RAPPORT. Dagvatten - men hur ska vi göra då? Uppsala den 8 oktober 2012 Reviderad Jonas Christensen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT. Dagvatten - men hur ska vi göra då? Uppsala den 8 oktober 2012 Reviderad 2013-04-12. Jonas Christensen"

Transkript

1 Dagvatten - men hur ska vi göra då? när vi inte kan skriva planbestämmelser som styr dagvattenflöden. Uppsala den 8 oktober 2012 Reviderad Jonas Christensen RAPPORT Inledning PBL LAV Miljöbalken... 3 Är dagvatten avloppsvatten?... 3 Vem har tillsynsansvaret?... 4 Vem är adressaten för kommunens beslut... 4 Krav på rening... 5 Tillsyn enligt miljöbalken Miljönämndens uppgifter i planprocessen Miljönämnden och LAV Planera för dagvatten... 9 Ekolagen Miljöjuridik AB Juris dr Jonas Christensen Östra Ågatan 53, 5 tr., Uppsala Telefon Fax Skype: christensen.jonas Org. Nr Styrelsens säte: Uppsala

2 1. Inledning I en tidigare rapport har jag konstaterat att det finns mycket små möjligheter att genom detaljplanebestämmelser styra dagvattenflöden, 1 när syftet är att upprätthålla miljökvalitetsnormer (MKN). Är syftet att förebygga översvämningar och erosion erbjuder plan- och bygglagen fler möjligheter, men det är inte kring den frågan som jag fört diskussionen. Rapporten om planbestämmelser har väckt viss uppmärksamhet. Som jag förstår det bottnar uppmärksamheten inte i att läsarna förkastar slutsatserna, utan i att man ute bland kommunerna nu är osäker på hur dagvattenarbetet ska drivas vidare. Det förtjänar att påpekas att rapportens slutsatser har bekräftats från flera håll. 2 Syftet med detta korta PM är att översiktligt ge vissa synpunkter på hur kommunerna istället för med planbestämmelser, kan hantera dagvattenfrågor kopplade till att upprätthålla MKN. Jag vill betona att redogörelsen är kortfattad, och att den bygger på ett mycket litet uppdrag från Huddingen kommun. Jag har helt utelämnat notapparat och källförteckning, men vill hänvisas läsaren till en längre artikel om dagvattenreglering som författaren avser att publicera våren Håll ögonen öppna. Målgruppen är kommuntjänstemän, och jag har utgått från att man någorlunda bekant med den lagstiftning som berörs. De viktiga slutsatserna i denna rapport är dels att kommunerna måste ha ett förvaltningsövergripande arbete när det gäller dagvattenhantering och planering, dels att den kommunala miljönämnden fyller en central funktion eftersom det i huvudsak är miljöbalken som styr hur dagvatten ska avledas och renas. Också miljönämndernas uppgift som remissinstans under planprocesserna lyfts fram. 2. PBL De regler som styr dagvattenhantering finns i miljöbalken (MB) lag om allmänna vattentjänster (LAV) samt i PBL. När det gäller PBL, dagvatten och MKN så är den viktigaste slutsatsen i min tidigare rapport att om en detaljplan riskerar att leda till att MKN för vatten inte kan hållas, så kan inte planen antas. 3 Det går inte att reparera en sådan brist med hårda planbestämmelser. Det viktigaste redskapet för att klara miljökvalitetsnormerna finns instället i MB. 3. LAV LAV omfattar dricksvatten, spillvatten samt dagvatten, och innebörden är att va-huvudmannen i områden med samlad bebyggelse är skyldig att inrätta ett 1 Planbestämmelser för dagvattenhantering. September Se t.ex. Kurt Lundvall: PBL, LAV och synpunkter på möjligheterna att reglera dagvatten. Utkast III, 19 januari Huddinge kommun, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. 3 Planbestämmelser för dagvattenhantering. 2

3 verksamhetsområde för dagvatten om detta av miljö- eller hälsoskäl behöver ordnas i ett större sammanhang (6 LAV). Ansvaret finns således endast inom samlad bebyggelse, och det ska inte gå att lösa dagvattenfrågorna på de enskilda fastigheterna. Dessutom måste det vara betingat av miljö- eller hälsoskäl. Om 6 LAV är tillämpbar på dagvatten är det va-huvudmannens skyldighet att avleda och ta hand om dagvattnet. När det gäller dagvatten är det dessutom så att huvudmannen är ansvarig för att ta hand om allt vatten, oavsett kvalitet eller kvantitet. Motprestationen till huvudmannen är att denne kan ha rätt till högre avgifter. Ett ansvar för bortledande av dagvatten, innebär också ett ansvar för att dagvattnet renas innan det släpps ut om det är förorenat. 4. Miljöbalken Istället för att försöka tänja på PBL är det bättre att tillgripa den juridik som är bäst lämpad för att hantera dagvattenfrågorna, nämligen miljöbalken med kringförfattningar. Detta kräver dock att kommunen är medveten om att alla frågor inte kan hanteras av en nämnd och en förvaltning (om man nu inte har sådana sammanslagna konstellationer) utan att dagvattenfrågan är en nämnd- och förvaltningsövergripande fråga som kräver samarbete inom kommunen. Tillämpningen av miljöbalken sker dock hos miljönämnden eller motsvarande. Är dagvatten avloppsvatten? Jag väljer att dela in dagvatten i avloppsdagvatten och annat dagvatten. Med avloppsdagvatten avses sådant dagvatten som enligt 9:2 MB avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning, eller om det avleds för avvattning av en begravningsplats. Med annat dagvatten avses alltså dagvatten som inte kommer från detaljplanelagda områden och inte heller kommer från en viss eller vissa fastigheter. Det får inte heller komma från begravningsplats. Därutöver finns en avgränsning mot markavvattning enligt balkens 11 kap. Denna distinktion har betydelse framförallt för frågan om det krävs anmälan eller tillstånd för dagvattenanläggningar. Oavsett om det rör avloppsdagvatten eller annat dagvatten, så är utsläpp av dagvatten en miljöfarlig verksamhet enligt 9:1, 1 p. eller 9:1, 2 p. MB. När det gäller utsläpp av avloppsvatten är det enligt bilagan till förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) tillståndspliktigt att inrätta eller driva en (90.10, A-verksamhet) avloppsreningsanläggning med en anslutning av fler än personer eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än personekvivalenter. Det är anmälningspliktigt att inrätta eller driva en (90.20, C-verksamhet) avloppsreningsanläggning som är dimensionerad för mer än 200 personekvivalenter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt Eftersom skyldigheten är kopplad till pe (personekvivalenter), som grundas i utsläpp av BOD, så lär det i vart fall inte 3

4 finnas så många anläggningar som är tillståndspliktiga. Det kan nog finnas anläggningar som är anmälningspliktiga enligt denna bestämmelse, men det bör vara avsevärt mer vanligt med dagvattenanläggningar som är anmälningspliktiga enligt 13 2 st. FMH. Eftersom alla dessa bestämmelser endast gäller avloppsanläggningar, så omfattas inte anläggningar för omhändertagande av det som ovan kallas annat dagvatten. Dessa faller alltså inte under någon anmälnings- eller tillståndsplikt, men inrättandet skulle kunna anses vara ett arbetsföretag som enligt 12:6 MB ska anmälas för samråd till länsstyrelsen. Vem har tillsynsansvaret? Ovan konstaterades att utsläpp av dagvatten, oavsett om det är avloppsdagvatten eller annat dagvatten, utgör miljöfarlig verksamhet enligt 9:1 MB. Det är den kommunala nämnden som har tillsynsansvaret över de miljöfarliga verksamheter som har B eller C i bilagan till FMH, 4 samt de över de enskilda avlopp som regleras genom 13 FMH. 5 Kommunerna har dessutom tillsynsansvaret över andra miljöfarliga verksamheter som inte kräver tillstånd. 6 Innebörden av detta är att det är den kommunala nämnden som har det samlade tillsynsansvaret över dagvattenutsläpp, oavsett om det rör avloppsdagvatten eller annat dagvatten. Det enda undantag som finns är om inrättandet av en dagvattenanläggning skulle anses vara ett sådant arbetsföretag i naturmiljön där det i det enskilda fallet enligt 12 kap. 6 MB skulle krävas ett samråd före inrättandet. I sådana fall ska samrådet vidtas med länsstyrelsen som har tillsynsansvaret för naturvårdsfrågor, om detta inte delegerats till den kommunala nämnden. Vem är adressaten för kommunens beslut Det är alltid verksamhetsutövaren som ska vara adressat för tillsynsmyndighetens beslut och andra åtgärder när det gäller miljöfarlig verksamhet. Det finns ingen klar definition av detta begrepp, men av rättspraxis framgår att det är den som har det faktiska, det rättsliga och det ekonomiska inflytandet över verksamheten som ska anses vara verksamhetsutövare. Överförs detta till dagvattenhantering, så är det alltid va-huvudmannen som är verksamhetsutövare om det är huvudmannen som den aktuella anläggningen ingår i va-huvudmannens anläggning. Är det utanför verksamhetsområdet, eller ingår inte anläggningen i huvudmannens anläggning, så är det någon annan som kan vara fastighetsägaren eller den som är verksamhetsutövare över en parkering, en väg eller ett industriområde kap. 3 3 st. MB. 5 2 kap. 31 1p miljötillsynsförordningen. 6 2 kap. 31 1p miljötillsynsförordningen. 4

5 Medan va-huvudmannen har ansvar för dagvatten som kommer från en väg som löper genom ett verksamhetsområde, så är det väghållaren som har detta ansvar utanför verksamhetsområden. En väg i sig kan dock inte ensamt innebära ett ansvar enligt 6 LAV. Krav på rening Reningskrav för allt dagvatten Frågan om vilka reningskrav som ställs på dagvatten regleras genom miljöbalkens regelsystem. En viktig skiljelinje går här mellan avloppsdagvatten respektive annat dagvatten. Oavsett om det är avloppsdagvatten eller annat dagvatten så är 1:1 MB (målsättning) 2 kap. (allmänna hänsynsregler) samt 5 kap. (miljökvalitetsnormer) tillämpliga. Så snart MB är tillämplig, är också dess 2 kap. tillämpligt. Detta gäller bestämmelsen om den omvända bevisbördan samt kravet på att alla ska ha kunskap om den verksamhet eller åtgärd som bedrivs. Det är alltså verksamhetsutövaren som ska visa att miljöbalken följs, och som ska ha kunskap om det man gör och vilka riskerna är med verksamheten. I 2:3 MB finns den grundläggande bestämmelsen om vilka försiktighetsmått och begränsningar som ska vidtas. Exempel på försiktighetsmått är oljeavskiljare, sedimenteringsdammar, infiltrationer m.fl. tekniker. Genom kretslopps- och hushållningsregeln (2:5) kan krav ställas t.ex. på att vatten ska filtrera ner i marken för att förbättra grundvattenbildningen. Det är genom tillämpning av lokaliseringsbestämmelsen (2:6) som verksamhetsutövaren ska välja vilken plats som är lämplig för avledningen, eller för utsläpp till recipient. De krav som ställs får sedan inte vara orimliga i förhållande till den miljönytta som anläggningen beräknas ge (2:7). I skälighetsregeln (2:7) finns även kopplingen till balkens bestämmelser om miljökvalitetsnormer (MKN). Det är värt att notera att tillämpningen av MKN inte är begränsade till påverkan på vattenförekomsterna från avloppsdagvatten, utan också gäller påverkan från annat dagvatten. När det gäller MKN för vatten finns de grundläggande reglerna i 5 kap. MB, där olika typer av MKN definieras. De MKN som följer av vattendirektivet anses vara sådana som nämns i 5:2, 4p MB, vilket betyder att avvägningsregeln i 2:7, 1 st. MB ska tillämpas när det är fråga om en vattenförekomsts ekologiska status. När det gäller vattnets kemiska status är det istället gränsvärdesnormer som gäller, och dessa anger förorenings- eller störningsnivåer som inte får övereller underskridas utan någon sådan avvägning. Dessa värden har i princip en rättsligt bindande verkan i samband med beslut av domstol och myndighet. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler är alltså ett viktigt instrument för att uppnå MKN. 5

