Riksföreningen Autisms synpunkter på Carlbeckkommitténs slutbetänkande För oss tillsammans. Om utbildning och utvecklingsstörning.
|
|
- Margareta Åberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stockholm 15 mars 2005 Utbildningsdepartementet Stockholm Riksföreningen Autisms synpunkter på Carlbeckkommitténs slutbetänkande För oss tillsammans. Om utbildning och utvecklingsstörning. (SOU 2004:98) Riksföreningen Autism, RFA, överlämnar härmed sitt yttrande över rubricerade betänkande. RFA lämnar synpunkter på de avsnitt som vi bedömer är av störst intresse för elever med autism eller autismliknande tillstånd. Vårt yttrande följer samma kapitelindelning som betänkandet. När vi i det följande använder oss av begreppet autism avses både autism och autismliknande tillstånd. Med skolan avser vi både grundskolan och gymnasieskolan liksom vi med särskolan menar både grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Övergripande synpunkter Carlbeckkommittén tillsattes 2001 för att se över den framtida utbildningen för elever med utvecklingsstörning. Direktivet för kommittén angav att två parallella alternativ skulle utredas, nämligen att särskolan och särvux kvarstår alternativt upphör som skolform. I och med tilläggsdirektivet som kom 2003 ändrades uppdraget. Bakgrunden till ändringen var de massiva påtryckningar som framfördes från framför allt föräldrar till barn i särskolan. Utgångspunkten för kommittén blev nu att särskolan skulle kvarstå som egen skolform och att man främst skulle arbeta med den del i uppdraget som syftade till att förbättra kvaliteten i utbildningen för elever med utvecklingsstörning. Häri låg bland annat att ta ställning till innehållet i utbildningen och vilken utbildning och kompetensutveckling personalen bör ha. RFA anser att kommittén, trots att tilläggsdirektiven var mycket tydliga, lägger förslag som bara kan tolkas som ett ställningstagande i linje med ursprungsdirektivet, nämligen att på sikt avveckla särskolan. RFA anser att de kvalitetshöjande förslagen som kommittén lagt är mycket få och för elever med autism skulle förslagen i vissa avseenden kunna leda till allvarliga försämringar. Trots att elever med autism i kombination med utvecklingsstörning är en stor grupp i särskolan berörs inte utbildningssituationen för denna grupp. RFA kräver att begreppet autism och autismliknande kvarstår i skollagen (1 kap, 16 ). Kommittén förefaller ha uppfattningen att personer med autism i kombination med utvecklingsstörning har samma behov som personer med endast utvecklingsstörning. Så är inte fallet. Utvecklingsstörning är inte ett samlingsbegrepp för kognitiva funktionshinder. Döva elever har rätt att gå i en särskild skola eftersom de saknar hörsel. Det är självklart att elever med synnedsättning har rätt till särskilda hjälpmedel och ingen skulle neka ett rörelse-hindrat barn en rullstol. Elever med autism tänker annorlunda och bör därför få sådant specialiserat stöd i utbildningen att det svarar mot de kognitiva svårigheterna eleven har. En autismvänlig miljö, det vill säga lärare och skolpersonal med spets-kompetens om såväl autism som utvecklingsstörning, liten undervisningsgrupp och anpassad miljö, är nödvändig för att inlärning skall vara möjlig. (Se litteraturtips på sista sidan) 1
2 RFA anser vidare att kommittén i sina förslag i mycket hög grad sviker och bortser från de elever som tidigare tillhörde träningsskolan, d v s elever med svår utvecklingsstörning ofta i kombinationer med andra funktionshinder, till förmån för elever med lindrig utvecklingsstörning. RFA vänder sig mot att kommittén på ett kränkande och nedvärderande sätt benämner de elever som på grund av sitt svåra funktionshinder kräver en särskild undervisningsform för exkluderade. Kapitel 2. Värderingar och attityder RFA instämmer i Carlbeckkommitténs synpunkter avseende vikten av att skolan går i bräschen vad gäller att förmedla att alla människors har samma värde, vikten av att visa solidaritet med svaga och utsatta etc. och tycker att det är positivt att alla elevers rätt till en likvärdig utbildning lyfts fram. Dock innebär inte rättvisa alltid att alla får samma sak. Rättvisa är istället att var och en får det den behöver. En del behöver mycket mer för att få detsamma. Kapitel 3. Särskolan som egen skolform RFA tycker att kommitténs förslag om att dagens särskola skall delas upp i grundsärskola och gymnasiesärskola är positivt eftersom det överensstämmer med den övriga skolan. I slutbetänkandet tar kommittén ställning för en skola som skall arbeta för en ökad inkludering av elever med utvecklingsstörning. En ökad inkludering skall bl a uppnås genom ökad samverkan mellan de två skolformerna. Kommittén menar att samverkan i sig bör kunna leda till en kvalitetshöjning för eleverna i särskolan. Detta är ett av få förslag som kommittén lägger angående hur högre kvalitet på utbildningen i särskolan kan uppnås. Kommittén beskriver inkludering mer som ett medel än som ett samhälleligt mål. Enligt vårt förmenande är målet att nå attitydförändringar och ökad tolerans för det som är annorlunda. I betänkandet beskrivs visserligen att det finns elever med specifika, individuella behov. Dessa elever framhålls dock som undantag. Särlösningar beskrivs genomgående som något negativt. Man är exkluderad, avskiljd, utesluten och så vidare. RFA upplever detta som kränkande och nedvärderande. Det förmedlar, till såväl föräldrar som elever, budskapet att de som har stora svårigheter och annorlunda behov är fel och misslyckande. Kommittén konstaterar att "värderingar och attityder styr handlandet", men verkar omedveten om att bakom målet att alla elever skall undervisas tillsammans döljer sig en värdering om att det är negativt att inte ha samma möjligheter och behov som alla andra. En värdering som förhoppningsvis grundas på okunskap. RFA ser inte en skola för alla som ett mål i sig. Frågan om var eleven skall undervisas är inte relevant. I stället bör man fråga sig vilket stöd en elev behöver för att kunna utvecklas optimalt. RFA vill se en skola där varje elev känner sig sedd, respekterad och accepterad för den han eller hon är, en skola där varje elev med ett funktionshinder får en undervisning som bygger på kunskap om funktionshindret och är anpassad till varje elevs individuella behov. RFA anser att det i ett inkluderande samhälle måste finnas positiva särlösningar, som exempelvis särskolan, för de elever som bäst får sina behov tillgodosedda där. Kapitel 4. Rätten till grundsärskola och gymnasiesärskola Elever med autism RFA delar inte kommitténs förslag om att strävan bör vara att alla elever skall undervisas tillsammans. Autism innebär bland annat att man har en kvalitativt nedsatt social förmåga. Detta medför att det kan vara mycket stressande att 2
3 befinna sig i en stor grupp. Många elever med autism har dessutom perceptionsstörningar som gör att exempelvis mycket ljud i klassrummet tar all den energi som de behöver lägga på själva inlärningen. En del elever avskärmar sig helt i miljöer med mycket intryck. Det finns därför inget som säger att det är positivt och utvecklande med den form av social träning som utredningen föreslår för elever med autism i kombination med utvecklingsstörning. Social träning, eller snarare socialt lärande vid autism, är långt mer komplext än så och kräver helt andra metoder. Metoder som måste utgå från aktuell kunskap om autism. Då räcker det inte med allmän specialpedagogisk kompetens utan det krävs en specialpedagogisk spetskompetens om autism. Mot bakgrund av att kommittén föreslår att begreppet autism och autismliknande tillstånd lyfts ur skollagen anser RFA det befogat att påpeka att personer med autism i kombination med utvecklingsstörning inte har samma behov som personer med endast utvecklingsstörning. Om en person har både autism och utvecklingsstörning är utvecklingsstörningen att betrakta som ett tilläggshandikapp, inte tvärt om. Alla elever med autism behöver en specialpedagogik med spetskompetens inom autismområdet. Generellt kan sägas att autism ställer större krav på anpassning av en inlärningssituation än vad en utvecklingsstörning gör. Det är alltså nödvändigt att begreppet autism kvarstår i lagstiftningen. Elever med autism i kombination med utvecklingsstörning är en grupp elever med mycket specifika behov, som i många viktiga avseenden skiljer sig från behoven hos elever med endast utvecklingsstörning. RFA är oroade över en grundsyn som ondgör sig över ett diagnostiskt tänkande och som menar att det leder tillbaka till kategorisering, determinism och stora institutioner. Inget kan vara mer fel. Ett modernt diagnostiskt tänkande leder till ökad kunskap och förståelse för olika funktionshinder och därmed till större möjligheter till adekvat stöd och på sikt mindre handikappande konsekvenser av funktionshindret och ökad delaktighet i samhället. För många personer med autism är specialpedagogik utifrån aktuell kunskap om autism avgörande för att de skall kunna leva ett rikt och meningsfullt liv. Att autism och autismliknande tillstånd nämns specifikt som en av LSS personkretsar har starkt bidragit till en förbättrad utveckling av kunskap och anpassade stödinsatser. Vi menar därför att det är ologiskt att plocka bort begreppet autism. Det vore naturligt att begreppen i lagstiftning som rör funktionshinder i skolan är de samma som i LSS. Många elever med autism är normalbegåvade och har goda möjligheter att nå grundskolans kunskapsmål. RFA anser att dessa elever självklart skall erbjudas en individuellt anpassad undervisning inom grundskolan. Men detta är bara möjligt under förutsättning att grundskolans ledning och pedagoger besitter specialkunskap om autism så att de kan anpassa miljön, undervisning och bemötande till dessa elevers behov. Alltså kräver en rejäl kompetenshöjning om autism inom grundskolan. I dag börjar många elever med autism och normalbegåvning inkluderade i grundskolan, men blir på grund av sitt funktionshinder exkluderade av såväl skolledning, lärare som klasskamrater. För att få sina behov tillgodosedda hänvisas de då till särskolan trots att de inte har en utvecklingsstörning. Kommittén nämner inte hur dessa elevers skolsituation skall lösas i framtiden. Andra elever har autism i kombination med utvecklingsstörning. Dessa elever får i dag i allmänhet sina behov tillgodosedda inom särskolan, men många gånger saknas även där spetskompens om autism. Det är dock, enligt vår erfarenhet betydligt bättre försörjt med kunskap om autism inom särskolan än i grundskolan. 3
4 RFA anser att det är anmärkningsvärt att kommittén inte berör den speciella situationen för elever med autism inom särskolan. RFA föreslår utifrån ovanstående följande lydelse av 1 kap. 16 : " Det som i lagen sägs om barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning gäller även dem som fått ett betydande och begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom samt personer med autism eller autismliknande tillstånd i kombination med utvecklingsstörning." Vi har framfört samma förslag i vårt remissvar på skollagskommitténs betänkande SOU 2002:121. Utredningsförfarande och mottagande i särskola RFA välkomnar kommitténs förslag om en skärpning av bestämmelserna om utredning inför beslut om mottagande i särskola. Det är viktigt att det i skollagen framgår att en utredning om särskola skall vara allsidig och omfatta en pedagogisk, social, psykologisk och en medicinsk bedömning. Det är även positivt att kommittén trycker på att utredningen skall utföras av personal med adekvat kompetens. Likaså instämmer vi med kommittén i att dessa utredningar kan användas för att fastställa vilket behov av särskilt stöd eleven har och att resultatet också kan användas som underlag för en utvecklingsplan och/eller åtgärdsprogram. RFA ställer sig tveksam till förslaget att utredningen kontinuerligt skall omprövas. Har utredningen om en eventuell utvecklingsstörning genomförts på ett adekvat sätt finns ingen orsak att regelmässigt ompröva den. Utvecklingsstörning är ett livslångt funktionshinder och inget eleven växer ifrån. En regelmässig omprövning skulle skapa stor otrygghet hos både den utredningen berör och dennes vårdnadshavare. Däremot skall naturligtvis kontinuerliga utvärderingar och uppföljningar av de mål som är satta i den individuella utvecklingsplanen göras. Vid behov kan det bli aktuellt med kompletterande eller förnyad utredning. RFA välkomnar förslaget att vårdnadshavarens rätt till insyn i utredningsprocessen skrivs in i skollagen. Ett erbjudande om mottagande i särskola är en fråga med många implikationer både för eleven och dennes vårdnadshavare. Detta kan vara första gången man sätter ett namn på elevens svårigheter. Att dessa beror på ett så allvarligt och omfattande funktionshinder som en utvecklingsstörning kan vara svårt att ta till sig. Det är därför viktigt att både den berörde själv och hans/hennes vårdnadshavare får god information av vad funktionshindret innebär, nu och i framtiden. I vissa kommuner remitteras därför alltid elever som bedöms ha en utvecklingsstörning till Barn- och ungdomshabiliteringen. Vi menar att så alltid borde ske då det är viktigt för både vårdnadshavaren och eleven att få såväl information om funktionshindrets innebörd och konsekvenser som vilka stödinsatser samhället kan erbjuda. Kommittén nämner också att familjen i vissa kommuner erbjuds en kontaktperson under utredningens gång. RFA anser att familjen alltid skall erbjudas en kontaktperson vid utredning om huruvida en elev har en utvecklingsstörning eller inte. RFA vill tillägga att det är viktigt att utredningen grundas på noggranna observationer av såväl elevens starka som svaga sidor och förmåga till socialt samspel. Den som beslutar om mottagande i särskola måste ha rätt kompetens och erfarenhet för att kunna bedöma tillförlitligheten i utredningen. Detta gäller inte minst utredningar om elever med autism, eftersom deras begåvningsnivå kan vara extremt ojämn och därför svår att mäta. Det är viktigt att de personer som gör utredningen även har kunskap om autism och inte endast om utvecklingsstörning. Det är likaså av största vikt att rektor, som 4
5 beslutar om mottagande i särskolan, också har kunskaper om och förstår vad funktionshindret autism innebär. Det är av stor betydelse att det är ett fåtal personer inom en kommun som fattar beslut om erbjudande om särskola. Skall detta ansvar ligga på alla grundskolerektorer kommer varje rektor att få så få ärenden att de omöjligt kan bygga upp den erfarenhet och kompetens som krävs. Föräldrainflytande över val av skolform RFA ser positivt på att kommittén föreslår att försöksverksamheten med ett ökat inflytande för vårdnadshavarna upphör och att det istället införs en rätt till val av skolform i skollagen. Kommittén konstaterar dock, vilket står i överensstämmelse med våra erfarenheter, att det saknas erforderlig kompetens, kunskap och erfarenhet för att barn i behov av särskilt stöd skall kunna garanteras en god skolgång i grund- och gymnasieskolan. Om inte en elev kan räkna med det stöd han eller hon behöver finns det inte i praktiken någon möjlighet att välja mellan grundskola och särskola. RFA anser därför att bestämmelsen om valfrihet, utan en massiv resurstillskjutning, blir en ren pappersprodukt utan innehåll. Kapitel 5. Kvalitet i utbildningen RFA anser, som tidigare påpekats, att kommittén trots att tilläggsdirektiven var tydliga beträffande att särskolan skall kvarstå som egen skolform lägger förslag som innebär att särskolan på sikt bör avskaffas. I slutbetänkandet tar kommittén ställning för en skola som skall arbeta för en ökad inkludering av elever med utvecklingsstörning. Detta skall uppnås genom ökad samverkan mellan de två skolformerna, särskolan och grundskolan. Kommittén menar att samverkan bör leda till en kvalitetshöjning för både särskolan och vuxenutbildningen. Som vi tidigare konstaterat kan ökad samverkan i den form den diskuterats i utredningen inte leda till någon kvalitetshöjning för elever med autism utan snarare få en motsatt effekt. RFA anser därför att kommittén trots sitt uppdrag inte lämnat några förslag som leder till verkligt kvalitetshöjande insatser. Ideologin om en skola för alla har varit ett av de centrala politiska målen för svensk skola sedan 1960-talet, då normalisering och integrering fördes upp på agendan. Det är lovvärt att alla skall ha samma rättigheter och få undervisas tillsammans. Tyvärr är det okunnigt och bortser ifrån att olika elever har olika förutsättningar, möjligheter och behov. I slutbetänkandet diskuteras samverkan och inkludering som om samtliga elever i särskolan skulle ha lindrig utvecklingsstörning. Så är naturligtvis inte fallet. I särskolan finns också en ganska stor grupp elever med svår utvecklingsstörning, elever med autism i kombination med utvecklingsstörning, elever med omfattande flerfunktionshinder, elever med hörsel- och synnedsättning samt andra funktionshinder. RFA anser att det är stor brist att slutbetänkandet inte rymmer några hänvisningar till fungerande modeller för inkludering eller aktuell forskning som styrker kommitténs slutsatser om att en ökad inkludering skulle leda till en bättre skolsituation och ökad kvalitet på utbildningen för elever med utvecklingsstörning. RFA upplever också att slutbetänkandet är mycket färgat av kommitténs ställningstagande för en ökad inkludering och bara för fram synpunkter från de föräldrar och de elever med lindrig utvecklingsstörning som föredrar en mer inkluderande skola. Forskning som inte överensstämmer med kommitténs syn utelämnas och föräldrar till barn med mycket svåra kognitiva funktionshinder får inte komma till tals. Inte heller nämns de protester från föräldrar och elever i 5
6 särskolan, som inför hotet om särskolans avveckling, mycket aktivt bidrog till att utbildningsministern ändrade utredningens uppdrag. Över huvud taget har kommittén givit ytterst lite utrymme för positiva röster om särskolan. En del av kommitténs uppdrag bestod i att se över hur utbildningen bör utformas exempelvis i fråga om mål. RFA måste tyvärr konstatera att de konkreta förslagen lyser med sin frånvaro. Det förefaller som om kommittén ser den övriga skolans kunskapsmål som önskvärda även för särskolans elever, men satta på en lägre nivå. Särskolans elever är inte nödvändigtvis främst betjänta av de traditionella kunskapsmålen. I många fall kan det vara viktigare för dessa elever att lära sig att hantera sin vardag och de situationer som uppstår i det dagliga livet. RFA välkomnar att utredningen lyfter fram betydelsen av begåvningshjälpmedel. Det är mycket angeläget att skolpersonal utbildas i att använda begåvningshjälpmedel och får större kunskaper om varför dessa är så viktiga. Vi instämmer i utredningens konstaterande, att gränsdragningen mellan personliga och pedagogiska hjälpmedel är svår. Här saknar vi att kommittén inte lämnar några förslag avseende hur den problematiken kan lösas. RFA är mycket kritiska till att det bara är den ena skolformen, särskolan, som har granskats i fråga om kvalitet. Om man har som mål att närma de båda skolformerna till varandra så borde bådas kvalitet granskas. Men kommittén tar för givet att det är särskolan som skall närma sig och lära sig av den "vanliga" skolan. Kapitel 6. Individuell utvecklingsplan I princip ser RFA positivt på kommitténs förslag om att det skall upprättas individuella utvecklingsplaner för alla elever i särskolan. Det är också välkommet att Individuell utvecklingsplan, IUP, föreslås få samma juridiska status som åtgärdsprogram. Även förslaget om att IUP skall länkas till eventuellt åtgärdsprogram och/eller individuell plan enligt LSS är bra. Vi befarar dock att det kan komma att uppstå förvirring om skillnaderna mellan åtgärds-program och IUP. Likheterna är flera och skillnaderna är inte glasklara. Det är positivt att Skolverket får i uppdrag att utarbeta allmänna råd och riktlinjer för IUP. I uppdraget bör enligt vår uppfattning också ingå att göra en tydlig beskrivning av respektive dokuments användningsområde. Skolverket bör trycka på skillnaderna i dokumenten och de olika användningsområdena. Det är också nödvändigt med utbildningsinsatser för all berörd skolpersonal för att IUP skall bli ett fungerande redskap och för att inte de båda dokumenten skall spela ut varandra. Kapitel 7. Grundsärskolan RFA anser att det är positivt att elever med utvecklingsstörning skall ha möjlighet att läsa ämnen enligt grundskolans kursplaner, men har också uppfattningen att det skulle vara till stor nytta för många elever i den övriga skolan om de kunde läsa ämnen enligt grundsärskolan kursplan, särskilt med tanke på att så många elever i grundskolan idag befinner sig i en gråzon mellan grundskola och särskola. Det samma gäller gymnasieskolans elever. RFA anser att den valfrihet för eleven att välja en skola i en annan kommun (6 kap. 6 ) som kommittén föreslår är positiv. Men för att detta skall bli möjligt inte bara i teorin utan även i praktiken behövs ändringar på flera områden. Enligt nuvarande bestämmelser i skollagen (6 kap. 6 3 st, som motsvarar 6 kap. 11 i kommitténs förslag) har eleven bara rätt till skolskjuts till och från den skola som han/hon blir anvisad av kommunen. Även att ordna boende och det stöd man behöver i en 6
7 annan kommun än hemkommunen är ofta förenat med stora problem för elever som tillhör LSS personkrets och försvårar i många fall studier på annan ort. RFA välkomnar förslaget om att eleverna i särskolan skall få samma antal undervisnings-timmar som eleverna i övriga skolan. Kapitel 8. Gymnasiesärskolan Valfrihet att studera i annan kommun än hemkommunen se ovan, kapitel 7. RFA förstår inte kommitténs inkonsekvens vad gäller vårdnadshavares inflytande över val av skolform. Vi menar att det inte är mindre motiverat på gymnasienivå än på grundskolenivå att elevens vårdnadshavare är de som ytterst avgör i vilken skolform deras barn skall mottas, snarare tvärt om. Enligt annan lagstiftning bör ett barn eller ungdoms åsikter beaktas i allt högre utsträckning desto äldre barnet/ungdomen är. Varför resonera annorlunda på skol-området? Kommitténs förslag om att arbetsplatsförlagt lärande, APL, införs även inom särskolan är positivt men kan vara svårt att förverkliga för andra än elever med lindrig utvecklings-störning. Det krävs mycket stöd och handledning, både till mottagande arbetsplats och till eleven, för att möjliggöra APL. Kapitel 9. Efter skolan RFA anser att Individuell utvecklingsplan, rätt använd, kan bli ett bra redskap för att förbereda eleven inför vuxenblivandet. Kapitel 10. Vuxenutbildning RFA anser att kommitténs föreslag om att rätten till utbildning på grundläggande nivå för vuxna med utvecklingsstörning skall lagfästas är mycket välkommet. Likaså ser vi positivt på resonemangen om att utbildningen för vuxna med utvecklingsstörning kanske inte i så hög utsträckning skall inriktas på att förvärva de kunskaper som ungdomar utan utvecklingsstörning på motsvarande utbildningsnivå har som kunskapsmål. Istället kan det vara viktigt att vidmakthålla eller återta redan förvärvad kunskap eller att utveckla färdigheter som är relaterade till den egna vardagen och som möjliggör ett så självständigt vuxenliv som möjligt. Vi delar kommitténs synpunkt om att regeringen bör uppmärksamma behovet av ekonomiskt stöd för vuxna med utvecklingsstörning för att det skall bli möjligt för dem att studera. Kapitel 11. Kompetens och utbildning RFA välkomnar kommitténs förslag om utbildningsinsatser på alla nivåer. Vissa förslag som kommittén lägger utgör grundförutsättningar för att kunna undervisa elever med utvecklingsstörning, som exempelvis att lärare som undervisar dessa elever bör ha specialpedagogisk kompetens. Utbildning för lärare som skall undervisa elever med autism berörs överhuvudtaget inte, detta trots att den pedagogiska kompetensen är den viktigaste och avgörande faktorn för elevens utveckling. För att även elever med autism i kombination med utvecklingsstörning skall få sin undervisning av personal med den särskilda kompetens som krävs är det viktigt att våra synpunkter beaktas då 6 a kap. 1 tolkas. Enligt våra erfarenheter svarar inte lärarutbildningen alls mot de behov som finns hos elever i behov av särskilt stöd. Lärarutbildningen måste liksom skolledarnas fortbildning ses över. Det behövs särskild spetskompetens som svarar mot olika funktionshinders behov. Kommitténs förslag om att de båda skolformerna skall ha samma rektor är bara önskvärt om rektorerna har en bred specialpedagogisk 7
8 kompetens. Tyvärr ger vår erfarenhet för handen att särskolan ofta förlorar i kompetens om de båda skolformerna har samma rektor. En nödvändig förutsättning för att det skall fungera med samma rektor är att rektorn har en bred specialpedagogisk kompetens och att särskolan ges samma status som grundskolan. Utredningen föreslår att elevassistenter bör erbjudas specialpedagogisk utbildning. RFA menar att en sådan utbildning är nödvändig för att en elevassistent skall klara av sitt arbete. Avslutande kommentarer RFA anser naturligtvis att de elever med utvecklingsstörning som vill gå i och har behållning av grundskolans undervisning och miljö självklart skall få möjlighet till det. Vi tror dock att det krävs mycket ökade resurser och ett annorlunda förhållningssätt än det som råder i dagens grundskola för att de skall få sina behov tillgodosedda. Vi värnar i vårt remissvar om särskolan, som den skolform som idag ger störst utrymme för individuella lösningar för elever med autism i kombination med utvecklingstörning. En skolform där de kan få lärare med spetskompetens om funktionshindret, få den kunskap och den omsorg de behöver, få känna sig jämbördiga, få möjlighet till gemenskap på sina villkor, få känna sig accepterade och respekterade trots sitt svåra funktionshinder. Sammanfattningsvis anser RFA att slutbetänkandet ger en ensidig analys av särskolans kvaliteter och förslag till hur särskolan skall närma sig grundskolan. Vi anser att en strävan mot en inkluderande skola måste avvakta en ordentlig analys av grundskolans kvalitet och direkta konkreta förslag på hur grundskolan skall förändras för att kunna ta emot särskolans elever. Datum som ovan Riksföreningen Autism Eva Nordin Olsson, Ordförande Lena Andersson, Förbundssekreterare Litteraturtips - Autism, medicinska och pedagogiska aspekter, Christoffer Gillberg och Theo Peteers, Cura Nödvändigheten av utbildning för att förebygga våld och övergrepp av människor med autism (kap 9 ur "Code of Good practice on Prevention of Violence against Persons with Autism," Theo Peteers och Rita Jordan, RFA Autism, från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik, Theo Peteers, Liber
Sammanfattning Lättläst version
Sammanfattning Lättläst version För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning Carlbeck-kommittén har utrett utbildningen för personer med utvecklingsstörning. Kommittén skrev ett delbetänkande
Läs merInte en skola för alla Resultat från Riksföreningen Autisms skolenkät
Stockholm 080207 Skolverket Utbildningsdepartementet Inte en skola för alla Resultat från Riksföreningen Autisms skolenkät Under årens lopp har Riksföreningen Autism haft kontakt med anhöriga till barn
Läs merRutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola
Sektorn för Utbildning och Kultur Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola 2017.02.06 Sammanfattande beskrivning av rutiner vid övergång från grundskola till
Läs merAUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDETS SKOLPLATTFORM
AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDETS SKOLPLATTFORM Autism- och Aspergerförbundet arbetar för att skapa bättre villkor för personer med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. BAKGRUND SKOLSITUATIONEN
Läs merSÄRSKOLA. Särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola.
SÄRSKOLA SÄRSKOLA Särskolan är en egen skolform där barn och ungdomar med utvecklingsstörning eller autism tar del av en individuellt anpassad utbildning. Utbildningen ska i så stor utsträckning som möjligt
Läs merCarlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)
1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet
Läs merSanningen om särskolan. Ge upprättelse till alla barn och ungdomar som felaktigt placerats i särskolan
Sanningen om särskolan Ge upprättelse till alla barn och ungdomar som felaktigt placerats i särskolan September 2010 Vårt förslag: Tillsätt en oberoende granskningsgrupp för att granska vilka fel som begicks
Läs merLokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun
Diarienummer: Rutin Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Gäller från: 2012-12-04 Gäller för: Barn- och utbildningsförvaltningen Fastställd av: Expert särskola
Läs merRiksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)
Stockholm 28 augusti 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Riksföreningen
Läs merRättigheter & möjligheter i skolan Vad ska vi prata om idag?
Rättigheter & möjligheter i skolan Vad ska vi prata om idag? Genomgång av enkät Västra Götaland Det svenska skolsystemet Kort diskussion i smågrupper Rättigheter i skolan Avslutande frågestund Vad händer
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan
Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna
Läs merSynpunkter på delbetänkandet För den jag är om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2003:35)
Dnr BG 2003-0372 2003-10-29 Carlbeck-kommittén Regeringsgatan 30-32 103 33 Stockholm Synpunkter på delbetänkandet För den jag är om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2003:35) Inledning Riksförbundet
Läs merDen här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka
Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka barn som har rätt att gå där. Ytterligare information
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling SKOLFS 2001:23 Utkom från trycket den 25 september 2001 ISSN 1102-1950 Allmänna råd om rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan
Läs merMer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:22)
1 D nr 2016 YTTRANDE Stockholm 2016-02-26 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:22) Riksförbundet
Läs merutan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga
REGLEMENTE 1(5) Fastställt av skolnämnden den 20 juni 2012 SKN 50 Reglemente för mottagande till grundsärskola i Håbo kommun Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att
Läs merELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN
ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan
Läs merFunktionsrätt Sverige
Funktionsrätt Sverige Sundbyberg 2017-10-03 Dnr.nr: U2017/02532/GV Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Entreprenad, fjärrundervisning
Läs merRiktlinje för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola
Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinje Utbildningsnämnden 2014-05-08 2016-04-25 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor UN.2016.33 Dokumentinformation Riktlinje för mottagande
Läs merSÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?
Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan
Läs merSÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?
Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan
Läs merRUTINER AVSEENDE MOTTAGANDE I GRUNDSÄRSKOLAN OCH GYMNASIESÄRSKOLAN
Barn- och utbildningsförvaltningen RUTINER AVSEENDE MOTTAGANDE I GRUNDSÄRSKOLAN OCH GYMNASIESÄRSKOLAN - PROCESSBESKRIVNING Följande text är Ekerö kommuns tillämpning av Skolverkets allmänna råd om mottagande
Läs merPedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet
Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet Rutiner Ett barn som på grund av utvecklingsstörning inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål ska, om vårdnadshavare
Läs merAnsvar och uppdrag. Senast uppdaterad
Senast uppdaterad 2016-02-29 Ansvar och uppdrag Grundsärskola och gymnasiesärskolan Grundsärskolan består av nio årskurser. Varje läsår är uppdelat i två terminer, en höst- och en vårtermin. I Sverige
Läs merÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd
ÅTGÄRDSPROGRAM Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd Att arbeta med åtgärdsprogram (Skolverket, 2013) Syftet med åtgärdsprogram Redskap för skolpersonal att stödja
Läs merFramgångsfaktorer för inkludering
Framgångsfaktorer för inkludering Framförhållning Hur planeras mottagandet för en ny elev? Eleven, klassen, föräldrar, pedagoger. Hur förbereds klassen på den nya klasskamraten? Vilken information skall
Läs merRutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola
Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Enligt Skolverkets allmänna råd 2013 Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola ELEVHÄLSAN Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola
Läs merRutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum
Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad november 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------
Läs merRESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar
RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:
Läs merRiktlinjer för mottagande i särskola
Riktlinjer för mottagande i särskola Särskolan är en egen skolform. Särskolan omfattar grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola.
Läs merSärskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult
Särskilt stöd Ann Orrsten JP Konsult 1 Särskilt stöd Reglering Arbetet med särskilt stöd Åtgärder IUP Egenvård och sjukvård 2 Reglering 3 Var regleras särskilt stöd? Skollagen Läroplanerna Skolformsförordningarna
Läs merRutin inför mottagande i grundsärskolan
BARN & SKOLA Rutin inför mottagande i grundsärskolan 1 Inledning Till grund för denna rutin ligger Skolverkets allmänna råd: Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan,(skolfs 2013:20), samt Skollagen
Läs merAnsvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.
Senast uppdaterad 2016-02-29 Ansvar och uppdrag Elevhälsan Elevhälsan är en del av skolans lärandeuppdrag och en resurs för hälsofrämjande skolutveckling, så här står det i dokumentet:. Skolans uppdrag
Läs merRemiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6)
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-06 GSN-2013/93.619 1 (6) HANDLÄGGARE Ann-Britt Steen Hodin Tel. 08-53536082 Ann-Britt.Steen-Hodin@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss - Utbildning för nyanlända
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Dnr 43-2016:10802 Leksands kommun för gymnasiesärskola efter tillsyn i Leksands kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (6) Skolinspektionens beslut Föreläggande
Läs merBildningsförvaltningen Bildningskontoret
Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Dokumentägare: CRE Fastställd 2014-04-04 Reviderad: 2016-01-14 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan i Åstorps kommun Inledning
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merLäsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti
Promemoria 2017-08-16 Utbildningsdepartementet Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti För att alla elever ska få det stöd de behöver för att lära sig läsa, skriva och räkna föreslår regeringen att en åtgärdsgaranti
Läs merDen nya skollagen. Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25)
Den nya skollagen Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25) Nuvarande skollag är r påp olika sätt s föråldrad: f Tillkom i ett gammalt system där staten var huvudman Ändrad vid
Läs merFrågor inför Regeringens funktionshindersdelegation
Sundbyberg och 2019-05-14 Sr Anna Ekström Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg stefan.akerberg@funktionratt.se Frågor inför Regeringens funktionshindersdelegation 2019-06-04 Fråga 1 Inkluderande utbildning
Läs merMANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum
MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge
Läs merLika Unikas skolplattform
Lika Unikas skolplattform Fastställd vid Lika Unikas styrelse 23 november 2016. 1. Lika Unikas vision Vi ska ha en skola med höga ambitioner där målet är största möjliga akademiska och sociala utveckling
Läs merRegelbunden tillsyn i Tallidsskolan
Regelbunden tillsyn i Botkyrka kommun Tallidsskolan Dnr 43-SV2008:214 Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Förskoleklass, årskurs 1-6 Särskola årskurs 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten
Läs merElevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd
Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever
Läs merResursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar
Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden
Läs merHandlingsplan för hantering av elevers frånvaro
Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett
Läs merRegeringens skrivelse 2005/06:151
Regeringens skrivelse 2005/06:151 Kvalitet och samverkan om utbildning för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Skr. 2005/06:151 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Harpsund den
Läs merVår referens: Sundbyberg Stefan Eklund Åkerberg Dnr. 2014:
Vår referens: Sundbyberg 2014-05-12 Stefan Eklund Åkerberg Dnr. 2014: 000371 Skolverket 106 20 Stockholm Yttrande över Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med extra anpassningar, särskilt
Läs merKvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11
Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola
Läs merSärskolan i Malmö. Information till dig som har barn i särskolan
Särskolan i Malmö Information till dig som har barn i särskolan Skollagen På skolverkets webbplats, www.skolverket.se och på Sveriges riksdags webbplats www.riksdagen.se kan du läsa om skollagen. Särskolan
Läs merElevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete
Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna
Läs merSKOLVÄSENDETS ÖVERKLAGANDENÄMND YTTRANDE Å Sida 1 (5) Dnr :53
SKOLVÄSENDETS ÖVERKLAGANDENÄMND YTTRANDE Å 2017-04-12 Sida 1 (5) Dnr 01-2017:53 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm u.remissvar@regeringskansliet.se U2017/00057/S Yttrande över betänkandet Saknad!
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merStöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever
2016 Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever Louise Helgesson Piteå Kommun 2016-09-08 Inledning att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna I skollagens första kapitel, fjärde paragrafen
Läs merLidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter
Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter SKOLOMRÅDETS SÄRSKILDA pedagogiska verksamheter består av Särskolan, Ledviks
Läs merKvalitetsprogram för elevhälsoarbetet
Bilaga 1 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet Utgångspunkter, mål och uppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla
Läs merRutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun
2016-12-01 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun Inledning För att en elev skall kunna tas emot i särskolan måste bedömningen ha gjorts att eleven tillhör grundsärskolans
Läs merPM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin
Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever
Läs merBildningsförvaltningen Bildningskontoret
Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Dokumentägare: CRE Fastställd 2014-04-04 Reviderad: 2016-01-14 Pedagogisk utredning grundskolan Inledning Denna information vänder sig till de lärare och annan
Läs merMÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp
MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN 2017-2018 Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp 2017-06-02 VISION Vi har Värmlands bästa skola i Hagfors kommun, när vi tidigt ser, hör och
Läs merStödinsatser i skolan
Stödinsatser i skolan Kompetensutveckling inom specialpedagogik Regeringen: Fler lärare än speciallärare och specialpedagoger får ökade kunskaper om specialpedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:564 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Fornbackaskolan belägen i Södertälje kommun 2 (11) Tillsyn i Fornbackaskolan har genomfört tillsyn av Södertälje kommun
Läs merTid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)
D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)
Läs merYttrande över Skolverkets förslag till allmänna råd med kommentarer om betyg och betygssättning
REMISSVAR 1(5) 155/18 Skolverket registrator@skolverket.se Yttrande över Skolverkets förslag till allmänna råd med kommentarer om betyg och betygssättning Lärarnas Riksförbund har givits möjlighet att
Läs merSida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde
1(8) 2(8) Elevhälsoplan 2018/2019 Elevhälsans uppdrag enligt Skollagen kap 2 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
Läs merRutiner och riktlinjer Grundsärskola
Rutiner och riktlinjer Grundsärskola Dokumenttyp Rutiner och riktlinjer Fastställd Reviderad 2015-03-09 17 2016-04-11 9 av utbildningsnämnden Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800) Utfärdad den 31 maj 2018 Publicerad den 21 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) 2 dels att 3
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (U 2013:02) Dir.
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (U 2013:02) Dir. 2016:6 Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016 Utvidgning
Läs merUtbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6)
Skolinspekti lönen Utbildningsdepartementet 2013-05-20 103 33 Stockholm 1(6) Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) Sammanfattning Skolinspektionen anser sammanfattningsvis
Läs merPå goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik
Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2016-10-19 Handläggare Annika Risel Telefon: 08-50833607 Till Utbildningsnämnden 2016-11-24 På goda grunder - en åtgärdsgaranti
Läs merVästbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå
Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Inledning Dessa riktlinjer är en bilaga till Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och
Läs merSamordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46)
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2016-11-18 Utbildningssektionen Åsa Ernestam Utbildningsdepartementet 10333 STOCKHOLM Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med
Läs merArbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.
Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. september 2016 Styrdokument Denna handlingsplan har sin utgångspunkt i vad som sägs om extra anpassningar samt åtgärdsprogram
Läs merRemissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)
2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning
Läs merRutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan
Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan 120419 Dessa rutiner kommer att revideras när nya riktlinjer för mottagande till grundsärskolan kommer (planerat till hösten 2012). 2012-04-19
Läs merAlfaskolans årliga likabehandlingsplan för Fritidshem och F-6
Alfaskolans årliga likabehandlingsplan för Fritidshem och F-6 Resultat av läsåret 2017 2018 och åtgärder och mål inför läsåret 2018-2019 Från 2009-0101 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan
Läs merVilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?
2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till
Läs merSocial bedömning inför mottagande till särskola
Följebrev Datum 2019-05-20 Social bedömning inför mottagande till särskola Ett beslut om mottagande ska förgås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd
Läs merSärskolan är till för ditt barn
STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-10-07 Allt textmaterial är hämtat från Skolverkets stödmaterial Grundsärskolan är till för ditt barn Dokumentet är kompletterat med bilder från Stenungsunds kommuns grundsärskola.
Läs merSÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den?
Särskolan hur fungerar den? 1 SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Förskola I förskoleåldern deltar barnen i ordinarie förskoleverksamhet. Förskoleklass För barn i förskoleklass
Läs merHar stadens grundskolerektorer tillräcklig kompetens om barn med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF)?
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-05-18 Handläggare: Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 33 010 Till Utbildningsnämnden 2011-06-16 Har stadens grundskolerektorer tillräcklig
Läs merSKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner
SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och
Läs merZarah Melander,
Zarah Melander, 2017-11-12 Vad ska vi prata om idag? Genomgång av skolan idag Diskussion i smågrupper På gång inom skolområdet Avslutande frågestund Skolan idag efter nya skollagen 2011 Den viktiga utgångspunkten
Läs merRemissvar Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning
u.remissvar@utbildningsdepartementet.se Stockholm 2017-09-26 U2017/02532/GV Remissvar Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning (SOU 2017:44) Utredaren har haft i uppgift att komma med förslag
Läs merElevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015
1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör
Läs merSammanfattning Lättläst version
Sammanfattning Lättläst version Den framtida gymnasiesärskolan en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning Gymnasiesärskoleutredningen har utrett gymnasieutbildningen för ungdomar med
Läs merYttrande över remiss gällande En andra och en annan chans ett komvux i tiden, SOU 2018:71, U2018/03652/GV
2018-12-10 1 STY-2018/330 Ola Hendar 010-473 53 81 Fredrik Malmberg 010-473 50 00 Till Utbildningsdepartementet Yttrande över remiss gällande En andra och en annan chans ett komvux i tiden, SOU 2018:71,
Läs merElevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan
Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan Uppdaterad 2016-04-04 Elevhälsan Sida 1 Innehåll Inledning 3 Elevhälsoarbete 4 Elevhälsoteam (EHT) 5 Elevhälsoteam (EHT) syfte och organisation...
Läs merHandläggning och utredning inför beslut om mottagande i särskolan
Handläggning och utredning inför beslut om mottagande i särskolan Barns rätt till utbildning Barn i allmänhet ska tas emot i grundskolan Barn som inte når upp till grundskolans kunskapskrav för att de
Läs merAttentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter
Stockholm den 26 juni 2017 Till Utbildningsdepartementet 103 30 Stockholm Diarienummer: U2017/01365/UH Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter
Läs merKvalitet och samverkan - om utbildning för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning
Utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU23 Kvalitet och samverkan - om utbildning för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens
Läs merPLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7
Elevhälsa Plan för elevhälsa 2018 S i d a 1 7 Elevhälsan Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet får sitt uppdrag från läroplanen för grundskolan (lgr 11), skollagen (2010), skolförordningen (2011:185)
Läs merVästbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå
Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Innehåll Bakgrund...3 Inledning...4 Skollagen 2010:800...5 Ärendegång...8 Vad innebär en allsidig elevutredning?...9 Remiss till specialistnivå...12
Läs merÖvergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun
Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer
Läs merEXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram
EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån
Läs merBeslut för grundsärskola
Beslut Dnr 43-2015:9278 Marks kommun markskommun@mark.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Lyckeskolans grundsärskola i Marks kommun Beslut 2 (14) Tillsyn i Lyckeskolans grundsärskola har genomfört
Läs merElevers rätt till kunskap och särskilt stöd
Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå
Läs merAttentions Skolplattform
Attentions Skolplattform INNEHÅLL En skola för alla hur når vi dit?...5 1. Kunskap, kompetens och bemötande...7 2. Tillgänglighet och anpassningar...7 3. Samverkan...9 4. Inkludering, delaktighet och inflytande...9
Läs merKommittédirektiv. Bättre möjligheter för elever i de obligatoriska skolformerna att nå de kunskapskrav som minst ska nås. Dir.
Kommittédirektiv Bättre möjligheter för elever i de obligatoriska skolformerna att nå de kunskapskrav som minst ska nås Dir. 2017:88 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juli 2017 Sammanfattning En särskild
Läs merDagens program. Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift
Dagens program Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift Inkludering Den nya skollagen och LGR 11 -Ny syn på elever i behov av särskilt
Läs mer