7 l. insamling nu. generalsekreterare blickar framåt. Rivstart för nytt nätverk l SIDAN 6. Så når budskapet fram l SIDAN 12

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "7 l. insamling nu. generalsekreterare blickar framåt. Rivstart för nytt nätverk l SIDAN 6. Så når budskapet fram l SIDAN 12"

Transkript

1 FRII är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning av 145 frivilligorganisationer inom humanitet, kultur och miljövård. Tillsammans har vi drygt fyra miljoner sympatisörer. FRII verkar för etisk och professionell insamling. Sedan 2009 tillämpar medlemmarna FRIIs Kvalitetskod. Nyckelord i insamling är respekt, öppenhet, kvalitet och engagemang årgång 19 insamling nu Tips för stöd från stiftelser l SIDAN 11 EN TIDNING FRÅN FRII Rivstart för nytt nätverk l SIDAN 6 7 l generalsekreterare blickar framåt SIDAN 8-10 Så når budskapet fram l SIDAN 12 l Stort genomslag för skattereduktion 4 l Otydlig testamentsregel ska redas ut 5 l Musik får unga att vilja ge hjälp 14 Stockholms katthem Starkt stöd för att ge katter trygghet SID 18

2 friizon Kalendarium mars 11.3 Frukost med FRII på Malmen, endast medlemmar. Anmälan krävs Sista anmälningsdag till Insamlingsforum april 1.4 Sista datum för nominering Årets insamlare 2012 och Årets AFP International Fundrasing Conference, San Diego, USA Insamlingsforum maj The Resource Alliance Fundrasing Online Conference 22.5 FRIIs årsmöte juni 30.6 Sista datum för inlämning av länk till kodrapport. Mailas till Läs mer om FRII Annonsera För information och bokning: kontakta Press Art. Tel , Annonspriser Helsida: kr Halvsida: kr Kvartssida: kr ledaren förutsättningar och förväntningar FRIIs roll i en föränderlig värld de senaste månaderna har jag haft många spännande samtal med personer verksamma i våra medlemsorganisationer. En gemensam nämnare för dessa samtal är att de ofta kommit in på FRIIs roll och hur vi på bästa sätt kan vara ett stöd för våra medlemsorganisationer. För mig som ny generalsekreterare är det en oerhört viktig fråga och jag hoppas att samtalen om FRIIs roll aldrig tar slut. Vi måste alltid vara relevanta och aktuella i det vi gör. Vi lever i en föränderlig värld. Ett väldigt tydligt exempel på detta ser vi just nu i form av nya förutsättningar för mobila betalningar. SMSbetalningar har under de senaste åren blivit en allt viktigare kanal för många organisationer. När då en förändring sker som åtminstone på kort sikt drastiskt påverkar möjligheterna att samla in pengar via den här kanalen har FRII en viktig roll att fylla. Vi måste förse våra medlemmar med information om vad förändringen innebär och vi behöver komma med tips och råd om hur man hanterar den rent praktiskt. Just frågan om SMS-betalningar belyser också en annan roll som FRII har. Nämligen att bevaka branschens intressen genom att försöka påverka innan förändringen är ett faktum. Så var fallet i SMS-frågan, men våra påtryckningar ledde tyvärr inte fram till önskat resultat. Nu har förändringen ägt rum och vi ser konsekvenserna av den. Och kanske kommer just det att ge oss nytt utrymme för att utöva påtryckningsarbete. FRIIs roll är också att försöka förutse vilka omvärldsfaktorer som kan komma att påverka vår bransch i framtiden, att se vilka trender och tendenser som finns i vår omvärld och som på sikt kan komma att påverka våra medlemmars förutsättningar att bedriva framgångsrik insamling. I det här numret av tidningen blickar sju stycken generalsekreterare framåt och svarar bland annat på frågan om vilka omvärldsfaktorer de tror kommer ha störst påverkan på möjligheterna att samla in pengar i framtiden. Den typen av frågeställningar jobbar FRII med kontinuerligt och det är bland annat sådana spaningar som ligger bakom förslaget till uppdaterad kvalitetskod som nu har varit ute på remiss hos FRIIs medlemmar. Jag vill passa på att tacka er för det arbete ni lagt ner på era remissvar och jag ser med spänning fram mot det fortsatta arbetet med uppdateringen. Nu ska alla svar bearbetas och även om remisstiden är ute kommer det givetvis att finnas utrymme till fortsatt dialog i olika former. Inte minst med tanke på att det är årsmötet som fattar det slutliga beslutet. Som bransch behöver vi verktyg för att förhålla oss till den föränderliga värld vi lever i, vi behöver verktyg som hjälper oss att leva upp till omvärldens förväntningar och krav. Jag hoppas och tror att vår uppdaterade kvalitetskod kommer att bli just ett sådant verktyg. Ett verktyg som hjälper oss att stärka förtroendet för insamling i Sverige. För det är just det som kanske är FRIIs allra viktigaste roll. MARIA ROS JERNBERG generalsekreterare FRII FRII-medlemmar betalar 50 procent av angivna priser. För bokningsstopp, tekniska specifikationer och utgivningsdatum se klicka på Medlem och sedan Insamling nu insamling nu Information och nyheter från FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. Ansvarig utgivare: Maria Ros Jernberg. Redaktör: Peter Rehnfeldt/Press Art. tel: , Redaktion: Annika Prine, Christoffer Wikner, Ulrika Forsberg, Eva Nordenstam, Peter Rehnfeldt, Lovisa Sandberg och Marie von Zeipel Adress: FRII, Skeppsbron Stockholm. Tel: E-post: Nätet: Omslagsbild: Thinkstockphotos Tryck: Print One 2013 Upplaga: ex, utgivning 4 ggr/år ISSN Om du medverkar i insamling nu ger du samtidigt ditt tillstånd till att FRII får använda materialet i elektronisk version av tidningen. 2 insamling nu

3 svar på vanliga 3frågor till FRII Hur ska vi hantera problem med sms-gåvor? FRIIs råd är att avvakta och inte teckna några långsiktiga avtal med någon. FRIIs mobilgrupp bevakar frågan och skickar regelbundet ut information. Delta som sponsor utställare på Insamlingsforum! Nu är vi i full gång med planeringen av 2013 års Insamlingsforum. Anmäl dig april Djurönäset, Värmdö snarast för att få så mycket exponering som möjligt! Läs mer om forumet här nedan och sedan kontaktar du Annika Prine eller Insamlingsforum På InsamlingsForum den 23 och samlas 24 april mer 2013 än 200 håller ledande till på fundraisers vackra Djurönäset under två ute på Värmdö. dagar fyllda med inspiration, kunskap och erfarenhetsutbyte. Besökare Insamlingsforum Utifrån temat är Den insamlingsbranschens nya givaren föreläser årliga bland konferens andra där personer träffas Adrian under Sargeant, två dagar för Jon inspiration, Duschinsky, kunskap Beate och Sørum erfarenhetsutbyte. och många Programmet fler. är utformat för den som är insamlingschef, marknads- och kommunikationschef och projektledare/ insamlare men även ekonomi och IT-chefer deltar i viss mån. Alla är beslutsfattare/ Anmäl inköpare inom dig olika senast områden den och kommer 18 från mars Sveriges på största insamlingsorganisationer, men också från många mindre. Nyhet är ett GS-hus under första dagen med plats för 35 generalsekreterare. Jag får inte FRIIs medlemsbrev, Aktuellt från FRII? Aktuellt från FRII innehåller nyheter från FRII, omvärldsbevakning, information om utbildningar, seminarier och annan viktig information som rör FRIIs medlemmar. Ungefär två gånger i månaden skickas det ut och om du vill ha det anmäler du det till PS. du måste vara medlem! Vi samlar in kläder men varför finns vi inte med på FRIIs webbplats? Om din organisation är medlem i FRII och arbetar med klädinsamling men inte finns med på FRIIs webbplats under klädinsamling kan du skicka ett mail till så lägger vi upp en länk till er sida där. Tema Årets tema kallar vi Den nya givaren Nominera Årets insamlare och Årets... Det innebär att årets Insamlingsforum fokuserar på omvärldsförändringar och hur det påverkar givarna, givandet och insamlande organisationer. Vi identifierar och diskuterar nya typer av givare, förändrat beteende hos givare, nya krav från givare och hur vi är förberedda för framtiden. Vi pratar om vilka verktyg, metoder för insamling och analys vi behöver för att stå rätt rustade. Har ni nominerat någon, eller er själva, ännu? Om inte, gör det nu! Till årets kan ni nominera nästan vem, eller vad, som helst som har bidragit till en bättre värld på ett eller annat sätt. Läs mer om kriterierna och nominering på frii.se eller maila Skicka in ditt förslag senast den 1 april. Upplägg Under två dagar varvas plenumföreläsningar med seminarier och workshops där deltagarna själva väljer vilka man går på. På kvällen den 23 april är det branschens festmiddag där årets insamlare utses. De flesta deltagarna bor kvar på anläggningen. För organisationer som utvecklas Vi erbjuder dig lösningar MySoft och har kompetens system för kring Automatiserade insamlingsprocesser FackförbundKopplingar Branschorganisationer till sociala medier Produktifiering av gåvor Insamlingsorganisationer med gåvoshop Företagssamarbeten Kurs- konferensanordnare Egen insamling HandikapporganisationerKraftfulla analys- Idrottsorganisationer och kampanjverktyg MySoft AB l l l insamling nu

4 aktuellt God förberedelse för nya regler Nästa år skärps redovisningsreglerna för stora ideella organisationer. Men den som tillämpar FRIIs styrande riktlinjer för årsredovisning kommer inte att beröras i större utsträckning, säger Eva Törning, redovisningsexpert på Grant Thornton. När de nya reglerna för årsredo- visning, K3, börjar gälla nästa år är det inte bara företag som berörs. Större ideella organisationer måste också följa direktiven, bland annat när det gäller att visa resultat och effekter. Men i och med att FRIIs medlemmar har tagit fram gemensamma riktlinjer för sin årsredovisning uppfylls redan de flesta kraven i K3. De största förändringarna är inte aktuella för insamlingsorganisationerna, de berör främst till exempel fastighetsbolag och företag i tillverkningsindustrin, säger Eva Törning. Riktlinjerna för årsredovisning som FRIIs medlemmar gemensamt tagit fram har funnits i olika versioner sedan Först var de ett malldokument som med tiden utvecklats. Idag är de styrande för insamlingsbranschen och har länge bidragit till ökad transparens. Varje år uppdateras riktlinjerna av en arbetsgrupp inom FRII. I år görs några mindre justeringar för att anpassas till K3. Bland annat om leasing och eget kapital, säger Eva Törning. Ett omfattande arbete pågår samtidigt med FRIIs kvalitetskod. Det kommer sannolikt att beröra de styrande riktlinjerna för årsredovisning framöver. Exakt hur och i vilken omfattning går inte att säga ännu. Under 2013 kommer FRII att informera mer om både den utbyggda kvalitetskoden och om riktlinjerna för årsredovisning. Målet är detsamma som med de nya reglerna i K3, att redovisningen ska ge en tydlig bild av alla delar i verksamheten, oavsett om den juridiska formen är ideell förening, stiftelse eller trossamfund, säger Eva Törning. Peter Rehnfeldt 4 l Nya skatteregler Många gåvor ger reduktion För första gången kan givare få skattereduktion för sitt stöd till ideella organisationer. Enligt Skatteverket handlar det om cirka gåvor på upp till en miljard kronor. 25 procent av pengarna går tillbaka till givarna. Cirka 50 ideella organisationer i Sverige är godkända för att ta emot gåvor som ger rätt till skattereduktion. De hade till och med 31 januari på sig att skicka in kontrolluppgifter till Skatteverket. Om samtliga uppgifter uppfyller kraven för skattereduktion så får givarna tillbaka mer än 100 miljoner kronor. En organisation som kan ta emot gåvor med rätt till skattereduktion är Plan Sverige. Vår typ av givande passar bra med reglerna om skattereduktion som nu införts. Många av våra faddrar ger 200 kronor vid varje tillfälle. Det blir ofta mellan och kronor per år vilket är i linje med Skatteverkets beloppsgränser. Under 2012 har många givare också valt att ändra sina gåvobelopp så att en del av pengarna kommer att återbetalas, säger Charlotta Schenholm på Plan Sverige. Nyligen skickade organisationen ut kontrolluppgifter till sina givare. De har fått en del frågor och synpunkter om uppgifterna, men oklarheterna är inte lika många som organisationen räknat med. Överlag är mottagandet av de nya skattereglerna mycket positivt. Men en undersökning vi gjorde tidigare i år visar att det är många som inte känner till skattereduktionen. Därför blir en av våra uppgifter att fortsätta informera om reglerna och berätta om vad de ger för fördelar, säger Charlotta Schenholm. de nya skattereglerna har samtidigt krävt en del resurser och medfört extra administration. Något som även märks på Svenska Afghanistankommittéen, som också fått klartecken från Skatteverket för att ta emot gåvor med rätt till skattereduktion. Vi har skickat ut kontrolluppgifter till våra givare. Nu kommer det in en del frågor, både om reglerna och om själva siffrorna. Än så länge har vi inte märkt någon drastisk förändring av vår insamling. Den ökar visserligen, men vi kan inte se att det beror på skattereduktionen, säger Monica Eriksson på Svenska Afghanistankommittéen. Det är än så länge bara ett år sedan de nya reglerna började gälla. På flera håll görs jämförelser med införandet av rut- och rotavdragen. De upplevs idag som mycket smidigare än när de infördes för drygt fem år sedan. Många organisationer har inte möjlighet att ta emot gåvor med rätt till skattereduktion, eftersom deras arbete faller utanför ramen för godkända ändamål. Det gäller till exempel 2013 Dags att deklarera E-deklarationen är öppen från och med den 21 mars. r Preliminä miljöorganisationer, och ion versdjurrättsorganisationer organisationer som bedriver påverkansarbete. Ungefär var femte krona från allmänheten kommer att ge rätt till skattereduktion i år. Från vårt perspektiv så slår de nya reglerna väldigt orättvist. Vi stödjer vetenskaplig forskning, men vi jobbar också med flera andra ska finnas Skatteverket ändamål. Det Deklarationen är omöjligt atthosdela upp dem för att senast den 2 maj klockan 24:00 uppfylla kriterierna som gäller för skatteavdrag idag, säger Alexander Alsuhairi på Greenpeace. Han ingår i en arbetsgrupp som genom FRII driver vidare frågan om skattereduktion för gåvor. Syftet är att ta fram förslag på förändringar av regelverket. Både organisationer som är godkända av Skatteverket och andra, vars ändamål än så länge inte uppfyller kraven, deltar i arbetet. Det främsta målet är att definitionen av ändamålen breddas så att fler organisationer kan bli godkända. Men också att beloppsgränserna ändras så att fler givare får möjlighet att utnyttja reformen, säger Maria Ros Jernberg på FRII. Ytterligare ett mål är att företag på sikt också ska kunna få skattereduktion för sina gåvor till ideell verksamhet. Skatteverket går nu igenom alla de kontroll- uppgifter som inkommit. De förs sedan in i det stora antal inkomstdeklarationer som skickas ut i mars och april. Där kan alla berörda givare se hur stor skattereduktion deras gåvor har gett rätt till under Peter Rehnfeldt fakta Skattereduktion För att bli godkänd mottagare ska en stiftelse, ideell förening eller trossamfund bedriva hjälpverksamhet bland ekonomiskt behövande eller främja vetenskaplig forskning. Varje gåva måste uppgå till minst 200 kr och det totala gåvobeloppet under ett år ska vara minst kronor och högst kronor. Ansökningsavgiften för en organisation är kronor. En godkänd gåvomottagare ska även betala en årsavgift på kronor per år. insamling nu

5 Ett beslut i Högsta domstolen kan framöver ge vägledning vid bestridanden av testamenten. ATT TA EMOT TESTAMENTSGÅVOR kan medföra att anhöriga eller andra arvingar hävdar att testamentet är ogiltigt. I april 2012 ogiltigförklarade tingsrätten en testamentsgåva till Röda Korset. Kvinnan som undertecknat testamentet bedömdes ha lidit av en psykisk störning när det upprättades. Röda Korset har överklagat beslutet till Hovrätten och till Högsta domstolen. Det är inte för att få del av pengarna, utan för att reda ut en viktig fråga om delgivning av testamenten. Det är viktigt för oss, och inte minst för att alla anhöriga ska veta vad som gäller juridiskt när de tar del av ett testamente, säger Malin Thengqvist på Röda Korset. I lagstiftningen framgår det att den som vill bestrida ett testamente ska göra det inom sex månader efter att testamentet tillkännagivits. Men det finns ingen juridisk grund för hur starten på den tidsperioden i vissa fall ska kunna avgöras. Frågan har förekommit i andra sammanl Arvstvist överklagas Röda Korset vill ha tydligare regler vid testamentsgåvor Röda Korset har överklagat två domar i en arvstvist till Högsta domstolen. Syftet är att få klarhet i vilka tidsramar som gäller när någon vill bestrida ett testamente. Förhoppningen är att domen ska ge vägledning framöver. hang, men aldrig ställts på sin spets. I detta fall kom bestridandet in när sex månader hade passerat, men det är ändå giltigt. Risken finns att det kan skapa otydlighet kring rutinerna för testamenten, säger Malin Thengqvist. I tidningar och i sociala medier har det framställts som att Röda Korset försöker få del av det aktuella testamentet. Några personer har uttryckt besvikelse över att Röda Korset driver frågan och kvinnans son som ska ärva pengarna vill inte att ärendet ska dra ut mer på tiden. Vi har informerat motparten skriftligt om att vi inte gör anspråk på arvet. Därför blev vi lite förvånade över att det ändå framställts så i media. Vi har efter det gått ut med ett pressmeddelande för att förklara vad överklagandet avser, och även gått ut internt så att alla med anknytning till Röda Korset kan ge en korrekt bild av ärendet, säger Malin Thengqvist. Överklagandet medför inga kostnader för Röda Korset. En del av rättegångskostnaderna täcks av en försäkring. Resten efterskänks av den advokatbyrå som företräder Röda Korset då de också anser att detta är en principiellt viktig fråga. PETER REHNFELDt Foto: THINKSTOCKPHOTOS Kontanter kvar i flera decennier De klassiska insamlingsbössorna kommer troligtvis att kunna användas i många år framöver. I alla fall enligt en rapport av docent Niklas Arvidsson vid Kungliga Tekniska Högskolan. Den visar att sedlar och mynt inte kommer att försvinna före år 2030, och kanske inte förrän efter år Bland annat vill många äldre konsumenter fortsätta använda kontanter, fler män än kvinnor, och fler på landsbygden än i städerna. Men att Riksbanken snart lanserar nya sedlar talar också för en fortsatt kontanthantering i många år. Niklas Arvidsson påpekar också i en artikel på KTHs webbplats att sedlar är det enda som finns att tillgå vid störningar på elnätet eller om stora elektroniska system kraschar. Något som talar emot att kontanter någonsin försvinner helt och hållet. Rapporten heter Det kontantlösa samhället och bygger på intervjuer med banker, handeln, mobiloperatörer, kortföretag, Sveriges Riksbank och myndigheter kopplade till betalsystemet. En uppgift i rapporten som kan vara intressant för alla som arbetar med insamling är att värdet av de kontanter som fanns i omlopp under 50-talet var cirka 10 procent av BNP. Idag är siffran 2,6 procent. Det motsvarar 100 miljarder kronor varav hälften är i regelbunden cirkulation. pr Revision, projektgranskning, intern kontroll, redovisningsfrågor, skatter, moms och juridik Den lilla byrån med den stora kompetensen. insamling nu

