Effektivare miljöledningssystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effektivare miljöledningssystem"

Transkript

1 Effektivare miljöledningssystem en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring Rapport 5304 September 2003 Ett samarbetsprojekt mellan: Naturvårdsverket Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) Svenska ESF-rådet

2 Effektivare miljöledningssystem en studie om brister, behov och möjligheter till förbättring Ulrik Axelsson IVL Svenska Miljöinstitutet AB Richard Almgren Olof Hjelm Linköpings universitet Naturvårdsverket Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) Svenska ESF-rådet

3 BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen Box Bromma Internet: Tel: www: Postadress: Omslagsbild: NATURVÅRDSVERKET (växel) naturvardsverket.se Naturvårdsverket, Stockholm ISBN pdf ISSN Anders Gunér AB Naturvårdsverket 2003 Elektronisk publikation

4 Förord Syftet med denna rapport är att ge en övergripande och samlad bild av hur tillämpningen av miljöledningssystem i svenskt och internationellt näringsliv har utvecklats och fungerar. Vidare har identifierade brister och problemområden lyfts fram i rapporten. Tre frågeställningar ligger till grund för denna studie. Dessa utgår från möjligheten att ytterligare betona ständig förbättring av miljöprestanda i miljöledningssystemen, att stärka affärsmässigheten samt att säkerställa att produkternas (dvs. varor och tjänster) miljöaspekter tas om hand på ett adekvat sätt. I rapporten ges förslag till åtgärder för att avhjälpa identifierade brister och problemområden. Som grund för förslagen ligger en analys av brister och problemområden baserad på erfarenheter från tillämpningen hittills. Studien har initierats och finansierats av Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) med särskilda medel från Näringsdepartementet, Naturvårdsverket och Svenska ESF-rådet. Företrädare för dessa organisationer har även ingått i den referensgrupp som biträtt i arbetet. Deltagare i referensgruppen har varit Cecilia Ankarstig och Stefan Nordin, NUTEK, Bengt Davidsson och Birgitta Timm, Naturvårdsverket, Ingmar Paulsson och Susanna Rockström, Svenska ESF-rådet och Johanna Lissinger, Kemikalieinspektionen. Detta arbete har genomförts i samverkan mellan IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) och Linköpings universitet. Rapporten är framtagen av Ulrik Axelsson, IVL, och Richard Almgren och Olof Hjelm, Linköpings universitet. Förutom författarna har även Ann Strömberg och Cecilia Bring Procopé vid IVL samt Jonas Ammenberg och Erik Sundin vid Linköpings universitet bidragit med betydelsefulla resultat från olika projektarbeten. Författarna är ensamma ansvariga för rapportens innehåll, varför detta inte kan åberopas som NUTEK:s, Naturvårdsverkets eller Svenska ESF-rådets ståndpunkt. Vi vill rikta ett stort tack till de personer som ställt sig till förfogande för intervju och för de som deltagit i de båda rundabordssamtalen inom projektets ram (intervjupersoner och rundabordsdeltagarna redovisas i referensavsnittet). Rundabordssamtalen genomfördes i en positiv anda och många viktiga erfarenheter och förslag kom fram. Vår förhoppning är att i rapporten identifierade områden och föreslagna åtgärder till förbättring skall tas omhand och utvecklas av de aktörer som är mest berörda på längre sikt. För att bli framgångsrikt behöver det genomföras i samarbete mellan flera aktörer, vilka delvis är identifierade eller har deltagit i arbetet med denna rapport och i rundabordssamtalen. Intresse för ett sådant fortsatt arbete har indikerats, såväl av myndigheter, intresseorganisationer som näringsliv. Finansiärerna till detta projekt avser att verka för en fortsatt utveckling av miljöledningssystemens användning och praxis. Stockholm i augusti 2003 NUTEK, Naturvårdsverket och Svenska ESF-rådet 3

5 4

6 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 7 Summary Inledning Syfte Metod Läsanvisning Strukturerat miljöarbete genom miljöledningssystem Bakgrund till standardisering av miljöledningssystem Syfte med miljöledningssystem Miljöledningssystem enligt ISO Miljöledningssystem enligt EMAS Huvudaktörer i miljöledningsarbetet Näringslivets tillämpning av miljöledningssystem Positiva erfarenheter av miljöledningssystem Problem med tillämpningen av miljöledningssystem Förbättrad miljöprestanda genom miljöledningssystem Affärsmässiga fördelar av miljöledningssystem Produktutvecklingsperspektiv i miljöledningssystem Identifierade brister och problem Brister i drivkrafter Nationell samordning saknas Svaga drivkrafter och få krav från marknaden Miljöledningssystem ett stort steg att ta Höga kostnader och resurskrävande Ledningens bristande engagemang Redovisning av miljöarbetet är outvecklat Processorienterad lagstiftning Svag offentlig uppbackning Brister i tillämpningen Fokus på system istället för miljöprestanda Produkternas miljöaspekter otillräckligt behandlade Kunskapsbrister Ovana att arbeta strukturerat med miljöfrågor Brist på hjälpmedel Tolkning av standardens krav och innehåll Identifierade områden för förbättring Stärka marknadens efterfrågan och ökade kundkrav Miljökriterier vid offentlig upphandling

7 5.1.2 Miljökriterier vid privata företags inköp Stärkt efterfrågan från allmänheten Statlig uppmuntran Stärka samverkan och nationell samordning Nationellt nätverk för effektivare miljöledningssystem Samverkan mellan myndigheter, företag och certifieringsorgan Förstärkt tolkning Kompetenshöjning Förenklade system Fokusera på ständig förbättring och kommunikation Stärkt kommunikation om ständig förbättring Underlätta jämförelser Tydligare revisioner Informationskälla om miljöledningssystem Slutsatser Referenser Skriftliga referenser...69 Internetkällor Muntliga referenser Deltagare i rundabordssamtal

8 Sammanfattning Den internationella miljöledningsstandarden ISO och den europeiska motsvarigheten EMAS trädde i kraft i mitten av nittiotalet och sedan dess har en stor del av näringslivets miljöarbete handlat om att införa och tillämpa dessa standarder. Det finns därför värdefulla erfarenheter att ta vara på från användning och tillämpning av dem; erfarenheter som kan utgöra en god grund att göra redan införda miljöledningssystem i företag bättre och effektivare. Denna rapport är en sammanfattande redovisning av flera studier som genomförts med det gemensamma syftet att finna former för effektivisering av miljöledningssystem. Rapporten ger en övergripande och samlad bild av hur miljöledningsarbetet i svenskt och internationellt näringsliv har utvecklats och fungerar. Tre huvudfrågor ligger till grund för studien, nämligen möjligheten att ytterligare betona ständig förbättring av miljöprestanda i miljöledningssystemen, att stärka affärsmässigheten samt att säkerställa att produkternas (dvs. varor och tjänster) miljöaspekter tas om hand på ett adekvat sätt. I rapporten presenteras även brister och problemområden i tillämpningen av miljöledningssystem på företagsnivå samt utvecklingsbehov av stödsystem på nationell nivå. Sist i rapporten ges förslag på områden och åtgärder som kan avhjälpa bristerna. Rapporten kan därför utgöra underlag för fortsatta diskussioner om hur miljöledningssystemens användning och praxis kan utvecklas på företagsnivå och hanteringssystem på nationell nivå. Rapporten bygger på analys av befintlig litteratur och av intervjuer med erfarna aktörer inom området samt resultat från genomförda rundabordssamtal. Följande slutsatser har dragits av att analysera studiens tre huvudfrågor: Förbättras miljöprestandan genom miljöledningssystem? Vår slutsats är att det inte i dagsläget går att besvara den generella frågan om miljöledningssystem medför en förbättrad miljöprestanda. Intervjuer tyder på att miljöledningssystem medför en förbättrad miljöprestanda men att det inte kvantitativt går att belägga. Det finns stora variationer mellan olika företag i kvaliteten på utformningen av respektive miljöledningssystem och hur de arbetar med ständig förbättring. Företag kan som följd av detta enbart göra svaga framsteg med ständig förbättring men ändå av certifieringsorgan ges eller bibehålla sitt certifikat. Detta riskerar att på längre sikt undergräva trovärdigheten för samtliga miljöledningssystem. Ger miljöledningsarbete affärsmässiga fördelar? Vår slutsats är att utvecklingen verkar ha gått från att ledningssystemen har ansetts vara ett starkt konkurrensmedel till att nu vara något som företag förväntas ha. Det finns dock indikationer på att arbetet med miljöledningssystem är lönsamt om kostnadsbesparande åtgärder som exempelvis energibesparing och minskad resursförbrukning inkluderas. Det är dock relativt ovanligt att företag följer upp den ekonomiska nyttan med eller kostnaderna för tillämpningen av sitt miljöledningssystem. 7

9 Externa kundkrav är ett vanligt skäl till att miljöledningssystem införs på ett företag men det är för närvarande inte någon stark drivkraft till ständig förbättring av miljöprestandan. Inkluderas produktperspektivet i miljöledningssystem? Vår slutsats är att produktaspekterna är tydliga i de internationella miljöledningsstandarderna men att den praxis som vuxit fram inte är lika tydlig. Förhållandevis många företag har som följd av miljöledningssystemet börjat infoga tydligare miljöhänsyn i produktutveckling. Däremot är det ovanligt att miljöanpassad produktutveckling ingår som en formaliserad komponent i miljöledningssystemet. Tydligare produktfokus i miljöledningsarbetet medför att potentialen för miljöförbättrande åtgärder för flertalet företag skulle utnyttjas. Enskilda metoder och stödverktyg för att inkludera produkter i miljöledningssystem är fortfarande relativt okända. Former för att hantera miljöpåverkan i leverantörskedjan samt miljökommunikation kan utvecklas. Identifierade brister och problemområden Studien visar att det finns svagheter i tillämpningen av miljöledningssystem. Det finns många orsaker till varför miljöledningssystem i företag är utformade och fungerar som de gör idag. Totalt har tretton områden på övergripande systemnivå identifierats där brister och problem finns. Dessa har i sin tur delats in i tre grupper som har diskuterats i rundabordssamtalen. 1. Brister i drivkrafter - nationell samordning saknas - svaga drivkrafter och få krav från marknaden - miljöledningssystem ett stort steg att ta - höga kostnader och resurskrävande - ledningens bristande engagemang - redovisning av miljöarbetet outvecklat - processorienterad miljölagstiftning - svag offentlig uppbackning 2. Brister i tillämpningen - fokus på system istället för prestanda - produkternas miljöaspekter otillräckligt behandlade 3. Kunskapsbrister - ovana att arbeta strukturerat med miljöfrågor - brist på hjälpmedel - tolkning av standardens krav och innehåll 8

10 Förslag på förbättringsåtgärder I rapporten föreslås en rad åtgärder för att utveckla och förbättra miljöledningsarbetet med utgångspunkt från de identifierade svagheterna och problemområdena. Att stärka de svaga drivkrafterna för att bedriva ett aktivt och framåtsyftande miljöledningsarbete anses som den absolut viktigaste åtgärden. Det handlar främst om att stärka marknadens efterfrågan samt att utveckla styrmedel som gör det ekonomiskt fördelaktigt att bedriva ett sådant arbete. Stärkta miljökriterier i offentlig upphandling och privata inköp av företag och privatkonsumenter pekades ut som möjliga områden. Den ekonomiska drivkraft som ligger i att inkludera miljökostnaderna i priset för en vara eller tjänst ansågs viktig men dessa frågor bedömdes ligga utanför detta projekt. Att åstadkomma en nationell samordning av utvecklingsinsatser kopplad till miljöledningssystem kan stärka samverkan mellan myndigheter, företag och certifieringsorgan. Några uppgifter kan vara att samordna och driva aktiviteter som rör kompetensutveckling, tolkningsfrågor och hjälpverktyg och att utveckla en samlad informationskälla som stöd för mindre företag, myndigheter, konsulter, revisorer etc. Behovet av att stärka arbetet med ständig förbättring av miljöprestanda samt att öppet kommunicera detta ses som viktigt, inte minst ur trovärdighetssynpunkt. Exempel på föreslagna åtgärder är utvecklad redovisning av ständig förbättring, jämförelser mellan olika företags system, tydlighet i tolkning av standardens krav och innehåll. En möjlighet som diskuterades var frivilliga överenskommelser om ständig förbättring. Behovet av en samlad informationskälla på i första hand Internet ansågs stor. Exempel på förbättringsåtgärder som behöver vidtas är bland andra att: förstärka fokuseringen på ständig förbättring av miljöprestanda; tydliggöra produktperspektivet, bl.a. genom att inkludera produktutvecklingsprocessen; stärka de affärsmässiga incitamenten för proaktivt miljöledningsarbete; underlätta miljöledningsarbetet för små- och medelstora företag, bl.a. genom att underlätta informationsinhämtning; hitta modeller för att kompetensutveckla viktiga aktörer; få fram enhetligare kravnivåer vid certifieringsrevisioner; stärka samverkan mellan aktörer. Vår sammantagna bedömning är att miljöledningssystem har stora fördelar som verktyg eftersom de har en utformning som passar bra för näringslivets sätt att arbeta och dessutom redan tillämpas i stor omfattning. Den kraft till miljöförbättrande åtgärder som kan nås genom ett effektivt miljöledningsarbete i svenskt näringsliv nyttjas idag dock inte fullt ut. Genom att åtgärda de brister och problem som identifierats inom detta projekt kan förhoppningsvis miljöledningssystem bli ett än mer kraftfullt verktyg för ständig förbättring av miljöprestanda inklusive ökad affärsnytta och produktperspektiv. 9

11 Fortsatt arbete Genom att åtgärda identifierade brister och problemområden är det vår bedömning att miljöledningssystemen kan bli ett än mer kraftfullt verktyg för ständiga förbättringar av företags och andra organisationers miljöprestanda och konkurrenskraft. Tanken är att föreslagna förbättringsåtgärder skall tas omhand och utvecklas av de aktörer som är mest berörda. Många deltagande aktörer i projektet och rundabordssamtalen indikerar intresse för en fortsättning. För att bli framgångsrikt behöver ett sådant arbete genomföras i samarbete med många aktörer, inklusive näringslivet och enskilda företag. För att ett fortsatt arbete skall bli möjligt krävs både planering och resurser. Finansiärerna till detta projekt avser att verka för en process där rapportens slutsatser tas omhand för fortsatt utveckling av miljöledningssystemens användning och praxis. 10

12 Summary The international environmental management standard ISO and its European equivalent EMAS came into force in the mid-1990s. Since then, a considerable amount of the environmental work done by the business sector has concentrated on introducing and applying these standards. Valuable experience is therefore to be gained from their use and application; experience that can form a sound basis for improving environmental management systems that have already been introduced and rendering them more effective. This report is a brief presentation of several studies performed with the common aim of finding ways of rendering environmental management systems more effective. The report provides a comprehensive overall picture of how environmental management both in Sweden and internationally has developed and currently functions. The study broaches three main issues, namely placing more emphasis on the continuous environmental improvement of management systems, strengthening commercial aspects and ensuring that the environmental attributes of products (i.e. goods and services) are taken care of in an adequate fashion. The report also presents the shortcomings and problem areas associated with the application of environmental management systems on the corporate level and the development requirements of support systems on the national level. Finally, the report also puts forward proposals for areas and measures to combat these shortcomings. The report can therefore constitute a basis for further discussion on how the use and practice of environmental management systems can be developed on the corporate level and how national administration systems can be established on the national level. The report is based on analyses of existing literature, on interviews with experienced actors in the field and on results from round-table discussions. The following conclusions have been drawn with regard to the study s three main issues: Do environmental management systems lead to better environmental performance? Our conclusion is that it not currently possible to answer the general question as to whether environmental management systems actually improve environmental performance. Interviews indicate that they do lead to better performance but that this is not possible to substantiate quantitatively. There is considerable variation among companies in the design quality of their environmental management systems and in how they strive for continuous improvement. As a result, companies may perhaps be making only sluggish progress regarding continuous improvement but still be awarded a certificate by the certification body or be allowed to keep their existing certificate. In the long term, this risks undermining the credibility of all environmental management systems. 11

13 Does environmental management provide commercial advantages? Our conclusion is that the trend has gone from management systems being considered a powerful competitive tool to now being something that companies are expected to have. There are, however, indications that environmental management systems are profitable if cost-cutting measures, such as greater energy efficiency and reduced resource consumption, are taken into account. It is relatively unusual however for companies to follow up the financial benefit or monitor the costs of their environmental management system. External customer demand is a common reason for a company to introduce an environmental management system, but is not a particularly strong driving-force behind the continuous improvement of environmental performance. Is the product perspective included in environmental management systems? Our conclusion is that despite the product aspects being clearly expressed in the international management standards, they are not as clear in the emergent practice. A relatively large number of companies have started to incorporate more explicit environmental consideration in their product development as a result of the environmental management system. It is, however, unusual for green product development to be included as a formalised component of a company s environmental management system. A clearer product focus in environmental management systems would lead to the majority of companies utilising the potential for implementing measures to improve the environment. Specific methods and supportive tools to include products in environmental management systems are still relatively unknown. Ways of handling environmental impact in the supply chain and environmental communication can be developed. Identified shortcomings and problem areas The study uncovers weaknesses in the application of environmental management systems. There are many reasons for why corporate environmental management systems are designed and work as they do today. A total of thirteen areas on the overall system level have been identified where there are shortcomings and problems. These have been divided into three groups. The presentation of these shortcomings and problem areas is based on round-table discussions. 1. Weak driving forces - no national coordination - weak driving forces and few demands from the market - the introduction of an environmental management system being too big a step to take - high costs and resource-demanding - lack of commitment from executive management - poorly developed reporting of environmental measures - process-oriented environmental legislation - poor public-sector support 12

14 2. Shortcomings in application - focus on systems rather than performance - environmental aspects of products insufficiently dealt with 3. Lack of knowledge - unaccustomed to dealing with environmental issues in a structured fashion - lack of tools - interpretation of the requirements and content of the standard Proposals for improvement measures The report proposes a number of measures for developing and improving environmental management based on the identified shortcomings and problem areas. Strengthening the weak driving forces in order to promote active and forward-looking environmental management is seen as the single most important measure. It is primarily a question of strengthening the market s demand and developing instruments that make it financially beneficial to implement such management. Strengthened environmental criteria in public procurement and the private purchasing procedures of companies and private consumers are singled out as possible areas. The financial driving force implied by the inclusion of environmental costs in the price of a product or service was considered important but these issues are felt to be outside the scope of this project. Coordinating development efforts linked to environmental management systems on a national level may strengthen collaboration between authorities, companies and certification bodies. Tasks may include coordinating and performing skills development activities, interpretation issues and tools and developing a comprehensive information source to help smaller companies, authorities, consultants, auditors, etc. The need to reinforce efforts concerning continuous environmental improvement and to communicate this openly is seen as important, not least from a credibility point of view. Examples of proposed measures include the well-developed reporting of continuous improvement, comparisons of different companies systems, clarity in the interpretation of the requirements and content of the standard. One option discussed was voluntary agreements on continuous improvement. It was felt there is a considerable need for a comprehensive information source, primarily on the Internet. 13

15 Examples of improvement measures that need to be implemented include: a stronger focus on continuous environmental improvement; elucidating the product perspective; by, for example, including the product development process; strengthening the commercial incentives for proactive environmental management; facilitating environmental management for SMEs (small and medium-sized enterprises), e.g. by facilitating information-gathering; finding models to help develop the skills of important actors; developing uniform requirement levels for certification audits; strengthening collaboration among actors. Our overall assessment is that environmental management systems are a very useful tool since their design is ideally suited to the business sector s working methods and their application is already widespread. The force of environmental improvement measures that can be achieved through effective environmental management in the Swedish business sector is not currently utilised to its full potential. By rectifying the shortcomings and problems that have been identified in the course of this project, environmental management systems can hopefully become a more powerful tool for continuous environmental improvement, including greater commercial benefit and product perspective. Further work By rectifying the identified shortcomings and problem areas, it is felt that environmental management systems could be an even more powerful tool for continuous environmental improvement and improve the competitiveness of companies and other organisations. The idea is for the proposed improvement measures to be taken onboard and developed by the most relevant actors. Many actors who took part in the project and the round-table discussions showed an interest in further work in the longer term. To be successful, such work should be implemented in partnership with many actors, including the business sector and individual companies. For further work to be possible, both planning and resources are required. The financiers of this project intend to promote a process whereby the conclusions of the report will be taken onboard to further develop the use and practice of environmental management systems. 14

16 1 Inledning Under de senaste tio åren har en stor del av miljöarbetet inom svenskt näringsliv kretsat kring införande och tillämpning av miljöledningssystem. Främst har detta kommit att handla om den internationella miljöledningsstandarden ISO (ISO 14001:1996), men även den frivilliga europeiska EMAS-förordningen (EUs frivilliga miljöstyrningsoch miljörevisionsordning, EMAS EG nr 761/2001) har haft betydelse. Både företag med lång erfarenhet av att arbeta med miljöfrågor och företag som är nybörjare inom miljöområdet har infört miljöledningssystem. Statistik visar att cirka certifieringar enligt ISO totalt var genomförda i världen vid årsskiftet 2002/2003 (ISO World ). Motsvarande antal organisationer registrerade enligt EMAS var vid samma tidpunkt omkring I Sverige fanns vid slutet av februari 2003 cirka certifikat enligt ISO och drygt 200 organisationer som var registrerade enligt EMAS (Challennium Information och Miljöstyrningsrådet ). Merparten av dessa är vad vi brukar benämna små- och medelstora företag. Inkluderas även andra typer av förenklade icke-standardiserade miljöledningssystem, såsom miljödiplomering, kan listan över antalet företag ökas med ytterligare några hundra. Ett miljöledningssystem syftar till att ge ett strukturerat arbetssätt som ökar möjligheten till miljöförbättringar. Miljöledningssystem bygger på målstyrning, där miljömål och ambitionsnivå bestäms av den egna verksamheten, dvs. verksamhetsutövaren, men ett grundläggande krav på ständig förbättring ingår. Miljöledningssystemets förmåga att bli ett kraftfullt verktyg är därmed starkt beroende på aktörens egen målsättning och ambition samt kundernas efterfrågan av leverantörer med ett seriöst miljöarbete, men är även beroende av revisorernas tolkning av kraven i de aktuella systemen. Miljöledningsstandarden ISO har utarbetats för att kunna tillämpas på samma sätt över hela världen i såväl stora som små organisationer, tillverkande företag som serviceföretag, privat som statlig regi. Detsamma gäller EMAS i Europa. Vid utarbetandet av standarderna togs stor hänsyn till olika länders och typer av organisationers förutsättningar och förmåga att arbeta med miljöfrågor. Ett viktigt krav var att standarderna för miljöledningssystem inte fick utvecklas till ett handelshinder gentemot tredje världen med försämrad konkurrensförmåga som konsekvens. Det gör att standarderna är relativt generellt utformade och kräver en del tankearbete för att översättas till verkligheten i ett företag eller en annan organisation. Under de senaste åren har en del negativ kritik riktats mot att miljöledningssystemen inneburit byråkrati med mer av pappersexercis än fokusering på förbättring av miljöprestanda. Kritiken kommer från enskilda företag som har eller håller på att införa miljöledningssystem och från andra aktörer som berörs av miljöledningssystem på olika sätt. Dessa signaler var en viktig grund för att detta projekt initierades. Det är dock viktigt att komma ihåg att framför allt ISO 14001, trots viss kritik, under de år den funnits tillgänglig på marknaden har vunnit stor trovärdighet som ett kraftfullt redskap för ett effektivt miljöarbete. Det är därför av stor vikt att negativ kritik fångas upp, att den utvärderas och att lämpliga åtgärder vidtas i syfte att bibehålla och förbättra systemens trovärdighet, miljöeffektivitet och affärsnytta. Denna rapport är avsedd att utgöra ett underlag för en process som leder till sådana förbättringar. 15

17 När miljöledningssystem anges i rapporten, utan förtydligande av om ISO eller EMAS åsyftas, avses främst miljöledningssystem enligt kraven i ISO (ISO 14001:1996). Kraven i ISO och EMAS överensstämmer dock till största delen, vilket i praktiken innebär att diskussionen även är tillämplig på EMAS. 1.1 Syfte Syftet med denna rapport är att ge en övergripande och samlad bild av hur tillämpningen av miljöledningssystem i svenskt och internationellt näringsliv har utvecklats och fungerar. Vidare har identifierade brister och problemområden lyfts fram i rapporten. Tre frågeställningar ligger till grund för denna studie. Dessa utgår från möjligheten att ytterligare betona ständig förbättring av miljöprestanda i miljöledningssystemen, att stärka affärsmässigheten samt att säkerställa att produkternas (dvs. varor och tjänster) miljöaspekter tas om hand på ett adekvat sätt. I rapporten ges förslag till åtgärder för att avhjälpa identifierade brister och problemområden. Som grund för förslagen ligger en analys av brister och problemområden baserad på erfarenheter från tillämpningen hittills. Rapporten skall ses som ett inlägg i processen för att förbättra och utveckla effektivare miljöledningssystem, snarare än en vetenskaplig rapport. 1.2 Metod Detta dokument utgör den kondenserade kärnan av ett flertal studier som genomförts inom paraplyprojektet Effektivare miljöledning samt av tillgänglig litteratur inom området. De delprojekt som genomförts är: Miljöledning som verktyg för att nå hållbar utveckling (Ulrik Axelsson och Ann Strömberg, IVL); Miljöledningssystemens roll som drivkraft för integrering av miljöhänsyn i produktutveckling (Richard Almgren, Olof Hjelm och Jonas Ammenberg, Linköpings universitetet. Slutrapport lämnas till Naturvårdsverket under hösten 2003); Resultat från en pågående litteraturstudie om kopplingen mellan produktutveckling och miljöledningssystem (Jonas Ammenberg och Erik Sundin, Linköpings universitetet); Resultat från en pågående intervjustudie av externa miljörevisorers agerande (Jonas Ammenberg och Erik Sundin, Linköpings universitetet); Hur effektivt är miljöledningsarbetet inom svensk energisektor? Ett examensarbete inom svensk energisektor (IVL-rapport B1515, Cecilia Bring Procopé); Förbättras miljöprestandan av miljöledningssystem?, en intervjustudie av 35 företag (IVL-rapport B1529, Cecilia Bring Procopé och Ulrik Axelsson); 16

18 Utöver ovanstående delprojekt och litteraturstudier har intervjuer varit en viktig metod för att inhämta fakta. Vi har valt att fokusera intervjudelen på den grupp av personer som yrkesmässigt arbetat mer med frågor om miljöledningssystem än de flesta andra. Intervjuer har gjorts med företrädare för olika organisationer (företag, näringslivets intresseorganisationer, konsulter, revisorer, standardiseringsorgan, myndigheter och forskare). Intervjupersonerna representerar företag och organisationer från ett tjugotal länder (förutom Sverige även Argentina, Australien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Island, Jamaica, Japan, Kanada, Malaysia, Mexiko, Nederländerna, Norge, Tyskland, Storbritannien och USA). Företrädare för några viktiga myndigheter och intresseorganisationer har även intervjuats (exempelvis Europeiska kommissionen, Miljöstyrningsrådet, Svensk Industriförening, Svenskt Näringsliv och World Business Council for Sustainable Development). Den metodik som använts har varit semistrukturerade intervjuer, dvs. intervjuaren har i förväg identifierat några frågor som skall belysas i intervjun, men intervjun har bedrivits i samtalsform där målet varit att intervjupersonen fritt får tillfälle att berätta om sina erfarenheter. Metoderna för att dokumentera intervjuerna har varierat från inspelade intervjuer som därefter renskrivits till intervjuer där intervjuaren tagit anteckningar. Sju olika personer har genomfört intervjuerna inom detta projekt och de ingående delprojekten. I rapporten anges inga referenser till enskilda personer som intervjuats eller som uttalat sig i olika frågor. En förteckning på alla intervjuade personer inom projektet redovisas i referensavsnittet. I vissa delstudier har anonymitet utlovats de deltagande företagen. Dessa är i referenslistan angivna som tjänsteföretag, verkstadsföretag etc. Dessutom anges den befattning som intervjupersonen har på företaget. Delar av dokumentet (kapitel 1-4) har i en tidigare version legat till grund för två rundabordssamtal med ett urval av aktörer inom miljöledningsområdet. Dessa rundabordssamtal var en annan viktig faktakälla; syftet med dem var dels att justera och förankra beskrivningen av problemen och bristerna, dels att identifiera lämpliga åtgärder för att komma till rätta med dessa brister. Rundabordssamtalen är den viktigaste källan för de förbättringsförslag som identifierats och som presenteras i kapitel 5. Detta projekt har titeln Effektivare miljöledningssystem. Effektivare är ett relativt begrepp som utgår ifrån en referensnivå. Den referensnivå som vi utgår ifrån är dagens tillämpning av miljöledningssystem i svenskt och internationellt näringsliv. Det som vi åsyftar med effektivare miljöledningssystem är alltså miljöledningssystem som bidrar till större miljömässiga förbättringar och ökade affärsmässiga fördelar än vad som är fallet i många införda miljöledningssystem idag. För att karakterisera styrkan i de olika uttalanden som görs använder vi följande språkbruk: Uttalande av färre än 20 procent av intervjuobjekten: ett fåtal, några, vissa ; Uttalande av procent av intervjuobjekten: många, en hel del, flera ; Uttalande av fler än 80 procent av intervjuobjekten: de flesta, flertalet, en övervägande majoritet, nästan alla ; Denna rapport bygger på de viktigaste resultaten och slutsatserna ur de ovan nämnda delprojekten. Det intervjumaterial som använts i denna rapport har även kompletterats 17

19 med tillgänglig litteratur, handböcker, forskarrapporter, standarder etc. Urvalet av resultat har gjorts genom att lyfta fram områden/frågor/svar som angetts av ett flertal intervjupersoner eller då det av författarna till denna rapport ansetts särskilt intressant för att förstå hur miljöledningsarbetet bedrivs. Redan vid utformningen av paraplyprojektet identifierades dock tre områden som var speciellt intressanta att studera: Förbättras miljöprestandan genom miljöledningssystem? Ger miljöledningsarbete affärsmässiga fördelar? Inkluderas produktutvecklingsperspektivet i miljöledningssystem? 1.3 Läsanvisning Kapitel 2 beskriver kortfattat vad miljöledningssystem (ISO och EMAS) innebär, samt vilka intressenter som finns i miljöledningsarbetet. Kapitel 3 redovisar den bild av hur miljöledningsarbetet fungerar som författarna fått av att studera litteratur samt intervjua olika aktörer. Kapitel 4 redovisar de brister och svagheter som identifierats. Kapitel 5 redovisar de identifierade förbättringsåtgärder som kommit fram genom rundabordssamtalen. Kapitel 6 innehåller våra generella slutsatser av de studier och rundabordssamtal som genom förts i projektet. 18

20 2 Strukturerat miljöarbete genom miljöledningssystem 2.1 Bakgrund till standardisering av miljöledningssystem Arbetet med miljöledningssystem har en internationell bakgrund. Redan på och 1980-talen fanns det system i större företag som motsvarar dagens miljöledningssystem enligt ISO eller EMAS. Ett tidigt steg var Internationella Handelskammarens (ICC) initiativ 1988 till att anta riktlinjer för miljörevision. Ett annat tidigt steg var EU:s initiativ till EMAS. I det första utkastet (Eco-Audit) som publicerades för kommentarer 1990 var inriktningen primärt att stärka kommunikationen med olika intressenter. Brittiska standardiseringsorganisationen BSI tog vidare tidigt fram en brittisk miljöledningsstandard, BS 7750 (BSI, 1992). I förberedelserna till FN-konferensen om miljö och utveckling 1992 tog det internationella näringslivet initiativ till det standardiseringsarbete som kom att bli ISO serien. Den formella bildningen av en ansvarig kommitté för detta arbete, ISO/TC207, skedde Det var främst företrädaren till World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) som var aktiv när det gäller att få igång ett arbete av detta slag. Bakgrunden var främst att finna internationellt förankrade former för företagens insatser på miljöområdet som kunde bidra till att höja näringslivets anseende som en trovärdig aktör på området. 2.2 Syfte med miljöledningssystem Ett miljöledningssystem syftar till att på ett enhetligt, systematiskt och strukturerat sätt skapa förutsättningar för ett effektivt miljöarbete i en organisation (oftast ett företag). Ett miljöledningssystem talar om hur miljöarbetet skall målstyras och bedrivas, hur det är organiserat, mekanismerna för att följa upp arbetet, hur det skall bli effektivare efter hand och hur information skall distribueras för att nå en förbättrad miljöprestanda. Granskningen och verifieringen skall ge svar på om systemet i sig är ändamålsenligt uppbyggt och om verksamheten bedrivs enligt detta system. Ett bra miljöledningssystem kännetecknas av att det bl.a. skall ge följande resultat/ effekter, oavsett vilken modell som används: 1. begränsa och förebygga miljöpåverkan; 2. säkerställa att lagar och andra miljökrav uppfylls; 3. bidra till att miljöprestandan förbättras över tiden; 4. bidra till att ekonomiskt resursslöseri undviks; 19

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline is a unique impact socket coating with no heavy metals

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det?

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? 1(5) MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? Innebär det inte bar a en massa byråkrati och papper?

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Omfattande revidering av ISO 14001 väntar

Omfattande revidering av ISO 14001 väntar 2010-08-23 Handläggare, tfn Karin Bagge, +46 8 555 520 86 E-post Karin.bagge@sis.se Omfattande revidering av ISO 14001 väntar SIS, Swedish Standards Institute Framtidens miljöledningssystem bör enligt

Läs mer

ISO/IEC 20000, marknaden och framtiden

ISO/IEC 20000, marknaden och framtiden ISO/IEC 20000, marknaden och framtiden Frukostseminarium 2009-10-05 Anita Myrberg BiTA Service Management anita.myrberg@bita.eu Agenda ISO/IEC 20000 Vad, varför, hur börja? Relation till andra standarder

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Quality & innovation

Quality & innovation Quality & innovation establ. 1956 Utbildningar SCM : -inköp - logistik - affärsförhandling Internationell certifiering (IFPSM & ELA) Kompetensinventering Lots & Navigatör Seminarier Medlemsorganisationen

Läs mer

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till 1 (8) Revision av ISO 14001 Användarna tycker till Resultat av SIS nationella undersökning oktober 2012 SIS, Swedish Standards Institute SIS is the Swedish member of ISO and CEN Postadress: 118 80 STOCKHOLM

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Regeringen: Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att miljöhänsyn vägs in i all offentlig

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Kunddag. Nytt telefonnummer till Swedac: 0771-990 900

Kunddag. Nytt telefonnummer till Swedac: 0771-990 900 Innehåll Kunddag Nytt telefonnummer till Swedac Ny hemsida SWEDAC blir Swedac ISO/IEC 17065 kommer (så småningom) att ersätta EN 45011 för produktcertifiering ISO CASCO har startat arbete med den blivande

Läs mer

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord Revidering av ISO 9001 Förändringar i ny version av ISO 9001 Det är inte bara ISO 9001 (kraven) som är under översyn utan även ISO 9000 som omfattar Concepts and Terminology. Viktigt att notera är att

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-ISO 39001:2012

SVENSK STANDARD SS-ISO 39001:2012 SVENSK STANDARD SS-ISO 39001:2012 Fastställd/Approved: 2012-12-03 Publicerad/Published: 2012-12- Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 03.220.20; 04.110; 04.150 Ledningssystem för vägtrafiksäkerhet

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 About us.se (The Internet Infrastructure Foundation) is responsible for the.se top-level domain. Non-profit organisation founded in

Läs mer

Internationellt arbete

Internationellt arbete Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU

Läs mer

Rutin för intern miljörevision

Rutin för intern miljörevision Sida 1 (5) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Förutsättningar för lärande, drivkraft och engagemang i verksamhetens miljöarbete

Förutsättningar för lärande, drivkraft och engagemang i verksamhetens miljöarbete Delresultat inom projektet Lean & Green Production Navigator, VINNOVA Dr 2011-01107 Förutsättningar för lärande, drivkraft och engagemang i verksamhetens miljöarbete Birgitta Sjögren, AB Volvo Lena Moestam,

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

ABC - Hur certifiera verksamheten?

ABC - Hur certifiera verksamheten? ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Styr och utveckla ditt IT-stöd utifrån internationella standarder

Styr och utveckla ditt IT-stöd utifrån internationella standarder Styr och utveckla ditt IT-stöd utifrån internationella standarder Frukostseminarium 2008-09-19 Anita Myrberg BiTA Service Management Agenda ISO/IEC 20000 Relation till andra standarder Varför styra en

Läs mer

Sustainable Healthcare. Daniel Eriksson TEM at Lund University

Sustainable Healthcare. Daniel Eriksson TEM at Lund University Sustainable Healthcare Daniel Eriksson TEM at Lund University Konsulttjänster Ledningssystem & lagtjänster Hållbar sjukvård Samhällsansvar/ CSR Miljö & Klimat Utbildningar Öppna Interna Föreläsningar Nätverk

Läs mer

Mathematical Cryptology (6hp)

Mathematical Cryptology (6hp) Time to sign up for the continuation course Mathematical Cryptology (6hp) 12 lectures (2 hours) + 2 small projects Exercises are done on your own and discussed in class (6*2 hours). Contents: Elliptic

Läs mer

Service Design Network Sweden

Service Design Network Sweden Service Design Network Sweden Launch workshop summary www.servicedesignsweden.com MEMBERS WORKSHOP 27 March 16:00 18:00 Purpose, idea and vision of Service Design Sweden (20mins) Short presentation of

Läs mer

Nationellt forum efaktura 130117

Nationellt forum efaktura 130117 Nationellt forum efaktura 130117 Agenda Va lkomna! Ulrica Storset Status i arbetsgrupperna: o Arb.grupp 1 Temperaturma tning o Arb.grupp2 Goda exempel o Arb.grupp3 Juridiska hinder o Arb.grupp 4 Standards

Läs mer

Information Technology and Security Governance

Information Technology and Security Governance Technology Security and Risk Services Information Technology and Security Governance Internetdagarna 2006-10-25 Andreas Halvarsson Lapp på anslagstavlan hos IT-leverantör Förr Prästen Kyrkan Exekutionen

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Förbättras miljöprestandan genom miljöledningssystem?

Förbättras miljöprestandan genom miljöledningssystem? Förbättras miljöprestandan genom miljöledningssystem? Cecilia Bring Procopé Ulrik Axelsson B1529 September 2003 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental Research

Läs mer

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 GÖRA SKILLNAD om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 KORT OM MITT YRKESLIV ABB (trainee Melbourne, chef NC-programmering, produktionsteknisk

Läs mer

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik VAD ÄR KVALITET? Verksamhetsförbättring Kvalitetskontroll är allt som görs EFTER Kvalitetsstyrning är allt som görs för att säkra kvaliteten i ett pågående arbete, dvs NU Kvalitetssäkring är allt som görs

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Miljöhänsyn i upphandling

Miljöhänsyn i upphandling Miljöhänsyn i upphandling Marlene Sahibzada, upphandlingschef marlene.sahibzada@harryda.se 031-724 6321 1 2010-01-26 Administrativt stöd Upphandlingsenheten i Härryda kommun Våra ansvarsområden: Enheten

Läs mer

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter EU - Näringslivet - Miljön 2005-01-26 (uppdaterad 2005-04-14) ENVIVE AB Pia M Berglund-Lundström www.envive.se Övergång till ISO 14001:2004 Förberedelsetid

Läs mer

Företaget har cirka 110 anställda. Verksamhetskonsulter inom säkerhet och teknik. Boden, Göteborg och Kristianstad

Företaget har cirka 110 anställda. Verksamhetskonsulter inom säkerhet och teknik. Boden, Göteborg och Kristianstad Erfarna verksamhetskonsulter inom säkerhet och teknik Ledningsperspektivet på riskhantering roller, styrning och införande CRR seminarium 009-0-4 Hans Dahlquist Hans Dahlquist Från 007 Affärsområdeschef

Läs mer

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Varför ISO/IEC 27005 Information Security Management?? Riskanalys och riskhantering är centrala aktiviteter

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

IMPROVING CONTINUING ENGINEEERING EDUCATION IN QUALITY MANAGEMENT THROUGH INSTITUTIONAL CO-OPERATION

IMPROVING CONTINUING ENGINEEERING EDUCATION IN QUALITY MANAGEMENT THROUGH INSTITUTIONAL CO-OPERATION lennart.schon@tech.oru.se IMPROVING CONTINUING ENGINEEERING EDUCATION IN QUALITY MANAGEMENT THROUGH INSTITUTIONAL CO-OPERATION A SWEDISH CASE STUDY May 2004 Ingela Bäckström Görgen Edenhagen Lennart Schön

Läs mer

Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser

Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser Richard Almgren Green Business AB richard.almgren@greenbusiness.se 070-5688112 Grundstrukturen i ISO 14001 Ständig

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Hållbart företagande / CSR

Hållbart företagande / CSR Hållbart företagande / CSR Energinätverk Sverige Stockholm 15 okt 2014 Maria Blechingberg, Esam Dagens ämne: CSR CSR betyder Corporate Social Responsibility och står för vad företagen har för ansvar i

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

EMIR-European Market Infrastructure Regulation

EMIR-European Market Infrastructure Regulation EMIR-European Market Infrastructure Regulation Omfattande regelverk kring derivat Hur påverkas Ni? 1. Rapporteringsskyldighet 2. Portföljavstämning 3. Tvistelösning 4. Timely confirmations Rapporteringsskyldighet

Läs mer

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt

Läs mer

130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura

130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura 130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura Agenda för dagen 1. Välkomna, intro & sallad Ulrica 2. Kort beskrivning av det fortsatta arbetet Karina

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co April 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Att införa och arbeta med miljöledningssystem

Att införa och arbeta med miljöledningssystem Att införa och arbeta med miljöledningssystem Lennart Piper Verksamhetsledare Svensk Industriförening - Sinf IPP-dialog VII om standardisering Piperska Muren, Scheelegatan 14, Stockholm Vad är en kravstandard?

Läs mer

Hur gör man en ansökan till Horisont 2020 11 december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen

Hur gör man en ansökan till Horisont 2020 11 december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen Hur gör man en ansökan till Horisont 2020 11 december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen Steg 1 hitta utlysningen! Dokument som följer med utlysningen

Läs mer

Ledningssystem för hållbar IT-användning. Förslag till ny standardisering

Ledningssystem för hållbar IT-användning. Förslag till ny standardisering Ledningssystem för hållbar IT-användning Förslag till ny standardisering Grön IT Möjligheter och potentialer SIDA 3 Behov Många företag har tagit initiativ till att minska sin energiförbrukning och miljöpåverkan

Läs mer

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag Småföretagen drar sitt strå till stacken miljöarbete i småföretag januari 2008 Miljöarbete i småföretag Sammanfattning Trots allt mer fokus på miljöfrågor är kunskapen om hur den absolut största gruppen

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information GS1 Seminarium Lena Sparring 28 Maj 2013 Detta är ICA Det här är ICA-idén Enskilda handlare i samverkan, som framgångsrikt kombinerar mångfald och

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan

Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan Ackrediteringssökande är införstådd med reglerna för ackrediterade certifieringsorgan och förbinder sig att uppfylla dessa samt att till Swedac rapportera

Läs mer

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen Sponsorship report ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen 1 Narrative report A great partnership was formed in September of 2013; when ICRI Ghana

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Rapport från certifieringsrevision, granskning av miljöledningssystem och miljöredovisning

Rapport från certifieringsrevision, granskning av miljöledningssystem och miljöredovisning 413100 1 (3 ) Kopia till SP- Box 857 Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet Box 720 405 30 GÖTEBORG Rapport från certifieringsrevision, granskning av miljöledningssystem och miljöredovisning Certifikat

Läs mer

Scaled Agile Framework

Scaled Agile Framework Scaled Agile Framework Grunder för självorganisation Vad är det och är det bra? @svante_lidman svante.lidman@coreboost.se 1 Vem är Svante? Senaste 6-7 åren Konsultat inom Large-Scale Lean/Agile De +20

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

Rättvis bedömning av byggmaterial med LCA. Lars-Gunnar Lindfors IVL Svenska Miljöinstitutet 2013-04-23

Rättvis bedömning av byggmaterial med LCA. Lars-Gunnar Lindfors IVL Svenska Miljöinstitutet 2013-04-23 Rättvis bedömning av byggmaterial med LCA Lars-Gunnar Lindfors IVL Svenska Miljöinstitutet 2013-04-23 Hur används LCA? Underlag för produktförbättringar /dokumentation av produktförbättring Stora systemstudier,

Läs mer

Att utveckla och skapa en effektiv och dynamisk process för konsolidering och rapportering

Att utveckla och skapa en effektiv och dynamisk process för konsolidering och rapportering Ulla-Britt Fagerström - Senior lösningsspecialist, IBM Business Analytics 22 maj 2013 Att utveckla och skapa en effektiv och dynamisk process för konsolidering och rapportering Då kan drömmar gå i uppfyllelse

Läs mer

Mångfald som en del av affärsstrategin

Mångfald som en del av affärsstrategin Inbjudan/Invitation Mångfald som en del av affärsstrategin Diversity as part of the Business Strategy Friday, 31 January, 2003 Quality Hotell 11, Göteborg CENTRUM FÖR MÅNGFALDSSTUDIER OCH PRAKTISK INTEGRATION

Läs mer

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål 1(7) Rektor 2004-03-14 Leif Svensson Dnr Redovisning av miljöledningssystemarbetet under år 2003 vid Högskolan i Gävle Arbetet med att integrera miljöledningssystem allt bättre i den ordinarie verksamheten

Läs mer

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte.

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Titel det första du kommunicerar till granskaren Ska vara kort max 100 tecken.

Läs mer

Stegvist införande av miljöledningssystem

Stegvist införande av miljöledningssystem Stegvist införande av miljöledningssystem - en lämplig modell för små och medelstora företag? Step by step implementation of environmental management systems a suitable model for small and mediumsized

Läs mer

ISTQB Testarens ledstjärna

ISTQB Testarens ledstjärna ISTQB Testarens ledstjärna SSTB SAST-möte 2012-02-23 Vilka är vi? Mångårig erfarenhet från testarbete, testare, testledare, testchef. Utveckling av test metoder och processer. Test kurser. Jobbar som Systemarkitekt

Läs mer

EUROPARÅDSGUIDEN. Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Equalis okt 2013 Jan Swg

EUROPARÅDSGUIDEN. Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Equalis okt 2013 Jan Swg EUROPARÅDSGUIDEN Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala Europarådet Europarådet grundades 1949 47 länder och ett antal observatörer 820 millioner innevånare 28 medlemsländer

Läs mer

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Results from group discussions and interactive session Chalmers, Göteborg 2015-03-03 Barriärer för spridning Regelverken är komplicerade och

Läs mer

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft Miljardkonferensen 29 April Lång tradition och ledande position Sveriges ranking Innovation Union Scoreboard 2014 Switzerland Sweden Denmark Germany Finland Luxembourg

Läs mer

Incitament för effektivitet och kvalitet

Incitament för effektivitet och kvalitet Incitament för effektivitet och kvalitet Trafikanalys 20 april 2012 Björn Hasselgren Arkitektur och samhällsbyggnad Vägar och järnvägar - historien Transportinfrastrukturens utveckling Offentlig sektor

Läs mer