Riksföreningen Autisms synpunkter på Carlbeckkommitténs slutbetänkande För oss tillsammans. Om utbildning och utvecklingsstörning.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riksföreningen Autisms synpunkter på Carlbeckkommitténs slutbetänkande För oss tillsammans. Om utbildning och utvecklingsstörning."

Transkript

1 Stockholm 15 mars 2005 Utbildningsdepartementet Stockholm Riksföreningen Autisms synpunkter på Carlbeckkommitténs slutbetänkande För oss tillsammans. Om utbildning och utvecklingsstörning. (SOU 2004:98) Riksföreningen Autism, RFA, överlämnar härmed sitt yttrande över rubricerade betänkande. RFA lämnar synpunkter på de avsnitt som vi bedömer är av störst intresse för elever med autism eller autismliknande tillstånd. Vårt yttrande följer samma kapitelindelning som betänkandet. När vi i det följande använder oss av begreppet autism avses både autism och autismliknande tillstånd. Med skolan avser vi både grundskolan och gymnasieskolan liksom vi med särskolan menar både grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Övergripande synpunkter Carlbeckkommittén tillsattes 2001 för att se över den framtida utbildningen för elever med utvecklingsstörning. Direktivet för kommittén angav att två parallella alternativ skulle utredas, nämligen att särskolan och särvux kvarstår alternativt upphör som skolform. I och med tilläggsdirektivet som kom 2003 ändrades uppdraget. Bakgrunden till ändringen var de massiva påtryckningar som framfördes från framför allt föräldrar till barn i särskolan. Utgångspunkten för kommittén blev nu att särskolan skulle kvarstå som egen skolform och att man främst skulle arbeta med den del i uppdraget som syftade till att förbättra kvaliteten i utbildningen för elever med utvecklingsstörning. Häri låg bland annat att ta ställning till innehållet i utbildningen och vilken utbildning och kompetensutveckling personalen bör ha. RFA anser att kommittén, trots att tilläggsdirektiven var mycket tydliga, lägger förslag som bara kan tolkas som ett ställningstagande i linje med ursprungsdirektivet, nämligen att på sikt avveckla särskolan. RFA anser att de kvalitetshöjande förslagen som kommittén lagt är mycket få och för elever med autism skulle förslagen i vissa avseenden kunna leda till allvarliga försämringar. Trots att elever med autism i kombination med utvecklingsstörning är en stor grupp i särskolan berörs inte utbildningssituationen för denna grupp. RFA kräver att begreppet autism och autismliknande kvarstår i skollagen (1 kap, 16 ). Kommittén förefaller ha uppfattningen att personer med autism i kombination med utvecklingsstörning har samma behov som personer med endast utvecklingsstörning. Så är inte fallet. Utvecklingsstörning är inte ett samlingsbegrepp för kognitiva funktionshinder. Döva elever har rätt att gå i en särskild skola eftersom de saknar hörsel. Det är självklart att elever med synnedsättning har rätt till särskilda hjälpmedel och ingen skulle neka ett rörelse-hindrat barn en rullstol. Elever med autism tänker annorlunda och bör därför få sådant specialiserat stöd i utbildningen att det svarar mot de kognitiva svårigheterna eleven har. En autismvänlig miljö, det vill säga lärare och skolpersonal med spets-kompetens om såväl autism som utvecklingsstörning, liten undervisningsgrupp och anpassad miljö, är nödvändig för att inlärning skall vara möjlig. (Se litteraturtips på sista sidan) 1

2 RFA anser vidare att kommittén i sina förslag i mycket hög grad sviker och bortser från de elever som tidigare tillhörde träningsskolan, d v s elever med svår utvecklingsstörning ofta i kombinationer med andra funktionshinder, till förmån för elever med lindrig utvecklingsstörning. RFA vänder sig mot att kommittén på ett kränkande och nedvärderande sätt benämner de elever som på grund av sitt svåra funktionshinder kräver en särskild undervisningsform för exkluderade. Kapitel 2. Värderingar och attityder RFA instämmer i Carlbeckkommitténs synpunkter avseende vikten av att skolan går i bräschen vad gäller att förmedla att alla människors har samma värde, vikten av att visa solidaritet med svaga och utsatta etc. och tycker att det är positivt att alla elevers rätt till en likvärdig utbildning lyfts fram. Dock innebär inte rättvisa alltid att alla får samma sak. Rättvisa är istället att var och en får det den behöver. En del behöver mycket mer för att få detsamma. Kapitel 3. Särskolan som egen skolform RFA tycker att kommitténs förslag om att dagens särskola skall delas upp i grundsärskola och gymnasiesärskola är positivt eftersom det överensstämmer med den övriga skolan. I slutbetänkandet tar kommittén ställning för en skola som skall arbeta för en ökad inkludering av elever med utvecklingsstörning. En ökad inkludering skall bl a uppnås genom ökad samverkan mellan de två skolformerna. Kommittén menar att samverkan i sig bör kunna leda till en kvalitetshöjning för eleverna i särskolan. Detta är ett av få förslag som kommittén lägger angående hur högre kvalitet på utbildningen i särskolan kan uppnås. Kommittén beskriver inkludering mer som ett medel än som ett samhälleligt mål. Enligt vårt förmenande är målet att nå attitydförändringar och ökad tolerans för det som är annorlunda. I betänkandet beskrivs visserligen att det finns elever med specifika, individuella behov. Dessa elever framhålls dock som undantag. Särlösningar beskrivs genomgående som något negativt. Man är exkluderad, avskiljd, utesluten och så vidare. RFA upplever detta som kränkande och nedvärderande. Det förmedlar, till såväl föräldrar som elever, budskapet att de som har stora svårigheter och annorlunda behov är fel och misslyckande. Kommittén konstaterar att "värderingar och attityder styr handlandet", men verkar omedveten om att bakom målet att alla elever skall undervisas tillsammans döljer sig en värdering om att det är negativt att inte ha samma möjligheter och behov som alla andra. En värdering som förhoppningsvis grundas på okunskap. RFA ser inte en skola för alla som ett mål i sig. Frågan om var eleven skall undervisas är inte relevant. I stället bör man fråga sig vilket stöd en elev behöver för att kunna utvecklas optimalt. RFA vill se en skola där varje elev känner sig sedd, respekterad och accepterad för den han eller hon är, en skola där varje elev med ett funktionshinder får en undervisning som bygger på kunskap om funktionshindret och är anpassad till varje elevs individuella behov. RFA anser att det i ett inkluderande samhälle måste finnas positiva särlösningar, som exempelvis särskolan, för de elever som bäst får sina behov tillgodosedda där. Kapitel 4. Rätten till grundsärskola och gymnasiesärskola Elever med autism RFA delar inte kommitténs förslag om att strävan bör vara att alla elever skall undervisas tillsammans. Autism innebär bland annat att man har en kvalitativt nedsatt social förmåga. Detta medför att det kan vara mycket stressande att 2

