Potatisodling på Gotland nuläge & utvecklingsidéer

Transkript

1 Potatisodling på Gotland nuläge & utvecklingsidéer Ett projekt initierat och finansierat av LRF Gotland 9 Juni, 2015

2 Bakgrund till projektet En branschträff på LRF med ett antal potatisproducenter på vårvintern när Svegros beslut var färskt bland deltagarna fanns för att kartlägga förutsättningarna för fortsatt produktion och utvecklad samverkan mellan producenter LRF Gotland kontrakterade Macklean (LRFs dotterbolag) för att göra studien under våren Ett urval av odlarna har intervjuats kring tankar och inspel Intervjuerna omfattar 20 odlare som står för mellan 60-70% av potatisproduktionen (i ton) på ön Intervjumaterialet har behandlats konfidentiellt och i presentationen beskrivs en anonymiserad bild av läget Struktur Förutsättningar för Gotländsk potatisodling och möjliga synergier och tankar 2

3 Ett urval av odlare som representerar cirka 70% av Gotlands potatisproduktion har intervjuats för projektet Sverige Gotland Intervjuade LRFodlare på Gotland % Ca 70% 20 st + 1 industrirepresentant + 1 expert ton matpotatis* ha matpotatis ton matpotatis* ha matpotatis - Ca ton matpotatis** - Ca 675 ha 80% Konventionellt 20% Ekologiskt * Netto. Skörden är reducerad för små (< 35 mm), rötskadade eller grönfärgade knölar. ** Estimerat netto. Beräknat som 80% av bruttoskörden i ton. 3

4 Matpotatisproduktionen på Gotland har ökat, både sett till volym och värde ton Produktionen av potatis har ökat med 30% sedan MSEK Produktionsvärdet för potatis har ökat med 138% under samma period Länets potatisproduktion har ökat kontinuerligt sedan 1980-talet, och det senaste decenniet har ökningen varit 30%. Produktionsvärdet har mer än dubblerats sedan Källa: Bearbetad statistik från Jordbruksverket och SCB 4

5 Arealen som används för matpotatisodling i länet ökar, men antalet odlare minskar hektar Arealen som används för matpotatisodling har ökat med 9% sedan år Antalet företag med matpotatisodling har minskat med 36% sedan år 2000 Antal företag Åkerarelen för matpotatisodling har ökat med 9% sedan år 2000, medan den i Sverige minskat med 25% under samma period Antalet företag med matpotatisodling har under samma period minskat med 36%. Denna minskning liknar dock utvecklingen i Sverige i stort (-54%) och är till mångt och mycket en följd av en pågående strukturomvandling Färre företag odlar en större volym på ett mer effektivt sätt Källor: Jordbruksverket, LRF 5

6 Svegros nedläggning leder till akuta behov för vissa Direkta effekter Delar av potatisodlarna på ön tappar potentiellt: Sortering på Gotland Packning på Gotland Marknadskanaler Indirekta effekter Alla odlare och branschen som helhet på Gotland påverkas negativt Antalet odlare riskerar att minska med färre kollegor, mindre lokalt utbud av maskiner, utbildningar etc. som följd Frakt av osorterad potatis till fastlandet (ca 20-25% sorteras bort efter frakt) högre fraktkostnader som belastar marginalerna hårt, särskilt på konventionell potatis odlare får inte betalt för det som sorteras bort Några har lagt ner eller minskar produktionen Odlare sitter med kortsiktiga och olönsamma försäljningslösningar 6

7 Översikt Gotlands potatisproduktion och resurser Intervjuade odlare S S S Utrustning S=sortering P=packerier Marknadskanaler Foodmark Svegropackerier på fastlandet Ekopotatis Gotland Andra packerier på fastlandet Förmedlare S P Industri på fastlandet [Främst storpack] P Restaurang & storkök S P Grossister [Främst småpotatis & K-pack] S P Butiker Utsäde 7

8 Anséns uppköp av Svegros inventarier kan lösa det akuta behovet för tidigare Svegroodlare Vilka förutsättningar är oförändrade på Gotland? Sorterings- och tvättkapaciteten oförändrad Packkapaciteten är i stort sett oförändrad Vilka förutsättningar har förändrats? Det finns en risk att sorteringsavgiften ökar Den tidigare Svegroanläggningen hade lönsamhetsproblem Det finns begränsat med alternativa anläggningar för sortering Sämre kontrakt och lönsamhet för leverans till Svegros packerier på fastlandet, bl.a. på grund av fraktkostnader Vad är en trolig kortsiktig lösning för tidigare Svegroodlare? 1. Sortera, tvätta och storpacka på ön och skicka till Svegros packerier eller till andra marknadskanaler på fastlandet eller 2. Skicka osorterad vara till fastlandet med sämre lönsamhet som följd 8

9 Samtidigt har gotlänska odlare gemensamma långsiktiga behov och potentiella synergieffekter 1 Maximera sortering, packning och industriell förädling på Gotland För att maximera marginaler, samt kompensera för fraktkostnader För att nå högt kapacitetutnyttjande på maskiner, utrustning och lager 2 Utnyttja skalfördelar i försäljning och logistik för att skapa konkurrenskraft 3 Samarbete kring marknadsföring och profilering av gotländskt 9

10 1 Maximera sortering, packning och industriell förädling på Gotland med högsta möjliga skala och kapacitetutnyttjande Utnyttja befintliga sorteringsverk och packerier maximalt Ansén kan sortera, tvätta och packa i storsäck/storlåda. Kan ej K-packa och sälja. Tollby sorterar och packar framförallt småpotatis i K-pack (0,5-10 kilo) Till hösten går vi 110%, så vi kan inte göra så mycket mer i vårt packeri. 2-3 anläggningar på ön vore bra - händer det något med en anläggning så är man mindre sårbar. Det är tufft idag vid ett haveri. Skicka så lite osorterad och opaketerad vara till fastlandet som möjligt Eventuellt komplettera med ytterligare sortering och packning För att skapa alternativ till nuvarande sorteringskapacitet För att komplettera befintlig packning med ett mindre packeri för konsumentpack Ev. utnyttja Foodmarks sorteringsanläggning som de är intresserade av att avyttra Utnyttja de lager som finns maximalt Foodmark behöver sitt lager för färdiga produkter och köper gärna in lagring från odlare. En möjlighet kan därför vara att sälja lagringstjänster till Foodmark Man skulle behöva gå ihop och använda en uppsättning maskiner till max. Men många är för maskinintresserade och vill ha sina egna grejer Att skicka osorterad potatis till fastlandet, särskilt konventionell, leder till katastrof i kalkylen En del odlare har satsat på maskinparker och lager, som nu står halvutnyttjade 10

11 2 Samarbete i försäljning och logistik för att skapa konkurrenskraft Samarbete i marknadskanaler för att sälja rätt potatis till rätt marknadskanal För att få åtkomst till alla typer av marknader och sälja varje potatistyp till kunden som ger bäst betalt. Beroende på skalfinish, kvalitet och storlek De stora gotländska odlarna är delvis specialiserade på olika marknader. Därmed finns potential att nå synergier genom samarbete För att nå högre volym och kunna sälja till större kunder under längre period med ökad förhandlingskraft Samarbete i logistik och transport till och på fastlandet Vore bra att samarbeta med storlekar och kvalitet - för att skicka grejer dit de bäst lönar sig. Baserat på kvalitet, skalfinish och storlek. De stora ICA-drakarna ska ha leverans 3 gånger om dagen. Man behöver upp i skala för att det ska gå att ge konkurrenskraftiga erbjudanden Ha en enad front mot handeln är jätteviktigt, särskilt som liten odlare. Ett väldigt tjuvande i branschen. Det vet grossisterna och handlarna om och de utnyttjar det klimatet. Man skulle tjäna mycket på att ha en mer enad front. 11

12 3 Samarbete kring marknadsföring och profilering av gotländskt Samarbeta för att utnyttja konsumenttrenderna med svenskt- och lokalproducerat Samarbeta för att marknadsföra Gotlandspotatis, särskilt i Stockholmsregionen Marknadsföra konventionellt liknande sätt som med ekologiskt Samarbeta kring profilering på konsumentförpackningar Viktigt med jämn och god kvalitet bra skalfinish och smak! För att bygga ett starkt Gotländskt varumärke krävs samarbete kring kvalitet och gemensamma standarder. Samarbeta, få fram volym, och se till att det är kvalitet på allt som är gotländskt 12

13 OK det här låter ju bra, men finns intresset där?! finns bland den absoluta majoriteten Särskilt bland de som behöver hitta nya sorterings- och packerilösningar Särskilt bland de som saknar eller vill utöka sina marknadskanaler vilket i stort sett är alla utom någon odlare Ett par odlare är mer avvaktande, och tveksamma till att samarbeta med någon/vissa andra odlare och jobbar hellre vidare utifrån de samarbeten man redan har De flesta ser marknadskanalerna som den viktigaste aspekten att samarbeta runt Ha en grupp där man kan hjälpas åt med försäljning, koordinera odling och fördela ut volymer på marknadskanaler Packeriet löser sig. Att hitta marknadskanalerna är steg 1 och det svåra. Vi, gemene man, har varit för slappa med det här. Det här skulle vi tagit tag i det tidigare. Rena turen att LRF tog ett initiativ nu. För hela Gotlands skull behöver vi hitta bra lösningar. Vi måste samarbeta mer på Gotland för att hålla ihop. Det finns egentligen inget annat läge" Vi kan inte ha alla den här jorden, maskinerna, all den här arbetskraften om vi inte tänker längre än nästippen. Det är inte OK. Det är ytterst pinsamt att vi är så kassa tillsammans. 13

14 om det sker i rätt form med rätt förutsättningar Framgångsfaktorer 1 Tydliga ekonomiska fördelar Om det går att visa att man kan tjäna pengar på att samarbeta kommer odlare att köpa in på ett samarbete En tydlig ledning och initiativtagare En mindre operativ grupp som är duktiga på försäljning och når flera stora kanaler Tydliga spelregler och eventuellt avtal för att skapa trygghet kring samarbetet Det är intressant med ett samarbete så länge det är billigare än att skicka till fastlandet Då behöver vi ha en bra person som kan ta ledningen // En tydlig ledning som håller en tydlig linje 5 En grupp odlare som har någorlunda tillit till varann Om man går in i något sånt där måste det finnas fördelar för alla, annars vaktar alla sina egna revir. det hänger mycket på vilka som är med. Det som krävs är att alla lyfter blicken lite och inte stirrar sig blind på sina egna intressen imorgon. 14

15 om det sker i rätt form med rätt förutsättningar Utmaningar 1 2 Det finns en ovana av breda samarbeten bland odlarna Odlargruppen är heterogen och alla har inte samma ingångvärden Det som är lite tråkigt med grönsaksodlare på ön är att några stora odlare har gått sin egen väg och de drar åt olika håll 3 4 Att kombinera intressen och ambitioner hos storskaliga och aktivt satsande odlare med de hos mer passiva och småskaliga odlare, t.ex. vad gäller kvalitet Brist på driv gällande försäljning(?) Att bygga en förening där alla intressen harmoniserar - det är dilemmat! Ofta har jag blivit förvånad hur man på Gotland sitter och väntar på att folk ska ringa - att folk inte åker iväg och marknadsför det själv och visar hur bra det är. Man är ibland lite självgod och lat. 15

16 på utvecklad samverkan Mönster i intervjuerna Brett intresse för samarbete.men få konkreta initiativ och idéer Det är ett mellanår med flera osäkerhetsfaktorer i marknaden Idéer som kommit fram En grupp odlare går ihop i ett aktiebolag alternativt ekonomisk förening För att samarbeta kring marknadsföring, försäljning och logistik Inga tydliga initiativtagare Alternativt skapar man ett mötesforum där de odlare som är intresserade kan träffas några gånger per år och prata samarbetsmöjligheter kring försäljning och marknadskanaler Ett mer aktivt samarbete med Foodmark Utveckla förädlingsmöjligheter 16

17 1. 1 Samverkan genom ett aktiebolag eller ekonomisk förening à la Ekopotatis Gotland Fokus Steg 1: Samarbete kring marknadskanaler och försäljning - för att kunna gå ut som en leverantör till fler kunder. Man koordinerar vad som ska odlas, säljer och fördelar volymer och leveranser från odlare till olika köpare Ev. Steg 2: Gemensam sortering- och packutrustning Modell Alla odlare går in med lika mycket pengar i bolaget oavsett areal potatis Man försöker fördela volymer och fördela ut priser mellan odlarna. Fördelar ut lite aktieutdelning eller efteravräkning för att se till att det blir rättvist efter säsongen. En styrelse, en ledningsgrupp och en marknadsgrupp tillsätts Styrelsen: Alla ägarna är med i styrelsen och drar upp riktlinjer. Jobbar med majoritetsbeslut Ledningsgruppen: består av några personer och en VD/samordnare. Arvoderade Marknadsgrupp/ansvarig: viktigt att ha rätt person(er) som är ansiktet utåt för att försäljning ska fungera Önskvärt: tillsätta en extern VD/ledare med affärskunnande som inte odlar själv 17

18 2. 2 Fortsätta diskussionen kring samverkan på regelbundna träffar Samla en gruppering som är intresserad av att fortsätta diskussionerna och skapa ett forum för att fortsätta ses Om tiden inte är mogen för ett strukturerat samarbete men det finns intresse för att fortsätta diskutera T.ex. En träff per kvartal Ev. skulle det kunna ordnas i samband med utbildningar kring affärsmannaskap och ledarskap 18

19 3. 3 Utveckla samverkan med Foodmark Potatissorter. Ett mer aktivt samarbete med Foodmark kring potatissorter som skulle kunna fungera både för industrin och konsument Om intresset inte finns i Konservodlareföreningen, kanske i samarbete med några andra odlare. Köpa upp Foodmarks sorteringsanläggning Märke/tillverkare: EMVE Ålder: 19 år Nypris: 2,2 milj kr enligt EMVE Kapacitet: Vid endast inlagring ton per timme. Vid storlekssortering i samband med inlagring: ton per timme. Sälja sorteringstjänst och lagerutrymme till Foodmark 19

20 4. 4 Investera i förädling Utnyttja konsumenttrender med mer bekvämlighet i matlagning. Producera mer halvfabrikat och färdigskurna/förberedda produkter på Gotland T.ex. skalad, tärnad, skivad, riven potatis En nyligen gjord undersökning om potential i Gotlands grönsaksförädling finns, gjord av Livstek AB En möjlighet för framtiden - öka gotländsk profilering inom ekologiskt till industrin Foodmark: väldigt många kunder som frågar om inte Rydbergs kan ta fram en ekologisk potatissallad 20

21 Hur resonerar ni??? studie LRF Gotlands Finns initiativ och intresse från en konkret gruppering skulle Macklean eller LRF Konsult kunna hjälpa till att skapa och sätta strukturerna för till exempel ett AB eller en förening Finns intresse för förädling finns LivsTek på Gotland som kan hjälpa till med en sådan uppstart 21

22 Tack! 22