6 aktuellt l Nätverk Stort intresse för möten bland ensaminsamlare Det nya nätverket för ensaminsamlare har haft fyra träffar sedan starten i fjol. Första träffen i oktober samlade över 20 insamlare från olika delar av branschen. Många som deltar berättar om värdet av att kunna dela med sig av lärdomar och få råd. Inför starten av det nya nätverket var det oklart hur stort intresset skulle vara. Det blev över förväntan och vi har fått ändra inriktning. Vi trodde att det skulle vara mer informella möten, men med så många har vi fått tänka om för att hitta en form som passar, säger Charlotta Johansson, insamlingsansvarig på Svenska Freds och en av initiativtagarna till nätverket. Efter det första mötet fick alla deltagare i uppgift att förbereda en kort presentation av sin organisation och berätta om sitt huvudsakliga arbetssätt. På andra träffen bestämdes det att de fortsättningsvis ska ha olika teman och workshops när man ses. Första temat var ambassadörskap hur det är att arbeta med kända personer för att samla in pengar. Lotta Sydäng-Melin, Insamlingsansvarig på Neurologiskt Handikappades Riksförbund höll i den första workshopen. Jag utgick från mina egna erfarenheter. Vi har samarbete med Louise Hoffsten, sångerska och Petra Mede, komiker och programledare. Båda två med diagnoser. Frågor som diskuterades var bland annat hur man använder kända personer och hur man knyter dem till sig och vad det skapar för mervärde för båda parter. Frågorna var allmänna men också specifika utifrån den lilla organisationens förutsättningar. En av deltagarna i nätverket är Stefanie Nold på Riksföreningen Anorexi/Bulimi- Kontakt. Hon har en projektanställning som insamlingsansvarig och har i uppgift att bygga upp arbetet med insamling. För hennes del har arbetet bland annat inneburit att ta fram ett givarregister och hon har lagt mycket fokus på kommunikationsstrategier. Hon uppskattar nätverket och den input hon får. Det är verkligen bra med teman. Själv har jag hållit i en workshop om nya medier och nya kanaler, berättar Stefanie Nold. Kunskaperna är väldigt olika mellan de olika deltagarna. En del har arbetat länge, andra kort tid. En del kommer från stora organisationer och arbetar nu i en mindre. Och att arbeta som insamlare i en liten organisation kan ibland vara ensamt. Att få ett sammanhang där man får nya kontakter med andra i samma situation är värdefullt. Här kan man få råd och tips. Ställa frågor om saker man undrar över. Det viktigaste nätverkandet är det som sker i pauserna. Då folk pratar med varandra och knyter kontakter, säger Charlotta Johansson. Eftersom utgångspunkterna i arbetet som ensaminsamlare på en mindre organisation är så olika ser Charlotta Johansson att det är många olika behov som ska fyllas. Hon hoppas därför att nätverket även kan bidra till kontakt mellan träffarna. Det kan vara att man ringer upp någon och frågar om en specifik sak, eller att man ställer frågor på Facebookgruppen Nätverk för ensaminsamlare. Arbetsbeskrivningen för en insamlare är inte helt entydig. Det är många uppgifter som kan ingå. Ibland ingår insamlingsdelen som en del i en annan tjänst. Så är det för Emelie Fritzell som arbetar som koordinator på A Non Smoking Generation. Hon har varit med på två av träffarna. För mig har det varit värdefullt att få träffa andra personer med liknande arbetsuppgifter. Att kunna dela lärdomar och få tips är värdefullt för mig som har liten erfarenhet av insamling sedan tidigare, det tror jag kan ge mycket. Just nu förbereder hon en vårkampanj som riktar sig till de befintliga givarna. De håller även på att diskutera en ny kampanj som ska generera nya givare. I arbetet som koordinator upptar insamling ungefär 30 procent av tjänsten. I samband med kampanjer lägger jag mer tid på insamlingsarbete, säger Emelie Fritzell. När Charlotta Johansson tillträdde tjänsten på Svenska Freds för snart tre år sedan fanns det inte någon plan för exakt hur hon skulle samla in pengar. Det var upp till mig att göra upp en strategi, och att det nog inte är helt ovanligt. Föreningar utan erfarenhet av insamling har också svårt att göra upp en realistisk budget, och det är svårt för en insamlingsansvarig att utvärdera sitt arbete om man inte har någon att jämföra med, säger Charlotta Johansson. Charlotta Johanssons arbetsdagar är väldigt varierande. Just nu ansvarar jag för ett telemarketingprojekt, där jag har anställt sju personer som ringer runt. Så för tillfället lägger jag ganska mycket tid på att serva dem med information och föra statistik, men det är massor av andra saker parallellt. Nästa nätverksträff är planerad till slutet av mars. Temat är intern kommunikation, delaktighet och mobilisering i insamlingsverksamheten. Fokus kommer ligga på strategier för att involvera hela föreningen i insamlingsarbetet, berättar Åsa Callmer, insamlingsansvarig på Latinamerikagrupperna. Som ensaminsamlare känner man sig vanligtvis just ensam därför att man ofta är den enda som drar i insamlingstrådarna. Min tanke är att vi på workshopen ska utbyta erfarenheter av att involvera andra delar av föreningen kansli, medlemmar, styrelse och lokalgrupper i insamlingsarbetet. Som insamlingsansvarig på Latinamerikagrupperna ansvarar Åsa Callmer bland annat för planering och uppföljning av den övergripande insamlingsstrategin, att kommunicera resultat till givarna och att engagera föreningen och lokalgrupperna i insamlingsarbetet. Nätverket är öppet för alla FRII-medlemmar och formas av deltagarnas frågor och erfarenheter. Ulrika Forsberg 6 insamling nu

7 Hallå där......yvonne Tenninge, ny generalsekreterare på Scouterna. Tidningen Östgöta Correspondentens kritiska artiklar om Barndiabetesfonden krävde tydliga svar. l Barndiabetesfonden Nya regler efter granskning Barndiabetesfonden granskades nyligen i flera tidningsartiklar om bland annat jäv. Det var en hård prövning med risk för missförstånd och felaktigheter. Men uppmärksamheten har i slutändan lett till förbättringar, säger ordförande Johnny Ludvigsson. Det var i december som Östgöta Correspondenten och Norrköpings Tidningar hävdade att det fanns risk för jäv i Barndiabetesfondens vetenskapliga råd. Fondens utbetalningar av vetenskapspriser ifrågasattes också, liksom att landshövdingen i Östergötlands län, Elisabeth Johnny Ludvigsson Nilsson, sitter i Barndiabetesfondens styrelse samtidigt som länsstyrelsen i Östergötland har tillsynsansvar av fonden. Det gjorde att fondens verksamhet sågs över och att vissa rutiner ändrades. Vilka förändringar har gjorts i stiftelsens regelverk? För att undvika eventuella misstankar när det gäller jäv vid tillsättande av vårt vetenskapliga råd, beslutades att införa regeln att personer i styrelsen som själva söker forskningsanslag, inte ska delta i beslut om tillsättande av nya medlemmar i det vetenskapliga rådet, säger Johnny Ludvigsson. Vidare klargjordes att prispengar som delas ut till forskare ska sättas in på forskningskonton på pristagarens institution. Länsstyrelsen i Östergötland fann också att det var korrekt att flytta tillsynen av fonden till annan länsstyrelse, vilket redan skett. Var det något som missuppfattades eller inte kom fram i media? Tidningsartiklarna baserades till stor del på uppgifter från en före detta anställd samt anonyma källor. Artiklarna insinuerade att det vetenskapliga rådet var jävigt, vilket i många fall grundade sig på felaktiga påståenden. Även vetenskapliga rådets medlemmar anklagades ogrundat för att tilldela sig själva anslag, trots att jävsregler följs mycket noga. Vi vill tydliggöra att Barndiabetesfondens forskningsanslag inte betalas ut till privatpersoner utan till forskningsinstitutioner, och därför endast kan användas som stöd för forskning med syfte att förebygga, bota eller lindra diabetes hos barn och ungdomar. Varför har ni ingen kommentar om innehållet i artiklarna på er webbplats? Vi upplevde att granskningen varken var särskilt underbyggd eller saklig och beslutade därför att inte kommentera ärendet på hemsidan. Frågan drevs enbart i lokala medier i Östergötland och vi valde att ge våra svar och vår officiella kommentar där. Har ni fått några reaktioner från givarna? Visst har vi fått några samtal i samband med artiklarna, men de allra flesta har snarare uttryckt sitt stöd för oss. Hur har ni gått vidare? Barndiabetesfonden arbetar vidare precis som tidigare. Vi har hela tiden månat om att ha en transparent och öppen verksamhet som tål att granskas. Att bli granskad i media kan också ses som en möjlighet att bli bättre och ännu tydligare gentemot sina givare. Vi hoppas samtidigt att tidningarna nästa gång, och med lika stort engagemang, berättar för läsarna att diabetes hos barn är vår vanligaste, livshotande, obotliga sjukdom och som trots omfattande daglig behandling kan leda till allvarliga komplikationer och ökad dödlighet. Det är för dessa barn vi samlar in pengar. Peter Rehnfeldt fakta Barndiabetesfonden Stiftelsens ändamål är att ge stöd till forskning för att förebygga, bota eller att lindra diabetes hos barn och ungdomar beviljades 6,3 Mkr i forskningsstöd. Inga arvoden utgår till styrelsen samlades 5,6 Mkr in från bland andra Lions, företag, privatpersoner och föreningar. Stiftelsens förmögenhet 2011 var 18,2 Mkr, året innan 22,6 Mkr. Kronprinsessan Victoria är fondens beskyddare. Vad har du sysslat med tidigare? Från början är jag socionom och har jobbat med barn och unga på många olika sätt. Främst med olika former av preventionsarbete på både lokal och regeringsnivå. Jag har jobbat mycket med och i organisationer och har även erfarenhet av marknadsföring, reklam, PR och varumärkesfrågor. Hur ser du på Scouternas insamling? Scouterna är ju ingen traditionell insamlingsorganisation men vi kommer att fortsätta utveckla och fördjupa våra samarbeten med företag och olika former av CSR-samarbeten. Vi fokuserar inte på privatpersoner annat än att före detta scouter hjälper till och stödjer vilket vi är väldigt tacksamma för. Främsta uppgifter just nu? Att få den nya organisationen att verkligen fungera. Att varje del ska jobba tillsammans. En stor utmaning är också att öka antalet medlemmar. Att Scouterna ska bli fler. Scouterna är betydligt mer moderna än vad folk tror och vi arbetar med många väldigt bra metoder som folk i allmänhet inte har en aning om. De vet att vi grillar korv, men de vet inte varför vi grillar korv. Scouterna måste bli mer kända bland gemene man för vad vi faktiskt gör. Då kan vi också öka medlemsantalet. Det handlar om en positioneringsfråga och resan är påbörjad med det visuella bland annat men fortfarande finns det saker kvar att göra. Vad är roligast med nya jobbet? Att på allvar kunna göra skillnad för barn och unga. Scouterna är en otroligt hederlig och bra organisation som verkligen lever enligt sina värderingar. Det är en plats där barn och unga får utvecklas i sin egen takt, utifrån sina egna förutsättningar. christoffer wikner insamling nu

8 spaning Den nya givaren Vilka krav och förväntningar har givarna i framtiden? insamling nu har frågat sju generalsekreterare hur de ser på den nya givaren och på möjligheterna att samla in pengar i framtiden. Vilka krav tror du nya givare kommer att ha på er i 1 framtiden? Namn: Liselotte Jansson Organisation: Alzheimerfonden 1Framför allt att vi tydligt kan redovisa vad våra pengar går till, konkreta exempel på nyttan. Bli mer personliga, vissa fonder är för stora kolosser. Det finns för många fonder som håller på med liknande verksamhet, tror det kommer ställas krav på att vissa fonder slås samman. Jag tror att många människor kommer att 2 inse att man måste hjälpa till med egna medel. Samhället kommer inte själva att klara bördan med den åldrande befolkningen, att vi blir äldre och fler som lever längre, skattemedlen kommer inte att räcka till. Vi måste börja ta ansvar för vår egen framtid i större utsträckning, i det ljuset så måste man skänka pengar till välgörenhetsorganisationer som gör ett bra jobb och som fokuserar på rätt saker. Jag tror att fler människor väljer att jobba med ideella frågor och särskilt den yngre generationen. Namn: Lars Arrhenius Organisation: Friends 1Trovärdigheten kommer att vara avgörande. Vi måste konkret kunna visa vad pengarna går till. Om det till exempel är kopplat till ett speciellt projekt måste detta tydligt redovisas till givaren. När det gäller Friends måste vi också kunna visa att Friends gör skillnad. Vi vill vara den personliga fonden, vi är ännu 3 inte så stora så vi har goda möjligheter till det. Informera, ha en bra och informativ hemsida, utskick förstås,men också göra konkreta saker som får stor genomslagskraft. För Alzheimerfondens del är vår stora satsning Möten med Minnen ett gott exempel på en konkret aktivitet som kommer att bidra till att höja livskvaliteten hos personer med en tidig demensdiagnos, genom besök på museer i landet på specialanpassade visningar. Det vill säga att mobbning sjunker när man använder sig av Friends utbildningar. Kopplingen till forskningen kommer att vara viktig. 2Det är viktigt att det finns en medvetenheten kring värdet av att som barn kunna känna sig trygg såväl inom förskola, skola och idrott. Samhällets kostnader för otrygga skolmiljöer är stor. Viktigt är att frågan lyfts på högsta nivå dels inom politiken dels inom näringslivet. 3Att kommunicera genom att använda sociala medier kommer att vara avgörande. För den nya generationen är detta självklart men jag tror samtidigt att det personliga mötet kommer var mycket viktigt i kommunikationen. Vid ett personligt möte är det alltid lättare att beröra och skapa trovärdighet och förtroende för den sak som organisationen verkar för. Namn: Christine von Sydow Organisation: Action Aid 1Det kommer att fortsätta att handla om förtroende. För att vara trovärdiga måste vi visa att vi är en effektiv organisation som åstadkommer resultat som vi kan redovisa. Vi måste också ha ett sätt att förhålla oss till våra givare och supportrar så att vi behåller engagemanget. När gränserna mellan den kommersiella världen och den ideella världen blir otydligare kommer nya hybrider där företag driver egna kampanjer/projekt, arbetar med socialt entreprenörskap och där även organisationer i högre grad bedriver viss form av företagsverksamhet. 2Trender och värderingar i omvärlden påverkar naturligtvis även oss. Hur svensk ekonomi utvecklas spelar självklart roll. Men som det ser ut nu så tror jag att det finns några trender som kommer att påverka oss ännu mer. Den första är den ökade rörligheten. Då handlar det inte bara om att vi reser mer utan om att vi har lättare och lättare att byta åsikt och uppfattning. Den andra är den ökade individualiseringen som vi redan märker av men som ser ut att öka ännu mer framöver. En tredje som jag skulle vilja lyfta fram är den

9 ringas in 7 generalsekretare blickar framåt Vilka omvärldsfaktorer tror du kommer ha störst påverkan på er möjlig- 2 het att samla in pengar framöver? Hur kommunicerar ni med givare 3 i framtiden? Namn: Gunilla Steinwall Organisation: Hjärnfonden Givarna kommer i ännu högre utsträckning 1 vilja veta, inte bara att gåvan gör nytta, utan också på vilket sätt. Att mäta och visa resultat kommer att bli allt viktigare. Jag tror därför att vi kommer att behöva blir ännu tydligare, både för att motivera nya givare att stödja oss för att visa hur vi skapar nytta och resultat. Kraven på att vi ska vara ännu effektivare kommer också att öka och därmed skärps intresset för hur stora administrativa- och insamlingskostnaderna är. När kraven skärps måste vi bli ännu mer professionella, något som brukar medföra ökade kostnader. Det är en svår balansgång vi måste kunna hantera. För Hjärnfonden är det närmast lavinartade 2 intresset för hjärnan både den friska och den sjuka och därmed ökad förståelse för det stora behovet av mer resurser till forskning, en otroligt stor potential. Det är en av två stora och viktiga omvärldsfaktorer som kan påverka oss. Den andra, mer generella är det ökade intresset för filantropi som jag tycker att vi ser i vår omvärld. Det handlar inte bara om stora gåvor även en sorts folkhemsfilantropi som jag tror kommer att växa nu när möjligheterna att ge blir fler. Sätten att skänka gåvor blir inte bara fler, det blir enklare via nätet, sociala medier och smarta telefoner. Tillgängligheten ökar med andra ord. Crowdfunding är intressant och det ska bli otroligt spännande att fundera vidare på hur det kan användas i mer regelrätt insamlingsarbete. Jag tror att vi kommer att få se en generation 3 av yngre givare som ser på givande på ett annat sätt än tidigare generationer. Det gör att vi behöver segmentera bättre och arbeta med flera parallella strategier samtidigt. De traditionella kanalerna måste integreras med social media, webben, bloggar och andra digitala kanaler. Här saknar vi erfarenhet så det blir mycket learning by doing. Otroligt spännande. Kommunikationen handlar självklart inte bara om fler kanaler utan också om att innehållet måste anpassas. De gör det möjligt att nå ut snabbare, mer direkt och med ökad möjlighet att skapa dialog med mottagaren något som vi också måste vara rustade för rent organisatoriskt. ökande känslan av osäkerhet som leder till en ökad jakt på trygghet samt ordning och reda. Avslutningsvis, en fjärde trend, är fortsatt ökande intresset för socialt ansvarstagande. Alla dessa kommer att ställa krav på att vi är flexibla nog att förstå och förhålla oss till hur omvärldens värderingar förändras. Vi kommer att vara ännu mer lyhörda för 3 vad våra givare själva önskar, så att vi kan anpassa vår kommunikation i så stor utsträckning som möjligt till individuella önskemål. Det gäller kanaler men också möjligheten för givaren att själv välja vilka delar av vår verksamhet som hon eller han är intresserad av att få veta mer om. Samtidigt vill vi erbjuda givaren att vara med på en resa där engagemanget fördjupas, men med olika alternativa möjligheter till engagemang över tiden utifrån givarens aktuella livssituation. Namn: Hannah Pettersson Organisation: Mattecentrum 1Vi tror att det främsta kravet är att tydligt kunna redovisa för givaren att deras gåva har gått till det avsedda ändamålet samt gett effekt. Vi vill att givaren ska känna att gåvan och den omtanken som de gav Mattecentrum också resulterar i det som vi förespråkar och arbetar för. Vi vill hjälpa så många ungdomar som möjligt med deras matematiska kunskaper och genom detta stärka matematikens status i samhället. De givare som vill vara med oss på denna resa har givetvis ett behov av att se vart deras gåvor går till samt vilken utveckling de är med och stödjer. 2Någonting som skulle ha negativ effekt på oss som organisation är givetvis större katastrofer, där med all rätt hjälporganisationerna står i fokus. Den ekonomiska situationen i världen kommer också att spela en stor roll för givandet där till exempel hög arbetslöshet leder till mindre pengar för enskilda individer och därav färre gåvor till organisationer. Någonting som också blivit mycket uppmärksammat är den digitala utvecklingen gällande betalningssystem som WyWallet, vilket komplicerar för givaren att ge pengar. Förhoppningsvis är detta någonting övergående. Annat som gagnar vår verksamhet är det faktum att mindre ansvar ligger på staten idag och istället på den individuella personen och med detta ideella aktörer. Detta gör att givaren lättare accepterar stöd- och hjälporganisationer vilket i sin tur gör givandet lite mer självklart. 3Vi tror på det gamla hederliga sättet att alltid tacka givaren för gåvan, oavsett hur mycket eller lite som har skänkts. Det kan vara med ett telefonsamtal och/eller tackbrev till givaren. Följaktligen att redovisa för givaren att deras gåvor gör skillnad och på vilket sätt det leder till effekt i organisationen och i samhället. Detta följs också av att vi som organisation är väldigt transparanta och arbetar för att det är lätt för givaren att hitta information den söker om oss som organisation och sin gåva. Ekonomin, organisationen, värderingarna, målen och effekten av gåvorna måste vara tydliga och lättillgängliga för givare.

10 spaning Den nya givaren ringas in Vilka krav tror du nya givare kommer att ha på er i 1 framtiden? 7 generalsekretare blickar framåt Vilka omvärldsfaktorer tror du kommer ha störst påverkan på er möjlig- 2 het att samla in pengar framöver? Hur kommunicerar ni med givare 3 i framtiden? Namn: Carolina Ehrnrooth Organisation: Barnfonden Framtidens givare vill ha snabbare och mer 1 konkret återrapportering. I nuläget stöder Barnfonden arbete genom samarbetspartners i programländer och genom dem arbetar vi för att i större utsträckning få möjlighet till direktrapportering från personal ute i fält, som vi kommunicerar ut i alla våra digitala kanaler. Vi arbetar för möjlighet till interaktivitet, att faddrarna/givarna ska kunna skicka hälsningar och frågor direkt till personal i fadderprojektet där de stöder ett barn och/eller verksamheten. Generellt tror vi att framtidens givare ställer större krav på att vara med och påverka vad pengarna ska användas till, och att de har högre krav på återrapportering och transparens. Allt fler startar egna insamlingar som inte involverar NGOs som Barnfonden. För oss gäller det att hitta nya sätt att arbeta med insamling, som gör det möjligt för givarna att vara med och påverka själva. Den ekonomiska konjunkturen är kännbar, 2 framför allt när det gäller företagssamarbeten. Ekonomisk högkonjunktur innebär att vi har lättare att intressera företag för ett samarbete. När det gäller engagemanget bland våra givare ser vi två parallella spår. Vi har dels de som inte är intresserade av att engagera sig förutom genom en månatlig inbetalning. Sedan har vi andra, framför allt yngre, som vill vara med och påverka och kunna kommunicera ut vad de tror på och stöder. I framtiden blir kommunikationen mer 3 riktad mot olika målgrupper. Vi tar vara på faddrarnas/givarnas engagemang i sociala nätverk och gör det möjligt för grupper i Sverige att stödja grupper i mottagarlandet. De digitala nyhetsbreven finns kvar och vi har ökad möjligheten till interaktivitet. I våra programländer finns flera pilotprojekt som arbetar enbart med digital kommunikation. En tätare kontakt stärker givarnas lojalitet. Samtidigt innebär en mer frekvent och nyanserad kommunikation sannolikt en ökad insyn i problem och svårigheter i fält. Då gäller det att kunna förklara, vara tydlig, och kunna stå för att det finns projekt som inte har utvecklats helt enligt plan. På fem års sikt bedömer vi att vi fortfarande använder oss av direktreklam, men inte i samma omfattning som tidigare. Namn: Bo Forsberg Organisation: Diakonia Jag tror att givaren kommer att ha mycket 1 högre krav på att organisationen har fördjupad kunskap om orsakssammanhangen i ändamålsarbetet för att uppfattas som en trovärdig aktör. Givaren kommer helt enkelt ha ännu högre krav på kompetensen kring de frågor insamlingsorganisationen arbetar med. Jag tror också att förtroendet kommer vara fundamentalt viktigt i framtiden. Det får man bland annat genom att man har relevans i sin verksamhet och att man verkligen kan visa på att man har åstadkommit förändringar för människor. Jag tror att givarna kommer 2 ha en ännu större insikt om de globala utmaningar som vi står inför, där huvudfokus är klimat och miljön kopplat till fattigdomen. Givarna 10 insamling nu kommer att ha större kompetens och möjligheter att påverka och trenden är fler kunniga givare. Hittills har vi insamlingsorganisationer varit så fokuserade på ekonomi, revisioner och att hålla koll på vår administration. I framtiden är det fortfarande viktigt, men det blir en tyngdpunktsförskjutning till att faktiskt handla om att vi kan visa på att det händer något med pengarna. Vi går från kvantitet till kvalitet. På sikt tror jag att det kommer bli en diskussion om biståndet överhuvudtaget. När den debatten slår igenom kommer också diskussionen om statens ansvar kontra enskilda organisationers ansvar att bli ännu mer märkbar. Jag tror också att den trend som vi sett de senaste åren med kändisambassadörer, TV-galor, postkodslotteri och liknande på sikt kommer att försvinna, när givaren blir mer krävande och får större kunskap om orsakssammanhang. All kommunikation sker via sociala medier. 3 Den nya givaren är uppvuxen med sociala medier, där de i större utsträckning själva kan vara med i debatten, inhämta information och öka på sin kunskap. Jag tror all kommunikation sker via sociala medier och i princip finns inga tryckta tidningar längre och det görs inga trycksaker. Jag sitter själv i Radiohjälpens styrelse, och som exempel kan nämnas Musikhjälpen som redan nu enbart arbetar via sociala/digitala medier. Ny teknologi kommer förändra mycket. De som är 18 idag, när de är 30 jämfört med dagens 30-åringar kommer att ha ett helt nytt beteende och kräva en helt annan typ av kommunikation.

11 aktuellt l Finansiering Tips för att få stöd från stiftelser Det finns många stiftelser i Sverige som fördelar pengar till organisationer. Vissa är väldigt specifika, andra mer generella. Att få stöd är inte lätt, men en tydlig koppling till ändamålet och en bra ansökan ökar möjligheterna. Drygt 300 stiftelser är knutna till SEBs stiftelsetjänst där Helena Wallenberg är chef. Men det är inte till SEB eller till någon annan bank man ska vända sig om man som organisation vill ta reda på vilka stiftelser man kan söka stöd från. Banksekretessen tillåter inte att vi lämnar ut sådana uppgifter. Men om någon tagit reda på att det finns en stiftelse som är känd hos oss, då kan vi lämna ut information, säger Helena Wallenberg. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet och därför en bra källa för att få reda på mer om olika stiftelser. Det finns också flera hemsidor och böcker som kan vara till hjälp. Men mycket är riktat mot studenter, säger Helena Wallenberg. Stiftelsens storlek avgör ofta hur känd den är och hur mycket information om ansökningar som sprids. Stora stiftelser kan annonsera att de har pengar att dela ut medan en stiftelse som bara har att dela ut varje år inte har råd med annonser. Då får man söka på nätet, säger Helena Wallenberg. Även om det kan vara svårt att hitta rätt bland alla stiftelser så tycker hon att det är värt att lägga tid på att leta. Det går att få pengar som kan göra skillnad, säger hon. När det gäller FRIIs medlemmar går det inte att säga vilka som bör eller inte bör söka pengar ur stiftelser. Men generellt är det lättare för viss typ av verksamhet. Det är vanligt att någon startar en stiftelse när en anhörig har gått bort i en sjukdom. Därför finns det många stiftelser som ger pengar till forskning om vanliga folksjukdomar. Även organisationer som arbetar med behövande i Sverige kan ha en del att välja på. Många stiftelser startade för 100 år sen då det inte var självklart att samhället grep in om människor for illa. Vissa stiftelser är väldigt specifika, man ska bo i en viss församling eller gå i en viss skola, för att kunna få pengar, men alla är inte sådana, säger Helena Wallenberg. Svårare att få pengar blir det när det kommer till kultur och idrott. Även religiösa aktiviteter som konfirmationsläger är svåra att få stöd till, medan ett läger för barn med funktionsnedsättningar kan vara enklare. Det finns väldigt många behjärtansvärda ändamål som inte beviljas stöd för att de inte har en koppling till stiftelsens ändamål. Så det är viktigt att alltid kontrollera ändamålet noga, poängterar hon. Många ansökningar som Helena Wallenberg ser är välskrivna, men det kan krävas små justeringar. Om man har en standardansökan ska man anpassa den. Ger en stiftelse pengar till sommarläger i Stockholm, ska man söka för ett visst läger i Stockholm, inte till allmän lägerverksamhet i Sverige, säger hon. Den som söker pengar ur samma stiftelse fler gånger bör också lägga lite krut på återrapporteringen. Har man nu fått pengar till ett sommarläger för barn, kan man skicka en redogörelse för vad man har gjort. Då ökar chanserna till mer pengar. Helena tycker att det är bra flöde bland de stiftelser som finns och bland de som söker stöd. Det är också ett område som förändras hela tiden. Stiftelser är inget som hör gårdagen till. Det dyker upp nya hela tiden, säger hon. eva nordenstam Flyg till udda destinationer? Då är vi resebyrån för dig! Vi har kunskap och erfarenhet och kan erbjuda dig RAPTIM SPECIALPRISER! Världen börjar i Tranås! Välkommen! Europa: Afrika: Övriga Världen: Välkommen att kontakta Susanne Malmqvist! Birger Jarlsgatan Stockholm insamling nu

12 ner vanpå inst 5 cm r sekund elt mellan kampanj Satsning på att ta hand om hjärtstopp Stockholms Stadsmission har de senaste åren lyckats sprida sitt budskap så att insamlingen ökat rejält. De har också prisats med reklamutmärkelserna Guldägget och 100-wattaren. Kommunikationschef Yvonne Borg delar med sig av hur hon har lägger upp kommunikations- och insamlingsarbetet. Yvonne Borg har arbetat i fyra år på Stockholms Stadsmission, först som kommunikationschef och nu även med ansvar för insamling och IT. Hon är idag en av sju anställda inom insamling och kommunikation. För mig går god kommunikation och verksamhetsutveckling alltid hand i hand. Jag är lite av en entreprenör och ingen förvaltare utan tycker att man måste arbeta med utveckling hela tiden, säger Yvonne Borg. När hon började på Stadsmissionen togs en ny insamlingsstrategi fram med fokus på insamling, kännedom och varumärke. En nollpunktsmätning genomfördes kring kännedomen, vilket gav riktlinjer för det fortsatta övergripande kommunikationsarbetet. Yvonne Borg gillar inte ordet helhetsgrepp, det är så lätt att man stirrar sig blind på att få till helheten. För henne är små steg istället en viktig framgångsfaktor, att testa, testa och testa nya saker hela tiden samt att utvärdera. Att sätta mål menar hon också är viktigt, och trots att det inte fanns så mycket historik att titta på när hon började och att man stadigt samlat in cirka 60 miljoner om året under flera år, så vågade hon sig på att säga: om fyra år samlar vi in 100 miljoner. 2012, efter bara tre år, var man uppe i 98 miljoner. Vi fördubblade vår givarbas förra året, men hade jag sagt det målet hade nog alla trott att jag var galen, säger hon Varje år drabbas cirka Biblioteksgatan 29 Box Stockholm Tel Fax svenskar av plötsligt hjärtstopp, PG BG men bara 500 överlever. Många liv kan räddas med fler hjärtstartare och fler personer som kan hjärt-lungräddning. Därför har Hjärt-Lungfonden tagit initiativ till kampanjen Hjärtsäkra Sverige. AFA Försäkring och Bliwa Livförsäkring och bidrar med 18 miljoner kronor. Vi vill bidra till att skapa fler hjärtsäkra zoner i samhället. När någon drabbas av plötsligt hjärtstopp är hjärtstartare i kombination med hjärt-lungräddning det enda sättet att rädda livet på den drabbade, säger Staffan Josephson, generalsekreterare på Hjärt-Lungfonden. pr Ralf Edström ger stöd i kampen mot cancer Den förre landslagsspelaren i fotboll, Ralf Edström, har inlett ett samarbete med Cancerfonden sedan han drabbats av prostatacancer. Om jag kan få andra män att gå och testa sig, då är det en bra grej. Ett test är inte jobbigt. Förhoppningen är att få fler att gå på kontroller. Kan jag få bara några män i min ålder att upptäcka sjukdomen i tid vill jag naturligtvis göra det, säger Edström. Det är fortfarande inte klart exakt hur samarbetet ska se ut, det viktigaste är fortfarande att Ralf blir frisk. Men själva samarbetet är spikat och vi är så klart jätteglada för det, säger Lars- Gunnar Ericson, PR-ansvarig på Cancerfonden till GP. MvZ 6. Hjärtstartare Använd hjärtstartare om det finns Starta hjärtstartaren och följ dess instruktioner Rör inte patienten när du trycker på knappen l Kommunikation Så når stadsmissionens budskap fram till fler givare Att samarbeta med en reklambyrå som passar både plånbok och andra önskemål är viktigt enligt Yvonne Borg. Man måste veta vad man vill ha och det gäller att hitta en byrå med personer som man trivs att arbeta med. Men också att det finns ett kreativt tänkande som stämmer överens med verksamheten. Dessutom måste byrån brinna för ändamålen och ha respekt för arbetet som organisationen utför. Även om man har hittat en duktig byrå att samarbeta med kan man inte släppa dem helt lösa. Det kräver en viss styrning att arbeta med en byrå. Inte minst för att de aldrig kan växa i de nyanser som man själv gör när man dagligen är på jobbet. Därför är det viktigt att arbeta aktivt tillsammans med sin byrå och ge dem rätt input. Stadsmissionen har vunnit och blivit nominerade flera gånger i både Guldägget och 100-wattaren. Enligt Yvonne Borg finns det inget självändamål i det, men det skadar inte heller. Hon har Yvonne Borg på Stockholms Stadsmission ser att små steg, många tester och utvärderingar ger resultat. inte fått några reaktioner från givare eller andra intressenter som ifrågasätter att man är med i reklamtävlingar. Det är byrån som tar fram materialet och anmäler kampanjerna till tävlingarna. När det gäller 100-wattaren så är det en tävling som fokuserar på det resultat man åstadkommer och när Stadsmissionens insamlingskampanjer har gett resultat, då är det viktigt att visa på det. Yvonne Borg arbetar även med en PR-byrå eftersom hon tycker att det är viktigt att arbeta med både köpta och icke köpta medier. Att få ut redaktionellt material är viktigt för kännedomen, förtroendet och insamlingen. Det i sin tur bygger på att man samarbetar och planerar tillsammans i organisationen. Även Stadsmissionens butiker och verksamheter är inblandade i kommunikationsarbetet. På frågan hur man ska tänka om man inte har så mycket resurser och är ensam i insamlings och kommunikationsarbetet svarar Yvonne Borg: Om jag arbetade på en liten organisation med begränsade resurser skulle jag prioritera att ändå få in en kommunikationspartner, om det är en PR-byrå eller någon annan typ av kommunikationskonsult spelar inte så stor roll. Men jag i alla fall behöver någon att bolla kommunikation med. Jag skulle också fokusera på att jobba med det redaktionella för kännedomsarbetet istället för att köpa media. Och se till att skapa bra journalistrelationer. Men det beror förstås väldigt mycket på vilken kompetens och vilka erfarenheter man själv har från tidigare. annika prine 12 insamling nu Illustratör: Marie Åhfeldt

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014 Insamlingspolicy Antagen av styrelsen 26 september 2014 Författare: Marie-Louise Schöldtz 1(6) 1. Bakgrund... 2 2. Insamling... 2 3. Extern granskning... 2 4. Givare... 3 5. Kommunikation med givare...

Läs mer

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Erikshjälpen vill förändra världen genom att ge liv åt barns drömmar! För att kunna göra det behöver vi samla in pengar. Så här tänker

Läs mer

Insamlingspolicy för WaterAid Sverige

Insamlingspolicy för WaterAid Sverige Insamlingspolicy för WaterAid Sverige WaterAid Sverige samlar in pengar och bidrar till WaterAids globala verksamhet för att kunna säkerställa att människor i världens fattigaste delar får tillgång till

Läs mer

INSAMLINGSPOLICY STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN

INSAMLINGSPOLICY STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN INSAMLINGSPOLICY Fastställda av: Styrelsen Datum: 2014-06-11 För revidering ansvarar: Biträdande avdelningschef Kommunikation & Insamling Policyn ska uppdateras:

Läs mer

Raoul Wallenberg Academy for Young Leaders Insamlingsstiftelse

Raoul Wallenberg Academy for Young Leaders Insamlingsstiftelse Raoul Wallenberg Academy for Young Leaders Insamlingsstiftelse Insamlingspolicy 1 Innehållsförteckning 1. Introduktion 3 2. Insamling 3 3. Extern granskning 3 3.1 Svensk Insamlingskontroll 3 3.3 Länsstyrelsen

Läs mer

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Insamlingspolicy Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Innehåll 1 Övergripande information... 1 1.1 Ändamålet med insamlingen...

Läs mer

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2014-06-13. Dokumentägare: Staffan Josephson Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2014-06-13. Dokumentägare: Staffan Josephson Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Insamlingspolicy Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2014-06-13 Dokumentägare: Staffan Josephson Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Innehåll 1 Övergripande information... 1 1.1 Ändamålet med insamlingen...

Läs mer

Insamlingspolicy. Bilaga 1, styrelseprotokoll Alzheimerfonden. Dokumentägare: Kicki Aldrin Dokumentansvarig: Liselotte Jansson

Insamlingspolicy. Bilaga 1, styrelseprotokoll Alzheimerfonden. Dokumentägare: Kicki Aldrin Dokumentansvarig: Liselotte Jansson Insamlingspolicy Alzheimerfonden Dokumentägare: Kicki Aldrin Dokumentansvarig: Liselotte Jansson Datum: 2015-10-29 1 Innehåll Övergripande information... 3 Ändamål med insamlingen... 3 Syftet med en insamlingspolicy...

Läs mer

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 SAMMANFATTNING... 4 FRIIS MEDLEMMAR OCH KVALITETSKODEN... 5 FRIIS MEDLEMMAR I CHARITY RATINGS GIVARGUIDE...

Läs mer

Insamling och gåvopolicy

Insamling och gåvopolicy Insamling och gåvopolicy Antagen 2014-08-12 Kalmar Stadsmission är medlem i Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII). Vi har 90-konto (90 11 38-8) vilket kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

Läs mer

INSAMLINGSPOLICY. Fastställda av: Styrelsen Datum: För revidering ansvarar: Policyn ska uppdateras: För uppföljning ansvarar: Gäller för: Mattecentrum

INSAMLINGSPOLICY. Fastställda av: Styrelsen Datum: För revidering ansvarar: Policyn ska uppdateras: För uppföljning ansvarar: Gäller för: Mattecentrum INSAMLINGSPOLICY VAD ÄR EN INSAMLINGSPOLICY? 2 INSAMLING OCH GIVARE 2 FRII OCH SVENSK INSAMLINGSKONTROLL 2 BESKRIVNING AV MATTECENTRUMS INSAMLINGSVERKSAMHET 2 INSAMLINGSMETODER 2 FACE- TO- FACE OCH DOOR-

Läs mer

BRIS Barnens Rätt I Samhället. Org.nr: 80 20 13 3420

BRIS Barnens Rätt I Samhället. Org.nr: 80 20 13 3420 BRIS Barnens Rätt I Samhället Org.nr: 80 20 13 3420 Kodrapport 2009 (gråmarkerade fält avser punkter där inget krav på dokumentation finns eller att dokumentationen ska finnas tillgänglig rnt) 1. Övergripande

Läs mer

Testamentera till Diabetesfonden -en gåva för framtiden

Testamentera till Diabetesfonden -en gåva för framtiden Testamentera till Diabetesfonden -en gåva för framtiden Varför skriva testamente? Du vill säkert själv bestämma hur dina tillgångar ska användas när du gått bort. Det gör du genom att skriva ditt testamente.

Läs mer

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för Neurologiskt Handikappades Riksförbund enligt FS beslut den 31 maj 2008

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för Neurologiskt Handikappades Riksförbund enligt FS beslut den 31 maj 2008 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för Neurologiskt Handikappades Riksförbund enligt FS beslut den 31 maj 2008 Innehåll Förord s 3 Kommunikationsarbetet s 4 Övergripande riktlinjer för intern och

Läs mer

INSAMLING 2014 FRII:S MEDLEMMAR. Rapporten är framtagen av FRII i samarbete med Data Stories. Data Stories

INSAMLING 2014 FRII:S MEDLEMMAR. Rapporten är framtagen av FRII i samarbete med Data Stories. Data Stories INSAMLING 2014 FRII:S MEDLEMMAR Rapporten är framtagen av FRII i samarbete med Data Stories FRII Data Stories info@frii.se sofia@datastories.se 08-677 30 90 073-998 97 55 Sammanfattning Den totala insamlingen

Läs mer

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan Guide: Musikhjälpen 2014 Hjälp oss att stoppa spridningen av hiv Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan starten 2008 vuxit sig enormt populärt. Genom att rikta

Läs mer

Hungerprojektets kodrapport 2012

Hungerprojektets kodrapport 2012 Hungerprojektets kodrapport 2012 Syftet med FRIIs kvalitetskod är att öka transparens och öppenhet inom organisationer i insamlingsbranschen. De första obligatoriska kodrapporterna implementeras från och

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Detta innebär att organisationerna antingen följer riktlinjerna eller förklarar avvikelser.

Detta innebär att organisationerna antingen följer riktlinjerna eller förklarar avvikelser. KODRAPPORT 2011 Denna kvalitetskod är ett uttryck för god sed för verksamheten i FRIIs medlemsorganisationer. Syftet med koden är att öka transparensen och öppenheten inom organisationerna och därigenom

Läs mer

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter Information om föreningen Passalens verksamhet 2013 Passalen - 2013 Ia Kjellsdotter Bästa Passalen medlem! Välkommen till ett nytt år med massor av aktiviteter, evenemang och upptåg. 2013 års verksamhet

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Höjdpunkter 2014 Uppdaterad grafisk profil Den nya moderna loggan visar även vår samhörighet med Svenska Diabetesförbundet. Armband för forskningen I vårt fortsatta samarbete

Läs mer

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen Insamlingsguide Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen TÄNK OM DIABETES KUNDE BOTAS Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi en framtid

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera? Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1 Varför kommunicera? 2016-03-24 Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan

Läs mer

2014-07-15. WWFs riktlinjer för insamling

2014-07-15. WWFs riktlinjer för insamling Foto: naturepl.com / Juan Carlos Munoz / WWF Canon WWFs riktlinjer för insamling 1 Dokumentet beskriver hur Världsnaturfonden WWF (nedan kallad WWF) bedriver insamlingsverksamhet. Syftet är att ge en ökad

Läs mer

FRII vill också lyfta fram den samhällsvinst som uppnås om fler stimuleras till att ge mer och därmed också ökar sitt samhällsengagemang.

FRII vill också lyfta fram den samhällsvinst som uppnås om fler stimuleras till att ge mer och därmed också ökar sitt samhällsengagemang. Från FRII Frivilligorganisationernas Insamlingsråd Stockholm 2015-04- 07 Till Finansdepartementet Remissvar Fi2015/810 Promemorian Slopad skattereduktion för gåvor Sammanfattning av FRIIs remissvar FRII

Läs mer

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport Ronald McDonald Barnfond Effektrapport 1. Vad vill er organisation uppnå? Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem ni är till. Vilka är det som ni vill åstadkomma en förbättring för?

Läs mer

Testamentera. till förmån för djuren

Testamentera. till förmån för djuren Testamentera till förmån för djuren 3 En insats för kommande djur Testamenterade gåvor utgör en viktig del av alla de gåvor som Djurskyddet Sverige har förmånen att ta emot. Att ge en testamentsgåva till

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

INDIANCHILDREN_FRII Kvalitetskod

INDIANCHILDREN_FRII Kvalitetskod INDIANCHILDREN_FRII Kvalitetskod ÄNDAMÅL A1 Organisationens ändamål ska beskrivas i stadga/stiftelseurkund. Organisationens juridiska form ska vara ideell förening, stiftelse eller registrerat trossamfund.

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

INSAMLINGSGUIDE. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

INSAMLINGSGUIDE. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen INSAMLINGSGUIDE Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen 13 Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi - en framtid där diabetes kan botas och

Läs mer

Presentation av FRIIs styrelse

Presentation av FRIIs styrelse Presentation av FRIIs styrelse Harald Hagman, Ekonomi- och fastighetschef på Stockholms Stadsmission Harald har en ekonomexamen från Stockholms universitet och ledarutbildning från IFL/ Handelshögskolan.

Läs mer

Presentation 2015-12-01 Frågor om content marketing

Presentation 2015-12-01 Frågor om content marketing Presentation 2015-12-01 Frågor om content marketing Elisabeth Thörnsten Novuskontakt: Gun Pettersson 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Swedish Content Agencies räkning genomfört ett undersökning

Läs mer

Att bilda opinion och påverka lokalt. Workshop Latinamerikagrupperna

Att bilda opinion och påverka lokalt. Workshop Latinamerikagrupperna Att bilda opinion och påverka lokalt Workshop Latinamerikagrupperna 1 Upplägg Förberedelser för påverkansarbete Aktiviteter för att synas och att påverka Syfte: Bidra till att lägga grund och höja kunskap

Läs mer

VERKSAMHET & REDOVISNING

VERKSAMHET & REDOVISNING VERKSAMHET & REDOVISNING 2014 Cancerhjälpen Pg 900437-5 Bg 900-4375 Bakom varje cancerdiagnos finns en människa, bakom varje människa en familj ETT VARMT TACK TILL GIVARE, MEDLEMMAR OCH ANSTÄLLDA SOM HAR

Läs mer

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14 FÖRETAGSINFORMATION OCH ANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP

Läs mer

Diakonias insamlingsarbete

Diakonias insamlingsarbete Diakonias insamlingsarbete Varifrån kommer pengarna? Gåvor från församlingar och privatpersoner är grunden för Diakonias finansiering. De är förutsättningen för de stora bidrag Diakonia får från Sida och

Läs mer

Sociala medier och uppdragsutbildning

Sociala medier och uppdragsutbildning Sociala medier och uppdragsutbildning Vad ska jag prata om? Utveckla dina affärer med sociala medier Vägen fram till en framgångsrik social media-strategi Uppdragsutbildning i sociala medier? Mål med föreläsningen?

Läs mer

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Introduktion Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Handbok i Kriskommunikation Introduktion Innehåll Förord Vad är en kris? Vad innebär kriskommunikation? Sanningen finns hos mottagaren Medierna

Läs mer

Effektrapport 2014. Antagen av styrelsen 26 september 2014

Effektrapport 2014. Antagen av styrelsen 26 september 2014 Effektrapport 2014 Antagen av styrelsen 26 september 2014 Författare: Hélène Benno 1(5) 1. Vad vill er organisation uppnå?... 2 2. I vilket organisatoriskt sammanhang verkar er organisation?... 2 3. Vilka

Läs mer

Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013

Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013 Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013 1. Organisation RFSU Stockholms verksamhet har vuxit och utvecklats snabbt de senaste åren. Av den anledningen har fokus under det verksamhetsår som

Läs mer

Effektrapport Antagen av styrelsen 16 november 2016

Effektrapport Antagen av styrelsen 16 november 2016 Effektrapport 2016 Antagen av styrelsen 16 november 2016 Författare: Hélène Benno 1(5) 1. Vad vill Min Stora Dag uppnå?... 2 2. I vilket organisatoriskt sammanhang verkar er organisation?... 3 3. Vilka

Läs mer

POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012

POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012 POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012 Denna policy gäller för organisationen Svenska Blå Stjärnan, både anställda och medlemmar med överenskommelse eller förtroendeuppdrag, som skapar eller skriver i sociala

Läs mer

Effektivt påverkansarbete

Effektivt påverkansarbete Hela världen i Uppsala stift Foto: Kristina Strand Larsson Effektivt påverkansarbete Vår utgångspunkt är att allt påverkansarbete vill en förändring, politisk förändring eller en förändring i attityd eller

Läs mer

Effektrapport 2014. Namn: CancerRehabFonden Organisationsnummer:802008-3534 Jurdisk form: Medlemsorganisation

Effektrapport 2014. Namn: CancerRehabFonden Organisationsnummer:802008-3534 Jurdisk form: Medlemsorganisation Effektrapport 2014 Namn: CancerRehabFonden Organisationsnummer:802008-3534 Jurdisk form: Medlemsorganisation 1. Vad vill er organisation uppnå? Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

MOBIL KREATIVITET FÖR INSAMLINGSORGANISATIONER PATRIK HAGGREN

MOBIL KREATIVITET FÖR INSAMLINGSORGANISATIONER PATRIK HAGGREN MOBIL KREATIVITET FÖR INSAMLINGSORGANISATIONER PATRIK HAGGREN MOBIL KREATIVITET FÖR INSAMLINGSORGANISATIONER PATRIK HAGGREN Ansvarig för utveckling av nytt givande. Mobilt givande sedan 2004 Svenska Röda

Läs mer

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Insamlingspolicy Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2016-06-10 Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Innehåll 1 Övergripande information... 1 1.1 Ändamålet med insamlingen...

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Profilera dig på LinkedIn. 10 steg till en lyckad profil

Profilera dig på LinkedIn. 10 steg till en lyckad profil Profilera dig på LinkedIn 10 steg till en lyckad profil Profilera dig på LinkedIn Med över 300 miljoner användare är LinkedIn världens största professionella nätverk och två miljoner svenskar är medlemmar.

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

Kodrapport 2012 Läkare Utan Gränser

Kodrapport 2012 Läkare Utan Gränser Kodrapport 2012 Läkare Utan Gränser Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII), där Läkare Utan Gränser är medlem, antog 2007 en kvalitetskod, som medlemsorganisationerna åtagit sig att tillämpa och

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna)

Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) 1. Inledning Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation som bygger

Läs mer

KÄNNEDOMSMÄTNING Välgörenhetsorganisationer

KÄNNEDOMSMÄTNING Välgörenhetsorganisationer KÄNNEDOMSMÄTNING Välgörenhetsorganisationer Välgörenhetsbarometern är ett samarbete mellan: Är du nyfiken på hur svenskarna ser på välgörenhet? Vi har förstått att många funderar på hur vi svenskar ser

Läs mer

Effektrapport. Maj 2016

Effektrapport. Maj 2016 Effektrapport Maj 2016 Författare: Hélène Benno 1(6) 1. Bakgrund... 2 2. Vad vill er organisation uppnå?... 2 3. I vilket organisatoriskt sammanhang verkar er organisation?... 3 4. Vilka strategier har

Läs mer

http://youtu.be/zqzsqkmfghe

http://youtu.be/zqzsqkmfghe http://youtu.be/zqzsqkmfghe Sociala medier vill du ta steget, men vet inte hur? 4 oktober 2012 Lisbeth Larsson, Marknadschef Jenny Stråhle, Marknadskommunikatör Vad använder företag sociala medier till?

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Handlingsplanen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, är vägledande för vilka frågor vi ska

Läs mer

Så lyckas du med marknadsföring och varumärkesbyggande. Lisbeth Larsson. Grant Thornton International. All rights reserved.

Så lyckas du med marknadsföring och varumärkesbyggande. Lisbeth Larsson. Grant Thornton International. All rights reserved. Så lyckas du med marknadsföring och varumärkesbyggande Lisbeth Larsson Världens mest värdefulla varumärken 1. Apple 2. Google 3. IBM 4. McDonalds 5. Microsoft Några kända varumärken i Göteborg Dagens presentation

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring

Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring En undersökning bland livsmedelstillverkare om deras känsla för ansvar Juli 2005 1. Bakgrund Reklam påverkar vårt beteende och får oss att agera,

Läs mer

Vad är marknadsföring? En föreläsning i samband med naturpassets konferens 2010 av: Andreas Davidsson www.adreklamkonsult.

Vad är marknadsföring? En föreläsning i samband med naturpassets konferens 2010 av: Andreas Davidsson www.adreklamkonsult. Vad är marknadsföring? En föreläsning i samband med naturpassets konferens 2010 av: Andreas Davidsson www.adreklamkonsult.se 070-425 47 94 andreas@adreklamkonsult.se Vad är marknadsföring? För många är

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2012-11-26 ( 255) POLICY Kommunikationspolicy för Haninge kommun Syftet med en kommunikationspolicy för kommunen är att skapa effektivitet

Läs mer

Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. A. Lägg grunden: Prioritera Strukturera - Fokusera

Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. A. Lägg grunden: Prioritera Strukturera - Fokusera Bra konvertering Grunden till en lönsam affär för alla parter. Bra konverteringsgrad är det superlim som binder ihop alla parter i en lönsam affär. Annonsörer som kan räkna hem sina kampanjer, återförsäljare

Läs mer

Nyheter från Konkurrensverket och tillsynsfrågor

Nyheter från Konkurrensverket och tillsynsfrågor 2016-11-10 1 (5) Nyheter från Konkurrensverket och tillsynsfrågor Anförande av Dan Sjöblom, generaldirektör Konkurrensverket, vid Upphandlingsforum den 10 november 2016 i Stockholm. Det talade ordet gäller

Läs mer

Nordisk Hjälp Humanitär Policy

Nordisk Hjälp Humanitär Policy Nordisk Hjälp Humanitär Policy Nordisk Hjälp vill att alla intressenter ska ha förtroende för vårt arbete. Verksamheten skall vara transparant, öppen och gå till ändamålen. Vi följer en del principer för

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

1 miljard engagerar sig i sociala medier

1 miljard engagerar sig i sociala medier 1 miljard engagerar sig i sociala medier TRENDER DET ÄR LÖNSAMT ATT VÅRDA SINA KUNDER RIV BERLINMUREN låt kundservice ta hand om kunden i alla kanaler GE LIKA GÄRNA TILLBAKS PENGAR SOM DU TAR DOM VÅGA

Läs mer

hjälpverksamhet bland sjuka, handikappade eller på annat sätt hjälpbehövande vård, fostran eller utbildning av barn och ungdomar

hjälpverksamhet bland sjuka, handikappade eller på annat sätt hjälpbehövande vård, fostran eller utbildning av barn och ungdomar Effektrapport 2014 1 INSAMLINGSSTIFTELSEN SVERIGES LIONS HJÄLPFOND Organisationsnummer: 802405-0406 Organisationsform: Insamlingsstiftelse Denna rapport är utformad enligt de anvisningar som anges av FRII

Läs mer

Morgans medlemmar tar del av bransch och seminarieinformationen vi skickar ut via mail och dem tycker det fungerar bra.

Morgans medlemmar tar del av bransch och seminarieinformationen vi skickar ut via mail och dem tycker det fungerar bra. Av Morganforums medlemmar är det bara 35 procent som besvarat enkäten, av dessa har inte alla besvarat alla 15 frågor. Mot den bakgrunden är det svårt att uttala sig om vad medlemmarna tycker i de olika

Läs mer

Riktlinjer Sociala medier

Riktlinjer Sociala medier FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.2) Riktlinjer Sociala medier Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Dokumenttyp Styrdokument, Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Ämnesområde Information Ägare/ansvarig

Läs mer

Mitt testamente till de äldre

Mitt testamente till de äldre Mitt testamente till de äldre Blomsterfondens testamentshjälp BLOMSTER FONDEN Blomsterfonden är min familj. Genom en gåva kan jag hjälpa andra människor att komma in i samma trygga gemenskap. Willem Schaper

Läs mer

Rapport: Enkätundersökning - givare

Rapport: Enkätundersökning - givare Rapport: Enkätundersökning - givare Slutförd Vad är din generella uppfattning om Polstjärna? Mycket Bra 71% 34 Bra 27% 13 Neutral 2% 1 Dålig 0% 0 Mycket Dålig 0% 0 När du skänkte, hur upplevde du det praktiskt?

Läs mer

Mediaplan & företagspresentation

Mediaplan & företagspresentation Mediaplan & företagspresentation 05 Annons- & utgivningsplan Om oss! Väljer du Fastighetsnytt som din kanal för marknadsföring och profil ering är du med i ett större sammanhang och når en målgrupp av

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Nya Linjer. - att utveckla gymnastiken! Vi i Gymnastikförbundets Ungdomsråd håller inte med!

Nya Linjer. - att utveckla gymnastiken! Vi i Gymnastikförbundets Ungdomsråd håller inte med! Nya Linjer Unga tar inget ansvar Unga går inte att lita på Unga ledare har inte modet att ta på sig ideella uppdrag Unga kommer och går precis som de vill Vi i Gymnastikförbundets Ungdomsråd håller inte

Läs mer

för sls aktuellt 2010/2011

för sls aktuellt 2010/2011 annonsprislista & utgivningsplan för sls aktuellt 2010/2011 UTBILDNING Den Medicinska riksstämman den 25 27/11 Sidan 13 14 VETENSKAP Epigenetik: både arv och miljö har betydelse Sidan 5 KVALITET Lovisa

Läs mer

Erbjudande för företag. att medverka i

Erbjudande för företag. att medverka i Erbjudande för företag att medverka i MUSTASCHKAMPEN 2015 2 Medverka i Mustaschkampen 2015 Att medverka i Mustaschkampen 2015 innebär att man som företag blir delaktig i en kampanj som genomförs i november

Läs mer

Insamlingspolicy. Svensk Insamlingskontroll och FRII. Gåvor. Insamlingsmål samt årsplan för insamling

Insamlingspolicy. Svensk Insamlingskontroll och FRII. Gåvor. Insamlingsmål samt årsplan för insamling Insamlingspolicy Antagen av styrelsen för Linköpings Stadsmission 2011-05-25 Senast reviderad 2014-08-18, 2015-05-28 Linköpings Stadsmissions insamlingsverksamhet ska präglas av öppenhet, respekt, trovärdighet

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben Slutprojekt 2010 Medieinstitutet Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben http://www.youtube.com/watch?v=sifypqjyhv8 Problem, syfte och mål

Läs mer

Dialog bygger relationer

Dialog bygger relationer Tema Social Media Newsroom: Som många säkert har sett, lanserade MyNewsdesk för några veckor sedan en ny design på social media newsroom. Men vad innebär det för dig och ditt företag, vilka fördelar ger

Läs mer

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero Vilka är Animero och varför står jag här? = både webb och film Startade 2001 13 anställda Kontor i Helsingborg och Stockholm Vilka

Läs mer

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till denna gång Läs kapitel 11 och kapitel 12 om strategier, marknadsplan och varumärken Skicka en skiss på ert projekt till

Läs mer

Artister för miljön. Redovisning av interrimsstyrelsens förslag till verksamhetsbeskrivning

Artister för miljön. Redovisning av interrimsstyrelsens förslag till verksamhetsbeskrivning Artister för miljön Redovisning av interrimsstyrelsens förslag till verksamhetsbeskrivning Bakgrund Med den mängd människor vi är och kommer att bli på jorden, i kombination med det nuvarande sättet att

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

FRIIs Kvalitetskod. Ronald McDonald Barnfond. Utarbetad i samarbete mellan FRII och Öhrlings PricewaterhouseCoopers

FRIIs Kvalitetskod. Ronald McDonald Barnfond. Utarbetad i samarbete mellan FRII och Öhrlings PricewaterhouseCoopers FRIIs Kvalitetskod Ronald McDonald Barnfond 2012 Utarbetad i samarbete mellan FRII och Öhrlings PricewaterhouseCoopers Bilaga 2: Mall för kodrapport, FRIIs kvalitetskod (enligt alternativ 2, p 7.1) Kodmall

Läs mer

Appendix till Friends årsrapport effektrapport och årsredovisning 2013

Appendix till Friends årsrapport effektrapport och årsredovisning 2013 FRII:s Kvalitetskod Appendix till Friends årsrapport effektrapport och årsredovisning 2013 Stiftelsen Friends arbetar för ett samhälle där barn och unga kan växa upp i trygghet och jämlikhet. En viktig

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna DITT AVTRYCK I VÄRLDEN Om att testamentera till Hoppets Stjärna Ditt avtryck i världen Det vi gör i våra liv lämnar ett avtryck. För de flesta av oss handlar det kanske inte om historiska saker som nobelpris

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Karlstad Upplevelse av dagen Panelen Malte Hallqvist Clas Malmström Eva Vingård 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 62 av 200 svar Utvärdering Sunne Upplevelse

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer