Förstudie för ett LULEÅ KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie för ett LULEÅ KOMMUN 2002-08-15"

Transkript

1 Förstudie för ett LULEÅ KOMMUN

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1 1 INLEDNING 3 2 UPPDRAGET 4 3 VERKSAMHETSIDÉ OCH STRATEGIER Verksamhetsidén styr teknisk utformning och ekonomi 3.2 Förslag till verksamhetsidé för konserthuset i Luleå 3.3 Strategier 3.4 Kommentarer till respektive strategi 3.5 Från idé till verklighet 3.6 Avstämning av verksamhetsidén 4 OMVÄRLD/MARKNAD Marknad - rum för musik 4.2 Marknad - arrangörer/producenter 4.3 Marknad - konferenslokaler 4.4 Marknad - publik 5 LOKALPROGRAM FÖR LULEÅ KONSERTHUS/ MÖJLIGHETERNAS HUS En karaktärsbyggnad 5.2 Placering och omgivning 5.3 Konstnärliga förutsättningar och kvalitet 5.4 Akustik 5.5 Klimatkrav 5.6 Alternativ dimensionering 5.7 Bilparkering 5.8 Areautredning/lokalprogram 6 EKONOMISK ANALYS EU-medel 6.2 Momsvillkor 6.3 Investeringskalkyl 6.4 Ekonomisk sammanställning 7 SAMVERKAN KOMMUNEN-FÖRETAG Näringslivets delaktighet 7.2 Samverkan i form av hyr-köp 7.3 Samverkan med konserthuset som nav 7.4 Delat ansvar medborgare företag 8 HUVUDMANNASKAP/ORGANISATION Driftsorganisation för kärnverksamheten 8.2 Arrangemangsservice 8.3 Teknisk arrangemangsservice 8.4 Restaurang/pub/café 8.5 Kompletterande service och kulturinslag 8.6 Driftsorganisationens dimensionering och kostnader 8.7 Hur gör man ute i landet? 8.8 Alternativa organisationslösningar 9 SUMMERING OCH SLUTSATSER 33 BILAGOR 1. Uppdraget 2 sidor 2. Frågor och svar, arrangörer och producenter 3 3. Frågor och svar, företagsledare i Luleå 5 4. Lokalprogram 4 5. Sammanställning av beräknade intäkter 1 sida

3 Förstudie Konserthus i Luleå SAMMANFATTNING I slutet av 2001 tillsatte kommunchefen en grupp som fick i uppdrag att utarbeta en förstudie för en större konsertlokal för akustisk musik i Luleå kommun. Tidigare utredningar och debatt har handlat om viktiga frågor som placering, byggnaders utformning, finansiering. Det nya uppdragets tyngdpunkt ligger inom områdena verksamhet, organisation och ekonomi. Det innebär en förflyttning av fokus som kan tillföra analys och debatt nya dimensioner och ökad tydlighet. Förstudiegruppen uppfattar uppdraget som en fråga om det finns ett Columbi ägg, ett koncept som optimerar möjligheterna att förverkliga ett konserthus i Luleå. I förstudiens uppdrag ingår att visa vilket innehåll verksamheten kan ha och finansiella koncept resp organisationslösningar som innebär att kommunen och näringslivet samverkar. Ett konserthus kräver stora ekonomiska insatser för att förverkliga byggnaden. Investeringen är dock inte ett problem enligt vad förstudiegruppen erfar. På marknaden finns aktörer som är villiga att gå in som ägare i konserthusprojekt. Istället ligger den avgörande svårigheten i att hitta täckning för den årliga nettokostnad (underskott) som verksamheten regelmässigt resulterar i. Förstudiegruppens analys pekar på att det inte räcker med att nyttja investeringen i ett konserthus enbart för akustisk musik. Nyttjandegraden och nyttoeffekten måste bli högre för att motivera investeringen och ge bättre driftsekonomi. Detta förutsätter att lokalerna kan användas för ett brett spektrum av aktiviteter med kulturell och annan inriktning. I båda inriktningarna med kommersiella och icke kommersiella förtecken. Kommersiell verksamhet, för att säkra intäktsnivåer så att konserthusets totalekonomi balanserar, kort- och långsiktigt, med en rimlig ekonomisk belastning för intressenterna. Icke kommersiell verksamhet, för att höja nyttjandegraden och ge barn och ungdomar förutsättningar att ta del av den resurs konserthuset utgör och för att stärka den del av den lokala kulturen som inte har förutsättningar att verka på kommersiell basis. Jämförelser med andra inspirerar och ger kunskap. Förstudiegruppen ser dock inget facit, inga självklara förebilder för det som uppdraget om förstudien lägger tyngden på dvs verksamhet/organisation/ekonomi för ett konserthus. Gruppens kontakter med konserthus i Sverige pekar istället på att varje stad, varje anläggning, varje verksamhet starkt präglas av de förutsättningar som gäller på den aktuella orten. Kontakterna med befintliga konserthus har gett en tydlig bild av att det alltid måste finnas ett kommunalt engagemang i ett konserthus. Formerna och storleken på engagemanget avgörs av flera faktorer, som belyses i rapporten.

4 Avgörande för framgång tycks vara konserthusets placering, husets utformning interiört och exteriört samt verksamhetens inriktning. Särskild betydelse har förankringen hos medborgarna och företagen. Avgörande är också driftorganisationens professionalitet och att den har rimliga ekonomiska förutsättningar. De lösningar förstudiegruppen förordar sammanfattas i följande punkter: Musik och möten för många lulebor! Ungdomarna i fokus! Generations- och kulturöverbryggande inriktning! Hela musikpaletten! Kulturell bredd många uttrycksformer i samma hus! Central placering där människor rör sig! Karaktärsbyggnad, men betoning av innehåll! Flexibilitet och hög nyttjandegrad! Nyskapande samverkan mellan offentliga, privata och föreningsintressen! Luleå en kulturell evenemangsstad! Konferens, kongress destination Luleå! 2 Förstudien utmynnar i bilden av att ett konserthus finns inom räckhåll. Den möjliga lösningen Columbi ägg kräver dock engagemang både från kommunen och näringslivet i Luleå. Därför blir värderingen av verksamhetsidén nyttan och mervärdet i förhållande till en verklighetsförankrad bild av kostnaden en viktig fas i den fortsatta processen. Ett brett ekonomiskt engagemang utgör en viktig faktor, kanske den avgörande, för att förverkliga ett konserthus i Luleå. Ekonomisk samverkan skapar samtidigt, enligt förstudiegruppens analys, förutsättningar för långsiktighet och kvalitet i konserthusets verksamhet. En konserthussatsning byggd på bred förankring och samverkan kan förstärka den kulturinjektion konserthuset står för och ge bästa möjliga effekt för individer, föreningar, företag ja, hela Luleå.

5 3 Förstudie Konserthus i Luleå Konserthus i Luleå 1 INLEDNING Värdet av ett konserthus är entydigt för många medborgare, företag och organisationer i Luleå. Konserthusfrågan har därför varit och är naturligt aktuell i debatten om stadens utveckling och dess kulturella resurser. Trots samstämmigheten om värdet av ett konserthus har denna fråga aldrig mognat så långt och under så stor politisk enighet att ett förverkligande varit möjligt. Den flera decennier långa debatten om konserthuset i Luleå inspirerar till att dra paralleller till sägnen om Columbus och ägget. Utmaningen var att ställa ett ägg på högkant. Efter många försök suckar alla att det inte går. Columbus ser dock en lösning han sätter ned ägget så att skalet spricker. Ägget får den platta yta som krävs för att det ska stå. Columbus valde en lösning som låg utanför det dittills tänkta. Detta benämns därefter Columbi ägg. Förstudiegruppen har närmat sig uppdraget på samma sätt som Columbus gjorde när äggproblemet skulle lösas. Den gemensamma utgångspunkten är att söka lösningar för ett konserthus i Luleå utanför det hittills tänkta. Ett förhållningssätt som uppdraget inte bara medger, utan förutsätter, enligt gruppens tolkning. En satsning på ett konserthus är för många i Luleå en symbol för ljus framtidstro och tilltro till regionens förmåga till långsiktig överlevnad och utveckling. Många menar att ett konserthus skulle manifestera en bild av Luleå som framtidskommun. En bild som stärker viljan att satsa på kommunen - som studieort, bostadsort eller etableringsort. Avsaknad av framtidsorienterade kultursatsningar kan å andra sidan ge den motsatta signalen till de som bor i kommunen. Givetvis har detta även betydelse för de utanför Luleå som har skäl att följa utvecklingen här och värderar Luleå i förhållande till andra orter.

6 Kommunens gemensamma vision Vision 2010 uttrycker framtidstro och vilja till utveckling. Många röster i Luleå uttrycker att utvecklingen i konserthusfrågan blir en prövning som visar om Vision 2010 är en papperstiger eller en framtidsbild som luleborna verkligen tror på och vill arbeta för. Andra ser ett konserthus som en ekonomisk risk i en situation då kommunens ekonomiska utrymme är fullt utnyttjat och det råder osäkerhet om framtiden. Förstudiegruppens inledande resonemang innebär att graden av nyttoeffekt/mervärde i förhållande till kostnadsbilden kommer att bli avgörande för om Luleå kommun, dess företag, organisationer och medborgare tar steget från ord till handling i konserthusfrågan. Förstudiegruppen ser därför grunden till en lösning - Columbi ägg i: Verksamhetsidén Finansieringen av årliga driftunderskott. Jämfört med tidigare förskjuts därmed analysens tyngdpunkt från byggnaden och dess placering till den verksamhet som ska möjliggöras i byggnaden. I fokus hamnar nyttan med ett konserthus, kostnadsbilden och viljan att vara med i finansieringen. 4 2 UPPDRAGET Kommunchefen har gett i uppdrag (bilaga 1) till en arbetsgrupp att göra en förstudie av kulturella, tekniska och ekonomiska förutsättningar att bygga och driva ett konserthus i centrala Luleå. I förstudiegruppen ingår: Jan Wennskog, Elisabeth Ericson, Leif Löfgren, Åke Broström och Håkan Olsson (sammankallande). Förstudien ska enligt uppdragshandlingen innehålla följande; * Redovisning av förslag till konserthus med finansiell delaktighet från näringslivet. * Redovisa verksamhetsidé innefattande kulturpolitiska och kommersiella mål för verksamheten. * Redovisa investeringskalkyler med olika ambitionsnivåer för projektet. * Redovisa alternativa organisatoriska upplägg för driften av konserthuset. * Kommunens ekonomiska engagemang bör preciseras i förstudien. Uppdraget kompletterades i juni 2002 med att gruppen ska belysa parkeringsbehov, parkeringsförutsättningar och ekonomiska konsekvenser vid en placering av konserthuset på kvarteret Uttern. Förutom i parkeringsfrågan utgår analysen från en icke bestämd placering enligt uppdragets öppna förutsättning ett konserthus i centrala Luleå.

7 3 VERKSAMHETSIDÉ OCH STRATEGIER Verksamhetsidén styr teknisk utformning och ekonomi Termen konserthus har ingen entydig definition. Det är därför viktigt att verksamhetens inriktning klarläggs tidigt som en grund för den fortsatta analysen. Med en klar bild av den verksamhet som ska möjliggöras via de tänkta lokalerna förenklas analysen avsevärt och träffsäkerheten i antaganden och kalkyler blir större. Förutsättningarna att skapa samsyn och förankring hos luleborna liksom finansiering av lokaler och verksamhet påverkas av många faktorer. Några viktiga faktorer är; konserthusets placering, dimensionering, utformning av byggnaden, integrering i stadsbilden, synergier av samspel med annan verksamhet. Den mest avgörande faktorn torde dock vara valet av inriktning för verksamheten i anläggningen. Konserthusets inriktning har avgörande betydelse för behovet av lokalytor (storlek och egenskaper) och den tekniska utrustningen i anläggningen. Inriktningen påverkar också kostnaderna för programverksamheten och förutsättningarna att arbeta rationellt i verksamhetens genomförande. Givetvis ger olika inriktning varierande förmåga att generera intäkter och ger därmed en direkt påverkan på det ekonomiska resultatet för driftsorganisationen. 3.2 Förslag till verksamhetsidé för konserthuset i Luleå Förstudiegruppen har formulerat följande verksamhetsidé som grund för val av strategier och fördjupad analys enligt uppdraget: KONSERTHUSET I LULEÅ - EN ATTRAKTIV ARENA FÖR KULTUR OCH MÖTEN - GER MERVÄRDEN TILL OCH UTVECKLAR INDIVIDER, FÖRETAG OCH SAMHÄLLE Förstudiegruppens kommentar: Förslaget till verksamhetsidé innebär den kulturella upplevelsen står i centrum samtidigt som anläggningen ska möjliggöra och stimulera olika former av möten mellan människor. Huset i sig är funktionellt och lockar människor till de aktiviteter det inrymmer. Ett attraktivt hus känner lulebon stolthet inför. De olika konstnärliga uttrycksformer som kan inrymmas i en flexibelt användbar lokal är till nytta för medborgare i alla åldrar liksom lokala och tillresande konsert-, konferensoch kongressgäster. Såväl enskilda människor som företag kan se konserthuset och den samverkan som växer fram som resurser för en önskvärd utveckling. Resurser och förhållningssätt som stärker Luleås arbete för att förverkliga Vision 2010.

8 3.3 Strategier 6 Med strategier avses de vägval eller val av inriktningar som bedöms svara bäst mot verksamhetsidén. Förstudiegruppens analys pekar på att en satsning på ett konserthus i Luleå får optimala förutsättningar med följande strategier: Luleå Konserthus välkomnar alla är en tillgång för Luleås befolkning och ett kulturellt nav för regionen erbjuder ett allsidigt varierat och högkvalitativt musikutbud är ett hus för många slags kulturella och andra möten ger Luleå en centralt belägen professionell arena med full service för information, dialog och upplevelser bygger på en kombination av offentlig och privat finansiering 3.4 Kommentarer till respektive strategi välkomnar alla Verksamheten i Luleå konserthus ska vara en motvikt till trenden att människor i olika åldrar och skilda sociala förutsättningar möts i allt mindre utsträckning. Konserthuset ska bli.. en naturlig träffpunkt för människor oavsett bakgrund och kulturell smakriktning! en träffpunkt som skapar möten mellan generationer! ett hus som lever stor del av dygnet, via organiserad verksamhet och via funktionen som mötesplats!.ett MÖJLIGHETERNAS HUS, för alla som bor, verkar i eller besöker Luleå! Ett konserthus kan byggas med starkt specialiserad inriktning och beröra en mindre del av befolkningen. Strategierna för Luleå konserthus bygger på motsatsen, en bred verksamhet som berör många. Allt från förskolebarnen till de äldsta i samhället. Detta utan att göra avkall på de rumsliga kvaliteter som respektive aktivitet förutsätter. Med en verksamhetsidé som syftar till utveckling är det naturligt att särskilt lyfta fram ungdomarna som resurs och som målgrupp för konserthusets verksamhet. Konserthuset

9 har förutsättningar att stimulera till nysatsningar av många slag inom vitt skilda kulturområden. Festivaler, happenings, uppträdanden mm kan med konserthuset som plattform bli populära inslag i det unga Luleås kulturliv. 7 Genom att konserthusets driftsorganisation via sitt kulturuppdrag bjuder in till samverkan kan nya vägar öppnas och den ungdomliga skaparkraften kanaliseras och utvecklas med nya och förbättrade förutsättningar. Sådan samverkan kan avse föreningar med olika inriktning men även med olika resurser i regionen som t ex den kommunala kulturskolan, musikhögskolan vid LTU, estetiska programmet inom gymnasieskolan, Sunderby folkhögskola. är en tillgång för Luleås befolkning och ett kulturellt nav för regionen : Konserthuset blir självfallet en tillgång för de som bor i kommunen. Ett väl fungerande konserthus blir dessutom en tillgång för människor och företag i kommunens omgivning, i regionen. Det ökar Luleås förutsättningar att utvecklas till ett kulturellt nav och bidrar till dynamik och puls i regionen, i kommunen som helhet och i centrum av stadskärnan. Musik- och andra kulturarrangemang inför stor publik ska möjliggöras via konserthuset. Men det finns även ett stort antal tänkbara servicefunktioner och kulturinslag av småskalig natur som kompletterar det storslagna. Särskilt med tanke på ambitionen att konserthuset ska leva en stor del av dygnet är det viktigt att stimulera ett flöde av människor i konserthuset (se 8.5). erbjuder ett allsidigt varierat och högkvalitativt musikutbud Konserthuset ska erbjuda ett allsidigt varierat och högkvalitativt musikutbud. Naturligtvis symfonisk musik, men också annan allsköns musik. Här samsas klassisk musik och konstmusik med jazz, pop, underhållning, visa, världsmusik etc. Här möts tradition, regional förankring, förnyelse, experiment och gränsöverskridande kulturella utrrycksformer. Internationella och nationella gästspel kompletterar det lokalt/regionalt förankrade musikutbudet. Husets flexibla akustiklösningar borgar för att den akustiska miljön kan anpassas till varje genre. är ett hus för många slags kulturella och andra möten Luleå konserthus ska erbjuda ett brett utbud av kulturella upplevelser, som berör, skapar nya insikter och utvecklad förståelse. Musiken samsas med scenframträdanden, barn- och ungdomsföreställningar, dans, konferenser, debatter och information. Miljön erbjuder många olika alternativa mötesformer och stimulerar till kulturell mångfald, förnyelse och möten mellan generationer. Inriktningen kan även vara skapande möten med experimentell orientering som leder till att människor tillsammans deltar i aktiviteter som stimulerar och skapar samhörighet. Andra möten är vardagliga, spontana eller planerade, möten mellan människor. Ett möte över en bit mat eller en kopp kaffe i konserthuset kan berikas av miljön, människorna, konsten, tidskrifterna etc. Mötesplatsen som sådan blir ett uttryck för medborgarnas behov av en byggnad som fungerar som ett kitt i samhället. Ett besök i konserthuset skapar och lyfter fram känsla av tillhörighet, framtidstro och utveckling - i vår stad, av oss, här och nu.

10 8 Ett aktivt och ett i förhållande till studenterna lyhört konserthus krymper avståndet till Porsön och underlättar interaktion och utbyte mellan luleborna och universitet/studenter. Huset välkomnar de unga och har ett programutbud som kompletterar utbudet av aktiviteter i övrigt för Luleås ungdomar. Huset tar tillvara den kreativa skaparkraft som finns genom att erbjuda en arena för ungdomligt skapande. Kulturskolan får en arena som kan ge musikupplevelser till människor i alla åldrar. Särskild betydelse kan vidgade möjligheter för kulturskolan få i ett långsiktigt perspektiv när unga kan inspirera unga framtidens lulebor. ger Luleå en centralt belägen professionell arena med full service för information, dialog och upplevelser Luleå konserthus kan utöver effekter av det kulturpolitiska uppdraget också bidra med andra värden till luleborna - näringslivet, universitetet, studenterna, föreningslivet, det politiska livet, kommunens nämnder och förvaltningar, enskilda personer och grupper. Konserthuset kan bli en i staden centralt belägen arena för konferenser, kongresser, seminarier, föreläsningar, events, mässor, utställningar, stämmor, debatter mm. En sådan resurs finns inte idag. Tillkomsten av en stor arena för information, dialog och upplevelser svarar mot behov hos många lokala aktörer och kan bidra till förnyelse av samhällslivet och bilden av Luleå som utvecklingsorienterad mötesplats. Avsaknaden av en större mötesplats med lämpliga förutsättningar gör att arrangemang och evenemang går Luleå förbi. Det gäller konserter och andra kulturarrangemang som behöver lokaler som klarar krav på akustik och ett stort antal sittplatser. En potential för att sälja Luleå som ort, som andra aktörer fångar upp i brist på lämpliga lokaler i Luleå, är kongresser och större konferenser. Luleås strategiska placering på kartan nära till hela Barentsregionen och samtidigt nära till Stockholm utgör nyckelfaktorer i en konserthussatsning enligt den föreslagna verksamhetsidén. Effektiva kommunikationer är en nyckelfaktor i konferens- och kongressanordnarnas val av plats för genomförandet. Studier av andra konserthus visar att konferens/kongress står för en betydande del av intäkterna och stärker/möjliggör därmed den kulturella verksamheten. Samtidigt svarar de för konferens och kongress specifika ytorna/inredningen för en begränsad del av investeringen. Den kommersiella effekten av att vidga verksamhetsidén till konferens och kongress kan stärkas ytterligare om olika intressenter bygger upp ett strukturerat samarbete. Ett scenario där handel, besöksnäring, transportnäring, konserthus m fl samarbetar och bygger upp lockande paketlösningar stärker den kommersiella potentialen och ger besökaren en produkt - en proffsig helhetsupplevelse - som få andra städer kan erbjuda. Med universitetet som resurs och samarbetspartner kan utvecklad samverkan via konserthuset öppna upp för nya idéer om arrangemang som bygger broar mellan universitetet och kommunens medborgare. Konserthuset blir med största sannolikhet även en positiv faktor för universitetets rekrytering av studenter. Gymnasiebyn och dess ungdomar får inom rimligt avstånd en lokal för möten inom ramen för skolverksamheten, som stärker skolans förutsättningar att klara sitt kulturella uppdrag och som arena för den skapande ungdomen. Universitetets dialog med gymnasieungdomarna och medborgare i allmänhet underlättas av att arenan för möten har en central placering och en utformning som passar både det mindre formatet och de större satsningarna. bygger på en kombination av offentlig och privat finansiering

11 9 Finansieringen av verksamheten förutsätts ske endast till en viss del av kommunen. Detta uttrycks i uppdraget i form av att finansiell delaktighet från näringslivet ska redovisas. Ett brett engagemang från näringslivet kan ge stora fördelar för ett konserthus, inte bara på det ekonomiska planet. Om alla olika aktörer i samhällslivet ser konserthuset som ett gemensamt ansvar får verksamheten bästa möjliga förutsättningar att utveckla sin kvalitet, men även volym på arrangemang och publikmängd påverkas positivt. Näringslivets delaktighet kan bygga på delaktighet i investeringen så att hyran för anläggningen pressas, till gagn för verksamheten. Det kan handla om traditionell sponsring eller ett aktivt stöd till verksamheten via köp av biljetter till föreställningar i konserthuset. En kombination av dessa olika varianter är givetvis också möjlig. Viktiga intäktskällor för ett konserthus är biljettintäkter från den egna musikverksamheten och intäkter från uthyrning av anläggningens lokaler för andra arrangemang inkl till andra musikarrangörer. I kongress- och konferensverksamhet ligger en stor intäktspotential. En omfattande verksamhet som balanseras mot musikens behov utgör ett framgångskoncept visar erfarenhet från befintliga anläggningar med bred verksamhet. Trots försök att bygga verksamhet som ger intäkter klarar sig inte något konserthus i Sverige utan ekonomiskt stöd från kommunen. Ett fjärde alternativ för den finansiella delaktigheten från näringslivet är att den får formen av ett ansvarstagande för en del av det årliga driftsunderskott som verksamheten utmynnar i. 3.5 Från idé till verklighet Förstudiegruppen för ett resonemang som innebär att förverkligandet av ett konserthus endast är möjligt om nyttan/mervärdet med ett konserthus värderas högre än den nettokostnad som ska täckas av intressenterna. Näringslivets företrädare bekräftar att ett konserthus har stort värde för företagen. Mervärden finns på många plan. Det kan gälla företagens image dvs kundens, eller presumtiva kunders, bild av företaget och den ort där företaget verkar Luleå. Det kan också finnas mervärden i form av breddade möjligheter till personalinriktade aktiviteter som främjar trivsel och engagemang. Ett konserthus med bred förankring inom näringslivet och bland medborgarna ger stärkta förutsättningar att verksamheten långsiktigt blir framgångsrik. Flera praktikfall ute i landet bekräftar detta påstående. Att ägna kraft och tid till processen innebär därför en framtidsinvestering. I en fortsatt process som involverar näringsliv och medborgare skulle en prövning kunna ske om verksamhetsidé och strategier ger Columbi-ägg-effekt, om den möjliga lösningen har annan profil och om nyttan upplevs svara mot den ekonomiska påfrestningen. Näringslivets vilja att bli delaktig i finansieringen kan avstämmas i förhållande till en, jämfört med tidigare, mer konkret bild av vad ett konserthus kan tillföra det enskilda företaget. Även de ekonomiska förutsättningarna kommer nu att kunna värderas eftersom en ekonomisk kalkyl redovisas.

12 Näringslivet får också möjlighet att närma sig den viktiga frågan om intresset av att bilda ett bolag som svarar för den operativa driften av konserthuset, som ägs av kommunen tillsammans med företag inom Luleås näringsliv. 3.6 Avstämning av verksamhetsidén Uppdragets skrivning om ett konserthus för akustisk musik innebär en styrning som påverkar möjligheterna att optimera annan verksamhet i lokalen. En starkt specialiserad verksamhet med mycket höga och specifika akustiska krav kan stänga ute annan verksamhet om inte en inbyggd akustisk flexibilitet motverkar sådana effekter. Med dagens kunskap om akustik, tillgång till moderna byggtekniska lösningar och digital teknik behöver dock inte en lokal med utmärkta akustiska förutsättningar för icke elektrifierad musik hindra att förutsättningarna blir goda för annan musik och övrig verksamhet. Förstudiegruppen har etablerat kontakt med specialister inom akustik och avstämt verksamhetsidé och strategier med dem. Specialisterna ser inga hinder i det koncept gruppen skisserar, men det ställer stora krav på de aktörer som deltar i projekteringen av anläggningen. Verksamhetsidén tar också fasta på behovet av lösningar som kan leda till en långsiktigt framgångsrik verksamhet med en bred uppslutning från medborgarna och långsiktigt trygga finansiella förutsättningar. Därför har verksamhetsidén även avstämts mot erfarenhet som andra anläggningar upparbetat om marknad, organisation, resursutnyttjande och ekonomi samt förankring av konserthuset hos medborgarna. Den skisserade verksamheten står väl i samklang med den erfarenhet som finns hos andra som nått eller strävar efter en väl fungerande verksamhet med rimlig ekonomi OMVÄRLD/MARKNAD 4.1 Marknad rum för musik Ett nytt konserthus enligt den föreslagna verksamhetsidén kommer att tillföra resurser och kapacitet som kommer att påverka företag och organisationer som verkar i de områden som ingår eller tangerar den föreslagna verksamhetsidén. Det kan innebära att nyttjandegraden i det befintliga lokalbeståndet minskar. Det kan också leda till motsatsen. Det finns exempel på att satsningar på konserthus och liknande kulturresurser blir en injektion som höjer den totala aktivitetsnivån i samhället. Luleå med omnejd har idag ett omfattande och varierat kulturliv och inte minst ett mångfacetterat musikliv. Trots avsaknaden av ett konserthus har en betydande konsertkultur utvecklats, vilket torde vara en bra grund för en bred och initierad publikuppslutning. Norrbottensmusiken, Norrbottensteatern, Dans i Nord och de fria teatergrupperna är starka professionella varumärken. Amatörkulturen blomstrar med alla sina körer, orkestrar, teater- och dansgrupper för att nämna några områden. Det finns idag lokaler för många olika slag av kulturella verksamheter i Luleå.

13 Befintliga lokaler för olika typer av kultur- och nöjesarrangemang är: 11 Arcushallen (7000 personer) Coop arena, fd Delfinen (6 000 personer) Pontushallen (2 400 personer) Norrbottensteatern (320 personer) Kulturcentrum Ebeneser (280 personer) Lillan (140 personer) Aula Aurora (450 personer) Luleå domkyrka (500 personer) Hermelinsskolans aula (550 personer) Bland lokalerna är det endast Aula Aurora som uppfyller högt ställda krav på akustiska egenskaper. Ebeneser har hyggliga förhållanden. Man kan därmed konstatera att det finns en brist på akustiska rum i Luleå och att de som finns inte är byggda för en större publik. Det innebär att tillkomsten av ett konserthus av den dimension som förstudien avser både kan ses som ett komplement och en konkurrent till andra lokaler och verksamheter. Den stora salen med 800/1 200 platser fyller med dess fullt utbyggda servicefunktioner ett tomrum där det inte finns någon resurs idag. Den mindre salen (för 300 personer) kommer att påverka marknadssituationen för några av de idag befintliga lokalerna. Arcushallen, Coop arena och Pontushallen, drivs av fritidsförvaltningen i Luleå och har i dagsläget ett tjugotal arrangemang av annan karaktär än idrott. Man bedriver ingen aktiv arrangörsverksamhet av kulturella arrangemang, utan agerar endast som uthyrare av lokalerna. Ishallen Delfinen byggs för närvarande om till en evenemangshall (Cooparena) och har potential att öka sina externa arrangemang något. I Aula Aurora har Luleå tekniska universitet en utmärkt akustisk aula. Universitetet hyr ut lokalen till ett femtontal externa arrangemang per år, utöver sina egna arrangemang. I domkyrkan förekommer en del kör- och orgelkonserter, företrädesvis i form av julkonserter. Norrbottensteatern har enligt egen utsago cirka 15 arrangemang utanför sin egen verksamhet. Hermelinsskolans aula används i mindre utsträckning till kulturarrangemang och kommer att ingå i gymnasiebyns resurser. Lillan och Kulturcentrum Ebeneser drivs av kulturförvaltningen. Lillan satsar på musik och har en uttalad inriktning mot ungdomar. Kulturcentrum Ebeneser arrangerade år aktiviteter, 57 av dessa var i Ebenesers egen regi. Musikarrangemangen dominerade med 71 tillfällen av det totala utbudet. 4.2 Marknad arrangörer/producenter I enkätform och muntlig dialog har förstudiegruppen vänt sig till arrangörer och musikproducenter (stora som små, kommersiella som icke kommersiella) med frågor som rör behov, förväntningar och eventuellt egna engagemang om ett konserthus byggs i Luleå. De frågor vi ställde var följande: Vilka mervärden ser Du i tillkomsten av ett konserthus, i allmänhet och för din verksamhet? Vilken typ av arrangemang skulle kunna bli aktuella för Dig att arrangera/ producera? Antal tillfällen per år och bedömning av publikmängd? Vilken målgrupp skulle Du vända dig till?

14 Synpunkter på dimensionering av ett konserthus, antal platser? Specifika krav på lokalerna, akustik, teknisk utrustning etc? Övriga synpunkter som hjälper oss i vår marknadsanalys och i utformningen av förutsättningarna för en konserthussatsning i Luleå? En sammanställning av svaren redovisas i bilaga 2. Det finns en stark förväntan och man ser stora möjligheter hos lokala, regionala och nationella kulturproducenter och arrangörer i förverkligandet av ett konserthus i Luleå. Länsmusiken, genom Norrbottensmusiken, har naturliga och starka intressen att vara en permanent hyresgäst och nära verksamheten. Kommunens egen kulturskola ser också möjligheter i att få känna sig som hemma i ett nytt konserthus. Luleå Orkesterförening har sedan länge drivit konserthusfrågan och ser möjligheter att både repetera och framföra sina konserter i huset. Luleås rika körliv med dess stora antal framträdanden ser fram emot en hemmaarena. Externa kommersiella arrangörer ser möjligheter att erbjuda program som vanligtvis inte når Luleå ( shower - typ musikaler, dans-shower, gästspel/turnéproduktioner). Flera betonar betydelsen att rikta sig till barn och ungdom, inte minst i betydelsen av nyrekrytering. Föreningslivet ser sina möjligheter. Festivaler av olika slag skulle inte bara bli en sommarföreteelse, utan här kunna finna sina former, profil och innehåll som utgår från den winter-city som Luleå är stor del av året. Det finns skäl att understryka att det inte bara finns förväntningar på konsumtion, utan också i hög grad produktion av olika möjliga och nyskapande kulturformer. För Kulturcentrum Ebeneser utgår förstudiegruppen från att den verksamheten och de resurserna utgör en given del i kommunens engagemang i ett konserthus. Detta oberoende om placeringen av konserthuset innebär en möjlig integrering av Ebeneser som byggnad och om den lösningen förverkligas. 4.3 Marknad konferenslokaler Ett konserthus som även nyttjas för konferenser och kongresser innebär att nuvarande marknad tillförs en resurs med unika förutsättningar vad gäller antal platser, akustik och miljö. I dag finns inte någon anläggning i Luleå som kan arrangera riktigt stora konferenser och kongresser. Arrangörerna av de stora konferenserna väljer Piteå Havsbad som det enda tillgängliga alternativet i närområdet som kan erbjuda konferens, boende, mat och underhållning i samma paket för ett stort antal deltagare. Ett konserthus i Luleå kommer med andra ord att till viss del agera på en marknad utan lokal konkurrens i segmentet konferens/kongress. För de mellanstora och framförallt mindre konferenserna finns ett brett utbud av alternativ i Luleå. Den marknaden kommer att påverkas av att ytterligare en aktör finns tillgänglig för konferensarrangörerna. Graden av påverkan är svår att bedöma. De mindre företagen som arbetar i speciella nischer kommer knappast att påverkas i någon större utsträckning. De som anordnar konferenser för något större grupper i centrala delar av Luleå får med 12

15 tillkomsten av konserthuset en ny konkurrent. Samtidigt tillkommer en ny möjlig samarbetspartner för de riktigt stora arrangemangen och möjligheter till paketlösningar med boende/aktiviteter/shopping/musik- och andra kulturupplevelser. Efterfrågan på konferens- och kongresslokaler är svårbedömd och påverkas av en mängd faktorer. Den skisserade inriktningen innebär att verksamheten kommer att agera på såväl den lokala och regionala marknaden som inom den marknadspotential som finns i riksoch europaperspektivet. Det finns grund för optimism för konserthusets möjligheter att hävda sig på konferensmarknaden. Flera faktorer talar för Luleå; det strategiska läget i regionen, gynnsamma transportförutsättningar, Luleås allt starkare position som regional handelsstad. Den växande upplevelse- och turistindustrin i såväl Luleå som Norrbotten kan med den aktiva samverkan som skisseras i verksamhetsidén skapa ytterligare förstärkning av förutsättningarna att nå framgång inom konferensområdet. 4.4 Marknad publik Det breda utbudet som skissas i verksamhetsidén, det regionala perspektivet, Luleå kommuns vision 2010 och det faktum att Luleå redan idag är en musik- och kulturstad borgar för att det publikunderlag som redovisas i intäktsanalysen är realistiskt (bilaga 5). Det finns också fog för att påstå att tillgången till ett konserthus ökar publikunderlaget, det visar erfarenheter från andra anläggningar. Bra konserthus lockar attraktiva artister som lockar stor publik som lockar attraktiva artister osv LOKALPROGRAM FÖR LULEÅ KONSERTHUS/ MÖJLIGHETERNAS HUS I förstudien ska arbetsgruppen redovisa förslag till konserthus med finansiell delaktighet från näringslivet. I tidigare avsnitt redovisas förslag till verksamhetsidé och strategier för Luleå konserthus som kännetecknas av hög nyttjandegrad och verksamhetsmässig bredd. För att förverkliga verksamhetsidén krävs ytor, lokalstruktur och akustik/ljus/logistik som svarar mot verksamhetsidén. I följande avsnitt redovisas en översiktlig analys av lokalbehov i förhållande till föreslagen verksamhetsidé, lokalprogram för 800 resp platser, parkeringsfrågor samt allmänna utgångspunkter för en framgångsrik satsning.

16 5.1 En karaktärsbyggnad 14 I Luleå finns, liksom i andra städer med ambitioner att utvecklas och att stärka sin position, behov av kulturbyggnader som kännetecken för staden. Byggnader som också bidrar till att stärka medborgarens identitet och känsla för staden. Beroende på val av placering finns också möjligheter att ett centralt placerat konserthus leder till en förädling av stadskärnan och ger ett tillskott till stadens profil och karaktär. 5.2 Placering och integration i stadskärnan Ett hus som enligt redovisade idéer ska leva stor del av dygnet måste få en placering som ger förutsättningar att människor ser huset som en naturlig plats för möten av alla slag. Spontana och planerade. En styrka är om huset ligger mycket nära de stråk människor nyttjar i centrala staden. Det är även av stor betydelse om allmänna kommunikationsmedel kan användas vid besök i anläggningen, dels för att förenkla persontransporterna, dels för att undvika ett kraftigt utökat behov av parkeringsplatser när stora arrangemang genomförs. För konferensverksamheten har närheten till stadens service stor betydelse. Det gäller såväl möjlighet till shopping som närhet till boendet för konferensgäster från annan ort. Med rätt placering av ett konserthus kan synergieffekter väntas för olika delar av handels- och servicenäringarna i centrum, inte minst för hotellnäringen. Den dragningskraft en väl fungerande anläggning får innebär att rätt placering även kommer att påverka upplevelsen av folklivet i Luleås centrum. Förstudiegruppen ser mat och dryck som viktiga komplement till musiken och en central funktion för att huset ska leva stor del av dygnet. Men det krävs även andra magneter för att säkerställa hög nyttjandegrad. En tänkbar lösning är att huset utformas så att konserthusfoajén ansluter till en torgmiljö med kommersiella lokaler som närmaste grannar. Detta skulle kunna kombineras med att en del av konserthusfoajén formas som ett året-runt-inomhustorg, med torgets lockelser för människor som passerar eller har torget i sig som mål. Oberoende val av rumsliga lösningar i konserthuset är närhet till gatustråk där många människor rör sig alla veckans dagar en stor tillgång. Ett visionärt grepp skulle vara att skapa ett kollektivt uterum i anslutning till konserthuset. De tekniska lösningarna skulle kunna bygga på och bidra till utveckling av winter-city-tänkandet genom att miljöer skapas som förlänger sommaren och stimulerar till möten i skarven mellan ute och inne. Möjlighet till en konserthuspark med utescen skulle ytterligare förstärka konceptet. 5.3 Konstnärliga förutsättningar och kvalitet Scenernas möjligheter och storlek har stor betydelse för det kulturella utbudet. Det är av vikt att scen och salong harmonierar och svarar mot verksamhetsidén. Scenernas utformning och flexibilitet, kombinerat med tekniska lösningar som svarar mot en liten driftsorganisation, är inte bara en förutsättning för ett allsidigt, varierat och högkvalitativt kulturellt utbud, utan påverkar även de ekonomiska förutsättningarna för driften. Ju större flexibilitet, desto större möjlighet att skapa god ekonomi för verksamheten. Att snabbt förändra de sceniska förutsättningarna från det ena

17 15 arrangemanget till det andra är ett måste. Detsamma gäller för anläggningens ljusförhållanden. De digitalt styrda ljustekniska resurserna är en grundbult i möjligheten att skapa bästa möjliga konstnärliga förutsättningar. Att i ett konserthus framföra turnerande musikteater, dansföreställningar, shower etc, jämsides med konserter av skilda slag är idag ingen omöjlighet. Kunskap och tekniska lösningar som ger stora möjligheter till bredd och flexibilitet finns idag. Att utifrån det akustiska rummet skapa bra förutsättningar för många slags kulturella möten handlar egentligen främst om ekonomin vid byggandet. 5.4 Akustik I förstudiens grundförutsättningar ingår att ett konserthus ska tillgodose behovet av rum för akustisk musik. Det innebär att de rumsliga förutsättningarna måste anpassas till akustiska krav för olika typer av akustiska instrument och instrumentkonstellationer. De högt ställda akustiska kraven gäller hela rummet, alla publikplatser och hela scenen. För att forma ett rum som svarar mot dessa krav måste arkitekt och akustiker samarbeta under projekteringsarbetet, från början till slut. Syftet är att optimera akustiken och att minimera behov av anpassningsåtgärder i slutet av byggprocessen eller senare. I nuläget begränsas analysen till faktorer som mer direkt påverkar investeringsnivån. Grundläggande för att akustiken ska bli bra är rummets volym i förhållande till antalet människor som vistas i rummet - musiker och publik. Den föreslagna verksamhetsidén innebär starkt skiftande akustiska krav för de olika aktiviteterna som sk a genomföras i konserthuset. Därför måste den akustiska miljön med enkelhet klara omställning från tal till symfonisk musik. Utgångspunkten är att hitta en rumsvolym som ger god akustik för symfonisk musik med dess krav på lång efterklangstid. Tal fungerar däremot bäst när efterklangstiden är kort (gäller även t ex rockmusik). Erfarenheten visar att tal kräver endast ett fåtal kbm per person (ca 3). Akustisk musik däremot kräver ända upp till 12 kbm per person beroende på rumsstyp och rumsutformning. Den stora volymen innebär problem för tal, som dock kan kompenseras elektroakustiskt och genom fysisk anpassning av rummet. En volym på 10 kbm per person ger utmärkta förutsättningar utan att ställa allt för höga krav på de rumsliga förutsättningarna i övrigt. Lokalprogrammet bygger på nivån 10 kbm per person. Utöver konsertsalar måste akustiska krav även ställas på övningsrum för musiker och publika utrymmen utöver konsertsalarna. Med god akustik i t ex foajé och restaurang ökar möjligheterna till flexibelt nyttjande även av dessa lokaler. 5.5 Klimatkrav Ett väl fungerande konserthus måste erbjuda både besökare och musiker goda klimatförutsättningar. Temperatur, luftväxling och luftfuktighet dimensioneras och utformas så att publiken upplever välbefinnande samtidigt som sångarens känsliga stämband belastas så lite som möjligt. Dessa krav och förväntningar från artister och publik måste dessutom avstämmas mot de förutsättningar som är bäst för instrumenten. Särskilda klimatkrav gäller därför inte bara det publika rummet och scenen. De gäller även övningsrum och instrumentförråd.

18 Alternativ dimensionering I uppdraget ingår att redovisa investeringskalkyler för olika ambitionsnivåer. Förstudiegruppen har valt att utgå från kvantitativa ambitioner för att fullfölja den delen av uppdraget. Analysen redovisar två nivåer för den stora salen; 800 platser respektive platser. För den mindre salen gäller i båda alternativen 300 platser. Antalet åskådarplatser är en viktig faktor för ekonomin. Fler platser innebär givetvis en större investering, vars hyreseffekt ska täckas i verksamhetens budget. Men även intäktssidan påverkas genom att fler biljetter kan säljas per arrangemang utan att nå maxtalet. Antal platser är en fråga som måste avgöras i varje konserthusprojekt. I förstudiegruppens kontakter med befintliga konserthus redovisas att större och mer kostsamma arrangemang har en nivå på rörliga kostnader som ligger på intäktsnivån för platser ( break even point ). För att nå sådan lönsamhet att arrangörer ska våga satsa på mer kostsamma produktioner krävs därför betydligt fler än 800 platser. Vid kontakter med befintliga konserthus har ett budskap varit genomgående: Bygg inte för smått!. Ett större platsantal innebär den kortsiktiga fördelen att kapacitetsbrist vid attraktiva arrangemang aldrig uppstår. Långsiktigt finns den stora och strategiskt viktiga fördelen att finns utrymme för ett ökande publiktryck på grund av växande musikintresse och större befolkning i kommunen. Nackdelen är givetvis den större investering och de ökande hyreskostnaderna som följer av en större anläggning. Även för konferenser och liknande kan 800 platser emellanåt vara ett för lågt platsantal. Det kan dock skapas förutsättningar för att klara detta med en flexibel scenlösning. Det innebär att antalet platser kan utökas med storleksordningen 200 platser i en konferenssituation eller motsvarande. Oberoende av dimensionering måste den stora konsertsalen utformas med läktarlösningar eller möjlighet att på annat sätt kunna skärma av delar av salongen. Detta för att även arrangemang vars maximala potential är att fylla del av salongen ska fungera bra. 5.7 Bilparkering Tillgång på parkeringsplatser Tillgången på parkeringsplatser i centrum framgår av underlag från Tekniska förvaltningens inventering av parkeringsplatser i centrum och deras beläggning från våren Materialet visar att följande antal parkeringsplatser (ackumulerade värden) finns inom olika avstånd från centrum av kv Uttern (exkl nuvarande platser på kv Uttern och Hunden): 100 m 170 bilplatser 200 m m m 1 950

19 17 Ett nyttjande av kv Uttern för konserthus innebär att 202 platser slopas i detta kvarter. På kv Hunden finns idag 87 platser som slopas om även det kvarteret kommer att ingå i konserthuskonceptet. Konserter Ett konserthus i stadens centrum innebär tidvis ökad trafikbelastning och ökad efterfrågan på parkeringsplatser. Särskilt vintertid kommer en stor del av besökarna att ha transportbehov som löses med egen bil, taxi eller buss. För de som väljer egen bil kommer tillgång på parkeringsplatser helt nära konserthuset att vara en kvalitetsfaktor. Avstånd på 300 m eller något mer mellan konserthusets entré och parkeringsplatsen bedöms vara acceptabelt för den bilburne besökaren. Parkeringsbehovet är svårt att bedöma och behovsbilden påverkas av många faktorer; arrangemangen, Luleås kollektivtrafiklösning i innerstaden, bussarnas turtäthet, kostnader för alternativ till egen bil mm. Ett aktivt förhållningssätt från driftsorganisationens sida och samplanering med bussbolag och taxiföretag kan leda till ökat intresse för transportlösningar som inte kräver parkeringsresurser. Förstudiegruppen gör antagandet att ett attraktivt arrangemang vintertid som lockar personer innebär följande transportlösningar: Till fots 100 personer Buss 250 Taxi/skjuts av närstående 200 Egen bil 450 De som väljer alternativet egen bil kan antas samåka med annan person i relativt stor utsträckning 75 %. Det innebär att 262 personer delar bil och 88 åker ensam i bilen. Redovisade antaganden leder till parkeringsbehov för knappt 300 bilar (281). Arrangemang som kombinerar kultur med mat/dryck innebär sannolikt att fler väljer transportlösningar som innebär att bilen lämnas hemma. Efterfrågan på parkeringsplatser i centrum minskar normalt sen eftermiddag/tidig kväll. Konsertarrangemangen som vanligtvis börjar kl utgör därför ur parkeringssynpunkt mer ett komplement än en konkurrent till nuvarande aktiviteter och verksamheter i centrala staden. Slutsatsen blir att den efterfrågan på parkeringsplatser genereras av konserter kan lösas inom det bestånd av platser som finns tillgängligt inom en radie på m från konserthuset. Det torde vara få tillfällen då det händer mycket på sta n och det samtidigt erbjuds attraktiva konserter som leder till ett efterfrågetryck på parkeringsplatser som inte kan lösas om det idag tillgängliga platsantalet i centrum kvarstår. Konferens/kongress Konserthusets konferensverksamhet kommer att bidra till ökad efterfrågan på parkeringsplatser under kontorstid vardagar. Deltagare från länet väljer sannolikt bilen som transportmedel i många fall. Deltagare från Luleå kan välja mellan bil och buss. Bussen kan av lulebon upplevas som ett bra alternativ både ur bekvämlighets- och

20 18 kostnadssynpunkt när konferenslokalen är i stadens absoluta centrum och parkering av bil kostar pengar. Goda parkeringsmöjligheter för bilburna konferensgäster är en mycket viktig konkurrensfaktor. Tillgång till motorvärmarplats eller varmgarage uppskattas av deltagare vintertid. Det som uppskattas av deltagarna utgör en konkurrensfördel för arrangören. Parkeringsfrågans lösning kan vara helt avgörande för om konferensdelen i konserthuset blir framgångsrik. Det innebär inte att den enda lösningen är att parkera i konserthuset. Hotellen tar naturligt en del av parkeringsbehovet för de som övernattar. Även för konferensdeltagare är det acceptabelt med ett visst gångavstånd mellan bilen och konferenslokalen. Med aktiv information till blivande konferensgäster underlättas deras val av transportlösning till Luleå och val av parkeringsalternativ och transportlösning inom Luleå. Mycket stora konferenser och kongresser leder till en särskild behovsbild. I dessa sammanhang förväntas en större andel av deltagarna nyttja flyg, tåg eller andra allmänna kommunikationer. En offensiv operatör ser här transportservice inom Luleå som en kvalitetsfaktor. Det kan t ex gälla transporter mellan boendet och konferenslokalen, som med kollektiva lösningar minskar behovet av egna bilar eller hyrbilar. Behov av ersättningsplatser Ett flertal faktorer påverkar parkeringssituationen i centrum: 1 Tillgången på parkeringsplatser 2 Efterfrågan från konserthusets besökare 3 Lulebons benägenhet att nyttja kollektivtrafiken 4 Parkeringsbeteende vid ändrad tillgång på parkeringsplatser i centrum Tillgången på parkeringsplatser har avgörande betydelse för enskilda människors val. För konserter och mindre/medelstora konferenser bedöms tillgången på näraliggande parkeringsplatser ha mycket stor betydelse. Detsamma gäller för centrumhandeln som schablonmässigt värderar omsättningsnivån per parkeringsplats i attraktiva lägen till mellan 400 och 500 kkr. Tekniska förvaltningens inventering och uppföljning av beläggningsgrad för parkeringsplatserna i centrum visar att den högsta beläggningsgraden på allmänna parkeringsplatser under mätveckan uppnåddes under lördagen kl Då var 51 % av de allmänna parkeringsplatserna belagda. På de mest centrala platserna, de som kostar tio kr per timme var beläggningen som mest 71 %. Detta inträffade också på lördagen men något senare, kl Bilden av tillgång och efterfrågan på parkeringsplatser ställs nu delvis i ett nytt ljus när fakta om beläggningsgraden finns tillgänglig. Frågan om antalet platser som behövs i centrum av Luleå måste analyseras utifrån de många parametrar som påverkas av kommunens parkerings- och trafikpolitik. Där ingår självklart att analysera parkeringsfrågan och slopandet av platser som konserthuset medför utifrån handelns utveckling, inte minst vad som sker de tillfällen då konserthusets verksamhet sammanfaller med hög aktivitetsnivå i handeln.

21 Garage/parkeringshus i konserthuset 19 Det är en naturlig del i byggplaneringsprocessen att parkeringsbehov och möjlighet att skapa parkeringsplatser utreds i samband med projektering av byggnader i innerstaden. Avgörande för möjligheten att kompensera förluster av parkeringsplatser i de aktuella kvarteren handlar dels om hur trafikmönstren påverkas av olika lösningar, dels vilka ytor som finns tillgängliga och deras markförutsättningar. Förutsättningarna påverkas t ex om konserthusbyggnaden med kringytor får möjlighet att breda ut sig eller om anläggningen byggs på höjden med ett minimum av kringytor. En lägre, men mer ytkrävande byggnad, ger större möjligheter att integrera parkeringsplatser i anläggningen än i en mer koncentrerad byggnad. (Resonemanget gäller inte den stora konsertsalen som under alla omständigheter kräver volym och akustiskt riktiga proportioner, vilket innebär att viss höjd är nödvändig.) En avvägning av nyttjandet av ett eventuellt sutterängplan i konserthuset måste också göras mellan konserthusets behov av sekundära ytor, verksamheter som önskar hyra lokaler i anläggningen och parkeringsytor. Förhandsbedömningar visar att det kan vara möjligt att inrymma 120 parkeringsplatser i ett konserthus som byggs avgränsat på kv Uttern. Genom att bygga i två plan kan antalet dubbleras. En parkeringslösning som även integrerar kv Hunden ger möjlighet till minst 70 platser yttterligare i ett plan, det dubbla i två plan. Valet av tekniska lösningar, antal platser som kan förverkligas och deras standard påverkar kostnaden per plats. Ett försök att hitta en schablonkostnad per plats i varmt utrymme landar på nivån kr. Följande investeringsnivåer blir aktuella vid olika antal platser i konserthuset: Antal platser Investering Kommentar mkr P-platser på kv Uttern ersätts mkr Ett plan i kv Uttern mkr Två plan i kv Uttern mkr Maxnyttjande båda kvarteren mkr Alla nuv platser i båda kvarteren ersätts mkr 50% av nuv platser i båda kvarteren ersätts Om placeringen av konserthuset leder till förlust av parkeringsplatser som visas i exemplet Uttern/Hunden innebär detta sannolikt att parkeringsplatser måste tillskapas för att ersätta de platser som slopas eller en viss del av dessa. Andelen platser som ska ersättas och placering respektive standard på ersättningsplatserna bör bli föremål för en fördjupad analys av specialister på det trafikpolitiska området. De kan även belysa trafikkonsekvenser och effekter av olika lösningar. En fördjupad ekonomisk analys i förstudien inkl konsekvenser för konserthusets ekonomi bedöms inte meningsfull i detta tidiga skede. 5.8 Areautredning/lokalprogram Ett konserthus har ett flertal lokaler med olika funktioner, för publik, musiker och personal. För att en anläggning ska fungera både för publiken och de musicerande måste de olika rummen, tekniken och logistiken utformas med klokskap och väl avvägda

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret Politisk styrgrupp Malmö Live Projektorganisation Projektledning Stadskontoret Operativ projektgrupp Projektledare: Anders Hultgren, Serviceförvaltn. Mikael Derving - MSO Teknik Meta Alm - MSO Programplanering

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Möten som utvecklar staden.

Möten som utvecklar staden. Möten som utvecklar staden. Redan på 40-talet insåg boråsarna att det behövdes ett speciellt hus för möten. Därför byggdes ett stort möteshus av framsynta invånare. Byggnaden har sedan använts flitigt,

Läs mer

Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM

Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM Vision Att i bred samverkan bygga ett nytt Nationellt Civilt Luftfartsmuseum av internationell toppklass; som håller högsta kulturella kvalitet,

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Kultur och värdeskapande. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015

Kultur och värdeskapande. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015 Kultur och värdeskapande Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015 Kultur och värdeskapande Utgångspunkten är helt och hållet ekonomisk. Kostnaden för de använda resurserna jämförs med värdet

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

1 5 3 3 4 Lugn Närhet

1 5 3 3 4 Lugn Närhet Grupp Kunskap Drivkraft Lugn Mångfald Byt ut Lägg till 1 5 3 3 4 Lugn Närhet Övriga kommentarer: Utvecka ordet mångfald. Drivkraft Inspiritation 2 6 6 3 2 Lugn Öppenhet Mångfald Internationellt Trivsel

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden

Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden Kommunfullmäktige 2007-02-26 43 88 2008-02-25 33 69 Kommunstyrelsen 2008-02-11 28 61 Arbets- och personalutskottet 2008-01-14 3 6 Dnr 07.74-008 Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden febkf37 Ärendebeskrivning

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Vår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst.

Vår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst. Vår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst. Grupp 1 Det är bra att det läggs vikt på dans och konst, men det flesta ungdomar vill ha mer musiksatsningar. Konst och dans är förmodligen

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Cinderellas evenemangsdäck. Tänk i nya banor och upptäck en mötesplats utöver det vanliga

Cinderellas evenemangsdäck. Tänk i nya banor och upptäck en mötesplats utöver det vanliga Cinderellas evenemangsdäck Tänk i nya banor och upptäck en mötesplats utöver det vanliga www.vikingline.se Se möjligheterna! I en tid när efterfrågan på rymliga mötesplatser ökar kan vi presentera ett

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

UNIKA LOKALER MODERN UTRUSTNING GOD MAT TRIVSEL FLEXIBILITET NÖJDA KUNDER MÖTEN KONFERENS

UNIKA LOKALER MODERN UTRUSTNING GOD MAT TRIVSEL FLEXIBILITET NÖJDA KUNDER MÖTEN KONFERENS UNIKA LOKALER MODERN UTRUSTNING GOD MAT TRIVSEL FLEXIBILITET NÖJDA KUNDER MÖTEN KONFERENS ALLT FÖR ETT BRA MÖTE VÄLJ TRÄCENTRUM Många företag och organisationer väljer Träcentrum som mötesplats. Träcentrum

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

ALLA KÄNSLOR UNDER ETT TAK

ALLA KÄNSLOR UNDER ETT TAK ALLA KÄNSLOR UNDER ETT TAK Illustration: White Arkitekter AB Musik och konst sedan 1932 Örebro Konserthus har stått på stadig mark sedan 1932 och utvecklas ständigt. Örebro kommun firar nu sitt 750-årsjubileum

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppdrag och organisation för Malmö Live

Tjänsteskrivelse. Uppdrag och organisation för Malmö Live SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-04-01 Handläggare Anders Spjuth Projektledare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppdrag och organisation för Malmö Live STK-2013-1125 Sammanfattning

Läs mer

Kulturpolitik för hela landet

Kulturpolitik för hela landet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) Kulturpolitik för hela landet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Hemställan från Malmö Live Konserthus AB om extra drifttillskott för 2016 och 2017

Hemställan från Malmö Live Konserthus AB om extra drifttillskott för 2016 och 2017 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2015-12-14 Vår referens Tjänsteskrivelse Hemställan från Malmö Live Konserthus AB om extra drifttillskott för 2016 och 2017 STK-2015-1456 Sammanfattning Malmö

Läs mer

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Uppdragets syfte Att undersöka förutsättningarna för kommersiellt boende (Hotell/stugby) i Nybro kommun Frågeställningar: Finns det behov

Läs mer

Förstudiens bakgrund. Uppdrag. Nuläge

Förstudiens bakgrund. Uppdrag. Nuläge Förstudiens bakgrund Göteborg är etablerat som en ledande evenemangsstad i Norra Europa. Detta är resultatet av en målmedveten satsning från såväl politiskt håll som från näringslivet. En av de viktigaste

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn Till Stadsbyggnadskontoret Diarienummer 09/0841 Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn Avenyföreningen har ca 230 medlemmar på och kring Avenyn. Medlemmarna är företag och fastighetsägare

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Sammanställning bolagsmål, underbilaga till Verksamhetsplan 2016

Sammanställning bolagsmål, underbilaga till Verksamhetsplan 2016 Stadens mål Bolagsmål Mål nivå 1 Mål nivå 2 Helsingborg ska Bolaget ska erbjuda Konserthuset ska genom HSO: Konserthuset/HSO: vara en öppen ett pulserande, - Erbjuda symfoniska konserter på hög - 75 produktioner

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 1 (5) YTTRANDE Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne med politiskt och ekonomiskt ansvar för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken i länet.

Läs mer

Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern

Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Kommunstyrelsen 2015-01-14 1 (12) Kommunledningskontoret KLK Kommunikation Eva Norberg, 016-710 16 92 Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Fastställd av Eskilstuna kommunfullmäktige 2014-11-27

Läs mer

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16) Sammanfattning från Framtidsforum Riksteatern och framtiden-vad är viktigt? Arboga 12 sep Följande ämnen kom upp på schemaväggen och blev prioriterade (antalet pluppar inom parentes) Hur kan vi väcka intresse

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sidan 1 (5) REMISSVAR 2016-03-07 D nr Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sammanfattning

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Pär Israelsson KFN 2014/

Handläggare Datum Ärendebeteckning Pär Israelsson KFN 2014/ TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Pär Israelsson 2014-01-30 KFN 2014/0032 50733 Kultur- och fritidsnämnden Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Vision, mål, inriktning, prioriteringar och handlingsplan för att Spela samman! Visionen Spela samman! Vår vision för vår verksamhet är att den ska bidra till

Läs mer

- 1 - Projektbeskrivning Delade fioler. Sammanfattning

- 1 - Projektbeskrivning Delade fioler. Sammanfattning - 1 - Sammanfattning Ett samarbete mellan tonsättare, kultur- och musikskolor och professionella musiker. Ny musik komponeras och framförs av elever och proffs tillsammans. Delade fioler är en fristående

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning. Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30

Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning. Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30 Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30 2 INNEHÅLL Sid Inledning 4 Kulturen skapar mervärden 5 Kultur- o konstcentrum

Läs mer

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Gävle Vision 2025 Gävle sätter segel Vision 2025 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Kultur Skåne Datum 2015-03-03 Dnr 1500352 1 (4) Direktiv utredning och förslag på Region Skånes kulturnämnds långsiktiga satsningar med inriktning på musikområdet Sammanfattning Utredaren ska göra en översyn

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 Kronoberg inför 2010 s valprogram 2006 2010 Vision: I Kronobergs län skapar vi det goda livet! Vi tar tillvara det vi är bra och unika på. Känslan av det goda livet lever och sprids långt utanför våra

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Tolkning och förtydligande av studieförbundens rapportering av Kulturprogram

Tolkning och förtydligande av studieförbundens rapportering av Kulturprogram Tolkning och förtydligande av studieförbundens rapportering av Kulturprogram Dokumentet antaget av Folkbildningsförbundets Etikdelegation gällande nystartad verksamhet från 2010-04-01 Tolkning och förtydligande

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen.

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. 1. Hur avser ert parti att driva frågan om att implementera kultursamverkansmodellen i Huvudstadsregionen, i vår gemensamma Stockholmsregion?

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås - Framtid Vallås Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Vallås. Programmet har tagits fram i dialog med invånare,

Läs mer

EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN

EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN Anteckningar från gruppdiskussioner FrukostForum, 2014-01-23 Den 23/1 samlades ett 70-tal personer för att delta i FrukostForum för Vänersborgs näringsliv.

Läs mer

Handbok för arrangörer

Handbok för arrangörer Handbok för arrangörer Arrangörshandbok - omslag.indd 1 2014-09-17 15:56:31 Handbok för arrangörer hur gör man om man vill arrangera en föreställning eller konsert? Vare sig du är en erfaren arrangör eller

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8 Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005 Gruppens förväntningar på dagen 15/8 - sätta ner foten - kunna få med dem det handlar om - se en framtid för handeln i Eslöv, attraktivt och

Läs mer

Strategi för kulturverksamheten i Blå Huset

Strategi för kulturverksamheten i Blå Huset Sida 1 (5) 2016-05-09 Handläggare Susanne Lundström 08-508 033 60 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Strategi för kulturverksamheten i Blå Huset Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden beslutar

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer