Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle (BUS) Examensarbete 15 högskolepoäng Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan Pedagogues response to children with special needs in pre-school. Ulrika Nilsson Therese Svensson Lärarexamen 210hp Barndoms- och ungdomsvetenskap Examination: Examinator: Fanny Jonsdottir Handledare: Thom Axelsson

2 2

3 Abstract Nilsson Ulrika & Svensson Therese (2009) Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Pedagogues response to children with special needs in pre-school. Syftet med detta arbete är att undersöka hur några pedagoger bemöter barn i behov av särskilt stöd. Diskussion med pedagogerna angående vilka barn de anser är barn i behov av särskilt stöd är ytterligare något som kommer tas upp. Undersökningen kommer vidare att belysa vilket stöd och handledning pedagogerna har tillgång till för att möta och hjälpa dessa barn att utvecklas efter egna förutsättningar. De frågeställningar som undersökningen utgår ifrån är följande: Vilka barn anser pedagogerna är i behov av särskilt stöd? Hur bemöter pedagogerna barn i behov av särskilt stöd? Vilken handledning och vilket stöd behöver och får pedagogerna för att kunna möta och hjälpa ett barn i behov av särskilt stöd att utvecklas efter sina egna förutsättningar? Undersökningen har ägt rum på två olika förskolor och fyra pedagoger, två rektorer och två specialpedagoger har blivit intervjuade. Kvalitativa intervjuer är den metod som användes för att samla in det empiriska materialet. Undersökningen visar att det är av stor vikt att pedagogerna får handledning och stöd i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Ytterligare visar undersökningen att pedagogernas bemötande av barn i behov av särskilt stöd har stor betydelse för barnens utveckling. Den tidigare forskningen poängterar att pedagogernas bemötande av barn är av betydelse för barns utveckling, vilket även är en av slutsatserna i denna undersökning. Nyckelord: Barn, bemötande, förskola, handledning, stöd, särskilt stöd. 3

4 4

5 Förord Båda författarna har varit delaktiga under arbetets gång och ett nära samarbete har ägt rum. Arbetet har flutit på bra och det har varit ett ämne som intresserar oss och är lärorikt för vårt kommande yrke. Vi vill tacka pedagogerna, specialpedagogerna och rektorerna för visat intresse och ett trevligt samarbete med givande och öppna samtal. 5

6 6

7 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och frågeställningar Disposition Forskningsöversikt och teoretisk förankring Läroplanen för förskolan, Lpfö Tidigare forskning Teoretisk anknytning Daniel Stern Metod Kvalitativa intervjuer som metod Urval Genomförande Forskningsetiska övervägande Resultat och analys Barn i behov av särskilt stöd Arbete med barn i behov av särskilt stöd Pedagogers bemötande och pedagogiska diskussioner Handledning och stöd Diskussion och kritisk reflektion Diskussion Kritisk reflektion...30 Referenslista...32 Bilagor Bilaga I Intervjufrågor till pedagoger Bilaga II Intervjufrågor till rektor Bilaga III Intervjufrågor till specialpedagog 7

8 1 Inledning Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver står det att läsa i skollagen (Utbildningsdepartementet, 1985). Detta är viktigt och som pedagog måste man tänka på att inte bara se barnets svårigheter utan istället fokusera på miljön och ändra den utifrån barnets behov, möjligheter och förutsättningar (Drugli, 2003:19). Samtidigt diskuteras det mycket om en skola för alla och hur viktigt det är att alla barn ska bli inkluderade. Detta gäller såväl förskolan som skolan. I Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 2001:8) står det att alla som arbetar i förskolan skall utforma och anpassa verksamheten efter alla barns behov. Men är detta egentligen möjligt? Får pedagogerna någon hjälp i form av stöd och handledning av rektor och/eller av specialpedagoger till att anpassa miljön och verksamheten så att alla barns behov tillgodoses? Vidare kommer arbetet att undersöka hur pedagogerna bemöter barn i behov av särskilt stöd. Det finns begränsat med tidigare forskning kring hur pedagoger bemöter barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Det mesta som är skrivet är dessutom kopplat till skolans verksamhet. Litteratur kring vilken handledning och vilket stöd pedagogerna får ute i verksamheten finns det också sparsamt om. Därför är detta arbetet väldigt relevant för pedagoger ute i förskolan. Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 2001:8) tar upp hur pedagogens bemötande, samspel och förståelse av barnets behov är av stor vikt för en positiv utveckling hos barnet. För att detta ska bli möjligt behöver pedagogerna kontinuerligt uppdatera sina kunskaper och lära sig att kritiskt granska betydelsen av hur deras beteende och bemötande påverkar barnen. Många pedagoger i förskolan har kompetens för att hjälpa barn i behov av särskilt stöd. Men eftersom alla barn är olika och behöver bemötas på olika sätt behöver pedagogerna stöd från ledning, möjlighet till handledning och kompetensutveckling för att kunna möta alla barn. Undersökningen kommer ytterligare att belysa vilka barn som anses vara barn i behov av särskilt stöd. Det är svårt att avgränsa gruppen barn i behov av särskilt stöd då det finns barn som under en kort period behöver tillfälligt stöd, som t.ex. vid en kris i familjen (Stenmalm 8

9 Sjöblom & Johansson, 1992:78). Barns svårigheter kan vara mer eller mindre synliga och barnen mer eller mindre i behov av stöd. Gruppen barn i behov av särskilt stöd är väldigt stor och i denna grupp finns problematik som t.ex. ADHD, synskada, funktionshinder, diabetes och allergier. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att undersöka hur några pedagoger bemöter barn i behov av särskilt stöd. Diskussion med pedagogerna angående vilka barn de anser är barn i behov av särskilt stöd är ytterligare något som kommer tas upp. Undersökningen kommer vidare att belysa vilket stöd och handledning pedagogerna har tillgång till för att möta och hjälpa dessa barn att utvecklas efter egna förutsättningar. Frågeställningarna som undersökningen kommer att utgå ifrån är: Vilka barn anser pedagogerna är i behov av särskilt stöd? Hur bemöter pedagogerna barn i behov av särskilt stöd? Vilken handledning och vilket stöd behöver och får pedagogerna för att kunna möta och hjälpa ett barn i behov av särskilt stöd att utvecklas efter sina egna förutsättningar? 1.2 Disposition Arbetet är disponerat i följande delar. Först beskrivs den tidigare forskningen. Efter det diskuteras metodvalet och deltagarna presenteras. Ett kapitel med analys av resultatet där författarna kopplar tidigare forskning, teori och läroplan för förskolan (Lpfö 98) till resultatet finns därefter. I det sista kapitlet diskuteras arbetets genomförande, vad fungerade bra och vad kunde ha gjorts annorlunda. De viktigaste slutsatserna och sammanfattning av arbetes resultat kommer även att belysas. 9

10 2 Forskningsöversikt och teoretisk förankring 2.1 Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 2001, 8, 14) och Skollagen (Utbildningsdepartementet, 1985) poängterar vikten av att anpassa verksamheten till barn som tillfälligt eller varaktigt behöver särskilt stöd. Arbetslaget och de som arbetar i förskolan har som uppdrag att utforma verksamheten så att alla barn i förskolan kan utvecklas efter sina egna behov och förutsättningar. De barn som befinner sig i svårigheter har enligt Lpfö 98 rätt till extra stöd och stimulans som är utformat för att gynna barnens utveckling (Utbildningsdepartementet, 2001:8, 14, Utbildningsdepartementet, 1985). Alla som arbetar i förskolan skall: Samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling (Utbildningsdepartementet, 2001:13). Ytterligare har pedagogerna ansvar för att utforma förskolan så att barn med svårigheter känner trygghet och får det stöd som de behöver. För att barnen ska få en trivsam tid under förskoletiden måste pedagogerna ha förståelse för barnens behov och därigenom samspela med dem (Utbildningsdepartementet, 2001:13-14). 2.2 Tidigare forskning Begreppet "barn i behov av särskilt stöd" är svårt att definiera (Stenmalm Sjöblom & Johansson, 1992:78). Det kan handla om barn som har allt från allergi till fysiska och psykiska svårigheter. De fysiska svårigheterna är lättare att se och känna igen än vad de psykiska är. Vissa barn behöver extra stöd och hjälp under längre perioder, medan andra barn behöver det under en kortare tid, t.ex. då familjen befinner sig i en kris. Barn i behov av särskilt stöd kan också vara barn som far illa, invandrar- och flyktingbarn samt barn med mediciniska handikapp. Vissa barns svårigheter kan man se med blotta ögat medan andras inte alltid är så uppenbara (Stenmalm Sjöblom & Johansson, 1992:78). 10

11 Tidigt insatta åtgärder kan troligen förebygga problemutvecklingen hos en stor del av barnen (Drugli, 2003:8). För pedagogerna som arbetar med de yngre barnen i förskolan innebär det ett stort ansvar, anser May Britt Drugli (2003:8). Pedagogerna behöver ha kunskaper för att kunna se barnens behov i tidig ålder. De kan då koppla in t.ex. specialpedagogen för att få handledning till att hjälpa barnen att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Vikten av att se och stimulera undervisningsbehovet redan hos de yngre barnen är även något som belyses i Salamancadeklarationen (2001:38). För att underlätta utvecklingen av barnens sociala, fysiska och mentala färdigheter inför skolgången är det viktigt att anpassa verksamheten efter barnens olika behov. Drugli (2003:26) skriver i boken Barn vi bekymrar oss om att pedagogerna inte ska blunda för barn som är i behov av särskilt stöd. De ska istället ha öppna ögon för att tidigt kunna se de signaler som visar när ett barn mår dåligt. Drugli (2003:25, 26) menar att om pedagogerna tar tag i barnens beteendeproblem redan i förskolan kan man avvärja många av de allvarliga problem som annars skulle kunna uppstå i tonåren eller i vuxen ålder. Tidigt extra stöd och stimulans åt dessa barn har visat sig vara positivt, anser Drugli. För att kunna se signalerna måste pedagogen lära känna barnet och dess beteende. Pedagogerna måste visa att de bryr sig om barnen och vågar ta tag i problemet och snabbt ändra verksamheten i förskolan efter barnens speciella behov (Drugli, 2003:25, 26). Det är något som Asmervik, Ogden och Rygvold (2001:324) håller med om och menar att pedagogerna också måste ha förståelse för och kunskap om barnens behov. Detta för att hjälpa barnen att undvika situationer där de hamnar i konflikt eller känner sig i underläge. Man måste försöka se bakom barnets beteende och försöka att både se och förstå barnet. [ ] Om man inte är tillräckligt uppmärksam på sitt eget beteende kan man lätt handla gentemot barnet i frustration, vilket mycket sällan främjar någon positiv förändring hos barnet (Drugli, 2003:76). I boken Förskolan. Kunskap, kompetens, kvalitet. (Stenmalm Sjöblom & Johansson, 1992:79) belyser författarna vikten av att stärka barnens självförtroende. Pedagogerna måste med hjälp av olika aktiviteter hjälpa barnen att känna sig värdefulla och trygga i sig själv. De måste också hitta hjälpmedel för att locka fram barnens olika egenskaper som de sedan kan arbeta vidare med. Björn Wrangsjö (1998:232, 234) menar att det är viktigt att pedagogerna är medvetna om förskolans uppdrag för att hjälpa barn i behov av särskilt stöd att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Han menar vidare att barn behöver bemötas på olika sätt oberoende 11

12 av om de är i behov av särskilt stöd eller inte. Pedagogernas största utmaning är att anpassa verksamheten till alla dessa individer och det svåraste är att ta reda på vad som fungerar bäst för det enskilda barnet med sina specifika behov (Wrangsjö, 1998:232, 234). Barn som är i behov av särskilt stöd ska integreras i förskolans verksamhet och det är då viktigt att pedagogerna kan använda sig av både vanlig pedagogik och specialpedagogik (Wrangsjö, 1998:235). Då lärande och utveckling skall utgå från barnens egna förutsättningar är det viktigt att pedagogen har tillräckligt med kompetens för att skapa en lärandemiljö där varje individs behov tillgodoses. För att det ska bli möjligt menar Stenmalm Sjöblom och Johansson (1992:79) att pedagogerna på förskolan och de med expertkompetens, t ex specialpedagogen, samarbetar kring barnen. I samarbetet ska barnet vara i fokus och tillsammans kan de utforma verksamheten efter barnens olika behov. Inga Andersson (1996:67) poängterar miljöns betydelse och menar att problem uppstår då omgivningen inte stämmer överens med barnens behov. Drugli (2003:19) anser att en lösning på problemet kan vara att fokusera på miljön och ändra den efter barnens behov och förutsättningar istället för att koncentrera sig på barnens svårigheter. För att kunna stödja barn med svårigheter måste pedagogerna kunna reflektera och tänka över sitt eget agerande i barngruppen (Drugli, 2003:17). Vidare behöver de kunna diskutera sina styrkor, svagheter, sitt beteende och förhållningssätt tillsammans med kollegor för att utveckla verksamheten så att alla barn kan utvecklas efter sina egna förutsättningar. Drugli (2003:71) anser att förskolans rutiner är av stor vikt då det gäller handledning och stöd till de pedagoger som arbetar med barn i behov av särskilt stöd. För att pedagogerna ska kunna stödja barnen i deras utveckling behöver pedagogerna få stöd och handledning från dem som har mer kunskap och kompetens kring barn i behov av särskilt stöd, som t.ex. specialpedagogen. Handledningen kan gå ut på att vara ett bollplank och hjälpa pedagogerna att se situationen med andra ögon och bli medvetna om hur deras beteende påverkar barnen (Drugli, 2003:73). I arbetet med barn vi bekymrar oss om behöver man handledning som är ganska konkret och handlingsinriktad, så att den blir ett stöd i det dagliga arbete man står mitt uppe i. Men det är viktigt att den som får handledning också får hjälp med sin egen utveckling. Det finns sällan något facit för denna form av arbete, och handledaren måste stödja den enskildes utveckling så att vederbörande känner sig så trygg som möjligt då det gäller att göra egna val till barnets bästa (Drugli, 2003:73). 12

13 2.3 Teoretisk anknytning Daniel Stern Enligt författarna Brodin och Hylanders (2007:19) tolkning av psykoanalytikern och spädbarnsforskaren Daniel Stern, är barn aktivt kunskapssökande och kompetenta redan vid födseln. De menar att pedagogernas uppgift i förskolan är att finnas där för barnen samt hjälpa och uppmuntra dem så att deras kunskapssökande blir meningsfullt. Brodin och Hylander (2007:21) skriver också att det är av stor vikt att barnet får utvecklas i samspel med andra för att kunna tillgodose och utveckla sina kompetenser. Då menar dem att det är viktigt att pedagogerna kan locka fram olika egenskaper hos barnen och stötta dem i utvecklingen av dessa egenskaper. Brodin och Hylander (2007:21) poängterar också, genom sin tolkning av Daniel Sterns teorier, vikten av att hjälpa barnen att utveckla sina kompetenser. Pedagogerna bör finnas till hands för barnen och genom att fokusera på barnens egenskaper och styrkor stötta dem i deras utveckling. 13

14 3 Metod I detta kapitel kommer undersökningens metodval att beskrivas och diskuteras. Syftet med detta arbete är att undersöka hur några pedagoger bemöter barn i behov av särskilt stöd. Vilka barn pedagogerna anser är barn i behov av särskilt stöd är ytterligare något som kommer tas upp. Undersökningen kommer vidare att belysa vilket stöd och handledning pedagogerna har tillgång till för att möta och hjälpa dessa barn att utvecklas efter egna förutsättningar. Nedan kommer metodvalet som är lämpligt att använda för att få fram svar på dessa frågor att motiveras. Det finns kvantitativa och kvalitativa intervjuer (Trost, 2005:7). Kvantitativ intervju kan t.ex. vara enkäter eller undersökningar som går att mäta i form av statistik. En kvantitativ intervju går ut på att mer generellt ta reda på hur t.ex. barnens godisvanor ser ut. Det kan göras genom att enkäter skickas ut till många skolor runt om i landet. Vill du istället ta reda på hur några personer tänker och resonerar är kvalitativ intervju det mest lämpliga valet (Trost, 2005:14). För att ta reda på pedagogernas tankar kring barn i behov av särskilt stöd är kvalitativ intervju den bästa metoden. 3.1 Kvalitativa intervjuer som metod För att ta del av pedagogernas tankar, erfarenheter och kunskaper är metoden kvalitativ intervju att föredra. En kvalitativ intervju är bra att använda sig av för att kunna öppna upp för samtal och diskussion (Patel & Davidson, 2003:78). Detta gör att den intervjuade kan svara med öppna svar och inte behöver känna sig låst av frågorna som ställs. Jan Trost (2005:20) skriver att i en ostrukturerad fråga är det den intervjuade som bestämmer svarets struktur. I detta fall är möjligheterna till öppna svar stora. En annan sak man bör tänka på är att under samtalets gång ska både den intervjuade och den som intervjuar vara delaktiga i samtalet (Patel & Davidson, 2003:78). För att lyckas med den kvalitativa intervjun bör intervjuaren hjälpa intervjupersonen att i samtalet bygga upp ett meningsfullt och sammanhängande resonemang om det studerade fenomenet (Patel & Davidson, 2003:78). 14

15 Det finns både korta och långa intervjuer (Kylén, 2004:18-19). De korta intervjuerna är mer strukturerade och används mer då ämnet är begränsat. Ämnet i denna undersökning är ganska brett och det är då lättare att gå in på djupet om intervjun är längre och mindre strukturerad. I en kvalitativ intervju kan frågorna ställas i en strukturerad ordning eller utan förbestämd ordning (Patel & Davidson, 2003:78). Intervjufrågorna i denna undersökning kommer att ställas utan förbestämd ordning. Patel och Davidson (2003:78) anser att det är då viktigt att ställa frågorna så att det ger den intervjuade möjlighet att svara på ett personligt sätt. De menar att i en kvalitativ intervju faller det sig naturligt att ställa följdfrågor och därigenom få fram den intervjuades tankar och åsikter om ämnet. Detta är något som även Jan Trost belyser i sin bok Kvalitativa intervjuer (2005:7). Han skriver att med hjälp av raka och enkla frågor kan intervjuaren få in ett stort och intressant material som sedan är till stor tillgång för det fortsatta arbetet. 3.2 Urval Undersökningen kommer att baseras på intervjuer av åtta pedagoger på två olika förskolor. Studien kommer att belysa hur pedagogerna bemöter barn i behov av särskilt stöd på de olika förskolorna. Den kommer vidare att belysa betydelsen av den handledning och det stöd pedagogerna får då de möter dessa barn, samt vilka barn pedagogerna anser är barn i behov av särskilt stöd. Urvalet består av två rektorer, tre förskollärare, en barnskötare och två specialpedagoger. Genom att intervjua dessa yrkesgrupper kommer underlaget vara tillräckligt för undersökningen. Valet av att intervjua pedagoger på två förskolor etableras i att det då går att jämföra och diskutera likheter och skillnader kring hur pedagogerna bemöter barn i behov av särskilt stöd på de olika förskolorna. Förskola 1 Förskola 1 ligger i en mindre kommun, där de har gångavstånd både till centrum och till grönområden. På förskolan finns det fem avdelningar varav två stycken är tre till fem års avdelningar och tre stycken är ett till tre års avdelningar. 15

16 Kajsa är utbildad förskollärare och har arbetat i 15 år som förskollärare. Hon blev biträdande rektor år 1996 och fick sedan rektorstjänst år Nu är Kajsa rektor för förskolor och dagbarnvårdare. Siv är utbildad förskollärare och har arbetat på förskolor sedan år Hon har arbetat på denna förskola i ungefär sex år och arbetar just nu på en tre till fem års avdelning. Anna är utbildad förskollärare och har arbetat på förskolor sedan år På denna förskola har hon arbetat i två olika omgångar, sammanlagt i elva år. Just nu arbetar hon på en tre till fem års avdelning tillsammans med Siv. Lisa är utbildad mellanstadielärare och speciallärare och har varit verksam i ungefär 35 år. Nu arbetar hon sedan sju år tillbaka som specialpedagog i förskolor och skolor. Hon har tidigare arbetat på högstadiet och har även haft fortbildningar för pedagoger på olika högskolor. Förskola 2 Förskola 2 ligger i en mindre by ute på landet i en mellanstor kommun. På förskolan finns det en avdelning med barn i åldrarna ett till fem. Karin är utbildad mellanstadielärare och har gått rektorsutbildning. Hon har arbetat som lärare sedan år 1974 och har sedan år 2002 varit rektor. Just nu är hon rektor för förskola, skola och fritidshem. Agnes är utbildad förskollärare och har sedan år 1995 arbetat på olika förskolor. Hon har arbetat på denna förskola sedan fyra år tillbaka. Eva är barnskötare och har varit verksam i olika förskolor sedan år Hon har arbetat på denna förskola i fyra år. Rebecka är utbildad förskollärare och specialpedagog och har arbetat som förskollärare i ungefär 22 år. Hon blev färdig specialpedagog för tre och ett halvt år sedan och arbetade då på 16

17 en skola i ett år. Nu är hon sedan två och ett halvt år verksam som specialpedagog på olika förskolor och skolor. 3.3 Genomförande Vid arbetets början kontaktades de respektive förskolorna och intervjuer bokades in. Väl ute på de respektive förskolorna utsågs lämpligt ställe för den enskilda intervjun. Det är viktigt att hitta ett lugnt ställe, där de intervjuade känner sig trygga och inte behöver bli störda (Trost, 2005:44). För att koncentrationen skulle fokuseras på intervjun och den intervjuade spelades samtalen in (Trost, 2005:53-54). Det mest positiva med att banda intervjun är att det är lätt att gå tillbaka, lyssna och ordagrant skriva ner vad som sagts. Detta för att kunna återge de intervjuades åsikter i arbetet. Båda författarna var delaktiga under intervjun, som varade minuter, och författarna turades om att ställa frågor för att få bredare och djupare förståelse och kunskap av de intervjuades svar. Trost (2005:54) beskriver vikten av att den som skriver arbetet, själv ska delta vid intervjun. Detta för att den som intervjuar ska kunna läsa av den intervjuades kroppsspråk samt läsa mellan raderna under intervjuns gång och få en djupare förståelse till svaret som ges. Då intervjuerna var färdiga renskrevs materialet och det hela slutade med 53 sidor transkriberade intervjuer. Detta gjordes direkt efter intervjuerna, då de intervjuades tonfall, kroppsspråk och mimik fortfarande fanns färska i minnet. Det nedskrivna materialet användes till att analysera svaren och koppla dessa till litteratur, läroplan, skollag och teorier. 3.4 Forskningsetiska övervägande De intervjuade fick information om undersökningens syfte, forskningens ändamål och fick själva välja om de ville medverka. I detta arbete kommer alla de intervjuades namn och förskolorna de arbetar på vara fingerade. Detta för att göra de intervjuade personerna 17

18 anonyma och skydda deras integritet. Förskolornas placering i landet kommer inte heller att avslöjas (Vetenskapsrådet, 2002). De inspelade intervjuerna kommer efter användning att förstöras för att undvika att de hamnar i fel händer. All information hanteras konfidentiellt och med stor respekt för de som medverkat (Vetenskapsrådet, 2002). 18

19 4 Resultat och analys I detta kapitel kommer resultatet presenteras och det kommer med hjälp av läroplanen för förskolan (Lpfö 98), tidigare forskning och teori att analyseras. 4.1 Barn i behov av särskilt stöd Alla de intervjuade pedagogerna håller med om att barn i behov av särskilt stöd är ett brett område där man måste se till varje individs behov. Pedagogerna ger förslag på olika barns svårigheter som hörselskada, fysiska funktionshinder, ADHD, autism, utåtagerande, tysta och inåtvända, sociala svårigheter och behov av lekstöd och språkstöd. Stenmalm Sjöblom och Johansson (1992:78) menar också att området barn i behov av särskilt stöd är stort och svårt att precisera. De poängterar svårigheten i att alla barns behov inte är synliga, vilket gör de svårare att upptäcka. Drugli (2003:26) menar då att det är viktigt att lära känna barnet för att kunna se signalerna när barnet är i behov av särskilt stöd. Barn som är utåtagerande, som syns och hörs mest, är de svårigheter som pedagogerna kommit mest i kontakt med ute i verksamheterna. Specialpedagogen Rebecka nämner att många av de barn som har behov av särskilt stöd har svårigheter med samspel, kommunikation och beteende. Siv, Anna och Agnes tycker sig ha varit i kontakt med många barn med olika behov så som språksvårigheter, inåtvända barn, ADHD och autism. Många barn med koncentrationssvårigheter är något som Siv har upplevt, men menar att det inte behöver bero på barnet utan det kan vara miljön på förskolan eller hur barngruppen ser ut. I Skollagen (Utbildningsdepartementet, 1985) står det skrivet att verksamheten ska utformas och anpassas så att barn som av olika skäl är i behov av särskilt stöd får den stöttning som de behöver för att kunna utvecklas. Lika många barn som man har i en grupp, lika många behov har man, säger Agnes. Såväl Karin och Agnes, som specialpedagogerna Rebecka och Lisa menar att alla har behov av särskilt stöd någon gång i livet. Även Stenmalm Sjöblom och Johansson (1992:78) belyser detta och menar att det finns olika sorters behov och därigenom kan stöttningens utsträckning 19

20 variera. De anser att ibland behövs extra stöd under en kort period, t.ex. om en anhörig gått bort. Vid behov kan extra stöd även behövas i längre perioder bl.a. genom hela skolgången (Stenmalm Sjöblom & Johansson, 1992:78). Lisa anser att det kan bero på hur verksamheten ser ut om barn är i behov av särskilt stöd eller inte. Hon berättar att i en anpassad verksamhet är det inte många barn som är i behov av extra stöd. Verksamhetens miljö har stor betydelse för barnens utveckling, skriver Andersson (1996:67). Hon menar att om det uppstår problem kan det mycket väl bero på hur omgivningens miljö är strukturerad. Fokusera på miljön istället för på barnet kan vara en lösning på detta problem, anser Drugli (2003:19). I verksamheten bör pedagogerna inrikta sig på att ändra miljön efter barnens behov och förutsättningar, då miljöns utformning kan ha stor betydelse för barnens inlärningsförmåga, menar Drugli (2003:19). 4.2 Arbete med barn i behov av särskilt stöd Pedagogerna på båda förskolorna arbetar just nu med att konkretisera aktiviteter och ge extra förstärkning till barnen så att de lättare kan förstå aktivitet och hänga med i t.ex. sagan de läser. På förskola 1 arbetar pedagogerna med gestaltande sagor och sånger, där de har figurer för att förstärka sången eller sagan. De arbetar även med att ha barnen med svårigheter vid sidan om sig för att lättare kunna upprepa och ge extra förstärkning om det är något barnen inte förstår. På förskola 2 arbetar pedagogerna med bilder över hur dagen kommer att se ut, för att ge barnen struktur över dagen så att de vet vad som kommer att hända. De använder också bilder på var leksakerna ska stå och böcker med bilder på de olika aktiviteter som finns att göra. Detta för att underlätta för barnen att komma igång med någon aktivitet och veta var allting finns på avdelningen. Genom att arbeta med att anpassa verksamheten efter barnens olika behov, belyser Salamancadeklarationen (2001:38) att utvecklingen av sociala, fysiska och mentala färdigheter hos barn underlättas. Wrangsjö (1998:234, 235) poängterar vikten av att lärande och utveckling ska utgå från barnens egna förutsättningar. Det är pedagogens uppgift att skapa en god lärandemiljö där alla individuella behov tillgodoses och Wrangsjö (1998: ) menar vidare att pedagogerna måste ha tillräckligt med kompetens för att det ska bli möjligt. 20

21 Pedagogernas tankar kring vikten av att verksamheten ska anpassas efter alla barns behov är betydelsefull eftersom det i läroplanen för förskolan, Lpfö 98, står skrivet som ett av pedagogernas uppdrag i arbetet med barnen. Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra skall få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar (Utbildningsdepartementet, 2001:8). Specialpedagogen Rebecka säger att det är betydelsefullt för barnens utveckling om de får lov att ägna sig åt 80 % av det de redan kan. Det kan vara negativt för barnen om pedagogerna fokuserar arbetet för mycket på svårigheterna då det inte är säkert att alla barns svårigheter går att träna upp. Asmervik, Ogden och Rygvold (2001:324) menar att om pedagogerna ska kunna hjälpa barnen att undvika situationer där de känner sig obekväma och mindre värda än andra, måste pedagogerna ha kunskap om och förståelse för barnens behov. Stenmalm Sjöblom och Johansson (1992:79) poängterar också vikten av att låta barnen göra olika aktiviteter som stärker deras självförtroende. Enligt författarna Brodin och Hylanders (2007:21) tolkning av psykoanalytikern och spädbarnsforskaren Daniel Sterns teorier menar de att pedagogerna bör hjälpa barnen att utveckla sina kompetenser genom att fokusera på barnets positiva egenskaper och styrkor. Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 2001:14) skriver att till de barnen med svårigheter ska arbetslaget ge särskilt stöd och stimulans. För att detta ska bli möjligt menar Stenmalm Sjöblom och Johansson (1992:79) att pedagogerna måste veta vilka som är barnens styrkor och därigenom kunna hjälpa dem att utvecklas i positiv riktning. I tolkning av Daniel Sterns teorier belyser Brodin och Hylander (2007:19) att det är pedagogernas uppgift att i förskolan hjälpa barnen, uppmuntra dem och vägleda dem i sökandet efter kunskap. Att vara närvarande, se och leka med barnen är något som pedagogerna på förskola 2 tycker är viktigt. Det är otroligt viktigt att bemöta dem rätt och inte kränka dem och inte sänka dem utan försöka se det som är bra och lyfta det så gott man kan och hjälpa dem på rätt sätt. Sätta kravnivån framförallt, på rätt nivå och inte ställa de kraven som inte går att ställa. (Rebecka, ). Specialpedagogerna Rebecka och Lisa är överens om att tidiga insatser är positiva för barns utveckling. Om man tidigt kan definiera problematiken, menar de att man lättare kan anpassa verksamheten efter barnens behov, bemöta dem på rätt sätt och få en bättre framtidsprognos 21

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björna förskola 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Förskoleverksamhet, Ekorren barn 1-3 år & Räven

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan för Guldsmedens Förskola

Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan för Guldsmedens Förskola Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan för Guldsmedens Förskola Trygghetsplanen är utarbetad av personalen vid Guldsmedens Förskola under höstterminen 2005 Reviderad våren 2009 2 Förskolan vilar

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2016 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Blåhammarens förskola

Blåhammarens förskola Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Blåhammarens förskola Tommy Lundberg 2014-06-17 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Ekonomiskt resultat 2013 och prognos 2014 Budget 2013 Bokslut, resultat

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Tummelisagårdens och Apelgårdens förskola. 2010-10-01 t.o.m. 2011-10-01 1 3. Innehållsförteckning 4. Utvärdering av föregående plan...3 5. Barn och

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning: Grön Presentation Gröna avdelningen är en av tre avdelningar på Regnbågens förskola. Vi har ett tätt samarbete mellan

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande. Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Balltorps förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, Diskrimineringslagen 2008:567 och Skollagen

Läs mer

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015/16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Sida 1(8) Likabehandlingsplan. Olympens förskola. Likabehandlingsplan. Upprättad i oktober 2011

Sida 1(8) Likabehandlingsplan. Olympens förskola. Likabehandlingsplan. Upprättad i oktober 2011 Sida 1(8) Olympens förskola Likabehandlingsplan Upprättad i oktober 2011 2 Bakgrund och syfte Den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67)

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Sarianne Segersten och Titti Karlsson Förskolechef Lejla Sultanic Vår vision Arbetet

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Vad gäller för dig som förälder? 2. Vår definition av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98 och

Läs mer

Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Nolängens förskola Läsår 2015/2016

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Nolängens förskola Läsår 2015/2016 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolängens förskola Läsår 2015/2016 Innehållsförteckning Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 4 Främjande insatser... 5 Kartläggning...

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Lilla Vargen 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen...

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Emma Dahlberg,

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola

Läs mer

Jörlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jörlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Jörlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Samtliga pedagoger på Jörlanda förskola

Läs mer

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD Innehåll Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande Samband mellan förskolans miljö och barnets beteende Vilka barn

Läs mer

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef och

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Examensarbete. Barn i behov av särskilt stöd pedagogers bemötande i förskolan. Sandra Nielsen

Examensarbete. Barn i behov av särskilt stöd pedagogers bemötande i förskolan. Sandra Nielsen LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Barn- Unga- Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Barn i behov av särskilt stöd pedagogers bemötande i förskolan Children in need of special support - teachers response

Läs mer

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvarig för planen: Erja Svensson, förskolechef Vår

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Hällekis förskolas plan för likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling

Hällekis förskolas plan för likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling Hällekis förskolas plan för likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Likabehandlingsteamet

Läs mer

Råby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Råby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-11-27 Råby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2014-09-01 Planen gäller till: 2015-10-30 Vision: På vår förskola

Läs mer

Förskolan Ängen. Årlig plan för likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Ängen. Årlig plan för likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ängen Årlig plan för likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola avd Humlan, Nyckelpigan och Fjärilen.

Läs mer

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun.

Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun. Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun. Nässjö kommun organiserar sin förskoleverksamhet utifrån att den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan.

Läs mer

Arbetsplan Lingonbackens förskola

Arbetsplan Lingonbackens förskola Sandvikens kommun Arbetsplan Lingonbackens förskola 2015-2016 Kunskapsförvaltningen Datum 20150831 Sidan 2(7) Lingonbackens arbetsplan 2015-2016 I analyserna från Lingonbackens kvalitetsredovisning för

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Page 1 of 7 Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 3-5år a för planen I första hand är det förskolechefen och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2011 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Guldsmedens Förskola Planen antogs 2011-01-01 Gäller till och med 2012-01-01 2 Ett krav finns på att en likabehandlingsplan ska tas fram (enligt

Läs mer

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Niamh Holden Wiltander

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Arbetsplan Pilen handlingsplan Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Innehållsförteckning 1. Förskolans verksamhet och förutsättningar...3 2. Kvalitetsarbetet...3 3. Utvecklingsåtaganden...4

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gärdslösa Förskola

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gärdslösa Förskola Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gärdslösa Förskola 2015 2016 På vår förskola är man respekterad för den man är! Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Gärdslösa

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Mål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt

Mål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt NORMER OCH VÄRDEN 1. Vi arbetar för att barnen ska känna en trygghet i vår verksamhet. 2. Vi arbetar för att barnen ska kunna visa/ta: Ansvar över sitt handlande, för varandra, för omgivningens leksaker

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt

Läs mer

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28

Läs mer

Fasanens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Fasanens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Fasanens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer