Arbetsrapport för eventuell VM-ansökan till ett skidskytte-vm i Östersund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsrapport för eventuell VM-ansökan till ett skidskytte-vm i Östersund"

Transkript

1 Arbetsrapport för eventuell VM-ansökan till ett skidskytte-vm i Östersund Alla människor behöver bära en dröm för att nära sin framtidstro. Anders Carlberg, Fryshuset. För projektledningsgruppen: Patrik Jemteborn, sammankallande projektledningsgruppen SSSF Ingemar Arwidson, generalsekreterare SSSF Bengt Marsh, kommundirektör Östersunds kommun Tommy Båtelson, Peak of Innovation Robert Pettersson, Turismforskare 1 Daterad

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund och syfte med förstudien Projektledningsgrupp Styrgrupp Referensgrupperingar Sammanfattning Förstudiens bedömningar och förslag Förstudiens förslag till tidsplan för nyckelbeslut Värdet för Östersund och regionen av att arrangera skidskytte-vm är stort VM-genomförande Tävling Tävlingsanläggningen Östersunds skidstadion Logistik, enl. IBU defenition Hotell/Boenden Kommunikationer Besökare och media Publikplatser Möjlighet till TV- och mediebevakning av evenemanget Besökaren och globala trender inom turismen Reseanledningar Turismen i Jämtland Samverkan och samordning med regionala och nationella organ Socialt program VM festen & övrigt kulturutbud Konkurrentanalys & omvärldsbevakning Andra intressenter om att få VM Svenska skidförbundets kandidatur för ett Alpint-VM i Åre Skidskytteevenemang i backspegeln Omvärldsbevakning Affärsutveckling för regionens näringsliv Klimat & Miljöpåverkan Klimatet i Östersund Miljöstörning boende i närområdet Daterad

3 9.3 Undanträngningseffekter Vision för minsta möjliga miljöpåverkan Säkerhet Bakgrund av säkerhetsanalys En omvärldsbildsbeskrivning, polisens bedömning Sjukvårdsberedskap & räddningstjänst Utkast till Budget för VM Utkast till Finansiering och risktagande VM Finansieringsscenario för skidskytte-vm Östersunds kommuns deltagande SSSF risktagande och deltagande Näringslivets risktagande och investeringar Statliga garantier/stöd VM-kampanj(erna) Vägen till fyra nya World Cup i Östersund Kongressen och röstningsförfarandet om VM Tidplan VM-kampanjens preliminära reseplan Budget för en VM-kampanj över tre år och två försök Finansiering för VM-kampanjer/na Förstudiens utformning Bilaga 1 - Förstudiens referenser & referensmaterial Bilaga 2 Organisation för Organisationskommittén med OPC Bilaga 3 Skidskytteförbundets framtidsvision för Östersund skidstadion till en fortsatt arena i världsklass Bilaga 4 - Skidskytteförbundets förslag på boendelösningar i Östersund vid ett skidskytte-vm Bilaga 5 - Skidskytteevenemang i backspegeln Daterad

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte med förstudien Med erfarenheterna från VM 2008, med dess positiva effekter, har tanken varit att ansöka om ännu ett VM i skidskytte i Östersund någon gång i framtiden. Vid ett möte den 28 januari 2011 med representanter från Östersunds kommun, Svenska skidskytteförbundet samt näringslivet i Jämtland Härjedalen (då representerat av Handelskammaren) bestämdes att en förstudie om en eventuellt ny VM-kampanj skulle genomföras. Förstudiens syfte är att leverera ett grundläggande beslutsunderlag för Svenska skidskytteförbundet, Östersunds kommun samt regionen Jämtland Härjedalen att fatta beslut på huruvida OM en VM-kampanj ska inledas och NÄR i så fall den ska göra det samt för VILKET VM, vilket år, man vid ett positivt utfall av ovanstående skall fokusera på. En projektledningsgrupp tillsattes som fick uppdraget att genomföra denna förstudie för att belysa en rad områden som kan sammanfattas i ett antal frågeställningar. Dessa är: 1. Vilka är de identifierade effekterna eller konsekvenserna på samhällsekonomin samt inte minst skidskytteförbundets ekonomi? Enkelt uttryckt vad kostar ett VM-evenemang och dess föregående kampanjarbete och vad ger de investerade resurserna tillbaka? Här skall behovet av investeringar och värdet av arrangemanget för regionen särskilt belysas. 2. Kan tre symboliska ägare till en VM-kandidatur, SSSF, Östersunds kommun/regionen och näringslivet, stärka möjligheterna att bli utvald arrangör och om JA finns de förutsättningar som krävs? 3. Vilka förutsättningar finns och vilka fördelar respektive nackdelar kan ses, kopplat till fråga 1, sett ur ett medborgarperspektiv, regionen och värdkommunens ekonomiska utvecklingsperspektiv, idrottsperspektivet samt miljöperspektivet? 4. Vilka konsekvenser innebär det att Åre söker alpina VM samma tidsperiod och att därmed två VM kan komma att genomföras i regionen samma år? 5. Varför skall Östersund söka VM i skidskytte? Därutöver skall kopplingen mellan WC-arrangemang och en VM-kandidatur belysas särskilt. 1.2 Projektledningsgrupp Projektledare till förstudien har skidskytteförbundets informationschef Patrik Jemteborn varit vilken också satt i organisationskommittén under skidskytte-vm Övriga i projektledningsgruppen: Bengt Marsh, Tommy Båtelson, Kommundirektör Östersunds kommun. Peak Innovation. 4 Daterad

5 Ingemar Arwidson, Robert Pettersson, Generalsekreterare Svenska skidskytteförbundet. Forskare, ETOUR. 1.3 Styrgrupp Björn Eriksson, sammankallande. Ann-Sofie Andersson Franz Bergstrand Olle Dahlin Ordförande för SSSF Advisory Board, Fd ordförande i SSSF Kommunalråd/kommunstyrelsens ordförande Östersunds kommun. Ordförande Handelskammaren Mitt Sverige Ordförande Svenska skidskytteförbundet 1.4 Referensgrupperingar För att fånga upp relevanta och strategiska inspel och erfarenheter till en så bred förstudie som möjligt har projektledningsgruppen tagit intryck från följande. Uno Svaleryd Bertil Karlsson Per-Erik Rönnestrand Mats Forslund Destination Östersund fd länsråd Jämtlands län. fd Länsidrottschef och projektledare för förstudie om OS 2014 Åre Östersund Länsidrottschef och chef SISU idrottsutbildarna VD Jämtland-Härjedalen Turism genom Kjell Lundberg. Övriga referenser. Se även bilaga Påverkande faktorer En erfarenhet från VM 2008 är att det finns mycket i samordning och resursutnyttjande som kan göras effektivare. En rad exempel finns dokumenterade i Final report VM Vidare att förankringen bland samhällets alla aktörer som på ett eller annat sätt blir engagerade i ett så pass omfattande event som ett VM i skidskytte kan bli bredare genom en ordentlig förstudie. SSSF underströk när direktiven gavs ut att erfarenheten av den senaste VM-resan 2008 var lite som att hoppa bungyjump utan snöre och att ingen person som i dag sitter i SSSFstyrelse vill ta den personliga risken om något går fel ekonomiskt. 5 Daterad

6 Den grundläggande frågan i förstudien har därför varit att försöka identifiera de effekter eller konsekvenser på samhällsekonomin samt inte minst skidskytteförbundets ekonomi som uppstår till följd av ett VM-evenemang och dess föregående kampanjarbete. För regionen Jämtland Härjedalen men inte minst för Östersunds kommun kan ett VM i skidskytte innebära ett klart märkbart ekonomiskt uppsving i regionen. Detta hänger ihop med att när väl ett beslut är taget om att Östersund blivit tilldelad ett VM så startar en mängd olika ekonomiska aktiviteter. Framförallt handlar det om betydande investeringar i nya men också uppgraderingar av redan befintliga anläggningar, utbyggnad och förbättring av kommunikationer och annan infrastruktur, boendekapacitet m.m. Investeringar som förstudien ser kommer skattebetalarna och samhället till nytta och glädje även lång tid efter ett VM som i sig endast pågår under 11 dagar. I värdet av investeringarna ska också den framtidstro och regionala stolthet som en expanderande region kommunicerar innan VM i uppbyggnadsfasen tas med. Samtidigt som de positiva värdena med ett VM i skidskytte räknas upp ska i ärlighetens namn också de utmaningar som kan uppstå tas upp och bemötas. Det är framför allt utmaningar av ekonomisk natur som kan uppstå i samband med ett skidskytte-vm i Östersund. Förutom tidigare nämnda risk för SSSF som riskerar konkurs om inte kampanjen är helt finansierad samt en ekonomi i balans för ett VM-genomförande finns självfallet risken för fördyringar när det gäller investeringar i anläggningar m.m. När det gäller att redovisa en siffra för de erforderliga investeringar i anläggningar och infrastruktur till stadionområdet som krävs för ett VM hänvisar förstudien till det utredningsarbete som Östersunds kommun genomför om skidstadions utveckling. En annan diskussion och problemfrågeställning som brukar uppstå är oron över att de anläggningar och investeringar i infrastruktur som byggs riskerar stå oanvända efter VM eller mellan världscuperna i skidskytte utan att ge en långsiktig nytta. I den arbetsrapport som ligger till grund för denna skrift finns, framför allt beskrivet i bilagorna, en rad förslag på möjligheter som de anläggningar som byggs kommer vara till glädje för regionen och dess invånare samt tillresta gäster. En annan risk där ökande kostnader kan uppstå är kostnader för att garantera säkerheten. I dag bedöms skidskytte som fredliga evenemang. I den debatt där bolag inom exempelvis fotbollen åläggs betala polisens säkerhetsinsatser är det enligt Polismyndigheten i Jämtlands län inte aktuellt för ett skidskytte-vm. Detta enligt polisen för att skidskytteförbundets verksamhet inte bedrivs i bolagsform. 6 Daterad

7 2. Sammanfattning 2.1 Förstudiens bedömningar och förslag Chanserna att vinna ett VM till Östersund bedöms som goda. VM-kampanj Eftersom de ekonomiska resurserna bedöms som osäkra, speciellt om man i kampanjen även ska utlova träningsläger för nationsförbunden, är förstudiens rekommendation att kampanjen ska förberedas för att bedrivas över tre år för att inkludera två alternativa VM-år. Första inriktningen är att fokusera på att vinna kampanjen för VM Förlorar Östersund spelet om VM 2017 tar kampanjen ytterligare sats mot VM 2019 som är ett mycket tänkbart alternativ. För kampanjarbetet inför VM 2019 förslås nedanstående gälla. Att VM-kampanjen 2019 finner ekonomiska medel att även införliva kostnader för träningsläger för nationerna (som ska betalas efter löfte om Östersund vinner VMkampanjen) före den 30 maj Detta är 90 dagar innan IBU-kongressen och den deadline som finns för att lämna in den skriftliga officiella ansökan. Skulle inte kostnaderna för träningslägren täckas före den 30 maj 2014 bör VM-kampanjen dras tillbaka då en sådan kostnad annars riskar att hamna mellan stolarna eller tillföras som en startkostnad för VM-budgeten vilket förstudien starkt rekommenderar ska undvikas. Förlorar Östersund spelet även om VM 2019 finns möjligheten att Östersund kampanjar och söker om att få VM 2020 samt VM 2021 men då måste ytterligare likvida medel skjutas till för fortsatt kampanjarbete. Det steget har förstudien inte belyst. Beslut om både VM 2020 samt 2021 tas på IBU kongress första helgen i september Skulle mot förmodan samtliga kampanjförsök misslyckas har ändå positiva effekter uppnåtts såsom att Östersund har stärkt sitt anseende som en stark årligen återkommande världscuparrangör samt att Östersund har salufört sitt varumärke internationellt. VM-arrangemangets omedelbara förberedelser I förstudien antas att ett av kampanjförsöken når väntat resultat. När väl Östersund fått ett VM föreslås följande åtgärder inledas omgående: En projektledare för VM-organisation samt nyckelbefattningar i organisationskommittén tillsätts omgående. Detta för att inte tappa fart i den marknadsförings och grundläggande förankringsarbete i regionen som krävs. Ett brett regionalt engagemang är viktigt för ett framgångsrikt VM. Införsäljning och bearbetningen av VMs nationella sponsorer och partners startar omgående. Därtill ska en nationell kommunikationsplan upprättas. Kontakter med internationella reseoperatörer upprättas. Införsäljning till ett nytt evenemang 7 Daterad

8 och destination för en operatör är ofta en tidskrävande process. Utvecklingen av skidskyttestadion fortsätter enligt den dialog som förts med gruppen som gör Utvecklingsplanen för skidstadion. Detta för att svara upp till IBUs krav på en världscup och VM-arena. Utvecklingsplanen har emellertid ännu inte varit föremål för politisk behandling och i vilken omfattning investeringar kan ske har ännu inte diskuterats i kommunens ansvariga organ. Utbildning och nyrekrytering av funktionärer på nyckelpositioner sker i takt med fortsatt utveckling av världscuptävlingarna. Inventering av boende samt avtal med boende anläggningar för VM bör komma i gång omedelbart. Samordna regionala och nationella organ och aktörer så att så många som möjligt i god tid ska få ta del av strategin och förstå sin roll i VM-tävlingarna. Informationsmöten med regionens alla aktörer och privatpersoner hålls regelbundet. 2.2 Förstudiens förslag till tidsplan för nyckelbeslut Förstudien lämnas från projektledningsgruppen och offentliggörs den 16 augusti augusti presenteras förstudien för SSSF-styrelse vid årsmötet. Östersunds kommun föreslås utarbeta ett tjänstemannaförslag med förstudien som grund. Om möjligt behandlas frågan redan på kommunstyrelsens första sammanträde efter överlämnandet av förstudien. Under oktober bjuds allmänhet och näringsliv in till ett öppet forum om skidskytte-vm. Här ska möjlighet till information och kommunikation med allmänheten beredas. Ekonomiska åtaganden för ett VM mellan SSSF och regionens offentliga och privata aktörer bör ske under perioden september - oktober. Föreligger inte sådana diskussioner parterna emellan rekommenderar projektledningsgruppen att en VMkandidatur inte påbörjas. Beslut om VM-kandidatur senast den 1 november Presskonferens om ev VM-kampanj sker gemensamt den 3 november VM-kampanjen presenteras för omvärlden i samband med Östersunds världscuppremiär 30 november 4 december Ska processen med kampanj och VM fortsätta bör det även efter förstudiens avslut fortsatt komma in synpunkter i öppet debattklimat. 2.3 Värdet för Östersund och regionen av att arrangera skidskytte-vm är stort Förstudien poängterar följande argument för SSSF samt arrangörskommunen Östersund men även resterande Jämtlandsregionen med att stå som värd för ett skidskytte-vm. 8 Daterad

9 De viktigaste argumenten är: En stärkt identitet för regionen som en följd av den ökande exponeringen i media m.m. under perioden från det att Östersund tilldelas VM till att det genomförs. Ett skidskytte-vm medför ökat antal arbetstillfällen, högre skatteintäkter, mm som får positiv effekt inte bara för kommunen utan hela regionen. En sannolikt ökad turism till regionen, vilket stärker turistnäringen som i dag pekas ut som en basnäring för Jämtland Härjedalen med en årlig omsättning på 3,8 miljarder SEK. Här är trenden med träningsturism som en reseanledning till regionen ett exempel på detta. Den ökade ekonomiska aktiviteten för med sig effekter som att regionen blir mer intressant att investera i, stimulansen av arbetsmarknaden förbättrar möjligheten att rekrytera kvalificerad arbetskraft och utvecklar möjligheterna på arbetsmarknaden för ungdomar, samt ger en positiv inverkan på inflyttning m.m. Positiva bestående effekter i form av ökad kompetens och kunskap till följd av de investeringar i modern teknik på stadion som krävs för att genomföra ett VM i modern tid. Investeringar som kommer Östersundarna till del i form av en fräsch och modern motionsanläggning gärna kopplad till Nationellt Vintersport Centrum (NVC). Östersund skapar ytterligare en möjlighet att förstärka sin redan tydliga profil med NVC och idrottsforskning och idrottsutbildning. Positiva effekter på samhällsekonomin bland annat till följd av ökad möjlighet för näringslivet till profilering och goodwill som anses som mycket stora värden. Förstudien gör således gällande att ett VM kommer att innebära en positiv långsiktig effekt på samhällsekonomin. Dessutom ser förstudien nedanstående argument som betydelsefulla: Idrottens exponering ökar vilket anses bland annat gynna nyrekrytering av barn och ungdomar med positiva effekter på både elitidrott och folkhälsa. Här ska även SSSF tidigt förbereda sig på och satsa på fortsatt föreningsutveckling i hela Sverige. Ett skidskytte-vm får stor betydelse även för andra idrotter och verksamheter vid sidan om skidskytte då dessa gynnas genom de nya anläggningar som måste till på skidskyttestadion. Nya anläggningar bör utformas så de nyttjas av dessa verksamheter. Ett skidskytte-vm innebär en kraftfull stimulans för idrottsrörelsen i Jämtland Härjedalen men kanske speciellt för vinteridrotterna i synnerhet. Helt klart en inspirationskälla för skidskytteungdomar, ett kunskapslyft för den lokala idrotten till följd av ett ökat utbyte med utländska idrottare och tränare. Ett VM är en möjlighet för företrädare från olika delar av samhället att komma samman och arbeta mot ett gemensamt mål. Ett väl genomfört VM kan också skapa en känsla av nationell stolthet och vikänsla. Det är viktigt att påpeka att redan efter en genomförd kampanj kan det arbete som genomförts ge värdefulla erfarenheter och resultat som exempelvis utvecklade nätverk från 9 Daterad

10 regionala till internationella sådana, erfarenhet från internationella kandidaturer som kan komma andra verksamheter till godo. Enbart en VM-kampanj ökar förutsättningarna för internationalisering. 2.4 Tre symboliska ägare till VM stärker kandidaturen Som ensam ägare till ett VM-evenemang har SSSF ett flertal gånger poängterat att VMevenemanget 2008 var en ekonomisk berg och dalbana och lite som att hoppa bungyjump utan snöre. Den senaste världscupen 2010 i Östersund fick inte det ekonomiska utfall som önskades. Delar i orsaken är bakterien som förorenade dricksvattnet i kranarna i kombination med den långa perioden med extrem kyla plus att en tävlingsdag flyttats från helg till vardag. Den ekonomiska ersättningen för en vardagstävling är mindre samtidigt som arrangören fick ytterligare en tävling och produktionsdag vilken medförde större kostnader. SSSF ser att en finansierings- och vinst/riskdelningsmodell måste utformas mellan intressenterna och eventuell extern part i form av ett LoI (Letter of Intent skriftlig överenskommelse) innan formell ansökan sker. SSSF kommer inte att riskera sin framtida verksamhet genom att ta hela risken för ett VMarrangemang, vilket ej heller stadgarna tillåter. I Östersunds kommuns Tillväxtprogram, som antogs av fullmäktige den 18 juni 2009, anges att kommunen skall aktivt arbeta för att fler stora evenemang arrangeras i kommunen. Utgångspunkten är att de stora arrangemangen medför ett ökat besöksantal till kommunen, högre intäkter för hotell, handel och övrig besöksnäring. Ett flertal såväl internationella som nationella rapporter pekar på vilken betydelse arrangemangen har ur besöks- och marknadsföringssynpunkt. Detta är en utgångspunkt för kommunen idag att gärna delta i en dialog med idrottsrörelsen och näringslivet samt staten om stora internationella evenemang. I denna dialogen kan Östersunds kommunen vara en aktiv part och är det gärna men kommunens ställningstagande är att man förutsätter ett större ansvarstagande från stat och näringsliv. Det som anses som mycket sannolikt är att regionen vid ett nytt skidskytte-vm återigen får ett marknadsmässigt och medialt uppsving där de stora vinnarna på dessa positiva effekter är näringslivet samt regionen i sig. I Nationell Strategi för Svensk Besöksnäring står i Vision 2020 att läsa: Med fokus på hållbarhet ska vi fördubbla svensk besöksnäring på tio år är besöksnäringen Sveriges nya basnäring. Resmålet Sverige är ett naturligt förstahandsval för den globala resenären. Näringen omsätter 500 miljarder kronor och erbjuder 35 exportmogna destinationer. 10 Daterad

11 Jämtlandsregionen består av många mindre företag och ett fåtal större där ett tiotal är sponsorer på många av redan befintliga evenemang. Bland de företag som intervjuats för förstudiens räkning har majoriteten av företagen svårt att se så långt fram som åtta år men man är ändå positivt inställda till ett nytt VM i skidskytte och man vill vara med redan i kampanjen. Ska regionen lyckas i sina ambitioner med att utveckla sina destinationer, vara en världsledande miljö inom forskning och affärsutveckling inom turism, sport och friluftsliv och ett nav för vintersporter måste sponsorskap för fortsatta world cuptävlingar, en VM-kampanj och ett skidskytte-vm före år 2020 prioriteras högt på dagordningen. Sysselsättningen som genereras av enbart turismen ger löneskatter till Jämlands län på totalt 605 miljoner kronor per år varav knappt 70% tillfaller kommunerna medan landstinget får 30%. Utmaningen att verkligen få med företagen och dess intresseorganisationer att bidra med likvida medel kommer bli en parallell process under hela kampanjen. 2.5 Konsekvenser av att regionen kan stå som värd för två VM-arrangemang samma år Under arbetet med förstudien har det noterats att Svenska skidförbundet söker ett alpint-vm 2017 i närliggande Åre. Skulle inriktningen mot 2017 misslyckas finns planer på fler kandidaturer senare. Svenska skidförbundet och SSSF är i dag medvetna om en eventuell VM-krock kan uppstå om båda förbunden genomför lyckade kampanjer. Om VM-arrangemangen tilldelas regionen samma år bör ett gemensamt arbete tidigt inledas för att optimera resurserna. Framför allt bedömer förstudien att arrangemangen inte ska genomföras under exakt samma tidsperiod men att de kan äga rum med ca dagars förskjutning. Vid ett konstaterande att både Östersund och Åre står som värd för var sitt VM bör en gemensam arbetsgrupp snarast bildas för att där fokusera på gemensamma lösningar där saker som besparingar, effektiviseringar och fler synergiarbeten tas fram. Ett samarbete redan under kampanjperioden bör övervägas. Skidförbundets alpina VM-ambitioner är inte ett argument för Östersund att avstå en kampanj för ett skidskytte-vm samma år. Samordningsfördelar bör eftersträvas. Risken är också att man hamnar i ett läge av att alltid vänta ut Åre och att Östersund då från internationellt perspektiv bedöms som kraftlös. 2.6 Hur stora är Östersunds chanser att få ett VM i skidskytte? Förutsättningen att vinna en VM-kampanj är att vid IBUs kongress få majoriteten av de röstande Nationsförbunden, totalt 69 st, att rösta på Östersund. Sveriges har ett gott renommé i skidskyttevärlden. Inte minst som arrangör från det senaste VM:et 2008 i Östersund men även de efterföljande 11 Daterad

12 världscuptävlingarna. Östersund har ypperliga väderförhållanden samt en stadion med goda grundläggande förutsättningar och som efter justeringar för det rent idrottsliga aktiviteterna återigen kan få arenan att, som efter VM 2008, bli klassad som den bästa i världen. Det mest akuta för Östersund i dag är avsaknaden av ett logistikcenter innehållande framför allt mediacenter och antidopningslokaler på själva stadionområdet. I den dialog som skett med de representanter som tar fram underlaget för skidstadions utveckling är de behov som krävs för fortsatta världscuptävlingar täckta. Planen är emellertid ännu ej behandlad politiskt varför det i dagsläget inte är möjligt ange annat än att kommunen under en följd av år satsat på kontinuerlig utveckling av skidstadion. Tillfälliga byggnationer som därutöver behövs för ett VM anser förstudien rent logistiskt kunna kompletteras enligt de planer som finns redovisade i skidstadions utvecklingsplan. När det gäller allmänhetens inställning till ett VM är uppfattningen att merparten av de besökare som svarade på ETOURS undersökning i samband med VM 2008 önskar att Östersund ska ta på sig värdskapet för ett nytt VM i skidskytte. Dock har frågan inte ställts på sin spets om det kan ske till vilket pris som helst. Utmaningen bedöms vara att skapa en insikt i de fördelar och utmaningar som ligger till grund för ett nytt VM. Det kan göras genom exempelvis informationsinsatser för att skapa ökad delaktighet och engagemang. Ovanstående i kombination med en järnvilja att göra en riktig VM-fest på stan anses som goda förutsättningar för en framgångsrik ansökan för ett VM. Av den anledningen bör också företrädare för näringslivet, kommunen/regionen samt SSSF tillsammans vara representerade på IBU-kongressen för att symboliskt kommunicera detta. På frågan om Östersund och regionen kan tillgodose de omfattande krav på boende för deltagare, media, sponsorer med flera är svaret ja. Alternativ och förslag till lösningar utöver de boenden som finns i dag finns beskrivet i Arbetsrapport för eventuell VM-ansökan till ett skidskytte-vm i Östersund. Vidare ser förstudien fem huvudargument för att lyckas: 1. En sportsligt framgångsrik nation inom respektive idrott har stora förutsättningar att lyckas med sina VM-kampanjer. Den egna nationens publikengagemang i sitt landslag har en direkt koppling till hur det internationella samfundet värderar om mästerskapet skall bli en medial framgång. Sverige är en framgångsrik skidskyttenation som på senare år presterat och placerat sig väl och tagit medalj vid såväl, JVM, militära VM, World Cup, VM och OS. De senaste årens framgångar och att SSSF ser att fler unga skidskyttar är under utveckling gör att Sverige vid ett VM på hemmaplan med stor sannolikhet har några egna stjärnor att sätta sitt hopp till. 2. Östersund är numera en av världens främsta arrangörer av de tilldelade världscuptävlingarna. Det VM som arrangerades 2008 anses fortfarande i skidskyttevärlden som det bästa i modern tid. Efter Östersund har två mindre lyckade VM arrangerats i Pyong Chang Sydkorea samt 2011 Khanty Mansiysk Ryssland. Arrangörskommunen Östersund med tilltänkta närliggande samarbetsorter såsom Åre har planer på att utveckla både idrottsanläggningar och infrastruktur. 12 Daterad

13 3. Sverige flyttat fram sina positioner inom IBU genom namn som Kari Korpela, Tommy Höglund och nu senast Björn Eriksson vilka samtliga finns invalda i olika kommittéer inom IBU. 4. Den konkurrens som förstudien förutspår från andra potentiella värdnationer är inte överdrivet stark särskilt till en ansökan för VM-året Detta eftersom starka konkurrenter som Antholz och Oslo då redan torde fått var sitt VM. 5. SSSF har genom de tidigare misslyckade och senaste lyckande ansökningen dragit viktiga lärdomar och erfarenheter som kommer väl till godo i ett nytt kampanjprojekt. 2.7 Kostnader & finansiering för en kandidatur samt ett VM. De första kostnaderna för en VM-kandidatur uppstår i samband med att kampanjen inleds vid Östersunds världscup i december Kostnaden för kampanjen för VM 2017, för vilket det beslutas om första helgen i september 2012, beräknas till ca 2,5 miljoner SEK. Skulle ytterligare ett försök behövas går kandidaturen vidare för ett VM 2019 vilket IBUkongressen tar beslut om första helgen i september En sådan ytterligare kampanj beräknas kosta 3,4 mkr. Totala kandidaturkostnaden över tre år och i så fall två försök budgeteras till ca 5,9 miljoner SEK. Arrangörer som vunnit VM-kampanjer har inför de senaste mästerskapen erbjudit gratis boende och resa för de tävlande nationernas aktiva under respektive VM. Detta har bevisligen påverkat möjligheterna att vinna VM-omröstningen. Ett alternativ till detta som förstudien ser är istället att erbjuda ett träningsläger som sportslig förberedelse på VM-arenan för de övriga nationernas aktiva i Östersund. Det senare alternativet skulle kunna ses som ett väl grundat argument gentemot nationerna att även fortsättningsvis förlägga delar av sin förberedelse inför kommande världscupsäsonger i Östersund. Väljs det alternativet inför en kampanj för VM 2019 uppskattas den kostnaden till ytterligare ca 3,8 miljoner SEK. Anledningen till att det alternativet inte ses som realistiskt inför VM 2017 är att möjligheterna att finansiera det bedöms vara begränsade. Eftersom inriktningen är att finansiera kampanjen med en tredjedel privata medel kommer kampanjarbetet i sin inledning att i första hand att finansieras med enbart offentliga pengar. Detta för att finansieringen av näringslivets tredjedel bedöms ta något längre tid att sälja in. Med ett snabbt och resolut engagemang från det regionala näringslivet kan det också gå snabbare än bedömt. Som tidigare nämnts har förstudien inte kunnat få uppgifter om en kostnad för erforderliga investeringar på stadion. De kostnader som nämns i förstudien är prognostiserade kostnader som arrangören av VM-tävlingarna har för genomförandet. I den här förstudien uppskattas kostnaderna för tävlingsarrangören av VM till runt 60 miljoner SEK. Som en jämförelse kostade VM 2008 strax under 40 miljoner SEK. 13 Daterad

14 Uppskattade intäkter och finansieringen av VM-genomförandet fördelas med bidrag från IBU och offentligt stöd till runt 24 miljoner. Resterande är försäljning fördelat på sponsorer till 28 miljoner. Biljettintäkter till 24 miljoner. Den sista knappa 10 miljonerna finansieras genom försäljning av souvenirer, catering samt tjänster och varor. 2.8 Sambandet mellan de årligen återkommande världscuptävlingarna och en VMkandidatur är avgörande Östersund har jobbat hårt i sin strategi för världscuptävlingarna och är i dag en av sju destinationer som i dag ses som mer eller mindre givna årligen återkommande världscuparrangörer. Det är viktigt att vara medveten om att det ständigt dyker upp fler konkurrenskraftiga aktörer som vill och som får arrangera världscuptävlingar. Precis som Östersund så har övriga årligen återkommande världscuparrangörerna nyligen haft eller kommer att arrangera ett VM i närtid. Förstudien konstaterar att om Östersund och Svenska Skidskytteförbundet har som ambition att fortsatt vara permanent världscuparrangör finnas det ett samband med att finnas med på VM-kartan med jämna mellanrum. Man kan i vilket fall inte bortse från sannolikheten att om man inte skickar signalen att man vill arrangera ett VM så kan fördelningen av de permanenta världscuptävlingarna vara i fara. Den direkta kopplingen mellan världscuparrangemang och VM i skidskytte bedöms vara en avgörande förutsättning för båda evenemangen. På kort sikt kräver detta faktum att satsningarna på fortsatta världscupsarrangemang i Östersund efter säsongen 2013/14 fortsätter. 14 Daterad

15 3. VM-genomförande 3.1 Tävling I skrivande stund innehåller ett VM elva stycken tävlingar. Ett troligt program såsom det utformats de två senaste VM-arrangemangen ser ut enligt nedan. Justeringar kan komma att genomföras till ett VM i Östersund. Tillkommande av fler tävlingsmoment bedöms som mindre sannolikt trots att en kortare modell likt de sprinttävlingar som genomförs inom längdskidorna har diskuterats. Exempel på VM-program: Dag Tävling Tid Tisdag Officiell Träning Onsdag Officiell Träning/Invigning Torsdag Mixed Stafett 17:30 Fredag Träning Lördag Sprint herrar 10:30 Sprint damer 17:30 Söndag Jaktstart herrar 16:30 Jaktstart damer 18:30 Måndag Träning Tisdag Distans damer 17:30 Onsdag Distans herrar 17:30 Torsdag Träning Fredag Stafett damer 17:30 Lördag Stafett herrar 17:30 Söndag Masstart herrar 10:30 Masstart damer 12: Tävlingens organisation För att arrangera tävlingen utses en organisationskommitté med underavdelningar vars företrädare får till uppgift att genomföra tävlingsarrangemanget. För VMs övriga eventområden ska mindre grupper och organisationer upprättas för att lösa de uppgifter som finns inom eventområdet. Exempel på ett eventområde är platsen för medaljceremonierna som förslagsvis kallas Venue Management Medal Plaza. Samtliga eventområden samordnas via ett OPC (operations centre) där frågor i tid och rum samordnas samt där eventuella kriser löses. OPC föreslås grupperar hos Jämtlands Räddningstjänstförbund. För exempel på organisationsskiss se Bilaga 2 - Organisation för Organisationskommittén med OPC J/H skidskytteförbund och funktionärsbehov Arrangören SSSF har för avsikt att för ett eventuellt framtida VM ha ett avtal med Jämtland Härjedalens skidskyttedistrikt vilka i sin tur anlitar sina medlemsföreningar för försörjning av funktionärskadern. Även klubblösa funktionärer kommer utgöra en stor del av personalstyrkan. För att klara av VM-arrangemanget behövs runt 850 funktionärer. 15

16 I dag är fler föreringar på väg in i J/H distriktet, exempelvis Åsarna och Föllinge, varför ny kraft strax utanför Östersund kan se ut att kunna tillföras. Det är inte heller uteslutet att samarbete med andra närliggande föreningar inom vinteridrott kommer ske. Här finns dessutom synergier inom ungdomsträning. Det är avgörande att funktionärerna rekryteras inom pendlingsavstånd från sin arbetsplats. Arrangören behöver då inte erbjuda boende för funktionärer. För att motivera blivande funktionärer vilka ska känna trygghet i sin ambassadörsroll ska en plan för funktionärernas egna sociala och utbildningsprogram under resan mot VM göras. Utbildningsprogrammet kan förutom den enskildes arbetsuppgifter innefatta ett allmänt program såsom halkörning för arrangemangets förare, sjukvård, hjärta & lungräddning, brandövningar. En särskild utbildning i ledarskap för arrangemangets gruppledare bör genomföras och dessa gruppledare bör helst utses minst två världscuper före VMs genomförande Övriga arrangörer för tävlingseventet Förutom J/H skidskyttedistrikts uppdrag att svara för funktionärer till de närmast närliggande funktionerna inom själva VM-tävlingarna kommer en rad andra organisationer svara för uppgifter inom VM-arrangemangets eventområden. Här finns exempelvis sponsorer som ställer ut sina produkter, en cateringfirma för att tillgodose behoven inom hospitalityområdet, ljud & ljusleverantör, storbildsskärmar, Civilförsvaret för ackrediteringskontroll mm. 3.2 Tävlingsanläggningen Östersunds skidstadion Allmänt arenor och evenemang Från att under lång tid främst ha använts som mötesplats och åskådarplats har den moderna arenan en mer mångfacetterad funktion. De senaste årtiondena har det skett en kraftig kommersialisering av arena och anläggningar. Centrala begrepp har blivit investeringar, finansiering, ledarskap och strategi. Design och globalisering kännetecknar utvecklingen. Idag och sannolikt det kommande årtiondet ses anläggningar inte bara som värdar för olika evenemang, utan också som verktyg för lokal- och regional utveckling. De tillskrivs en stor utvecklingspotential som mötesplatser och som katalysatorer för ekonomisk och social tillväxt. Arenor och anläggningar används allt oftare för att skapa och vitalisera stadsdelar, och inte sällan används arenor för city-marketing, dvs. som en del i platsens eller ortens image och marknadsföring. Vid sidan om huvudaktiviteten (exempelvis skidskytte) ställs allt större krav på publikens upplevelser och kringaktiviteter/kringservice (mötesplatser, aktiviteter, mat och dryck). Dessutom efterfrågas i allt större utsträckning flexibla lösningar så arenan får ett brett användningsområde och förutsättningar att ha en god beläggning under flera säsonger, eller helst hela året. 16

17 3.2.2 Utvecklingen fram till i dag- en återblick Östersunds skidstadion har utvecklats konturenligt under åren och målsättningen har varit att Östersund ska bli en tävlings- och träningsort i världsklass inom vintersporter. Utvecklingen på Östersunds skidstadion startade på fyrtiotalet med att ÖSK-stugan byggdes. Under perioden 1969 till 1993 byggdes också Utsikten och det anlades asfaltslingor i området. Skidtävlingar som SM, USM, JSM och WC arrangerades på skidstadion. År 1993 påbörjas ett investeringsprojekt på skidstadion med syfte att skapa en arena som klarade större internationella tävlingar i skidskytte och längdskidåkning. 12 miljoner kronor avsattes till bland annat snökanoner, kyltorn, skidbroar, vallabodar, skidsekretariat, resultattavla och spårkartor. Under 1996 genomfördes världscupen i skidskytte på Östersunds skidstadion. Inför tävlingen kompletterades skidsekretariatet med dopingrum och pressrum. För att på längre sikt kunna arrangera stora internationella tävlingar på Östersunds skidstadion var en fortsatt utveckling av arenan nödvändig. Under genomfördes därför ytterligare ett investeringsprojekt för att utveckla skidstadion. Det investerades bland annat i dagens sekretariatsbyggnad, fler vallabodar, snökanoner, markarbeten och utökning av elljusspår och rullskidbana. Under genomfördes ett utvecklingsprojekt som kallades Tidig och säker snö. Syftet var att utreda metoder för att hitta långsiktiga lösningar för tidig och säker snötillgång. Målsättningen var att säkra snötillgången vid Östersunds skidstadion i samband med försäsongsträning och vid stora och arrangemang inom vintersporter. Inför VM i skidskytte 2008 gjordes ett stort antal investeringar i bland annat ny läktare för åskådare, belysning för att kunna sända kvällstävlingar, vallabodar, WC-bodar och en data/telekommunikationslösning i form av kablering av fiber på skidstadionområdet. Mellan åren har utbyggnaden av skidstadion fortsatt. Målsättningen har varit att Östersund ska bli permanent arrangör av världscupen i skidskytte. Under perioden har ytterligare en åskådarläktare med läktarplatser byggts, 20 nya vallabodar har köpts in, snötillverkningsystemet har uppgraderats och det har byggts toaletter under läktaren. Under våren 2011 kommer det att byggas ett garage under läktaren för skidstadions pistmaskiner. Skidskytteevenemangen på stadion har trots detta vid varje världscup att komplettera infrastrukturen med provisoriska byggnadsverk som tält, vallabodar, catering, TV-Compound, telekommunikationer, toaletter, miljöstationer, gångbroar, staket etc. Det sistnämnda för att överhuvudtaget ha en möjlighet att kunna ta entré av evenemangsbesökarna. Infrastrukturen innebär en betydande kostnad för arrangören innan ens evenemanget påbörjats. Vid förra VM i skidskytte 2008 investerade Biathlon Events AB ca 7 miljoner i provisoriska byggnadsverk. För de efterkommande världscuptävlingarna med bibehållen standard beräknades dessa kostnader till ca 5 miljoner kronor. Varje kostnad, för tillfälligt byggnadsverk som kan investeras i ett permanent byggnadsverk på stadion kan direkt översättas i att göra varje evenemang, stort som litet, bättre och borga för att arrangörerna lockas att använda stadion som en plats för sina arrangemang fler än en gång. 17

18 3.2.3 Stadionutredningen Under det senaste året genomför Östersunds kommun en egen förstudie och utvecklingsplan för Östersunds skidstadion. I den dialog som förts har representanter från skidskytteförbundet och några av referenspersonerna till denna förstudie fått ge sina synpunkter till utvecklingsplanen av stadion. De tankar och idéer som den utvecklingsplanen omfattar stämmer överens med de behov som en världscup i skidskytte kräver och ligger som god grund för att utveckla arena för ett VM i skidskytte. Utvecklingsplanen är emellertid ännu inte alls behandlad i något politiskt organ i Östersunds kommun och kommer avrapporteras för uppdragsgivaren Kultur- och fritidsnämnden i september Några ekonomiska resurser finns i dag inte avsatta för ytterligare investeringar i Skidstadion. Hur kommunen fullföljer satsningarna på utveckling av skidstadion är således för närvarande en öppen fråga. Kandidaturen till VM samt önskemålet att fortsätta med värdskap för kommande WC-tävlingar talar naturligtvis för fortsatta satsningar i enlighet med utvecklingsplanens intentioner. Vidare förslag på utvecklingsåtgärder för Östersunds skidstadion som från Skidskytteförbundets sida anses som strategiskt viktiga, som del i en kampanj och för ett lyckat skidskytte-vm, står att läsa om i Bilaga 3 - Skidskytteförbundets framtidsvision för Östersund skidstadion till en fortsatt arena i världsklass. Här beskriver skidskytteförbundet också synen på lokalbehovet för kommande världscup och eventuellt skidskytte-vm under rubriken Logistikcenter 18

19 4. Logistik, enl. IBU defenition 4.1 Hotell/Boenden Utöver tävlingarna finns det anledning att tro att även samordningen, förmedlingen och logistiken med alla som önskar boende blir ett eget världsmästerskap. En sak är dock säker; Det kommer aldrig vara fullt eller slut på boende. Ett bra boende är ett av de grundläggande behoven för tillresta gäster. För ett lyckat resultat för alla inblandade måste arbetet med boendeplaneringen påbörjas omgående efter det Östersund får beskedet att vara värd för VM. Boendeförmedlaren är ofta den första mänskliga kontakten och att kunna erbjuda tillresta gäster ett önskvärt boende är en avgörande faktor för framgångsrikt VM och för regionens image om gott värdskap. Viktig är också insikten om att arbetet ÄR tidskrävande, periodvis under extremt högt tryck, och inte heller helt enkel eftersom önskemålen är lika många som antalet förfrågningar. Behovet av boende kommer med all sannolikhet vara mycket större än vid VM Fler tillresta från Sverige kommer att resa till Östersund än 2008 eftersom skidskyttes mediala intåg nu skett på allvar. Resandet från Norge och Tyskland må med en mindre bedömd ökning vara ungefär motsvarande som Ny målgrupp bedöms de ryska skidskytteturisterna vara Organisation för boendelogistik De som i Östersund har bäst förutsättning av koordinera boendet för ett skidskytte-vm är Östersunds Turistbyrå (ÖT). De var med vid VM 2008 och har sedan dess än mer erfarenhet. Förstudiens rekommendation är att ÖT får ansvara för all boendekoordinering Bemanning Boendet är en omfattande apparat och verksamheten ska tilldelas extra resurser. Bemanningen startar upp med en halvtid, Accomodation Manager/boendeansvarig som placeras ÖT, som direkt efter VM-beslut startar arbetet och samtalen med hotell och andra boenden. Minimum ett år före VM utökas tjänsten Accomodation Manager till 100 % samt kompletteras med en assistent på 50 % eftersom toppen på efterfrågningarna nu närmar sig. Boendeansvariga samråder med en utsedd person från LOC (lokala organisations kommittén läs SSSF) för koordinering och prioritering av nationsboende, IBU-family samt diverse VIP Uppbokning av logi Direkt efter beslut om VM-tilldelning ska ÖT i samordning med LOC boka in hotell, pensionat, campingstugor och vandrarhem för VM-perioden i dels Östersunds kommun men även kranskommuner inom 1-1,5 timmes restid och då särskilt Åre och Vemdalenområdet Fördelning av logi Förfrågningar om logi kommer att strömma in i olika kategorier och från olika håll. De som tillhör evenemangets kärna (nationer, IBU, TV, serviceföretag & partners, en del 19

20 media) ska så långt som möjligt prioriterades till hotell eller alternativa närliggande centrala boenden i stadskärnan i Östersund. Önskemål om deras boende kommer in främst via LOC eller direkt till ÖT via mail och kanaliserad via de hemsidor som kommer vara relevanta. Gruppresor och privatpersoner kommer i huvudsak att höra av sig via den officiella hemsidan där man senast tre år innan eventet bör ha ett webbaserat formulär färdigt där intresseanmälan för logi kan lämnas. Grupper kan med fördel hänvisas till hotellboenden i Åre alternativt Vemdalen, Bräcke, Storhogna eller paketresa med boende i Sundsvall. Tidigt ska ett samarbete inledas med trovärdiga sportreseoperatörer så att de inte utestängs. Sportreseoperatörerna är en viktig transportör av tillresta besökare och hjälper till att sälja in VM-evenemanget runt om i Sverige och övriga Europa. Förutom nationer och IBU samt en del VIP och sändande TV-bolag kommer anmälningarna behandlas i turordning och alla kommer erbjudas ett boende som så långt som möjligt matchar önskemålen. Nationerna kommer erbjudas boende inom tre boendestandards. Kategori A, B och C samt lägenheter på camping allt enligt prisdirektiv från IBU. Centrala Östersund saknar i dag en hel del boendealternativ i mellanklassen kategori B. Förslag på hur detta kan lösas står att läsa i Bilaga 4 - Skidskytteförbundets förslag på boendelösningar i Östersund vid ett skidskytte-vm Så snart ett besked om VM i Östersund är klart ska information förberedas och senast vid VM 2015 i Kontio-Lahti skall den första informationen nå nationerna som redan då uppmanas göra sina bokningar inför VM i Östersund. Samma procedur ska upprepas för att få in de sista nationerna senast vid föregående års VM På så vis vet boendeansvarig i relativt god tid vilka bäddar som är lediga för övriga och var dessa finns Rekommendationer om logi Boka upp rikligt med hotell och anläggningar för de grupper som arrangörerna ska ordna boende till i god tid. Om VM avgörs under vecka 8,9 kan mycket boende vara uppbokat då många tillresta från södra Sverige är i regionen på sportlov. Gör skriftliga avtal med boendeanläggningar med priser och avbokningsvillkor. Håll en kontinuerlig kontakt med en ansvarig person på varje anläggning. Se till att det finns tillgänglig och bokningsbar logi på hemsidan där privatpersoner och grupper själva kan göra sina bokningar direkt med uthyrarna. Hjälp nationerna boka sin egen logi men därefter själva ha den fortsatta kontakt med boendeanläggningen. OM intresseanmälan på hemsida ska användas, avsätt en person som hanterar dessa från dag ett. Använd ett bra datasystem som kan hantera register, utskick och listor. 20

21 En utsedd person bör vara ansvarig för V.I.P och specialgrupper och hantera dessa hela vägen från bokning till efterarbete. Samordna boendet med transportplaneringen så de olika kategorierna av gäster samlas så långt som möjligt på samma hotell (media, nationer och förbund). Fyra månader innan VM bör ett informationsutskick till samtliga som då fortfarande väntar på att få ett boendeerbjudande. Syftet med det är att de inte ska känna sig bortglömda. En månad innan ska ett totalutskick göras till alla som bokat och bekräftat sin logi med praktisk information inför VM om transporter, biljetter, hyrbilar, stadion, program etc Fakta boende VM 2008 Unika kontakter/önskat logi ( pers) Av dessa tackade 40 % ja och kom till Östersund. Utländska gäster 50 % (Norge 20 % / Tyskland 20 %) Antal gästnätter Dessutom bodde ca personer hos släkt & vänner (ytterligare ca gästnätter) 4.2 Kommunikationer Östersund ligger mitt i Sverige och mitt i Skandinavien. Lika långt till Sveriges södra spets som till den norra och lika långt till Östersjön som till Atlanten. Östersund trafikeras av flera flygbolag och trafikeras även av fler tåg och bussbolag Vägsystem Östersund ligger geografiskt precis där två europavägar korsar varandra. Förutom E14 som går i rakt väst-östlig riktning genom staden så korsas här även stora koncentrationsvägar som E45 som går i rakt nord-sydlig riktning och Rv 87 som startar i Östersund och som sedan tar dig i nord-ostlig riktning mot sitt slutmål i Sollefteå. Från Sollefteå är det sedan nybygd väg över skogslandet och Gålsjö fram till Örnsköldsvik. Avstånd från Östersund: Göteborg 80 mil Stockholm 55 mil Oslo 57 mil Sundsvall 18 mil Trondheim 26 mil Åre 10 mil Parkeringsplatser för resande med bil Parkering sker vid anvisad plats nedanför Skidskyttestadion på andra sidan Litsvägen vid Jämtkraft Arena. Parkeringsmöjligheter finns även vid Hofvallenområdet och Jamtli samt vid Blomstergården invid ÖSK-vägen. Vid ett stort evenemang skyltas det extra mot anvisade parkeringar. Där tar guider hand om gästerna och ser till att dessa på bästa sätt finner en parkering i nära anslutning till 21

22 evenemanget Bussförbindelser, busshållplatser För att minska antalet biltransporter till evenemanget förordas gästerna att åka med buss. Ett samarbete med det företag som driver Stadsbussarna bör etableras för att underlätta för lokalinvånarna att ta sig till evenemanget. I dag finns busshållplatser för Stadsbussarna vid ICA MAXI och Mekonomen. Dessa bedöms som tillräckliga även för ett skidskytte-vm och några nya hållplatser ses i dag inte som nödvändigt Tågtransporter Östersunds tågstation ligger mitt i stan och därifrån tar det minuter att promenera till de mest centrala delarna där de flesta av stadens hotell och nöjesliv återfinns. För ett VM bör man se över huruvida tågen kan stanna vid Västra station mer permanent för att underlätta för resenärerna att ta sig direkt och gåendes till arenan. Ungefärliga restider med tåg: Östersund Sundsvall 2 timmar (beroende på avgång) Östersund Stockholm 6-7,5 timmar (beroende på avgång) Östersund Trondheim 4 timmar Flygtransporter Nuvarande flygplatsen, Åre/Östersund Airport, ligger endast 10 minuter med bil från Östersunds centrum. Det är en modern byggnad som under åren har uppgraderats och utvecklats. Senast med bland annat en ny ankomsthall avsedd för internationell trafik. Flygplatsen och har dagligen flera avgångar till och från Stockholm dit restiden är ungefär 50 minuter. Flygplatsen har också reguljära avgångar på vardagar till Umeå och Luleå men trafikerar också charterflyg Direktcharter Vid VM 2008 diskuterades möjligheten med direktcharter och då främst dagscharter från München. Potentialen för att få dagsbesökare ansågs vara stor. Anledningen till att det 2008 inte blev av var att ingen tog tag i saken samt att idén kom upp på bordet för sent. Förstudien bedömer att efterfrågan är lika stor i dag då flygtiden enkel resa mellan München Östersund är runt 3,5 timmar. För ett nytt VM bör man se över möjligheterna för direktcharter från Tyskland men även andra destinationer där skidskytteintresset är stort Transport & shuttlesystem inom eventområden För att minska på trafiken med personbilar vid centrala platser såsom Östersunds centrum, samt skidstadion kan parkeringsytor i Torvalla/Odensala samt Lugnvik nyttjas. Besökare utifrån Östersund kan då parkera sina bilar på den externa parkeringen och därifrån erbjudas shuttle till eventområdena. 22

23 5. Besökare och media 5.1 Publikplatser För att följa skidskyttetävlingarna bedöms publikplatserna på läktaren i Östersund vara bland de absolut bästa i världen. Publiken står nära innerplan och skjutvallen där tävlingarnas spektakulära skjutning avgörs. Resterande del av tävlingarna följs via storbildsskärm. Planer finns från arrangörens sida på ett tv-nät vilket möjliggör att följa tävlingarna från smartphone alt surfplatta. Den permanenta läktaren tar i dag 6000 personer. För ett VM krävs att en tillfällig läktare om minst 5000 platser byggs norr om den permanenta läktaren. Ett onumrerat antal publikplatser finns idag också i skogsområdet där tillgången på platser anses som fullt tillräckligt. Däremot bör en plan för att komplettera tillgången på storbildsskärmar för publiken i skogsområdet göras. 5.2 Möjlighet till TV- och mediebevakning av evenemanget Återblick VM 2008 Betyget från nationell och internationell media mycket gott där lovord som arrangörssuccé, publikfest och kanonarrangemang var flitigt återkommande i rapporteringen. Faktum är att få svenska idrottsarrangemang har beskrivits på ett mer positivt sätt i svensk media. VM:et fick också mer uppmärksamhet än vad som är vanligt för ett svenskt idrottsarrangemang. I medieanalysen konstaterar utvärderarna att den positiva publiciteten kring VM i Östersund, bara kunde mäta sig med den från friidrotts-vm 1995 i Göteborg. En webbdatabassökning visade också att den internationella publiciteten om Östersund varit många gånger större än vad som är vanligt i februari. Medias bild har stor betydelse för människors uppfattning. Över 133 miljoner tittare såg den fantastiska festen från sin hemmaplan, TV-soffan. Trenden är att antalet tv-tittare ständigt ökar i hela världen. Utvecklingen är stadigt stark i Europa, Asien och Nordamerika. Det är troligt att om trenden fortsätter kommer runt 200 miljoner tv-tittare att se ett framtida VM från Östersund i direktsändning Två möjliga Host Broadcasters IBU har i dag sålt tv-tättigheterna av skidskyttesändningarna till EBU (European Broadcasting Union) vilka i sin tur delger sina medlemmar i värdnationen att bli Host Broadcaster. Om situationen är densamma år 2017 skulle båda Tv4 alt SVT kunna fungera som Host Broadcaster eftersom båda är medlemmar i EBU. Oavsett Host Broadcaster ses det som angeläget att bibehålla men också fortsatt utveckla den goda kvalitén av tv-sändningarna Förberedelser för TV 23

24 Förberedelser och möten såsom arenainspektioner (siteinspections) och möten med de största direktsändande bolagen (World Broadcasters Meeting) ska ges stort utrymme i planeringen då kreativa idéer till problemlösningar på Östersunds trånga arena dyker upp samt att det borgar för en god dialog och gemensam terminologi mellan arrangör och Host Broadcaster. En justering av ljussättningen på arenan kan komma att bli aktuell beroende på eventuell ny spårdragning samt eventuella nya krav. Annars fungerar i dag ljussättningen utmärkt på arenan men måttligt bra ute i spåret. Den stora skillnaden mellan arenans och spårets ljusstyrka vållar vissa problem för åkarna. TV-området (TV-compound) är i dag nog stort för ett VM. En utmaning är att finna en lösning för det stora planerings och kontorsområdet för tvbolagen IBC (International Broadcast Center) som ska ligga i nära anslutning till TVcompound. Vid VM 2008 användes tillfälliga kontorsbodar där kvaliteten inte alltid var den bästa. Läs mer i bilaga 3 under rubriken International Broadcast Centre (IBC) Kommentatorshytterna är över hela linjen mycket bra. Hytter, monitorinstallation och inte minst servicen får högt betyg i årligen återkommande världscupevenemang. I dag finns inte det antal kommentatorshytter som krävs för ett VM. Bedömningen är det måste kompletteras utifrån dagens 20 hytter med ytterligare 15 stycken. En lyckad utformning av intervjuområdet, mixed zon, måste lösas. I dag finns ingen naturlig stort yta för ett VM. Alternativet är att en del av mixedzone är under marknivå. Likaså bör man tidigt tänka till för stadions design så att man får plats för placeringar av minst fem tvstudior som inte skymmer vare sig publikplatser eller VIP. Alternativlösningar till VM 2008 bör undersökas kanske ska TV-studior förläggas mot gamla sekretariatet eftersom TV-compound ligger där. Det skulle i så fall underlätta kableringen och det tekniska arbetet för tv-bolagen. Bilder av VM i tryckt media är viktiga. Pressfotografernas möjligheter att ta bilder som profilerar att tävlingarna avgörs i Östersund är överlag mycket goda. Den trånga sektorn längs arenan är fotoområdet direkt till höger om bana 1 som i dag är för litet samt att finna ett bra utrymme inomhus nära tävlingarna där bildbyråer och On-line rapporterande media snabbt kan leverera sitt material. Behovet av ett närliggande mediacenter på stadionområdet är därför angeläget. Under förutsättning att ovanstående ges hög prioritet kan tv och mediarapporteringen från ett VM i Östersund bli banbrytande och nå rekordhöga tittarsiffror Kommunicera särskilda händelser Under evenemanget bör en särskild SMS-tjänst motsv för intressenter inom både media, arrangör och även publik inrättas som kan informera om förändringar av de dagliga programmen. Förseningar, dåligt väder etc. Lika så bör en kriskommission från Host Broadcaster, IBU och tävlingsarrangören finnas för 24

25 snabbt inkallande för snabba beslut och snabb informationsförmedling. 5.3 Besökaren och globala trender inom turismen Resmarknaden anses vara en av de snabbast växande näringarna, men det är också en näring som förändras snabbt. Ekonomiska, politiska och miljömässiga faktorer som valutakurser, terrorattacker och naturkatastrofer kan snabbt ändra spelplanen. Förstudien ser också en del mer långsiktiga och varaktiga förändringar som värderingsförskjutningar och demografiska variationer. Nedan görs ett försök att spegla turism-, evenemangs- och resemarknaden som den kan antas förändras det kommande decenniet. På global nivå har turism och resande ökat stadigt sedan andra världskrigets slut. Den kraftigaste tillväxten har främst skett inom Europa och Nordamerika. De närmaste årtiondena förutspås andra kontinenter stå för den procentuellt största tillväxten; Afrika, Asien och Sydamerika. Sverige, och inte minst Norrland, framstår i ett globalt perspektiv som ett rent, tryggt och säkert resmål. Under de senaste årtiondena har såväl inhemsk som inkommande turism ökat för att idag omsätta omkring 250 miljarder kronor. Inhemsk turism (svenskar som turistar i Sverige) svarar för omkring en tredjedel av all turismkonsumtion i landet. Den demografiska strukturen i Sverige (och stora delar av västvärlden) uppvisar en stor puckel av personer födda på 40-talet. Denna grupp närmar sig nu pensionsåldern och förutspås ha stor påverkan på framtidens resemarknad. Det som skiljer dessa pensionärer från tidigare pensionärer är deras resvana, språkvana samt goda hälsa och ekonomi. Gruppen kallas ibland för WHOP (wealthy healthy older people). Andra stora grupper som pekats ut i trendrapporter är DINK (double income no kids) samt Active family (småbarnsföräldrar i storstad med god ekonomi och intresse för aktiviteter under ledigheten). Läs mer om dessa grupper på Branschorganisationen SHR (Sverige hotell- och restaurangföretagare) och Svensk Handel har nyligen presenterat en rapport med trender inom turism; Business as (un)usual - trendrapport svensk besöksnäring. Rapporten bygger på relativt litet underlag, men fem intressanta trender redovisas. 1. Trots ekonomisk oro, terrorhot, miljöhot och pandemier förutspås turismen fortsätta öka. 2. Fortsatt stort behov av investeringar inom turismen. 3. Turistens upplevelse är en komplex helhet baserad på flera aktörers ansträngningar. De som lyckas bäst är sannolikt de producenter som samarbetar. 4. Marknadsföring och varumärkesbyggande är en kritisk framgångsfaktor. 5. Internet och sociala medier tros få en allt större betydelse. En annan trendrapport gjord med mer vetenskaplig ansats och större underlag (men som samtidigt har några år på nacken) är Nordins Tourism of tomorrow (2005). I den presenteras flera värderingsförändringar som förutspås påverka framtidens resande. 25

26 1. Individualism och självförverkligande - Resandet ses i allt större utsträckning som en del av identiteten. Nyckelord är livskvalitet, upplevelser, valmöjligheter, individanpassning, specialisering, lärande och utveckling. 2. Polarisering och differentiering Det blir svårare att förutsäga resenärer. Man reser i olika resekonstellationer och blandar resmönster; en aktiv och äventyrlig semester, en lugn och skön, en charterresa Större skillnader i livsstil, värderingar och attityder. 3. Sociala (globala) nätverk - Människor vill tillhöra väl definierade sociala grupper ( tribing, togethering ). Man reser mer och längre, arbetar internationellt, studerar utomlands, flyttar globalt. Internet och sociala medier ger nya globala nätverk. 4. Livspussel, balans och välmående Kraftig urbanisering och hushåll där samtliga vuxna förvärvsarbetar leder till tidsbrist och livspusslande. På semestern vill man komma bort från stress och sätta guldkant på tillvaron. Det blir en allt otydligare gräns mellan arbete och fritid. Man tenderar att göra fler, men kortare (i tid) resor. 5. Hälsa, fitness och ungdomlighet Semester och resor kombineras allt oftare med att ta hand om kropp och hälsa. Spa- och hälsoorienterat utbud ökar, liksom anläggningar för stress- och åldersbekämpning ( down-aging ). Allt fler bokar sjukvård under semestern (t.ex. plastik- eller höftledsoperationer i andra länder). Kairos Futures har i flera sammanhang skrivit om turismens utveckling och trender (åt bland andra Östersund kommun). Nedan en listning av vad de pekat ut som de största och tydligaste förändringsområdena: Generella drivkrafter - en kraftigt ökad teknifiering av samhället, en ökad globalisering och ett ökat fokus på klimat och miljö. Arbete och näringsliv - en arbetsmarknad med alltfler utbildade, och ett näringsliv med ökad storlekspolarisering. Dessutom tenderar varor att bli billigare och tjänster allt dyrare. Befolkningsförändringar - fortsatt urbanisering, ökad etnisk mångfald och större andel äldre i befolkningen. Värderingsförändringar Ökat fokus på hälsa och livsstil, ökad individualisering. Förändrad konsumtion allt mer kräsna och krävande kunder och ökad jakt på upplevelser. Det finns alltså en hel del studier och rapporter om hur turismen generellt sett kan komma att utvecklas de närmsta åren. Inom turismen tillskrivs segmentet evenemang och evenemangsturism vara ett av de områden som har störst potential. Just vad gäller större evenemang i allmänhet och idrottsevenemang i synnerhet har bland annat den nordamerikanske evenemangsforskaren Donald Getz gjort flera intressanta studier och listat några centrala trender (Getz 2009). Detta är enligt Getz med flera forskare de mest dominanta evenemangstrenderna de kommande åren: 1. Turism som kopplar till evenemang, idrott och hälsa förutspås kraftig tillväxt. 2. Större konkurrens och mognare näring leder till ett alltmer varierat och specialiserat utbud. 26

27 3. Stark ökning av mediebevakning, inte minst spelar TV en allt större roll. 4. Besökare till idrottsevenemang vill vara mer än bara åskådare, de vill aktiveras. 5. Stark ökning av fysiska deltagandeevenemang (t.ex. löpartävlingar). 6. Ökad konkurrens gör att riktad marknadsföring är kritiskt för att lyckas. 7. Såväl tävlingsmoment som välmående (wellness) blir allt vanligare motiv för resor. 8. Infrastruktur (arenor, transport osv) är avgörande framgångsfaktor, vilket i sin tur medför ökade utvecklingskostnader. 9. Att marknadsföra evenemang/aktiviteter tillsammans med destination/ort (co-branding) blir allt vanligare och tycks vara ett recept på framgång. Det finns många framgångsrika exempel kopplat till evenemang, och den framtida utvecklingen tillskrivs som synes stor potential. Men man ska komma ihåg att det är de framgångsrika exemplen som oftast lyfts fram. Banan kantas också av flera misslyckade exempel. Därför även några rader om evenemangens största utmaningar. De fem vanligaste orsakerna till misslyckande evenemang återfinns enligt evenemangsforskningen inom: Finansiella resurser (utebliven finansiering/vinst, övertro till en enda finansiär) Marknadsföring (bl.a. bristande kunskaper om vad besökarna vill ha) Organisationskultur (bristande planering, svagt ledarskap, interna stridigheter) Yttre faktorer (konkurrens, väder) Mänskliga resurser (utbrändhet, brist på kompetens) 5.4 Reseanledningar För att förhålla sig till framtida förändringar på resmarknaden kan det vara fruktbart att titta lite på dagens situation. Till att börja med bör man i allmänhet hålla isär affärsresor och fritidsresor. Det vanligaste syftet vid resor med övernattning för svenska affärsresenärer i Sverige är att delta i konferens, kongress, kurs eller seminarium som vilket förra året svarade för 35 procent. Det näst vanligaste var att resa på en enskild tjänsteresa för besök eller möten inom företaget eller organisationen, 26 procent. Just kopplat till evenemang återfinns många affärsresenärer i segmentet VIP- och sponsorbesökare. Vad gäller fritidsresor råder en total dominans av sociala drivkrafter; besök av släkt och vänner står bakom mer än hälften av alla resor (57 procent). En annan viktig faktor för fritidsresandet är komma bort/komma ifrån (23 procent) samt lugn och ro/avkoppling (15 procent). En av de snabbast växande resanledningarna i Sverige är evenemang. Bilen är det överlägset vanligaste transportmedlet för både svenska fritidsresenärer och affärsresenärer vid resor inom Sverige. Tre av fyra resor på fritiden gjordes förra året med bil och nästan hälften vid affärsresor. Näst vanligaste färdsättet för resor både på fritiden och i affärer var tåg. 27

28 En annan markant skillnad mellan affärsresenärer och fritidsresenärer är hur mycket pengar de spenderar. En affärsresenär spenderar omkring fyra till fem gånger så mycket per dygn som en privatresenär (2162 kronor per dygn respektive 432 kronor). Vad gäller turism på nationell nivå är det avslutningsvis intressant att titta på hur fördelningen kopplat till konsumtion ser ut. Turismens totala konsumtion uppgick i Sverige förra året till 252 miljarder. Av dessa kom 17 procent från svenska affärsresenärer, 45 procent från svenska fritidsresenärer och 37 procent från utländska besökare. Konsumtionen kan i sin tur fördelas mellan olika kostnadsställen där varuhandel dominerar (42 procent), följt av boende/restaurang (29 procent), transport (20 procent) och kultur/tjänster (9 procent). 5.5 Turismen i Jämtland Turismen i Jämtland har i stort haft en positiv utveckling de senaste decennierna och är i dag en basnäring i regionen. Totalt genereras motsvarande knappt direkta helårsarbeten av turismen i Jämtlands län. Login skapar i särklass mest sysselsättning i förhållande till omsättning. Utöver detta skapas också ett stort antal arbetstillfällen indirekt, exv. bageriet som förser butiker och restauranger med bröd, revisionsbyrån som hjälper turismföretagen med redovisning och bokslut. Detta ger sammanlagt knappt helårsarbeten baserat på länets inkomster från turismen. Under högsäsong torde direkt sysselsättning i turismbranschen stå för minst 10% av länets samlade sysselsättning. (Ur Fakta om Turismen 2010 JHT) Besöksnäringens mål är dock att öka den årliga omsättningen från 3,8 (2010) till 6,0 miljarder SEK år 2020 (TEM). Antal årsarbeten ska öka från dagens till och antalet utländska gäster i kommersiella bäddar ska mer än dubbleras från dagens till , år Länets turismnäring har även satt ett mål att antalet evenemang av nationell och internationell karaktär ska 2020 ha ökat till att omfatta sex årligen återkommande. Jämtland Härjedalen ska from 2020 stå som värd för minst ett megaevenemang, av VM- eller motsvarande karaktär, vart tredje år. (Ur VISION, MÅL, STRATEGI, Jämtland-Härjedalen för Besöksnäringen JHT) Den största delen av dagens tillväxt står inkommande besökare för, och då främst norrmän som är helt dominanta (står för omkring 75% av alla utländska gästnätter i Jämtland/Härjedalen). Länets 8,3 miljoner gästnätter återfinns framför allt i fritidshus (31 procent), stuga/rum (24 procent) samt boende hos släkt och vänner (9 procent). 5.6 Så hittar de nya besökarna ett nytt resmål Ett viktigt medel för att öka antalet besökare till länet är att få nya besökare att hitta hit. Studier visar att det finns fyra dominerande informationskällor bland förstagångsbesökarna när det gäller att söka information: 1. Internet 2. Rekommendationer 28

29 3. Broschyrer 4. Turistbyrå Åre och Östersund är båda starka varumärken och hamnar högt på den lista som visar vad som förknippas med Norrland. Jämtland i sin tur associeras tydligast till natur och skidor/vintersport. Utförsåkning och längdåkning dominerar bland vad besökare till Jämtland vill göra på vintern. På sommaren vill man helst fjällvandra och uppleva och titta på saker. (Fakta om turismen i Jämtland Härjedalen 2010). 29

30 6. Samverkan och samordning med regionala och nationella organ 6.1 Socialt program VM festen & övrigt kulturutbud År 2008 anordnades för första gången i Östersund en Vinterfestival som kom till i samband med att man stod som värd för VM-tävlingarna. Östersunds kommun satsade 4 miljoner kronor där en anbudsupphandling resulterade i att Storsjöyran AB fick uppdraget att arrangera. Resultatet blev en komplett succé där ett socialt program i kombination kompletterade de idrottsliga tävlingarna väl. 86 procent i en undersökning om hur Vinterfestivalen upplevdes såg gärna en återkommande vinterfestival vilket nu har blivit resultatet sedan den första festivalen Arenor för både regionala och nationella kulturinslag i samband med stora idrottsevenemang ger en helhet för den totalupplevelse besökaren tar med sig hem. Det sociala programmet vid sidan om tävlingarna ska vara en prioriterad verksamhet för VMevenemanget VM-festens arrangör Som arrangör av VM-festen ser förstudien två alternativ. 1) En utomstående aktör som via upphandling får uppdraget av Östersunds kommun att arrangera festen på stan. 2) VM-arrangören, SSSF, ansvarar även för helheten och inramningen på stan. Vilken lösningen än blir finns många svar rent kompetensmässigt och innehållsmässigt att hämta i regionen. Inom länet men framför allt i Östersund finns i dag ett relativt sett till antalet invånare ett rikt men framför allt aktivt kulturliv. Allt från kommunala musikskolor, Estrad Norr, Jamtli, film, teaterföreningar, gallerier som inom sin ordinarie verksamhet kan sätta färg på skidskytte-vm. Exempelvis kan Estrad Norr inom sin ordinarie verksamhet stå för inramningen av medaljceremonierna. Stadens samlade gallerier kan exempelvis ha ett gemensamt vernissage under VM-perioden där officiella sammankomster förläggs så som exempelvis sponsorträffar, mingel, nätverksträffar eller officiella middagar. Som komplement bör man tidigt söka nationella aktörer och finansiärer som en del till VMfesten. Allt från nationella artister till skulptörer, konstnärer, ljussättare och diktare. Även influenser och gränsöverskridande samarbeten med Tröndelag och Trondheim bör eftersträvas då stor andel av publiken väntas komma från Norge. 6.2 Operations Centre, OPC i förebyggande syfte och i händelse av kris. För samordning av VM-evenemangets samtliga eventområden ska en gemensam ledningscentral upprättas där snabba beslut kan tas vid händelse av kriser såsom olyckor, hot eller smitta i dricksvattnet eller annat som anses samhällsfarligt. I OPC ingår företrädare för räddningstjänst, samhällsplanering, polis, akutsjukvård, 30

31 Östersunds kommun, VM-arrangören, VM-festarrangören, länsstyrelse, turistinformation mfl. OPC går i planeringsskedet igenom gemensamma frågor för att undvika kriser och komplikationer. Under VM-genomförandet har man här dagliga morgonsamlingar där det aktuella dagsprogrammet ses över. Förslag att OPC- Operations Centre upprättas i Stora ledningsrummet på Trygghetens hus/certushuset. Här finns resurser och korta kontaktvägar i händelse av snabbt agerande från blåljusmyndigheterna. 31

32 7. Konkurrentanalys & omvärldsbevakning 7.1 Andra intressenter om att få VM Några motkandidater har under skrivandet av förstudien identifierats. Norska skidskytteförbundet är revanschsugen efter nederlaget mot Kontio-Lahti (FIN) om VM Norge satsar nu för att få VM 2016 men får man det inte då heller kommer man också söka VM Norska skidskytteförbundet har stor press från hemmanationen att ta hem ett VM, speciellt som man har en nyrenoverad stadion (Holmenkollen) där Oslo kommune investerat 1,8 miljarder norska kroner års VM-arrangör Hochfilzen (AUT) sägs också vara på gång med en VM-ansökan. Första ansatsen görs troligen mot VM års VM-arrangör Antholz-Antelselva (ITA) sägs också vara ut efter ett nytt VM och här sägs det att första året man ämnar söka är 2016 med reservår I övrigt har inga andra VM-kandidater låtit höra av sig Konkurrentöversikt och Sveriges chanser År Kandidater Sveriges chanser Kommentar 2016 Holmenkollen NOR Hochfilzen AUT Antholz - ITA 0% Sverige söker inte efter överenskommelse Det troliga scenariot är att Oslo får det då det skulle vara 3:e kampanjen gillt. VM till Oslo. med Norge Antholz - ITA Östersund SWE Hochfilzen AUT 50% Med Norge troligtvis borta ur bilden då man fått VM 2016 är Antholz starka kandidater. Antholz tur före Sverige. Sverige markerar och visar upp en stark kandidatur och ambitioner i sitt första försök Pyongchang -KOR OS-år men var det hamnar kan 2019 Östersund SWE Hochfilzen AUT? 2020 Östersund SWE Hochfilzen AUT? påverka de röstande NF. 70% Med Antholz med all sannolikhet ute ur bilden då man fått VM 2017 står det mellan Östersund och Hochfilzen. Om Österrikarna fortfarande är med. Visserligen är det Hochfilzens tur före Östersund men Sverige är ett trovärdigt alternativ till en riktig VMfest. VM till Östersund. 100% Skulle Hochfilzen ändå få VM 2019 är Östersund nu enda kvarvarande kandidat av de förstudien nu vet om. 32

33 Förstudiens kommentar: VM 2009 i Pyong-Chang-Sydkorea bär med sig snöbrist och dålig organisation i minnet där IBUs egna representanter på plats fick rycka in som funktionärer. Arenan var dock i toppklass. VM 2011 i Khanty-Mansiysk-Ryssland hade ingen VM fest i staden, det var lite publik inledningsvis och TV-produktionen har fått stark kritik. Dessutom bytte man organisationskommitté två månader innan VM vilket orsakade stora luckor i ledarskapet där IBUs delegater återigen fick rycka in och täcka upp för att åtminstone se till att tävlingarna säkrades. Baserad på ovanstående är Östersund fortfarande ihågkommet som det senaste årens bästa VM i närtid. Man slog alla med häpnad och var överraskningarnas VM med ett fantastiskt arrangemang på stadion och en oförglömlig Vinterfestival i centrala Östersund. Sverige har ett trovärdigt anseende och är ansett som en förebild. Sverige står för rent spel och levererar det vi lovar och överträffar ibland även våra egna ambitioner. IBU president Anders Bessebergs slutsammanfattning den 17 februari 2008 Det går inte göra bättre är värdeord som fortfarande gäller. Med detta i färskt minne bör Östersund redan till VM år 2017 påminna IBUs nationsförbund om detta. Tendensen är också att de orter som fått VM har varit med och kandiderat minst en gång innan man tagit hem arrangemanget. Undantagsfallet på senare år är Kontiolahti som fick VM 2015 på sitt första kampanjförsök. 7.2 Svenska skidförbundets kandidatur för ett Alpint-VM i Åre 2017 Svenska skidförbundet tillsammans med de lokala arrangörerna i Åre söker om att få vara värd för alpina-vm år Till skillnad mot IBU är det inte nationsförbunden inom FIS som ska rösta. Inom FIS har man sedan några år tillbaka ett råd som beslutar om var VM ska arrangeras. För övrigt exakt samma råd som beslutar om VM i de övriga nordiska grenarna inom FIS. Dvs samma råd som beslöt att Skid-VM 2015 ska arrangeras av Falun. Alpint-VM Kandidater Beslut 2017 St Moritz (SUI), Cortina (ITA), Åre (SWE) Maj Cortina (ITA), Åre (SWE) Maj 2014 Ovanstående tabell är en översikt över vilka kandidater som förstudien i mars 2011 vet vill arrangera ett alpint-vm i närtid. Åres första alternativ för ett alpint VM är år 2017 men vinner man inte kandidaturen om VM 2017 är ett tänkbart alternativ att driva kampanj för VM Besked om vem som arrangerar alpina VM 2017 avgörs på FIS-kongress i Sydkorea den 31 maj

34 7.2.1 Gemensamma angelägenheter För att optimera resurserna i Åre och Östersund finns en rad gränsöverskridande områden som kan samordnas. Gemensamt sponsorprogram där företag får möjlighet till affärer och exponering vid båda VM-arrangemangen har redan diskuterats. Dessa sponsorer och partners förstärker sitt varumärke som samhällsbyggare i två av regionens medialt intressanta kommuner. Den regionala sponsormarknaden har hittills företrädesvis valt Östersundsevenemangen som sin arena för exponering. Det är rimligt att tro att det fortsatt blir så. Skidförbundet känner sig klara ekonomin för ett alpint-vm utan alltför många regionala partners. FIS arrangörsbidrag med TV och marknadsföringsaktiviteter till Åre blir i fall man till delas VM 350 miljoner SEK. Minus anmälningskostnader för kandidatur och annat räknar skidförbundet med att man ändå har 343 miljoner SEK i startkapital via FIS. I dag ser man inte heller några större investeringar i infrastruktur såsom bygget av vägtunneln för nya målhanget. Den nationella sponsormarknaden bedöms fortfarande obearbetad från både håll och räcker åt båda Påskyndande av samhällsstärkande funktioner. Ett flertal exempel finns men för att belysa ett kan nämnas utveckling av pendeltågstrafiken mellan Östersund Åre. Östersund behöver snabba, lättillgängliga och frekventa tågförbindelser med Åre för att komma åt boendekapacitet. Åre behöver snabba, lättillängliga och frekventa tågförbindelser med Östersund för att fylla läktarna och tävlingen med publik. Utvecklad pendeltrafik skulle underlätta för Östersundarna att besöka tävlingarna. En gemensam ansträngning kan också göras tillsammans med godstågsnäringen för att arbeta för en elektrifiering av tågnätet ända till Trondheim. Båda VM-arrangemangen ser trönderna som stor potentiell målgrupp där snabbtåg avsevärt skulle underlätta beslutet att genomföra ett dagsbesök Synergier Lobbyarbetet inför respektive kandidatur kan förstärkas genom ett gemensamt arbete där man pratar för varandras kandidaturer. Regionen får fler företrädare som känner nyckelpersoner inom exempelvis EBU, nationsförbund och andra personer som påverkar beslut. Under förutsättning att båda VM-arrangemangen arrangeras i nära anslutning till varandra kan en gemensam nationell marknadsföring genomföras vilken stärker regionens varumärke som vinterdestination. Avsändare bör regionen vara för att locka tillresta gäster men med 34

35 respektive VM som partneravsändare. Motsvarande program kan också genomföras i Norge, företrädesvis Trondheimsregionen. Framtagande av gemensam infrastruktur bör inventeras Konkurrerande verksamhet Två VM-arrangemang i närtid kan slita på frivilliga som arbetar på båda evenemangen. Överlag har de som inte har ledarroller som funktionär valt att jobba med ETT evenemang. Dock är erfarenheten att arbetet med ett VM har så stark dragningskraft att frivilligarbetare utanför regionen kommer infinna sig så att funktionärsbehoven kommer täckas. I beräkningarna ska man komma ihåg att alla externa funktionärer skall tillgodoses med boende vilket också ska kostnadstäckas. Att finna samarbetsavtal med lokala aktörer där konkurrensen är liten exempelvis annonseringsavtal med lokal dagstidning - kan vara svårare att få till stånd om VMarrangemangen genomförs under samma budgetår. Förstudien understryker att en kamp om sponsormarknaden kommer självfallet att uppstå Slutsatser om det blir två VM i närtid i Åre/Östersund. Skidförbundet och skidskytteförbundet är i dag medvetna om en eventuell krock kan uppstå om båda förbunden genomför lyckade kampanjer. Ett Alpint-VM arrangeras kalendermässigt de två första veckorna i februari medan perioden för skidskytte-vm de två senaste åren dragits mot början av mars. Om VM-arrangemangen tilldelas regionen samma år rekommenderar förstudien att ett gemensamt arbete ska inledas vilket ska syfta till att arrangemangen inte äger rum inom samma tidsperiod. Utmaningar som måste lösas är bland annat: - Logistiken på Östersund/Åre Airport, tågcentralen när två stora VM pågår samtidigt. - Boende, Östersund nyttjar mycket bäddar i Åre för sin tillresta publik. Under samma period är det sportlov i Sverige. - Hård kamp om regionens sponsorer - Konkurrens om lokal publik. Majoriteten av regionens invånare bor i Östersund och räcker inte åt båda och det blir svårt med förflyttningar med korta varsel. - Konkurrens om nyckelpersoner i funktionärsbesättningarna. - TV-sändande Host Broadcaster från Sverige får svårt täcka upp två VM samtidigt. Det förstudien ser som en förutsättning för att arrangera två VM under samma kalenderår är att det skiljer i tid ca dagar och inte alls pågår samtidigt. Vid ett konstaterande att både Östersund och Åre står som värd för var sitt VM bör en 35

36 fortsatt gemensam arbetsgrupp snarast bildas för att där fokusera på gemensamma lösningar där saker som besparingar, effektiviseringar och fler synergiarbeten tas fram. Förslag på medlemmar i arbetsgrupp är nyckelpersoner med mandat att på sittande möten ta beslut. Deltagare från respektive kommun, länsstyrelse, landsting och regionförbund bör bjudas in. Ur problemställningarna kan de båda VM-arrangörerna finna kreativa möjligheter som förbättrar respektive evenemang. Det bör prövas om arbetsgruppen ska bildas redan under kampanjperioden. 7.3 Skidskytteevenemang i backspegeln Forskar vid ETOUR har sedan Alpina VM i Åre 2007 följt och studerat flera av regionens stora evenemang. Ett tiotal sport- och kulturevenemang har undersökts med hjälp av intervjuer och enkäter riktade till besökare, arrangör, företag och andra intressenter. Olika tekniker för att observera och studera upplevelser och evenemangskvalitet har också använts. De senaste årens skidskytteevenemang har stått i särkilt fokus. De studier som gjorts på jämtländska evenemang under de senaste åren visar på att de evenemang som genererar flest nöjda besökare är de som erbjuder en positiv social miljö med hög stämningsfaktor och ett kärnprogram som har ett stort upplevelsevärde. De faktorer som de regionala evenemangen ofta misslyckas med är att erbjuda tillräcklig nivå av basservice, ofta kopplat till mat/dryck, toaletter, information och tillgänglighet. I samband med Skidskytte-VM 2008 gjorde Turismforskningsinstitutet ETOUR tre olika delstudier av evenemanget. Dessa var besökarintervjuer, deltagande observation, samt företagsenkät. En sammanfattning av dessa finns i Bilaga 5 Skidskytteevenemang i backspegeln 7.4 Omvärldsbevakning Inom ramen för förstudien har omvärldsbevakning genomförts genom ett besök i Oslo under skid-vm i februari 2011, världscupavslutningarna i skidskytte Oslo i mars samt Falun inför skid-vm Intervju via telefon har även gjorts med Svenska Handbollsförbundet efter deras VM i Sverige Syftet var att inhämta information om hur dem gjorde för att vinna sina kandidaturer men även ta del av de satsningar som gjorts på de respektive orterna. Under besöken träffades representanter från arrangörerna samt kommunala tjänstemän, sponsorer och representanter från IBUs högkvarter. 36

37 7.4.1 Skid-VM Oslo 2011 Den februari genomfördes en studieresa till Oslo och Holmenkollen för att på nära håll se hur pass omfattande ett mästerskap på nordiska skidor i modern tid är samt för att höra hur man arbetat med kampanjarbetet samt hur arbetet med själva VM fortlöpt. Oslo genomförde två VM-kampanjer som totalt kostade 5 miljoner NOK. För kampanjerna var det Oslo kommune som stod för hela finansieringen. Norska skidförbundet hade kompetens inom förbundet som köptes loss för att genomföra kampanjerna. För att vinna kampanjen visste man att Holmenkollen Nationalanläggning måste uppgraderas för att svara mot de nya kraven inom FIS. Detta utlovades i kampanjen och när man väl hade vunnit VM startade ombyggnationerna. Bland annat byggdes två hoppbackar, logistikcenter, pressfotografslokal (som till vardags är cafeteria). Grundläggande för investeringarna på Holmenkollen var hela tiden att de nya lokaliteterna skulle kunna användas för något annat efter VM-eventet. Fokus låg på att göra Holmenkollen mer attraktivt på sommarhalvåret som en mer omfattande rekreations och åretruntanläggning. Bland annat har Holmenkollen satsat mycket på tillgänglighet för många av de olika disciplinerna inom cykelsporten. I backhoppningsbackarna har man lagt plastsnömattor så de går att nyttja under barmarksäsongen. Den totala investeringskostnaden hamnade på 1,8 miljarder norska kronor. Kostnaden togs av Oslo kommune och Norska staten. För att informera så brett som möjligt inom i hela nationen om den omfattande investeringen i Nationalanläggningen bjöd Oslo kommune in samtliga kommundirektörer i Norge till en kombinerad informations & invigningsfest. Ambitionen var att hela Norge skulle känna sig delaktiga och välkomna att använda anläggningen oavsett vilken kommun kommer från. Det primära syftet lyckades och ingen av de andra kommundirektörerna sas vara emot satsningen för skid-vm i Oslo efter den informationsdagen. Dock har andra idrotter och viljor i Oslo haft en annan uppfattning om satsningen då Holmenkollens investeringar ibland skett på bekostnad av annat som fått stå tillbaka. Tack vare VM uppgraderades också tunnelbanelinjen till Holmenkollen då detta var huvudalternativet för att slussa publik till arenan på ett miljövänligt och logistiskt mest effektivt sätt. Det totala VM-evenemanget upplevdes för besökaren som en helhet och att det var samma fest som pågick överallt. I grunden var evenemangsområdena organisatoriskt uppdelat på så vis att Holmenkollen var VM-bolagets arena och staden var Oslo kommune. En stor anledning till det totala intrycket besökaren fick det var ett intimt och nära samarbete men också att de olika aktörerna använde samma tema, The City Branding, i färger, typsnitt i text på informationsblad, vepor, musik etc. Överallt återkom samma temat. VM-festen på stan var en kulturfestival som från början var inplanerad att genomföras vid en helt annan tidpunkt. Nu tidigarelades den för att ligga parallellt med VM. Motsvarande kulturnämnden anslog 10 miljoner NOK för VM-festen där alltså dessa anslag kom från en helt annan budgetpost i kommunen. 37

38 Exempelvis var det en isskulpturutställning längs med Karl-Johans gate där motiven enbart var hämtade från Edward Munchs verk. Allt ljussatt i fantasifulla färger samt musiklagt med musikaliskt tema från Edvard Grieg. En detalj som förstärkte intrycket om EN enda VM-fest var att på arbetskläderna på Oslo kommunes anställda fanns loggan för skid-vm. Det var det man politiskt hade bestämt var det evenemang som man skulle lyfta fram och den regionala stoltheten sades vara stor. De kommunanställda som skulle stå i frontlinjen och ha med mycket folk att göra, spärrvakter, busschaufförer med flera, fick gå kurs i värdskap. VM-bolagets totala finansiering för tävlingarna låg på 77 miljoner NOK och bestod av ett arrangörsbidrag från FIS på 66 miljoner NOK. Övriga intäkter kom från sponsorer, biljetter, souvenirer med mera. Det man inte varit så lyckosam med var att få fler företag att göra sig engagerade i VM och dra sina egna växlar med det. Bedömningen var att man började för sent med att bearbeta näringslivet. Några som var med, exempelvis Gardemoen Airport, betalde själva för sina vepor av den gemensamma City Branding bara man fick förknippas med evenemanget Falun Skid-VM 2015 Faluns kampanjbudget låg på 4 miljoner kronor, varav ca SEK betalades av Falu Kommun direkt till FIS som kampanjavgift. Summan betalades tillbaka då Falun tilldelats VM. Övriga intäkter kom från: Region Dalarna FalunBorlänge Regionen Sparbanksstiftelsen Länsstyrelsen i Dalarna Riksidrottsförbundet (75000kr) Utöver detta skapades ett support team som även efter kandidaturen successivt byggs upp. Support teamet bestod till en början av ett mindre nätverk av företag i regionen som gick in och stöttade kampanjen men har nu växt och är nu även med under förberedelsefasen. I dag kallas företeelsen Beyond Skiing Foundation. Här fokuseras det på det som ska ske vid sidan om själva tävlingarna men även vad som sker i regionen efter år Budgeten för själva VM-tävlingarna ligger på 150 miljoner SEK varav hälften, 75 miljoner SEK utgörs av ett arrangörsstöd från FIS. Jämfört med Holmenkollen ser man även i Falun att det måste göras investeringar på stadion. Bland annat måste en ny hoppbacke byggas, några nya banor ska tas fram vilka under sommaren blir asfalterade rullskidbanor. Dessutom vill man också utveckla sina faciliteter för skidskyttesporten där man i de byggnationer som kommer göras vill inrymma en träningshall för skidskytte. 38

39 Från Falu kommun är man representerad i VM:et med framför allt representanter från områdena infrastrukturfrågor, Bo och Leva, näringslivsutveckling. Kommunen är representerad i honörskommittén samt i styrelsen för VM-bolaget med två ledamöter av totalt fem. I organisationskommittén för tävlingarna återfinns stadionchefen från Falu kommun. När det gäller VM-festen på stan säger sig VM-bolaget själva vilja vara arrangörer Världscupfinalerna i skidskytte Oslo 2011 Här var ambitionen att stämma av hur resonemanget för pågående skidskytte-vm kampanjer går samt fånga upp signalerna och provtrycka lite på om hur resonemanget håller för ett nytt VM i Sverige i närtid. Norska skidskytteförbundet (NSSF) var under studiebesöket mitt inne i sitt kampanjarbete vilket märktes tydligt. Snabbt inviterades den svenska delegationen till ett möte där man ville stämma av om man fortfarande har stöd av Sverige i kampanjen om VM NSSF hade också flugit in en rad gäster från andra nationsförbund för att på hemmaplan övertyga dessa att rösta för Norge till VM När förstudien själva ställde frågan till diverse skidskytterepresentanter om hur man ställer sig till ett VM i Sverige så möttes frågan av gillanden. Dem vi intervjuade berättade om hur positivt VM 2008 var och att man efter Östersund haft två mindre lyckade, inom vissa områden, katastrofala VM. Östersund bör söka medan man har succén färskt i minne var en åsikt. Östersund fick också en del goda råd om vilka områden man ska förbättra för att vara lyckosam inom en kandidatur. Sammantaget kan sägas att Östersund har många vänner inom sporten och Östersund och SSSFs representanter möts med respekt och upplevs som mycket trovärdiga VM i Handboll i Sverige 2011 Svenska handbollsförbundets styrelse hade två grundkrav för att ge sig in i kampanjen om att få VM i handboll till Sverige ) Kommunerna med dess regioner där matcherna spelas samt staten skulle i det närmaste lämna minimalt ekonomiskt risktagande för handbollsförbundet för själva VM. 2) Likaså VM-kampanjen skulle vara helt finansierad av externa aktörer. De två områden som hade mest att vinna på VM, var Region Skåne som hade mer än 50% av alla 98 matcher samt Göteborg stad (Gbg och c/o). Det var också dessa två aktörer som helt och hållet finansierade kampanjen. Finansiellt dessa parter emellan gjorde man upp som så att den som hade mest att vinna på ett VM skulle betala mer i kampanjen. Således bidrog Region Skåne mer i kampanjen eftersom båda semifinalerna, alla matcher i Danmarks grupp samt finalen spelades i Skåne och självfallet skulle generera mest intäkter. 39

40 Hela kampanjbudgeten låg på ca 2,5 miljoner ink moms fördelat på två år. Några kostnader för träningsläger etc utlovades inte i kampanjen. Däremot har man i åtagandet för ett VM att man ska stå för alla kostnader för en nation när man väl ankommit till Sverige. Mat, husrum, transporter etc. IHF (internationella handbollsförbundet) har 17 personer i rådet som bestämmer var VM ska gå. Dvs det är inte alla nationsförbund som ska övertygas. Däremot har handbollen förfarandet med nationsförbund, likt Internationella skidskytteförbundet, som röstar när det handlar om EM. Utfallet av Handbolls-VM blev till synes lyckat. HUI Research (f d Turismens Utredningsinstitut) uppskattade ett värde av 258 miljoner kronor av vad handbolls-vm i Sverige gav i utbyte i turismkonsumtion, arbetstillfällen, besök och annonsvärde för de åtta arrangörsstäderna Göteborg, Jönköping, Kristianstad, Linköping, Lund, Malmö, Norrköping och Skövde. VM genererade 121 årsverken inom framförallt "restaurang", "handel" och "logi" där turisterna spenderade sina pengar. 93 procent av turisterna hade världsmästerskapet som primärt syfte med besöket på spelorten. Det innebär att nästan samtliga turister var ett direkt tillskott till besöksnäringen på respektive destination. Andelen utländska besökare (exportandelen) var hela 29 procent. Den enskilt största nationaliteten var danskar. Det totala annonsvärdet för Handbolls-VM i svenska, danska och norska medier uppgick till 159,5 miljoner kronor. Den delen av publiciteten som var direkt turismrelaterad landade på 63,1 miljoner kronor. Därtill en PR-effekt eftersom tv-tittare i 162 länder kunde se matcherna. Handbolls-VM 2011 hade en omsättning på cirka 110 miljoner. Biljettintäkterna var cirka 85 miljoner. Handbolls-VM 2011 AB hade budgeterat en återbäring till Svenska Handbollförbundet, SHF, på 10 miljoner kronor. I själva verket blev det nära 25 miljoner. 40

41 8. Affärsutveckling för regionens näringsliv Branscher som direkt och under själva VM-genomförandet kommer gynnas ekonomiskt är hotell/logi och restaurang. För att ta besökarna mellan de olika platserna kommer också transportbranschen få en naturlig positiv effekt. Många av de företag som intervjuats i förstudien vill tidigt vara delaktig i ett eventuellt VMevenemang. Dels för att kunna påverka och komma med förslag på innehållet i de sponsorpaket som kommer säljas. Man ser också möjligheter för internationella möten mellan människor, kulturer, generationer och grupper där affärsrelationerna underlättas av en gemensam upplevelse. En minst lika viktig anledning till att man vill vara med är att det genererar stolthet bland den egna personalen att identifieras med VM som ett positivt inslag i vardagen. Det ger ökad livskvalitet på arbetsplatsen vilket är viktigt för ett lönsamt företag. Tillsammans med varumärket skidskytte-vm i Östersund är det en unik möjlighet för både direkt profilering av företaget eller indirekt genom ett ökat imagevärde då det är lättare att tränga igenom mediebruset vid ett VM som i sig medför ett ökat antal kommunikationskanaler Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber sa i en tidningsartikel i Idrottens affärer efter utfallet från Handbolls-VM att forskningen återigen gett nya belägg till att stora idrottsevenemang och att dem gynnar hela samhället. Vidare att stora evenemang inte bara är en idrottspolitisk utan lika mycket en näringspolitisk fråga. Därför måste det till en helhetssyn och en strategi där alla intressenter medverkar för att Sverige ska få arrangera fler evenemang. Det är de största idrottsevenemangen som är inkomstbringande, turiststimulerande, ger stora sysselsättningseffekter samt uppmärksammas globalt. Läs även kapitel 12.4 Näringslivets risktagande och investeringar. 41

42 9. Klimat & Miljöpåverkan 9.1 Klimatet i Östersund Under ett normalt år är skidåkning möjligt i Östersund under fem måndader från mitten av november till mitten av april. Medeltemperaturen i februari ligger exempelvis på runt minus 10 grader. Östersunds kommun har dessutom genom Tidig snöprojektet där man lägger ut sparad snö från fjolåret en snögaranti på stadion och några utvalda slingor. I dagsläget gäller snögarantin från 1 november. Eftersom ett VM i skidskytte genomförs under februari alt tidigare delen av mars månad kan man i Östersund alltid vara säker på att här finns natursnö. Medelvärden i Östersund Månad Snödjup (natursnö) Temp November 20 cm -3 December 20 cm -6 Januari 50 cm -10 Februari (bilden) 50 cm -9 Mars 50 cm -4 April 30 cm Miljöstörning boende i närområdet Till skillnad mot vardagen kommer ett skidskytte-vm att förändra miljön för de närmast boende runt om skidskyttestadion. Erfarenheterna från VM 2008 är dock att evenemanget genomfördes utan några större problem men det bör poängteras att de som bor närmast kommer uppleva en starkare ljudvolym än normalt i form av ökad trafik, speaker, musik, jubel på läktaren och många förbipasserande. Beroende på hur inställningen till VM är kan ljud upplevas olika. För den som är negativt inställt kan VM-evenemanget upplevas som oönskat ljud och leda till irritation, stress och minskad koncentrationsförmåga. Enligt miljöbalken är arrangören i detta fallet SSSF ansvarig för att begränsa onödigt buller från sin verksamhet så att grannar och kringboende inte störs eller utsätts för skadliga ljudnivåer. I närområdet vid skidskyttestadion kan man också räkna med trängsel med omfattande tomgångskörning och parkeringsproblem. Miljöpåverkan är betydande, men också trafiksäkerheten försämras av den typen av ineffektivt resande. Som nämnts på andra ställen i förstudien ska arrangören tillsammans med övriga deltagare 42

43 i OPC planera för att locka publiken att ställa bilen och använda kollektiva transporter från samlingspunkter kring evenemangsplatsen. En morot kan vara att låta kostnaden för transporten den sista biten ingå i evenemangspriset. Ett annan stor utmaning är att undvika nedskräpning vilket lätt sker då många människor är i omlopp. Exempelvis kan man ha en helt egen organisation som samverkar med Östersunds kommuns renhållning alternativt komplettera med ett sponsorskap från en privat aktör som vill profilera sig i miljöfrågor. Läs även kapitel 9.4 samt Bilaga Undanträngningseffekter Ett skidskytte-vm kan förstås också föra med sig undanträngningseffekter. Med tanke på att det under skidskytte-vm med all sannolikhet är sportlov kan boendestatistiken för några av de aktuella tävlingsdagarna visa på en lägre beläggning jämfört med samma period ett vanligt år. Förklaringen från tidigare evenemang kan förklaras till att i rum som normalt hyser familjer med fyra till sex personer under VM nyttjas som enkelrum för mediarepresentanter och andra ackrediterade. Å andra sidan visar forskning enhälligt att tjänstresenärer spenderar väsentligt mer pengar än fritisresenärer. Så även om beläggningen är låg kan omsättningen således vara hög. En annan tänkbar undanträngningseffekt består i det faktum att sportlovsturister som normalt skulle besökt Östersund undviker att resa av rädsla för att inte få önskat boende. Därför viktigt att kommunicera att det faktiskt aldrig kommer vara fullt eller slut på boende. Utmaningen blir att hitta flexibla och kanske oanade lösningar som kommer andra kommuner till del. En sista men begränsad undanträningseffekt är för de gäster som normalt använder skidskyttestadions spårsystem för träning och rekreation. Skidskyttestadion med dess närmast närliggande spårsystem kommer vara avgränsat under tävlingarna samt minst en vecka innan. Alternativ såsom närliggande spårsystem i Spikbodarna samt på Frösön måste därför underhållas av särskilt god kvalité under VM-perioden samt marknadsföras som alternativ. 9.4 Vision för minsta möjliga miljöpåverkan Minsta möjliga miljöpåverkan för nästa generations skidskyttar Vid förra skidskytte-vm 2008 arbetade organisationen fram en miljöplan och tilldelades utmärkelsen Miljödiplomerat arrangemang av stiftelsen Håll Sverige Rent. Förstudien rekommenderar att en plan ska utarbetas för att framtida skidskytte-vm också skall bli miljödiplomerat. I denna ska erfarenheter från tidigare arrangemang och andra goda exempel vävas in. Under World Cup-evenemangen fram till ett nytt VM gäller Biathlon Events ABs miljöplan Åtgärder vid ett värdskap för ett skidskytte-vm Innan ett nytt världsmästerskap ska en grundlig kartläggning av evenemangets 43

44 miljöpåverkan göras där områden som har mest miljöpåverkan ringas in. Exempelvis hur arrangören kan samarbeta med företag som har skotrar och terrängfordon som körs på alkylatbensin. Köpa in miljövänligt kontorsmaterial, se över och samarbeta med kommersiell aktör kring källsortering, effektivisera uppvärmning av tält, utbilda alla chaufförer i miljömässig körning och använda sopbilar drivna på lokalt framställd biogas. I god tid ska intressenter identifieras för att etablera kontakt med ex kommunens avdelningar för miljötillsyn, livsmedelstillsyn, renhållning, räddningstjänsten mfl. Miljöansvarig för VM får även ansvaret för att bevaka ny teknik som kommer. VMevenemanget ska vara en arena för att påverka ny miljövänlig teknik. Miljöansvarig ska också vara väl informerad om ny eller förändrad lagstiftning; ex miljöbalken, livsmedelslagstiftning eller brandskydd. 10. Säkerhet 10.1 Bakgrund av säkerhetsanalys VM-tävlingarna genomförs skidskyttestadion medan invigning och prisutdelning kommer att genomföras på Stortorget. I tävlingen väntas över 40 nationer delta. Däri ingår ca 350 tävlande och ca 300 ledare. Tävlingen direktsänds i TV till ca 200 miljoner tittare som tillsammans med andra media på plats vara runt 700 personer. Vid VM 2008 uppgick besökarantalet till vilket med all sannolikhet kommer att överträffas vid ett nytt skidskytte-vm. En tänkbar siffra är besökare. Omkring 850 funktionärer kommer att bekläda olika roller under tävlingen. Något statsöverhuvud och ett antal regeringsledamöter och andra VIP och kändisar kommer med all sannolikhet att närvara. Tävlande, ledare, mediapersonal och en del publik kommer att bo i tätorten Östersund. Boendet sker dels på hotell och pensionat men även i privatägda rum. Majoriteten av resterande tillresande publik kommer att bo upp till 10 mil utanför tätorten Östersund företrädesvis i Åre men boende kommer också förläggas i hela länet och dagsbesökare från Sundsvallsområdet och Trönderlag är också att vänta. Resandet till Östersund kommer dels till Åre-Östersund flygplats och Östersunds Centralstation. Men även här finns potential och intressenter till dagscharter med både tåg och flyg. 44

45 10.2 En omvärldsbildsbeskrivning, polisens bedömning I takt med att det blir fastställt vilka som kommer att besöka VM:et stäms detta av med Jämtlandspolisen vilka följer deras åtaganden och gör riskbedömningar beroende på om det råder någon hotbild eller liknande. Utvecklingen i omvärlden kommer att följas. Exempelvis om någon deltagande nations ledare gör kontroversiella eller utmanande uttalanden eller är i pågående konflikt med en annan nation så görs en lokal riskbedömning om det får någon påverkan av VM-evenemanget. Generellt är skidskytte en fridfull idrott befriad från huliganer och stökigheter trots att tusentals personer samlas på en begränsad yta under en kort tidsperiod. Trots det är atmosfären vänlig rakt igenom. Mycket beroende av att publiken mestadels är vuxen och tonåringar vistas i vuxet sällskap. Det är polisens samlade erfarenhet av tidigare världscuptävlingar och senaste VM i Östersund Ett VM-evenemang kommer hanteras inom Jämtlandspolisen som en sk Särskild händelse vilket betyder att evenemanget får påverkan utöver den ordinarie verksamheten. Därför planerar man att förstärka upp de ordinarie resurserna med runt 150 poliser som kommenderas från andra polismyndigheter. Framför allt är det inom områdena ordning, säkerhet och trafik som man kommer begära extra resurser. Önskemålet är ett närliggande boende i Östersund för att undvika långa transporter för extrapersonalen. Boende i Åre likt VM 2008 låter polisen meddela inte är aktuellt. Förslagsvis vill man disponera ett hotell såsom Scandic Syd som polishotell. Totalt kräver 150 extrakommenderade poliser lika många rum. (Se även kapitel om boende och behovet av kommersiellt boende i centrala Östersund) För att säkerhetsarbetet ska bli så smidigt som möjligt ser polisen sig som en given del i Operations Center (OPC). Redan två-tre år innan VM-perioden så man får översikt över vad som planeras inför VM-perioden men självfallet också under själva genomförandet. I planeringsstadiet vill man veta saker som rör det praktiska såsom hur gästerna reser till Östersund och mellan evenemangsområdena, tävlingstider, tider för ceremonier, restaurangers öppettider, planer för övriga eventområden, vetskap om speciella gäster (se ovan), tider för ankomst av lagen för kontroll av vapeninförsel med mera. Skulle det vara aktuellt med att förtulla vapen i Östersund har man rutiner och vana för det och är behjälplig. Det som är speciellt med skidskyttesporten är att man tävlar med ett skjutvapen. Förvaringen av dessa har diskuterats. Polisen önskar vara med i planeringen av var nationerna ska förläggas för att komma med tips och råd hur man enklast kan följa lagen om hur vapnen ska förvaras. I dag gäller sk Uppsiktsförvaring vilket menas att man ska ha kontroll på sitt vapen. Man ser gärna att man vid en föregående världscup föranmäld kan få komma och inspektera hur det sköts i dag. Skulle avsteg eller förändringar i vapenlagen ske tar det 3-4 år innan en sådan förändring vinner laga kraft. Då även skidförbundet söker VM i alpint i Åre kan detta mästerskap komma att ske samma 45

46 år och under samma tidsperiod som ett VM i skidskytte. Två sådana Megaevenemang under i stort sett samma tidsperiod gör att man får svårt med resurser men man menar att man kommer klara av det om det blir ett faktum Sjukvårdsberedskap & räddningstjänst Sjukvårdsberedskap För att trygga beredskapen av akutsjukvård under ett VM säger sig akutområdet vilja vara med i planeringsarbetet minst två år innan genomförandet. Akutområdet ser sig också vara en naturlig medlem i OPC (se bilaga 2). Omfattningen av vad akutområdets verksamhet ska omfatta i kostnader, tillgängliga resurser och ansvar ska dokumenteras och överenskommas mellan arrangören och landstinget i ett avtal. Grundresursen för skidskytte-vm är en extra ambulans med två personal som stationeras vid tävlingsarenan under 14 dagar. Transporttid från skidstadion till akutmottagningen även under rusningstrafik bedöms till tre minuter. Då VM med stor sannolikhet arrangeras under sportlovsveckorna (6-10) är sjukvårdsresurserna i regionen redan hårt belastade och många ambulanser redan utstationerade på de stora alpina skidorterna. För att svara upp med resurser kan man samverka med närliggande landsting och låna in ambulanser. Som beskrivits tidigare i förstudien kan alltså ett alpint-vm i Åre komma att arrangeras samma år som skidskytte-vm och detta under sportlovs och den stora turistsäsongen. Akutområdet menar att man inte kommer att kunna svara upp med akutsjukvård om dessa två MEGA-events arrangeras samtidigt. Akutområdet ser att mästerskapen kan arrangeras samma vinter men måste vara skilda åt i tid med runt två veckor. Publiken under ett skidskytte-vm förväntas vara mestadels vuxen och några större skadegörelser, slagsmål som orsakar personskador etc förväntas inte. Mest kommer det handla om väderrelaterade skador såsom halkolyckor att göra. Gäller både stadion och centrala delarna av staden. För att minska trycket av besökare som söker vård på akuten bör en närliggande och centralt belägen hälsocentral, förslagsvis Z-gränd, hålla extra öppet dit man hänvisar gäster och besökare i första hand. Även ett samarbete med ett privat Apotek bör undersökas för att erbjuda service på skidskyttestadion i form av försäljning av receptfria läkemedel samt övrigt utbud. En ytterligare åtgärd för att minska trycket på akutsjukvården är att i förväg informera gäster och tävlingens närmaste intressenter om sjukvårdsberedskapen och var man hittar hjälp. Informationsskrifter bör göras på svenska, engelska, tyska men även ryska då tendensen är den att de ryska besökarna ökar i antal. Även evenemangets funktionärer bör få grundläggande utbildning och information om sjukvårdsberedskapen. God information ger trygghet. 46

47 Akutsjukvårdens skräckscenario under ett VM är om en stor sektion med många människor snabbt måste utrymmas och panik uppstår. Detta kan gälla läktare eller stora publika ytor samt restaurangområden Räddningstjänstens roll Enligt Räddningsförbundet i Jämtland ser räddningstjänsten inga hinder för ett framgångsrikt genomförande av ett framtida VM i skidskytte. För att förebygga uppkomsten av eventuella olyckor så har man en starkt vilja och önskemål om att få vara med från början vid projektering och planering av utformningen av evenemangsområdena. Detta gäller både vid skidskyttestadion samt de utrymmen som kommer att nyttjas i centrala delarna i Östersund. På så vis menar man att det kommer underlätta för arrangören att finna säkra och för besökaren trevligare lösningar. Dessutom finns det en hel del pengar för arrangören att spara genom att bygga rätt från början så man slipper dyra efterhandskonstruktioner i form av exempelvis extra utrymningsvägar, brandtrappor, installation av brandlarm, rätt val av tältvärmare, sektioneringar etc. För att få uthållighet och klara eventuella insatser är bedömningen att man måste ha två extra man i jourberedskapen. Kostnaden för dessa två extra personerna kan komma att tillfalla VM-arrangören Räddningstjänstens kommentar på aktivas boende Räddningstjänsten är starkt kritiska till boendet som tilldelades några nationerna som deltog vid VM 2008 i Östersund. Dessa erbjöds boende i kontorslokaler på nuvarande Stadsdel Norr. Här saknades brandlarm, sektionerade brandväggar samt utrymningsvägar. Räddningstjänsten kommer inte godta liknande tillfälliga boendelösningar. Arrangören rekommenderas att söka lösningar med studentlägenheter etc. (läs också kapitel 4.1 Hotell/Boenden) Det boende som erbjuds via arrangörens eller av arrangörens officiella boendeförmedlares (läs turistbyrån i Östersund) hemsidor ska vara godkända boenden. Mer om säkerheten såsom skyddsvärda områden, tänkbara händelser och skalor av hot står att läsa i Bilaga 7. 47

48 11. Utkast till Budget för VM 2017 Budgeten avser själva tävlingen för arrangören. Viktigt att påpeka är att detta är en första ekonomisk kalkyl varför en djupare ekonomisk analys bör genomföras snarast som Östersund tilldelats ett VM. Ansvarsområde: OC-ledning SSSF, ex moms Anmärkning Förplägnad Gäster Inbjudan till kongress för vissa röstande NF Offciell VM-gala middag Biathlon Evening Stadion Publiktält VIP-tält Funktionärs och Expotält Staket Läktare provisorisk Entrékurer 0 Ritningar och skisser över stadion Kabelbroar Toaletter + städning av toa Jourkostnader Traktor Gångbroar Byggnationer stadion Skyltar Elkostnader Arena dressing Tävling Förplägnad Team Start & Mål Spår Skjutbana Vallabodar 7000 Dopningskontroll Give Aways lagen Träningsläger för delt lag innan VM

49 Marknad Förplägnad VIP Grilltält serveringsområden Huvudsponsors exponeringstält & områden Annonsering Reklamspottar Radio & TV Tryckt material Internationell marknadsföring VM-app för Android och Iphone VM-tidning dagligt utkommande Official Magazine Reklamskatt Aktiviteter ink VM-turné Sponsorkostnader VM-minge Officiell marknadsföring VM-prylar, souvenirer Lilla-VM 4000 Public Village Sponsorvillage Biljetter VM-biljetter Officiella installationer Försäljningsprovisioner Provisionskostnader VIP Kostnaden vidarefaktureras sponsorerna % för sociala och nya medier mm Tills med Visit Sweden Elektroniska ersätter papper Elektroniska ersätter papper Administration Förbruknings och kontorsmaterial Trycksaker Telefon 0 Barter med telekomsponsor möjligt Data, IT Postbefordran Miljö Food & Beverege Köksdel Barer servering Funktionärer Förplägnad Funktionärer Funktionärskläder Skolprojektet

50 Funktionärsutbildning & möten Kostnader ers funktionärer, egna utlägg Säkerhet Sjukvårdskostnader Bevakning Media & Info Förplägnad Media Presskonferenser Kommentatorshytter Inredning mediacenter IBC (International Broadcast Centre) TV-compound Serveringstält TV-compound Kommentatorsbrygga läktare Plattform TV-studio Pressmiddag Övrig media Ceremonier (invigning mm) % till invigningen Arenaproduktion innehåll Lokalkostnader Lokalhyra Elkostnader provisoriska/ tillfälliga dragningar Städning och renhållning Tömning och tippavgifter (papper, kompost etc) Barter möjlig Ombyggnationer för anpassning Utsikten 0 Rivs? Uppvärmning byggnationer (tillfälliga tält, Commentart pos mm) Hyra anläggningstillgångar Leasing maskiner & inventarier Teknik, inkl arenaproduktion storbildssk. Telecom Datorer TV-apparater, inkl storbildsskärmar Hyra inventarier/verktyg Tele & Data Personallkostnader löner Löner inkl lagstadgade skatter arbavg mm Personalrepresentation Övriga personalkostnader

51 Transport & Frakt Transporter Barter möjlig alt egen buss via sponsor Förberedelser service Frakter transporter försäkringar Resekostnader Resekostnader Biljetter Utrikes Hyrbilskostnader 0 Bilsponsor Kost & Logi för de 25 bästa Kost & Logi Kostnader TD, IR & IBU Övergripande kostnader Varulagerförändring Förändring pågående arbeten Dataprogram Övriga externa tjänster Företagsförsäkringar Reviosionsarvoden Förvaltningskostnader Konferenskostnader 0 Sponsor vill vara avsändare i dess lokaler? Redovisningstjänster Bankkostnader 2000 Parkering 0 Barter möjlig Klubbarna arvode % av överskott på vinst? Föreningsavgift 3250 Div övriga kostnader Övriga externa tjänster Representation Social Program VM-festen Östersund centrum* Om ej helt arrangerad Ösd kommun Representation avdragsgill Representation EJ avdragsgill Summa * När det gäller kostnader för VM-festen på stan har endast en uppskattning gjorts baserad på om tävlingsarrangören själv står som arrangör. Basen av budgeten består i ett bidrag för Vinterfestivalen/VM-festen samt sponsorintäkter som skulle kunna uppbringas då VM-festen kan anses vara en annan rättighet än själva VM-tävlingarna. 51

52 12. Utkast till Finansiering och risktagande VM Finansieringsscenario för skidskytte-vm Finansieringen avser arrangörens möjliga intäkter baserad på intäkterna från VM 2008, dess efterföljande världscup samt sponsoranalyser baserade på den mediala framgång som skidskytte fått nationellt i Sverige sedan VM Viktigt att påpeka är att detta är en första ekonomisk kalkyl varför en djupare analys bör genomföras snarast om Östersund tilldelats ett VM. Ansvarsområde: SSSF, ex moms Anmärkning Näringsliv/Privata Uthyrning boende Sponsorer regionala Sponsorer Nationella Sponsorer Vinterfestivalens vänner Entréer spårområde Entréer läktare VIP Mat och publikserveringar Souvenirer Tele & Data försäljning (surf, SIM-kort ) Uthyrning mtrl, möbler för mässområdet El Marknadsplats inomhus utställare TV & Media (25% av rate card) Arrangörsbidrag Vinterfestivalen 0 Ingen sådan vht st nationella borde vara fullt möjlig Exkluderade eller endast väljer VF Ösd kommun Offentliga stöd, bidrag Infront IBU Bidrag SISU Bidrag RF Ösd kommun arrangörsbidrag Ösd kommun Arrangörsavtal Summa

53 12.2 Östersunds kommuns deltagande Internationella evenemang handlar idag om tillväxt, växande turism och fler arbetstillfällen. Stora arrangemang kan handla om behov av förändrad infrastruktur, om möjligheter till långsiktiga satsningar på anläggningar för användning i andra sammanhang och en injektion i gemensam framtidstro och optimism. Östersunds kommun har en lång tradition att söka stora internationella idrottsevenemang som t ex Olympiska spel. Det har varit och är ett kommunalt intresse vara med och söka arrangörsskap för den här typen av evenemang. Östersunds kommun har också sedan tidigare haft uppfattningen att staten borde ta ett större ansvar för de riktigt stora arrangemangen. När det gäller OS är det ju idag respektive lands Olympiska kommitté som står för själva ansökan men med utgångspunkt för sista fem-tio åren kan inte detta ske utan ett mycket nära samarbete mellan respektive lands regering, det nationella näringslivet och den nationella idrottsrörelsen. Detta är också en utgångspunkt för kommunen idag att gärna delta i en dialog med idrottsrörelsen och näringslivet samt staten. I denna dialog kan kommunen vara en aktiv part och är det gärna men förutsätter ett större ansvarstagande från stat och näringsliv. Den statliga utredningen Tillväxt genom turistnäringen föreslog redan 2007 sådana statliga stimulandsmedel för marknadsföringsåtgärder, kampanjer, utrednings/beredningsarbete, etc. Några beslut har emellertid utredningens förslag inte medfört. I Östersunds kommuns Tillväxtprogram, som antogs av fullmäktige den 18 juni 2009, anges också att kommunen skall aktivt arbeta för att fler stora evenemang arrangeras i kommunen. Utgångspunkten är att de stora arrangemangen medför ett ökat besöksantal till kommunen, högre intäkter för hotell, handel och övrig besöksnäring. Ett flertal såväl internationella som nationella rapporter pekar på vilken betydelse arrangemangen har ur besöks- och marknadsföringssynpunkt. Konkurrensen om stora internationella arrangemang är därför numera intensiv. Östersund har i det här avseendet varit tämligen framgångsrik; tillsammans med idrottsrörelsen har det genomförts ett tidigare VM med stor framgång, det har genomförts skidskyttevärldscuper årligen fram till 2013, man diskuterar med Svenska Skidförbundet om större internationella längdtävlingar, har av Riksidrottsförbundet fått uppdraget att arrangera nästa års SM-vecka, Juniorcurlingvärldsmästerskap har förlagts till Östersund, osv. Det är ju emellertid inte utan kostnader att arrangera större internationella tävlingar. Den kostnaden faller oftast på kommunen medan intäkterna tillfaller handel, hotell och övrig besöksnäring. Detta medför ökat antal arbetstillfällen, högre skatteintäkter, mm som får positiv effekt för kommunen. För kommunen handlar det därför om att bestämma sig för om man vill finnas med i konkurrensen kring arrangemangsorter eller avstå. Den ökade konkurrensen innebär ett mycket tydligt ökat kravställande från de internationella idrottsförbunden när det gäller 53

54 arenautveckling och kapacitet och andra faciliteter. Vill kommunen vara med i konkurrensen innebär det ständiga förbättringar, men inte självklart i nivå med förbundens önskemål av stadion, kringverksamhet och service. I Tillväxtprogrammet har kommunen slagit fast målsättningen att sträva efter att få arrangera stora arrangemang. I detta ligger naturligtvis inget fribrev för att kostnaderna för sådana arrangemang kan få bli hur höga som helst SSSF risktagande och deltagande När direktiven för denna förstudie gavs ut underströk SSSF att den grundläggande frågan för SSSF är att identifiera de konsekvenser för skidskytteförbundets ekonomi som uppstår till följd av ett nytt VM-åtagande och dess föregående kampanjarbete. Svenska skidskytteförbundet har som sin främsta uppgift att främja, bredda och popularisera skidskyttesporten i hela Sverige och att skapa förutsättningar för eliten att nå internationell toppklass. Verksamheten är förutom den övergripande verksamheten uppdelat i tre områden, Föreningsverksamhet, Idrott och Tävlingsarrangemang. I förbundets stadgar är det främst de bägge förstnämnda som är förbundets målsättning vilket också visar sig i förbundets kostnader där över hälften går till Idrott. I dag finns ca 500 aktiva skidskyttar i hela landet men vision är att ha dubbelt så många aktiva år Ett VM i skidskytte är ett av Sveriges största vintersportevenemang och i Sverige är det endast SSSF som kan söka värdskapet av arrangemanget. SSSF är i sin egenskap av VMarrangör med det också den enda juridiskt ekonomiskt ansvariga parten. När det gäller ett framtida VM bedöms omsättningen vara ca 10 gånger större än en världscup och de s.k. säkra intäkterna ca hälften av de totala kostnaderna. Den senaste världscupen 2010 i Östersund fick inte det ekonomiska utfall som önskades. Delar i orsaken är bakterien som förorenade dricksvattnet i kranarna i kombination med den långa perioden med extrem kyla plus att en tävlingsdag flyttats från helg till vardag. Den ekonomiska ersättningen för en vardagstävling är mindre än en helgtävling. Den tidigare tävlingsfria fredagen blev nu till ytterligare en produktionsdag vilken medförde större kostnader. SSSFs egna kapital är mycket begränsat och med det kan förbundet endast budgetera med säkra intäkter för hela verksamheten. I dagsläget är en världscup på gränsen vad SSSF orkar med, förutsatt att inget speciellt inträffar. SSSF ser att en finansierings- och vinst/riskdelningsmodell måste utformas mellan intressenterna och eventuell extern part i form av ett LoI (Letter of Intent skriftlig överenskommelse) innan formell ansökan sker. SSSF kommer inte att riskera sin framtida verksamhet genom att ta hela risken för ett VMarrangemang, vilket ej heller stadgarna tillåter. 54

55 Ett VM i skidskytte är också ett evenemang som kostar mycket tid och resurser att planera, förbereda och genomföra. Det visar inte minst erfarenheterna från VM Vid en framgångsrik kampanj bör VM-förberedelserna starta direkt och en projektledare/vmgeneral utöver förbundets ordinarie personalstyrka anställas så att inte förbundets ordinarie pågående verksamhet avstannar Näringslivets risktagande och investeringar I april 2011 skickades en enkät ut till 1672 företag i Östersunds kommun med frågor som handlade om ett eventuellt framtida VM och vägen dit genom kampanjarbete och fortsatta världscuptävlingar. 160 företag besvarade enkäten, vilket för sammanhanget bör uppfattas som ett bra resultat. Enkäten visar att företag i Östersunds kommun är mycket positiva till fler stora evenemang som ett skidskytte-vm. Hela 87% av de tillfrågade företagen uppmuntrar en ansökan av nytt VM i skidskytte i Östersund vilket helt i linje med vad som uppmätts i tidigare undersökningar. Webbenkäten visar vidare att omkring en fjärdedel av de tillfrågade företagen är beredda att lägga pengar på både evenemang och VM-kampanj. Motiven anges främst vara att man vill bidra till att sätta Östersund på kartan och stärka regionen. Anmärkningsvärt är att även flera av de riktigt små företagen vill vara med och samarbeta kring skidskytteevenemang i Östersund. Läs mer i Bilaga 8 Näringslivets risktagande och investeringar. Inställningen att vara med är från det regionala näringslivet alltså positiv. Dock är det skillnad på att vara positiv och ge en klapp på axeln till att verkligen vara betalningsvillig. Att vara med och betala för ett VM bedöms vara större från näringslivets sida än att vara med och bidra till en kampanj. När det gäller nationella sponsorer är endast VM (delvis världscupen) intressant att vara en del av. Från nationella sponsorer bedöms ett kampanjarbete som en regional angelägenhet och inte som kommersiellt intressant Statliga garantier/stöd I dagsläget säger sig staten inte kunna ge några ekonomiska statliga garantier. Det pengar som från staten i evenemangsfrågor gått till idrotten finns inom Centrum för Evenemangsutveckling på Riksidrottsförbundet. Härifrån har förstudien sökt kampanjbidrag. 55

56 13. VM-kampanj(erna) 13.1 Vägen till fyra nya World Cup i Östersund Tekniska kommitténs utvärdering av världscupen 2010 IBU Technical Committé (TC) hade ett möte den 4-8 maj 2011 där den just avslutade säsongen utvärderades och Östersund fick bra betyg för tävlingarna men dricksvattenproblematiken drog med alla sannolikhet ned totalomdömet från den sportsliga sidan. Åt den extrema kylan lades det på arrangören självklart ingen skuld. Övriga punkter för Östersund att åtgärda var sammanfattat: >En åldrande funktionärsstab på framför allt spår och skjutvall. Här finns risk att personalen inte mäktar med sina uppgifter när åtgärder måste vidtas snabbt. Numreringen av skjutvallen var klar för sent. Kurvinen som underhåller tavlorna bör komma tidigare så skjutvallen blir klar i tid. >Belysning utanför stadion är för dålig. Skillnaden mellan stadion och spår för stor. >Vallabodarnas elförsörjning undermålig. Vid den extrema kylan föll elen bort och återställning av säkringar kunde endast kan ske i ena halvan av byggnaden. Dvs intrång måste göras i annan nations vallabod. Likaså frös vatten och avlopp i vallabodarna. >Antidopinglokalen i Miloverkstaden/Vericate blev stundtals rökig av avgaser från fordon på andra sidan väggarna. >Arrangören behöver påverka flygoperatörerna att ordna större plan (flygkapacitet) på avresekvällen (söndag) när trupperna skall iväg till mellaneuropa. >Lokalen för lagledarmötet bör inte vara samma som mediacentret. >Stadionbyggnationerna för små (sekretariatet) då för många verksamheter trängs ihop i samma byggnad. >Noterat att det kom mindre åskådare men dricksvattenproblem och kylan var förståeliga orsaker Tid för ansökan om nästa världscupperiod Ansökan om att få vara värd för en världscup skall vara IBUs huvudkontor tillhanda senast två år innan nästkommande fyraårsperiod. För perioden gäller att ansökan skall göras senast 1 september TC tittar sedan på förslagen/ansökningarna som kommit in och lägger sedan fram ett förslag till styrelsen (EB) vilka sedan beslutar på sitt direkt påföljande möte vilket sker 30 september Oftast går TC:s förslag igenom, men ibland går EB in och ändrar pga "Idrottspolitiska" skäl. 56

57 13.2 Kongressen och röstningsförfarandet om VM IBUs högsta beslutande organ är kongressen bestående av de 69 Nationsförbunden. Det är kongressen som beslutar om vilka medlemmar som ska sitta i IBUs Executive Board, motsvarande regering, samt röstar om vem som ska vara president etc. Det är också de 69 Nationsförbunden som vid en röstningsprocess beslutar om vilken VMkandidat som ska få värdskapet för arrangemanget. Enkel majoritet räcker. Varje nationsförbund innehar en röst. Totalt antal röster som teoretiskt kan avläggas är således 69 stycken. Det är med andra ord helt avgörande att få så många nationsförbunds röstande representanters förtroende som möjligt. Kongressen äger rum vartannat år Tidplan Om Sverige/Östersund ska ansöka om VM 2017 gäller följande. Beslut om vilken destination som ska få värdskapet för VM 2017 tas vid IBU- kongressen 31 augusti 2 september Vid samma kongress beslutas också om vem som ska få arrangera VM Ansökningshandlingar om att Sverige är kandidat skall vara IBU tillhanda senast 90 dagar innan kongressen dvs före 1 juni För att få rimlig möjlighet att träffa och påverka samt övertyga de röstande nationsförbunden att Sverige ska ha VM 2017 bör ett JA-beslut om Östersunds kandidatur tas senast den 1 november Kandidaturens planerande påbörjas omedelbart efter JA-beslut och kandidaturen presenteras för omvärlden första gången vid den egna världscupen i Östersund i 30 november 4 december Aktiviteter i kandidaturen Skulle en kandidatur inledas finns i dag en översikt över de röstande nationsförbunden innehållande vem som röstar samt vem som från svensk sida får uppdraget att samtala med denne. Den sammanställningen finns hos Svenska skidskytteförbundet men bifogas inte förstudien. Kandidaturens planerande påbörjas omedelbart efter JA-beslut den 1 november. Här ska kampanjens värdeord och koncept och fördelar mm fastställas. En utbildning om kandidaturen The Östersund Way ska tas fram i samband med 57

58 planeringen. Samtliga som utses till Östersunds ambassadörer för VM-kampanjen ska gå utbildningen så att Östersund kommunicerar exat samma värdeord och koncept vid alla samtal och presentationer. Röstande NF delegater ska sedan kontaktas förslagsvis på strategiska platser såsom världscup alt IBU Cup samt mästerskap såsom VM under säsongen 2011/12. Till dessa platser skickas en delegat/er från Östersund. Dessa har till uppgift att bearbeta IBUs nationsförbunds representanter. Bearbetning kan också ske genom svenska landslagets representanter. De nationsförbund som inte är på världscuptävlingar uppsöks på annat sätt. Kan exempelvis ske genom att kampanjen bjuder hit de röstande delegaterna alternativt gör besök hos dem. 58

59 13.4 VM-kampanjens preliminära reseplan Sv repr antal pers: Plats (platserna gäller säsong 11/12) Tid 2011_ _ _14 Forum Nordicum, Sportjournalistkonf oktober WC1 Östersund nov/dec WC2 Hochfilzen, AUT dec WC3 Annecy-Le Grand Bornand (FRA) dec Shalke 04, Gelsenkirschen (GER) dec/jan WC4 Oberhof (GER) jan WC5 Nove Mesto (CZE) jan WC6 Antholz-Anterselva (ITA) jan EM Brezno-Osrblie (SVK) jan/feb WC7 Kontiolahti (FIN) feb WC8 Holmenkollen (NOR) feb Junior VM Kontiolahti (FIN) feb VM 2012 Ruhpolding (GER) feb mar VM 2013 Nove Mesto (TZE) feb mar WC9 Khanty Mansiysk (RUS) mars EBU Kalenderkonferens mars/apr Organizers Meeting juni VM i rullskidskytte (Sommar-VM) 0 IBU-kongress början september Antal resor

60 13.5 Budget för en VM-kampanj över tre år och två försök VM år /21 Budgetår dec 2011_ Kampanjsäsong 2011_ _ _ _16 Projektledning Projektledare 16 mån Administratör/Controller Ambassadörer Budget Budget Budget Budget SSSF, ink moms SSSF SSSF SSSF Kampanbaskostnader IBU Kampanjavgift Träningsläger för NF inför VM Resestöd för röstande mindre NF Aktiveringsresor Resor (utslaget ) Boende (utslaget ) Biljetter till VM, WC (utslaget ) Hyrbil Kampanjmaterial Flyers, broschyrer Kampanjfilm Monter, rullups etc Give Aways Kläder Representation, mat Förbrukningsmateriel Aktiviteter/Representation Representationsmingel Kongressen Genomförande kongress, frakt etc Kampanjwebb/sociala medier Pressträffar/Infoträffar/företagsträffar

61 Oförutsägbara kostnader Summa Total kostnad för tre år inklusive träningsläger och kampanjavgift är bedömd till SEK. Avvikelser i främst personalstyrkan kan komma uppstå. Budgeten måste bevakas och med tiden anpassas till hur den fortlöpande finansieringen och införsäljningen av privata medel går. Som en jämförelse från förra VM 2008 hade den första budgeten en omsättning på ca 17 miljoner SEK men kom att landa i en total omsättning på omkring 40 miljoner SEK. Totalt utarbetades tre uppdaterade versioner av budgeten Finansiering för VM-kampanjer/na VM år Budgetår Kampanjsäsong Näringsliv/Privata VM-klubben Destination Östersund JämtlandHärjedalen Turism Handelskammaren Svenskt Näringsliv Sparbanksstiftelsen Jämtlands län Företagarna Nationella sponsorer till förbundet Sv Skidskytteförbundet Riksidrottsförbundet /21 dec 2011_ _ _ _ _16 Budget Budget Budget Budget SSSF SSSF SSSF SSSF Offentliga Östersunds kommun Regionförbundet Jämtland Landstinget Länsstyrelsen Summa

62 Total uppskattad finansiering SEK. OBS den privata delen är den mest osäkra faktorn då det handlar om att sälja in VMkampanj sponsorpaket. De säkra finansiella delarna kommer vara de offentliga stödet på vilket kampanjen kommer utgå från och sedan bygga sig finansiellt starkare. 62

63 14. Förstudiens utformning Enligt de direktiv som gavs från styrgruppen om vad förstudien skulle innehålla gjordes en bred inåkning i ämnet. Att lägga alltför stor kraft på statistik eller analyser om ekonomiska utfall av ett VM som i händelse av ett positivt besked kommer utspela sig om tidigast sex år har inte prioriterats. Istället har projektledningsgruppen valt att basera fakta på baserat på tidigare men ändå relativt nya studier kring evenemangseffekter i regionen Jämtland Härjedalen. Stor kraft har också lagts på intervjuer med en rad funktionsföreträdare ur både näringsliv och offentlig förvaltning. (se bilaga 1) Intervjuer har också gjorts med företrädare från arrangörsorganisation från VM 2008 för att därifrån inhämta erfarenheter. Då svar angående näringslivets engagemang för både kampanj och VM tidigt inringades som strategiskt viktigt för valde projektledningsgruppen att låta forskare vid ETOUR göra en webbaserad näringslivsenket för att känna av var näringslivet står i frågan. Enketen har på vis breddat svaren från intervjuerna med näringslivets representanter. Under projekttiden har projektmöten hållits och avrapporteringar med styrgruppen skett för att stämma att förstudien får rätt innehåll som grund för beslutsunderlag för SSSF och Östersunds kommun. Projektets har också samtalat med referenspersoner som projektledningsgruppen har velat knyta an till förstudien och samarbeta med under arbetets gång. Dessa personers roll har varit att tillföra kompetens till projektet, lämna synpunkter, vara bollplank och hitta möjligheter till samarbete. Avgränsning Förstudiens ekonomiska analys kring ett skidskytte-vm med des inledande kampanjer är en uppskattning över hur en budget och hur en finansiering kan se ut för ett VM De ökade utgifterna antagna med tanke på att prisutvecklingen men också de ökade krav som kommer ställas på nästa skidskytte-vm i Sverige då allas förväntningar ska överträffas ännu en gång. De ökade intäkterna med bakgrund av att skidskytte torde vara än mer attraktivt inför 2017 än vad det var inför Förstudien utgår i de ekonomiska analyserna från att mervärdesskatt hanteras på vanligt sätt och att inga undantag görs för VM-organisationen m.m. I dag pågår en diskussion huruvida även föreningar och idrottsförbund i sin verksamhet skall bli momspliktiga men eftersom det i dag råder viss oklarhet rörande mervärdesskattens hantering anser förstudien att detta är en fråga som i det fall den blir aktuell får lösas då. Den ekonomiska analysen baseras till största delen på redan befintligt material och data. Förstudiens visioner om boendelösningar, skidstadions utveckling dokumenterade i tillhörande bilagor är signerade Svenska skidskytteförbundet. 63

64 Bilaga 1 - Förstudiens referenser & referensmaterial För att få en så bred bild som möjligt om vad regionen önskar, efterlyser och ibland kräver för en VM-kampanj har intervjuer gjorts med en rad funktionsföreträdare ur både näringsliv och offentlig förvaltning. Djupare intervjuer och samtal har förts med nedanstående personer. Niclas von Essen, brandingenjör, Räddningstjförbundet Jämtland Inga-Lill Persson, områdeschef akutområdet Jämtlands läns landsting Britt-Marie Stolt, Chef Ambulansen, Jämtlands läns landsting Folke Westman, säkerhetssamordnade Polisen i Jämtlands län Lennart Mörtsell, utredare område Frösö Park Roger Hedlund & Michael Altin, Camp Södergren Jerry Kokesh, Editor IBU Magazine & Biathlonworld.co Björn Rentzhog, VD & koncernchef Persson Invest Tomas Karlsson, VD, Wist Last & Buss Jerry Moe, VD Office AB Östersund Håkan Thorén, VD Thoréns Daniel Kindberg, VD Fältjägaren Fastigheter Pia Sandvik-Wiklund, VD Länsförsäkringar Jämtland Liselotte Johansson, handläggare skidstadions utveckling Malin Cederth Wahlstrom, projektledare för Östersunds kommun invånare Kaj Lundin, informationsansvarig Jämtkraft Kristina Andersson, informatör Jämtkraft Åke Hjelm, ordförande Jämtland/Härjedalen Skidskytteförbund Niklas Carlsson, VD World Cup ÅRE samt alpin chef Svenska skidförbundet Sven Ringwall, vice ordf Östersundsbostäder Anders Nilsson, Länskulturen, Estrad Norr Jimmy Eriksson, Länskulturen Erik Hanssen, informationschef Oslo kommune Johan Palm, Kultur och fritidsnämnden Östersunds kommun Sten Strömgren, Engcon AB Lars Rönnestrand, Engcom Sweden AB Claes Ahlström, informationschef Länsstyrelsen Jämtlands län Gun Kjellerstrand, informationschef Jämtlands läns landsting Nina Fållbäck-Svensson, bitr landstingsdirektör Jämtlands läns landsting Frank Ström, marknadsansvarig Svenska Hanbollsförbundet 64

65 Referensmaterial: Förstudie - Utvecklingsplan för Östersunds skidstadion (ÖK, Bengt Gryckdal, Liselotte Johansson) Förstudie Frösö Park fd F4 (Vasallen, Peak I, förf Lennart Mörtsell) Regional Evenemangsstrategi Jämtland Härjedalen (JHT) Tillväxtprogram Östersunds kommun (beslutad KF , 95) SLUTRAPPORT Skidskytte-VM 2008 effekter av, Vinterfestivalen och Biathlon 2008 (ETOUR) Samhällsekonomiska effekter av ett vinter-os Östersund Åre 2014 (Statskontoret) VISION, MÅL, STRATEGI, Jämtland-Härjedalen för Besöksnäringen (JHT) Fakta om turismen 2010, (JHT) Nationell strategi för Svensk besöksnäring (Svensk Turism) Huvudrapport Handbolls-VM 2011 (Turismens Utrednings Institut) 65

66 Bilaga 2 Organisation för Organisationskommittén med OPC 66

67 Bilaga 3 Skidskytteförbundets framtidsvision för Östersund skidstadion till en fortsatt arena i världsklass För att fortsätta kunna kalla stadion som världens bästa måste den också leva upp till det. Därför måste visionen och målet vara att inom stadionområdet och Stadsdel Norrområdet utveckla: Europas bästa och mest attraktiva aktivitets och idrottsområde med vinterprofil. Dock inte osagt att inte sporter med sommarförankring kan verka i de utrymmen som skapas för vinteraktiviteterna. En ide är att utveckla det starka varumärket i Arctura och bygga vidare på det: Arctura Scandinavian Arena För att kunna påvisa för de 69 röstande Nationsförbunden och för att IBU Executive Board som beslutar om fortsatta världscuptävlingar är viktigt att visa att Östersund har för avsikt att satsa på fortsatt utveckling av arrangemangsarenan som anläggning. Valet av strategi har stor betydelse för Östersunds och regionens utveckling som framtida besöksmål och marknadsföring av Östersund som vinterstad. För att uppnå visionens mål bör de satsningar som genomförs ske i samverkan mellan idrotten, näringslivet och kommunen. Formerna för framtida ägande och drift av de anläggningar som föreslås i visionen är en fråga som bör utredas. Det första steget kan vara att låta införsäljning och aktivering outsoursas och sker av en privat aktör från näringslivet. Arctura Scandinavian Arena så kan det se ut, året runt! Förslaget är att Östersunds kommun tar initiativ att tillsammans med näringslivet och idrotten söka lösningar för att permanenta nödvändiga faciliteter genom att uppföra ett idrottens hus där hyresgäster för året runt verksamhet har stadion som sin arbetsplats. I detta koncept är det nödvändigt att fler kommersiella aktörer kompletterar attraktionen för stadions besökare. En första och naturlig hyresgäst på stadion är att befintligt Idrottens Hus med länsidrotten flyttar till stadion. De flesta arrangemang som har skidstadion, Jämtkraft Arena och nya ishallen som arrangemangsplats är i dag av idrottskaraktär. Om idrottskanslierna dessutom får sitta och verka i miljön 67

68 där deras verklighet äger rum kan man vara säker på att fler idéer om aktiviteter skapas. Dess leder i sin tur till förutsättningar för aktörer att arrangera större tävlingar och events. Svenska skidskytteförbundet skall i så fall också flytta sitt högkvarter och kansli till stadion för att tillsammans med näringsliv och kommun skapa Svenska National arenan för skidskytte. Ett idrottens hus bör förutom administrativa kontorsutrymmen innehålla verksamheter som i grund och botten verkar för en året runtverksamhet. Exempelvis lokaler för mindre sporter som kampsport, gymnastik, akrobatik, skytte, styrketräningslokaler, handikappidrott, dans, friidrott vinterträning och prova-på-möjligheter kan inhysas i samma hus. Vintersportcentrum/MIUN skall också ha sin självklara plats i den här infrastrukturen för sin forsknings, test och träningsutveckling. Dock är det viktigt att de lokaliteter som inte är för kommersiell verksamhet är flexibla och flyttbara inför stora evenemang. Dessa ska också ha en flexibel planlösning som ger möjlighet till förändringar vid större tävlingar, mässor, utställningar etc. Kostnaden för att hyra/låna dessa lokaler för att göra sitt evenemang på stadion kommer klart underlätta för en arrangör att välja stadion som Det föreslagna idrottens hus bör innehålla ett storkök med restaurangdel med kapacitet att klara ett stort arrangemang. Restaurangen ska även kunna betjäna besökare på t ex en fotbollsmatch eller konsert på Jämtkraft Arena, eller i någon annan arena i området. Köksdelen annars i den vardagliga året-runtverksamheten som sporthotellets restaurang. (se kapitlet om boende) Huset kan också anpassas för mäss-, musik- och kulturarrangemang. Det är viktigt att det också finns utrymmen för sjukvård, säkerhet och övervakning, miljöstationer och utrymmen för tekniska installationer. Idrottens hus ska också inrymma lokaler för administration och klubblokaler för föreningar. Vid stora arrangemang utryms huset för att ge tillgång för arrangören att omdisponera utrymmen till media, publikservering, funktionärsutrymmen, serviceutrymmen för atleter och serviceföretag. Logistikcenter Ett väl fungerande logistikcenter är ett måste för ett VM i skidskytte och för den delen också de kommande World Cup-eventen på skidskyttestadion. För ett VM ska även ett IBC- (International Broadcast Centre) också finnas inom avstånd till mediacentret. Se nedan. I dag löses uppgifterna med skiftande resultat genom provisoriska lösningar från år till år. Resultatet är negativ feedback från deltagande nationer vilket framgår i IBUs årliga utvärderingar av WC-eventen. Det i dag existerande byggnationerna på stadion, nya sekretariatet och gamla sekretariatet är för en world cup för små. I det nya sekretariatet ryms för en världscup i dag endast 68

69 verksamheterna för tävlingssekretariatet, uppehållsrum för nationernas ledare och aktiva, IBU-tävlingsadministration, timing, arenaproduktion och åkarrestaurangen Biathlon Family Club (Y-kategori). Övriga funktioner som måste inrymmas på stadion för ett skidskytte-vm samt för fortsatta världscuptävlingar är (vilka i dag förläggs utanför arenan är): - Mediacenter om minst 500 Kvm - Antidopinglokaler om 4 rum á minst 13 kvm, - sub-office för ackreditering 10 kvm, - kontorsutrymmen för IBU-personal samt VM-kansliets personal, funktionärer och funktioner. - restauranger/catering för tävlingens drift, tävlande, media etc. Total yta för skidskyttets arrangemangsbehov mellan Kvm. Perifera administrativa verksamheter som kan lokaliseras utanför tävlingsarenan i exempelvis nya ishallen invid Jämtkraft Arena är: - Ackrediteringskontor - OC-taxi tävlingsorganisationens transportverksamhet med tillhörande transportfordon. - Briefingroom för genomgångar med sponsorgrupper, studiebesök etc - Team Captains Meeting En större lokal/briefing room för lagledarmöte om minst 130 personer i skolsittning. Verksamheterna kan förutom Ackrediteringskontoret självfallet också lokaliseras på arenan vilket är ett förstahandsalternativ. I sådant fall är det totala behovet av inomhusyta runt 3000 Kvm. International Broadcast Centre (IBC) IBC är en inomhusanläggning, stort kontorslandskap med avskiljande väggar som vid ett VM ska tillhandahållas av arrangören (LOC). Här har TV-bolagen sina kontor och planeringsutrymmen. Vid VM 2008 löstes kontorsbehoven för TV-bolagen med inhyrda kontorscontainers. IBC ska vara belägen antingen inom TV Compound eller i nära anslutning till tävlingsområdet och behörigt avstånd till kommentatorspositioner och Press/Media Centre. För skidskytte-vm krävs enligt arrangörsavtalet Event Hosting Declaration en total användbar yta på minst 2500 kvm (med undantag av korridorer, bekvämligheter, gemensamma utrymmen, mm) och skall vara luftkonditionerade. Området bör delas in i arbetsområden/rum i olika storlekar. Varje arbetsgrupp rum skall vara låsbara och försedda med minst 2 eluttag (230 volt, 16 ampere) och arbetsbelysning och luftkonditionering. Ytterligare strömförbrukning skall bekostas av användaren. Kompletterande tjänster såsom möbler, telekommunikationstjänster, mm ska kunna beställas men bekostas av rättighetsinnehavarna (mediabolagen). Ett grundläggande möblering skall finnas med två bord, fyra stolar och ett låsbart skåp, liksom arbetsbelysning. Detta ska tillhandahållas av LOC (arrangören) gratis i varje rum som ianspråktas av Host Broadcaster. 69

70 IBC skall förvaltas av LOC som skall svara för säkerhet och daglig städning. Här ska finnas tillgång till tillräckligt med toaletter för både män och kvinnor vilka ska rengöras och servas så ofta som behövs varje dag, ska också lämnas. En catering motsvarande den för TV Compound skall finnas i IBC. Alla tjänster som tillhandahålls i Press/Media Center (som skall vara beläget i anslutning till r IBC) skall också finnas tillgängliga för radio och tv-bolagen. Alla ackrediterade gäster som jobbar i IBC skall ha tillgång att nyttja dessa tjänster (så som information, transport, första hjälpen, läkare, bank & växlingservice etc). IBS ska ha samma öppettider och tillgänglig för nyttjande under samma period som för TV-Compound. För önskemål och behov utöver ovanstående krav skall avtalas mellan Host Broadcaster och IBU och LOC. Bredbandsuppkoppling Den internetuppkoppling som finns på skidskyttestadion som erbjuds via Östersunds kommun är inte i närheten av vad som krävs för ett världscupevenemang. Dessutom finns endast två telefonnummer att nyttja för en arrangör. Även det är otillräckligt. Inför världscupen 2010 investerade skidskytteförbundets arrangörsbolag Biathlon Events AB i ett bredbandsnät med internetuppkoppling om 1 Gbit/s och bredbandstelefoni för världscupverksamheten till en kostnad av ca sek + moms. Samma världscupnät går också att komma åt via det utrymme på Stadsdel Norr där dagens mediacenter, antidoping, taxi och ackrediteringskontor inryms. Nätet är både fast kablerat men även trådlöst i sekretariatet, sågplan och i vallabodsområdet. I övrigt går det att komma åt i nya sekretariatet och i kommentatorshytterna i vilka telenätet kableringen kompletterades. En investering gjordes också i att vädersäkra förbindelserna upp till kommentatorsläktarna vilken hängde löst i luften tidigare. Till ett VM bör en komplettering göras. Hela stadion, inkl TV-compound och Arctura med gäster ska erbjudas åtkomst till världscupnätet och internet, helt trådlöst. En backupserver för direkt redundans måste också investeras. Nätet ägs i dag av Biathlon Events AB på uppdrag av Biathlon Events AB telekompartners AllTele AB samt ElTel Networks AB. Vatten- och avlopp Skidskyttestadion har under många omgångar byggts om och uppdaterats. Bland annat har nya toaletter med vatten och avlopp byggts under läktaren. Vid sponsorområdet/sponsorplan finns också framdraget vatten, fjärrvärme och avlopp med toaletter. Tillfälliga byggnationer kan komma att kräva både vatten och avlopp för exempelvis enklare cateringverksamheter såsom att bjuda besökarna på kaffe. Samtliga dragningar måste säkerställas vara väderskyddande mot snö och minusgrader. El-nät & teknisk kraft Till ett arrangemang av världscup men inte minst VM-storlek kommer behovet av elektrisk kraft att vara mycket stort på alla eventarenor som VM tar i anspråk. Det handlar både om Domestic Power (Lokal kraft beskriven i stort ovan) men även teknisk kraft (avbrottsfri). 70

71 Ett nära samarbete med en elkraftleverantör samt elinstallatör ska om ett VM blir aktuellt inledas omgående. Detta för att bland annat säkerställa behovet, planera redundans och på så vis kunna undvika onödiga extra kostnader i slutskedet. Eftersom elkraften är avgörande för ett genomförande ska det inom VM-organisationen finnas en särskild el-gruppen bestående av exempelvis två personer som sammanställer behov och håller kontakten med elkraftleverantör och elinstallatör. El-gruppen ska vara beredd att verka inom all eventarenor där VM-genomförs. All elförsörjning (belysning, OB-bussar, skjutvall mm) vid Östersunds skidstadion sker via kommunens elnät på skidstadion. Kommunen har tre abonnemang som matas från Jämtkrafts elnät. Två abonnemang kommer från Jämtkrafts transformator på sågplan och ett abonnemang kommer från Jämtkrafts transformator vid Arctura. Transformatorerna är slingmatade från Jämtkrafts högspänningsnät Med det menas att högspänningen kan matas från två olika håll. Vid fel på ena matningen kan omkoppling ske så det matas från andra hållet. Vid TV-sända tävlingar matas transformatorerna från Lugnvik vilken har den minsta felsannolikheten. Från detta lokala ortnät måste tillfälliga kabeldragningar göras på områdena till bland annat Hospitalityområdet, sponsorby, mediacentre, TV-compound etc. Planeringen sammanställs av el-gruppen efter behov inlämnat av kunder, partners och arrangören själv. Teknisk kraft - UPS Med dagens avancerade datasystem och elektronik är utrustningen mer känslig för störningar på nätet nu än förr. Det är inte ovanligt att utrustning blir förstörd eller skadad av spänningsbortfall eller överspänning om man inte vidtar åtgärder som förhindrar detta. Speciellt för tv-produktionen och tidtagningen är behovet av avbrottsfri kraft stort. Tack vare avbrottsfri kraft UPS (UPS - Uninterruptible Power Supply) kan man skydda allt från telefonväxlar, OB-bussar och tidtagarutrustning till stora datorhallar och processindustri. Teknisk kraft kan lösas med back-up batteri alternativt dieselgeneratorer. Vid VM inträffade ett allvarligt avbrott på den tekniska kraften. Anledningen var att den firma som levererade avbrottsfria kraften felaktigt beordrat ett byte av en komponent i utrustningen. Den sk mänskliga faktorn låg bakom. Behovet av teknisk kraft till tv-produktionen för världscuptävlingarna i Östersund har diskuterats de senaste åren. Arrangörens kostnad för att hyra avbrottsfria kraften ligger på runt SEK. Kostnaden är ungefär den samma som för ett VM. Arrangören menar att det ändå inte blir fortsatta tävlingar om det blir ett avbrotts på det lokala ortsnätet efter då slocknar ändå ljuset på stadion. EBU och IBU menar att det ändå är viktigt att fortsatt kunna rapportera om händelserna från Östersund. Frågan är i dag inte helt avgjord. Skulle beslutet slutligen bli att teknisk kraft måste tillhandahållas av arrangören kan förslagsvis en permanent UPS införskaffas och installeras i källaren i nya logistikanläggningen. Vid ett köp av den inom två alt tre världscuptävlingar vara intjänad istället för att hyra. Skulle man dessutom öka kapaciteten kan man tänka sig att man i närliggande utrymmen installerar en serverhall för dels Östersunds eget behov men även kan man kommersiellt erbjuda företag att hyra serverutrymme i den nya logistikbyggnaden. 71

72 På så vis nyttjas UPS:en året om och inte endast vid ett årligen återkommande tillfälle. Man kan får dessutom en hyresintäkt. Maskiner, utrustning Maskiner som preparerar spår och skjutvall och aktiviteter inom tävlingsområdet om besörjs av Östersunds kommun. Maskinerna och hur man preparerat spåren fick efter världscupen 2010 av IBU Technical Commitée kritik. Man ansåg att pistmaskinerna inte var av modernaste snitt och att sättet man preparerar spåren på kan förbättras. Bland annat kördes det för fort i kurvor. Till arbeten utanför tävlingsstaketet har arrangören traditionellt fått svara för maskiner och utrustning genom egen omsorg. Den har i vissa fall varit ett tillfälle för en sponsor till dennes aktivering inom området. Dock skulle det för ett VM vara önskvärt att för hela VM-perioden få tillgång till hjullastare med förare från kommunen för akututryckningar såsom sandning och bogsering/transport av skrymmande gods. Förråds- och lokalbehovsfrågor Behovet av tempererade utrymmen ökar stadigt från världscupevenemang till evenemang där partners och leverantörer önskar förrådsställa teknisk utrustning, emballage men också varor. Förråden bör inrymmas inom stadionområdet för att tillgodose nyttjaren snabbt samt för att undvika onödiga miljöförstörande transporter vilka också ställer till det för logistiken inom området. Inom stadionområdet ska det också finnas lokaler för förvaring av NFs vapen under både World Cup och VM. Projektledningsgruppen erfar att en ny EU-lag om vapenförvaring är på gång och kommer vara aktuell vid ett nytt VM. Vapenförvaringen ska vara larmad och under pågående evenemang när stort antal vapen förvaras i samma lokal även bemannad med säkerhetsvakter. Samnyttjande av lokaler med andra aktörer och föreningar Under förstudiens skrivande har projektledningsgruppen identifierat att behovet av aktivitetsytor inomhus i exempelvis sporthallar är stort för andra idrotter som normalt inte förknippas med skidsporter. Idrotter som hört av sig till projektledningsgruppen är föreningar som verkar inom kampsporter såsom Jujusi, Iaido/Jodo, Aikido, Judo där den sistnämnda fört hade lokaler i f.d. slakteriet vilket brann ned. Nu håller man till i lilla sporthallen i Semsåskolan vilken ska läggas ned. Likaså har fäktningsföreningen ett behov av lokal då sporthallen på Lövstaskolan brann ned samt att man i nuvarande lokal sitter på ett rivningskontrakt. Andra föreningar som är intresserad av aktivitetslokaler är Östersunds Bugg och Rock nroll klubb och Street Culture Östersund. Sammantaget är 1300 föreningsmedlemmar som har behov av lokaler för sina utövare. Till skaran ska också Friskis och Svettis räknas som med utökat medlemsantal är intresserad av att utveckla sin verksamhet i nära samarbete med andra idrottsverksamheter. Skidskytteevenemangen ser inga som helst problem med att dela lokaler med ovanstående föreningar och idrotter. Se även kapitel 3. 72

73 För de lokalbehov som skidskytteevenemangen kräver på stadion kan man för enkelhetens skull vrida på behovsformuleringen. För att kombinera det gemensamma behovet och förenkla tanken kan man exempelvis formulera sig så som att ambitionen inte är att bygga ett mediacenter på minst 500 kvm där man sedan måste funderar på vad den ska nyttjas till resterande delarna av året. Ambitionen måste vara att bygga en lokal, aktivitetsyta, som under 14 dagar/år för världscupen kan användas som mediacenter. Fortsatta världscuptävlingar och ett eventuellt VM i skidskytte kan vara katalysatorer som gör att gemensamhetslokalerna kommer till stånd och som i sin tur kommer allmänheten till nytta under majoriteten av årets dagar. 73

74 Bilaga 4 - Skidskytteförbundets förslag på boendelösningar i Östersund vid ett skidskytte-vm Det som kommer vara det mest efterfrågade boendet är och kommer också vid ett VM vara ett central boende vi Östersunds stad. Eftersom kapaciteten i dag vid förstudiens skrivande är relativt låg ser vi en rad nya funktionella lösningar som dessutom kommer vara till gagn för Östersunds utveckling. Framför allt är det boende för de aktiva sk kategori B-boende där behovet är störst. I dag hänvisas nationerna till reguljära och för dessa nationer dyra boenden. Nedan följer en rad alternativ vilket skulle underlätta för nationerna samt frigöra reguljära hotellrum vilka istället kan erbjudas fullprisbetalande gäster. Boende i Arctura Scandinavian Arena En idé för fler bostäder för framför allt aktiva och dess ledare är att utveckla en logidelen i en den framtida utvecklingen av stadionområdet. Om idrottens hus kompletteras med en boendedel av hotellstandard fulländas betydelsen av anläggningen. Illustration: PP-arkitekter Vi ser i dag på andra friluftsområden att man gärna vill bo nära sin träningsverksamhet. Jämför också de alpina koncepten världen över där ski in ski out inte ens diskuteras längre. Det är integrerat i den alpina anläggningen. Här finns mycket att göra för att göra Östersund till ett allt mer attraktivare centrum för smala skidor. Utveckling av boende bör ske i samarbete med näringslivet på stadion. Utvecklingen kan ske med nuvarande aktörer i Camp Södergren där restaurang och cateringdelen är en vidareförädling i samarbete med Dille (rest Arctura) inryms. Hotell Stadsdel Norr Planer på ett hotell finns på stadion närliggande Stadsdel Norr klart någon gång år Hotellet planeras få 200 rum med konferensanläggning och spa. Hotellets två första våningar omfattar kvadratmeter vardera, följt av 13 våningar på 640 kvadratmeter. Högst upp på den 16:e våningen är vikt för 400 kvadratmeter stor skybar. Totalt blir hotellbyggnaden cirka 45 meter hög och omfattar cirka kvadratmeter byggyta. Hotellet vänder sig mot Frösön och Storsjön vilket för gästerna kommer ge en fantastisk utsikt mot Frösön och Åreskutan. Illustration: Sweco Architetecs 74

75 Profilbyggnaden på Stadsdel Norr skulle med fördel kunna vara dedikerat IBUs delegater den sk IBU-family samt speciella VIP samt viss media. Förutom ovanstående hotell ska Clarion Grand Hotell Östersund användas för IBU, VIP och viss media. Frösö Park Under den senast åren har boendet på Frösö Park (fd flygflottiljen F4) utvecklats och där finns i dag ett enklare vandrarhemsboende. Vid VM 2008 förlades några mindre nationer i 1-4 bäddsrum. Även boendet på Frösö Park kan utvecklas och nyttjas mer för nationer och diverse serviceföretag. Närheten till skjutbanan och fd F4s elljusspår på Bynäset skall i sådant fall nyttjas för de aktiva där dem exempelvis en dag de inte tävlar och är utestängda från stadion kan träna på skjutbanan. Vid nyproduktion eller renovering av lägenheter för aktiva och ledare ska 1-2 bäddsboende prioriteras. Studentboende Antalet antagna studenter vid Mittuniversitetet, MIUN, har ökat med över 50 procent de senaste åren. Från drygt 1800 nya studenter hösten 2008 till nästan 2800 antagna till hösten Trycket har varit så stort så man de senaste åren byggt 40 nya boenden på Campus under 2009 för att få plats med alla nyantagna studenter. För vissa av dem kommer alltså lösningen vara att bli placerad på exempelvis vandrarhem tills ett permanent bonde dyker upp. Förhoppningsvis fortsätter studentantalet att växa vid MIUN och flertalet studentbostäder måste produceras. En studentbostad om 1-2 bäddar är en fullgod bostad för aktiva under ett VM och kan fullgott användas till kategori B-boende. Nyproduktion tillsammans med befintliga studentbostäder skulle, enligt Östersundsbostäder, det att gå att få loss runt 200 studentlägenheter för nationsboende. Med väl planerad schemaläggning, ex praktik på annan ort, skulle man kunna få in denna lösning som en del i VM-årets hyreskontrakt för studenterna. Radhus och lägenheter vid Motorplan, Stadsdel Norr I nära anslutning till skidskyttestadion närmare bestämt på motorplan på Stadsdel Norr planeras det etappvis byggas 600 lägenheter och radhus. Detta bygger kommer att påbörjas under 2013/14 enligt plan och byggnadstakten är runt 100 lägenheter per år. Då dessa lägenheter kommer bli bostadsrätter eller hyresrätter betraktas de som privatboende och en lösning likt studentlägenheter är inte möjlig. Däremot kan de lägenheter som väntas vara klara under VM-året, exempelvis 100 stycken för VM 2017, kan enligt Fältjägaren Fastigheter som förvaltar fastigheterna på Stadsdel Norr nyttjas för gäster till VM i skidskytte. Nationer, funktionärer, media etc. 75

76 Privatboende För att komplettera det kommersiella boende i centrala Östersund för tillresta såsom privatpersoner, en del VIP, en del media bör det även den här gången uppmuntras till allmänheten att hyra ut rum, lägenheter, stugor etc. Likt vid VM 2008 kan en hemsida byggdas upp där privatpersoner erbjuds exponera sina uthyrningsobjekt såsom hus/lägenheter/stugor. En beskrivande text på tre språk, foton och kontaktuppgifter ska finnas med. Affären görs sedan upp direkt mellan hyresgäst- och värd vilket är en framgång då många tillresta kommer få boende inom nära avstånd till arenan. Många kommer annars inte till VM i Östersund utan den möjligheten då man kan anse att 60 minuters resa kan vara för mycket. OBS de privata boende alternativen bör inspekteras eller verifieras som godkänt boende. Säkerthetsfaktorer såsom brandlarm etc är västentliga samt att det som erbjuds står för den standard av värdskap som Östersund vill visa upp. Privata godkända boendealternativ förmedlas via Turistbyråns webbaserade försäljningssystem Citybreak. 76

77 Bilaga 5 - Skidskytteevenemang i backspegeln Forskar vid ETOUR har sedan Alpina VM i Åre 2007 följt och studerat flera av regionens stora evenemang. Ett tiotal sport- och kulturevenemang har undersökts med hjälp av intervjuer och enkäter riktade till besökare, arrangör, företag och andra intressenter. Olika tekniker för att observera och studera upplevelser och evenemangskvalitet har också använts. De senaste årens skidskytteevenemang har stått i särkilt fokus. De studier som gjorts på jämtländska evenemang under de senaste åren visar på att de evenemang som genererar flest nöjda besökare är de som erbjuder en positiv social miljö med hög stämningsfaktor och ett kärnprogram som har ett stort upplevelsevärde. De faktorer som de regionala evenemangen ofta misslyckas med är att erbjuda tillräcklig nivå av basservice, ofta kopplat till mat/dryck, toaletter, information och tillgänglighet. I samband med Skidskytte-VM 2008 gjorde Turismforskningsinstitutet ETOUR tre olika delstudier av evenemanget. Dessa var besökarintervjuer, deltagande observation, samt företagsenkät. Besökarintervjuer vid Skidskytte-VM 2008 Intervjuer genomfördes med 661 personer som besökte VM-tävlingarna och Vinterfestivalen och var 15 år eller äldre. Ungefär hälften av respondenterna var från Jämtland, ca 30% från övriga Sverige och ca 20% från andra länder, särskilt Norge och Tyskland. Övriga nationer 5% Norge 7% Medelpad 4% Tyskland 7% Övriga Sverige 19% Stockholm 6% Östersunds kommun 43% Övriga Jämtland 9% Härkomst för VM-besökarna 2008 Om man förenklat kallar besökare som ej är från Jämtland för turister hade Skidskytte- VM en stor andel turister i jämförelse med andra jämtländska evenemang. Skidskytte- VM:s 48% kan jämföras med Alpina VM i Åre 2007:s 35%; Storsjöcupen 2009:s 42% (spelare, ledare, anhöriga, åskådare) och Storsjöyran 2010:s 22%. En världscuptävling i skidskytte har en turistandel som är mindre än 20%. Arrangören uppgav att besök genomfördes på skidstadion. Detta ska inte förväxlas med antalet personer som besökte evenemanget och staden. Evenemangsbesökare från Östersund besökte i genomsnitt skidstadion 3 eller 4 gånger 77

78 och övernattande besökare stannade i genomsnitt 4 eller 5 dagar. Utifrån detta kan man uppskatta att ungefär personer besökte evenemanget. Alla åldergrupper var totalt sett välrepresenterade på evenemanget. Spridningen bland de norska besökarna var främst från 27 år till 64 år, och för de tyska besökarna något snävare, 33 till 57 år. Något fler män (55%) än kvinnor (45%) besökte Skidskytte-VM 2008, vilket reflekterar en återkommande observation bland jämtländska evenemang att sportevenemang tenderar att attrahera fler män och kulturevenemang (t.ex. Storsjöyran och Vinterfestivalen 2010) attraherar fler kvinnor. Hälften av de norska besökarna reste till Östersund med bil. Tåg och arrangerade bussresor var också relativt vanligt. De tyska besökarna åkte främst antingen med bil eller flyg. 4 av 10 övernattande besökare bodde hos släkt/vänner. Ca 25% hyrde lägenhet/hus och 20% bodde på hotell/pensionat. 30% av personerna som övernattade gjorde detta utanför Östersund. Besökarna spenderade relativt lite pengar på shopping. Restaurangbesök, boende, nöjen och biljetter var mer prioriterat. Medianvärdet för dygnutlägg var: svenskar (ej från Östersund) 560 kr; norskar 1425 kr och tyskar 990 kr. Besökarna till Skidskytte-VM var överlag mycket nöjda med evenemanget. Skattningen av helhetsintrycket 6,4 (1=mkt dåligt, 7=mkt bra) är likvärdigt med värdering av besökarupplevelsen vid VM i Åre 2007, Världscupen i skidskytte, Jamtli Julmarknad och Storsjöcupen. Kommuninvånarna var anmärkningsvärt positivt inställda till evenemanget. Medelvärdet för kommuninvånarnas inställning till evenemanget på en sjugradig skala var 6,9 (1=mkt dåligt, 7=mkt bra) och anledningen sades främst vara att evenemanget marknadsför staden, att evenemanget bidrar till livskvalitet samt att evenemanget innebär ekonomiska intäkter för Östersund. Deltagande observation vid Skidskytte-VM studenter från Turismprogrammet på Mittuniversitet utvärderade under Skidskytte-VM vilka faktorer som bidrog till positiva och negativa upplevelser. Att få uppleva stämningen och atmosfären på skidstadion var den mest positiva upplevelsen. Fullsatta läktare med trevliga människor, hängivna supportrar samt en publikvänlig och spännande sport bidrog till hög stämning och känslan av place to be. Många positiva upplevelser var också kopplade till mötet med volontärer och sponsorpersonal. De negativa upplevelserna handlade främst om tillgänglighetsfaktorer på skidstadion. Många besökare och underdimensionerade passager och publikområden skapade trängsel och köer. Uteblivna framgångar i tävlingarna bidrog också till många negativa upplevelser för den svenska publiken. Den enskilt mest uppskattade upplevelsen på Vinterfestivalen 2008 var ljusshowen på Rådshuset. Vid utvärderingen av Vinterfestivalen 2010 ansåg många besökare att ljusshowen 2008 var bättre än showen Förklaringen anses inte ligga i att showen 2008 sett till kvalitet och innehåll var bättre utan att den upplevdes 78

79 utan klara förväntningar vilket skapade en stark positiv överraskande effekt. Företagsenkät vid Skidskytte-VM 2008 En månad efter Skidskytte-VM 2008 skickade en enkät till nästan 1000 företag i Östersunds kommun. Enkäten besvarades av 319 företag. Resultaten visade på att de branscher som ekonomiskt påverkades positivt främst var hotell/logi och restaurang. Transportbranschen upplevde också en viss positiv effekt. Anmärkningsvärt var att många handlare upplevde sämre försäljning än en vanlig vecka. Anledningen ansågs vara kombinationen av att tillresta besökare inte spenderade mycket pengar på shopping och att ordinarie kunder höll sig borta eller prioriterade andra utgifter. Ökad beredskap bland affärer och restauranger i form av varor och personal bidrog i vissa fall till negativa ekonomiska konsekvenser. Utöver de direkta ekonomiska effekterna, som sammantaget uppfattades som blygsamma bland respondenterna, innebar evenemanget andra effekter som företagen kunde dra nytta av. Evenemanget var en möjlighet för direkt profilering av företaget eller indirekt genom ett ökat imagevärde för kommunen. Evenemanget var också ett tillfälle att utveckla kund- och affärsrelationer, t.ex. genom kundaktiviteter. Evenemanget bidrog även till ökad livskvalitet och stolthet bland personal vilket ansågs viktigt för företag. 98% av respondenterna tyckte att Östersund bör satsa på fler stora evenemang. Världscuperna efter VM Världscuptävlingarna som arrangerats efter VM har inte uppnått samma nivåer i besökarantal och antal kringaktiviteter som VM men evenemanget på skidstadion har successivt utvecklats och på många sätt förbättrats. Några exempel är: den nya läktaren som har bidragit till bättre publikplatser; förhöjd servicenivå med permanenta toaletter; barnområdet och dess aktiviteter, nytt biljettsystem, sponsortält integrerat med läktaren; bättre möjligheter för besökare i VIP-tältet att följa tävlingarna; ny placering av målgång och scen. Områden som det främst funnits önskemål om förbättring kring är: information (gällande program, evenemangsområde och tävling) samt synlighet av resultatredovisning (för att enklare kunna följa händelseförlopp i tävlingar). Kyla, halvfulla läktare och få svenskar med flaggor eller andra suporterattribut har bidragit till att de positiva upplevelserna på världscupen inte varit lika omfattande som under VM. Däremot har världscuptävlingarna efter VM innehållt svenska framgångar som glatt den nationella publiken. 79

80 Bilaga 6 - Kartläggning av evenemangets miljöpåverkan Nedan finns kartläggning som beskriver hur indelning i olika avdelningar. Områdena ska ha en funktionsföreträdare som också har ansvar för minsta möjliga miljöpåverkan. Tävling All verksamhet inom stadionområdet är ISO certifierat och EMAS registrerad, via Östersunds kommun, detta innebär bland annat: På skjutstadion finns ett egenkontrollprogram som är knutet till verksamheten eftersom det är en tillståndspliktig B-anläggning. Verksamheten styrs upp med rutiner för anläggningen och driftstörningar. Till exempel finns det en kuluppfångare som samlar alla blyskott på skjutvallen. Efter evenemanget kalkas marken för neutralisering. Spårdragningen skall skötas av utbildade pistmaskinsförare som ska har genomgått en omfattande miljöutbildning så att förarna vet vad som skulle göras om det blir exempelvis ett oljeläckage. Förarna ska också ha utbildning i enlighet med IBUs krav på tävlingsperfekta spår. Snöskotrarna, fyrhjulingar skall använda drivmedel med minsta möjliga miljöpåverkan, exempelvis alkylatbensin (en vanlig bensin som är ren och används till två respektive fyrtaktsmaskiner). Kemikaliehanteringen ska skötas på ett miljömässigt sätt och kommunens kemikalierutiner ska används. Snötillverkningen och lagring av tidig snön sker på ett miljöriktigt sätt eftersom hela verksamheten är ISO certifierad. Arenan Uppvärmningen av tält bör ske med luftburen värme istället för dieselolja. Kompletterande investeringar bör åtminstone ses över för att kunna använda det uppbyggda fjärrvärmenät som finns. Luftvärmare som bullrar mindre än de som används vid dagens World Cup-arrangemang bör införskaffas. Bullerstörningar och hög ljudnivå skall undvikas så långt det är möjligt. Antal hygienutrymmen skall anpassas för att klara den numerär av åskådare som förväntades besöka evenemangets sju tävlingsdagar. Avfallshantering Ett samarbete med Östersunds Renhållning bör fördjupas så evenemanget får främsta kompetens om hur man ska ta hand om avfallet på ett miljöskyddande, hygieniskt och resursbesparande sätt. Så stor del som möjligt av det avfall som produceras vid evenemanget ska återvinnas i form av ett nytt material eller energiåtervinnas genom förbränning. Samarbete med lokal kommersiell aktör som har som affärsidé att ta hand om avfall ska eftersträvas. Här kan ett naturligt affärsmässigt intresse för en aktör som normalt inte har evenemang som främsta inkomstkälla uppstå. För sopsorteringskärl för returglas och flaskor ska finnas. Skidvalla behandlades som miljöfarligt avfall. Biogasfabriken på Gövikens reningsverk, kan tillhandahålla lokalt producerad biogas från evenemangets avfall till de biogassopbilar som hämtar avfall från evenemanget. Arenan och dess befintliga och nytillkomna byggnader ska följa Östersunds kommuns miljöcertifieringsrutiner för upphandling. Miljökrav ska ställas på byggentreprenörerna. Transporter Ett världsmästerskap ska uppmuntra evenemangets gäster att resa kollektivt helst med 80

81 tåg till evenemanget men även resenärer med flyg, buss och bil kommer att förekomma. Mycket troligt kommer arrangören, Svenska skidskytteförbundet, ha SJ som en samarbetspartner vilket möjliggör att enkelt erbjuda miljösäkra resepaket som alternativ för transport till och ifrån Östersund istället för med flyg, buss eller bil. När väl gästerna är på plats ska de närboende gästerna i Östersund, även av hälsobefrämjande skäl, uppmuntras att promenera från centrum till arenan. Som komplement ska ett samarbete med lokal bussaktör, exempelvis Stadsbussarna, utformas så man enkelt kan åka shuttlebuss från centrum till arenan för inträdesbiljetten. För arrangemangets närmaste gäster (ackrediterade gäster såsom media, åkare, ledare, sponsorer osv) ordnas en intern transportservice (OC-taxi) med miljöanpassade fordon och busstransporter. Hospitalityområde och evenemangsområden Utgångspunkten får all verksamhet innan och under evenemanget ska vara att arbeta med lokala leverantörer för råvaror och tjänster. Produkter som är lokalt producerade stärker regionens prägel såsom att vara en attraktiv avsändare. Det medför också att chansen ökar att tillresta gäster tenderar att återkomma tack vare ett gott värdskap. Inköp av lokalt producerade mat i så stor utsträckning som möjligt ökar omsättning för den lokala företagaren inom matbranschen under VM-perioden. Administration Inköp av kontorsmaterial görs via samarbetspartners som är ISO certifierad. Organisationen ska också avkrävas ett egenkontrollansvar för att kontrollera om papper mm är miljömärkt. Ekonomi/Juridik Kontroll av att alla avtal med intressenter och partners i möjligaste mån innehåller miljökrav. Information och utbildning För att evenemangets gäster ska då del av miljöarbetet ska informationen i broschyrer, hemsida och tidsskrifter kompletteras med gott miljövärdskap av evenemangets funktionärer som samtliga ska genomgå miljöutbildning. Spridning av information angående miljöarbetet till exempelvis publik, tävlande och media. Återställning av området efter arrangemanget Evenemangsarenorna ska återlämnas till dess ägare i fullgott skick. Uppföljning och rapportering Efter evenemanget ska en utvärdering göras med miljöplanen som mall om vad som gick bra och vad som kan göras bättre vid kommande evenemang. 81

82 Bilaga 7 Säkerhetsanalyser och tänkbara konsekvenser Identifiering och prioritering av skyddsvärda områden/objekt & verksamheter a) Innerplan på Skidstadion före och under tävling b) TV-inhägnaden c) Sekretariatet d) Penningtransporter e) Presscenter f) VIP* g) Ståplatsläktarna h) Prisutdelning, invigning och avslutning (Ceremonier) i) Stölder i publiktält, garage mm inom Stadionområdet Bedömning av vilken vikt en skada kan innebära på ovanstående En störning av större format (bombhot, publik på innerplan stör, mm) kan påverka tävlande och uppmärksammas av pågående TV-sändning. Kan innebära att tävlingen bryts. Inom området finns också stora värden och skada på utrustning kan störa pågående tävling och sändning. I sekretariatet finns flera primära funktioner (speaker, tidtagning, dopingkontroll mm). Alla dessa är känsliga för störningar och flera har dyrbar och känslig utrustning Beroende på publiktillströmning kan mängden kontanter vara relativ stor. En icke obetydlig del av WC 2010 ekonomi baseras på entréavgifter. Förvaring och borttransport av kontanterna är känsliga punkter. Journalister och fotografer som arbetar i Presscenter ligger troligen on-line med sin uppdragsgivare. En störning (hot eller liknande) mot Presscenter får troligen ödesdigra konsekvenser för Östersund som arrangör. Hot eller trakasserier riktade mot VIP * kan komma att skapa negativ publicitet och kan få andra grupper av besökare att känna osäkerhet. Oroligheter eller rena hot riktade mot publik kan skapa kaos. Stora folkmassor och mycket trångt samt tidsödande utrymning kan ge omfattande personskador och dessutom kraftig störning av pågående tävling. Kan leda till att tävling blåses av. Störningar vid ceremonierna ger främst dålig renommé och skapar oro för det fortsatta tävlandet. Det ger även ett försämrat intresse för kommande ceremonier under tävlingen. Risk kan även föreligga att tävlande och publik skadas. Stölder innebär dels en ekonomisk förlust och dels att de kan äventyra tävlingarnas genomförande. 82

83 Tänkbara händelser och beredskap för respektive händelse SECURITY Händelse 1. Bombhot 2. Hot mot tävlande / nation 3. Hot mot VIP* 4. Rån av kontantkassor 5. Misshaglig person (-er) försöker göra entré 6. Berusade 7. Slagord el liknande från läktaren 8. Otillåtna banderoller på publikplats 9. Störning vid prisutdelning, invigning och avslutning Händelse 10. Stöld / skadegörelse exklusiv materiel (TV, tidtagning, TV-kameror mm) 11. Stöld av skidskyttevapen 12. Skadegörelse på reklam 13. Hot mot tillresande på flyg, buss o tåg Beredskap Bombteam Polis (Särskild bevakning) SÄPO KUT, Polis och väktare Särskilda gruppen och ev SÄPO Funktionärer och Polis Publikvärdar och speaker INFRONT-gruppen vakter Beredskap Polis och väktare Polis, researrangör och krisgrupp Polis, restauratörer, utställare m fl. 14. Stöld i tält, garage mm på Skidstadion 83

84 SAFETY Händelse 15. Publik halkar (sår) I (benbrott) II (inre skador) III 18. Skott från tävlande träffar publik / funk 19. Tävlande skadar sig ( I, II eller III) 20. Del av läktare rasar 21. Halka uppstår på området 22. Köldskador (tävlande / funktionär) 23. Kollision på P-plats 24. Kollision vid persontransport (shuttle / taxi) Beredskap 1.hjälpen (Sjukvgrp) och ambulans Spårsjukvård, 1.hjälpen och ambulans Publikvärdar, 1.hjälpen, ambulans, räddningstjänsten (lyftkran) Sandning (Servicegruppen) Information om köldskador, hur man klär sig och klädsel P-vakter, Polis, 1.hjälpen och ambulans Förare, Polis och ambulans 25. Smittspridning Hotell, läkare och kommunens org Konsekvensbedömning Skala: 1-2 = försumbar, 3-4 = Lindrig, 5-6 = Kännbar, 7-8 = Allvarlig och 9-10 = Katastrofal Händelse Konsekvens Anm 1 9 Större eller mindre beroende på omfattning Större eller mindre beroende på omfattning Större eller mindre beroende på omfattning

85 Större beroende på omfattning 23 5 Större eller mindre beroende på omfattning 24 8 Större eller mindre beroende på omfattning 25 7 Större eller mindre beroende på omfattning Hotanalys Sannolikt >75 % 9-10 Troligt > 50 % 7-8 Möjligt > 25 % 5-6 Ej troligt > 1 % 3-4 Osannolikt < 1 % 1-2 Händelse Sannolikhet Konsekvens Anm Röd Röd Orange Beror på vilka som närvarar Orange Gul Gul Gul Gul Orange Röd Gul Gul Beror på vilka företag som visas Gul Grön Grön Gul Orange Grön Gul Grön Grön Beror bl a på väderförhållanden Grön Gul Orange Orange 85

86 Bilaga 8 - Näringslivets risktagande och investeringar I april 2011 skickades en enkät ut till 1672 företag i Östersunds kommun med frågor som handlade om ett eventuellt framtida VM och vägen dit genom kampanjarbete och fortsatta världscuptävlingar. 160 företag besvarade enkäten, vilket för sammanhanget bör uppfattas som ett är ett bra resultat. Responderade företag De verksamhetsområden som de responderande företagen representerar var bland annat: tjänster 29%; handel 12%; bygg- och fastighetsverksamhet 10%. Andra förekommande kategorier var tillverkning, kultur/nöje/fritid, areell näring, hotell/restaurang. Bland de svarande var 70% företag med 1-9 anställda, ca 25% företag med anställda och ca 5% var företag med fler än 50 anställda. Ca 70% uppgav att de bedriver sin verksamhet inom tätorten Östersund och ca 25% utanför tätorten men inom kommunens gränser. Ca 5% av respondenterna uppgav att de i huvudsak bedriver sin verksamhet utanför kommunens gränser. Inställning till VM-ansökan På frågan Uppmuntrar ditt företag ansökan av ett nytt VM i skidskytte i Östersund? svarade en mycket stor majoritet Ja. 87% var positiva, 5% var negativa och 8% svarade Vet ej. Bland de alternativa år som lagts fram för ansökan (2017, 2019, 2020 och 2021) ansåg de flesta att det inte spelade någon roll när det skulle ske. De som hade en åsikt (ca 25%) tyckte att man borde söka Uppmuntrar ej ny ansökan 5% Vet ej 8% Uppmuntrar ny ansökan 87% Hur stor andel av Östersunds näringsliv som uppmuntrar till ny VM-ansökan. Framtida VM och eventuella sponsorsamarbeten Respondenterna fick genom en femgradig skala svara på hur troligt det är att deras företag kommer att vara sponsor/partner vid ett eventuellt VM. 38% procent markerade det lägsta värdet vilket motsvarade Inte alls troligt. 12% markerade det högsta värdet vilket betydde Mycket troligt. 86

Förstudie för eventuell VM-ansökan till ett skidskytte-vm i Östersund

Förstudie för eventuell VM-ansökan till ett skidskytte-vm i Östersund Förstudie för eventuell VM-ansökan till ett skidskytte-vm i Östersund Alla människor behöver bära en dröm för att nära sin framtidstro. Anders Carlberg, Fryshuset. För projektledningsgruppen: Patrik Jemteborn,

Läs mer

Sponsringskoncept E. O N I B U W O R L D C U P B I A T H L O N Ö S T E R S U N D 2 0 1 2

Sponsringskoncept E. O N I B U W O R L D C U P B I A T H L O N Ö S T E R S U N D 2 0 1 2 Sponsringskoncept E. O N I B U W O R L D C U P B I A T H L O N Ö S T E R S U N D 2 0 1 2 Vision 2014 Världsledande i skidskytte! - vara bland de tre bästa landslagen och de tre bästa världscuparrangörerna

Läs mer

Skidskyttets lokalisering. vid en eventuell ansökan om Vinter-OS och Paralympics år 2022

Skidskyttets lokalisering. vid en eventuell ansökan om Vinter-OS och Paralympics år 2022 Skidskyttets lokalisering vid en eventuell ansökan om VinterOS och Paralympics år 2022 Länsstyrelsen i Jämtlands län, Regionförbundet Jämtland och Östersunds kommun lämnar denna utredning och framställning

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Inbjudan. SM i skidskytte. Biathlon Östersund bjuder på uppdrag av Svenska Skidskytteförbundet in till

Inbjudan. SM i skidskytte. Biathlon Östersund bjuder på uppdrag av Svenska Skidskytteförbundet in till Inbjudan SM i skidskytte Biathlon Östersund bjuder på uppdrag av Svenska Skidskytteförbundet in till SM / JSM / USM Sprint SM / JSM Jaktstart, USM Distans SM / USM Stafett Sveriges nationalarena för skidskytte

Läs mer

Internationella idrottsevenemang - engagerar hela Sverige IDROTTENS OCH BESÖKSNÄRINGENS STRATEGI FÖR INTERNATIONELLA EVENEMANG

Internationella idrottsevenemang - engagerar hela Sverige IDROTTENS OCH BESÖKSNÄRINGENS STRATEGI FÖR INTERNATIONELLA EVENEMANG Internationella idrottsevenemang - engagerar hela Sverige IDROTTENS OCH BESÖKSNÄRINGENS STRATEGI FÖR INTERNATIONELLA EVENEMANG Internationella idrottsevenemang - engagerar hela Sverige Idrotten och besöksnäringens

Läs mer

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med

Läs mer

Bilaga 1 Ramar för värdstad

Bilaga 1 Ramar för värdstad RF622/14-69 Bilaga 1 Ramar för värdstad Riksidrottsförbundet Adress: Idrottens Hus, 114 73 Stockholm Tel växel: 08-699 60 00 Fax: 08-699 62 00 e-post: riksidrottsforbundet@rf.se www.rf.se Ansvarsfördelning

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Tjänsteskrivelse. VM i ishockey för damer 2015

Tjänsteskrivelse. VM i ishockey för damer 2015 SIGNERAD 2014-08-15 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-08-13 Vår referens Anders Spjuth Projektledare Tjänsteskrivelse Anders.Spjuth@malmo.se VM i ishockey för damer 2015 STK-2014-833 Sammanfattning

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål VisitSweden Kommunikationsbolag för Sverige som resmål Internationell marknadsföring Nation Branding Photo : Nicho Södling Foto Miriam Preis/imagebank.sweden.se Foto : Nicho Södling/imagebank.sweden.se

Läs mer

Info PRESS. Official Timing

Info PRESS. Official Timing Info PRESS FIS Presenting Sponsor Official FIS World Cup Sponsors Official Timing Tiden går fort och snart är det dags för Världscup finalen vi vill med denna info påminna er om att ansöka om ackreditering

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

VÄXJÖ Evenemangs- och mötesstrategi 2014

VÄXJÖ Evenemangs- och mötesstrategi 2014 VÄXJÖ Evenemangs- och mötesstrategi 2014 BAKGRUND OCH NULÄGE Växjös evenemangs- och mötesstrategi tar sin utgångspunkt i ambitionen att skapa en god plattform för att utveckla Växjö som evenemangs- och

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område.

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område. Saepmie Welcomes! 1. Inledning I juni 2014 genomförs den internationella fotbollsturneringen Conifa World Football Cup i Östersund/Staare med deltagare från hela världen. I samband med turneringen vill

Läs mer

Bran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen

Bran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen VIP Branschinriktad lärlingsutbildning VÄRDSKAP I PRAKTIKEN inom besöksnäringen Branschinriktat projekt inom besöksnäringen. November 2012 Mars 2013 Samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen och Entreprenörerna

Läs mer

Mediaanvisningar för SM-arrangörer i friidrott

Mediaanvisningar för SM-arrangörer i friidrott Mediaanvisningar för SM-arrangörer i friidrott 2010 Mediaanvisningar för SM-arrangörer i friidrott Inledning Att arrangera en SM-tävling i friidrott är en stor möjlighet för arrangörsföreningen att med

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Undersökning bland evenemangsbesökarna vid EM i Konståkning Ericsson Globe Arena, 26 januari - februari 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING OM UNDERSÖKNINGEN S. KÖN OCH ÅLDER S. 4 SÄLLSKAP S. 5 HEMVIST S. 6 INFORMATION

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Utvecklingsplan för Östersunds skidstadion. - en arena i världsklass. Antagen av Kultur- och fritidsnämden 2011-09-21

Utvecklingsplan för Östersunds skidstadion. - en arena i världsklass. Antagen av Kultur- och fritidsnämden 2011-09-21 Utvecklingsplan för Östersunds skidstadion - en arena i världsklass Antagen av Kultur- och fritidsnämden 2011-09-21 Dnr 107-2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 4 1. INLEDNING... 6 1.1 Syfte 7

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Global infrastruktur Global infrastruktur 2,5 miljarder passagerare 920 flygbolag

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

Utredningsrapport. - Att systematiskt och fortlöpande utveckla samt säkra kvaliteten i svenska Taekwondoförbundet. Fastställd av styrelsen 2015-01-14

Utredningsrapport. - Att systematiskt och fortlöpande utveckla samt säkra kvaliteten i svenska Taekwondoförbundet. Fastställd av styrelsen 2015-01-14 Utredningsrapport - Att systematiskt och fortlöpande utveckla samt säkra kvaliteten i svenska Taekwondoförbundet. Fastställd av styrelsen 2015-01-14 Utredningsrapport Den 8 oktober beslutade styrelsen

Läs mer

Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde

Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde 2014-06-17 Kommunstyrelsen Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde Ärende 8 Trygghet och säkerhet blir planeringsutskottets ansvar Kommunstyrelsens planeringsutskott ska arbeta mer med trygghets-

Läs mer

Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen

Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen i Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) ansvarar för samordningen och utvecklingen av turismen i Västmanlands län. Syftet med Turismfunktionen

Läs mer

Fakta och praktisk info Plats: Tid: Pris 1: Pris 2: I priset ingår: InneBAndyKonvenT 2010 16 1 7 april Boende Anmälan och betalning

Fakta och praktisk info Plats: Tid: Pris 1: Pris 2: I priset ingår: InneBAndyKonvenT 2010 16 1 7 april Boende Anmälan och betalning innebandykonvent 2010 16 17 april Bäst även utanför plan bli en attraktiv samarbetspartner Svenska Innebandyförbundet har glädjen att traditionsenligt bjuda in till vårt konvent i samband med SM-finalerna

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Era svar på 4 frågor:

Era svar på 4 frågor: Era svar på 4 frågor: Vilka reflektioner har du gjort när du läst strategin? Vilka är de största utmaningarna för en fördubblad besöksnäring? Vilka frågor har du haft tillfälle diskutera med andra? Kommer

Läs mer

Västsvenska Turistrådet AB

Västsvenska Turistrådet AB Anders Svedberg Västsvenska Turistrådet AB Helägt av Västra Götalandsregionen. Uppdrag att utveckla och marknadsföra Västra Götaland som turistdestination. Västra Götaland ska vara Skandinaviens mest besökta,

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

INTERNATIONELL HANDLINGSPLAN

INTERNATIONELL HANDLINGSPLAN INTERNATIONELL HANDLINGSPLAN Svenska Baseboll och Softboll Förbundet Om SBSFs Internationella Handlingsplan Denna handlingsplan skall utgöra riktmärke och ange ambitionsnivå för Svenska Baseboll och Softboll

Läs mer

Domararvoden 2010-07-01-2014-06-30

Domararvoden 2010-07-01-2014-06-30 Domararvoden 2010-07-01-2014-06-30 Seniorserier (samt kval till serie) 10 13/14 SSL 2 150 2 300 2 500 2 500 Elitserien 1 600 1 650 1 650 1 700 Allsvenskan 1 500 1 550 1 550 Division 1 1 000 1 050 1 050

Läs mer

Välkommen till Östersund

Välkommen till Östersund Välkommen till Östersund 2010-03-22 Bengt Marsh kommundirektör Östersunds kommun Vinterstaden Vintern är vår främsta resurs Vi njuter och drar fördel av den Stora vintersportevenemang på arenor av världsklass

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 SvFF Mål & Strategi 2013-2017 Workshop distrikt svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 AGENDA 17.00-17.45 Genomgång Mål & Strategi Svensk Fotboll, och distriktens process under hösten. 17.45-18.45 Värdegrunden

Läs mer

Catch the spirit BOKA EN GULDPLATS.

Catch the spirit BOKA EN GULDPLATS. Catch the spirit BOKA EN GULDPLATS. EM I FRIIDROTT GÖTEBORG 6 AUGUSTI 006 DET STÖRSTA EVENEMANGET PÅ TIO ÅR. Under tio dagar i augusti är hela Göteborg en arena och staden sjuder av aktivitet, förväntan

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN 2013 1 Om detta dokument Detta dokument är en aktivitetsplan för 2013 för projektet Stockholmsstrategin. Stockholmsstrategin bygger på en förstudie som presenterades

Läs mer

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför lyftas och diskuteras för att det regionala arbetet ska kunna fortsätta. Regionfrågan/-indelningen är

Läs mer

Skid-VM 2015 Falun REPORT. Beräkning av klimatpåverkan. Version 2.0 2015-03-27 Beräkning av klimatpåverkan skid-vm Page 0 (10)

Skid-VM 2015 Falun REPORT. Beräkning av klimatpåverkan. Version 2.0 2015-03-27 Beräkning av klimatpåverkan skid-vm Page 0 (10) REPORT Beräkning av klimatpåverkan Skid-VM 2015 Falun ÅF, Frösundaleden 2, SE-169 99 Stockholm, Sweden Tel +46 10 505 00 00, www.afconsult.com, VAT nr SE556120647401 Version 2.0 2015-03-27 Beräkning av

Läs mer

Jämtland Härjedalen VISION MÅL STRATEGI

Jämtland Härjedalen VISION MÅL STRATEGI Jämtland Härjedalen VISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN Jämtland Härjedalen - ledande på naturbaserade upplevelser 1 Foto: Sandra Lee Pettersson Ju fler kockar desto bättre soppa 2 Ju fler kockar desto

Läs mer

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23 Kommunstyrelsen Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Syftet med filmkommissionen är att marknadsföra Norrbottens Län som ett attraktivt

Läs mer

ÄNDRAD INRIKTNING FÖR SVENSK VATTENPOLO

ÄNDRAD INRIKTNING FÖR SVENSK VATTENPOLO ÄNDRAD INRIKTNING FÖR SVENSK VATTENPOLO Syfte Att åter göra vattenpolo till en etablerad idrott i Sverige genom att flytta fokus och resurser från landslagsverksamhet till breddutveckling. Bakgrund och

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Event in Skåne AB Verksamhetsplan 2015 Kontakt +46 (0) 40 675 30 01 event@skane.com eventinskane.com Besöksadress Dockplatsen 26 211 19 Malmö Sweden Postadress 205 25 Malmö Verksamhetsplan 1 Sweden Vision

Läs mer

KS 16 11 APRIL 2012. Uppsala Health Summit. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

KS 16 11 APRIL 2012. Uppsala Health Summit. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta KS 16 11 APRIL 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Sterte Eva Datum 2012-03-21 Diarienummer KSN-2012-0524 Kommunstyrelsen Uppsala Health Summit Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

Eurovision Song Contest Malmö 2013

Eurovision Song Contest Malmö 2013 Eurovision Song Contest Malmö 2013 En analys av direkta och dynamiska effekter Genomförd av Berglund&Wiberg consulting på uppdrag av Malmö stad och Region Skåne Juni 2013 Inledning På uppdrag av Malmö

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Skid-VM i Falun. 18 februari till 1 mars 2015 BEYOND ALL EXPECTATIONS. falun2015.com

Skid-VM i Falun. 18 februari till 1 mars 2015 BEYOND ALL EXPECTATIONS. falun2015.com Skid-VM i Falun 18 februari till 1 mars 2015 YON LL XPCTTIONS falun2015.com li en del av skid-vm 2015! en 18 februari 1 mars 2015 avgörs VM i längdskidåkning, backhoppning och nordisk kombination i Falun.

Läs mer

Alla Företagare i Bräcke kommun inbjuds till. Lördag 3 oktober kl.18.00 på Hotell Jämtkrogen Bräcke

Alla Företagare i Bräcke kommun inbjuds till. Lördag 3 oktober kl.18.00 på Hotell Jämtkrogen Bräcke Alla Företagare i Bräcke kommun inbjuds till Lördag 3 oktober kl.18.00 på Hotell Jämtkrogen Bräcke Inspirationsföreläsning av stig WIKLUND Stig har mentalt tränat många kända idrottare och företagare till

Läs mer

Att besöksnäringen är framgångsrik visar sig tydligt i statistiken.

Att besöksnäringen är framgångsrik visar sig tydligt i statistiken. 2014 2014 HAR VARIT ETT SPÄNNANDE ÅR FÖR ARENABOLAGET Linköpings kommun presenterade under våren den Eventstrategi som framöver ska styra Linköping mot målsättningen att bli en av Sveriges tre främsta

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Aktivitetsplan 2015 Besöksnäring och Turistbyrån (Näringslivsenheten)

Aktivitetsplan 2015 Besöksnäring och Turistbyrån (Näringslivsenheten) Aktivitetsplan 2015 Besöksnäring och Turistbyrån (Näringslivsenheten) ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR BESÖKSNÄRINGEN Nyköpings mål 2017 är en stark besöksnäring med en turismomsättning på 1,4 miljarder kr. Nyköpings

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. De olika landslagen, föreningsutveckling och förbättring av tävlingsarrangemangen i landet har varit prioriterade områden.

ÅRSREDOVISNING 2014. De olika landslagen, föreningsutveckling och förbättring av tävlingsarrangemangen i landet har varit prioriterade områden. ÅRSREDOVISNING 2014 Svenska Skidskytteförbundet Styrelsen för Svenska Skidskytteförbundet får härmed avge årsredovisning för förbundets verksamhetsår omfattande perioden 2013.05.01-2014.04.30. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

Måldokument Svenska Styrkelyftförbundet 2014-2018

Måldokument Svenska Styrkelyftförbundet 2014-2018 Måldokument Svenska Styrkelyftförbundet 2014-2018 VISION Svensk styrkelyft - Idrotten som lyfter Svensk Styrkelyft ska sträva mot att utveckla alla individer på alla nivåer. Vi ska arbeta för att utveckla

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. för rollen som

Uppdragsbeskrivning. för rollen som Uppdragsbeskrivning för rollen som VD Välkommen till FDT 04/09 2015 EEL-koncernen, i vilken bland annat kedjorna ELON, Elkedjan samt Euronics Norge verkar, satsar stort i Luleå. Under det senaste året

Läs mer

EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN

EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN Anteckningar från gruppdiskussioner FrukostForum, 2014-01-23 Den 23/1 samlades ett 70-tal personer för att delta i FrukostForum för Vänersborgs näringsliv.

Läs mer

FÖRETAG SOM VÄXER. Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015

FÖRETAG SOM VÄXER. Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015 FÖRETAG SOM VÄXER Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015 JOHN LYDHOLM Vd Sverige LINDA SANTESSON Avdelningschef, region Öst Vad får ett företag att växa? Vilka utmaningar finns i en växande organisation? Vad

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

FashionDAYS 2015 Projektplan Projektledare: Sarah Norving

FashionDAYS 2015 Projektplan Projektledare: Sarah Norving FashionDAYS 2015 Projektplan Projektledare: Sarah Norving 1. BAKGRUND FashionDAYS är eventet som syftar till att uppmärksamma och stärka vår region inom mode, textil och design. Ambitionen är att genomföra

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Protokoll längdrådsmöte

Protokoll längdrådsmöte Quality Airport Hotel Arlanda 2014 05 26 Protokoll längdrådsmöte Närvarande: Cathrine Engman Göran Nilsson Karin Ersson (via telefon) Joakim Abrahamsson (via telefon) Johan Sares Lars Selin (via telefon)

Läs mer

Protokoll från styrgruppsmöte med Småland- Blekinges Brysselkontor den 1 oktober 2014

Protokoll från styrgruppsmöte med Småland- Blekinges Brysselkontor den 1 oktober 2014 Protokoll från styrgruppsmöte med Småland- Blekinges Brysselkontor den 1 oktober 2014 Plats och tid Ledamöter Övriga Regionförbundet södra Småland, Växjö 1 oktober 2014, kl 13.00-16.00 Lars Blomberg, ordförande

Läs mer

Verksamhetsplan 12/13

Verksamhetsplan 12/13 Verksamhetsplan 12/13 Styrelsen Styrelsen bör sträva efter att göra hemsidan mer användarvänlig för engelsktalande personer. Motivering: UF Linköping ska vara en tvåspråkig förening och öppen för personer

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Svenska Cheerleadingförbundet

VERKSAMHETSPLAN Svenska Cheerleadingförbundet VERKSAMHETSPLAN Svenska Cheerleadingförbundet -2015 Bilaga 2, Projekt Innehåll 1 Projekt Levels... 2 1.1 Fas 1... 2 1.1.1... 2 1.1.2... 2 1.1.3 Målsättning del 1... 2 1.1.4... 3 1.1.5 Avgränsning... 3

Läs mer

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en

Läs mer

Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB

Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB Syfte: Arbetet med tillgänglighet har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla människor är lika mycket

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsidé Vision Bowlingsporten ska vara framgångsrik, kul, socialt engagerande och tillgänglig för alla. Bowling en sport för alla En idrott alla kan

Läs mer

HOSPITALITY AIK FOTBOLL VI SPELAR IHOP!

HOSPITALITY AIK FOTBOLL VI SPELAR IHOP! HOSPITALITY AIK FOTBOLL VI SPELAR IHOP! 02 SPORTFIVE PARTNER TILL AIK FOTBOLL OCH LEDANDE INOM SPORTS MARKETING Exklusiv agentur till AIK Fotboll & många toppklubbar i Tyskland & övriga Europa Säljer in

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Näringslivsstrategi för Mora

Näringslivsstrategi för Mora Näringslivsstrategi för Mora I n n e h å l l Övergripande målsättning... 3 Specifika målsättningar till 2022... 3 Mått för uppföljning... 3 Målgrupper... 3 Strategi... 4 Fokusområden... 4 Förutsättningar...

Läs mer

Föregående protokoll nr 344 Protokoll nr 344 från styrelsens sammanträde den 9 december är justerat av ordförande samt av Anders Caspár.

Föregående protokoll nr 344 Protokoll nr 344 från styrelsens sammanträde den 9 december är justerat av ordförande samt av Anders Caspár. Mötet öppnas inledning Protokoll nr 345, fört vid sammanträde med Svenska Gymnastikförbundets STYRELSE fredagen den 3 februari 2012 på Hotell Sergel Plaza, Stockholm. Närvarande: Malin Eggertz Forsmark

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

Destination Manager/Projektledare, 100%

Destination Manager/Projektledare, 100% Destination Manager/Projektledare, 100% till Projekt Destination South Lapland. Ref nr 1558. Åsele är till ytan en stor kommun men i befolkningstal en av de minsta. Här finns närhet till medmänniskor,

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer