Detta innebär att personal behöver ta på skyddsrock och byta skor. Frysrum Frysrummet är för litet i förhållande till produktionen, vilket gör att man måste ha täta leveranser samt att det inte finns plats för några reserver att ta till ifall något skulle fattas vid leverans. Man kan därför inte heller arbeta rationellt utan måste bära, lyfta och vrida. Upptining Separat utrymme för upptining av djupfrysta råvaror för produktionen saknas. Nedkylning Snabbnedkylningsskåp för nedkylning av färdiglagad mat har inte tillräcklig kapacitet för att klara produktionen. Dessutom kyler nuvarande snabbkylskåp ojämnt; överst och nederst på vagnen fryser maten och i mitten kyls maten inte tillräckligt.

29 Upplands-Bro kommuns Rapport 17/46 måltidsverksamhet juni 2010 Personalen behöver flytta om kantinerna på vagnarna för att kyla ordentligt. Det tar det längre tid än 90 min att kyla 16 kantiner med 4 liter i varje. Vagnar från ugnarna passar inte i snabbkylskåpen och endast en av grytorna har mantelkylning. Arbetet blir tungt eftersom personalen måste lyfta och flytta över varma plåtar från vagnarna från ugnen till vagnarna som passar i snabbkylskåpen. Ugnarna används inte till att producera mat för distribution. Geidervagnarna till nedkylningsskåpen har en högsta arbetshöjd på 160 cm dit heta kantiner med 4 liter vätska ska lyftas och placeras, och en lägsta arbetshöjd på 40 cm. Snabbkylskåpen står placerade i befintligt rum som inte är anpassat till flöde från kök. Det finns hinder i form av dörrlås på golvet i den trånga korridoren som man måste passera till det rum där nedkylningsskåpen står. Stor risk för olyckor med brännskador. Köket kan inte fritt producera alla typer av maträtter från grunden bland annat på grund av bristande utrustning och nedkylningskapacitet. Färdigmatkyl Kylrum för färdigmat är otillräckligt. Det finns ett kylrum för färdigmat på sammanlagt 7 m 2 och behovet är ca 10 m 2 i ett utrymme som till sin form är anpassat efter de vagnar som ska placeras där. Detta för att kunna arbeta rationellt utan att behöva flytta om vagnar för att kunna komma in och fram. Kylen saknar temperaturövervakning med säkerhetssystem och larm. Kylarna har små hushållstermometrar. Kyl för upptining av livsmedel till kök och livsmedel för leverans I köket finns kyl för mottagning och upptining av djupfrysta icke avemballerade varor till mottagningskök. Centralköket mottar frysta färdiglagade rätter för leverans till mottagningskök. Varorna står i varuhäckar (från leverantör) i kylen för att tina upp innan de levereras dagen före serveringstillfället till mottagningsköken. Leveranskyl för kylvagnar I varuintag för utleverans finns två kylrum för vagnar. Kapaciteten är otillräcklig för det antal vagnar som hanteras i köket. Kylrummen bör anpassas så att det går lätt att komma ut och in med vagnarna. Kylrummen saknar ordentliga termometrar samt säkerhetssystem och larm för temperaturövervakning Förråd torra varor Förrådet för torra varor är för litet och svårutnyttjat på grund av sin form. Plats/förråd för rostfritt I köket hanteras många kantiner vid tillagning och leverans. Dessa har placerats in i befintliga förråd eller där man kunnat hitta möjlig placering.

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN 1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar

Läs mer

Generella krav på lokaler där livsmedel hanteras

Generella krav på lokaler där livsmedel hanteras Generella krav på lokaler där livsmedel hanteras Den här informationen är tänkt som ett hjälpmedel vid nybyggnation samt vid ändring av lokaler där livsmedel hanteras. Vid hantering av livsmedel, måste

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

KRAV PÅ LIVSMEDELSLOKALER

KRAV PÅ LIVSMEDELSLOKALER KRAV PÅ LIVSMEDELSLOKALER Denna information vänder sig till dig som ska starta eller ta över en livsmedelsverksamhet till exempel en butik, en restaurang eller ett kafé. Här får du hjälp med att planera

Läs mer

Kvalitets- och säkerhetsrutiner för pedagogisk omsorg i Söderhamns kommun

Kvalitets- och säkerhetsrutiner för pedagogisk omsorg i Söderhamns kommun 2010-02-25 Kvalitets- och säkerhetsrutiner för pedagogisk omsorg i Söderhamns kommun BARN OCH UTBILDNING 1 Kvalitets- och säkerhetsrutiner för pedagogisk omsorg i Söderhamns kommuns regi Från och med 1

Läs mer

Lokalkrav för livsmedelsföretag

Lokalkrav för livsmedelsföretag Lokalkrav för livsmedelsföretag Krav på livsmedelslokalen Denna information vänder sig till dig som ska starta eller ta över en livsmedelsverksamhet till exempel en butik, en restaurang eller ett kafé.

Läs mer

Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012

Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012 MILJÖ- OCH BYGGKONTORET Miljö- och hälsoskydd Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012 Livsmedelsverket har gjort om metoden för riskklassning av livsmedelsverksamheter. Den nya riskklassningen

Läs mer

Lagstöd till kontrollrapport

Lagstöd till kontrollrapport Lagstöd till kontrollrapport 1. Infrastruktur, lokaler och utrustning Planlösning och produkt-/personalflöden Materialval/ konstruktion Vatten, avlopp, handtvätt Belysning Luftkvalitet och ventilation

Läs mer

Måltidspolicy 1. Måltidspolicy. Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun

Måltidspolicy 1. Måltidspolicy. Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun Måltidspolicy 1 Måltidspolicy Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun 12 juni 2014 Måltidspolicy 2 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Syfte med måltidspolicyn 3 Måltidskvalitet

Läs mer

Lokalkrav för livsmedelsföretag.

Lokalkrav för livsmedelsföretag. Lokalkrav för livsmedelsföretag. 1 2 Krav på livsmedelslokalen. Denna information vänder sig till dig som ska starta eller ta över en livsmedelsverksamhet till exempel en butik, en restaurang eller ett

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.

Läs mer

Mat för äldre inom vård och omsorg

Mat för äldre inom vård och omsorg Nr 19 maj 2007 Författare: Niklas Ekman Äldres deltagande i matlagningen på gruppboenden Äldre som bor på gruppboenden får vara i köket och kan delta i matlagningen. Livsmedelsverket får ofta rapporter

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...

Läs mer

Livsmedelskontroll och kontrolltid

Livsmedelskontroll och kontrolltid Livsmedelskontroll och kontrolltid Så räknar vi ut din kontrolltid/avgift Här får ni en stegvis vägledning för att se hur er verksamhet kommer att klassas. Observera att det bara är exempel och att vi

Läs mer

Ny lagstiftning, nya begrepp, nya avgifter

Ny lagstiftning, nya begrepp, nya avgifter VÄGLEDNING NR 1 Ny lagstiftning, nya begrepp, nya avgifter En vägledning till företagare som är underlagda kontroll enligt livsmedelslagen Lycksele kommun Myndighetsenheten Telefon: 0950-166 00 (vxl) Fax:

Läs mer

Krav på livsmedelslokaler

Krav på livsmedelslokaler Krav på livsmedelslokaler Denna information vänder sig till dig som ska starta eller ta över en livsmedelsverksamhet till exempel en butik, en restaurang eller ett kafé. Här får du hjälp med att planera

Läs mer

Information om registrering av livsmedelsanläggning

Information om registrering av livsmedelsanläggning Information om registrering av livsmedelsanläggning Anmälan om registrering Den här foldern beskriver hur blanketten anmälan om registrering av livsmedelsanläggning ska fyllas i, hur ärendegången sker

Läs mer

Kostpolicy för skola och förskola

Kostpolicy för skola och förskola Kostpolicy för skola och förskola Vision Alla matgäster, äldre som yngre, får nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. I förskolan och i skolan ingår måltiden som en naturlig del och

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

Egenkontrollprogram i Stöd och Service 2016-04-22

Egenkontrollprogram i Stöd och Service 2016-04-22 Säker mat All mat som serveras ska vara säker att äta och våra kunder ska kunna känna sig trygga i att inte bli sjuka av maten. Personalen ska ha kompetens inom livsmedelssäkerhet och det ska finnas rutiner

Läs mer

FÖRELÄGGANDE ENLIGT 55 I LIVSMEDELSLAGEN ATT AVHJÄLPA KONSTATERADE BRISTER I LIVSMEDELSLOKAL, RESTAURANG CHAO YANG, LOVISA

FÖRELÄGGANDE ENLIGT 55 I LIVSMEDELSLAGEN ATT AVHJÄLPA KONSTATERADE BRISTER I LIVSMEDELSLOKAL, RESTAURANG CHAO YANG, LOVISA Hälsoskyddssektionen 43 16.06.2015 FÖRELÄGGANDE ENLIGT 55 I LIVSMEDELSLAGEN ATT AVHJÄLPA KONSTATERADE BRISTER I LIVSMEDELSLOKAL, RESTAURANG CHAO YANG, LOVISA HALSSEKT 16.06.2015 43 Beredning och ytterligare

Läs mer

Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys

Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Säker livsmedelsverksamhet

Säker livsmedelsverksamhet Säker livsmedelsverksamhet Du som har ett företag som hanterar livsmedel behöver känna till de regler som finns för att driva livsmedelsverksamhet. Här får du råd och information om vilka krav som ställs.

Läs mer

Säker livsmedelshantering

Säker livsmedelshantering Miljö- och byggnadsförvaltningen informerar Säker livsmedelshantering Det är stora krav på kunskap som krävs för att kunna starta och driva en livsmedelsverksamhet. Du som livsmedelsföretagare är fullt

Läs mer

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016 Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg Reviderad Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-10-26, 117 Diarienummer: 2015/215 10 För revidering ansvarar: Skol- och barnomsorgschefen och vård-

Läs mer

Kostpolicy. Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-26 68

Kostpolicy. Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-26 68 Kostpolicy Lessebo kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-26 68 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Vision... 3 4. Kommunens övergripande policy/riktlinjer är:... 3 5. Inriktningsmål/områden...

Läs mer

Måltidsverksamheten vid Karlbergsskolan Åk 1-3

Måltidsverksamheten vid Karlbergsskolan Åk 1-3 Arbetsmaterial 1/8 Måltidsverksamheten vid Karlbergsskolan Åk 1-3... 2 Uppdrag... 2 Nulägesbeskrivning... 2 Karlbergsskolans kök... 2 Personal/köksarbete... 3 Transport av mat... 3 Servering... 4 Arbetstid

Läs mer

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare Ditt ansvar som livsmedelsföretagare Det är ditt ansvar som livsmedelsföretagare att ha kunskap om de regler som gäller för att driva en livsmedelsverksamhet. När du hanterar mat är det viktigt att du

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Syfte Att ange den nivå för måltidskvalitet som ska gälla för all verksamhet inom bildningsförvaltningen i Hammarö kommun. Att

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Tidaholm karin.artmo@tidaholm.se 2010-02-01 Kostpolicy för Tidaholms kommuns förskolor och skolor Vision Alla matgäster skall känna sig trygga i att

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509

KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509 KOSTPOLICY För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509 Bakgrund och syfte Kostenheten inom Förvaltningen för

Läs mer

INFORMATION Februari 2014

INFORMATION Februari 2014 Livsmedels INFORMATION Februari 2014 Offentlig kontroll av livsmedelsanläggning Inspektion Detta informationsblad är sammanställt för att informera om inspektion i offentlig kontroll av livsmedelsföretag/verksamheter.

Läs mer

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, mottagningskök, lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag. 1. Förebyggande åtgärd

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, mottagningskök, lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag. 1. Förebyggande åtgärd /faroanalys för, mottagningskök, lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag. 1 Varumottagning sjukdomsframkalla nde pga av för hög temperatur på kyloch frysvaror Förorening på grund av trasigt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SPECIALKOSTER I SKOLAN

RIKTLINJER FÖR SPECIALKOSTER I SKOLAN STYRDOKUMENT 1 (12) RIKTLINJER FÖR SPECIALKOSTER I SKOLAN Samarbetsprojekt mellan Folkhälso- och Kostförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen i Karlskoga kommun samt Kultur- och utbildningsförvaltningen

Läs mer

Skolmatsedel Höstterminen 2012. Älvdalens kommun

Skolmatsedel Höstterminen 2012. Älvdalens kommun Skolmatsedel Höstterminen 2012 Älvdalens kommun Välkommen till skolmatsalarna i Älvdalen, Särna, Idre. Vårt mål är att ge eleverna ca 35 % av dagsintaget. Det är viktigt att äta lunch i skolan så man orkar

Läs mer

Höstmatsedel äldreomsorgen Kyld mat

Höstmatsedel äldreomsorgen Kyld mat Höstmatsedel äldreomsorgen Kyld mat Vecka 43 har vi en temavecka som vi kallar: EKOLOGISKA VECKAN Vecka 42-49, 2012 Under vecka 43 kommer måltiderna att innehålla så många ekologiska livsmedel som vi har

Läs mer

Förslag till åtgärd Kök placeras i byggnaden så att inlastning lätt kan ske från anslutande gata och angöring.

Förslag till åtgärd Kök placeras i byggnaden så att inlastning lätt kan ske från anslutande gata och angöring. RÅDGIVANDE REFERENS Kök i förskola Bakgrund På förskolorna serveras normalt frukost, lunch och mellanmål. Allmän beskrivning En förskola kan ha tillagnings-, mottagnings- eller serveringskök. Om förskolan

Läs mer

För mobil verksamhet 1 Fordonets registrerings/chassinummer:

För mobil verksamhet 1 Fordonets registrerings/chassinummer: ANMÄLAN 1 (5) Om registrering av livsmedelsverksamhet enligt artikel 6 punkt 2 i förordning (EG) nr 852/2004. Anmälan avser Ny livsmedelsverksamhet Förändring av befintlig livsmedelsverksamhet Ny ägare:

Läs mer

Måltidsservice Sundbyberg - delegation utifrån livsmedelslagstiftningen Respektive delegat ansvarar för att de uppgifter som nedan anges utförs.

Måltidsservice Sundbyberg - delegation utifrån livsmedelslagstiftningen Respektive delegat ansvarar för att de uppgifter som nedan anges utförs. Måltidsservice Sundbyberg - delegation utifrån livsmedelslagstiftningen Respektive delegat ansvarar för att de uppgifter som nedan anges utförs. Antagen av kommunstyrelsen den 15 december 2008 465. Gäller

Läs mer

Faktureringsadress (om annan än ovan) Platsbunden lokal Fordon eller liknande Tält, marknadsstånd Annat

Faktureringsadress (om annan än ovan) Platsbunden lokal Fordon eller liknande Tält, marknadsstånd Annat 1 (5) Anmälan om registrering av anläggning där livsmedel förvaras, bereds, behandlas och bearbetas Ny livsmedelsanläggning Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet/sortiment i befintlig anläggning

Läs mer

Höstmatsedel Äldreomsorgen Särskilda boenden Lunchrestauranger

Höstmatsedel Äldreomsorgen Särskilda boenden Lunchrestauranger 0 Konsult- och serviceförvaltningen Höstmatsedel Äldreomsorgen Särskilda boenden restauranger Vecka 43 har vi en temavecka som vi kallar: EKOLOGISKA VECKAN V 42 49, 2012 Under vecka 43 kommer måltiderna

Läs mer

Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys

Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys (verksamhetens namn) Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Vad är systemet för egenkontroll -------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Kiruna kommun 981 85 Kiruna ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE av anläggning där livsmedel bereds, behandlas eller bearbetas

Kiruna kommun 981 85 Kiruna ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE av anläggning där livsmedel bereds, behandlas eller bearbetas Ansökan skickas till KIRUNA KOMMUN 1(6) Miljökontoret Kiruna kommun 981 85 Kiruna ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE av anläggning där livsmedel bereds, behandlas eller bearbetas Ansökan avser Ny verksamhet Övertagande

Läs mer

Upprättad 2010-09-13 Upprättad 2010-09-13

Upprättad 2010-09-13 Upprättad 2010-09-13 Riktlinjer för Kostverksamhet i Härnösands kommun Upprättad 2010-09-13 Upprättad 2010-09-13 Innehållsförteckning Inledning...3 Bakgrund...3 Vision-Kost...3 Krav enl.övergripande lagstiftning...3 Mat i

Läs mer

Del 2 Produktbladen Om att laga mat utomhus

Del 2 Produktbladen Om att laga mat utomhus Del 2 Produktbladen Om att laga mat utomhus Foto: Per Nilsson, Profox 7 Produktbladen I produktbladen finns olika verksamheter beskrivna. Du kan kopiera, plasta in dem och ha med dem som checklistor när

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram

Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram Malå/Norsjö Miljö- och byggnämnd Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram Denna skrift är tänkt att stödja livsmedelsföretagaren i arbetet med att ta fram ett egenkontrollprogram

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Kostenheten Uddevalla kommun

Kostenheten Uddevalla kommun Riktlinjer Kostenheten 1 Kostenheten Uddevalla kommun Riktlinjer Kostenheten 2 RIKTLINJER FÖR KOSTENHETENS VERKSAMHET I UDDEVALLA KOMMUN Senaste revideringen av dokumentet om riktlinjer: 2011-10-06 Målsättningen

Läs mer

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider

Läs mer

Matkonsult. Omkring en tredjedel av all världens mat produceras direkt för sophinken.

Matkonsult. Omkring en tredjedel av all världens mat produceras direkt för sophinken. Matkonsult Cecilia Sassa Corin Hushållningssällskapet Tel 0521-72 55 61 cecilia.corin@hushallningssallskapet.se www.hushallningssallskapet.se/vast www.mindrematsvinn.nu Prenumerera på våra nyhetsbrev!

Läs mer

Höstmatsedel Äldreomsorgen Rönnens restaurang Alternativ 1 Välj mellan 2 alternativ

Höstmatsedel Äldreomsorgen Rönnens restaurang Alternativ 1 Välj mellan 2 alternativ Konsult- och serviceförvaltningen Höstmatsedel Äldreomsorgen Rönnens restaurang Alternativ 1 Välj mellan 2 alternativ Vecka 43 har vi en temavecka som vi kallar: EKOLOGISKA VECKAN V 42 49, 2012 Under vecka

Läs mer

Mat- och måltidspolicy

Mat- och måltidspolicy Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2016-08-25 Ansvarig: Utvecklingsledare-kost Revideras: Vart 4:e år Följas upp: Mat- och måltidspolicy INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, gruppboende/ avdelningskök Lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag 1. Förebyggande åtgärd

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, gruppboende/ avdelningskök Lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag 1. Förebyggande åtgärd /faroanalys för, gruppboende/ avdelningskök Lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag 1 Ankomst kontroll Hälso och sjukdomsframkalla nde temperatur på kyloch frysvaror Förorening på grund av trasigt

Läs mer

Godkända leverantörer

Godkända leverantörer Hygien H.A.C.C.P Rutiner Vad är HACCP och varför har EU fått detta direktiv, hur ska vi förhålla oss till detta direktiv och jobba så att vi säkerhetsställer livsmedelskedjan från inköp till att den förtärs

Läs mer

Tekniska krav och anvisningar. Storkök. Utrustningslista tillagningskök 1 (6) Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Äldreboende.

Tekniska krav och anvisningar. Storkök. Utrustningslista tillagningskök 1 (6) Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Äldreboende. Tekniska krav och anvisningar Storkök Utrustningslista tillagningskök Dokumentet gäller för följande verksamheter: Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Äldreboende Dokumentet gäller för: Nybyggnad 1 (6)

Läs mer

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Vision Nässjö kommun ger matgästerna matglädje genom att det serveras välsmakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service

Läs mer

Platsbunden lokal Fordon el. liknande Tält, marknadsstånd Annat. Finns Ska installeras Finns ej Ej aktuellt Vatten

Platsbunden lokal Fordon el. liknande Tält, marknadsstånd Annat. Finns Ska installeras Finns ej Ej aktuellt Vatten ANMÄLAN OM REGISTRERING Anläggning där livsmedel förvaras, bereds, behandlas eller bearbetas Anmälan om registrering Ny livsmedelsanläggning Skickas till: Vårgårda kommun Bygg- och miljöavdelningen 447

Läs mer

Kostpolicy för Säffle kommun

Kostpolicy för Säffle kommun Kostpolicy för Säffle kommun Barn, ungdomar, handikappade och äldre inom kommunal verksamhet. 2012-06-04 Kostpolicyn är utarbetad i samarbete med Dalslandskommunerna och Säffle kommun. Varje berörd kommunal

Läs mer

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet. Y C I L O P T KOS N U M M O K A K R Y K T O FÖR B Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.. 2 Vision Alla matgäster ska känna

Läs mer

Säker livsmedelshantering. Gör varje dag bättre

Säker livsmedelshantering. Gör varje dag bättre Denna broschyr har tagits fram av Måltidsservice, Sodexho AB för dig som arbetar med livsmedel. Den ger tips, råd och information till dig i ditt dagliga arbete. Säker livsmedelshantering Gör varje dag

Läs mer

Restauranger, pizzerior, gatukök och andra storhushåll

Restauranger, pizzerior, gatukök och andra storhushåll Sida: 1(5) Miljö Livsmedelsföretagare i Aneby kommun Handläggare Torbjörn Aronsson Tfn. 0380-46 191 E-post tillsynsnamnden@aneby.se Underlag för beslut om årlig kontrollavgift för livsmedelsanläggningar

Läs mer

Kostpolicy för Lunds kommun

Kostpolicy för Lunds kommun Kostpolicy för Lunds kommun Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun. Beslutad av kommun fullmäktige, gäller från och med 2014-08-28 1 2 Inledning I Lunds kommun är

Läs mer

Kostpolicy för Lunds kommun

Kostpolicy för Lunds kommun Kostpolicy för Lunds kommun Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun. Beslutad av kommun fullmäktige, gäller från och med 2014-08-28 1 Inledning I Lunds kommun är engagemanget

Läs mer

Hjälp till utformning av livsmedelsanläggning. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter

Hjälp till utformning av livsmedelsanläggning. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter Hjälp till utformning av livsmedelsanläggning Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter INNEHÅLL Inledning... 1 Ändamålsenliga lokaler... 2 Val av material och utformning... 2 Val av inredning...

Läs mer

Riskklassning för livsmedelsanläggningar. Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner

Riskklassning för livsmedelsanläggningar. Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner Riskklassning för livsmedelsanläggningar Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner Gällande regler Enligt EG-förordning nr 882/2004 ska

Läs mer

Planering och utformning av livsmedelslokal

Planering och utformning av livsmedelslokal Information Miljönämnden i mellersta Bohuslän 2013-02-13 Sida 1(5 Planering och utformning av livsmedelslokal Innan du startar en livsmedelsverksamhet är det viktigt att tänka på hur lokalen ska vara utformad.

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Rutiner för livsmedelshantering

Rutiner för livsmedelshantering Rutiner för livsmedelshantering När man säljer mat gäller lite andra regler än när man kokar ihop sin matlåda i hemmet. Dels för att betalande gäster förväntar sig en viss kvalité, samt dels för att ett

Läs mer

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden Faroanalys och sammanställning av kritiska punkter för.. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden 2 Inledning och förklaring av begrepp Alla som hanterar mat vill att den ska

Läs mer

Höstmatsedel. Äldreomsorgen Vård och omsorgsboenden Lunch och middag

Höstmatsedel. Äldreomsorgen Vård och omsorgsboenden Lunch och middag Höstmatsedel Äldreomsorgen Vård och omsorgsboenden och middag V 42 49, 2014 Lite information Höstmatsedel vecka 42-49 för Äldreomsorgen, Örnsköldsviks Kommun. Energiinnehållet i vår matsedel är beräknat

Läs mer

Förslag till åtgärd Kök placeras i byggnaden så att inlastning lätt kan ske från anslutande gata och angöring.

Förslag till åtgärd Kök placeras i byggnaden så att inlastning lätt kan ske från anslutande gata och angöring. GODA EXEMPEL Kök i förskola Bakgrund På förskolorna serveras normalt frukost, lunch och mellanmål. Allmän beskrivning En förskola kan ha tillagnings-, mottagnings- eller serveringskök. Om förskolan utrustas

Läs mer

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Beslutad i: Barn- och ungdomsnämnden Uppdaterad: 2014-10-22 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt.

Läs mer

HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten.

HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten. 1 Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

Till Dig som har matdistribution.

Till Dig som har matdistribution. Handläggare Datum Karolin Gleisner 2015-04-23 0480-45 35 12 Till Dig som har matdistribution. Du får detta brevet för att du har matportioner levererade hem till din bostad, så kallad matdistribution.

Läs mer

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM Om du driver livsmedelsverksamhet är Du ansvarig för att Dina produkter är säkra och uppfyller kraven på hygien och redlighet. Detta gör du genom att ha en fungerande egenkontroll

Läs mer

Meny Björkängsskolan

Meny Björkängsskolan VECKA 34 Måndag Tisdag 18/8 Köttfärssås, pasta Onsdag 19/8 Korv Stroganoff Torsdag 20/8 Veg soppa Fredag 21/8 Rosa fiskgratäng VECKA 35 Måndag 24/8 Falukorv, senapssås & potatis Tisdag 25/8 Köttgryta Onsdag

Läs mer

3.6 Faroanalys. Flik 3 RISKVÄRDERING CCP JA/NEJ NEJ. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD( Se rutiner i Låg Mellan Hög

3.6 Faroanalys. Flik 3 RISKVÄRDERING CCP JA/NEJ NEJ. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD( Se rutiner i Låg Mellan Hög 3.6 Faroanalys 1 INKÖP/ Mikrobiologisk förekomst (råvaror) Kontroll av ankommande råvarors lukt, färg, fräschör och stickprovskontroller på bärst- före märkning. JA/ Mikrobiologisk tillvät (transport,

Läs mer

Information om riskklassning, beräkning av kontrolltid och kontrollavgift

Information om riskklassning, beräkning av kontrolltid och kontrollavgift Information om riskklassning, beräkning av kontrolltid och kontrollavgift Nedan kan du läsa hur vi steg för steg räknar ut riskklassen och kontrolltiden för din verksamhet. Kontrolltiden ger sedan den

Läs mer

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Så arbetar vi för att grundlägga goda och hälsosamma matvanor hos ditt barn Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider, näringsriktig

Läs mer

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM KOSTPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Inledning I Haninge kommun serveras mat varje dag till drygt 15 000 barn, elever, vuxna och äldre inom måltidsverksamheterna i förskola, skola,

Läs mer

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Kostpolicy För Dals-Ed kommun Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad

Läs mer

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter 1 (7) Faroanalys och kritiska styrpunkter En faroanalys kartlägger riskerna i din livsmedelshantering och visar vilka steg i livsmedelshanteringen (kritiska styrpunkerna) som måste kontrolleras för att

Läs mer

Mobiltelefon. Platsbunden lokal Fordon el liknande Tält, marknadsstånd Annat. Gemensamhetsanläggning (ytterligare upplysningar kommer att krävas in)

Mobiltelefon. Platsbunden lokal Fordon el liknande Tält, marknadsstånd Annat. Gemensamhetsanläggning (ytterligare upplysningar kommer att krävas in) Anmälan om registrering Anläggning där livsmedel förvaras, bereds, behandlas eller bearbetas Ny livsmedelsanläggning Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet/sortiment i befintlig anläggning

Läs mer

Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Kost & Näring 3 oktober 2012 Eva Sundberg

Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Kost & Näring 3 oktober 2012 Eva Sundberg Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Kost & Näring 3 oktober 2012 Eva Sundberg Nationellt kompetenscentrum Projektgruppen Lena Forsman Anna-Karin Quetel Eva Sundberg Inger Stevén Regeringens

Läs mer

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

Karlskrona språkfriskola 2015/2016

Karlskrona språkfriskola 2015/2016 KARLSKRONA SPRÅKSKOLA Verksamhetsplan Skolmåltid Karlskrona språkfriskola 2015/2016 2015-06-15 Innehåll Skollag och Riktlinjer... 3 Skolans visioner och arbete runt skolmåltiden... 4 Heldagssyn... 4 Sockerpolicy...

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Social-och omsorgskontoret Kostpolicy äldreomsorgen Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Kostpolicy Kommunen har sin kostverksamhet inom skilda områden

Läs mer