1. INLEDNING Undersökningens bakgrund och mål Undersökningens metoder och målgrupper... 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. INLEDNING Undersökningens bakgrund och mål Undersökningens metoder och målgrupper... 5"

Transkript

1 Undersökning av Östnylands livskraft 1

2 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Undersökningens bakgrund och mål Undersökningens metoder och målgrupper ANALYS AV NULÄGET (STATISTIK) Arbetsplatser Antal företag, branschfördelning och storlek Flyttningsrörelse och försörjningskvot... 1 KONSUMENTER BESKRIVNING AV UNDERSÖKNINGSMATERIALET PENDLING FLYTTNING Överväger du att flytta bort från din nuvarande boningsort? Vad borde Östnyland ha erbjudit, för att ni skulle stannat kvar? Hur sannolikt är det att ni flyttar bort från Östnyland? ATTRAKTIONSKRAFT Attraktivaste region/stad i Nyland Attraktivaste företagsregion/stad i Nyland IMAGE- OCH ATTRAKTIONSFAKTORER Föreställningar om bostadsregion Föreställningar om företagsregion Varför valde ni att bo i just Östnyland? FÖRESTÄLLNINGAR OM ÖSTNYLAND Alla respondenter Omdömen enligt respondentgrupp HUR SER DU PÅ MÖJLIGHETERNA SOM FÖRETAGARE I ÖSTNYLAND? REKOMMENDATIONER ÅTERVAL AV BONINGSORT BEDÖMNING AV REGIONER Betydelsen av faktorer förknippade med boningsorten (alla respondenter) Gap-analys, Östnyland (alla respondenter) Jämförelse mellan regioner (den egna bostadsregionen)... 35

3 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 3 (5) 13. DET BÄSTA MED ÖSTNYLAND Bosatta i Östnyland Bosatta på annan ort FÖRETAG BESKRIVNING AV UNDERSÖKNINGSMATERIALET NULÄGE OCH MARKNADSUTSIKTER ATTRAKTIVASTE FÖRETAGSREGION/-STAD I NYLAND FÖRESTÄLLNINGAR OM FÖRETAGSREGION FÖRESTÄLLNINGAR OM ÖSTNYLAND Alla respondenter Omdömen per respondentgrupp GRUNDER FÖR VALET AV ETABLERINGSORT LOJALITET MED ORTEN OMDÖMEN OM ÖSTNYLAND (REGIONENS FÖRETAG) KOMMUNRANKING SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER KÄLLOR... 5 Posintras publicationer 1/13 Pärmbild: Arto Halttunen

4 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 4 (5) 1. INLEDNING 1.1. Undersökningens bakgrund och mål Undersökningen av Östnylands livskraft har som viktigaste genomgående mål att identifiera sådana faktorer och strategier med vilka Östnylands verksamhetsmiljö och konkurrenskraft kan utvecklas så, att återväxt uppstår inom regionens affärsliv och regionens attraktionskraft och välmående ökar. Undersökningen genomfördes av Innolink Research Oy på uppdrag av utvecklingsbolaget Posintra. Följande kommuner I Östnyland ingår i Posintras verksamhetsområde och i målregionen för denna undersökning: Askola, Borgå, Lappträsk, Lovisa, Mörskom och Pukkila. Målregionen har gräns mot huvudstadsregionen och mot landskapen Kymmenedalen och Päijänne-Tavastland. Landskapen Östnyland och Nyland gick samman i början av 11. I delar av bakgrundsmaterialet för denna undersökning förekommer Östnyland fortfarande som ett skilt landskap, på basis av läget 1 eller tidigare. Från början av 11 ingår Östnyland i landskapet Nyland. Vid en kartläggning av hur attraktiv och känd regionen är blir de centrala frågorna: hur kan mervärde skapas för en plats och vilka föreställningar om regionen bör förstärkas. Som hjälp används följande utgångspunkter: 1. Platsens identitet: en stark platsidentitet skapar en stark grund för platsens image vad är det unika för en plats?. Äkthet: platsens verkliga styrkor vad är det riktigt unika? 3. Berömmelse: är regionen känd och erkänd, förknippas den med positiva föreställningar.

5 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 5 (5) 1.. Undersökningens metoder och målgrupper Undersökningen genomfördes mångfasigt på nedanstående sätt: - Fas 1: Beskrivning av nuläget o o Statistisk översikt och analys av den ekonomiska regionen (Källa: Statistikcentralen) Grunden skapas med hjälp av statistisk utredning - Fas : Individbaserad tillväxt i regional livskraft o Individuell företagsvänlighet, möjligheter och grund - Fas 3: Företagsbaserad tillväxt i regional livskraft o Identifiering av företagsattraktion ur nuvarande och potentiella företags synvinkel - Fas 4: Slutsatser och preliminär plan för fortsatta åtgärder o Centrala slutsatser och förslag till fortsatta åtgärder formuleras på basis av resultaten tillsammans med projektgruppen Fas. - Fas 5: Kommunbaserad tillväxt i regional livskraft o Identifiering av centrala kommunala beslutsfattares synvinkel och utvecklingsförslag I undersökningens andra fas utgjordes målgruppen av konsumenter i arbetsmarknads- och kontrollregionen, in- och bortflyttade samt regionens invånare. Undersökningen genomfördes: Konsumenter: telefonintervjuer med inflyttade och bortflyttade Invånare samt arbetsmarknads- och kontrollregionens invånare: telefonoch panelundersökning Undersökningen grundar sig på 569 svar med fördelningen: Potentiella invånare, 316 st Invånare, 1 st Inflyttade, 49 st Bortflyttade, 51 st Kontrollregion (Raseborgs region), 49 st

6 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 6 (5) Fas 3. I undersökningens tredje fas utgjordes målgruppen av företag situerade i Östnyland, i kontrollregionen och i arbetsmarknadsregionen. Undersökningens genomfördes med telefonintervjuer. Undersökningen grundar sig på 71 svar med fördelningen: Arbetsmarknadsregionen, 46 st Regionens företag, 6 st Kontrollregionen, 1 st Rapporten återger först konsumentavsnittets resultat, och därefter företagsavsnittets resultat i detalj. I slutet av varje avsnitt framförs centrala slutsatser och resultat i sammandrag. Till kontrollregion i undersökningen valdes i samarbete med Posintra Raseborgsregionen i Västnyland (Hangö, Raseborg, Ingå), som har mycket gemensamt med utredningens målregion (bl.a. närhet till huvudstadsregionen, tvåspråkighet, regional struktur).

7 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 7 (5). ANALYS AV NULÄGET (STATISTIK).1. Arbetsplatser Antalet arbetsplatser 8-1 (Källa: Statistikcentralen/Företag) Arbetsplatser Borgå Lovisa Askola Pukkila Mörskom Lappträsk TOTALT Antalet arbetsplatser är klart störst i Borgå, där dock trenden de senaste åren har varit sjunkande. I Lovisa, Askola, Pukkila och Lappträsk minskade antalet arbetsplatser 9 men ökade igen 1, och Mörskom är ensam om att de senaste åren ha haft en stigande trend. Arbetsplatser Hangö Raseborg Ingå TOTALT Bland kommunerna i kontrollregionen är Raseborg den som sysselsätter klart mest, och i alla kommuner har antalet arbetsplatser efter svackan 9 kunnat ökas. Störst var nedgången i alla fall i Hangö, där mer än 8 arbetsplatser försvann 9 och bara drygt hade återfåtts 1. Arbetsplatssjälvförsörjning 8-1 (Källa Statistikcentralen/Företag) Arbetsplatssjälvförsörjning beskriver förhållandet mellan antalet arbetsplatser i en kommun eller annat område och antalet personer i arbete som bor i området. Antalet arbetsplatser mäts med antalet personer som arbetar inom kommunen. Strängt taget är arbetsplatssjälvförsörjning ett uttryck för relationen mellan antalet personer som arbetar inom området och antalet inom området bosatta personer med arbete. Om arbetsplatssjälvförsörjningen överstiger 1 % är antalet arbetsplatser inom området större än antalet inom området bosatta personer med arbete. Om arbetsplatssjälvförsörjningen å andra sidan är mindre än 1 % är förhållandet det motsatta. Arbetspl.självförsörjn. Borgå Lovisa Askola Pukkila Mörskom Lappträsk 1,9,87,6,54,65,85 9,9,87,6,53,65,85 8,9,87,6,5,64,83

8 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 8 (5) Under senare år har arbetsplatssjälvförsörjningen varit klart störst i Borgå, med Lovisa och Lappträsk som uppföljare. Läget har varit svagt i synnerhet i Pukkila, Askola och Mörskom, också om en svag tillväxt kan skönjas. Arbetsplatssjälvförsörjning Hangö Raseborg Ingå 1 1,13,88,5 9 1,9,89,5 8 1,14,88,53 I Hangö har arbetsplatssjälvförsörjningen de senaste åren varit utmärkt, medan situationen i Ingå redan i många år har varit usel... Antal företag, branschfördelning och storlek Antal grundade/nedlagda företag 9-11 (Källa Statistikcentralen/Företag) Antal grundade företag Borgå Lovisa Askola Pukkila Mörskom Lappträsk TOTALT Antal nedlagda företag Borgå Lovisa Askola Pukkila Mörskom Lappträsk TOTALT I Borgå och Lovisa har många fler företag grundats än nedlagts, medan kasten har varit stora i Pukkila och Mörskom. Antal grundade företag Hangö Raseborg Ingå TOTAL

9 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 9 (5) Antal nedlagda företag Hangö Raseborg Ingå TOTALT I kontrollregionen var de nedlagda företagen i Hangö fler än de nygrundade 11 men i alla kommuner noteras i alla fall en liten tillväxt, i synnerhet 1 då t.ex. de nygrundade företagen i Raseborg var mer än 1 fler än de nedlagda. Branschfördelning och storlek 1 (Källa Statistikcentralen/Företag) I Östnyland är branscherna Växtodling och djurhållning, vilthushållning och tjänster anslutna till dessa störst i alla kommuner (Lappträsk 46% av det totala antalet företag, Mörskom 45%, Pukkila 44%, Askola 37%, Lovisa 1%) utom i Borgå, där detaljhandel (9,5%) och specialiserad byggverksamhet (8,8%) ligger snäppet över växtodling mm. (8,4%). Också i andra kommuner i Östnyland är specialiserad byggverksamhet och husbyggnad de största branscherna, följda av branscherna landtrafik och rörtransport. Borgå Lovisa Askola Pukkila Mörskom Lappträsk 3 87 företag (86% av företagen -4 pers. företag) företag (9% av företagen -4 pers. företag) 41 företag (91% av företagen -4 pers. företag) 39 företag (95% av företagen -4 pers. företag) 8 företag (9% av företagen -4 pers. företag) 354 företag (93% av företagen -4 pers. företag) I kontrollregionen är detaljhandel (11%) och förplägnadsverksamhet (8%) de största branscherna i Hangö medan övriga branscher är jämnstarka, men i Ingå ingår så mycket som 7% och i Raseborg 13% av företagen i branschen Växtodling och djurhållning, vilthushållning och tjänster anslutna till dessa. Husbyggnad och sspecialiserad byggverksamhet är i alla kommunerna de därpå följande största branscherna. Hangö 5 företag (83% av företagen -4 pers. företag) Ingå 561 företag (95% av företagen -4 pers. företag) Raseborg 71 företag (88% av företagen -4 pers. företag)

10 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 1 (5).3. Flyttningsrörelse och försörjningskvot Flyttningsrörelsen i Östnylands kommuner -11 (Källa: Statistikcentralen, Befolkning/Flyttningsrörelsen) Inflyttning mellan Östnylands kommuner Utflyttning mellan Östnylands kommuner Nettoflyttning mellan kommunerna 7 11 (Källa: Statistikcentralen, Befolkning/Flyttningsrörelsen) 5 Landskapet Östnyland Landskapet Östnyland - -3

11 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 11 (5) Nettoflyttning enligt ålder, 11 (Lähde: Tilastokeskus, Väestö/Muuttoliike) Under Landskapet Östnyland Askola Lappträsk Lovisa Mörskom Borgå Pukkila Östnylands kommuner

12 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 1 (5) 1 Askola 5 Under Lappträsk Under Lovisa 1 5 Under

13 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 13 (5) Mörskom 1 5 Under Borgå Under Pukkila Under Befolkningsprognos, ändr. % Borgå Lovisa Askola Pukkila Mörskom Lappträsk 1 (7 uppdaterad) ,4 1,1 1,4 1,3 1,3 1,4 1,8 1,3 1,9 1,7 1,7 1,6 3 1,16 1,8 1,18 1,14 1,14 1,11 Statistikcentralens prognos för befolkningsutvecklingen förutsäger att Borgå och Askola kommuner får den största befolkningstillväxten i Östnyland, medan Lappträsk och Lovisa är kommuner med svagare utveckling. Tillväxt förutses i alla fall för alla kommunerna.

14 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 14 (5) Det demografiska försörjningsförhållandet är antalet personer under 15 och över 65 per 1 personer i aktiv ålder. År 1 var försörjningskvoten i Fasta Finland 51,6 och 3 kommer den enligt Statistikcentralens befolkningsprognos att vara 73,. Detta betyder cirka 1 fler att försörja för varje 1-tal finländare i aktiv ålder, jämfört med 1 års nivå. Det demografiska försörjningsförhållandet per kommun (Finansministeriet, 1-3) Askola Lappträsk Lovisa Mörskom Borgå Pukkila 1 3

15 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 15 (5) KONSUMENTER 3. BESKRIVNING AV UNDERSÖKNINGSMATERIALET Undersökningsmaterialet beskrivs i procentandelar, vilket ger en helhetsbild av respondenterna. Av de inflyttade har majoriteten flyttat till Östnyland från Helsingfors. Av de bortflyttade har större delen flyttat till Helsingfors. BOSTADSREGION (POTENTIELLA) potentiella invånare (övriga) Huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Vanda) 63,3% () Kymmenedalen (Kouvola, Kotka, Fredrikshamn, Miehikkälä, Pyttis, Virolahti, Itis) Mellersta Nyland (Tusby, Kervo, Träskända) 18,7% (59) 18,% (57) Sammanlagt 1,% (316) NUVARANDE BOSTADSREGION (INVÅNARE, INFL.) invånare infl. Borgå 38,% (38) 7,1% (13) Lovisa,% () Askola 1,% (1) 31,3% (15) 1,4% (5) Pukkila 11,% (11) 8,3% (4) Mörskom 11,% (11) Lappträsk 1,% (1) 1,5% (6) 1,4% (5) Sammanlagt 1,% (1) 1,% (48) TIDIGARE BOSTADSREGION (BORTFL.) bortflyttade Borgå 64,1% (5) Lovisa 7,7% (3) Askola 5,1% () Pukkila 15,4% (6) Mörskom,6% (1) Lappträsk 5,1% () Sammanlagt 1,% (39) FLYTTÅR inflyttade bortflyttade 1 3,6% (15) 1,4% (5) 11 3,7% (16) 5,1% (5) 1 3,6% (15) 7,1% (13) 9 6,1% (3) 1,4% (5) Sammanlagt 1,% (49) 1,% (48) YRKESGRUPP inflyttade bortflyttade invånare bosatta i arbetsm.- och kontrollreg. Studerande 14,3% (7) 13,7% (7) 5,9% (6) 15,8% (58) Högre funktionär 4,1% () 9,8% (5) 15,8% (16) 15,% (55) Lägre funktionär 1,% (5) 17,6% (9) 37,6% (38) 5,7% (94) I ledande ställning,% (),% (1) 3,% (3) 3,6% (13) Sakkunnig 4,1% (),% (),% () 7,7% (8) Företagare 6,1% (3) 5,9% (3) 1,% (1) 4,1% (15) Jordbrukare,% (),% () 1,% (1) 1,6% (6) Pensionär 18,4% (9) 13,7% (7) 1,8% () 14,% (5) Arbetslös 1,% (5) 15,7% (8) 6,9% (7) 7,1% (6) Annan, vad? 3,7% (16) 1,6% (11) 5,% (5) 5,% (19) Sammanlagt 1,% (49) 1,% (51) 1,% (11) 1,% (366)

16 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 16 (5) ÅLDER inflyttade bortflyttade invånare bosatta i arbetsm.- och kontrollreg år 4,5% (1) 3,5% (1) 5,9% (6) 14,% (51) 5-34 år 3,7% (16) 1,6% (11) 15,8% (16) 16,8% (61) år 1,% (6) 13,7% (7) 19,8% (),6% (8) år 6,1% (3) 5,5% (13) 3,7% (31) 1,5% (78) år 1,% (6) 7,8% (4) 8,9% (9) 15,% (55) över 64 år 1,% (6) 7,8% (4) 18,8% (19) 9,9% (36) Sammanlagt 1,% (49) 1,% (51) 1,% (11) 1,% (363) KÖN inflyttade bortflyttade invånare bosatta i arbetsm.- och kontrollreg. Man 53,1% (6) 6,7% (3) 48,5% (47) 45,6% (167) Kvinna 46,9% (3) 37,3% (19) 51,5% (5) 54,4% (199) Sammanlagt 1,% (49) 1,% (51) 1,% (97) 1,% (366) BOENDEMILJÖ inflyttade bortflyttade invånare bosatta i arbetsm.- och kontrollreg. Stad (centrum) 44,7% (1) 4,% (1) 17,% (17) 4,5% (147) Tätort 38,3% (18) 4,% () 68,7% (68) 51,% (185) Utanför tätort (landsbygd) 17,% (8) 18,% (9) 14,1% (14) 8,5% (31) Sammanlagt 1,% (47) 1,% (5) 1,% (99) 1,% (363) BRUTTOINKOMST/ÅR inflyttade bortflyttade invånare bosatta i arbetsm.- och kontrollreg eur 1,% (6) 1,6% (5) 6,9% (7) 1,6% (44) över 15 - eur,4% (11) 9,8% (14) 17,8% (18) 8,3% (9) över - 4 eur 6,5% (13) 17,% (8) 48,5% (49) 33,6% (117) över 4-7 eur 8,6% (14) 38,3% (18) 18,8% (19) 9,9% (14) över 7-9 eur 8,% (4) 4,3% () 3,% (3) 7,8% (7) över 9-1 eur,% (1),% (),% () 3,7% (13) över 1-14 eur,% (),% (),% () 1,1% (4) över 14 eur,% (),% () 1,% (1),9% (1) Sammanlagt 1,% (49) 1,% (47) 1,% (11) 1,% (348) BOENDEFORM inflyttade bortflyttade invånare bosatta i arbetsm.- och kontrollreg. Flervåningshus 36,7% (18) 49,% (5) 6,6% (5) 5,6% (176) Rad/parhus 18,4% (9) 1,6% (11) 31,9% (3) 3,% (8) Egnahemshus 44,9% () 9,4% (15) 41,5% (39) 6,4% (9) Sammanlagt 1,% (49) 1,% (51) 1,% (94) 1,% (348)

17 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 17 (5) 4. PENDLING Med pendling avses arbetsresor utanför den egna bostadsregionen. Av den arbetande befolkningen pendlade 9 omkring var tredje person. Pendeltrafiken riktar sig närmast till större städer och centralkommuner. Av de största städerna är det Vanda som tar emot förhållandevis flest pendlare. Andelen pendlare varierar kraftigt mellan kommuner. Omkring 9 procent av dem som är i arbete arbetar inom sin egen ekonomiska region. (Källa: Statistikcentralen) Tabellen nedan visar pendlingsdata för några regioner 9. Region personer i arbete arbetsplatser utpendlare (%) inpendlare (%) Hela landet ,3 1,3 Helsingfors ,1 7,6 Borgå ,9 1,6 Lovisa ,3, I konsumentundersökningen frågades efter den kommun pendlaren arbetar i. Syftet var att kartlägga pendlingens riktning från den egna boningsregionen. Invånare Östnyland 7,6% (48) Kymmenedalen (Kouvola, Kotka, Fredrikshamn, Miehikkälä, Pyttis, Virolahti, Itis),9% () Huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Vanda),6% (14) Mellersta Nyland (Tusby, Kervo, Träskända),% () Någon annan, vilken? 5,9% (4) Inflyttade Östnyland 34,7% (17) Kymmenedalen (Kouvola, Kotka, Fredrikshamn, Miehikkälä, Pyttis, Virolahti, Itis),% () Huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Vanda)4,5% (1) Mellersta Nyland (Tusby, Kervo, Träskända),% () Någon annan, vilken? 4,8% () Bortflyttade Östnyland 6,% (3) Kymmenedalen (Kouvola, Kotka, Fredrikshamn, Miehikkälä, Pyttis, Virolahti, Itis) 6,% (3) Huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Vanda) 3,% (15) Mellersta Nyland (Tusby, Kervo, Träskända),% () Någon annan, vilken? 58,% (9) Potentiella invånare (övriga) Östnyland,3% (1) Kymmenedalen (Kouvola, Kotka, Fredrikshamn, Miehikkälä, Pyttis, Virolahti, Itis) 16,% (46) Huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Vanda) 69,8% (1) Mellersta Nyland (Tusby, Kervo, Träskända) 9,4% (7) Någon annan, vilken? 5,% (15) Kontrollgrupp (Raseborgsregionen) % Östnyland,8% (1) Kymmenedalen (Kouvola, Kotka, Fredrikshamn, Miehikkälä, Pyttis, Virolahti, Itis),% () Huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Vanda) 8,3% (3) Mellersta Nyland (Tusby, Kervo, Träskända),% () Någon annan, vilken? 88,9% (3) % 4% 6% 8% 1% Inflyttade och invånare nämner i alternativet någon annan följande orter/regioner: Tavastehus, Egentliga Tavastland, Mäntsälä, Åbo, Orimattila, Tammerfors. Det mesta av pendlingen går i alla fall till huvudstadsregionen. Invånare i kontrollregionen nämner som någon annan kommuner där man arbetar: Ingå, Karis, Raseborg, Hangö och Lojo. Majoriteten av dem pendlar alltså inte utanför Raseborgsregionen. Av respondenter bosatta i andra regioner pendlar bara några få till Östnyland.

18 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 18 (5) 5. FLYTTNING 5.1. Överväger du att flytta bort från din nuvarande boningsort? Invånare ja 7,3% (7) eventuellt 1,4% (1) knappast 16,7% (16) nej 65,6% (63) Inflyttade ja 1,% (5) eventuellt 1,% (5) knappast 16,3% (8) nej 63,3% (31) Bortflyttade ja,% () eventuellt 5,9% (3) knappast 7,5% (14) nej 66,7% (34) Potentiella invånare (övriga) ja 5,7% (18) eventuellt 17,7% (56) knappast 18,4% (58) nej 58,% (184) Kontrollgrupp (Raseborgsregionen) ja,% (1) eventuellt,% () knappast 4,1% () nej 93,9% (46) % % 4% 6% 8% 1% Det känns inte särskilt aktuellt att flytta bort från nuvarande boningsort. Mest fästa vid sin boningsort är de som bor i Raseborgsregionen. Av dem säger 94 procent att de inte överväger att flytta. Enligt bostadsregion (bosatta i Östnyland) Borgå 8,% (4),% (11) 1,% (6) 58,% (9) Mörskom 5,9% 5,9% 9,4% (5) 58,8% (1) Askola 14,3% () 7,1% (1) 14,3% () 64,3% (9) Lappträsk 7,7% (1) 7,7% (1) 15,4% () 69,% (9) Pukkila 7,1% (1) 1,4% (3) 71,4% (1) Lovisa 5,9% 17,6% (6) 73,5% (5) % % 4% 6% ja eventuellt knappast nej 8% 1% I en jämförelse enligt boningsregion är det, av alla i Östnyland bosatta, i synnerhet bland dem som bor i Borgå som man funderar på att flytta.

19 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 19 (5) Enligt bostadsregion (Kontrollgrupp och potentiella) Huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Vanda) 6,% 19,5% (39) 17,5% (35) 57,% (114) Mellersta Nyland (Tusby, Kervo, Träskända) 15,8% (9),8% (13) 59,6% (34) Kymmenedalen (Kouvola, Kotka, Fredrikshamn, Miehikkälä, Pyttis, Virolahti, Itis) 8,5% (5) 13,6% (8) 16,9% (1) 61,% (36) Raseborgsregionen (Ingå, Raseborg, Hangö) 4,1% 93,9% (46) % % 4% 6% 8% 1% ja eventuellt knappast nej I synnerhet de som bor i Raseborgsregionen (kontrollgruppen) är fästa vid nuvarande boningsort. Jämfört med dem som bor i andra regioner är skillnaden klar. 5.. Vad borde Östnyland ha erbjudit, för att ni skulle stannat kvar? mer liv,% (1) fler tjänster för barnfamiljer,% (1) bättre trafikförbindelser,% (1) bättre studiemöjligheter 5,9% (3) bortflyttade bättre arbetsmöjligheter 7,8% (4) nordlig natur,% (1) utåtriktning,% (1) ingenting/orsaker som inte beror på regionen 7,8% (4) kan inte/vill inte svara 7,5% (37) % % 4% 6% 8% 1% Bland bortflyttade hittas ingen entydig orsak till att man har flyttat bort från Östnyland. Sammanlagt 14 procent nämner möjligheterna till arbete/studier.

20 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 (5) 5.3. Hur sannolikt är det att ni flyttar bort från Östnyland? mycket sannolikt 8,7% (8) invånare ganska sannolikt 8,7% (8) inte särskilt sannolikt 6,1% (4) inte alls sannolikt 56,5% (5) % % 4% 6% 8% 1% Enligt bostadsregion Borgå 15,8% (6) 18,4% (7) 31,6% (1) 34,% (13) Pukkila 6,% (3) 4,% () Lappträsk 1,5% (1) 37,5% (3) 5,% (4) Lovisa 5,%,% (4) 75,% (15) Mörskom 1,% (1) 9,% (9) Askola 1,% (1) 9,% (9) % % 4% 6% 8% mycket sannolikt ganska sannolikt inte särskilt sannolikt inte alls sannolikt 1% Sammanlagt 34% av dem som bor i Borgå ser det som sannolikt att de flyttar. Motiveringar för att en flytt från Borgå kan tänkas: 1: Borgå betalar inget hemvårdsstöd 1: Tanken är att vi i något skede ska flytta tillbaka till stan. 1: för att få miljöombyte 1: om det inte skulle finnas arbete 1: för att hitta en billigare hyresbostad 1: jag saknar vitalitet, social gemenskap, kultur 1: tillbaka till orten där jag föddes, karelarna är mer pratsamma och mer benägna att ta med en nykomling i gänget. 1: de egentliga orsakerna finns i mina drömmar, men det kan jag säga att sällan har man sett en kommun som fungerar lika råddigt som Borgå. 1: Jag är hemma från Norra Savolax och längtar till familj, vänner, den savolaxiska mentaliteten mm. På min tidigare hemort var till exempel hälsovården bättre ordnad. Dessutom hade jag bara tänkt få min utbildning här i Östnyland och sedan flytta bort. 1: en superbra arbetsplats. 1: för att trivseln är dålig. 1: om arbetet skulle flytta

21 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 1 (5) 6. ATTRAKTIONSKRAFT 6.1. Attraktivaste region/stad i Nyland Inflyttade Bortflyttade Östnyland 44,9% () Raseborgsregionen,% (1) Huvudstadsregionen 4,8% () Mellersta Nyland,% (1) Någon annan, vilken? 1,% (5) Östnyland 3,5% (1) Raseborgsregionen 5,9% (3) Huvudstadsregionen 51,% (6) Mellersta Nyland,% (1) Någon annan, vilken? 17,6% (9) I andra svar nämns bl.a. - Västnyland - Esbo - Hyvinge - Sibbo - Lahtis Invånare Raseborgsregionen 1,% (1) Huvudstadsregionen 14,6% (14) Mellersta Nyland 5,% (5) Någon annan, vilken? 3,1% (3) Östnyland 76,% (73) bosatta i arbetsm.- och kontrollreg. % Östnyland 7,4% (7) Raseborgsregionen 14,6% (53) Huvudstadsregionen 57,9% (1) Mellersta Nyland 16,3% (59) Någon annan, vilken? 3,9% (14) % 4% 6% 8% 1% Flest omnämnanden totalt får huvudstadsregionen (48%) och Östnyland (4%). En detaljerad granskning av bakgrundsvariabler visar att respondenterna i varje grupp anser sin egen bostadsregion vara den klart attraktivaste regionen. I granskningen av respondentgrupperna i arbetsmarknads- och kontrollregionen framstår Östnyland som klart attraktiv endast bland respondenter bosatta i Kymmenedalen (här bör ändå noteras att Kymmenedalens respondenter inte bedömde sin egen region, vilket till en del kan förklara resultatet). I detalj Östnyland Borgå 49,6% (66) Lovisa 17,3% (3) Askola 8,3% (11) Pukkila 7,5% (1) Mörskom 1,5% (14) Lappträsk 5,3% (7) Sibbo (utan bosatta i arb.m.- och kontrollreg.) 1,5% () % % 4% 6% 8% 1% En mer detaljerad svarsfördelning enligt kommun/stad, för dem som nämnde Östnyland som att attraktivaste region, vittnar om Borgå ses som lokomotivet för regionens attraktionskraft. För den externa attraktionskraftens del understryks resultatet vid granskning av områdets potentiella invånare (bortflyttade samt arbetsmarknads- och kontrollregion) och inflyttade.

22 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 (5) 6. Attraktivaste företagsregion/stad i Nyland Inflyttade Bortflyttade Östnyland 8,% (4) Raseborgsregionen,% (1) Huvudstadsregionen 69,4% (34) Mellersta Nyland,% (1) Någon annan, vilken? 18,4% (9) Östnyland 7,8% (4) Raseborgsregionen 3,9% () Huvudstadsregionen 64,7% (33) Mellersta Nyland 3,9% () Någon annan, vilken? 19,6% (1) I övriga svar nämns bl.a. (enstaka omnämnanden) - Hela Nylandsregionen - Hyvinge - Lahtis Invånare Östnyland 3,1% () Raseborgsregionen 1,4% (1) Huvudstadsregionen 6,3% (44) Mellersta Nyland 5,5% (4) Någon annan, vilken?,7% () Bosatta i arbetsm.- och kontrollreg. Östnyland 5,1% (18) Raseborgsregionen 4,3% (15) Mellersta Nyland 1,% (35) Någon annan, vilken? 3,7% (13) Huvudstadsregionen 76,9% (69) % % 4% 6% 8% 1% Huvudstadsregionen får totalt flest omnämnanden (73%). Övriga regioner får mindre än 1% av omnämnandena. I alla respondentgrupper anses huvudstadsregionen vara den klart attraktivaste företagsregionen och först därefter kommer den egna regionens attraktionskraft för företag. Liksom för regionens allmänna attraktionskraft visar mätningen av attraktionskraft för företag att Östnyland har tydlig attraktivitet endast för respondenter bosatta i Kymmenedalen.

23 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 3 (5) I detalj bosatta i Östnyland (invånare och inflyttade) Östnyland 3,1% () Raseborgsregionen 1,4% (1) invånare Huvudstadsregionen 6,3% (44) Mellersta Nyland 5,5% (4) Någon annan,7% () inflyttade Östnyland 8,% (4) Raseborgsregionen,% (1) Mellersta Nyland,% (1) Någon annan 18,4% (9) Huvudstadsregionen 69,4% (34) % % 4% 6% 8% 1% Östnylands nuvarande invånare anser att huvudstadsregionen är den klart attraktivaste företagsregionen. Denna målgrupp som helhet anser att Östnyland är den attraktivaste regionen näst efter huvudstadsregionen, men de inflyttades svar kan tolkas som att inflyttningen inte beror på företagsattraktionen. I detalj attraktivaste företagsregion i Östnyland Borgå 77,1% (37) Lovisa 8,3% (4) Askola,1% (1) Mörskom 6,3% (3) Lappträsk,1% (1) Sibbo 4,% () % % 4% 6% 8% 1% De som ser Östnyland som attraktivaste företagsregion ser Borgå som den klart attraktivaste företagsregionen.

24 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 4 (5) 7. IMAGE- OCH ATTRAKTIONSFAKTORER 7.1. Föreställningar om bostadsregion Hur positivt eller negativt är ditt omdöme om följande kommuner och städer? Skala 1-5, 1= ytterst negativt, = negativt, 3= neutralt, 4= positivt, 5= ytterst positivt). Borgå, 56 st Lovisa, 56 st Pukkila, 543 st Askola, 544 st Mörskom, 547 st Lappträsk, 537 st 3,6 3,1,8,8,8,8 max 5 VERKS. FAKTORER Medeltal N=569 invånare N=1 inflyttade N=49 bortflyttade N=51 potentiella invånare (övriga) N=316 kontrollgrupp (Raseborgsreg.) N=49 Borgå Lovisa Askola Pukkila Mörskom Lappträsk Alla kriterier, medeltal 3,6 3,1,8,8,8,8,97 3,7 3,3 3,1 3,,9,9 3,15 3,7 3,,6,6,4,5,8 3,,8,5,6,6,6,71 3,7 3,1,8,8,8,8 3,1 3,,8,7,7,7,6,75 Borgå framträder med klart mer positiv image än andra städer och kommuner. Mest negativt till Borgå förhåller sig de som är bosatta i Raseborgsregionen men också deras föreställningar är neutrala snarare än negativa.

25 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 5 (5) 7.. Föreställningar om företagsregion Hur positivt eller negativt är ditt omdöme om följande kommuner och städer? Skala 1-5, 1= ytterst negativt, = negativt, 3= neutralt, 4= positivt, 5= ytterst positivt). Borgå, 553 st. Lovisa, 549 st. Askola, 537 st. Lapinjärvi, 58 st. Pukkila, 536 st. Mörskom, 57 st. 3,3 3,,7,7,6,6 max 5 VERKS. FAKTORER Medeltal N=569 invånare N=1 inflyttade N=49 bortflyttade N=51 potentiella invånare (övriga) N=316 kontrollgrupp (Raseborgsreg.) N=49 Borgå 3,3 3,7 3,4 3, 3,4,8 Lovisa 3, 3, 3,,5 3,1,6 Askola,7,8,6,4,7,6 Pukkila,6,7,3,4,7,6 Mörskom,6,7,,4,7,6 Lappträsk,7,7,4,4,7,5 Alla kriterier, medeltal,8,93,64,51,87,6 Borgå får bästa betyg också som företagsregion. Föreställningarna om kommunerna som bostadsregion är bättre än om samma kommuner som företagsregion Varför valde ni att bo i just Östnyland? Inflyttade till Östnyland svarar att de i första hand flyttade av familjeskäl eller till arbete. En del nämner också småstadskaraktären/landsbygdens lugn/läget (närhet till huvudstadsregionen).

26 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 6 (5) 8. FÖRESTÄLLNINGAR OM ÖSTNYLAND 8.1. Alla respondenter Ta på basis av erfarenhet eller föreställningar ställning till följande motsatspar som beskrivning på regionen Östnyland 1=mycket beskrivande, =ganska beskrivande, 3=ganska beskrivande, 4=mycket beskrivande. Samtliga respondenter är med i graferna på denna sida. Traditioner/inga traditioner Intresserad/ointresserad av kultur 7,9% (156) 3,3% (19) 45,6% (55) 53,7% (97),7% (17),8% (115) Livsbejakande/depressiv Mycket kulturliv/inget kulturliv Social/asocial Många evenemang/inga evenemang Företagarvänlig/inte företagarvänlig 14,6% (81) 1,6% (69) 1,% (68) 11,7% (65) 11,% (61) 57,1% (316) 4,7% (34) 44,5% (48) 45,9% (55) 58,3% (319) 3,7% (131) 38,5% (11) 36,6% (4) 3,4% (18) 6,7% (146) 4,5% 6,% 6,6% 1,1% Internationell/inhemsk 11,% (6) 6,3% (146) 35,8% (199) 6,8% (149) Kreativ/kreativiteten fattas Utåtriktad/inåtvänd Dynamisk/stagnerad 9,4% (5) 8,1% 7,6% 43,9% (43) 39,% (17) 36,5% () 39,7% () 4,4% (5) 43,3% (4) 7,% 1,6% (7) 1,6% (7) % % 4% 6% 8% 1% ORDPAR POSITIV BETONING NEGATIV BETONING NETTO Intresserad/ointresserad av kultur 75 % % 53 % Traditioner/inga traditioner 7 % 6 % 46 % Livsbejakande/depressiv 7 % 7 % 4 % Företagarvänlig/inte företagarvänlig 67 % 9 % 37 % Många evenemang/inga evenemang 56 % 41 % 15 % Social/asocial 56 % 4 % 13 % Mycket kulturliv/inget kulturliv 53 % 43 % 1 % Kreativ/kreativiteten fattas 5 % 46 % 6 % Utåtriktad/inåtvänd 46 % 5 % -6 % Dynamisk/stagnerad 43 % 54 % -1 % Internationell/inhemsk 37 % 61 % -5 % Hos alla respondenter ligger tyngdpunkten på de positiva ordparen. Regionen uppfattas i synnerhet som traditionsrik och livsbejakande. I gengäld uppfattas regionen som inåtvänd snarare än utåtriktad och som stagnerad snarare än dynamisk. Det inhemska är för regionen en mer typisk egenskap än internationalism. Andelen positiva svar har kalkylerats på basis av andelen som svarat 1 eller och andelen negativa svar av dem som svarat 3 eller 4. Nettoresultatet beskriver om resultatet har positiv eller negativ övervikt (=andelen positiva svar andelen negativa svar).

27 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 7 (5) 8.. Omdömen enligt respondentgrupp De i regionen bosatta (invånare och inflyttade) upplever området som traditionsrikt samt kultur- och livsbejakande. POSITIV NEGATIV ORDPAR BETONING BETONING NETTO Traditioner/inga traditioner 87 % 11 % 75 % Intresserad/ointresserad av kultur 85 % 13 % 7 % Livsbejakande/depressiv 81 % 18 % 63 % Social/asocial 7 % 9 % 41 % Många evenemang/inga evenemang 7 % 9 % 41 % Kreativ/kreativiteten fattas 68 % 3 % 37 % Företagarvänlig/inte företagarvänlig 66 % 31 % 35 % Mycket kulturliv/inget kulturliv 66 % 3 % 34 % Dynamisk/stagnerad 56 % 43 % 13 % Utåtriktad/inåtvänd 56 % 4 % 13 % Internationell/inhemsk 49 % 49 % % I likhet med regionens invånare ser bortflyttade regionen som traditionsrik och kulturvänlig. Inåtvändheten får starkast betoning som så kallad negativ dimension. POSITIV NEGATIV ORDPAR BETONING BETONING NETTO Traditioner/inga traditioner 75 % % 55 % Intresserad/ointresserad av kultur 73 % % 51 % Företagarvänlig/inte företagarvänlig 61 % 5 % 35 % Livsbejakande/depressiv 61 % 31 % 9 % Många evenemang/inga evenemang 55 % 37 % 18 % Social/asocial 53 % 41 % 1 % Dynamisk/stagnerad 45 % 47 % - % Kreativ/kreativiteten fattas 43 % 49 % -6 % Mycket kulturliv/inget kulturliv 41 % 47 % -6 % Internationell/inhemsk 39 % 51 % -1 % Utåtriktad/inåtvänd 33 % 59 % -5 % De potentiella betonar företagsvänligheten något mer än andra grupper. För övrigt betonas så kallade negativa dimensioner starkare än av andra målgrupper. POSITIV NEGATIV ORDPAR BETONING BETONING NETTO Intresserad/ointresserad av kultur 71 % 7 % 44 % Företagarvänlig/inte företagarvänlig 68 % 9 % 39 % Livsbejakande/depressiv 65 % 3 % 34 % Traditioner/inga traditioner 64 % 35 % 9 % Många evenemang/inga evenemang 48 % 49 % -1 % Mycket kulturliv/inget kulturliv 47 % 49 % -3 % Social/asocial 47 % 51 % -4 % Kreativ/kreativiteten fattas 4 % 56 % -14 % Utåtriktad/inåtvänd 4 % 59 % -19 % Dynamisk/stagnerad 3 % 65 % -3 % Internationell/inhemsk 5 % 73 % -48 % Kontrollgruppen har övervägande positiva föreställningar om samtliga faktorer.

28 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 8 (5) 9. HUR SER DU PÅ MÖJLIGHETERNA SOM FÖRETAGARE I ÖSTNYLAND? invånare jag är redan företagare,9% (3) mycket intressant 3,9% (4) ganska intressant 7,8% (8) inte särskilt intressant 45,1% (46) helt ointressant 4,% (41) inflyttade jag är redan företagare 8,% (4) mycket intressant,% (1) ganska intressant 14,3% (7) inte särskilt intressant 6,5% (13) helt ointressant 49,% (4) bortflyttade jag är redan företagare,% (1) mycket intressant,% (1) ganska intressant 7,8% (4) inte särskilt intressant 3,5% (1) helt ointressant 64,7% (33) potentiella invånare (övriga) jag är redan företagare,6% (8) mycket intressant,3% (7) ganska intressant 16,7% (5) inte särskilt intressant 33,4% (14) helt ointressant 45,% (14) kontrollgrupp (Raseborgsregionen) jag är redan företagare,% (1) mycket intressant,% () ganska intressant,% (1) inte särskilt intressant 4,5% (1) helt ointressant 71,4% (35) % % 4% 6% 8% 1% Östnyland framstår inte som någon särskilt lockande företagsregion. I synnerhet inom kontrollgruppen (Raseborgsregionen) är uppfattningen den att det inte är meningsfullt med företagsamhet i regionen. Bland potentiella invånare anser å andra sidan nästan en femtedel att det är intressant eller ganska intressant att etablera sig som företagare i Östnyland.

29 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 9 (5) 1. REKOMMENDATIONER Skulle du på basis av dina egna erfarenheter eller föreställningar rekommendera regionen Östnyland som boningsort? Invånare ja, jag har redan rekommenderat 11,9% (1) ja, om någon frågar rekommenderar jag 6,4% (61) ja, med vissa förbehåll skulle jag rekommendera,8% (1) nej, jag skulle sannolikt inte rekommendera 6,9% (7) Inflyttade ja, jag har redan rekommenderat 8,6% (14) ja, om någon frågar rekommenderar jag 46,9% (3) ja, med vissa förbehåll skulle jag rekommendera 16,3% (8) nej, jag skulle sannolikt inte rekommendera 8,% (4) Potentiella invånare (övriga) ja, jag har redan rekommenderat 4,9% (15) ja, om någon frågar rekommenderar jag 1,4% (66) ja, med vissa förbehåll skulle jag rekommendera 4,9% (16) nej, jag skulle sannolikt inte rekommendera 3,8% (11) Kontrollgrupp (Raseborgsregionen) ja, jag har redan rekommenderat,% () ja, om någon frågar rekommenderar jag 18,8% (9) ja, med vissa förbehåll skulle jag rekommendera 6,4% (9) nej, jag skulle sannolikt inte rekommendera,8% (1) % % 4% 6% 8% 1% Skulle du på basis av dina egna erfarenheter ge andra människor rekommendationen att bosätta sig på din nuvarande boningsort? (BORTFLYTTADE) ja, jag har redan rekommenderat 8,% (14) bortflyttade ja, med vissa förbehåll skulle jag rekommendera 1,% (6) ja, om någon frågar rekommenderar jag 5,% (5) nej, jag skulle sannolikt inte rekommendera 1,% (5) % % 4% 6% 8% 1% I synnerhet till Östnyland inflyttade har redan rekommenderat sin boningsort för andra. Bland potentiella invånare och i kontrollgruppen skulle många rekommendera regionen, men endast med vissa förbehåll. Regionens invånare har inte särskilt aktivt rekommenderat regionen som boningsort.

30 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 3 (5) 11. ÅTERVAL AV BONINGSORT invånare luultavasti ei 5,5% (4) nej, absolut inte 1,4% (1) ja, sannolikt 6,% (19) ja, absolut 67,1% (49) inflyttade luultavasti ei 4,1% () nej, absolut inte 8,% (4) ja, absolut 36,7% (18) ja, sannolikt 51,% (5) potentiella invånare (övriga) nej, sannolikt inte,% () nej, absolut inte,% () ja, sannolikt 38,5% (1) ja, absolut 61,5% (16) kontrollgrupp (Raseborgsregionen) ja, sannolikt 18,8% (9) nej, sannolikt inte 4,% () nej, absolut inte,1% (1) ja, absolut 75,% (36) % % 4% 6% 8% 1% Respondenterna tillfrågades om de i en valsituation skulle välja samma boningsort som den där de nu är bosatta. I synnerhet i Raseborg bosatta skulle ovillkorligen välja att bo på samma ort som nu. Drygt /3 av Östnylands invånare skulle också återvälja samma boningsort. Inflyttade i regionen är klart mer tveksamma till vad de skulle välja. Enligt bostadsregion (bosatta i Östnyland) Askola 66,7% (1) 6,7% (4) 6,7% (1) Borgå 61,5% (16) 34,6% (9) 3,8% Lovisa 57,1% () 8,6% (1) 8,6% (3) 5,7% Lappträsk 5,% (7) 4,9% (6) 7,1% (1) Pukkila 4,9% (6) 4,9% (6) 14,3% () Mörskom 41,% (7) 5,9% (9) 5,9% % % 4% 6% 8% ja, absolut ja, sannolikt nej, sannolikt inte nej, absolut inte 1%

31 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 31 (5) 1. BEDÖMNING AV REGIONER 1.1. Betydelsen av faktorer förknippade med boningsorten (alla respondenter) Skala: 1 = utan betydelse 5 = mycket viktigt Goda trafikförbindelser åt alla håll, 566 st Hälsovårdstjänster, 566 st Korta resor till vardags, 565 st Valmöjligheter i fråga om boendet, 56 st Rymligt boende, 56 st Arbetsresor utan trafikstockningar, 561 st Nära till vatten, 565 st Möjligt att förena arbete och fritid, 563 st Hembygd, 559 st Rikt evenemangs- och kulturutbud, 563 st Möjlighet att trappa ner, 56 st Utbildnings- och fritidstjänster, 56 st Fungerande offentlig sektor, 547 st Goda karriärutsikter, 559 st Möjligt att ha både ägo- och fritidsbostad, 56 st Fritidsboende i hemregionen, 56 st Goda logistiska möjligheter och goda trafikförbindelser (alla färdmedel), 55 st Studieort, 518 st Tillgång till kunnig arbetskraft, 546 st Branschens know how finns koncentrerat i trakten, 548 st Stödet för företagsverksamhet (investeringsstöd mm.), 557 st Nära till målmarknaden (betydande kunder i närheten), 547 st Företaget har goda lokal- och tomtarrangemang, 547 st Samarbetspartners/underleverantörer i trakten, 544 st Dagvårdstjänster, 564 st Rådgivningstjänster, 56 st max 5 4,4 4,3 4,3 4,1 4,1 4, 4, 4, 4, 3,9 3,8 3,8 3,7 3,6 3,6 3,6 3,6 3, 3,1 3, 3, 3,,9,9,8,8 När alla respondenter tillfrågades om betydelsen av olika faktorer förknippade med boningsorten, framstod de viktigaste faktorerna som goda trafikförbindelser, hälsovårdstjänster och korta resor till vardags. Minst betydelse har rådgivnings- och dagvårdstjänsterna, faktorer som är intimt förknippade med ett visst levnadsfas. Detta framgår bl.a. av den åldersrelaterade granskningen i nedanstående graf.

32 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 3 (5) Jämförelse enligt åldersgrupp (alla respondenter) Av tabellen framgår hur olika respondenter i olika ålder ser på boningsortens egenskaper. Friluftstjänsternas betydelse betonas till exempel i högre åldersgrupper medan möjligheterna till arbete och företagsamhet för dem är det minst viktiga. Studieplatser uppskattas mest i yngre åldersgrupper och dagvårds- och rådgivningstjänster av personer i yngre medelålder. VERKS. FAKTORER Medeltal N= år N= år N= år N= år N= år N=74 över 64 år N=65 Trafik Goda trafikförbindelser åt alla hål Arbetsresor utan trafikstockningar 4,4 4, 4,5 4, 4,4 4,1 4,4 4,3 4,5 4,4 4,5 3,9 4,4 3, Korta resor till vardags Medeltal Fritid Fritidsboende i hemregionen Rikt evenemangs- och kulturutbud Nära till vatten Medeltal Boende Rymligt boende Möjligt att ha både ägo- och fritidsbostad Valmöjligheter i fråga om boende Medeltal Möjligheter i arbetslivet Möjligt att trappa ner Goda karriärutsikter 4,3 4,6 3,6 3,9 4, 3,8 4,1 3,6 4,1 3,93 3,8 3,6 4,1 4,1 3,5 3,6 3,6 3,58 3,8 3, 4, 3,58 3,6 4,1 4,3 4,6 3,5 3,9 3,9 3,77 4, 3,4 4, 3,86 3,9 3,8 4,3 4,34 3,5 3,9 4, 3,8 4,1 3,7 4, 4, 4, 3,9 4,4 4,4 3,6 3,9 4,1 3,89 4,3 3,8 4, 4,8 4,1 3,8 4,3 4, 3,4 3,9 4, 3,83 4, 3,7 4,1 3,9 3,6,8 4,3 3,95 3,9 4,1 4,3 4,9 4,3 4, 4,1 4,14 3,,6 Möjligt att förena arbete och fritid Medeltal Nätverk Hembygd Studieort Medeltal Offentliga tjänster Hälsovård Utbildnings- och fritidstjänster Dagvårdstjänster Rådgivningstjänster 4, 3,81 4, 3, 3,59 4,3 3,8,8,8 4, 3,97 3,9 4,1 4, 4, 4,,7,7 4,1 3,93 3,9 3,4 3,66 4,3 3,9 3,3 3,3 4,3 4,1 4, 3,1 3,59 4,3 4, 3, 3,1 4,3 4,7 4,1 3, 3,66 4,4 3,8,7,6 3,5 3,31 3,8, 3,1 4,5 3,3,,1,9,93 4,,7 3,44 4,6 3,3,6,5 Medeltal Företagsliv Stöd för företag (investeringsstöd mm) Nära till målmarknaden (betydande kunder i närheten) Samarbetspartners/underleverantörer i trakten Goda logistiska möjligheter och goda trafikförbindelser (alla färdmedel) Företaget har goda lokal- och tomtarrangemang Tillgång till kunnig arbetskraft Branschens know how finns koncentrerat i trakten Fungerande offentlig sektor Medeltal Alla kriterier, medeltal 3,4 3, 3,,9 3,6,9 3,1 3, 3,7 3,15 3,6 3,33,9,9,7 3,5,8 3,,8 3,4,99 3,51 3,68,9,9,9 3,5,9 3,1,9 3,5 3,8 3,6 3,65 3, 3, 3, 3,7 3,1 3,3 3,3 3,8 3,7 3,7 3,39 3,4 3,4 3,4 3,9 3,3 3,5 3,4 4,1 3,55 3,8 3,,8,8,7 3,4,7,9,7 3,5,94 3,37 3,6,7,6,5 3,1,7,6,5 3,5,78 3,36

33 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 33 (5) 1.. Gap-analys, Östnyland (alla respondenter) Gap-analysen som presenteras här nedan gör det möjligt att studera faktorer som inverkar på respondenternas tillfredsställelse. Gap-analysen berättar hur väl regionen har lyckats svara på respondenternas förväntningar. I gap-analysen beskriver en grön stapel (lång stapel till höger) betydelsen för respondenten av varje enskild faktor som bedöms. Lång grön stapel betyder att faktorn i fråga är viktig för respondenten; om den är kort har faktorn föga betydelse. En kortare röd stapel beskriver i stället skillnaden (gapet) mellan vitsordet för hur regionen lyckats och vitsordet för faktorns betydelse. Positiva (till höger) röda staplar beskriver de faktorer för vilka framgångarna har bedömts som större än betydelsen. Det kan vara fråga om överbetonade faktorer. Negativa (till vänster) röda staplar beskriver faktorer för vilka framgångarna har bedömts vara mindre än deras betydelse. Ju längre till vänster faktorns röda stapel sträcker sig, desto mer kritisk är faktorn. I undersökningsrapporten klassificeras verksamhetsfaktorerna på basis av gapanalysen i tre klasser: o Lyckade faktorer = gap-et -,4 eller mindre o Kunde vara bättre -faktorer = gap-et -,5 - -,9 o Kritiska faktorer = gap-et -1, eller större Alla respondenter bedömer Östnyland. Goda trafikförbindelser åt alla håll, 567 st Hälsovårdstjänster, 559 st Korta resor till vardags, 566 st Hembygd, 561 st Valmöjligheter i fråga om boendet, 563 st Rikt evenemangs- och kulturutbud, 563 st Arbetsresor utan trafikstockningar, 563 st Möjligt att förena arbete och fritid, 564 st Rymligt boende, 56 st Möjlighet att trappa ner, 561 st Nära till vatten, 565 st Utbildnings- och fritidstjänster, 56 st Goda karriärutsikter, 56 st Fungerande offentlig sektor, 549 st Goda logistiska möjligheter och goda trafikförbindelser (alla färdmedel), 55 st Fritidsboende i hemregionen, 563 st Möjligt att ha både ägo- och fritidsbostad, 561 st Studieort, 519 st Tillgång till kunnig arbetskraft, 547 st Branschens know how finns koncentrerat i trakten, 55 st Nära till målmarknaden (betydande kunder i närheten), 549 st Samarbetspartners/underleverantörer i trakten, 546 st Stödet för företagsverksamhet (investeringsstöd mm.), 557 st Företaget har goda lokal- och tomtarrangemang, 55 st Dagvårdstjänster, 564 st Rådgivningstjänster, 564 st max5 Gap-analysen stödjer den öppna feedback om Östnyland som getts på frågan: Vad är på det hela taget sämst med Östnyland, i jämförelse med andra landskap? Den öppna feedbacken handlar bland annat om att trafikförbindelserna är en av regionens svaga sidor ( dålig tvärtrafik ). Enligt de öppna svaren skulle också hälsovårdstjänsterna kräva mer resurser. -1, -1, -1, -,7 -,7 -,7 -,6 -,6 -,5 -,5 -,5 -,5 -,4 -,4 -,3 -,3 -, -,1,1,1,,,,,4,5 4,4 4,3 4,3 4, 4,1 3,9 4, 4, 4,1 3,8 4, 3,8 3,6 3,7 3,6 3,6 3,6 3, 3,1 3, 3,,9 3,,9,8,8

34 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 34 (5) Jämförelse enligt respondentgrupp (Östnyland) Jämförelsetabellen här nedan grundar sig på gap-analysen. Grönt står för lyckade faktorer (gap -,4 eller mindre), gult för kunde vara bättre-faktorer (gap -,5 - -,9) och rött för kritiska faktorer (gap -1, eller större). VERKS. FAKTORER Medeltal N=934 inflyttade N=49 bortflyttade N=51 invånare N=1 bosatta i arbetsm.- och kontrollreg. N=367 potentiella inv. (övriga) N=316 kontrollgrupp (Raseborgsreg.) N=49 Trafik Goda trafikförbindelser åt alla håll -1, -,9 -,6-1, -1,3-1,3-1,3 Arbetsresor utan trafikstockningar -,6, -,7 -,3 -,8 -,9 -,4 Korta resor till vardags -1, -,3 -,6 -,6-1, -1,3 -,6 Medeltal -,9 -,43 -,61 -,64-1,11-1,16 -,77 Fritid Fritidsboende i hemregionen -,3,7 -,3 -,6 -,3 -,1-1,1 Rikt evenemangs- och kulturutbud Nära till vatten Medeltal -,7 -,5 -,46 -,,1,17 -,3 -, -,4 -,7 -,6 -,6 -,8 -,6 -,53 -,7 -,5 -,47 -,9 -,9 -,95 Boende Rymligt boende -,5, -,4 -,6 -,6 -,5-1, Möjligt att ha både ägo- och fritidsbostad -,,7 -, -,6 -, -,1 -,9 Valmöjligheter i fråga om boende Medeltal -,7 -,49,3,3 -,7 -,43 -,7 -,6 -,8 -,56 -,8 -,5-1,1-1,1 Möjligheter i arbetslivet Möjligt att trappa ner -,5, -,7 -,7 -,5 -,6 -, Goda karriärutsikter -,4 -,3 -,1 -,8 -,4 -,5,1 Möjligt att förena arbete och fritid -,6 -,4 -,5 -,7 -,7 -,7 -,1 Medeltal -,53 -,5 -,4 -,74 -,53 -,61 -,7 Nätverk Hembygd -,7 -,6 -,4 -,6 -,8 -,8-1, Studieort -,1,3,3 -,3 -, -,,3 Medeltal Offentliga tjänster Hälsovård Utbildnings- och fritidstjänster Dagvårdstjänster Rådgivningstjänster -,43-1, -,5,4,5 -,14 -,4 -,1,5,9 -,5 -,6 -,3,4,3 -,4-1,1 -,6 -,, -,49-1, -,5,5,6 -,5-1, -,6,6,6 -,4-1,1,,4,4 Medeltal -,13,3 -,7 -,48 -,9 -,9 -,5 Företagsliv Stöd för företag (investeringsstöd mm),,6, -,6,3,3,4 Nära till målmarknaden (betydande kunder i närheten),,7,4 -,5,3,,5 Samarbetspartners/underleverantörer i trakten,,7,3 -,5,3,3,3 Goda logistiska möjligheter och goda trafikförbindelser (alla färdmedel) -,3,5, -,8 -,3 -,4, Företaget har goda lokal- och tomtarrangemang,,7, -,5,4,4,1 Tillgång till kunnig arbetskraft Branschens know how finns koncentrerat i trakten Fungerande offentlig sektor,1,1 -,4,8,6,6,,3 -, -,7 -,5-1,,, -,4,, -,5,3,,1 Medeltal Alla kriterier, medeltal, -,3,63,,17 -,16 -,6 -,6,1 -,33,1 -,34,5 -,9 Invånare ställer sig klart mer kritiska än inflyttade till Östnyland. Invånarnas omdömen är mer negativa än de som ges av bortflyttade, potentiella invånare och kontrollgrupp. I synnerhet goda trafikförbindelser och hälsovårdstjänster får genomgående kritiska omdömen av nuvarande och potentiella invånare (in- och bortflyttade borträknade). Arbetsmarknadsregionens potentiella invånare ser också korta resor till vardags som en kritisk faktor i sin bedömning av Östnyland. Samtliga omdömen i tabellen gäller alltså Östnyland.

35 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 35 (5) 1.3. Jämförelse mellan regioner (den egna bostadsregionen) Nedanstående tabell grundar sig på gap-analysen. Östnyland bedöms av bosatta i regionen, andra regioner av bosatta i respektive region det vill säga, varje respondent betygsätter sin egen bostadsregion. Östnyland klarar sig i jämförelse ungefär lika bra som andra regioner. I regionen ser man trafikförbindelser i alla riktningar som en kritisk faktor. Dessutom är faktorn hembygd svagare än i andra regioner. Vidare upplevs möjligheterna förknippade med arbetslivet som svagare. Jämfört med huvudstadsregionen är Östnyland bättre i fråga om faktorer förknippade med boendet och rusningsfria arbetsresor. VERKS. FAKTORER Itä-Uusimaa, N=151 Pääkaupunkiseutu, N= Kymenlaakso, N=59 Keski-Uusimaa, N=57 Raaseporin alue, N=49 Trafik Goda trafikförbindelser åt alla håll -1, -,3 -,4 -,8 -,5 Arbetsresor utan trafikstockningar -, -,6, -,8 -, Korta resor till vardags -,5 -,4 -,5 -,8 -,4 Medeltal -,6 -,4 -,3 -,8 -,4 Fritid Fritidsboende i hemregionen -,,, -,1 -,4 Rikt evenemangs- och kulturutbud -,5,1 -,1 -,3 -,5 Nära till vatten -,4, -,4 -,3 -,5 Medeltal -,4,1 -,1 -, -,5 Boende Rymligt boende -,4 -,5 -,3 -,3 -,5 Möjligt att ha både ägo- och fritidsbostad -,1 -,1,1 -, -,4 Valmöjligheter i fråga om boende -,4 -,5 -,3 -,6 -,4 Medeltal -,3 -,4 -, -,4 -,4 Möjligheter i arbetslivet Möjligt att trappa ner -,5 -,5 -,3 -,4 -,3 Goda karriärutsikter -,7,1 -, -,, Möjligt att förena arbete och fritid -,6 -,4 -,5 -,4 -,3 Medeltal -,6 -,3 -,3 -,4 -, Nätverk Hembygd -,6 -, -,1 -, -,3 Studieort -,1,4,1,5,4 Medeltal -,3,1,,1, Offentliga tjänster Hälsovård -,9 -,4-1, -,8 -,6 Utbildnings- och fritidstjänster -,5,1 -,3 -,, Dagvårdstjänster,1,8,7,8,5 Rådgivningstjänster,3,9,8,8,6 Medeltal -,,3,1,, Företagsliv Stöd för företag (investeringsstöd mm) -,,5,3,5 -,1 Nära till målmarknaden (betydande kunder i närheten) -,,7,,6 -,1 Samarbetspartners/underleverantörer i trakten -,1,7,4,4 -, Goda logistiska möjligheter och goda trafikförbindelser (alla färdmedel) -,4, -,, -, Företaget har goda lokal- och tomtarrangemang -,1,5,5,7 -,1 Tillgång till kunnig arbetskraft -,,6,,6 -, Branschens know how finns koncentrerat i trakten -,1,6,3,6 -,1 Fungerande offentlig sektor -,5 -, -,5 -,1 -,1 Medeltal -,,4,1,5 -,1 Alla kriterier, medeltal -,3,1,, -,

36 UNDERSÖKNING AV ÖSTNYLANDS LIVSKRAFT 1 36 (5) 13. DET BÄSTA MED ÖSTNYLAND Bosatta i Östnyland Nedanstående analys av den öppna feedback som gavs ger erfarenheterna av Östnyland i koncentrat. Dessa omnämnanden upprepades också i annan öppen feedback från respondenterna Bosatta på annan ort De som bor på annan ort betonar samma sidor av Östnyland som de som är bosatta i regionen.

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8 Svenskspråkig grundläggande utbildning -statistiska uppgifter år 2013 Innehåll I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens verksamhetsområden på Fastlandsfinland åren 2003-2013.1

Läs mer

Sysselsättningsöversikt, februari 2014

Sysselsättningsöversikt, februari 2014 UTSIKTER FEBRUARI NTM-CENTRALEN I NYLAND Ytterligare information: Jouni Nupponen 0295 021 117 Tuunia Keränen 0295 020 914 Sysselsättningsöversikt, februari Får publiceras 25.3. kl. 9.00 Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Sibbo. Kommunrapport

Sibbo. Kommunrapport Sibbo Kommunrapport Bakgrund och genomförande 1/2 Syftet med undersökningen var att utreda vad medlemmar i Företagarna i Finland anser om kommunernas näringspolitik samt om utvecklingen av samarbetet mellan

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2018 Kommunerna i Svenskfinland 2018 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Hur trivs studerande i Åbo? Opiskelijakaupunki Turku -media-aamiainen Vierailukeskus Joki

Hur trivs studerande i Åbo? Opiskelijakaupunki Turku -media-aamiainen Vierailukeskus Joki Hur trivs studerande i Åbo? Opiskelijakaupunki Turku -media-aamiainen 30.8.2018 Vierailukeskus Joki Vad handlar det om? En bestående handlingsmodell för partnerverksamhet mellan Åbo stad, högskolorna,

Läs mer

Kommunrapport Borgå. Företagarna i Finland

Kommunrapport Borgå. Företagarna i Finland Kommunrapport Borgå Företagarna i Finland Bakgrund och genomförande 1/2 Syftet med undersökningen var att utreda vad medlemmar i Företagarna i Finland anser om kommunernas näringspolitik samt om utvecklingen

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2014 Nya och nedlagda företag Grundandet av nya företag fortfarande på nedåtgående Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 6,7 procent under fjärde kvartalet 2013 jämfört med

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

NYLANDS FÖRBUND PUSSLAR IHOP HELHETER. PLANERAR FÖR FRAMTIDEN. FÖR ÄRENDEN VIDARE. TALAR FÖR DEM.

NYLANDS FÖRBUND PUSSLAR IHOP HELHETER. PLANERAR FÖR FRAMTIDEN. FÖR ÄRENDEN VIDARE. TALAR FÖR DEM. NYLANDS FÖR ÄRENDEN VIDARE. TALAR FÖR DEM. PLANERAR FÖR FRAMTIDEN. PUSSLAR IHOP HELHETER. FÖRBUND ISBN 978-952-448-384-1 (inb.) ISBN 978-952-448-385-8 (pdf) Översättning: Susan Neiro och Patricia Karlsson

Läs mer

förbund PUSSLAR IHOP HELHETER. PLANERAR FÖR FRAMTIDEN. FÖR ÄRENDEN VIDARE. TALAR FÖR DEM.

förbund PUSSLAR IHOP HELHETER. PLANERAR FÖR FRAMTIDEN. FÖR ÄRENDEN VIDARE. TALAR FÖR DEM. Nylands FÖR ÄRENDEN VIDARE. TALAR FÖR DEM. PLANERAR FÖR FRAMTIDEN. PUSSLAR IHOP HELHETER. förbund ISBN 978-952-448-384-1 (inb.) ISBN 978-952-448-385-8 (pdf) Översättning: Susan Neiro och Patricia Karlsson

Läs mer

Finansiering av bostäder i Finland

Finansiering av bostäder i Finland Finansiering av bostäder i Finland Bostadspolitiken och små kommuner Rikskonferens 25-26 april 2018, Hillerstorp, Gnosjö kommun Ann-Sofi Backgren, Österbottens landskapsstyrelse Finland är landsbygdsdominerad,

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2011 Nya och nedlagda företag Nyetableringarna av företag ökar fortfarande medan nedläggningarna minskar Enligt Statistikcentralen antalet nya företag ökade med 1,4 procent under fjärde kvartalet

Läs mer

Befolkningstillväxten i Sibbo personer Tillväxt Födelseöverskott Nettoflyttning.

Befolkningstillväxten i Sibbo personer Tillväxt Födelseöverskott Nettoflyttning. personer Befolkningstillväxten i Sibbo 1995-215 1 5-5 1995 2 25 21 215-1 -1 5-2 Tillväxt Födelseöverskott Nettoflyttning Sibbo i siffror BEFOLKNINGSTILLVÄXTEN I Sibbo bodde 19 399 personer 31.12.215. Befolkningen

Läs mer

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Befolkning 2011 Sysselsättning 2010 Bakgrundsuppgifter om arbetslösa Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

HUR SER STARKA KOMMUNER UT?

HUR SER STARKA KOMMUNER UT? HUR SER STARKA KOMMUNER UT? Politices doktor Timo Aro 14.3.2014 Områden (läs organisationer och strukturer!) dör inte alls av att de gör fel saker, utan av att de fortsätter för länge att göra det, som

Läs mer

Katso kaikki tuotteet: reuhurinne.fi

Katso kaikki tuotteet: reuhurinne.fi Bra priser! Perusta etsivätoimisto, opi tekemään sarjakuvia, askartele hauskoja soittimia, lähde tutkimusmatkalle luontoon. Tötterön ja Pikkiksen seurassa ei tule aika pitkäksi! OTAVA Katso kaikki tuotteet:

Läs mer

Samrådsrapport

Samrådsrapport Metropolområdets förhandsutredning preliminära alternativen - kommunindelningsutredningsområdena och alternativen till metropolförvaltningen Samrådsrapport 11.1.2013 Utredarna Jarmo Asikainen, Rolf Paqvalin,

Läs mer

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en svag ökning under januari december 2012

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en svag ökning under januari december 2012 Rättsväsende 2013 Skuldsaneringar 2012, 4:e kvartalet Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en svag ökning under januari december 2012 Enligt Statistikcentralens uppgifter lämnades 3 764 ansökningar

Läs mer

FÖRTECKNING ÖVER DELAR AV ARKIV I TINGSRÄTTERNA

FÖRTECKNING ÖVER DELAR AV ARKIV I TINGSRÄTTERNA BREV Justitieförvaltningsavdelningen Bilaga 4 Domstolsenheten 06.03.2018 OM 3/31/2016 FÖRTECKNING ÖVER DELAR AV ARKIV I TINGSRÄTTERNA Uppgifterna baserar sig på den arkivenkät som gjordes hösten 2017.

Läs mer

Vuxenutbildningen i Svenskfinland

Vuxenutbildningen i Svenskfinland Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2016 Nya och nedlagda företag Sjunkande antal nedlagda företag Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med en procent under tredje kvartalet 2015 jämfört med motsvarande period året

Läs mer

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en ökning under januari december 2011

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en ökning under januari december 2011 Rättsväsende 2011 Skuldsaneringar 2011, 4:e kvartalet Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en ökning under januari december 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter lämnades 3 623 ansökningar

Läs mer

Kommunikationsministeriets förordning

Kommunikationsministeriets förordning Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för radiofrekvenser Utfärdad i Helsingfors den 5 juni 2012 I enlighet med kommunikationsministeriets

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2014 Nya och nedlagda företag Antalet nya företag minskade mest inom handeln Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 8,4 procent under fjärde kvartalet 2014 jämfört med motsvarande

Läs mer

BORGÅ HEMBYGDSSAMLING OCH NYLANDS LANDSKAPSMATERIAL. Beståndspolitik

BORGÅ HEMBYGDSSAMLING OCH NYLANDS LANDSKAPSMATERIAL. Beståndspolitik BORGÅ HEMBYGDSSAMLING OCH NYLANDS LANDSKAPSMATERIAL Beståndspolitik Borgå stadsbibliotek Nylands landskapsbibliotek 18.3.2015 Borgå stadsbibliotek Nylands landskapsbibliotek BORGÅ HEMBYGDSSAMLING OCH NYLANDS

Läs mer

Förhandsuppgifter om befolkningen

Förhandsuppgifter om befolkningen Befolkning 2014 Förhandsuppgifter om befolkningen 2013, december Antalet födda har sjunkit tre år i rad Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter föddes 58 120 barn i Finland år 2013. Antalet födda

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2015 Nya och nedlagda företag Antalet nya företag minskade i alla landskapen Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 8,3 procent under första kvartalet 2015 jämfört med motsvarande

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2013 Nya och nedlagda företag Allt färre nya företag grundas Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 7,4 procent under första kvartalet år 2013 jämfört med motsvarande period

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV.

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN 2013-2030 ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. ÅLDERSGRUPP: TOTALT. 22 000 21 000 20 000 19 000 18 000 17 000 16 000 15 000 14 000 Kommunledningskontoret KAAB

Läs mer

Förhandsstatistik över befolkningen

Förhandsstatistik över befolkningen Befolkning Förhandsstatistik över befolkningen, juni Rekordfå barn föddes i Finland under början av år Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter föddes 26 5 barn i Finland under januari juni år.

Läs mer

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner ökade något år 2013 från året innan

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner ökade något år 2013 från året innan Rättsväsende 2014 Skuldsaneringar 2013, 4:e kvartalet Antalet skuldsaneringar för privatpersoner ökade något år 2013 från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter lämnades 3 864 ansökningar om skuldsanering

Läs mer

NYLANDS FÖRBUND PUSSLAR IHOP HELHETER. PLANERAR FÖR FRAMTIDEN. TALAR FÖR DEM. FÖR ÄRENDEN VIDARE.

NYLANDS FÖRBUND PUSSLAR IHOP HELHETER. PLANERAR FÖR FRAMTIDEN. TALAR FÖR DEM. FÖR ÄRENDEN VIDARE. NYLANDS FÖR ÄRENDEN VIDARE. TALAR FÖR DEM. PLANERAR FÖR FRAMTIDEN. PUSSLAR IHOP HELHETER. FÖRBUND ISBN 978-952-448-332-2 (trycksak) ISBN 978-952-448-333-9 (pdf) Text: Viestintä Ässä / Sirkka-Liisa Salmela

Läs mer

Befolkningsprognos. för Borgå stad fram till år 2040

Befolkningsprognos. för Borgå stad fram till år 2040 Befolkningsprognos för Borgå stad fram till år 2040 Befolkningsprognos för landskapen 2017 2040 och Nyland Prognos för landskapet Nyland Enligt MDI:s prognos kommer befolkningen i Nyland under åren 2017

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 20 mars 2012 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för radiofrekvenser Utfärdad

Läs mer

En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare

En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare Befolkning 2010 Sysselsättning 2009 Bagrundsinformation om arbetslösa En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

Förhandsstatistik över befolkningen

Förhandsstatistik över befolkningen Befolkning 201 Förhandsstatistik över befolkningen 201, mars Den preliminära folkmängden i Finland 04 913 i slutet av mars Korrigering 1..201. De korrigerade punkterna är markerade med rött. Enligt Statistikcentralens

Läs mer

ENKÄT OM DISTANSARBETE

ENKÄT OM DISTANSARBETE ENKÄT OM DISTANSARBETE HANGÖ, PARGAS, NYSTAD RESULTAT FÖRORD I maj augusti 2007 verkställdes en Internetenkät om distansarbete i Nystad, Hangö och Pargas. Med enkäten utreddes stadsinvånarnas, deltidsinvånarnas

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 13 maj 2011 433/2011 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av 4 och 5 i kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för

Läs mer

Förhandsuppgifter om befolkningen

Förhandsuppgifter om befolkningen Befolkning 2014 Förhandsuppgifter om befolkningen 2014, mars Personer med främmande språk som modersmål fler än svenskspråkiga Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter översteg antalet personer

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2014 Nya och nedlagda företag Antalet nya företag fortsätter minska Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 6,2 procent under andra kvartalet 2014 jämfört med motsvarande period året

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Förhandsstatistik över befolkningen

Förhandsstatistik över befolkningen Befolkning 2017 Förhandsstatistik över befolkningen 2016, december Antalet födda mindre än antalet döda i år 2016 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter för år 2016 var antalet födda mindre än

Läs mer

Förhandsuppgifter om befolkningen

Förhandsuppgifter om befolkningen Befolkning 2014 Förhandsuppgifter om befolkningen 2014, juni Den preliminära folkmängden i Finland 5 460 459 i slutet av juni Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var Finlands folkmängd 5 460

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift

Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift KÅRKULLA SAMKOMMUN Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes 20.8.1960. Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift är att ordna svenskspråkig omsorg

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2013 Inkvarteringsstatistik 2013, september Utländska turisters övernattningar ökade med 3, procent i september 2013 I september 2013 uppgick övernattningarna turister i inkvarteringsanläggningarna

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

RP 110/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen

RP 110/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att kollektivtrafiklagen ändras så

Läs mer

Förhandsstatistik över befolkningen

Förhandsstatistik över befolkningen Befolkning 201 Förhandsstatistik över befolkningen 201, mars Den preliminära folkmängden i Finland 5 51 70 i slutet av mars Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var Finlands folkmängd 5 51

Läs mer

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna 2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN 2015-2030. BAKGRUND: BEFOLKNINGSUTVECKLING 1990-2014 Befolkningen i har ökat med 4 010 personer under åren 1990-2014, eller i medeltal med 160 personer per år. År 2014

Läs mer

Befolkningsutveckling under senare år i Svedala kommun - faktisk och prognos.

Befolkningsutveckling under senare år i Svedala kommun - faktisk och prognos. Befolkningsutveckling under senare år i Svedala kommun - faktisk och prognos. Befolkningsutveckling år 2016 i Svedala kommun - faktisk och prognos. Befolkningsförändringar år 2016 Befolkningen i Svedala

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Förhandsuppgifter om befolkningen

Förhandsuppgifter om befolkningen Befolkning 2013 Förhandsuppgifter om befolkningen 2012, december Rekordstor invandring år 2012 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter år 2012, var antalet invandringar 30 420 och av dem var 22

Läs mer

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 1. Personaltillgången

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2014, maj Utländska turisters övernattningar minskade med 4,1 procent i maj 2014 I maj 2014 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland nästan 400 000

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning Gemensamma planeringsförutsättningar 2019 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Befolkningsprognos för Svalövs kommun

Befolkningsprognos för Svalövs kommun Befolkningsprognos för Svalövs kommun 2015-2025 Bakgrund Befolkningsprognosen för Svalövs kommun tas årligen fram som ett underlagsmaterial för den kommunala planeringen. Fjolårets prognos Befolkningen

Läs mer

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015. 1 Inledning Befolkningsprognosen är framtagen av Statistiska Centralbyrån (SCB) och sträcker sig från år 2015 till år 2050. Prognosen är framtagen för Gävleborgs län som helhet, samt för länets samtliga

Läs mer

Nordisk pendlingskarta 2001

Nordisk pendlingskarta 2001 FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Nordisk pendlingskarta Nordisk pendlingskarta 2001 Carl-Gunnar Hanaeus 21 Mer än 55 600 personer boende i Sverige hade löneinkomst i ett annat nordiskt grannland under

Läs mer

SAMNORDISK UNDERSÖKNING OM BARNENS RÄTT ATT DELTA 2009/2010 UNICEF SVERIGE

SAMNORDISK UNDERSÖKNING OM BARNENS RÄTT ATT DELTA 2009/2010 UNICEF SVERIGE SAMNORDISK UNDERSÖKNING OM BARNENS RÄTT ATT DELTA 2009/2010 UNICEF SVERIGE 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 1.1 Bakgrunden till undersökningen...4 1.2 Undersökningens syfte och metod...5 2 BESKRIVNING

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 217-4-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Sparbanken & Sb-Hem. Bostadsmarknaden. Våren 2016

Sparbanken & Sb-Hem. Bostadsmarknaden. Våren 2016 Sparbanken & Sb-Hem Bostadsmarknaden Våren 2016 CENTRALA TEMAN Sparbanksgruppen väntar sig att bostadsmarknaden i Finland i år ska växa 2 5 procent och att priserna ska stiga med totalt 1 2 procent i hela

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2014, augusti Utländska turisters övernattningar ökade med 0,6 procent i augusti I augusti 2014 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 700 000 dygn

Läs mer

Flyttningsrörelsen i Vasa

Flyttningsrörelsen i Vasa Flyttningsrörelsen i Vasa 2000 2016 Statistikplanerare Jaakko Löytynoja, Stadsutvecklingen, 10.7.2017 Nettoflyttningsrörelsen* och födelseöverskottet 2000 2016 *) Flyttningsrörelsens nettosiffror visar

Läs mer

Flyttningsrörelsen i Vasa

Flyttningsrörelsen i Vasa Flyttningsrörelsen i Vasa 2000 2015 Specialplanerare Teemu Saarinen, Stadsutvecklingen, 27.5.2016 Nettoflyttningsrörelsen* och födelseöverskottet 2000 2015 *) Flyttningsrörelsens nettosiffror visar skillnaden

Läs mer

Läget i Kalmar län 2016

Läget i Kalmar län 2016 Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja

Läs mer

Flyttningsrörelsen i Vasa

Flyttningsrörelsen i Vasa Flyttningsrörelsen i Vasa 2000 2014 Specialplanerare Jonas Nylén, Stadsutvecklingen, 9.6.2015 Nettoflyttningsrörelsen* och födelseöverskottet 2000 2014 *) Flyttningsrörelsens nettosiffror visar skillnaden

Läs mer

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Bilaga F Befolkningsprognoser liten pm om hur/varför man gör olika prognoser och hur Stockholms läns landstings prognos

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2015 Nya och nedlagda företag Antalet nedlagda företag minskade jämfört med första kvartalet året innan Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 6,6 procent under andra kvartalet 2015

Läs mer

Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation

Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation 2017 06 26 Befolkning Under de senaste drygt 30 åren har allt fler upptäckt fördelen av att bosätta sig i Trelleborgs kommun. Med början

Läs mer

Hur ser det ut i Trelleborg?

Hur ser det ut i Trelleborg? Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation Nästan halvvägs (mot 50 000 invånare) 2019-06-28 Befolkning Varje år sedan 1984 har befolkningen ökat i Trelleborgs kommun. Sedan 2016

Läs mer

Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål

Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål Befolkning 2012 Sysselsättning 2011 Bagrundsinformation om arbetslösa Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

Attraktionsindex Sölvesborg. Skapat av: Per Ekman Tendensor AB Gröndalsvägen 19b 392 36 Kalmar Tel: 0480-40 38 60 e-post: per.ekman@tendensor.

Attraktionsindex Sölvesborg. Skapat av: Per Ekman Tendensor AB Gröndalsvägen 19b 392 36 Kalmar Tel: 0480-40 38 60 e-post: per.ekman@tendensor. Attraktionsindex Sölvesborg Dokumenttyp: Slutrapport Skapat av: Per Ekman Tendensor AB Gröndalsvägen 19b 392 36 Kalmar Tel: 0480-40 38 60 e-post: per.ekman@tendensor.se Datum: 29 april, 2010 Innehåll Information

Läs mer

Befolkningsprognos för Örkelljunga kommun

Befolkningsprognos för Örkelljunga kommun Befolkningsprognos för Örkelljunga kommun 2015-2035 Allmänt Föreliggande rapport är en bedömning av befolkningsutvecklingen i Örkelljunga kommun åren 2015-2035 baserad på förväntat bostadsbyggande. Utöver

Läs mer

Hur ser det ut i Trelleborg?

Hur ser det ut i Trelleborg? Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation 2018-06-20 Befolkning Under 2017 ökade befolkningen med 682 invånare till 44 595 invånare vilket var den näst högsta ökningen ett enskilt

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden Boende 2015 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Mer än hälften av 20 29 -åringarna bodde på hyra år Enligt Statistikcentralen bodde 55 procent av alla 20 29-åringar, dvs. 6 000 personer självständigt

Läs mer

Kommunernas skattesatser 2018

Kommunernas skattesatser 2018 Kommunernas skattesatser 2018 Kommunförbundets förfrågan 17.11.2017 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2018 % 20,5 19,5 19,0 18,5 18,0 17,5

Läs mer

Föreskrift om användningen av frekvenser avsedda för koncessionspliktig radioverksamhet

Föreskrift om användningen av frekvenser avsedda för koncessionspliktig radioverksamhet Kommunikationsverket 74/2018 M 1 (18) Föreskrift om användningen av frekvenser avsedda för koncessionspliktig radioverksamhet Utfärdad i Helsingfors den x månad 2018 Kommunikationsverket har med stöd av

Läs mer

Inkvarteringsstatistik 2012

Inkvarteringsstatistik 2012 Transport och turism 2013 Inkvarteringsstatistik 2012 Den utländska efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade med 5 procent år 2012 År 2012 ökade efterfrågan på inkvarteringstjänster med 2 procent från

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, juni Utländska turisters övernattningar ökade med 6 procent i juni 2012 I juni 2012 uppgick et övernattningar turister i inkvarteringsanläggningar

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

Polisens servicenätverk

Polisens servicenätverk Polisens servicenätverk SM 418/2013 11 huvudpolisstationer Helsingfors Esbo Vanda Åbo Lahtis Kouvola Vasa Tammerfors Kuopio Uleåborg Rovaniemi Huvudpolisstationer Polisstationer vars ersättande med övervägs

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council

Läs mer

Befolkningsprognos för Eslövs kommun

Befolkningsprognos för Eslövs kommun Allmänt Föreliggande rapport är en bedömning av befolkningsutvecklingen i Eslövs kommun åren 2019-2035 baserad en utbyggnad med 675 nya bostäder under åren 2019-2022 samt därefter 150 nya bostäder per

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2014

Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Denna artikel beskriver pendlingen till och från Västerås år 2014. Eftersom det är en viss eftersläpning när det gäller statistik om pendling så är detta den

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2014 Nya och nedlagda företag Allt färre nya företag i Finland Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 10,3 procent under första kvartalet 2014 jämfört med motsvarande period

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Hållbar stad öppen för världen Befolkningsutveckling Statistik och analys SAMMANFATTNING 564 000 invånare (folkbokförda) bor i Göteborgs 280 000 bostäder 70 000 så mycket ökade stadens befolkning (de senaste

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING I LAHOLMS KOMMUN

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING I LAHOLMS KOMMUN OCH SYSSELSÄTTNING I LAHOLMS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET JULI 2014 INLEDNING Siffrorna t o m 2013 härrör från Statistiska Centralbyråns statistikdatabas BEFPAK och bygger på kommunens nyckelkodavgränsning.

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 5 december 2014 1012/2014 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av 3 och 4 i kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan

Läs mer

- En lokal utvecklingsorganisation till ert förfogande!

- En lokal utvecklingsorganisation till ert förfogande! - En lokal utvecklingsorganisation till ert förfogande! Pomoväst rf En stark del av det Västnyländska utvecklingsarbetet redan från år 1997! Verksamhetsområde Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt

Läs mer