A. Kommunkoncernen och koncerndirektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "A. Kommunkoncernen och koncerndirektiv"

Transkript

1 KONCERNDIREKTIV

2 2 A. Kommunkoncernen och koncerndirektiv Allmänt om koncerndirektivet... 3 Kommunkoncernen som rättsligt begrepp... 3 Styrning av och tillsyn över kommunkoncernens verksamhet... 4 Styrning av kommunens egen organisation...4 Styrning av dottersamfund...4 Koncerndirektivets rättsliga grund...4 Ställning och ansvar för dottersamfundens organ...5 God förvaltningssed (corporate governance)... 6 Anvisningar om god förvaltningssed...6 Jäv i kommunkoncernen...7 Samfundsjäv Kommunens ägarpolitik Koncerndirektivets syfte och mål Tillämpningsområde Behandling och godkännande av koncerndirektivet Koncerndirektivets bindande karaktär Fördelningen av befogenheter för kommunens organ Koncernrapportering Rapporteringens innehåll och begränsningar Centraliserad verksamhet i koncernen Organisering av och anvisningar om centraliserad verksamhet Anvisningar om upphandling och överlåtelse av egendom Intern upphandling i koncernen Samarbete inom upphandlingen Anvisningar om finansiering, placeringar och garantier Gemensam upplåning Beslut om placeringar Borgensförbindelser och säkerheter Personalpolitik Riskhantering Koncerntjänster Granskning och tillsyn Tillsyn över koncernen Val av revisor Revisionsnämndens uppgifter i koncernrevisionen Dottersamfundens förhandlingsskyldighet Information om koncernens verksamhet...24

3 3 A. Kommunkoncernen och koncerndirektiv Allmänt om koncerndirektivet Syftet med denna rekommendation om koncerndirektiv är att förnya den tidigare rekommendationen från Liksom i den tidigare rekommendationen ges ingen färdig mall för koncerndirektiv. Koncerndirektivet utformas enligt varje kommunkoncerns behov och situation. Därför har vi inte tagit fram någon färdig mall, utan redogör för vad som borde beaktas när kommunen utarbetar ett koncerndirektiv. Som grund för rekommendationen har använts tidigare koncerndirektiv som utarbetats i kommunerna. Bland annat följande frågor behandlas mer ingående i den nya rekommendationen: - koncerndirektivets rättsliga natur och hur det godkänns - styrning av koncernens verksamhet i enlighet med kommunens ägarpolitiska mål och verksamhetsstrategi - yttre villkor som upphandlingslagstiftningen ställer på koncernens verksamhet - granskning av och tillsyn över koncernen. I del A behandlas koncerndirektivets betydelse som styrmedel och dess rättsliga grund. I del B ges rekommendationer om koncerndirektiv. Rekommendationerna lämpar sig särskilt för dottersamfund som helt ägs av kommunen. När rekommendationerna tillämpas på andra dottersamfund bör man ge akt på att likställighetsprincipen för ägarna ska uppfyllas. Utöver koncerndirektivet har förbundet berett en rekommendation om riktlinjerna för kommunens ägarpolitik, som publiceras samtidigt som koncerndirektivet. Enligt rekommendationen bestäms målen och principerna för skötseln av kommunens egendom utifrån kommunens förhållanden och servicestruktur. Rekommendationen tar också ställning till hantering av risker förknippade med ägande och fördelningen av uppgifter och ansvar när kommunen driver sin ägarpolitik. Kommunkoncernen som rättsligt begrepp Begreppet kommunkoncern används allmänt inom kommunalförvaltningen. Det beskriver kommunalförvaltningens utveckling från en traditionell linjeorganisation med tjänsteansvar inom den offentliga förvaltningen till ett mångformigt kluster av offentlig- och privaträttsliga juridiska personer. Ordet kommunkoncern förekommer inte i lagstiftningen som administrativt begrepp. Det används i kommunallagen endast som ett bokföringsbegrepp, som en skyldighet att göra upp en koncernbalansräkning med noter. Koncernstrukturen har också beaktats i bestämmelserna om valbarhet. Kommunkoncern är ett begrepp som skapats i kommunernas förvaltningspraxis och som i allmänhet avser helheten av de samfund som ska tas med i koncernbalansräkningen. Kommunkoncern kan också avse någonting annat, till exempel ledning av kommunen med beaktande av en bestämd helhet som kommunen äger eller som kommunen har bestämmande inflytande i. Detta koncernbegrepp kan motsvara den bokföringsmässiga kommunkoncernen, men så är inte alltid fallet.

4 4 Styrning av och tillsyn över kommunkoncernens verksamhet Styrning av kommunens egen organisation Kommunens egen organisation, dit också kommunens affärsverk hör, regleras av kommunallagen. Fördelningen av befogenheterna mellan fullmäktige, kommunstyrelsen och den övriga förvaltningen bestäms i kommunallagen. I kommunallagen finns också bestämmelser om metoder med vilka fullmäktige och kommunstyrelsen kan styra verksamheten i kommunens organisation. I sin egen organisation kan kommunen använda administrativ styrmakt, dvs. styra verksamheten i enlighet med kommunallagen. Verksamheten styrs bland annat genom budgetar och instruktioner som binder kommunens hela förvaltning. Styrning av dottersamfund Koncernstyrningen utövas av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen samt kommunens ledande tjänsteinnehavare i enlighet med kommunallagen och den uppgiftsfördelning som fastställts med stöd av kommunallagen. Kommunallagen gäller också fördelningen av befogenheter mellan kommunala organ då de styr privaträttsliga sammanslutningar som hör till kommunkoncernen. Varje organs och tjänsteinnehavares uppgifter och ansvar vid koncernstyrningen bestäms i koncerndirektivet. Den interna fördelningen av kommunens befogenheter bestäms till nödvändiga delar genom instruktioner. För styrningen av koncernen står koncernledningen som består av kommunstyrelsen och de ledande tjänsteinnehavare i kommunen som föredrar ärenden som gäller dottersamfunden för kommunstyrelsen. Däremot gäller förfarandena i kommunallagen inte aktiebolag och inte heller andra sammanslutningar. Till exempel ett aktiebolag fungerar i enlighet med lagen om aktiebolag och bolagsordningen. Detta ger vissa yttre ramar också för verksamheten i ett aktiebolag som ägs av kommunen. När kommunen ordnar sin verksamhet i form av till exempel ett bolag är de administrativa styrmetoderna i kommunallagen inte lämpliga för styrningen av bolaget. Styrningen av och tillsynen över kommunens dottersamfund baserar sig på kommunens bestämmande inflytande i samfundet. Styrningen och tillsynen kan grunda sig på ägarskap eller rätt att tillsätta och avsätta styrelsen eller det organ som innehar denna rätt, eller på verkligt bestämmande inflytande i dottersamfundet. Ett aktiebolag eller dess ägare kan bindas till koncernen bl.a. genom - bolagsordningen - koncerndirektivet - anvisningar som ges kommunens representanter i dottersamfunden (t.ex. för bolagsstämman) - bolagsstämmans beslut - valet av styrelse (till exempel koncernens representation i bolagets styrelse) - avtal som gäller upphandling, finansiering eller annan verksamhet - aktieägaravtal. Koncerndirektivets rättsliga grund De koncerndirektiv som kommunerna upprättat innehåller anvisningar som har olika rättslig grund och olika grad av rättsligt bindande verkan:

5 - Enligt 68 kommunallagen ska en kommun som på det sätt som avses i bokföringslagen har bestämmanderätt i en annan bokföringsskyldig upprätta en koncernbalansräkning med bilagor som tas in i bokslutet. När koncernbalansräkningen upprättas iakttas bokföringslagen i tilllämpliga delar. Dotterbolag och intresseföretag m.m. är enligt bokföringslagen skyldiga att ge moderbolaget de uppgifter som behövs för koncernbokslutet (BokfL 6 kap. 14 ). Genom koncerndirektiv kan ett dottersamfund ges bindande anvisningar om vilka uppgifter samfundet ska ge och inom vilken tid. - Styrelsens och verkställande direktörens skyldigheter bestäms enligt den tvingande lagstiftning som gäller samfundet. Bolagsstämman för ett aktiebolag kan ge bolagsledningen bindande anvisningar som inte strider mot lagen om aktiebolag eller bolagsordningen. Inom dessa gränser kan det i koncerndirektivet förutsättas att dotterbolagets bolagsstämma fattar beslut som är förpliktande för bolagets övriga organ, dvs. styrelsen och verkställande direktören. - Koncerndirektivet kan ge anvisningar för de organ och tjänsteinnehavare i kommunen vars uppgift är att övervaka verksamheten i dottersamfunden. Det är då fråga om uppgifter för kommunens organ och tjänsteinnehavare och intern fördelning av befogenheter i kommunen, om vilka det också lönar sig att ta in bestämmelser i instruktioner. - Med stöd av kommunallagen kan kommunstyrelsen ge anvisningar för personer som representerar kommunen i olika samfund. Koncerndirektivet kan innehålla anvisningar av mer bestående karaktär som de representanter som utövar kommunens ägarmakt i olika samfund ska beakta vid samfundens bolagsstämmor och motsvarande organ. - Koncerndirektivet kan också innehålla direkta förhållningsregler för dottersamfunden eller deras ledning. Sådana anvisningar ges i praktiken också förbi dotterbolagets bolagsstämma. Lagstiftningen om aktiebolag varken berättigar eller förpliktar bolaget till att följa sådana anvisningar. De följs för att dotterbolagets ledning verkar under modersamfundets (kommunens) förtroende. Märk väl att i ett sådant fall är dotterbolagets ledning skyldig att verka i enlighet med dotterbolagets intressen. Sådana förhållningsregler av modersamfundet (kommunen) som kränker dotterbolagets eller till exempel dess minoritetsaktieägares eller kreditgivares intressen kan inte följas. Ställning och ansvar för dottersamfundens organ Styrelsen, styrelseledamöterna och verkställande direktören i ett dottersamfund är skyldiga att verka samvetsgrant och i enlighet med samfundets intresse. Styrelsens och verkställande direktörens rättigheter och skyldigheter följer i allmänhet aktiebolagslagen och bolagsordningen. I bolag som kommunen äger ensam har kommunen möjlighet att i egenskap av ägare fastställa verksamhetsprinciperna. Också i det fallet är bolagets verkställande direktör och styrelse lagstadgade organ i aktiebolaget med de ansvar som lagen föreskriver. Om koncerndirektivet står i konflikt med de lagstadgade skyldigheterna för bolagets organ, är organen skyldiga att följa lagen. I koncerndirektivet kan också ges förhållningsregler för lösning av sådana konflikter. Ägarstyrningen får inte användas så att beslut eller åtgärder av samfundet är ägnade att ge en enskild ägare eller någon annan obefogad fördel på bekostnad av samfundet eller andra ägare (likställighetsprincipen). 5

6 6 Om ett dottersamfund eller dess ledning genom koncerndirektivet eller i övrigt ges affärsledningsanvisningar som strider mot lag eller bolagsordningen, kan dessa anvisningar inte följas. Bolagets styrelse bär det juridiska ansvaret för ledningen av bolaget, så de frågor som hör till styrelsens befogenheter bör tas upp i koncerndirektivet på ett sådant sätt att de inte förutsätter att styrelsen vidtar åtgärder som står i konflikt med dess skyldigheter. När koncerndirektivet uppfattas på detta sätt, kan det betraktas som ett godtagbart och naturligt sätt att dra upp riktlinjer för verksamheten i de samfund som hör till koncernen. Koncerndirektivet ska i praktiken tillämpas så att det inte uppstår någon konflikt mellan lagstiftningen och anvisningarna. I en eventuell konfliktsituation är koncerndirektivet sekundärt. God förvaltningssed (corporate governance) Anvisningar om god förvaltningssed I vissa kommuner har koncerndirektivet kompletterats med anvisningar om god förvaltningssed. Avsikten med dem är att med tanke på koncernstyrningen förenhetliga lednings- och förvaltningspraxis för de dottersamfund som hör till koncernen och sålunda trygga en tillräcklig öppenhet, korrekta uppgifter om resultatet, intern och extern kontroll, riskhantering samt god redovisnings- och bokföringspraxis. Ett effektivt lednings- och förvaltningssystem förutsätter nära samarbete mellan dottersamfundets ledning, revisorer och ägare. I en god förvaltnings- och ledningspraxis lönar det sig också att beakta andra intressentgruppers åsikter. Anvisningarna om god förvaltningssed kan gälla till exempel: - tidpunkten för kallelse till bolagsstämma och förhandsinformation om frågor som tas upp där - verkställande direktörens och styrelseledamöternas närvaro vid bolagsstämman - samfundets styrelses och ordförandes uppgifter - verkställande direktörens ställning och uppgifter - styrelsens arbete och beslutsfattande - valet av styrelseledamöter och deras antal - valproceduren vid valet av styrelseledamöter och beaktande av jämställdhetslagen vid valet - behörighetsvillkor, kompetens, oavhängighet och jäv för styrelseledamöterna och verkställande direktören - arvoden och andra förmåner för styrelsen och verkställande direktören - val av revisorer - intern kontroll, riskhantering och intern revision - information - tystnadsplikt och handlingsoffentlighet - ansvarsförsäkringsskydd för styrelseledamöterna och verkställande direktören. Anvisningarna om god förvaltningssed godkänns av kommunstyrelsen eller fullmäktige och bolagets styrelse. Anvisningarna om god förvaltningssed binder såsom allmänna anvisningar kommunens representanter vid bolagsstämman och andra som sköter ägarstyrning för

7 Jäv i kommunkoncernen kommunens räkning. Bolagets styrelse förbinder sig att iaktta anvisningarna bland annat i sin egen verksamhet och vid beredningen av ärenden inför bolagsstämman. I jämställdhetslagen finns en bestämmelse om bolag med kommunal majoritet. Kravet på jämn representation av könen enligt 4 3 mom. i jämställdhetslagen ska beaktas i förhållningsreglerna för valet av ledamöter till förvaltningsorganen och vid valet av ledamöter till de förvaltningsorgan som avses i lagen. Bestämmelsen gäller också val av styrelseledamöter till ett aktiebolag med kommunal majoritet, även om detta organ inte anges uttryckligen i bestämmelsen. Jämställdhetslagens bestämmelse blir tillämplig om inte särskilda skäl talar för något annat. Ett sådant särskilt skäl är till exempel att en person i enlighet med bolagsordningen väljs till bolagets styrelse på basis av tjänsteställning. Bestämmelsen gäller separat för ordinarie ledamöter och ersättare. Förbundet har inte utarbetat någon särskild rekommendation om god förvaltningssed. Bland kommunernas anvisningar om god förvaltningssed kan nämnas Hyvä hallinto- ja johtamistapa Tampere-konsernissa, som Tammerfors stad utarbetat i samarbete med Tampereen kauppakamari och Hallituspartnerit ry (www.tampere.fi/tiedostot/52wfis7nr/corporategovernance.pdf) och de centrala principer för ledning och förvaltning i Helsingforskoncernens dotterbolag som Helsingfors stadsstyrelse godkände Till god förvaltningssed i kommunkoncernen hör att förvaltningslagen och annan procedurlagstiftning följs när ärenden som gäller dottersamfunden behandlas i kommunens förvaltning. I 28 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen bestäms om s.k. samfundsjäv. Enligt bestämmelsen är en person jävig om han eller hon eller en i 2 mom. 1 punkten avsedd närstående person är medlem av styrelsen, förvaltningsrådet eller något därmed jämförbart organ eller är verkställande direktör eller innehar motsvarande ställning i en sådan sammanslutning eller stiftelse eller sådant statligt affärsverk eller sådan statlig inrättning som är part eller för vilken avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada. Enligt bestämmelsen är personer som tillhör en sammanslutnings ledning eller arbetar inom dess förvaltning jäviga att behandla ett ärende i vilket sammanslutningen är part eller intressent. Jävsgrunderna i förvaltningslagen och bestämmelsen om samfundsjäv tillämpas i kommunstyrelsen och nämnderna. Också tjänsteinnehavarnas jäv följer denna bestämmelse. I fullmäktige är en ledamot jävig endast i ärenden som gäller ledamoten personligen eller en sådan närstående person som avses i lagen. Bestämmelsen om samfundsjäv gäller alltså inte ledamöter vid fullmäktiges sammanträde. Regleringen av samfundsjäv har utvidgats jämfört med den tidigare lagen om förvaltningsförfarande så att jäv uppstår också då en persons närstående, dvs. familjekretsen, verkar inom sammanslutningens förvaltning. Närstående enligt 28 2 mom. 1 punkten är en tjänsteinnehavares eller förtroendevalds make eller maka och barn, barnbarn, syskon, föräldrar, far- och morföräldrar och personer som på något annat sätt står tjänsteinnehavaren eller den förtroendevalda särskilt nära, liksom också dessa personers makar. I samfund som ägs av kommunen eller i vilka kommunen har bestämmanderätt tilllämpas samfundsjäv också på personer som utsetts att representera kommunen i 7

8 Samfundsjäv samfundets förvaltningsorgan, såsom ledamöterna i ett aktiebolags styrelse och förvaltningsråd. När ärenden som gäller sådana samfund behandlas i kommunstyrelsen och i nämnderna är ledamöterna i samfundens styrelse och förvaltningsråd jäviga att delta i behandlingen av dessa ärenden. Även om kommunens och samfundens intressen i dessa fall ofta är gemensamma tillämpas bestämmelserna om jäv i enlighet med bestämmelsen om samfundsjäv. En god koncernförvaltning förutsätter alltså att kommunen i tillräcklig utsträckning har avskiljt utövandet av kommunens ägarmakt från kommunens beslut om samfunden i koncernen. Det gäller att beakta bestämmelserna om jäv vid valet av kommunens representanter i bolagens förvaltningsorgan. Om till exempel kommundirektören väljs in i styrelsen för kommunens bolag, är han eller hon jävig att bereda och föredra ärenden som gäller bolaget för kommunstyrelsen. Jäviga kommunrepresentanter kan höras som sakkunniga i kommunens organ, och då kan man dra nytta av deras kunskaper och åsikter i behandlingen av bolagets ärenden. Det finns skäl att förutse jäv både vid valet av representanter och vid sammanträdena. I lagen om aktiebolag bestäms om jäv för personer i ledande ställning vid behandling av ärenden, beslutsfattande och verkställande av beslut. Enligt 8 kap. 10 i lagen om aktiebolag får en styrelsemedlem eller verkställande direktören inte delta i behandlingen av en fråga som gäller avtal mellan honom eller henne och bolaget. Han eller hon får inte heller delta i behandlingen av en fråga som gäller ett avtal mellan bolaget och tredje man, om styrelsemedlemmen eller verkställande direktören har ett väsentligt intresse i frågan som kan stå i konflikt med bolagets intressen. Det som i bestämmelsen sägs om avtal tillämpas på motsvarande sätt på rättegång eller annan talan. Bestämmelsen om jäv gäller styrelsemedlemmar, verkställande direktören, förvaltningsrådets medlemmar och dem som har rätt att teckna firma. På ersättarna i styrelsen eller förvaltningsrådet tillämpas bestämmelserna om jäv när de företräder de ordinarie ledamöterna. En jävig styrelseledamot kan inte närvara när ärendet behandlas vid styrelsens sammanträde och inte heller i övrigt på något sätt delta i behandlingen av ärendet, om inte styrelsen uttryckligen fattar ett beslut i frågan och vill höra styrelseledamoten i egenskap av bolagets avtalspart eller representant för avtalsparten. I aktiebolagslagen finns inga bestämmelser om hur själva jävsfrågan ska lösas i oklara situationer. Man kan utgå ifrån att det är styrelseledamoten själv som ska konstatera att han eller hon är jävig. I oklara fall ska emellertid styrelsens ordförande ta upp ärendet i styrelsen för avgörande, och då kan den ledamot för vilken jävsfrågan ska avgöras inte delta i beslutet. Ledamoten kan däremot höras vid styrelsens sammanträde innan frågan avgörs, men en eventuell ersättare måste kallas in för att behandla frågan. 8

9 9 B. Koncerndirektiv 1. Kommunens ägarpolitik Kommunens ägarpolitik handlar om val av ägarstrategi och bedömning av hur den lyckats och om koncernstyrning som baserar sig på utövande av bestämmande inflytande i samband med ägande. Ägarstrategin anger i vilka uppgifter och projekt det är motiverat för kommunen att vara ägare och placerare. I ägarstrategin ställs kriterier upp genom vilka effekterna av ägandet och kostnadseffektiviteten bedöms. Till ägarstrategin hör både den egendom som finns i kommunens balansräkning inklusive ägarandelar i affärsverk och kommunens kapitalplaceringar i dottersamfund. Koncernstyrningen kan indelas i ägarstyrning och anvisningar om tillsynen över dottersamfund. Med hjälp av ägarstyrning styrs kommunens representanter som använder beslutsmakt vid bolagsstämmor eller i motsvarande organ. Anvisningarna om tillsynen över dottersamfunden ges kommunens egna organ och tjänsteinnehavare. Dessutom kan kommunen ge anvisningar av teknisk natur till dottersamfunden i överenskomna funktioner inom koncernen såsom bokslutsrapportering, finansiering eller upphandling. Till koncernstyrningen anses ofta höra också kommunens ägarstyrning i affärsverk och tillsynsanvisningar både för de kommunala organ som övervakar affärsverksamheten och för affärsverkens ledning. Ägarpolitik och koncernstyrning Ägarpolitik Ägarstrategi -vad som ägs Koncernstyrning - hur styrningen går till Bestämning av strategiska mål och processer Ägarstyrning - hur kommunens beslutanderätt används i dottersamfunden Mätning och bedömning av effekter och kostnadseffektivitet Anvisningar om tillsynen - för kommunens organ och tjänsteinnehavare - för dottersamfunden Ägarpolitiken är ett verktyg för ledningen av kommunen. Den skapar ramar för en framgångsrik verksamhet. Ägarpolitiken utgår från kommunens utvecklingsmål. Den avgör hurdan egendom kommunen skaffar och i vilka uppgifter och projekt kommunen deltar som ägare och placerare för att nå uppställda mål. Samtidigt fastställs avkastnings- och andra mål för ägandet, principer för användningen av kapital och för anskaffningen av produktionsmedel för serviceproduktionen samt vem som ansvarar för användningen av egendom och hur uppföljningen och rapporteringen är arrangerad.

10 Fullmäktige beslutar om kommunens ägarpolitiska riktlinjer. Riktlinjerna är tänkta att användas som anvisningar för kommunernas förtroendevalda och anställda och som underlag för enskilda beslut i dotter- och intressesamfund. Kommunens bestämmanderätt i dottersamfund ger kommunen möjligheter att styra deras verksamhet inom de ramar lagstiftningen ger så att de ägarpolitiska målen och intressena för hela koncernen blir beaktade. I koncerndirektivet fastställs metoderna för styrningen. 10 Ansvaret för den ägarpolitiska styrningen, verkställigheten och tillsynen ges kommunens organ och tjänsteinnehavare. I kommunens politiska organisation hör styrningen och tillsynen till fullmäktige och styrelsen. I tjänsteinnehavarorganisationen hör ägarstyrningen till den högsta ledningens uppgifter, oftast kommundirektörens. Koncerndirektiv (exempel) Målet för kommunens ägarpolitik är att trygga en långsiktig verksamhet i kommunen och säkra att de beslut som gäller användning av kommunens kapital och anskaffning och skötsel av kommunens egendom fattas systematiskt och på lång sikt och att kapitalet används effektivt. Ägarpolitiken styr besluten om anskaffning, skötsel och överlåtelse av anläggningstillgångar och långfristiga kapitalplaceringar i kommunen. I ägarpolitiken fastställs kommunens strategiskt viktiga egendom, uppställs avkastningsmål och andra mål för bundet kapital, anges principerna för anskaffning av produktionsmedel för serviceproduktionen och fastställs ansvarsförhållandena i användningen av egendom och i ägarrapporteringen. De ägarpolitiska målen har definierats närmare i de av fullmäktige fastställda riktlinjerna för ägarpolitiken, som kompletteras av de verksamhetsspecifika riktlinjerna och strategierna 2. Koncerndirektivets syfte och mål Koncerndirektiv (exempel) Genom koncerndirektivet skapar kommunen i enlighet med sina mål ramar för ägarstyrningen framför allt för samfund som hör till kommunkoncernen. Direktivet iakttas i tillämpliga delar också i ägarstyrningen för intressesamfund och samkommuner. Koncerndirektivet har som syfte att förenhetliga styrningen av samfunden, öka transparensen i verksamheten, förbättra kvaliteten på den information kommunen får från samfunden och effektivera informationsförmedlingen. 3. Tillämpningsområde Begreppet kommunkoncern definieras i enlighet med bokföringslagen. I kommunkoncernen ingår dottersamfund där kommunen har bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 i bokföringslagen. Koncerndirektivet gäller kommunen och dess dottersamfund. I kommunens intressesamfund måste man komma överens om hur bl.a. rapporteringen till ägarkommunerna ska tryggas. En enskild ägarkommuns koncerndirektiv kan inte som

11 sådant bli tillämpligt, men de som representerar kommunen i intressesamfundet bör sträva efter att principerna i kommunens koncerndirektiv tillämpas också i intressesamfundet. I koncerndirektivet eller dess bilagor anges vilka samfund som hör till kommunkoncernen och vad det bestämmande inflytandet grundar sig på i respektive dottersamfund. Kommunkoncernen är alltså en ekonomisk helhet, som består av kommunen (modersamfundet) och de juridiskt självständiga samfund där kommunen ensam eller tillsammans med andra samfund inom kommunkoncernen (dottersamfund) har bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 i bokföringslagen. Det bestämmande inflytandet kan även grunda sig på att ett dottersamfund ensamt eller tillsammans med andra dottersamfund har bestämmande inflytande i ett annat samfund (1 kap. 6 2 mom. i bokföringslagen). Med kommunens intressesamfund avses i denna anvisning sådana ägarintresseföretag och intresseföretag som avses i 1 kap. 7 och 8 i bokföringslagen. Med en kommuns intressesamfund avses en bokföringsskyldig som inte är kommunens dottersamfund men där kommunen ensam eller tillsammans med andra samfund som hör till kommunkoncernen (dottersamfund) har en betydande ägarandel eller betydande inflytande. Som betydande ägarandel betraktas minst en femtedel av företagets aktiekapital eller motsvarande kapital. Som betydande inflytande betraktas minst en femtedel och högst hälften av det röstetal som aktierna eller andelarna i företaget medför. En betydande ägarandel eller betydande inflytande för kommunen kan också basera sig på att kommunens dottersamfund ensamt eller tillsammans med andra dottersamfund innehar en ovan nämnd andel av företagets (intressesamfundets) aktiekapital eller motsvarande kapital eller röstetal (1 kap. 8 2 mom. i bokföringslagen). Koncerndirektiv (exempel) Koncerndirektivet gäller kommunen och dess dottersamfund samt dessas dottersamfund. Kommunernas representanter i samkommunerna och kommunens intressesamfund bör sträva efter att principerna i kommunens koncerndirektiv följs också i dem. I kommunkoncernen ingår dottersamfund där kommunen har bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 i bokföringslagen. Till kommunkoncernen hör följande samfund där kommunen har bestämmande inflytande: - förteckning Med kommunens intressesamfund avses sådana ägarintresseföretag och intresseföretag som avses i 1 kap. 7 och 8 i bokföringslagen. Kommunen har följande intressesamfund: - förteckning Kommunen är medlem i följande samkommuner: - förteckning 11

12 12 4. Behandling och godkännande av koncerndirektivet Innan koncerndirektivet behandlas och godkänns av bolagsstämman och samfundets styrelse måste man förvissa sig om att koncerndirektivet inte står i konflikt med tvingande lagstiftning för samfundet eller samfundets gällande stadgar eller bolagsordning. Det finns skäl för kommunen att ta reda på åtminstone vad styrelserna i betydelsefulla dotterbolag preliminärt anser om det planerade koncerndirektivet innan koncerndirektivet godkänns i kommunfullmäktige. Koncerndirektiv (exempel) Koncerndirektivet godkänns av fullmäktige. Koncerndirektivet behandlas och godkänns vid bolagsstämman och i styrelsen för de dottersamfund som kommunen har bestämmande inflytande i och i övriga dottersamfunds motsvarande organ. 5. Koncerndirektivets bindande karaktär Eftersom förvaltnings- och styrsystemet för samfunden baserar sig på tvingande lagstiftning utgör koncernledningens anvisningar komplement till de lagstadgade förfarandena. Det koncerndirektiv som godkänns i kommunkoncernen ska iakttas i koncernens dottersamfund, om inget annat följer av lagstiftningen för dem, deras bolagsstämma eller deras stadgar. Koncerndirektiv (exempel) Det koncerndirektiv som godkänts i kommunkoncernen iakttas i koncernens dottersamfund om inget annat följer av lagstiftningen för dem, deras bolagsstämma eller deras stadgar. I sin ägarstyrning ska kommunen beakta den princip om jämbördigt bemötande av samfundets ägare som ingår i lagstiftningen för respektive samfund. Ägarstyrningen får inte skötas så att beslut eller åtgärder av samfundet är ägnade att ge en enskild ägare eller någon annan obefogad fördel på bekostnad av samfundet eller andra ägare (likställighetsprincipen). Om enskilda anvisningar som baserar sig på koncerndirektivet står i konflikt med lagstiftning som gäller samfundet, t.ex. samfundslagstiftningen, bokföringslagen eller annan tvingande lagstiftning, iakttas den gällande lagstiftningen. Samfundets ledning har skäl att utan dröjsmål ge en skriftlig redogörelse om en konflikt till de instanser som särskilt anges i koncerndirektivet (t.ex. kommunens centralförvaltning och kommundirektören). Koncerndirektivet ändrar inte den rättsliga ställningen eller ansvaret hos ledningen för ett dottersamfund, ett intressesamfund eller en samkommun. 6. Fördelningen av befogenheter för kommunens organ Enligt 16 i kommunallagen godkänner fullmäktige för organiseringen av förvaltningen instruktioner där det bestäms om kommunens olika myndigheter och deras verksamhet, hur befogenheterna ska fördelas mellan kommunens olika myn-