3 befinna sig i en stor grupp. Många elever med autism har dessutom perceptionsstörningar som gör att exempelvis mycket ljud i klassrummet tar all den energi som de behöver lägga på själva inlärningen. En del elever avskärmar sig helt i miljöer med mycket intryck. Det finns därför inget som säger att det är positivt och utvecklande med den form av social träning som utredningen föreslår för elever med autism i kombination med utvecklingsstörning. Social träning, eller snarare socialt lärande vid autism, är långt mer komplext än så och kräver helt andra metoder. Metoder som måste utgå från aktuell kunskap om autism. Då räcker det inte med allmän specialpedagogisk kompetens utan det krävs en specialpedagogisk spetskompetens om autism. Mot bakgrund av att kommittén föreslår att begreppet autism och autismliknande tillstånd lyfts ur skollagen anser RFA det befogat att påpeka att personer med autism i kombination med utvecklingsstörning inte har samma behov som personer med endast utvecklingsstörning. Om en person har både autism och utvecklingsstörning är utvecklingsstörningen att betrakta som ett tilläggshandikapp, inte tvärt om. Alla elever med autism behöver en specialpedagogik med spetskompetens inom autismområdet. Generellt kan sägas att autism ställer större krav på anpassning av en inlärningssituation än vad en utvecklingsstörning gör. Det är alltså nödvändigt att begreppet autism kvarstår i lagstiftningen. Elever med autism i kombination med utvecklingsstörning är en grupp elever med mycket specifika behov, som i många viktiga avseenden skiljer sig från behoven hos elever med endast utvecklingsstörning. RFA är oroade över en grundsyn som ondgör sig över ett diagnostiskt tänkande och som menar att det leder tillbaka till kategorisering, determinism och stora institutioner. Inget kan vara mer fel. Ett modernt diagnostiskt tänkande leder till ökad kunskap och förståelse för olika funktionshinder och därmed till större möjligheter till adekvat stöd och på sikt mindre handikappande konsekvenser av funktionshindret och ökad delaktighet i samhället. För många personer med autism är specialpedagogik utifrån aktuell kunskap om autism avgörande för att de skall kunna leva ett rikt och meningsfullt liv. Att autism och autismliknande tillstånd nämns specifikt som en av LSS personkretsar har starkt bidragit till en förbättrad utveckling av kunskap och anpassade stödinsatser. Vi menar därför att det är ologiskt att plocka bort begreppet autism. Det vore naturligt att begreppen i lagstiftning som rör funktionshinder i skolan är de samma som i LSS. Många elever med autism är normalbegåvade och har goda möjligheter att nå grundskolans kunskapsmål. RFA anser att dessa elever självklart skall erbjudas en individuellt anpassad undervisning inom grundskolan. Men detta är bara möjligt under förutsättning att grundskolans ledning och pedagoger besitter specialkunskap om autism så att de kan anpassa miljön, undervisning och bemötande till dessa elevers behov. Alltså kräver en rejäl kompetenshöjning om autism inom grundskolan. I dag börjar många elever med autism och normalbegåvning inkluderade i grundskolan, men blir på grund av sitt funktionshinder exkluderade av såväl skolledning, lärare som klasskamrater. För att få sina behov tillgodosedda hänvisas de då till särskolan trots att de inte har en utvecklingsstörning. Kommittén nämner inte hur dessa elevers skolsituation skall lösas i framtiden. Andra elever har autism i kombination med utvecklingsstörning. Dessa elever får i dag i allmänhet sina behov tillgodosedda inom särskolan, men många gånger saknas även där spetskompens om autism. Det är dock, enligt vår erfarenhet betydligt bättre försörjt med kunskap om autism inom särskolan än i grundskolan. 3

4 RFA anser att det är anmärkningsvärt att kommittén inte berör den speciella situationen för elever med autism inom särskolan. RFA föreslår utifrån ovanstående följande lydelse av 1 kap. 16 : " Det som i lagen sägs om barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning gäller även dem som fått ett betydande och begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom samt personer med autism eller autismliknande tillstånd i kombination med utvecklingsstörning." Vi har framfört samma förslag i vårt remissvar på skollagskommitténs betänkande SOU 2002:121. Utredningsförfarande och mottagande i särskola RFA välkomnar kommitténs förslag om en skärpning av bestämmelserna om utredning inför beslut om mottagande i särskola. Det är viktigt att det i skollagen framgår att en utredning om särskola skall vara allsidig och omfatta en pedagogisk, social, psykologisk och en medicinsk bedömning. Det är även positivt att kommittén trycker på att utredningen skall utföras av personal med adekvat kompetens. Likaså instämmer vi med kommittén i att dessa utredningar kan användas för att fastställa vilket behov av särskilt stöd eleven har och att resultatet också kan användas som underlag för en utvecklingsplan och/eller åtgärdsprogram. RFA ställer sig tveksam till förslaget att utredningen kontinuerligt skall omprövas. Har utredningen om en eventuell utvecklingsstörning genomförts på ett adekvat sätt finns ingen orsak att regelmässigt ompröva den. Utvecklingsstörning är ett livslångt funktionshinder och inget eleven växer ifrån. En regelmässig omprövning skulle skapa stor otrygghet hos både den utredningen berör och dennes vårdnadshavare. Däremot skall naturligtvis kontinuerliga utvärderingar och uppföljningar av de mål som är satta i den individuella utvecklingsplanen göras. Vid behov kan det bli aktuellt med kompletterande eller förnyad utredning. RFA välkomnar förslaget att vårdnadshavarens rätt till insyn i utredningsprocessen skrivs in i skollagen. Ett erbjudande om mottagande i särskola är en fråga med många implikationer både för eleven och dennes vårdnadshavare. Detta kan vara första gången man sätter ett namn på elevens svårigheter. Att dessa beror på ett så allvarligt och omfattande funktionshinder som en utvecklingsstörning kan vara svårt att ta till sig. Det är därför viktigt att både den berörde själv och hans/hennes vårdnadshavare får god information av vad funktionshindret innebär, nu och i framtiden. I vissa kommuner remitteras därför alltid elever som bedöms ha en utvecklingsstörning till Barn- och ungdomshabiliteringen. Vi menar att så alltid borde ske då det är viktigt för både vårdnadshavaren och eleven att få såväl information om funktionshindrets innebörd och konsekvenser som vilka stödinsatser samhället kan erbjuda. Kommittén nämner också att familjen i vissa kommuner erbjuds en kontaktperson under utredningens gång. RFA anser att familjen alltid skall erbjudas en kontaktperson vid utredning om huruvida en elev har en utvecklingsstörning eller inte. RFA vill tillägga att det är viktigt att utredningen grundas på noggranna observationer av såväl elevens starka som svaga sidor och förmåga till socialt samspel. Den som beslutar om mottagande i särskola måste ha rätt kompetens och erfarenhet för att kunna bedöma tillförlitligheten i utredningen. Detta gäller inte minst utredningar om elever med autism, eftersom deras begåvningsnivå kan vara extremt ojämn och därför svår att mäta. Det är viktigt att de personer som gör utredningen även har kunskap om autism och inte endast om utvecklingsstörning. Det är likaså av största vikt att rektor, som 4

5 beslutar om mottagande i särskolan, också har kunskaper om och förstår vad funktionshindret autism innebär. Det är av stor betydelse att det är ett fåtal personer inom en kommun som fattar beslut om erbjudande om särskola. Skall detta ansvar ligga på alla grundskolerektorer kommer varje rektor att få så få ärenden att de omöjligt kan bygga upp den erfarenhet och kompetens som krävs. Föräldrainflytande över val av skolform RFA ser positivt på att kommittén föreslår att försöksverksamheten med ett ökat inflytande för vårdnadshavarna upphör och att det istället införs en rätt till val av skolform i skollagen. Kommittén konstaterar dock, vilket står i överensstämmelse med våra erfarenheter, att det saknas erforderlig kompetens, kunskap och erfarenhet för att barn i behov av särskilt stöd skall kunna garanteras en god skolgång i grund- och gymnasieskolan. Om inte en elev kan räkna med det stöd han eller hon behöver finns det inte i praktiken någon möjlighet att välja mellan grundskola och särskola. RFA anser därför att bestämmelsen om valfrihet, utan en massiv resurstillskjutning, blir en ren pappersprodukt utan innehåll. Kapitel 5. Kvalitet i utbildningen RFA anser, som tidigare påpekats, att kommittén trots att tilläggsdirektiven var tydliga beträffande att särskolan skall kvarstå som egen skolform lägger förslag som innebär att särskolan på sikt bör avskaffas. I slutbetänkandet tar kommittén ställning för en skola som skall arbeta för en ökad inkludering av elever med utvecklingsstörning. Detta skall uppnås genom ökad samverkan mellan de två skolformerna, särskolan och grundskolan. Kommittén menar att samverkan bör leda till en kvalitetshöjning för både särskolan och vuxenutbildningen. Som vi tidigare konstaterat kan ökad samverkan i den form den diskuterats i utredningen inte leda till någon kvalitetshöjning för elever med autism utan snarare få en motsatt effekt. RFA anser därför att kommittén trots sitt uppdrag inte lämnat några förslag som leder till verkligt kvalitetshöjande insatser. Ideologin om en skola för alla har varit ett av de centrala politiska målen för svensk skola sedan 1960-talet, då normalisering och integrering fördes upp på agendan. Det är lovvärt att alla skall ha samma rättigheter och få undervisas tillsammans. Tyvärr är det okunnigt och bortser ifrån att olika elever har olika förutsättningar, möjligheter och behov. I slutbetänkandet diskuteras samverkan och inkludering som om samtliga elever i särskolan skulle ha lindrig utvecklingsstörning. Så är naturligtvis inte fallet. I särskolan finns också en ganska stor grupp elever med svår utvecklingsstörning, elever med autism i kombination med utvecklingsstörning, elever med omfattande flerfunktionshinder, elever med hörsel- och synnedsättning samt andra funktionshinder. RFA anser att det är stor brist att slutbetänkandet inte rymmer några hänvisningar till fungerande modeller för inkludering eller aktuell forskning som styrker kommitténs slutsatser om att en ökad inkludering skulle leda till en bättre skolsituation och ökad kvalitet på utbildningen för elever med utvecklingsstörning. RFA upplever också att slutbetänkandet är mycket färgat av kommitténs ställningstagande för en ökad inkludering och bara för fram synpunkter från de föräldrar och de elever med lindrig utvecklingsstörning som föredrar en mer inkluderande skola. Forskning som inte överensstämmer med kommitténs syn utelämnas och föräldrar till barn med mycket svåra kognitiva funktionshinder får inte komma till tals. Inte heller nämns de protester från föräldrar och elever i 5

6 särskolan, som inför hotet om särskolans avveckling, mycket aktivt bidrog till att utbildningsministern ändrade utredningens uppdrag. Över huvud taget har kommittén givit ytterst lite utrymme för positiva röster om särskolan. En del av kommitténs uppdrag bestod i att se över hur utbildningen bör utformas exempelvis i fråga om mål. RFA måste tyvärr konstatera att de konkreta förslagen lyser med sin frånvaro. Det förefaller som om kommittén ser den övriga skolans kunskapsmål som önskvärda även för särskolans elever, men satta på en lägre nivå. Särskolans elever är inte nödvändigtvis främst betjänta av de traditionella kunskapsmålen. I många fall kan det vara viktigare för dessa elever att lära sig att hantera sin vardag och de situationer som uppstår i det dagliga livet. RFA välkomnar att utredningen lyfter fram betydelsen av begåvningshjälpmedel. Det är mycket angeläget att skolpersonal utbildas i att använda begåvningshjälpmedel och får större kunskaper om varför dessa är så viktiga. Vi instämmer i utredningens konstaterande, att gränsdragningen mellan personliga och pedagogiska hjälpmedel är svår. Här saknar vi att kommittén inte lämnar några förslag avseende hur den problematiken kan lösas. RFA är mycket kritiska till att det bara är den ena skolformen, särskolan, som har granskats i fråga om kvalitet. Om man har som mål att närma de båda skolformerna till varandra så borde bådas kvalitet granskas. Men kommittén tar för givet att det är särskolan som skall närma sig och lära sig av den "vanliga" skolan. Kapitel 6. Individuell utvecklingsplan I princip ser RFA positivt på kommitténs förslag om att det skall upprättas individuella utvecklingsplaner för alla elever i särskolan. Det är också välkommet att Individuell utvecklingsplan, IUP, föreslås få samma juridiska status som åtgärdsprogram. Även förslaget om att IUP skall länkas till eventuellt åtgärdsprogram och/eller individuell plan enligt LSS är bra. Vi befarar dock att det kan komma att uppstå förvirring om skillnaderna mellan åtgärds-program och IUP. Likheterna är flera och skillnaderna är inte glasklara. Det är positivt att Skolverket får i uppdrag att utarbeta allmänna råd och riktlinjer för IUP. I uppdraget bör enligt vår uppfattning också ingå att göra en tydlig beskrivning av respektive dokuments användningsområde. Skolverket bör trycka på skillnaderna i dokumenten och de olika användningsområdena. Det är också nödvändigt med utbildningsinsatser för all berörd skolpersonal för att IUP skall bli ett fungerande redskap och för att inte de båda dokumenten skall spela ut varandra. Kapitel 7. Grundsärskolan RFA anser att det är positivt att elever med utvecklingsstörning skall ha möjlighet att läsa ämnen enligt grundskolans kursplaner, men har också uppfattningen att det skulle vara till stor nytta för många elever i den övriga skolan om de kunde läsa ämnen enligt grundsärskolan kursplan, särskilt med tanke på att så många elever i grundskolan idag befinner sig i en gråzon mellan grundskola och särskola. Det samma gäller gymnasieskolans elever. RFA anser att den valfrihet för eleven att välja en skola i en annan kommun (6 kap. 6 ) som kommittén föreslår är positiv. Men för att detta skall bli möjligt inte bara i teorin utan även i praktiken behövs ändringar på flera områden. Enligt nuvarande bestämmelser i skollagen (6 kap. 6 3 st, som motsvarar 6 kap. 11 i kommitténs förslag) har eleven bara rätt till skolskjuts till och från den skola som han/hon blir anvisad av kommunen. Även att ordna boende och det stöd man behöver i en 6

7 annan kommun än hemkommunen är ofta förenat med stora problem för elever som tillhör LSS personkrets och försvårar i många fall studier på annan ort. RFA välkomnar förslaget om att eleverna i särskolan skall få samma antal undervisnings-timmar som eleverna i övriga skolan. Kapitel 8. Gymnasiesärskolan Valfrihet att studera i annan kommun än hemkommunen se ovan, kapitel 7. RFA förstår inte kommitténs inkonsekvens vad gäller vårdnadshavares inflytande över val av skolform. Vi menar att det inte är mindre motiverat på gymnasienivå än på grundskolenivå att elevens vårdnadshavare är de som ytterst avgör i vilken skolform deras barn skall mottas, snarare tvärt om. Enligt annan lagstiftning bör ett barn eller ungdoms åsikter beaktas i allt högre utsträckning desto äldre barnet/ungdomen är. Varför resonera annorlunda på skol-området? Kommitténs förslag om att arbetsplatsförlagt lärande, APL, införs även inom särskolan är positivt men kan vara svårt att förverkliga för andra än elever med lindrig utvecklings-störning. Det krävs mycket stöd och handledning, både till mottagande arbetsplats och till eleven, för att möjliggöra APL. Kapitel 9. Efter skolan RFA anser att Individuell utvecklingsplan, rätt använd, kan bli ett bra redskap för att förbereda eleven inför vuxenblivandet. Kapitel 10. Vuxenutbildning RFA anser att kommitténs föreslag om att rätten till utbildning på grundläggande nivå för vuxna med utvecklingsstörning skall lagfästas är mycket välkommet. Likaså ser vi positivt på resonemangen om att utbildningen för vuxna med utvecklingsstörning kanske inte i så hög utsträckning skall inriktas på att förvärva de kunskaper som ungdomar utan utvecklingsstörning på motsvarande utbildningsnivå har som kunskapsmål. Istället kan det vara viktigt att vidmakthålla eller återta redan förvärvad kunskap eller att utveckla färdigheter som är relaterade till den egna vardagen och som möjliggör ett så självständigt vuxenliv som möjligt. Vi delar kommitténs synpunkt om att regeringen bör uppmärksamma behovet av ekonomiskt stöd för vuxna med utvecklingsstörning för att det skall bli möjligt för dem att studera. Kapitel 11. Kompetens och utbildning RFA välkomnar kommitténs förslag om utbildningsinsatser på alla nivåer. Vissa förslag som kommittén lägger utgör grundförutsättningar för att kunna undervisa elever med utvecklingsstörning, som exempelvis att lärare som undervisar dessa elever bör ha specialpedagogisk kompetens. Utbildning för lärare som skall undervisa elever med autism berörs överhuvudtaget inte, detta trots att den pedagogiska kompetensen är den viktigaste och avgörande faktorn för elevens utveckling. För att även elever med autism i kombination med utvecklingsstörning skall få sin undervisning av personal med den särskilda kompetens som krävs är det viktigt att våra synpunkter beaktas då 6 a kap. 1 tolkas. Enligt våra erfarenheter svarar inte lärarutbildningen alls mot de behov som finns hos elever i behov av särskilt stöd. Lärarutbildningen måste liksom skolledarnas fortbildning ses över. Det behövs särskild spetskompetens som svarar mot olika funktionshinders behov. Kommitténs förslag om att de båda skolformerna skall ha samma rektor är bara önskvärt om rektorerna har en bred specialpedagogisk 7

8 kompetens. Tyvärr ger vår erfarenhet för handen att särskolan ofta förlorar i kompetens om de båda skolformerna har samma rektor. En nödvändig förutsättning för att det skall fungera med samma rektor är att rektorn har en bred specialpedagogisk kompetens och att särskolan ges samma status som grundskolan. Utredningen föreslår att elevassistenter bör erbjudas specialpedagogisk utbildning. RFA menar att en sådan utbildning är nödvändig för att en elevassistent skall klara av sitt arbete. Avslutande kommentarer RFA anser naturligtvis att de elever med utvecklingsstörning som vill gå i och har behållning av grundskolans undervisning och miljö självklart skall få möjlighet till det. Vi tror dock att det krävs mycket ökade resurser och ett annorlunda förhållningssätt än det som råder i dagens grundskola för att de skall få sina behov tillgodosedda. Vi värnar i vårt remissvar om särskolan, som den skolform som idag ger störst utrymme för individuella lösningar för elever med autism i kombination med utvecklingstörning. En skolform där de kan få lärare med spetskompetens om funktionshindret, få den kunskap och den omsorg de behöver, få känna sig jämbördiga, få möjlighet till gemenskap på sina villkor, få känna sig accepterade och respekterade trots sitt svåra funktionshinder. Sammanfattningsvis anser RFA att slutbetänkandet ger en ensidig analys av särskolans kvaliteter och förslag till hur särskolan skall närma sig grundskolan. Vi anser att en strävan mot en inkluderande skola måste avvakta en ordentlig analys av grundskolans kvalitet och direkta konkreta förslag på hur grundskolan skall förändras för att kunna ta emot särskolans elever. Datum som ovan Riksföreningen Autism Eva Nordin Olsson, Ordförande Lena Andersson, Förbundssekreterare Litteraturtips - Autism, medicinska och pedagogiska aspekter, Christoffer Gillberg och Theo Peteers, Cura Nödvändigheten av utbildning för att förebygga våld och övergrepp av människor med autism (kap 9 ur "Code of Good practice on Prevention of Violence against Persons with Autism," Theo Peteers och Rita Jordan, RFA Autism, från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik, Theo Peteers, Liber

Sammanfattning Lättläst version

Sammanfattning Lättläst version Sammanfattning Lättläst version För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning Carlbeck-kommittén har utrett utbildningen för personer med utvecklingsstörning. Kommittén skrev ett delbetänkande

Läs mer

Inte en skola för alla Resultat från Riksföreningen Autisms skolenkät

Inte en skola för alla Resultat från Riksföreningen Autisms skolenkät Stockholm 080207 Skolverket Utbildningsdepartementet Inte en skola för alla Resultat från Riksföreningen Autisms skolenkät Under årens lopp har Riksföreningen Autism haft kontakt med anhöriga till barn

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Sektorn för Utbildning och Kultur Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola 2017.02.06 Sammanfattande beskrivning av rutiner vid övergång från grundskola till

Läs mer

SÄRSKOLA. Särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola.

SÄRSKOLA. Särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola. SÄRSKOLA SÄRSKOLA Särskolan är en egen skolform där barn och ungdomar med utvecklingsstörning eller autism tar del av en individuellt anpassad utbildning. Utbildningen ska i så stor utsträckning som möjligt

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

Sanningen om särskolan. Ge upprättelse till alla barn och ungdomar som felaktigt placerats i särskolan

Sanningen om särskolan. Ge upprättelse till alla barn och ungdomar som felaktigt placerats i särskolan Sanningen om särskolan Ge upprättelse till alla barn och ungdomar som felaktigt placerats i särskolan September 2010 Vårt förslag: Tillsätt en oberoende granskningsgrupp för att granska vilka fel som begicks

Läs mer

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Diarienummer: Rutin Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Gäller från: 2012-12-04 Gäller för: Barn- och utbildningsförvaltningen Fastställd av: Expert särskola

Läs mer

Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka

Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka barn som har rätt att gå där. Ytterligare information

Läs mer

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Stockholm 28 augusti 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Riksföreningen

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:22)

Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:22) 1 D nr 2016 YTTRANDE Stockholm 2016-02-26 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:22) Riksförbundet

Läs mer

Synpunkter på delbetänkandet För den jag är om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2003:35)

Synpunkter på delbetänkandet För den jag är om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2003:35) Dnr BG 2003-0372 2003-10-29 Carlbeck-kommittén Regeringsgatan 30-32 103 33 Stockholm Synpunkter på delbetänkandet För den jag är om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2003:35) Inledning Riksförbundet

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Riktlinje för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Riktlinje för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinje Utbildningsnämnden 2014-05-08 2016-04-25 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor UN.2016.33 Dokumentinformation Riktlinje för mottagande

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga REGLEMENTE 1(5) Fastställt av skolnämnden den 20 juni 2012 SKN 50 Reglemente för mottagande till grundsärskola i Håbo kommun Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att

Läs mer

Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet

Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet Rutiner Ett barn som på grund av utvecklingsstörning inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål ska, om vårdnadshavare

Läs mer

Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad november 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Ansvar och uppdrag. Senast uppdaterad

Ansvar och uppdrag. Senast uppdaterad Senast uppdaterad 2016-02-29 Ansvar och uppdrag Grundsärskola och gymnasiesärskolan Grundsärskolan består av nio årskurser. Varje läsår är uppdelat i två terminer, en höst- och en vårtermin. I Sverige

Läs mer

Framgångsfaktorer för inkludering

Framgångsfaktorer för inkludering Framgångsfaktorer för inkludering Framförhållning Hur planeras mottagandet för en ny elev? Eleven, klassen, föräldrar, pedagoger. Hur förbereds klassen på den nya klasskamraten? Vilken information skall

Läs mer

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult Särskilt stöd Ann Orrsten JP Konsult 1 Särskilt stöd Reglering Arbetet med särskilt stöd Åtgärder IUP Egenvård och sjukvård 2 Reglering 3 Var regleras särskilt stöd? Skollagen Läroplanerna Skolformsförordningarna

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd ÅTGÄRDSPROGRAM Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd Att arbeta med åtgärdsprogram (Skolverket, 2013) Syftet med åtgärdsprogram Redskap för skolpersonal att stödja

Läs mer

Riktlinjer för mottagande i särskola

Riktlinjer för mottagande i särskola Riktlinjer för mottagande i särskola Särskolan är en egen skolform. Särskolan omfattar grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola.

Läs mer

Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Enligt Skolverkets allmänna råd 2013 Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola ELEVHÄLSAN Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Läs mer

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Dokumentägare: CRE Fastställd 2014-04-04 Reviderad: 2016-01-14 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan i Åstorps kommun Inledning

Läs mer

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6)

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-06 GSN-2013/93.619 1 (6) HANDLÄGGARE Ann-Britt Steen Hodin Tel. 08-53536082 Ann-Britt.Steen-Hodin@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss - Utbildning för nyanlända

Läs mer

Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti

Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti Promemoria 2017-08-16 Utbildningsdepartementet Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti För att alla elever ska få det stöd de behöver för att lära sig läsa, skriva och räkna föreslår regeringen att en åtgärdsgaranti

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Lika Unikas skolplattform

Lika Unikas skolplattform Lika Unikas skolplattform Fastställd vid Lika Unikas styrelse 23 november 2016. 1. Lika Unikas vision Vi ska ha en skola med höga ambitioner där målet är största möjliga akademiska och sociala utveckling

Läs mer

Regeringens skrivelse 2005/06:151

Regeringens skrivelse 2005/06:151 Regeringens skrivelse 2005/06:151 Kvalitet och samverkan om utbildning för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Skr. 2005/06:151 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Harpsund den

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:564 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Fornbackaskolan belägen i Södertälje kommun 2 (11) Tillsyn i Fornbackaskolan har genomfört tillsyn av Södertälje kommun

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik

På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2016-10-19 Handläggare Annika Risel Telefon: 08-50833607 Till Utbildningsnämnden 2016-11-24 På goda grunder - en åtgärdsgaranti

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter SKOLOMRÅDETS SÄRSKILDA pedagogiska verksamheter består av Särskolan, Ledviks

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun 2016-12-01 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun Inledning För att en elev skall kunna tas emot i särskolan måste bedömningen ha gjorts att eleven tillhör grundsärskolans

Läs mer

Särskolan i Malmö. Information till dig som har barn i särskolan

Särskolan i Malmö. Information till dig som har barn i särskolan Särskolan i Malmö Information till dig som har barn i särskolan Skollagen På skolverkets webbplats, www.skolverket.se och på Sveriges riksdags webbplats www.riksdagen.se kan du läsa om skollagen. Särskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den?

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den? Särskolan hur fungerar den? 1 SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Förskola I förskoleåldern deltar barnen i ordinarie förskoleverksamhet. Förskoleklass För barn i förskoleklass

Läs mer

Kommittédirektiv. Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Dir. 2010:47. Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010

Kommittédirektiv. Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Dir. 2010:47. Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010 Kommittédirektiv Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp Dir. 2010:47 Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska, med utgångspunkt

Läs mer

Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut?

Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut? Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut? Christer.Jacobson@lnu.se Ulla.Gadler@lnu.se Leif.Nilsson@lnu.se Linnéuniversitetets specialpedagogiska verksamhet Vid Linnéuniversitetet

Läs mer

Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46)

Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2016-11-18 Utbildningssektionen Åsa Ernestam Utbildningsdepartementet 10333 STOCKHOLM Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med

Läs mer

Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.

Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. september 2016 Styrdokument Denna handlingsplan har sin utgångspunkt i vad som sägs om extra anpassningar samt åtgärdsprogram

Läs mer

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Innehåll Bakgrund...3 Inledning...4 Skollagen 2010:800...5 Ärendegång...8 Vad innebär en allsidig elevutredning?...9 Remiss till specialistnivå...12

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Beslut Dnr 43-2015:9278 Marks kommun markskommun@mark.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Lyckeskolans grundsärskola i Marks kommun Beslut 2 (14) Tillsyn i Lyckeskolans grundsärskola har genomfört

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan 120419 Dessa rutiner kommer att revideras när nya riktlinjer för mottagande till grundsärskolan kommer (planerat till hösten 2012). 2012-04-19

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

Attentions Skolplattform

Attentions Skolplattform Attentions Skolplattform INNEHÅLL En skola för alla hur når vi dit?...5 1. Kunskap, kompetens och bemötande...7 2. Tillgänglighet och anpassningar...7 3. Samverkan...9 4. Inkludering, delaktighet och inflytande...9

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Dokumentägare: CRE Fastställd 2014-04-04 Reviderad: 2016-01-14 Pedagogisk utredning grundskolan Inledning Denna information vänder sig till de lärare och annan

Läs mer

Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30).

Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30). Göteborg den 8 juli 2011 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30). Sammanfattning Utredningen Med rätt att välja flexibel utbildning

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6)

Utbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) Skolinspekti lönen Utbildningsdepartementet 2013-05-20 103 33 Stockholm 1(6) Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) Sammanfattning Skolinspektionen anser sammanfattningsvis

Läs mer

Kvalitet och samverkan - om utbildning för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning

Kvalitet och samverkan - om utbildning för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU23 Kvalitet och samverkan - om utbildning för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens

Läs mer

Har stadens grundskolerektorer tillräcklig kompetens om barn med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF)?

Har stadens grundskolerektorer tillräcklig kompetens om barn med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF)? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-05-18 Handläggare: Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 33 010 Till Utbildningsnämnden 2011-06-16 Har stadens grundskolerektorer tillräcklig

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S) 2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning

Läs mer

Sammanfattning Lättläst version

Sammanfattning Lättläst version Sammanfattning Lättläst version Den framtida gymnasiesärskolan en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning Gymnasiesärskoleutredningen har utrett gymnasieutbildningen för ungdomar med

Läs mer

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter Stockholm den 26 juni 2017 Till Utbildningsdepartementet 103 30 Stockholm Diarienummer: U2017/01365/UH Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter

Läs mer

Handläggning och utredning inför beslut om mottagande i särskolan

Handläggning och utredning inför beslut om mottagande i särskolan Handläggning och utredning inför beslut om mottagande i särskolan Barns rätt till utbildning Barn i allmänhet ska tas emot i grundskolan Barn som inte når upp till grundskolans kunskapskrav för att de

Läs mer

Riksföreningen Autisms synpunkter på Den nya skollagen (Ds 2009:25)

Riksföreningen Autisms synpunkter på Den nya skollagen (Ds 2009:25) REMISSVAR Stockholm den 30 september 2009 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Riksföreningen Autisms synpunkter på Den nya skollagen (Ds 2009:25) Riksföreningen Autism (RFA) arbetar för att förbättra

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå

Läs mer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer

Läs mer

Kommittédirektiv. Den framtida gymnasiesärskolan. Dir. 2009:84. Beslut vid regeringssammanträde den 10 september 2009

Kommittédirektiv. Den framtida gymnasiesärskolan. Dir. 2009:84. Beslut vid regeringssammanträde den 10 september 2009 Kommittédirektiv Den framtida gymnasiesärskolan Dir. 2009:84 Beslut vid regeringssammanträde den 10 september 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en framtida utformning av gymnasiesärskolan.

Läs mer

Lokal arbetsplan Finnbacksskolan läsåret 2011/2012

Lokal arbetsplan Finnbacksskolan läsåret 2011/2012 Lokal arbetsplan Finnbacksskolan läsåret 2011/2012 Vision När eleven kommer till Finnbacksskolan möts den av personal som den känner förtroende för och som är trevlig att träffa. Eleven har bra relation

Läs mer

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever 2016 Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever Louise Helgesson Piteå Kommun 2016-09-08 Inledning att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna I skollagens första kapitel, fjärde paragrafen

Läs mer

Isabell Hellerstedt. 50% skolkurator 50% biträdande rektor. Kontaktuppgifter: ,

Isabell Hellerstedt. 50% skolkurator 50% biträdande rektor. Kontaktuppgifter: , Isabell Hellerstedt 50% skolkurator 50% biträdande rektor Kontaktuppgifter: 0122-852 74, 072-2462566 isabell.hellerstedt@finspang.se Isabell är socionom och har bl.a. vidareutbildning inom olika samtalsmetoder

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Kvalitetsprogram för elevhälsa inklusive specialpedagogisk verksamhet

Kvalitetsprogram för elevhälsa inklusive specialpedagogisk verksamhet UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (6) 2010-03-01 Bilaga 1 Kvalitetsprogram för elevhälsa inklusive specialpedagogisk verksamhet Utgångspunkter, mål och uppdrag Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön,

Läs mer

MOTTAGANDE I SKOLFORMEN SÄRSKOLA

MOTTAGANDE I SKOLFORMEN SÄRSKOLA 1 (9) MOTTAGANDE I SKOLFORMEN SÄRSKOLA I DANDERYDS KOMMUN Skolverkets allmänna råd 2001:23 uttrycker att kommunen bör tydliggöra sin handläggningsprocess för mottagande i särskola. En ny skollag har införts

Läs mer

HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN. Håkantorpsskolan

HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN. Håkantorpsskolan HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN Håkantorpsskolan Läsåret 2017/2018 0 Innehåll Elevhälsan Håkantorpsskolan...2 Ansvarsfördelning i elevhälsoarbetet...2 Rektor...2 Specialpedagog...2 Skolsköterska...2 Skolkurator

Läs mer

Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder (SOU 2007:87)

Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder (SOU 2007:87) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-04-01 Handläggare: Agneta Palmqvist Telefon: 08-508 33 006 Till Utbildningsnämnden 2008 04 17 Ökad likvärdighet för elever

Läs mer

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter för elever i de obligatoriska skolformerna att nå de kunskapskrav som minst ska nås. Dir.

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter för elever i de obligatoriska skolformerna att nå de kunskapskrav som minst ska nås. Dir. Kommittédirektiv Bättre möjligheter för elever i de obligatoriska skolformerna att nå de kunskapskrav som minst ska nås Dir. 2017:88 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juli 2017 Sammanfattning En särskild

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Regelbunden tillsyn i Säters kommun Regelbunden tillsyn i Säters kommun Statens skolinspektion Granskning av kvalitet inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Tillsyn över det offentliga skolväsendet, den allmänna förskoleverksamheten

Läs mer

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2012-11-13 DNR 12-411/7073 BILAGA PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UPPDRAGET I skollagen står följande om syftet med utbildningen på fritidshemmet:

Läs mer

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2016-2017 ÖVERTORNEÅ KOMMUN http://www.overtornea.se/sv/barn- -utbildning/ 1. Målsättning - Upprätthålla ett välfungerande elevhälsoteam för hela kommunen

Läs mer

Dagens program. Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift

Dagens program. Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift Dagens program Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift Inkludering Den nya skollagen och LGR 11 -Ny syn på elever i behov av särskilt

Läs mer

Gymnasiesärskolan och gymnasial särvux i framtiden

Gymnasiesärskolan och gymnasial särvux i framtiden Gymnasiesärskolan och gymnasial särvux i framtiden Eva Wallberg Särskild utredare (2009:04) Jönköping den 30 september 2010 Uppdraget i korthet Gymnasiesärskolans framtida utformning, t.ex. avseende program

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan 1 (6) Lärande Barn- och elevhälsoteamet Knappekullaenheten Barn- och elevhälsoplan 2012-13 Knappekullaenheten Knappekulla är en enhet där alla barn är allas ansvar och där varje barn ska få det de behöver

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse

Läs mer

Barn- och ungdomsutbildning Särskolan

Barn- och ungdomsutbildning Särskolan Foto: Marco Gustafsson / Pressens Bild Detta är vad lärande innebär. Man förstår plötsligt något som man har förstått hela sitt liv, fast på ett nytt sätt. Doris Lessing, 1919 Barn- och ungdomsutbildning

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Skollagen 2 kap. Den kommunala organisationen för skolan 2 För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. Rektorn

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning 2 I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra

Läs mer

GÖTEBORG 16 mars 2011

GÖTEBORG 16 mars 2011 GÖTEBORG 16 mars 2011 Birgitta Gladh Carlsson sekreterare i Den framtida gymnasiesärskolan - en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning SOU 2011:8 Utredningens uppdrag i korthet Gymnasial

Läs mer

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Saltsjö-Boo 2014-08-11 Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Bilaga 1 Rättviks kortirnun barn.utbildning@rattvik.se Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Rättviks grundsärskola belägen i Rättviks kommun 2 (5) Tillsyn i Rättviks grundsärskola har genomfört

Läs mer