6 Speciella reningskrav för avloppsdagvatten Utöver de grundläggande bestämmelserna i balkens 2 kap finns också specialbestämmelser i 9:9 MB samt 12 FMH, som endast gäller för avlopps(dag)vatten. Regeln i 9:7 MB är skarpare än de som finns i 2:a kap., främst därför att avvägningsmomentet i 2:7 saknas; avloppsvatten ska avledas eller renas. Innebörden är dock inte att allt avloppsvatten ska renas lika mycket, utan utgångspunkten måste enligt min uppfattning vara hur förorenat vattnet är. Vidare anges att lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar ska utföras. Jag anser att i detta uttryck ligger att det ska vara sådana avloppsanordningar som krävs för att rena eller endast bortskaffa det specifika avloppsvattnet. Är det ett helt rent dagvatten, kan det räcka med en anläggning som för bort (avleder) vattnet, om ens det behövs. Trots avsaknaden av ett tydligt avvägningsmoment i reglerna, måste det ända bedömas vad som är lämpligt i det enskilda fallet. Detta synsätt förstärks genom den proportionalitetsprincip som finns i 26:9, 2 st. MB. Viktigt är också att dagvattenutsläppen inte leder till att vattenkvaliten i recipienten påverkas så att MKN kommer att överskridas. Formuleringen olägenheter för människors hälsa eller miljön, inkluderar allt det som omfattas av 1:1 MB, d.v.s. sanitära risker, miljörisker, påverkan på den biologiska mångfalden och resurshushållningsfrågor etc. Den strängaste materiella regeln om rening av avloppsvattenutsläpp finns i 12 FMH. De viktiga rekvisiten i denna bestämmelse är vattenområde samt tätbebyggelse. Begreppet vattenområde omfattar vattenområden som någon gång under året naturligt sätts under vatten (11:4 MB). Ett dike som under vår och höst är vattenförande, eller en våtmark som översvämmas regelbundet innefattas av begreppet på samma sätt som en flod, en insjö eller havet. Utanför bestämmelsen ligger utsläpp till grundvatten eller infiltration direkt till mark. I den första versionen av denna skrift hävdade jag att bestämmelsen i 12 som gäller utsläppande av WC-vatten eller avloppsvatten från tätbebyggelse, mot bakgrund av formuleringen i artikel 2 i avloppsvattendirektivet även bör inkludera dagvatten. På denna punkt har jag ändrat ståndpunkt, och menar att 12 FMH inte innefattar dagvatten, om det inte skulle vara blandat med hushållsspillvatten. Min tidigare slutsats, att dagvatten från t.ex. vägbanor inom detaljplanelagda områden, för det första måste genomgå slamavskiljning och för det andra inte får ske till ett vattenområde om det inte är uppenbart att det kan ske utan olägenhet stämmer alltså inte. Eftersom bestämmelserna i 2 kap. MB alltid ska tillämpas, och 9 kap. 7 ska tillämpas på avloppsdagvatten, så kan sådana krav ändå behöva ställas i vissa fall. Något stöd i 12 kan dock inte hämtas. 6

7 Tillsyn enligt miljöbalken Ovan konstaterades att det är den kommunala miljönämnden som har tillsynsansvaret över miljöfarliga verksamheter. I de fall dagvattenanläggningarna är tillstånds- eller anmälningspliktiga så ska miljönämnden att få reda på anläggningarna i takt med att anmälan eller tillståndsansökan kommer in, och sedvanlig tillsyn kan sedan bedrivas. Problemet är istället hur tillsynsmyndigheterna ska få reda på att en dagvattenanläggning för annat dagvatten är på gång att etableras. Hur detta informationsproblem ska lösas bör man fundera på. När tillsynsmyndigheten sedan ska bedriva sin tillsyn över dagvattenanläggningar ska detta ske på sedvanligt sätt, och genom de rättsliga instrument som erbjuds i 26 kap. MB. Utgångspunkten är egenkontrollen (26:19). I 26 kap. finns det rättsliga stödet för att förelägga verksamhetsutövare om att vidta åtgärder (26:9) eller förbud mot verksamheten. Proportionalitetsprincipen i bestämmelsens 2:a st. är viktig: Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas. Här finns även rättsgrunden för att förelägga verksamhetsutövaren att lämna ut uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen (26:21), samt för att framkräva undersökningar av verksamheten (26:22). Alla förelägganden kan förenas med vite (26:14 MB, löpande vite med stöd av 4 viteslagen). För att ett föreläggande ska bli gällande mot en ny fastighetsägare måste det enligt 26:15 MB skrivas in i fastighetsregistret. För många kommuner kan det vara nytt att bedriva tillsyn över dagvattenanläggningar, och det gäller då att få in dessa i tillsynsbehovsutredningen så att de ges rätt prioritet. Behovsutredningen är ju dessutom ett viktigt underlag inför nämndens diskussion med fullmäktige om kommande års anslag, och om taxesättningen. Vidare kan det nog finnas anledning att se över just taxebestämmelserna så att de är anpassade till denna verksamhet. Därutöver är det viktigt att man verkligen gör bedömningar i det enskilda fallet, och inte ser alla dagvattenutsläpp som högriskobjekt. Observera att miljöbalkens tillsyn bygger på insatser i varje enskilt fall, och att detta kräver både personal och ekonomi. Tillsynen enligt miljöbalken är en viktig del av kommunernas dagvattenhantering, men som redan sagt bör det vara ett förvaltningsövergripande arbete i kommunen. 5. Miljönämndens uppgifter i planprocessen En viktig uppgift för miljönämnden utöver sin egen tillsyn, är att vara aktiv i planeringsprocesserna enligt PBL. Alla planförslag bör sändas på remiss till miljönämnden. När det gäller ÖP-arbetet har miljönämnden naturligtvis en viktig del i processen. 7

8 Miljönämndens uppgift är inte att kontrollera att byggnadsnämnden uppfyller sina krav enligt PBL, utan att planförslaget inte kommer att stå i strid mot miljöbalken. Miljönämnden ska s.a.s. bevaka sina intressen under planprocesserna. Utöver sådana klassiska frågor som trafikbuller, luftföroreningar och spillvattenavledning måste miljönämnden också noga analysera hur dagvattnet från planområdet kommer att hanteras, vart det ska avledas och hur förorenat det kan förväntas vara. I de fall man tagit fram en plan-mkb ska denna analyseras bl.a. utifrån dagvattenperspektivet, och finns ingen plan-mkb kan det finnas anledning att undersöka om det beslutet var riktigt. Några frågeställningar som måste ha sitt svar under planprocessen är vilken statusklassning recipienten har enligt och vilken betydelse det får för planarbetet, om utsläppspunkten är lämplig, om det går att tillämpa lokalt omhändertagande, hur grundvattenbildningen ser ut, om det är lämpligt att infiltrera så förorenat dagvatten. Kommer det inom planen att ges utrymme för en tillståndspliktig eller anmälningspliktig dagvattenanläggning kan det finnas anledning att anmärka detta i planhandlingarna, och i andra fall kan planen vara en utgångspunkt framtida tillsynsinsatser. Min uppfattning är att miljönämndens granskning av planförslag måste grundas på samma rättstillämpning (i miljöbalken) som skulle varit fallet i en framtida tillsynssituation. Det vore olyckligt om miljönämnden hade en uppfattning under planprocessen, men en annan när planen väl har antagits och den har eller ska förverkligas. Slutligen ska påminnas om att varken bygglov eller förhandsbesked får ges om det inte har visats, i vart fall på ett mer översiktligt plan, att det går att lösa vafrågorna. Detta bör inkludera dagvattenhanteringen. 6. Miljönämnden och LAV Vilken roll spelar då kommunens övriga nämnder när det gäller LAV? Svaret är att dessa inte har något formellt ansvar för att LAV följs, men om huvudmannen vägrar infria sina skyldigheter finns det inget som hindar att någon annan nämnd, förtroendevald, förvaltning eller enskild tjänsteman tar kontakt med länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet över LAV och att huvudmannen tar sitt ansvar. Yttrandefriheten omfattar även kommunanställda och de förtroendevalda, även om man naturligtvis bör börja med att ta interna kontakter i kommunen. Alla tjänar på samarbete. Länsstyrelsen kan vid vite förelägga huvudmannen att inrätta eller utvidga sitt verksamhetsområde. 8

9 7. Planera för dagvatten För att lösa dagvattenfrågorna i kommunen krävs samarbete mellan olika nämnder och förvaltningar. Det krävs också en gemensam bild av hur dagvattenproblematiken ser ut inom kommunen. Slutligen krävs att alla nämnder och förvaltningar är medvetna om sin egen rättsliga kompetens, och om de andra nämndernas/förvaltningarnas rättsliga kompetens. Det finns ingen plantyp som kallas va-plan, och det finns inget konkret lagstöd för att sådana ska införas. I vattenmyndigheternas åtgärdsprogram föreslås som åtgärder att kommunerna i samverkan med länsstyrelserna tar fram en vattenoch avloppsplan, och att kommunerna tar fram dagvattenstrategier. Ett alternativ är att lyfta in dessa i översiktplanen som tematiska tillägg. En sådan lösning är visserligen inte juridiskt bindande, men eftersom alla vet vad en ÖP är så kan man också placera in den på den rättsliga kartan och alla vet vilken juridisk status den har. Arbetet med en dagvattenstrategi eller med en vatten- och avloppsplan, måste inkludera samtliga de nämnder och förvaltningar som berörs av dagvattenfrågorna vilket vanligtvis torde innebär att i vart fall plan, miljö och VA ska vara med. Om det finns någon extern aktör som sköter VA som är också denna en naturlig deltagare. ---SLUT--- 9

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Upplägg Tillämpliga lagar Lagarnas förhållande till varandra Miljöbalkens regler kring dagvatten Kommun/huvudmannens

Läs mer

Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist

Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist Dagvatten - ur ett juridiskt perspektiv - Jenny Liøkel, Verksjurist Havs- och vattenmyndigheten Huvudkontor i Göteborg Fiskerikontroll i Simrishamn, Västra Frölunda, Kungshamn, Karlskrona (+ nya kontor

Läs mer

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Vem gör vad och när? - Översiktsplan Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och

Läs mer

Tillsyn av dagvatten

Tillsyn av dagvatten Tillsyn av dagvatten Det finns inte någon samlad dagvattenlag utan bestämmelserna som reglerar dagvattenfrågorna är spridda på en mängd ställen i rättssystemet och det saknas samordning av reglerna. Reglerna

Läs mer

Dagvatten i Miljöbalk och PBL

Dagvatten i Miljöbalk och PBL Dagvatten i Miljöbalk och PBL Juris dr. Jonas Christensen Juristen@ekolagen.se www.ekolagen.se 2014-02-27 Jonas Christensen 1 www.ekolagen.se/publikationer -Dagvattenreglering, ett grumligt rättsområde.

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen

Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen Plan- och bygglagstiftningen -PBL -PBF -BBR Miljölagstiftningen -Miljöbalken -Fo om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd,

Läs mer

Vem ansvarar för dagvatten? Planeringsansvar. Vem ansvarar för dagvatten? Dagvattenregleringen Klar som.?

Vem ansvarar för dagvatten? Planeringsansvar. Vem ansvarar för dagvatten? Dagvattenregleringen Klar som.? Dagvattenregleringen Klar som.? Juris dr. Jonas Christensen Juristen@ekolagen.se www.ekolagen.se 0730 59 09 29 Översiktsplan Dricksvatten Dagvatten Spillvatten Anläggnings -lag, AL Detaljplan Miljöbalk,

Läs mer

Seminarium om dagvattenjuridik. Välkomna!

Seminarium om dagvattenjuridik. Välkomna! Seminarium om dagvattenjuridik Välkomna! Syftet med dagen Gå igenom lagstiftningen kring dagvattnet Reda ut ansvar och ansvarsgränserna Gå igenom vilka juridiska verktyg som finns Identifiera eventuella

Läs mer

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Lite om dikningsföretag, diken, markavvattning mm Avvattning av mark hör hemma i

Läs mer

Länsstyrelsens tillsynsvägledning. Länsstyrelsens roll i va-frågor. BDT-avlopp ur ett tillsynsperspektiv. Temadag BDT-vatten, hur farligt är det

Länsstyrelsens tillsynsvägledning. Länsstyrelsens roll i va-frågor. BDT-avlopp ur ett tillsynsperspektiv. Temadag BDT-vatten, hur farligt är det BDT-avlopp ur ett tillsynsperspektiv Temadag BDT-vatten, hur farligt är det 2011-01-25 Tomas Waara Länsstyrelsens roll i va-frågor Granskning av detaljplaner och ÖP Regionalt miljömålsarbete Prövning och

Läs mer

Vattendirektivet i ett kommunalt perspektiv

Vattendirektivet i ett kommunalt perspektiv Vattendirektivet i ett kommunalt perspektiv Vattnet i vårt arbete på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Vänersborg Bevakning av vattenfrågor vid anmälningar, tillsyn och prövningar Internt arbete inom

Läs mer

Idé till disposition

Idé till disposition Juridiska aspekter på markavvattning och dagvattenhantering Lennart de Maré Dagvatten och Dräneringsvatten Konferens Alnarp 19 20 oktober 2011 Idé till disposition Vad är markavvattning? Regler kring ny

Läs mer

Dagvattenjuridik Alvesta 2015

Dagvattenjuridik Alvesta 2015 Dagvattenjuridik Alvesta 2015 Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Dagvattenjuridik Vilken juridik reglerar dagvatten? Ansvaret för dagvatten Vilka juridiska verktyg finns till hands? Klimatförändringar och

Läs mer

Dagvatten - Ansvar och roller

Dagvatten - Ansvar och roller 1 (5) Dagvatten - Ansvar och roller Stockholm Vatten Stockholm Vatten är ett kommunalt bolag och stadens VA-huvudman. Detta medför ett ansvar för att den samlade avledningen av dagvatten, inom verksamhetsområde

Läs mer

Översvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner

Översvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner Översvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner Problem och lösningar på kort och lång sikt Mikael Ulf Samhällenas avvattning kläms från två håll Mer intensiva regn och ändrade

Läs mer

Temadag Dagvatten. Juridiska förutsättningar. Dagvatten i lagstiftningen

Temadag Dagvatten. Juridiska förutsättningar. Dagvatten i lagstiftningen Temadag Dagvatten Juridiska förutsättningar Tillämpliga lagar? Rättsliga förutsättningar/möjligheter för att styra dagvattenhanteringen Dagvatten i lagstiftningen Resurs eller problem? Instrument för att

Läs mer

Vattenplanering i Plan och bygglagen

Vattenplanering i Plan och bygglagen Vattenplanering i Plan och bygglagen Pär Persson Vattenstrateg Enheten för samhällsplanering PBL och vatten - möjligheter 2 kap 5 - allmänna intressen Bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpad

Läs mer

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen Vatten- och avloppspolicy Den andra delen av vatten- och avloppsplanen 2 (6) 1. Inledning Hultsfreds kommun arbetar med sin VA-planering i enlighet med den vägledning för kommunal VA-planering som tagits

Läs mer

Dagordning för mötet

Dagordning för mötet Dagordning för mötet 1. Inledning 2. Information om ansvar för VA i Nor 3. Svar på inskickade frågor 4. Frågestund 5. Mötet avslutas Samhällsutvecklingsnämnden har beslutat att delegera till samhällsutvecklingsnämndens

Läs mer

Länsstyrelsernas roll(er) i arbetet med små avlopp

Länsstyrelsernas roll(er) i arbetet med små avlopp Länsstyrelsernas roll(er) i arbetet med små avlopp Tomas Waara 2016-11-29 RB 26 Utsläpp av enskilda avlopp Länsstyrelserna ska, i syfte att öka åtgärdstakten; Aktivt vidareutveckla sitt arbete med tillsynsvägledning

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Miljölagstiftningen tillämpning och förändringar. Erica Nobel / Partner / Advokat

Miljölagstiftningen tillämpning och förändringar. Erica Nobel / Partner / Advokat Miljölagstiftningen tillämpning och förändringar Erica Nobel / Partner / Advokat Bakgrund Miljölagstiftningen utvecklas ständigt, främst genom praxis och ny EU-lagstiftning Olika lagstiftningar och myndigheter

Läs mer

Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood

Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg Anna Isberg och Pendar Behnood Översiktlig genomgång av miljöbalkens krav och vilka juridiska verktyg tillsynsmyndigheten har för sitt arbete Verksamhetsutövare

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Grundläggande MIFO-juridik. Paulina Rautio

Grundläggande MIFO-juridik. Paulina Rautio Grundläggande MIFO-juridik Paulina Rautio Varför? Kommunernas och Länsstyrelsernas uppdrag är att bevaka de allmänna miljöintressena. Bedriva operativ tillsyn. Kontrollera att miljöbalkens regler och myndigheterna

Läs mer

Detaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs

Detaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs Emma Nordstrand 0474 0474-470 68 emma.nordstrand@uppvidinge.se 2015-01-21 Dnr: 2014-0150 1(5) GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs län.

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Juridiken kring förelägganden och förbud. Helena Emanuelson och Anneli Wejke

Juridiken kring förelägganden och förbud. Helena Emanuelson och Anneli Wejke Juridiken kring förelägganden och förbud Helena Emanuelson och Anneli Wejke Föreläggande om undersökning Kommunicering 17 FL 17 Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan

Läs mer

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun 1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen

Läs mer

MKN i fysisk planering

MKN i fysisk planering MKN i fysisk planering Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad Workshop om tillämpning av miljökvalitetsnormer 2016-04-07 Statusklassning och bedömningsgrunder en planerares värsta mardröm? Sammanfattning

Läs mer

Under mitt nästa pass. Dagvatten MKN. Plan- och Bygglagen 2012-03-26 KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL?

Under mitt nästa pass. Dagvatten MKN. Plan- och Bygglagen 2012-03-26 KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL? KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL? Juris dr. Jonas Christensen Juristen@ekolagen.se www.ekolagen.se 0730 59 09 29 1 2 Dagvatten Under mitt nästa pass Dagvatten: Nederbördsvatten,

Läs mer

Miljö- och byggnämnden

Miljö- och byggnämnden 2015-03-03 1 (46) Plats och tid Stadshuset Vetlanda, kl 14.00 17.30 ande Mikael Svahn (S) 1:e vice ordförande Börje Andreasson (S) Sven-Olov Karlsson (VF) ordförande Roger Eriksson (VF) Håkan Thydén (C)

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Erbjudande om fortbildning av förtroendevalda

Erbjudande om fortbildning av förtroendevalda Uppsala 31 mars 2014 Erbjudande om fortbildning av förtroendevalda Miljösamverkan Stockholms läm Att. Henrik Spovin miljosamverkan@stockholm.se Det är snart val till Riksdag, landsting och kommunfullmäktige.

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Hur svensk kommunal planering har anpasset seg vattenförvaltningen. Oslo 14 mars 2016

Hur svensk kommunal planering har anpasset seg vattenförvaltningen. Oslo 14 mars 2016 Hur svensk kommunal planering har anpasset seg vattenförvaltningen Oslo 14 mars 2016 Anders.Rimne@Boverket.se Upplägg för detta pass Vattenförvaltningen i Sverige Miljökvalitetsnormer (MKN) och Plan- och

Läs mer

BDT-vatten, Hur farligt är det?

BDT-vatten, Hur farligt är det? Syftet med dagen Välkommen till temadag BDT-vatten, Hur farligt är det? Förmedla kunskaper till underlag för bedömning av risker, skyddsbehov och val av teknik vid utsläpp av. Ge tillfälle att diskutera

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060101 DOM 2012-05-24 Stockholm Mål nr M 9186-11 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2011-10-18 i mål M 2661-11, se bilaga

Läs mer

Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten

Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten Albin Ring, Förvaltningsjurist Hur påverkas kommunerna av åtgärdsprogrammen? Åtgärdsprogrammet listar ett antal generella åtgärder för kommunerna.

Läs mer

Styrdokument dagvatten

Styrdokument dagvatten DANDERYDS KOMMUN 1(7) Styrdokument dagvatten Antaget av kommunfullmäktige 2012-06-11 1. Syfte och mål Syftet med styrdokumentet för dagvatten är att fastställa strategi för dagvattenhantering i kommunen.

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

Miljösamverkan Värmland

Miljösamverkan Värmland Miljösamverkan Värmland Miljönämndens roll vid dagvattenhantering Foto: Camilla Högdahl Tillsynshandledning februari 2012 Denna handledning har tagits fram av projektgrupp dagvattenhantering. I projektgruppen

Läs mer

Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken

Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken Mikael Jardbrink mikael.jardbrink@boverket.se Vad ska jag prata om Vägledning om dagvatten på PBL Kunskapsbanken Allmänt om regelverken Ansvarsförhållandena Fokus

Läs mer

Handläggarstöd Avloppsanläggningar 200-2000 pe

Handläggarstöd Avloppsanläggningar 200-2000 pe Handläggarstöd Avloppsanläggningar 200-2000 pe 2013-07-23 2013-07-23 Tillsyn vid avloppsreningsverk, 200-2000 pe. Avloppsreningsverk med mellan 200-2000 anslutna pe. Reningsverk av denna storlek uppvisar

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Ingrid Millet. Juridiken kring tillsyn och vägledning

Ingrid Millet. Juridiken kring tillsyn och vägledning Ingrid Millet Juridiken kring tillsyn och vägledning Seminariet är tillsynsvägledning Syftet med tillsyn är att stärka efterlevnaden av våra regler Tillsynen bidrar till att hålla samhällsvärden som rättssäkerhet,

Läs mer

DAGVATTENPROGRAM Samrådsversion

DAGVATTENPROGRAM Samrådsversion DAGVATTENPROGRAM Samrådsversion 2016-10-05 . Dagvattenprogram Fastställd Reviderad Produktion Kommunledningskontoret Dnr 2016/00641 Dokument KS 2 Innehåll INLEDNING... 4 BAKGRUND... 4 HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING...

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

DAGVATTENPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN

DAGVATTENPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN DAGVATTENPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 18 mars 2008, 55. Bakgrund Som svar på en motion om upprättande av dagvattenpolicy för Varbergs kommun, beslutade kommunfullmäktige

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn

Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn Länsjurist Göteborg 9 november 2011 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Lokala föreskrifter enligt miljöbalken antagna

Lokala föreskrifter enligt miljöbalken antagna 2003-07-08 2002-872.420 Lokala föreskrifter enligt miljöbalken antagna 2003-06-16 Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Sundsvalls kommun, meddelade av kommunfullmäktige den

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Prövning av vindkraft

Prövning av vindkraft Prövning av vindkraft Peter Ardö, Länsstyrelsen i Halland Skövde 2009-09-30 Göteborg 2009-10-01 1 Nya regler om prövning av vindkraft Slopad dubbelprövning (PBL/MB) i de flesta situationer Bygglovsregler

Läs mer

Prövning av vindkraft

Prövning av vindkraft Prövning av vindkraft Peter Ardö, Länsstyrelsen i Halland Stockholm 2009-10-16 1 Nya regler om prövning av vindkraft Slopad dubbelprövning (PBL/MB) i de flesta situationer Bygglovsregler Detaljplaneregler

Läs mer

1.1 Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras om nedanstående

1.1 Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras om nedanstående 1(5) Detaljplan för delar av Fagersand 1:2 m.fl. Gullspångs kommun GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2 Ett förslag till detaljplan upprättades i juni 2013. Planärendet handlades med s.k. normalt planförfarande och

Läs mer

Dagvatten i detaljplaner och avtal

Dagvatten i detaljplaner och avtal Dagvatten i detaljplaner och avtal vilka planbestämmelser kan reglera dagvattenhantering - idag och enligt ny PBL? vilka krav kan ställas i exploateringsavtal respektive markanvisningsavtal? Eidar Lindgren

Läs mer

Ansökan och anmälan om enskilt avlopp

Ansökan och anmälan om enskilt avlopp Ansökan och anmälan om enskilt avlopp För att ändra din avloppsanordning eller installera en ny måste du antingen ansöka om tillstånd eller skicka in en anmälan till miljönämnden. I den här informationsbladet

Läs mer

Ansvar för dagvattenavledning inom andra områden än bostadsområden

Ansvar för dagvattenavledning inom andra områden än bostadsområden Uppsala den 8 juni 2015 Ansvar för dagvattenavledning inom andra områden än bostadsområden Bilaga till expertfråga om dagvatten: Dagvattenguiden.se. Jonas Christensen Ekolagen Miljöjuridik AB Frågeställningarna

Läs mer

Den nya havs- och vattenmyndigheten var hamnar VA-frågorna? Björne Olsson, enhetschef Bålsta 17 augusti 2011

Den nya havs- och vattenmyndigheten var hamnar VA-frågorna? Björne Olsson, enhetschef Bålsta 17 augusti 2011 var hamnar VA-frågorna? Björne Olsson, enhetschef Bålsta 17 augusti 2011 Fram till juni 2011 fanns ett antal arbetsgrupper som initierats av "utredningen för inrättande av Havs- och Vattenmyndigheten".

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Miljö- och byggnämnden Fastställelsedatum: 2009-05-18 53 Ansvarig: Miljö- och byggchefen Revideras: Vid behov Följas upp: Vid behov Policy enskilda avlopp

Läs mer

Enskilda avlopp 2014-2017. Miljö- och byggnadsnämnden 2014-03-05

Enskilda avlopp 2014-2017. Miljö- och byggnadsnämnden 2014-03-05 Enskilda avlopp 2014-2017 Miljö- och byggnadsnämnden 2014-03-05 Innehåll Bakgrund... 2 Situationen idag... 2 Varför ska vi rena avloppsvatten?... 3 Smittämnen... 3 Näringsämnen... 3 Status i vattendrag...

Läs mer

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle Krister Törneke Tyréns AB Vatten, avlopp & kretslopp Uppsala, 8 april 2011 VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram:

Läs mer

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas. Beslut Miljöförvaltningen förelägger God Bostad AB org. nr 556677-8899, såsom ägare till fastigheten Lugnet 100:2 att genom provtagning och analys utreda orsak till och omfattning av fukt och mikroorganismer

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar

Tillsynsmyndigheter och prövning av ärenden. Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar Tillsynsmyndigheter och prövning av miljöärenden En kort sammanfattning för motorklubbar 1 Innehåll 1 Kommunen... 3 1.2 Överklaga kommunala beslut... 3 1.2.1 Förvaltningsbesvär... 3 1.2.2 Laglighetsprövning

Läs mer

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten Avloppsmöte i SånnaS 3 oktober 2012 Historik ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Tekniska beskrivningar och rekommendationer Drogs tillbaka

Läs mer

VA-policy för Växjö kommun

VA-policy för Växjö kommun VA-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Tekniska nämnden Dokumentnamn VA-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige 2015-12-15, 302 Tidigare ändringar

Läs mer

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Antagen av miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun den 12 mars 2014. Det här dokumentet ska fungera som en vägledning över arbetet med

Läs mer

Vatten i samhällsplaneringen Så arbetar Västerås Stad

Vatten i samhällsplaneringen Så arbetar Västerås Stad Vatten i samhällsplaneringen Så arbetar Västerås Stad Barbro Sollén Wilcox Planarkitekt, Sbf, Västerås stad Lena Höglund VA-ingenjör, Mälarenergi AB Varför är vattenfrågorna viktiga i Västerås? Mälaren

Läs mer

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm

Läs mer

Juridiska aspekter vid åtgärder i vatten

Juridiska aspekter vid åtgärder i vatten Juridiska aspekter vid åtgärder i vatten 2014-01-16 Vattenverksamhet i 11 kap miljöbalken uppförande, ändring, lagning och utrivning av dammar eller andra anläggningar i vattenområden, fyllning och pålning

Läs mer

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Jokkmokks kommun Miljökontoret Jokkmokks kommun Miljökontoret Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken (1998:808) Administrativa uppgifter Anläggningens namn: Besöksadress: Utdelningsadress: Postnummer och ort: Telefon:

Läs mer

Tillsyn av dagvatten

Tillsyn av dagvatten Handläggarstöd Tillsyn av dagvatten Miljösamverkan Stockholms län. Telefon 08 508 28 929. E-post: miljosamverkan@stockholm.se. www.miljosamverkanstockholm.se. Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte...

Läs mer

Stockholms läns författningssamling

Stockholms läns författningssamling Stockholms läns författningssamling Värmdö kommun Värmdö kommuns lokala föreskrifter om att skydda människors hälsa och miljön i Värmdö kommun, beslutade av kommunfullmäktige den 26 november 2008, 286;

Läs mer

Va-policy Emmaboda kommun

Va-policy Emmaboda kommun Va-policy Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-16, 76, registernr. 54.4 Va-policy Emmaboda kommun Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade

Läs mer

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Inledning Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för olika sorters förorenat vatten. Spillvatten

Läs mer

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012 Klimatanpassning Skåne Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012 Therése Ehrnstén och Pär Persson Länsstyrelsen i Skåne län Klimatanpassning Skåne Klimat- och sårbarhetsutredningen

Läs mer

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom områden i östra delen av Sävsjö kommun

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom områden i östra delen av Sävsjö kommun Diarienummer: 676/2014-424 Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom områden i östra delen av Sävsjö kommun -Sara Berglund18 november 2014 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post (E-mail)

Läs mer

VA-strategi. Gävle kommun

VA-strategi. Gävle kommun VA-strategi Gävle kommun Innehåll 1 Inledning 3 2 Kommunala styrdokument som berör VA-området 4 3 Målbild 4 4 VA-strategi 5 5 Delstrategier 6 5.1 Hållbar utbyggnad av kommunal VA-försörjning 6 5.2 Robust

Läs mer

Dagvattenstrategi. Del 1: Strategi för hantering av dagvatten i Skellefteå kommun. Antagen 2014-05-20

Dagvattenstrategi. Del 1: Strategi för hantering av dagvatten i Skellefteå kommun. Antagen 2014-05-20 Dagvattenstrategi Del 1: Strategi för hantering av dagvatten i Skellefteå kommun Antagen 2014-05-20 Innehåll inledning... 4 Vad är dagvatten?... 4 Hållbar dagvattenhantering... 5 Mål för dagvattenhantering...

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Lokala föreskrifter enligt miljöbalken för att skydda människors hälsa och miljön

Lokala föreskrifter enligt miljöbalken för att skydda människors hälsa och miljön Lokala föreskrifter enligt miljöbalken för att skydda människors hälsa och miljön Antagna av kommunfullmäktige den XXXXX. Föreskrifterna gäller fr.o.m. XXXXX. Lokala föreskrifter enligt miljöbalken för

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun 22 26 Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun Dnr 2013-0176 Miljönämndens beslut Miljönämnden beslutar att

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Kammarkollegiet ADVOKATFISKALSENHETEN

Kammarkollegiet ADVOKATFISKALSENHETEN ADVOKATFISKALSENHETEN Karolina Ardesjö Lundén 08-700 0855 1 (5) Länsstyrelsen i Hallands län 301 86 Halmstad Remissyttrande avseende anmälan om åtgärder inom Natura 2000-områdena Lilla Middelgrund och

Läs mer

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-10-29, 175 ATT GÄLLA FRÅN 2012-11-15 Med stöd

Läs mer

POLICY VATTEN OCH AVLOPP

POLICY VATTEN OCH AVLOPP POLICY VATTEN OCH AVLOPP Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

POLICY VATTEN OCH AVLOPP

POLICY VATTEN OCH AVLOPP POLICY VATTEN OCH AVLOPP Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Vattenskyddsområden. Monica Andersson

Vattenskyddsområden. Monica Andersson Vattenskyddsområden Monica Andersson Skydda dricksvatten Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan avstå det mesta men vi klarar oss inte utan vatten. Vattenskyddsområden Tillstånd

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren

Läs mer

Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken Åsa Borgardt, länsjurist

Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken Åsa Borgardt, länsjurist Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken 2016-03-15 Åsa Borgardt, länsjurist God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2014-11-20 Miljökonsekvensbeskrivning Färg e rigat an Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Avgränsning...3 Alternativ...3 Förutsättningar

Läs mer

www.miljosamverkan.se

www.miljosamverkan.se www.miljosamverkan.se Projektledare Lasse Lind tel 0532-714 47 lind.lasse@telia.com Biträdande projektledare Cecilia Lunder tel 031-60 58 95 cecilia.lunder@o.lst.se 1 Dagvatten 22 sept 04 Miljösamverkan

Läs mer