13 digheter och om deras uppgifter. I koncernstyrningen finns det alltså skäl att i instruktionerna ta in bestämmelser om kommunens olika myndigheters uppgifter och ansvar och om kommunens interna fördelning av befogenheter i styrningen av samfunden i koncernen. I det följande skisseras de uppgifter och befogenheter som kommunens centrala myndigheter har i koncernstyrningen. Kommunen ska ändå göra en egen bedömning av hur befogenheterna fördelas mellan olika organ. Utgångspunkten är att det är fullmäktige som ska godkänna koncerndirektivet. Fullmäktige fastställer kommunens mål och ägarpolitiska riktlinjer för kommunen (se ägarpolitik, s ) beslutar om målen för verksamhet och ekonomi i de samfund som hör till kommunkoncernen (se måluppställning, s ) godkänner koncerndirektiv. Kommunstyrelsen utser representanter till dotter- och intressesamfundens bolagsstämmor eller motsvarande. ger anvisningar till de personer som företräder kommunen vid bolagsstämman eller i motsvarande organ om framförande av kommunens ståndpunkt i de frågor som behandlas, om inte uppgiften att ge anvisningar getts någon annan myndighet i kommunen genom instruktion. följer upp verksamheten i de samfund som hör till koncernen och ger vid behov förslag till åtgärder för att avhjälpa uppdagade brister (se koncernrapportering, s ) svarar för tillsynen över dottersamfunden (se revision och kontroll i kommunkoncernen, s ) avger i samband med kommunens bokslut en redogörelse till fullmäktige om dottersamfundens verksamhet och ekonomi. Nämnderna sköter de uppgifter som hör till deras specialområde, följer upp verksamheten i dotter- och intressesamfunden, ger vid behov bolagets ledning förslag till åtgärder för att avhjälpa uppdagade brister och rapporterar vid behov till kommunstyrelsen. Kommundirektören leder kommunens koncernpolitik som underställd kommunstyrelsen svarar för de uppgifter som hör till kommundirektören enligt koncerndirektivet följer upp hur kommunens ägarpolitik utfaller och rapporterar vid behov till kommunstyrelsen följer upp hur kommunkoncernen och koncerndirektivet fungerar och ger vid behov kommunstyrelsen förslag till utveckling av koncernstrukturen och koncerndirektivet. 13

14 14 Biträdande kommundirektör/sektordirektör svarar för de uppgifter som hör till biträdande kommundirektören/sektordirektören enligt koncerndirektivet följer inom sitt område upp hur kommunens ägarpolitik utfaller och rapporterar vid behov till kommunstyrelsen/kommundirektören följer inom sitt område upp hur kommunkoncernen och koncerndirektivet fungerar och ger vid behov kommunstyrelsen/kommundirektören förslag till utveckling av koncernstrukturen och anvisningarna. Koncernledningen Med koncernledning avses kommunstyrelsen och de ledande tjänsteinnehavare i kommunen som föredrar ärenden som gäller dottersamfunden för kommunstyrelsen. Utöver kommundirektören kan ansvaret för beredningen av koncernfrågor i större kommuner ges biträdande kommundirektörer eller sektordirektörer. 7. Koncernrapportering 7.1. Rapporteringens innehåll och begränsningar I koncerndirektivet fastställs vilka uppgifter dottersamfunden regelbundet ska ge inom de gränser lagen om aktiebolag föreskriver. I rapporteringsanvisningen anges vilka uppgifter som ska ges samt när och i vilken form. Anvisningarna för olika dottersamfund kan avvika från varandra. Dottersamfunden rapporterar till den myndighet som på basis av kommunens instruktion eller koncerndirektiv följer upp dottersamfundets verksamhet. Det är att rekommendera att kommunen sammanställer rapporterna till en databas som upprätthålls av till exempel kommunens ekonomiförvaltning. Det lönar sig också att samla grundläggande uppgifter om koncernsamfunden på samma ställe (bolagsordningar, aktieägaravtal, köpebrev). Ärenden som är affärshemligheter eller belagda med sekretess behandlas som sekretessbelagda i den kommun som är modersamfund. I 9 kap. 12 i lagen om aktiebolag regleras styrelsens och verkställande direktörens rätt och skyldighet att ge aktieägarna upplysningar om bolaget. Styrelsen och verkställande direktören ska på en aktieägares begäran vid bolagsstämman ge närmare upplysningar om sådana omständigheter som kan inverka på bedömningen av ett ärende som behandlas vid stämman. Om bokslutet behandlas vid stämman gäller skyldigheten också bolagets ekonomiska ställning på ett mer allmänt plan, inklusive bolagets förhållande till ett annat koncernbolag. Uppgifterna får dock inte lämnas ut om detta skulle skada bolaget väsentligt. Syftet med bestämmelsen är att ge aktieägarna en rätt så omfattande rätt att ställa frågor. Begärda uppgifter får dock inte lämnas ut om detta skulle skada bolaget väsentligt. Ringa skada utgör alltså inte någon grund för att vägra ge ut uppgifter som begärs. Bolagets styrelse och verkställande direktör bör utgående från bestämmelsen ovan bedöma om aktieägaren kan ges de upplysningar han eller hon begär. Eftersom ställningen som majoritetsägare inte ger kommunen rätt till mer omfattande upplysningar än minoritetsägarna, ska de upplysningar som ges majoritetsägaren delges också de övriga aktieägarna.

15 Utgångspunkten är att bolaget inte kan ge en enskild aktieägare uppgifter som klassas som affärshemligheter, eftersom detta kan medföra väsentlig skada för bolaget. Uppgifter som är affärshemligheter kan ges till en aktieägare endast om det är förenligt med bolagets intressen och alla de övriga aktieägarna godkänner att upplysningarna ges. Rätten att få upplysningar i ett kommunalt aktiebolag gäller inte kommuninvånare och inte heller fullmäktigeledamöter. Kommunens talan förs av kommunstyrelsen som har rätt att ställa frågor eller möjlighet att delegera denna rätt. Enligt 8 kap. 7 i lagen om aktiebolag ska dottersamfundets styrelse ge moderbolagets styrelse de uppgifter som behövs för bedömning av koncernens ställning och för beräkning av resultatet av dess verksamhet. Denna bestämmelse i lagen om aktiebolag gäller inte kommunkoncernen. Principen i bestämmelsen torde kunna tillämpas också på kommunkoncernen, eftersom 68 i kommunallagen föreskriver att en kommun som på det sätt som avses i bokföringslagen har bestämmanderätt i en annan bokföringsskyldig ska upprätta en koncernbalansräkning med bilagor som tas in i bokslutet. Dessutom är dotterbolag och intresseföretag enligt bokföringslagen skyldiga att ge moderbolaget de uppgifter som behövs för koncernbokslutet (BokfL 6 kap. 14 ). Planering av verksamhet och ekonomi Enligt lagen om aktiebolag sörjer styrelsen för bolagets förvaltning och för att dess verksamhet är ändamålsenligt organiserad. Vad gäller planeringen ombeds de betydelsefulla dottersamfunden årligen tillställa kommunen sina resultat- och finansieringsplaner samt investeringsprogram. Man kan förutsätta att dottersamfunden i likhet med kommunen gör upp en ekonomiplan för minst tre år. Det lönar sig att ge enhetliga anvisningar om innehållet i ekonomiplanen. Av ekonomiplanen ska framgå de verksamhetsmål som fullmäktige ställer upp för dottersamfunden. Planperioden i investeringsprogrammet bör vara minst fem år. Det är i sista hand dottersamfundets styrelse som beslutar om praxis och planeringsmodeller för ekonomiplaneringen. Koncernbokslut I koncerndirektivet fastställs allmänna principer och förfaranden som säkerställer upprättandet av koncernbokslut i kommunen. Detaljerade anvisningar om vilka uppgifter som ska ges samt när och i vilken form ges dotter- och intressesamfunden årligen före räkenskapsperiodens utgång. I koncerndirektivet ges anvisningar om bland annat följande frågor kring bokföring och bokslut: Koncernsamfundens räkenskapsperiod Koncernsamfunden ska i regel ha en räkenskapsperiod som motsvarar kalenderåret. Om ett dottersamfund har en räkenskapsperiod som avviker från kalenderåret måste kommunen ansöka om undantagstillstånd hos bokföringsnämndens kommunsektion för att få sammanställa dottersamfundets bokslut i koncernbokslutet. Kontoplaner och bokslutsscheman i koncernen Kommunens och de övriga koncernsamfundens kontoplaner avviker i viss mån från varandra. Det finns ändå skäl att försöka ta fram enhetliga benämningar på konton med samma innehåll. Sammanställningen av boksluten i koncernbokslutet kan underlättas genom motsvarighetstabeller. 15

16 Kommunerna och samkommunerna följer de bokslutsscheman som fastställts av bokföringsnämndens kommunsektion. De övriga koncernsamfunden tillämpar scheman enligt bokföringsförordningen beroende på verksamhetens natur. Bokförings- och bokslutprinciper I alla samfund som hör till kommunkoncernen iakttas bokförings- och bokslutsprinciperna i bokföringslagen. För kommunens och samkommunernas del iakttas bokföringslagen i tillämpliga delar utgående från bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar och utlåtanden. I de övriga koncernsamfunden iakttas bokföringsnämndens anvisningar. I kommunen och dess dottersamfund tillämpas inte bestämmelserna i 7 a kapitlet i bokföringslagen om bokslut och koncernbokslut som upprättas enligt internationella bokslutsstandarder. (Förutsatt att kommunsektionen beslutar om en anvisning med sådant innehåll.) Anvisning om rapporteringen för koncernbokslutet I koncerndirektivet tas med en bestämmelse om vilken kommunal myndighet som har befogenhet att ordna behövliga överläggningar med dottersamfunden och ge närmare anvisningar om rapporteringen för koncernbokslutet. En egentlig anvisning om rapporteringen ges årligen. I anvisningen anges tidtabellen för upprättandet av koncernbokslutet, tidsfrister för de uppgifter som ska lämnas och eventuella blankettmallar för bokslutsuppgifter och för uppgifter för verksamhetsberättelsen. För att koncernbalansräkningen och noterna ska kunna sammanställas behövs uppgifter förutom av dottersamfunden även av samkommunerna, intressesamfunden och de samfund i vilka kommunen har en betydande ägarandel. Följande handlingar behövs för koncernbokslutet: - dottersamfundets bokslutshandlingar, verksamhetsberättelse och revisionsberättelse - jämförelser av resultaträkningens och finansieringskalkylens utfall (budgeterade och realiserade) - totalekonomiska nyckeltalsjämförelser beträffande lönsamhet, likviditet och soliditet - jämförelser av hur produktionens kvantitet, kvalitet och andra verksamhetsmål har utfallit. Dessa utfallsjämförelser ges separat till den del de inte ingår i verksamhetsberättelsen. Delårsöversikter För koncernens delårsöversikter behövs motsvarande utfallsjämförelser för delårsperioden som för bokslutet. Dessutom är det befogat att be dotterbolagen ge uppskattningar av resultaträkningen och finansieringskalkylen för hela räkenskapsperioden. För halvårs- och fyramånadersperioder lönar det sig att be om verksamhetsöversikter där dottersamfunden uppskattar måluppfyllelsen för hela den pågående planperioden och eventuella avvikelser från målen samt behoven av korrigerande åtgärder. 16

17 17 8. Centraliserad verksamhet i koncernen 8.1 Organisering av och anvisningar om centraliserad verksamhet I kommunkoncernen kan till exempel följande verksamheter skötas på central nivå: finansierings- och placeringverksamhet, skötsel av betalningsrörelsen, upphandling och riskhantering, försäkringar, personalpolitik och informationsförvaltning. Också informationen om tjänster och marknadsföringen kan skötas centralt i kommunkoncernen. De centraliserade verksamheterna kan organiseras på olika sätt. Koncernsamfunden kan följa en verksamhetsmodell som fastställts i koncerndirektivet. Till exempel kan koncernsamfunden iaktta enhetliga principer i sin personalpolitik. Verksamheter kan koncentreras genom att vissa uppgifter, till exempel koncernens finansiella försörjning eller vissa anskaffningar överlåts på kommunens ansvar. Det är i allmänhet kommunen som svarar för tillhandahållandet av centraliserade tjänster och därmed också i sista hand beslutar om verksamhetens omfattning. Det är motiverat att besluta om centralisering av verksamheter i koncerndirektivet. Genom att koncentrera tjänster kan man uppnå funktionella och ekonomiska fördelar för koncernen. I koncerndirektivet kan man ta in en anvisning om att koncernsamfunden ska utreda förutsättningarna för centralisering innan en verksamhet genomförs och att beslutet om centraliserade tjänster fattas separat i respektive koncernsamfund i enlighet med moderkommunens anvisningar, om det inte är befogat att avvika från dem. När koncernsamfundets styrelse eller motsvarande organ godkänner det koncerndirektiv som kommunen berett, förbinder den sig samtidigt att iaktta anvisningarna om centraliserad verksamhet. Dottersamfundets ledning är ändå skyldig att i första hand verka enligt det egna samfundets intressen. Anvisningen om centraliserad verksamhet ska tillämpas så att det inte uppstår någon konflikt mellan tvingande lagstiftning och direktivet. I en eventuell konfliktsituation är koncerndirektivet sekundärt. När anvisningarna uppfattas på detta sätt, kan de betraktas som ett godtagbart och naturligt sätt att styra verksamheten i de samfund som hör till koncernen Anvisningar om upphandling och överlåtelse av egendom Intern upphandling i koncernen Upphandlingslagstiftningen förutsätter att kommunerna och samkommunerna konkurrensutsätter sin upphandling. Också andra juridiska personer som hör till den offentliga förvaltningen, såsom kommunägda bolag, ska konkurrensutsätta sin upphandling. I allmänhet ska också upphandling mellan två upphandlingsenheter läggas ut på entreprenad. Ett viktigt undantag från konkurrensutsättningsskyldigheten är med tanke på koncerndirektivet en situation där en upphandlingsenhet som hör till koncernen gör en anskaffning av en s.k. in house-enhet. Upphandlingslagstiftningen och tillhörande rättspraxis bestämmer i princip förutsättningarna för in house-upphandling, som står utanför konkurrensutsättningsskyldigheten. Om förutsättningarna inte uppfylls är det fråga om upphandling som ska läggas ut på entreprenad, även om upphandlingen görs hos ett annat koncernsamfund. Definitionen på koncern i detta koncerndirektiv har ingen avgörande betydelse vid bedömningen av om upphandlingen inom koncernen faller utanför skyldigheten till konkurrensutsättning enligt upphandlingslagstiftningen.

18 Klart är ändå att kommunen utan konkurrensutsättning kan köpa en vara eller tjänst av ett bolag som kommunen äger helt och hållet och som inte har verksamhet på marknaden. Rättspraxis kring in house-upphandling är ändå till många delar fortfarande stadd i utveckling och gränsdragningarna är oklara. I koncerndirektivet finns det skäl att nämna skyldigheten till konkurrensutsättning enligt upphandlingslagstiftningen och att ramvillkoren i upphandlingslagstiftningen ska beaktas när koncernens interna upphandling planeras. Närmare anvisningar om upphandlingsenheter enligt upphandlingslagstiftningen och om konkurrensutsättning och in house-upphandling bör införas i till exempel en separat upphandlingsanvisning. I koncerndirektivet är det bra att nämna att koncernen bör ha en gemensam upphandlingsanvisning Samarbete inom upphandlingen I koncernen kan man samarbeta kring upphandling, till exempel genom administrativt centraliserad upphandling i moderkommunen, fritt sammansatta upphandlingscirklar eller en sådan enhet för kollektiv upphandling som avses i upphandlingslagstiftningen. En upphandlingscirkel kan bestå av till exempel upphandlingsenheter som hör till koncernen eller av varandra oberoende upphandlingsenheter inom en ekonomisk region. Upphandlingscirklarna bör särskiljas från sådana särskilda enheter för kollektiv upphandling som avses i upphandlingslagstiftningen. Det finns för närvarande bara en sådan: Hansel Ab. På enheter för kollektiv upphandling tillämpas bestämmelserna i upphandlingslagstiftningen. När gemensam upphandling organiseras måste man beakta också den bestämmelse om enheter för kollektiv upphandling som ingår i den totalreform av upphandlingslagen som är under beredning. Den nya upphandlingslagen ska enligt planerna träda i kraft före utgången av Genom upphandlingssamarbete kan man uppnå fördelar för koncernens verksamhet och ekonomi. När upphandlingen planeras är det därför motiverat att utreda möjligheterna till gemensam upphandling och vilken metod som är mest fördelaktig för koncernen. I koncerndirektivet kan man ta in en anvisning om att koncernsamfunden ska utreda förutsättningarna för upphandlingssamarbete innan upphandlingen genomförs och att beslutet om samarbete inom upphandlingen fattas separat i respektive koncernsamfund i enlighet med moderkommunens anvisningar, om det inte är befogat att avvika från dem. Upphandlingslagstiftningen gäller endast upphandling. Överlåtelse av egendom omfattas inte av upphandlingslagen. Det kan vara motiverat att införa en anvisning om skyldighet att ge kommunen ett förhandsmeddelande vid överlåtelse av betydelsefulla anläggningstillgångar och värdepapper Anvisningar om finansiering, placeringar och garantier Gemensam upplåning Upplåningen i kommunkoncernen kan samordnas på olika sätt. Om det upprepade gånger uppstår ett betydande kassaöverskott inom koncernen kan det vara motiverat att skapa bestående praxis för intern upplåning. Det kan till exempel bli aktuellt med ett koncernkontosystem i en penninginrättning eller en s.k. intern bank för koncernen där inbördes upplåning organiseras inom koncernen. 18

19 Att förplikta dotterbolag till intern upplåning blir aktuellt i koncerndirektivet endast under förutsättning att den interna upplåningen inte är mindre fördelaktig än andra finansierings- och placeringsalternativ. När det är fråga om upplåning till stora belopp måste man också beakta att konkurrensutsättningsskyldigheten kan gälla också intern upplåning mellan koncernsamfunden. Kommunen och dess dottersamfund kan verka som en sammanslutning i upplåningen. I koncerndirektivet kan man också förutsätta förhandlingar med kommunens finansiella ledning eller förhandsutredning av hur kommunens koncernledning förhåller sig till upplåningen. I koncerndirektivet kan ingå en bestämmelse eller rekommendation om användning av en enhetlig mall för anbudsförfrågan i låneärenden. För alla dessa skyldigheter, begränsningar och rekommendationer gäller vad som sagts ovan i samband med intern upplåning: koncerndirektivet kan inte förplikta dottersamfundens ledning att verka i konflikt med samfundets intressen. Detta bör beaktas också när bestämmelser om finansiering tas med i direktivet Beslut om placeringar Kommunkoncernens placeringsverksamhet indelas i placering av likvida medel och placeringar med anknytning till koncernens verksamhet. Placering av likvida medel hänger inte direkt ihop med de tjänster koncernen producerar, utan det är fråga om att placera kassaöverskott på ett säkert och inkomstbringande sätt så att koncernsamfundet och kommunkoncernen kan upprätthålla en tillräcklig likviditet. Placeringar med anknytning verksamheten avser kapitalplaceringar som syftar till att stödja målen för koncernsamfundets och kommunkoncernens uppgifter. Placering av likvida medel och tryggande av koncernsamfundens likviditet Placeringen av likvida medel kan koncentreras i form av utlåning av kassaöverskott mellan koncernsamfunden. Man kan då använda ett koncernkontosystem eller också kan kommunen upprätthålla en s.k. intern bank för koncernen. Den interna kortfristiga utlåningen kan också genomföras genom särskilda överföringar av tillgångar mellan koncernsamfunden med iakttagande av de bestämmelser om räntor och eventuella kreditlimiter som anges i koncerndirektivet eller en separat anvisning. Vid placeringen av likvida medel i objekt utanför koncernen kan gemensamma placeringsprinciper iakttas i fråga om placeringsinstrument, identifiering och mätning av risker, skydd mot risker samt beslutanderätten vid placeringar. Det kan vara befogat att hela koncernen iakttar grunderna för kommunens placeringsverksamhet, vilka godkänts av fullmäktige i enlighet med kommunallagen. Placeringar med anknytning till verksamhetsområdet Samfunden i kommunkoncernen har i regel i uppgift att producera kommunala tjänster eller på något annat sätt arbeta till förmån för kommunens verksamhet. Detta är utgångspunkten också för koncernsamfundens kapitalplaceringar i andra samfund: de ska tjäna ett syfte i kommunens verksamhet. Placeringar som stöder kommunens verksamhet är i regel kapitalplaceringar för finansiering av koncernsamfundens investeringar. Gränsdragningen för placeringsobjekt och placeringsinstrument baserar sig på bestämmelser som gäller koncernsamfundens verksamhetsidé. Kommunkoncernens placeringsverksamhet som helhet måste i sista hand bedömas utifrån kommunallagens bestämmelse om verksamhetsområden. I enskilda fall måste man bedöma 19

20 om verksamheten i det samfund där placeringen ska göras har definierats så att placeringar i samfundet hör till kommunkoncernens verksamhetsområde. Koncerndirektivet kan innehålla bestämmelser om principer för kapitalplaceringar i koncernsamfund. Bestämmelserna kan gälla placeringsinstrument, avkastningskrav och riskhantering samt skyldighet att förhandla med koncernledningen. Kapitalplaceringar är i allmänhet av engångsnatur och kan ha särskilda drag som inte går att förutse i koncerndirektivet. Därför är det viktigt att definiera förhandlingsskyldigheten i anvisningarna. Märk väl att det i första hand är det beslutföra organet i koncernsamfundet som ansvarar för placeringens utfall, inte kommunens koncernledning Borgensförbindelser och säkerheter 8.4. Personalpolitik När det gäller ställande av säkerheter kan man i kommunkoncernen i regel iaktta samma policy som vid placeringar som stöder kommunens verksamhet. Ett samfund för vilket borgensförbindelse ingås eller säkerhet ställs ska producera kommunala tjänster eller på något annat sätt arbeta till förmån för kommunens eller ett koncernsamfunds verksamhet. Alla koncernsamfund kan i princip få borgensförbindelser på denna grund. För intressesamfundens del måste man från fall till fall överväga om förutsättningarna uppfylls. När det gäller borgensförbindelser, inteckningar och säkerheter till samfund utanför koncernen är det befogat att följa samma kriterier angående verksamhetsområden som i kommunens garantiverksamhet och beakta de lagstadgade begränsningarna för borgensförbindelser till utomstående, bl.a. begränsningarna i 12 kap. 7 i lagen om aktiebolag och de begränsningar som gäller samfundets verksamhetsområde. Genom koncerndirektivet kan man sträva efter att förenhetliga koncernsamfundens personalpolitik. Det kan till exempel vara fråga om att det interna ansökningsförfarandet utvidgas till att gälla hela koncernen, att utlåtande ska begäras av koncernledningen när en person ska väljas till en ledande befattning, att specialkompetens utnyttjas i andra koncernsamfund, att förhandlingar förs om arbetsrotation och byte av arbetsuppgifter eller att utbildnings- och personaltjänster tillhandahålls för hela koncernen. Koncerndirektiv (exempel) Koncernens dottersamfund strävar i sin verksamhet efter att i tillämpliga delar iaktta principerna för kommunens personalpolitik. Framför allt när det gäller prövningsbaserade anställningsförmåner försöker samfunden följa kommunens praxis. Sådana förmåner är till exempel prövningsbaserade löneförmåner och prövningsbaserad tjänstledighet samt rätt till personalutbildning, naturaförmåner och tilläggspension. Vid personalrekrytering bör samfunden beakta interna behov av omplacering av anställda inom koncernen. Dottersamfunden ansluter sig som medlemmar i det arbetsgivarsamfund kommunarbetsgivaren grundat, om inte verksamhetens art och dotterbolagets intresse förutsätter något annat. 20

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

K O N C E R N D I R E K T I V

K O N C E R N D I R E K T I V K O N C ERNDIREKTIV KIMITOÖNS KOMMUN Godkänt av fullmäktige 7.12.2011 1. KONCERNDIREKTIVETS MÅL OCH SYFTE Koncerndirektivet har som mål att bilda ett gemensamt synsätt och att stöda uppnåendet av de gemensamma

Läs mer

EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKTS KONCERNDIREKTIV. Godkänt i fullmäktige 9.6.2015

EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKTS KONCERNDIREKTIV. Godkänt i fullmäktige 9.6.2015 EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKTS KONCERNDIREKTIV Godkänt i fullmäktige 9.6.2015 1. Sjukvårdsdistriktets ägarpolitik Målet för samkommunens ägarpolitik är att trygga en långsiktig verksamhet i samkommunen

Läs mer

Kommunkoncernen Nykarleby stad

Kommunkoncernen Nykarleby stad Kommunkoncernen Nykarleby stad KONCERNDIREKTIV Ett samfund där kommunen har bestämmande inflytande är kommunens dottersamfund. Kommunen jämte dottersamfunden bildar en kommunkoncern. Även en stiftelse

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 1 (13) TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Rekommendation Kommunförbundet Sari Korento Marja-Liisa Ylitalo 2 (13) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kommunallagens

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

KONCERNDIREKTIV FÖR JOMALA KOMMUN

KONCERNDIREKTIV FÖR JOMALA KOMMUN KONCERNDIREKTIV FÖR JOMALA KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige den 18 maj 1999 59 Ändrade av kommunfullmäktige den 1 mars 2016 27 Innehållsförteckning 1. KONCERNDIREKTIVETS SYFTE OCH MÅL... 1 2. KONCERNDIREKTIVETS

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag 2013-12-10 Ks 213/2013 Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag Innehållsförteckning 1. Syfte... 3 2. Tillämpningsområde... 3 3. Ägarroll... 3 3.1 Kommunfullmäktige...3 3.2 Kommunstyrelsen...4

Läs mer

Koncerndirektiv för Kaskö stads dottersamfund

Koncerndirektiv för Kaskö stads dottersamfund Koncerndirektiv för Kaskö stads dottersamfund Godkänd i stadsfullmäktige 5.6.2014, 22 Ägarpolicy Koncerndirektiv God förvaltningssed och ledning Förord/Introduktion Ägarpolicy för Kaskö stads bolag sidorna

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2002 Utgiven i Helsingfors den 18 juni 2002 Nr 482 485 INNEHÅLL Nr Sidan 482 Lag om ändring av lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden... 3095 483

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Ägardirektiv för Sollentuna Energi AB Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige 2010-06-09, 44 Fastställda av bolagsstämman 2010-06-22 att gälla från och med 2011-01-01 Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige

Läs mer

BORGÅ STADS KONCERNDIREKTIV

BORGÅ STADS KONCERNDIREKTIV BORGÅ STADS KONCERNDIREKTIV Godkänt av stadsfullmäktige 25.2.2013 Innehållsförteckning 1 Syftet med koncerndirektivet... 3 2 Koncernbegreppet... 3 3 Koncerndirektivets tillämpningsområde... 3 4 Koncerndirektivets

Läs mer

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som

Läs mer

Bolagsordning för Vara Koncern AB

Bolagsordning för Vara Koncern AB Bolagsordning för Vara Koncern AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Koncern AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

Firma och hemort. Styrelsen. Försäkringsgrenar som bolagets verksamhet omfattar. Delägarskap

Firma och hemort. Styrelsen. Försäkringsgrenar som bolagets verksamhet omfattar. Delägarskap Bolagsordning Firma och hemort 1 Bolagets firma är på finska Keskinäinen työeläkevakuutusyhtiö Varma, på svenska Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma och på engelska Varma Mutual Pension Insurance

Läs mer

Bolagsordning för Vara Bostäder AB

Bolagsordning för Vara Bostäder AB Bolagsordning för Vara Bostäder AB Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman 2015-03-11 13 Bolagsordning Vara Bostäder AB Innehållsförteckning 1 Firma... 1 2 Säte... 1 3 Verksamhetsföremål...

Läs mer

GEMENSAMT ÄGARDIREKTIV FÖR SAMTLIGA KOMMUNÄGDA BOLAG I KONCERNEN VELLINGE KONCERN AB PRINCIPER FÖR STYRNING AV BOLAGEN

GEMENSAMT ÄGARDIREKTIV FÖR SAMTLIGA KOMMUNÄGDA BOLAG I KONCERNEN VELLINGE KONCERN AB PRINCIPER FÖR STYRNING AV BOLAGEN 2016-12-01 1 (6) GEMENSAMT ÄGARDIREKTIV FÖR SAMTLIGA KOMMUNÄGDA BOLAG I KONCERNEN VELLINGE KONCERN AB Detta ägardirektiv fastställdes av kommunfullmäktige i Vellinge kommun den 28 september 2016 131. Bolagen

Läs mer

Bolagsordning för Vara Koncern AB

Bolagsordning för Vara Koncern AB Bolagsordning för Vara Koncern AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 GodkändAntagen av kommunfullmäktige 2011-11- 28 73 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Formaterat: Teckensnitt:Verdana Bolagsordning Vara Koncernmmunföretag

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB Innehållsförteckning 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet... 3 2. Kommunens direktivrätt... 3 5. Grundläggande principer för bolagets verksamhet... 3 6. Likställighetsprinciperna...

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

Kommunallagen ställer tre krav för att kommunen ska få överlämna ansvaret för en kommunal verksamhet till ett bolag.

Kommunallagen ställer tre krav för att kommunen ska få överlämna ansvaret för en kommunal verksamhet till ett bolag. FÖRETAGSPOLICY B:2 1 Bakgrund Kommunallagen ger kommunerna möjlighet att överlämna vården av en kommunal angelägenhet till aktiebolag, ekonomisk förening, ideell förening eller stiftelse. (Kl 3 kap 16)

Läs mer

Fastställande av ägardirektiv 2012 för HjälpmedelsCentrum AB

Fastställande av ägardirektiv 2012 för HjälpmedelsCentrum AB BESLUTSUNDERLAG 1 (1) Marie Nordström 2012-01-03 LiÖ 2012-69 Landstingsstyrelsen Fastställande av ägardirektiv 2012 för HjälpmedelsCentrum AB Landstinget äger samtliga aktier i bolaget HjälpmedelsCentrum

Läs mer

Ägarpolicy för kommunägda bolag

Ägarpolicy för kommunägda bolag Datum 2014-09-18 Ägarpolicy för kommunägda bolag Kommunfullmäktige 2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-11-24, 196 Dokumentnamn: Ägarpolicy för kommunägda bolag Ärendebeteckning: Kst/2014:452, Ägarpolicy

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Bolagsordning för Vara Konserthus AB

Bolagsordning för Vara Konserthus AB Bolagsordning för Vara Konserthus AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Konserthus AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

Nya stiftelselagen medför förnyelser och ändringar

Nya stiftelselagen medför förnyelser och ändringar Nya stiftelselagen medför förnyelser och ändringar Nya stiftelselagen (487/2015) träder i kraft den 1 december 2015. Den nya lagen skapar klarhet i ställningen för stiftelser med fortlöpande finansiering

Läs mer

Bolagsordning för VaraNet AB

Bolagsordning för VaraNet AB Bolagsordning för VaraNet AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning VaraNet AB Innehållsförteckning 1 Firma... 1 2 Säte...

Läs mer

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1256 Handläggare: Åsa Lupton, Datum: 2015-01-26.. Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Fastställd av Landstingsfullmäktige 2014-04-29 Reviderad av Regionfullmäktige

Läs mer

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ /DQGVNDSVODJ RP3RVWHQSncODQG 1U 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU 1 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ Posten på Åland, nedan kallad Posten, är ett affärsverk underställt landskapsstyrelsen. Posten avgör de ärenden

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

Bolagsordning för Vara Konserthus AB

Bolagsordning för Vara Konserthus AB Bolagsordning för Vara Konserthus AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 GodkändAntagen av kommunfullmäktige 2011-11- 28 71 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Formaterat: Teckensnitt:Verdana Bolagsordning Vara

Läs mer

BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI AB

BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI AB BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI AB Beslutad vid årsstämma 2014-06-18, 11 Godkänd av kommunfullmäktige 2014-09-29, 174 2 (5) 1 Firma Bolagets firma är. 2 Säte Styrelsen har sitt säte i Borgholms kommun.

Läs mer

Svedala Kommuns 6:01 Författningssamling 1(6)

Svedala Kommuns 6:01 Författningssamling 1(6) Författningssamling 1(6) Bolagsordning för Bostadsaktiebolaget Svedalahem antagen av kommunfullmäktige 2014-02-10, 23 Gäller från 2014-03-01 FIRMA 1 Bolagets firma är Bostadsaktiebolaget Svedalahem. BOLAGETS

Läs mer

INSTRUKTIONSÄNDRINGAR FÖRANLEDDA AV INSTRUKTIONEN FÖR STADSKANSLIET. Stadsstyrelsens protokoll förs av en person som stadskansliet förordnat.

INSTRUKTIONSÄNDRINGAR FÖRANLEDDA AV INSTRUKTIONEN FÖR STADSKANSLIET. Stadsstyrelsens protokoll förs av en person som stadskansliet förordnat. INSTRUKTIONSÄNDRINGAR FÖRANLEDDA AV INSTRUKTIONEN FÖR STADSKANSLIET Förvaltningsstadgan 9 Organens protokoll Stadsstyrelsens protokoll förs av en person som stadskansliet förordnat. 26 Undertecknande av

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

FÖRVALTNINGSSTADGA. Kommunalförbundet Ålands Miljöservice

FÖRVALTNINGSSTADGA. Kommunalförbundet Ålands Miljöservice FÖRVALTNINGSSTADGA Kommunalförbundet Ålands Miljöservice Godkänd av styrelsen 6.5.52013 Godkänd av stämman 4.6.2013 Kommunalförbundet för Ålands Miljöservice Ålands Miljöservice är ett kommunalförbund.

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Bolagsordning för Kungälv Energi AB

Bolagsordning för Kungälv Energi AB Bolagsordning för Kungälv Energi AB Bolagsordning Ingår i Kungälvs kommuns författningssamling enligt beslut 2015-12-10 KF 315/2015 KS2015/1382 Diarienummer: Dokumentansvarig: Beredande politiskt organ:

Läs mer

STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000

STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000 STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000 1 Stiftelsens namn är Stiftelsen Folkteatern i Gävleborgs län. 2 Stiftelsens styrelse har

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

Lag. om ändring av bokföringslagen

Lag. om ändring av bokföringslagen Lag om ändring av bokföringslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i bokföringslagen (1336/1997) 3 kap. 2, 2 a, 3, 4, 12 och 13, sådana de lyder, 2, 2 a, 3 och 4 i lag 1620/2015, 12 i lagarna 1208/2015

Läs mer

1 (5) ANVISNINGAR OM GOD FÖRVALTNINGS- OCH STYRNINGSSYSTEM OCH GOD FÖRVALTNINGSSED VID FÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAGET FENNIA LIV

1 (5) ANVISNINGAR OM GOD FÖRVALTNINGS- OCH STYRNINGSSYSTEM OCH GOD FÖRVALTNINGSSED VID FÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAGET FENNIA LIV 1 (5) ANVISNINGAR OM GOD FÖRVALTNINGS- OCH STYRNINGSSYSTEM OCH GOD FÖRVALTNINGSSED VID FÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAGET FENNIA LIV 2 (5) Allmän utgångspunkt De 57 rekommendationer som arbetsgruppen Corporate Governance

Läs mer

INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN

INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN Träder i kraft 8.12.2015 INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN 1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens uppgift är att leda kommunens förvaltning och ekonomi samt svara för utveckling av kommunens

Läs mer

Svedala Kommuns 6:02 Författningssamling 1(6)

Svedala Kommuns 6:02 Författningssamling 1(6) Författningssamling 1(6) Bolagsordning för Svedala Exploaterings Aktiebolag SVEDAB antagen av kommunfullmäktige 2014-02-10, 23 Gäller från 2014-03-01 FIRMA 1 Bolagets firma är Svedala Exploaterings Aktiebolag

Läs mer

Bolagsordning för Vara Bostäder AB

Bolagsordning för Vara Bostäder AB Bolagsordning för Vara Bostäder AB Antagen av kommunfullmäktige 1998-12-14 23/98:2 Justerad av kommunfullmäktige 2002-12-16 23/02:2 Reviderad av kommunfullmäktige 2003-10-20 54 Reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Arbetsordning för Ömsesidiga Försäkringsbolaget Fennias styrelse

Arbetsordning för Ömsesidiga Försäkringsbolaget Fennias styrelse Arbetsordning för Ömsesidiga Försäkringsbolaget Fennias styrelse Syftet med arbetsordningen 1. Syftet med arbetsordningen är att vägleda Fennias styrelse i det allmänna arbetet. Enligt Försäkringsinspektionens

Läs mer

Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB

Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Reviderat senast: Kommunfullmäktige 2014-01-30 (KF 4) Bolagsstämma 2014-04-24 (TFAB 15) Tjörn Möjligheternas ö 1 Firma Bolagets firma är Tjörns Kommunala

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN 92/KK542 107 KFS 1995:3 Ers KFS 1993:5 STADGAR FÖR BOSTADSSTIFTELSEN PLATEN (Antagna av KF 1995-09-25, 121, att gälla fr o m 1 oktober 1995) 1 Stiftelsens firma

Läs mer

Ägardirektiv för Hällefors Bostads AB

Ägardirektiv för Hällefors Bostads AB Ägardirektiv för Hällefors Bostads AB 2(4) Ägardirektiv för verksamheten i Hällefors Bostads AB (nedan kallat bolaget) antagna av kommunfullmäktige i Hällefors kommun 2016-02-16 och fastställda av bolagsstämma

Läs mer

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING GEMENSAMT ÄGARDIREKTIV FÖR BOLAGEN I SPINNERSKANKONCERNEN Kf 2012-04-26, 33 Blad 1(5) Marks kommun har fyra helägda bolag Spinnerskan i Mark AB, Marks Bostads AB, Marks Fastighets AB och Mark Kraftvärme

Läs mer

Bolagsstämman i Next Skövde Destinationsutveckling AB har fastställt ägardirektiven 3 maj 2013, 12

Bolagsstämman i Next Skövde Destinationsutveckling AB har fastställt ägardirektiven 3 maj 2013, 12 Bolagsstämman i Next Skövde Destinationsutveckling AB har fastställt ägardirektiven 3 maj 2013, 12 För den verksamhet som bedrivs i Next Skövde Destinationsutveckling AB, nedan kallat Bolaget, gäller dessa

Läs mer

STYRDOKUMENT. Bolagsordning för Håbo Marknads Aktiebolag. Dokumentansvarig: Kommundirektör

STYRDOKUMENT. Bolagsordning för Håbo Marknads Aktiebolag. Dokumentansvarig: Kommundirektör STYRDOKUMENT Bolagsordning för Håbo Marknads Aktiebolag Dokumentansvarig: Kommundirektör STYRDOKUMENT 2 Bolagsordning för Håbo Marknads Aktiebolag 1 Firma Bolagets firma är Håbo Marknads aktiebolag. 2

Läs mer

BOLAGSORDNING FÖR MORAVATTEN AB

BOLAGSORDNING FÖR MORAVATTEN AB BOLAGSORDNING FÖR MORAVATTEN AB Bolagsordning för Moravatten AB Fastställd Kommunfullmäktige 2013-05-27, 38 Bolagsstämman 2013-10-02 Daterad 2013-04-11 Reviderad 2014-12-01, 165 Produktion Kommunledningskontoret

Läs mer

Bolagsordning för Nykvarns Kommunkoncern AB KS/2015:169

Bolagsordning för Nykvarns Kommunkoncern AB KS/2015:169 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-05-06 Kommunstyrelsen Anders Sloma Utredare Telefon 08 555 010 10 anders.sloma@nykvarn.se Bolagsordning för Nykvarns Kommunkoncern AB KS/2015:169 Förvaltningens förslag till beslut

Läs mer

Bolagsordning för BagaHus aktiebolag

Bolagsordning för BagaHus aktiebolag Bolagsordning för BagaHus aktiebolag Bolagsordning Ingår i Kungälvs kommuns författningssamling enligt beslut 2015-12-10 KF 315/2015 KS2015/1382 Diarienummer: Dokumentansvarig: Beredande politiskt organ:

Läs mer

Ägardirektiv för Staffanstorps Centrum AB

Ägardirektiv för Staffanstorps Centrum AB FÖRFATTNING 2.5.1 Antagen av kf 90/11 och av bolagsstämman 2011-05-04 Ägardirektiv för Staffanstorps Centrum AB Ägardirektiv för Staffanstorps Centrum AB Ägardirektiv för verksamheten i Staffanstorps Centrum

Läs mer

ARBOGA KOMMUN. Blad 3. Ksau 204 Dnr 418/

ARBOGA KOMMUN. Blad 3. Ksau 204 Dnr 418/ ARBOGA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2015-12-08 Blad 3 Ksau 204 Dnr 418/2015-107 Bolagspolicy för Arboga kommuns bolag Kommunstyrelseförvaltningen har i

Läs mer

2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB. Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. Firma. Bolagets firma är Tidaholms Energi AB.

2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB. Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. Firma. Bolagets firma är Tidaholms Energi AB. 2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. 1 Firma Bolagets firma är Tidaholms Energi AB. 2 Säte Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Tidaholms kommun. 3 Föremål

Läs mer

Bestämmelser i kommunallagen om kommunkoncerner och kommunala affärsverk fr.o.m

Bestämmelser i kommunallagen om kommunkoncerner och kommunala affärsverk fr.o.m Cirkulär 1 (25) Oiva Myllyntaus/aha 21.8.2007 19/80/2007 Till kommun- och stadsstyrelserna och samkommunernas styrelser Bestämmelser i kommunallagen om kommunkoncerner och kommunala affärsverk fr.o.m.

Läs mer

Bolagsordning för KumBro Utveckling AB Org.nr. 556914-8223

Bolagsordning för KumBro Utveckling AB Org.nr. 556914-8223 Bolagsordning för KumBro Utveckling AB Org.nr. 556914-8223 1 Firma Bolagets firma är KumBro Utveckling AB. 2 Säte Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Örebro. 3 Verksamhetsföremål Bolaget har till föremål

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR AB VÄNERSBORGS- BOSTÄDER

ÄGARDIREKTIV FÖR AB VÄNERSBORGS- BOSTÄDER 1(5) ÄGARDIREKTIV FÖR AB VÄNERSBORGS- BOSTÄDER Ägardirektiven för verksamheten i AB Vänersborgsbostäder, nedan kallat bolaget, är antagna av kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun 1994-10-25, 116 och fastställda

Läs mer

Ägardirektiv för Katrineholms Fastighets AB

Ägardirektiv för Katrineholms Fastighets AB Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 Styrdokument Ägardirektiv för Katrineholms Fastighets AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.07) Senast reviderad av kommunfullmäktige, 91 Antagen av

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Stadgar. Godkänt av föreningens höstmöte Namn och hemort

Stadgar. Godkänt av föreningens höstmöte Namn och hemort 1/6 Stadgar Godkänt av föreningens höstmöte 14.11.2011 1 Namn och hemort Föreningens namn är Säätiöiden ja rahastojen neuvottelukunta ry Delegationen för stiftelser och fonder rf. Föreningens språk är

Läs mer

Bolagsordning för Vara Industrifastigheter

Bolagsordning för Vara Industrifastigheter Bolagsordning för Vara Industrifastigheter AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Fastställd av KF 1998-12-14 24/98:2 Justerat av KF 2002-12-16 23/02:2 att gälla från 2003 Godkänd av kommunfullmäktige XXXX-XX-XX

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 september 2015 1142/2015 Lag om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin Utfärdad i Helsingfors den 18 september 2015 I enlighet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i kommunallagen (1991:900); SFS 1999:621 Utkom från trycket den 30 juni 1999 utfärdad den 10 juni 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om kommunallagen

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter:

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter: ANSÖKAN TILL PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN Vi ber att Patent- och registerstyrelsen beviljar tillstånd att grunda stiftelsen [stiftelsens namn] och fastställer stiftelsens stadgar. Helsingfors, den 6 september

Läs mer

Bolagsordning. för Tranemo Forum AB. Tranemo kommun. Organisationsnummer: Antagen av kommunfullmäktige

Bolagsordning. för Tranemo Forum AB. Tranemo kommun. Organisationsnummer: Antagen av kommunfullmäktige Dnr: KS/2016:172 Bolagsordning för Tranemo Forum AB Organisationsnummer: 559058-4511 Tranemo kommun Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21 27 1 (6) 1 Firma Bolagets firma är Tranemo Forum AB. 2 Säte Styrelsen

Läs mer

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1 Beslutad av kommunfullmäktige 2006-05-17 417. Dnr 27/05.107 och 2003-05-14 93. Dnr 30/03.002. (punkt 23) Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1. Bolaget som organ för kommunal

Läs mer

Standard RA4.10. Rapportering av exponeringar mot närstående. Föreskrifter och allmänna råd

Standard RA4.10. Rapportering av exponeringar mot närstående. Föreskrifter och allmänna råd Standard RA4.10 Rapportering av exponeringar mot närstående Föreskrifter och allmänna råd FINANSINSPEKTIONEN tills vidare närstående dnr 14/120/2006 2 (2) INNEHÅLL 1 Tillämpning 3 2 Syfte 4 3 Internationella

Läs mer

Bolagspolicy för Tjörns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-16 (KF 45)

Bolagspolicy för Tjörns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-16 (KF 45) Bolagspolicy för Tjörns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-16 (KF 45) 1 Bakgrund Genom beslut i kommunfullmäktige den 22 december 2008 (KF 175) beslutades att bilda en bolagskoncern med Tjörns

Läs mer

Ägardirektiv för Sörmland Vatten och Avfall AB

Ägardirektiv för Sörmland Vatten och Avfall AB Styrdokument Ägardirektiv för Sörmland Vatten och Avfall AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.20) Senast reviderad av kommunfullmäktige, 142 Beslutshistorik 2 (7) Utfärdade och fastställda

Läs mer

Bolagsordning för Flen Vatten och Avfall AB

Bolagsordning för Flen Vatten och Avfall AB KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2008:6-341 Bolagsordning för Flen Vatten och Avfall AB Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12 82 Antagen av extra bolagsstämma 2008-08-25 8 Reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun 2007-04-16 1(6) Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2007-01-31 18 och gäller från och med 2007-02-01. Ersätter Kommunfullmäktige beslut 2003-03-26 106. Revisionens

Läs mer

BOLAGSORDNING FÖR AB EIDAR, TROLLHÄTTANS BOSTADS- BOLAG

BOLAGSORDNING FÖR AB EIDAR, TROLLHÄTTANS BOSTADS- BOLAG BOLAGSORDNING FÖR AB EIDAR, TROLLHÄTTANS BOSTADS- BOLAG Bolagets firma 1 Bolagets firma är AB Eidar, Trollhättans. Verksamhetens föremål 2 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Trollhättans

Läs mer

KOMMANDITBOLAGSAVTAL. (Antaget av kommunfullmäktige , 149, d.nr 2215/2000)

KOMMANDITBOLAGSAVTAL. (Antaget av kommunfullmäktige , 149, d.nr 2215/2000) KOMMANDITBOLAGSAVTAL (Antaget av kommunfullmäktige 2000-08-21, 149, d.nr 2215/2000) Bolagsmän 1. Norrköpings kommun (org nr 212000-0456) 601 81 Norrköping 2. Fastighets Aktiebolaget Kvarnholmarna i Norrköping

Läs mer

Ägardirektiv för Tidaholms Energi AB

Ägardirektiv för Tidaholms Energi AB Kommunfullmäktige Ärendenr: KS 2016/165 Fastställd: 2016-05-30 Reviderad: FÖRFATTNINGSSAMLING Ägardirektiv för Tidaholms Energi AB 2/7 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Ägardirektiv för Tidaholms

Läs mer

Katrineholms kommuns författningssamling

Katrineholms kommuns författningssamling Kommunstyrelsens handling nr 22/2007 Katrineholms kommuns författningssamling Ägardirektiv för Katrineholms Fastighets AB Nr 5.07 Ägardirektiv för verksamheten i Katrineholms Fastighets AB nedan kallat

Läs mer

Bolagsordning för Växjö Kommunföretag AB

Bolagsordning för Växjö Kommunföretag AB Styrande dokument Senast ändrad 2015-04-29 Bolagsordning för Växjö Kommunföretag AB Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Växjö Kommunföretag AB Dokumentinformation Dokumentnamn Bolagsordning

Läs mer

Bolagsordning för Flens Bostads AB

Bolagsordning för Flens Bostads AB KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 1981:4-902 Bolagsordning för Flens Bostads AB Antagen av årsstämman 1981-06-09 Reviderad av årsstämman 1987-01-14 5 Reviderad av årsstämman 1987-10-13 11 Reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

Förslag till beslut Förslag till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen

Förslag till beslut Förslag till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen 2016-09-13 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:465 Ann-Sofi Salomon 016-710 50 26 1 (2) Kommunstyrelsen Godkännande av överlåtelser av näringslivsfastigheter från Eskilstuna

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar

Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar 2013-04-15 Extra sammanträde Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2013-04-08 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2013:149 Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se

Läs mer

Ägardirektiv för Bohusläns Kommunala exploateringsaktiebolag Organisationsnummer:

Ägardirektiv för Bohusläns Kommunala exploateringsaktiebolag Organisationsnummer: Ägardirektiv för Bohusläns Kommunala exploateringsaktiebolag Organisationsnummer: 556069-9539 Ingår i Kungälvs kommuns författningssamling enligt beslut 2015-12-10 KF 315/2015 KS2015/1382 Diarienummer:

Läs mer

Reglemente för revisionen

Reglemente för revisionen Reglemente för revisionen Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-11-23 Ansvarig för revidering: Kommunfullmäktige Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: KS 15-648 Regler 2 (6) Innehållsförteckning

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om Forststyrelsens bokföring, bokslut, särskilda bokföring och särskilda bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 33 4 mom., 41 och 43 i lagen om Forststyrelsen

Läs mer

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Blad 1 STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Antagna av kommunfullmäktige den 8 december 1992, 312, med ändringar den 12 december 1995, 263. 1 Firma Stiftelsens benämning är

Läs mer

Ägardirektiv för Teater Halland AB

Ägardirektiv för Teater Halland AB 1(5) Datum Diarienummer 2013-02-06 RS130030 Ägardirektiv för Teater Halland AB Detta ägardirektiv ska antas av bolagsstämman i Teater Halland. Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör

Läs mer