Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle (BUS) Examensarbete 15 högskolepoäng Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan Pedagogues response to children with special needs in pre-school. Ulrika Nilsson Therese Svensson Lärarexamen 210hp Barndoms- och ungdomsvetenskap Examination: Examinator: Fanny Jonsdottir Handledare: Thom Axelsson

2 2

3 Abstract Nilsson Ulrika & Svensson Therese (2009) Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Pedagogues response to children with special needs in pre-school. Syftet med detta arbete är att undersöka hur några pedagoger bemöter barn i behov av särskilt stöd. Diskussion med pedagogerna angående vilka barn de anser är barn i behov av särskilt stöd är ytterligare något som kommer tas upp. Undersökningen kommer vidare att belysa vilket stöd och handledning pedagogerna har tillgång till för att möta och hjälpa dessa barn att utvecklas efter egna förutsättningar. De frågeställningar som undersökningen utgår ifrån är följande: Vilka barn anser pedagogerna är i behov av särskilt stöd? Hur bemöter pedagogerna barn i behov av särskilt stöd? Vilken handledning och vilket stöd behöver och får pedagogerna för att kunna möta och hjälpa ett barn i behov av särskilt stöd att utvecklas efter sina egna förutsättningar? Undersökningen har ägt rum på två olika förskolor och fyra pedagoger, två rektorer och två specialpedagoger har blivit intervjuade. Kvalitativa intervjuer är den metod som användes för att samla in det empiriska materialet. Undersökningen visar att det är av stor vikt att pedagogerna får handledning och stöd i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Ytterligare visar undersökningen att pedagogernas bemötande av barn i behov av särskilt stöd har stor betydelse för barnens utveckling. Den tidigare forskningen poängterar att pedagogernas bemötande av barn är av betydelse för barns utveckling, vilket även är en av slutsatserna i denna undersökning. Nyckelord: Barn, bemötande, förskola, handledning, stöd, särskilt stöd. 3

4 4

5 Förord Båda författarna har varit delaktiga under arbetets gång och ett nära samarbete har ägt rum. Arbetet har flutit på bra och det har varit ett ämne som intresserar oss och är lärorikt för vårt kommande yrke. Vi vill tacka pedagogerna, specialpedagogerna och rektorerna för visat intresse och ett trevligt samarbete med givande och öppna samtal. 5

6 6

7 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och frågeställningar Disposition Forskningsöversikt och teoretisk förankring Läroplanen för förskolan, Lpfö Tidigare forskning Teoretisk anknytning Daniel Stern Metod Kvalitativa intervjuer som metod Urval Genomförande Forskningsetiska övervägande Resultat och analys Barn i behov av särskilt stöd Arbete med barn i behov av särskilt stöd Pedagogers bemötande och pedagogiska diskussioner Handledning och stöd Diskussion och kritisk reflektion Diskussion Kritisk reflektion...30 Referenslista...32 Bilagor Bilaga I Intervjufrågor till pedagoger Bilaga II Intervjufrågor till rektor Bilaga III Intervjufrågor till specialpedagog 7

8 1 Inledning Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver står det att läsa i skollagen (Utbildningsdepartementet, 1985). Detta är viktigt och som pedagog måste man tänka på att inte bara se barnets svårigheter utan istället fokusera på miljön och ändra den utifrån barnets behov, möjligheter och förutsättningar (Drugli, 2003:19). Samtidigt diskuteras det mycket om en skola för alla och hur viktigt det är att alla barn ska bli inkluderade. Detta gäller såväl förskolan som skolan. I Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 2001:8) står det att alla som arbetar i förskolan skall utforma och anpassa verksamheten efter alla barns behov. Men är detta egentligen möjligt? Får pedagogerna någon hjälp i form av stöd och handledning av rektor och/eller av specialpedagoger till att anpassa miljön och verksamheten så att alla barns behov tillgodoses? Vidare kommer arbetet att undersöka hur pedagogerna bemöter barn i behov av särskilt stöd. Det finns begränsat med tidigare forskning kring hur pedagoger bemöter barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Det mesta som är skrivet är dessutom kopplat till skolans verksamhet. Litteratur kring vilken handledning och vilket stöd pedagogerna får ute i verksamheten finns det också sparsamt om. Därför är detta arbetet väldigt relevant för pedagoger ute i förskolan. Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 2001:8) tar upp hur pedagogens bemötande, samspel och förståelse av barnets behov är av stor vikt för en positiv utveckling hos barnet. För att detta ska bli möjligt behöver pedagogerna kontinuerligt uppdatera sina kunskaper och lära sig att kritiskt granska betydelsen av hur deras beteende och bemötande påverkar barnen. Många pedagoger i förskolan har kompetens för att hjälpa barn i behov av särskilt stöd. Men eftersom alla barn är olika och behöver bemötas på olika sätt behöver pedagogerna stöd från ledning, möjlighet till handledning och kompetensutveckling för att kunna möta alla barn. Undersökningen kommer ytterligare att belysa vilka barn som anses vara barn i behov av särskilt stöd. Det är svårt att avgränsa gruppen barn i behov av särskilt stöd då det finns barn som under en kort period behöver tillfälligt stöd, som t.ex. vid en kris i familjen (Stenmalm 8

9 Sjöblom & Johansson, 1992:78). Barns svårigheter kan vara mer eller mindre synliga och barnen mer eller mindre i behov av stöd. Gruppen barn i behov av särskilt stöd är väldigt stor och i denna grupp finns problematik som t.ex. ADHD, synskada, funktionshinder, diabetes och allergier. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att undersöka hur några pedagoger bemöter barn i behov av särskilt stöd. Diskussion med pedagogerna angående vilka barn de anser är barn i behov av särskilt stöd är ytterligare något som kommer tas upp. Undersökningen kommer vidare att belysa vilket stöd och handledning pedagogerna har tillgång till för att möta och hjälpa dessa barn att utvecklas efter egna förutsättningar. Frågeställningarna som undersökningen kommer att utgå ifrån är: Vilka barn anser pedagogerna är i behov av särskilt stöd? Hur bemöter pedagogerna barn i behov av särskilt stöd? Vilken handledning och vilket stöd behöver och får pedagogerna för att kunna möta och hjälpa ett barn i behov av särskilt stöd att utvecklas efter sina egna förutsättningar? 1.2 Disposition Arbetet är disponerat i följande delar. Först beskrivs den tidigare forskningen. Efter det diskuteras metodvalet och deltagarna presenteras. Ett kapitel med analys av resultatet där författarna kopplar tidigare forskning, teori och läroplan för förskolan (Lpfö 98) till resultatet finns därefter. I det sista kapitlet diskuteras arbetets genomförande, vad fungerade bra och vad kunde ha gjorts annorlunda. De viktigaste slutsatserna och sammanfattning av arbetes resultat kommer även att belysas. 9

10 2 Forskningsöversikt och teoretisk förankring 2.1 Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 2001, 8, 14) och Skollagen (Utbildningsdepartementet, 1985) poängterar vikten av att anpassa verksamheten till barn som tillfälligt eller varaktigt behöver särskilt stöd. Arbetslaget och de som arbetar i förskolan har som uppdrag att utforma verksamheten så att alla barn i förskolan kan utvecklas efter sina egna behov och förutsättningar. De barn som befinner sig i svårigheter har enligt Lpfö 98 rätt till extra stöd och stimulans som är utformat för att gynna barnens utveckling (Utbildningsdepartementet, 2001:8, 14, Utbildningsdepartementet, 1985). Alla som arbetar i förskolan skall: Samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling (Utbildningsdepartementet, 2001:13). Ytterligare har pedagogerna ansvar för att utforma förskolan så att barn med svårigheter känner trygghet och får det stöd som de behöver. För att barnen ska få en trivsam tid under förskoletiden måste pedagogerna ha förståelse för barnens behov och därigenom samspela med dem (Utbildningsdepartementet, 2001:13-14). 2.2 Tidigare forskning Begreppet "barn i behov av särskilt stöd" är svårt att definiera (Stenmalm Sjöblom & Johansson, 1992:78). Det kan handla om barn som har allt från allergi till fysiska och psykiska svårigheter. De fysiska svårigheterna är lättare att se och känna igen än vad de psykiska är. Vissa barn behöver extra stöd och hjälp under längre perioder, medan andra barn behöver det under en kortare tid, t.ex. då familjen befinner sig i en kris. Barn i behov av särskilt stöd kan också vara barn som far illa, invandrar- och flyktingbarn samt barn med mediciniska handikapp. Vissa barns svårigheter kan man se med blotta ögat medan andras inte alltid är så uppenbara (Stenmalm Sjöblom & Johansson, 1992:78). 10

11 Tidigt insatta åtgärder kan troligen förebygga problemutvecklingen hos en stor del av barnen (Drugli, 2003:8). För pedagogerna som arbetar med de yngre barnen i förskolan innebär det ett stort ansvar, anser May Britt Drugli (2003:8). Pedagogerna behöver ha kunskaper för att kunna se barnens behov i tidig ålder. De kan då koppla in t.ex. specialpedagogen för att få handledning till att hjälpa barnen att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Vikten av att se och stimulera undervisningsbehovet redan hos de yngre barnen är även något som belyses i Salamancadeklarationen (2001:38). För att underlätta utvecklingen av barnens sociala, fysiska och mentala färdigheter inför skolgången är det viktigt att anpassa verksamheten efter barnens olika behov. Drugli (2003:26) skriver i boken Barn vi bekymrar oss om att pedagogerna inte ska blunda för barn som är i behov av särskilt stöd. De ska istället ha öppna ögon för att tidigt kunna se de signaler som visar när ett barn mår dåligt. Drugli (2003:25, 26) menar att om pedagogerna tar tag i barnens beteendeproblem redan i förskolan kan man avvärja många av de allvarliga problem som annars skulle kunna uppstå i tonåren eller i vuxen ålder. Tidigt extra stöd och stimulans åt dessa barn har visat sig vara positivt, anser Drugli. För att kunna se signalerna måste pedagogen lära känna barnet och dess beteende. Pedagogerna måste visa att de bryr sig om barnen och vågar ta tag i problemet och snabbt ändra verksamheten i förskolan efter barnens speciella behov (Drugli, 2003:25, 26). Det är något som Asmervik, Ogden och Rygvold (2001:324) håller med om och menar att pedagogerna också måste ha förståelse för och kunskap om barnens behov. Detta för att hjälpa barnen att undvika situationer där de hamnar i konflikt eller känner sig i underläge. Man måste försöka se bakom barnets beteende och försöka att både se och förstå barnet. [ ] Om man inte är tillräckligt uppmärksam på sitt eget beteende kan man lätt handla gentemot barnet i frustration, vilket mycket sällan främjar någon positiv förändring hos barnet (Drugli, 2003:76). I boken Förskolan. Kunskap, kompetens, kvalitet. (Stenmalm Sjöblom & Johansson, 1992:79) belyser författarna vikten av att stärka barnens självförtroende. Pedagogerna måste med hjälp av olika aktiviteter hjälpa barnen att känna sig värdefulla och trygga i sig själv. De måste också hitta hjälpmedel för att locka fram barnens olika egenskaper som de sedan kan arbeta vidare med. Björn Wrangsjö (1998:232, 234) menar att det är viktigt att pedagogerna är medvetna om förskolans uppdrag för att hjälpa barn i behov av särskilt stöd att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Han menar vidare att barn behöver bemötas på olika sätt oberoende 11

12 av om de är i behov av särskilt stöd eller inte. Pedagogernas största utmaning är att anpassa verksamheten till alla dessa individer och det svåraste är att ta reda på vad som fungerar bäst för det enskilda barnet med sina specifika behov (Wrangsjö, 1998:232, 234). Barn som är i behov av särskilt stöd ska integreras i förskolans verksamhet och det är då viktigt att pedagogerna kan använda sig av både vanlig pedagogik och specialpedagogik (Wrangsjö, 1998:235). Då lärande och utveckling skall utgå från barnens egna förutsättningar är det viktigt att pedagogen har tillräckligt med kompetens för att skapa en lärandemiljö där varje individs behov tillgodoses. För att det ska bli möjligt menar Stenmalm Sjöblom och Johansson (1992:79) att pedagogerna på förskolan och de med expertkompetens, t ex specialpedagogen, samarbetar kring barnen. I samarbetet ska barnet vara i fokus och tillsammans kan de utforma verksamheten efter barnens olika behov. Inga Andersson (1996:67) poängterar miljöns betydelse och menar att problem uppstår då omgivningen inte stämmer överens med barnens behov. Drugli (2003:19) anser att en lösning på problemet kan vara att fokusera på miljön och ändra den efter barnens behov och förutsättningar istället för att koncentrera sig på barnens svårigheter. För att kunna stödja barn med svårigheter måste pedagogerna kunna reflektera och tänka över sitt eget agerande i barngruppen (Drugli, 2003:17). Vidare behöver de kunna diskutera sina styrkor, svagheter, sitt beteende och förhållningssätt tillsammans med kollegor för att utveckla verksamheten så att alla barn kan utvecklas efter sina egna förutsättningar. Drugli (2003:71) anser att förskolans rutiner är av stor vikt då det gäller handledning och stöd till de pedagoger som arbetar med barn i behov av särskilt stöd. För att pedagogerna ska kunna stödja barnen i deras utveckling behöver pedagogerna få stöd och handledning från dem som har mer kunskap och kompetens kring barn i behov av särskilt stöd, som t.ex. specialpedagogen. Handledningen kan gå ut på att vara ett bollplank och hjälpa pedagogerna att se situationen med andra ögon och bli medvetna om hur deras beteende påverkar barnen (Drugli, 2003:73). I arbetet med barn vi bekymrar oss om behöver man handledning som är ganska konkret och handlingsinriktad, så att den blir ett stöd i det dagliga arbete man står mitt uppe i. Men det är viktigt att den som får handledning också får hjälp med sin egen utveckling. Det finns sällan något facit för denna form av arbete, och handledaren måste stödja den enskildes utveckling så att vederbörande känner sig så trygg som möjligt då det gäller att göra egna val till barnets bästa (Drugli, 2003:73). 12

13 2.3 Teoretisk anknytning Daniel Stern Enligt författarna Brodin och Hylanders (2007:19) tolkning av psykoanalytikern och spädbarnsforskaren Daniel Stern, är barn aktivt kunskapssökande och kompetenta redan vid födseln. De menar att pedagogernas uppgift i förskolan är att finnas där för barnen samt hjälpa och uppmuntra dem så att deras kunskapssökande blir meningsfullt. Brodin och Hylander (2007:21) skriver också att det är av stor vikt att barnet får utvecklas i samspel med andra för att kunna tillgodose och utveckla sina kompetenser. Då menar dem att det är viktigt att pedagogerna kan locka fram olika egenskaper hos barnen och stötta dem i utvecklingen av dessa egenskaper. Brodin och Hylander (2007:21) poängterar också, genom sin tolkning av Daniel Sterns teorier, vikten av att hjälpa barnen att utveckla sina kompetenser. Pedagogerna bör finnas till hands för barnen och genom att fokusera på barnens egenskaper och styrkor stötta dem i deras utveckling. 13

14 3 Metod I detta kapitel kommer undersökningens metodval att beskrivas och diskuteras. Syftet med detta arbete är att undersöka hur några pedagoger bemöter barn i behov av särskilt stöd. Vilka barn pedagogerna anser är barn i behov av särskilt stöd är ytterligare något som kommer tas upp. Undersökningen kommer vidare att belysa vilket stöd och handledning pedagogerna har tillgång till för att möta och hjälpa dessa barn att utvecklas efter egna förutsättningar. Nedan kommer metodvalet som är lämpligt att använda för att få fram svar på dessa frågor att motiveras. Det finns kvantitativa och kvalitativa intervjuer (Trost, 2005:7). Kvantitativ intervju kan t.ex. vara enkäter eller undersökningar som går att mäta i form av statistik. En kvantitativ intervju går ut på att mer generellt ta reda på hur t.ex. barnens godisvanor ser ut. Det kan göras genom att enkäter skickas ut till många skolor runt om i landet. Vill du istället ta reda på hur några personer tänker och resonerar är kvalitativ intervju det mest lämpliga valet (Trost, 2005:14). För att ta reda på pedagogernas tankar kring barn i behov av särskilt stöd är kvalitativ intervju den bästa metoden. 3.1 Kvalitativa intervjuer som metod För att ta del av pedagogernas tankar, erfarenheter och kunskaper är metoden kvalitativ intervju att föredra. En kvalitativ intervju är bra att använda sig av för att kunna öppna upp för samtal och diskussion (Patel & Davidson, 2003:78). Detta gör att den intervjuade kan svara med öppna svar och inte behöver känna sig låst av frågorna som ställs. Jan Trost (2005:20) skriver att i en ostrukturerad fråga är det den intervjuade som bestämmer svarets struktur. I detta fall är möjligheterna till öppna svar stora. En annan sak man bör tänka på är att under samtalets gång ska både den intervjuade och den som intervjuar vara delaktiga i samtalet (Patel & Davidson, 2003:78). För att lyckas med den kvalitativa intervjun bör intervjuaren hjälpa intervjupersonen att i samtalet bygga upp ett meningsfullt och sammanhängande resonemang om det studerade fenomenet (Patel & Davidson, 2003:78). 14

15 Det finns både korta och långa intervjuer (Kylén, 2004:18-19). De korta intervjuerna är mer strukturerade och används mer då ämnet är begränsat. Ämnet i denna undersökning är ganska brett och det är då lättare att gå in på djupet om intervjun är längre och mindre strukturerad. I en kvalitativ intervju kan frågorna ställas i en strukturerad ordning eller utan förbestämd ordning (Patel & Davidson, 2003:78). Intervjufrågorna i denna undersökning kommer att ställas utan förbestämd ordning. Patel och Davidson (2003:78) anser att det är då viktigt att ställa frågorna så att det ger den intervjuade möjlighet att svara på ett personligt sätt. De menar att i en kvalitativ intervju faller det sig naturligt att ställa följdfrågor och därigenom få fram den intervjuades tankar och åsikter om ämnet. Detta är något som även Jan Trost belyser i sin bok Kvalitativa intervjuer (2005:7). Han skriver att med hjälp av raka och enkla frågor kan intervjuaren få in ett stort och intressant material som sedan är till stor tillgång för det fortsatta arbetet. 3.2 Urval Undersökningen kommer att baseras på intervjuer av åtta pedagoger på två olika förskolor. Studien kommer att belysa hur pedagogerna bemöter barn i behov av särskilt stöd på de olika förskolorna. Den kommer vidare att belysa betydelsen av den handledning och det stöd pedagogerna får då de möter dessa barn, samt vilka barn pedagogerna anser är barn i behov av särskilt stöd. Urvalet består av två rektorer, tre förskollärare, en barnskötare och två specialpedagoger. Genom att intervjua dessa yrkesgrupper kommer underlaget vara tillräckligt för undersökningen. Valet av att intervjua pedagoger på två förskolor etableras i att det då går att jämföra och diskutera likheter och skillnader kring hur pedagogerna bemöter barn i behov av särskilt stöd på de olika förskolorna. Förskola 1 Förskola 1 ligger i en mindre kommun, där de har gångavstånd både till centrum och till grönområden. På förskolan finns det fem avdelningar varav två stycken är tre till fem års avdelningar och tre stycken är ett till tre års avdelningar. 15

16 Kajsa är utbildad förskollärare och har arbetat i 15 år som förskollärare. Hon blev biträdande rektor år 1996 och fick sedan rektorstjänst år Nu är Kajsa rektor för förskolor och dagbarnvårdare. Siv är utbildad förskollärare och har arbetat på förskolor sedan år Hon har arbetat på denna förskola i ungefär sex år och arbetar just nu på en tre till fem års avdelning. Anna är utbildad förskollärare och har arbetat på förskolor sedan år På denna förskola har hon arbetat i två olika omgångar, sammanlagt i elva år. Just nu arbetar hon på en tre till fem års avdelning tillsammans med Siv. Lisa är utbildad mellanstadielärare och speciallärare och har varit verksam i ungefär 35 år. Nu arbetar hon sedan sju år tillbaka som specialpedagog i förskolor och skolor. Hon har tidigare arbetat på högstadiet och har även haft fortbildningar för pedagoger på olika högskolor. Förskola 2 Förskola 2 ligger i en mindre by ute på landet i en mellanstor kommun. På förskolan finns det en avdelning med barn i åldrarna ett till fem. Karin är utbildad mellanstadielärare och har gått rektorsutbildning. Hon har arbetat som lärare sedan år 1974 och har sedan år 2002 varit rektor. Just nu är hon rektor för förskola, skola och fritidshem. Agnes är utbildad förskollärare och har sedan år 1995 arbetat på olika förskolor. Hon har arbetat på denna förskola sedan fyra år tillbaka. Eva är barnskötare och har varit verksam i olika förskolor sedan år Hon har arbetat på denna förskola i fyra år. Rebecka är utbildad förskollärare och specialpedagog och har arbetat som förskollärare i ungefär 22 år. Hon blev färdig specialpedagog för tre och ett halvt år sedan och arbetade då på 16

17 en skola i ett år. Nu är hon sedan två och ett halvt år verksam som specialpedagog på olika förskolor och skolor. 3.3 Genomförande Vid arbetets början kontaktades de respektive förskolorna och intervjuer bokades in. Väl ute på de respektive förskolorna utsågs lämpligt ställe för den enskilda intervjun. Det är viktigt att hitta ett lugnt ställe, där de intervjuade känner sig trygga och inte behöver bli störda (Trost, 2005:44). För att koncentrationen skulle fokuseras på intervjun och den intervjuade spelades samtalen in (Trost, 2005:53-54). Det mest positiva med att banda intervjun är att det är lätt att gå tillbaka, lyssna och ordagrant skriva ner vad som sagts. Detta för att kunna återge de intervjuades åsikter i arbetet. Båda författarna var delaktiga under intervjun, som varade minuter, och författarna turades om att ställa frågor för att få bredare och djupare förståelse och kunskap av de intervjuades svar. Trost (2005:54) beskriver vikten av att den som skriver arbetet, själv ska delta vid intervjun. Detta för att den som intervjuar ska kunna läsa av den intervjuades kroppsspråk samt läsa mellan raderna under intervjuns gång och få en djupare förståelse till svaret som ges. Då intervjuerna var färdiga renskrevs materialet och det hela slutade med 53 sidor transkriberade intervjuer. Detta gjordes direkt efter intervjuerna, då de intervjuades tonfall, kroppsspråk och mimik fortfarande fanns färska i minnet. Det nedskrivna materialet användes till att analysera svaren och koppla dessa till litteratur, läroplan, skollag och teorier. 3.4 Forskningsetiska övervägande De intervjuade fick information om undersökningens syfte, forskningens ändamål och fick själva välja om de ville medverka. I detta arbete kommer alla de intervjuades namn och förskolorna de arbetar på vara fingerade. Detta för att göra de intervjuade personerna 17

18 anonyma och skydda deras integritet. Förskolornas placering i landet kommer inte heller att avslöjas (Vetenskapsrådet, 2002). De inspelade intervjuerna kommer efter användning att förstöras för att undvika att de hamnar i fel händer. All information hanteras konfidentiellt och med stor respekt för de som medverkat (Vetenskapsrådet, 2002). 18

19 4 Resultat och analys I detta kapitel kommer resultatet presenteras och det kommer med hjälp av läroplanen för förskolan (Lpfö 98), tidigare forskning och teori att analyseras. 4.1 Barn i behov av särskilt stöd Alla de intervjuade pedagogerna håller med om att barn i behov av särskilt stöd är ett brett område där man måste se till varje individs behov. Pedagogerna ger förslag på olika barns svårigheter som hörselskada, fysiska funktionshinder, ADHD, autism, utåtagerande, tysta och inåtvända, sociala svårigheter och behov av lekstöd och språkstöd. Stenmalm Sjöblom och Johansson (1992:78) menar också att området barn i behov av särskilt stöd är stort och svårt att precisera. De poängterar svårigheten i att alla barns behov inte är synliga, vilket gör de svårare att upptäcka. Drugli (2003:26) menar då att det är viktigt att lära känna barnet för att kunna se signalerna när barnet är i behov av särskilt stöd. Barn som är utåtagerande, som syns och hörs mest, är de svårigheter som pedagogerna kommit mest i kontakt med ute i verksamheterna. Specialpedagogen Rebecka nämner att många av de barn som har behov av särskilt stöd har svårigheter med samspel, kommunikation och beteende. Siv, Anna och Agnes tycker sig ha varit i kontakt med många barn med olika behov så som språksvårigheter, inåtvända barn, ADHD och autism. Många barn med koncentrationssvårigheter är något som Siv har upplevt, men menar att det inte behöver bero på barnet utan det kan vara miljön på förskolan eller hur barngruppen ser ut. I Skollagen (Utbildningsdepartementet, 1985) står det skrivet att verksamheten ska utformas och anpassas så att barn som av olika skäl är i behov av särskilt stöd får den stöttning som de behöver för att kunna utvecklas. Lika många barn som man har i en grupp, lika många behov har man, säger Agnes. Såväl Karin och Agnes, som specialpedagogerna Rebecka och Lisa menar att alla har behov av särskilt stöd någon gång i livet. Även Stenmalm Sjöblom och Johansson (1992:78) belyser detta och menar att det finns olika sorters behov och därigenom kan stöttningens utsträckning 19

20 variera. De anser att ibland behövs extra stöd under en kort period, t.ex. om en anhörig gått bort. Vid behov kan extra stöd även behövas i längre perioder bl.a. genom hela skolgången (Stenmalm Sjöblom & Johansson, 1992:78). Lisa anser att det kan bero på hur verksamheten ser ut om barn är i behov av särskilt stöd eller inte. Hon berättar att i en anpassad verksamhet är det inte många barn som är i behov av extra stöd. Verksamhetens miljö har stor betydelse för barnens utveckling, skriver Andersson (1996:67). Hon menar att om det uppstår problem kan det mycket väl bero på hur omgivningens miljö är strukturerad. Fokusera på miljön istället för på barnet kan vara en lösning på detta problem, anser Drugli (2003:19). I verksamheten bör pedagogerna inrikta sig på att ändra miljön efter barnens behov och förutsättningar, då miljöns utformning kan ha stor betydelse för barnens inlärningsförmåga, menar Drugli (2003:19). 4.2 Arbete med barn i behov av särskilt stöd Pedagogerna på båda förskolorna arbetar just nu med att konkretisera aktiviteter och ge extra förstärkning till barnen så att de lättare kan förstå aktivitet och hänga med i t.ex. sagan de läser. På förskola 1 arbetar pedagogerna med gestaltande sagor och sånger, där de har figurer för att förstärka sången eller sagan. De arbetar även med att ha barnen med svårigheter vid sidan om sig för att lättare kunna upprepa och ge extra förstärkning om det är något barnen inte förstår. På förskola 2 arbetar pedagogerna med bilder över hur dagen kommer att se ut, för att ge barnen struktur över dagen så att de vet vad som kommer att hända. De använder också bilder på var leksakerna ska stå och böcker med bilder på de olika aktiviteter som finns att göra. Detta för att underlätta för barnen att komma igång med någon aktivitet och veta var allting finns på avdelningen. Genom att arbeta med att anpassa verksamheten efter barnens olika behov, belyser Salamancadeklarationen (2001:38) att utvecklingen av sociala, fysiska och mentala färdigheter hos barn underlättas. Wrangsjö (1998:234, 235) poängterar vikten av att lärande och utveckling ska utgå från barnens egna förutsättningar. Det är pedagogens uppgift att skapa en god lärandemiljö där alla individuella behov tillgodoses och Wrangsjö (1998: ) menar vidare att pedagogerna måste ha tillräckligt med kompetens för att det ska bli möjligt. 20

21 Pedagogernas tankar kring vikten av att verksamheten ska anpassas efter alla barns behov är betydelsefull eftersom det i läroplanen för förskolan, Lpfö 98, står skrivet som ett av pedagogernas uppdrag i arbetet med barnen. Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra skall få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar (Utbildningsdepartementet, 2001:8). Specialpedagogen Rebecka säger att det är betydelsefullt för barnens utveckling om de får lov att ägna sig åt 80 % av det de redan kan. Det kan vara negativt för barnen om pedagogerna fokuserar arbetet för mycket på svårigheterna då det inte är säkert att alla barns svårigheter går att träna upp. Asmervik, Ogden och Rygvold (2001:324) menar att om pedagogerna ska kunna hjälpa barnen att undvika situationer där de känner sig obekväma och mindre värda än andra, måste pedagogerna ha kunskap om och förståelse för barnens behov. Stenmalm Sjöblom och Johansson (1992:79) poängterar också vikten av att låta barnen göra olika aktiviteter som stärker deras självförtroende. Enligt författarna Brodin och Hylanders (2007:21) tolkning av psykoanalytikern och spädbarnsforskaren Daniel Sterns teorier menar de att pedagogerna bör hjälpa barnen att utveckla sina kompetenser genom att fokusera på barnets positiva egenskaper och styrkor. Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 2001:14) skriver att till de barnen med svårigheter ska arbetslaget ge särskilt stöd och stimulans. För att detta ska bli möjligt menar Stenmalm Sjöblom och Johansson (1992:79) att pedagogerna måste veta vilka som är barnens styrkor och därigenom kunna hjälpa dem att utvecklas i positiv riktning. I tolkning av Daniel Sterns teorier belyser Brodin och Hylander (2007:19) att det är pedagogernas uppgift att i förskolan hjälpa barnen, uppmuntra dem och vägleda dem i sökandet efter kunskap. Att vara närvarande, se och leka med barnen är något som pedagogerna på förskola 2 tycker är viktigt. Det är otroligt viktigt att bemöta dem rätt och inte kränka dem och inte sänka dem utan försöka se det som är bra och lyfta det så gott man kan och hjälpa dem på rätt sätt. Sätta kravnivån framförallt, på rätt nivå och inte ställa de kraven som inte går att ställa. (Rebecka, ). Specialpedagogerna Rebecka och Lisa är överens om att tidiga insatser är positiva för barns utveckling. Om man tidigt kan definiera problematiken, menar de att man lättare kan anpassa verksamheten efter barnens behov, bemöta dem på rätt sätt och få en bättre framtidsprognos 21

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Björna förskola 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen Förskoleverksamhet, Ekorren barn 1-3 år & Räven

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret Foto: Sara Frid Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd Skolkontoret Mars 2014 Lärmiljö Anmälan till förskolechef Utredning och bedömning Planering

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Förskolans konsultoch stödgrupp

Förskolans konsultoch stödgrupp Förskolans konsultoch stödgrupp ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖRSKOLA OCH FRITID RESURSENHETEN Förskolans konsultoch stödgrupp Inom Förskolans Konsult- och stödgrupp finns olika

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Bjar, Louise & Lidberg, Caroline. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.

Bjar, Louise & Lidberg, Caroline. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Referenslista Bjar, Louise & Lidberg, Caroline. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Brodin, Jane & Lindstrand, Peg. (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund AB: Studentlitteratur.

Läs mer

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015/16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation..

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Uppdragsföreläsningar

Uppdragsföreläsningar Barn som väcker funderingar i förskolan Målgrupp Personal och föräldrar till barn i förskoleåldern. Rektorer för förskoleverksamhet. Personal inom BVC. Föreläsare Ulrika Aspeflo, leg. logoped Pris/Information

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Lena Schmidt förskollärare

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Att arbeta som lärare i förskolan. Preschool Teaching. Kursen är en specialisering i lärarutbildningen. Den erbjuds även som fristående kurs.

Att arbeta som lärare i förskolan. Preschool Teaching. Kursen är en specialisering i lärarutbildningen. Den erbjuds även som fristående kurs. Inst. för pedagogik Kursplan Kurskod GUX246 Dnr 219/2004-51 Beslutsdatum Reviderad 2004-11-16 2005-04-18 Kursens benämning Engelsk benämning Undervisningsspråk Ämne Poängtal ETCS poäng Nivå Att arbeta

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet.

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Normer och värden MÅL 1 Barnen utvecklar förmåga att leva sig in i andra människors situation. Detta sker bl a när barnen... 1) tröstar andra.

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET

FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET FYRKLÖVERNS FÖRSKOLEENHET Munkegärde - Olseröd - Ulvegärde -Björkängen Kungälvs kommun Likabehandlingsplan 2015-10-19 INLEDNING Fyrklöverns förskoleenhet består av Munkegärde förskola, Olseröds förskola,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Läsår 2015 2016 Administratör Tina Rörick, Gun Marie Holmqvist Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer