RAPPORT. Dagvatten - men hur ska vi göra då? Uppsala den 8 oktober 2012 Reviderad Jonas Christensen
|
|
- Siv Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dagvatten - men hur ska vi göra då? när vi inte kan skriva planbestämmelser som styr dagvattenflöden. Uppsala den 8 oktober 2012 Reviderad Jonas Christensen RAPPORT Inledning PBL LAV Miljöbalken... 3 Är dagvatten avloppsvatten?... 3 Vem har tillsynsansvaret?... 4 Vem är adressaten för kommunens beslut... 4 Krav på rening... 5 Tillsyn enligt miljöbalken Miljönämndens uppgifter i planprocessen Miljönämnden och LAV Planera för dagvatten... 9 Ekolagen Miljöjuridik AB Juris dr Jonas Christensen Östra Ågatan 53, 5 tr., Uppsala Telefon Fax Skype: christensen.jonas jonas@ekolagen.se Org. Nr Styrelsens säte: Uppsala
2 1. Inledning I en tidigare rapport har jag konstaterat att det finns mycket små möjligheter att genom detaljplanebestämmelser styra dagvattenflöden, 1 när syftet är att upprätthålla miljökvalitetsnormer (MKN). Är syftet att förebygga översvämningar och erosion erbjuder plan- och bygglagen fler möjligheter, men det är inte kring den frågan som jag fört diskussionen. Rapporten om planbestämmelser har väckt viss uppmärksamhet. Som jag förstår det bottnar uppmärksamheten inte i att läsarna förkastar slutsatserna, utan i att man ute bland kommunerna nu är osäker på hur dagvattenarbetet ska drivas vidare. Det förtjänar att påpekas att rapportens slutsatser har bekräftats från flera håll. 2 Syftet med detta korta PM är att översiktligt ge vissa synpunkter på hur kommunerna istället för med planbestämmelser, kan hantera dagvattenfrågor kopplade till att upprätthålla MKN. Jag vill betona att redogörelsen är kortfattad, och att den bygger på ett mycket litet uppdrag från Huddingen kommun. Jag har helt utelämnat notapparat och källförteckning, men vill hänvisas läsaren till en längre artikel om dagvattenreglering som författaren avser att publicera våren Håll ögonen öppna. Målgruppen är kommuntjänstemän, och jag har utgått från att man någorlunda bekant med den lagstiftning som berörs. De viktiga slutsatserna i denna rapport är dels att kommunerna måste ha ett förvaltningsövergripande arbete när det gäller dagvattenhantering och planering, dels att den kommunala miljönämnden fyller en central funktion eftersom det i huvudsak är miljöbalken som styr hur dagvatten ska avledas och renas. Också miljönämndernas uppgift som remissinstans under planprocesserna lyfts fram. 2. PBL De regler som styr dagvattenhantering finns i miljöbalken (MB) lag om allmänna vattentjänster (LAV) samt i PBL. När det gäller PBL, dagvatten och MKN så är den viktigaste slutsatsen i min tidigare rapport att om en detaljplan riskerar att leda till att MKN för vatten inte kan hållas, så kan inte planen antas. 3 Det går inte att reparera en sådan brist med hårda planbestämmelser. Det viktigaste redskapet för att klara miljökvalitetsnormerna finns instället i MB. 3. LAV LAV omfattar dricksvatten, spillvatten samt dagvatten, och innebörden är att va-huvudmannen i områden med samlad bebyggelse är skyldig att inrätta ett 1 Planbestämmelser för dagvattenhantering. September Se t.ex. Kurt Lundvall: PBL, LAV och synpunkter på möjligheterna att reglera dagvatten. Utkast III, 19 januari Huddinge kommun, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. 3 Planbestämmelser för dagvattenhantering. 2
3 verksamhetsområde för dagvatten om detta av miljö- eller hälsoskäl behöver ordnas i ett större sammanhang (6 LAV). Ansvaret finns således endast inom samlad bebyggelse, och det ska inte gå att lösa dagvattenfrågorna på de enskilda fastigheterna. Dessutom måste det vara betingat av miljö- eller hälsoskäl. Om 6 LAV är tillämpbar på dagvatten är det va-huvudmannens skyldighet att avleda och ta hand om dagvattnet. När det gäller dagvatten är det dessutom så att huvudmannen är ansvarig för att ta hand om allt vatten, oavsett kvalitet eller kvantitet. Motprestationen till huvudmannen är att denne kan ha rätt till högre avgifter. Ett ansvar för bortledande av dagvatten, innebär också ett ansvar för att dagvattnet renas innan det släpps ut om det är förorenat. 4. Miljöbalken Istället för att försöka tänja på PBL är det bättre att tillgripa den juridik som är bäst lämpad för att hantera dagvattenfrågorna, nämligen miljöbalken med kringförfattningar. Detta kräver dock att kommunen är medveten om att alla frågor inte kan hanteras av en nämnd och en förvaltning (om man nu inte har sådana sammanslagna konstellationer) utan att dagvattenfrågan är en nämnd- och förvaltningsövergripande fråga som kräver samarbete inom kommunen. Tillämpningen av miljöbalken sker dock hos miljönämnden eller motsvarande. Är dagvatten avloppsvatten? Jag väljer att dela in dagvatten i avloppsdagvatten och annat dagvatten. Med avloppsdagvatten avses sådant dagvatten som enligt 9:2 MB avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning, eller om det avleds för avvattning av en begravningsplats. Med annat dagvatten avses alltså dagvatten som inte kommer från detaljplanelagda områden och inte heller kommer från en viss eller vissa fastigheter. Det får inte heller komma från begravningsplats. Därutöver finns en avgränsning mot markavvattning enligt balkens 11 kap. Denna distinktion har betydelse framförallt för frågan om det krävs anmälan eller tillstånd för dagvattenanläggningar. Oavsett om det rör avloppsdagvatten eller annat dagvatten, så är utsläpp av dagvatten en miljöfarlig verksamhet enligt 9:1, 1 p. eller 9:1, 2 p. MB. När det gäller utsläpp av avloppsvatten är det enligt bilagan till förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) tillståndspliktigt att inrätta eller driva en (90.10, A-verksamhet) avloppsreningsanläggning med en anslutning av fler än personer eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än personekvivalenter. Det är anmälningspliktigt att inrätta eller driva en (90.20, C-verksamhet) avloppsreningsanläggning som är dimensionerad för mer än 200 personekvivalenter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt Eftersom skyldigheten är kopplad till pe (personekvivalenter), som grundas i utsläpp av BOD, så lär det i vart fall inte 3
4 finnas så många anläggningar som är tillståndspliktiga. Det kan nog finnas anläggningar som är anmälningspliktiga enligt denna bestämmelse, men det bör vara avsevärt mer vanligt med dagvattenanläggningar som är anmälningspliktiga enligt 13 2 st. FMH. Eftersom alla dessa bestämmelser endast gäller avloppsanläggningar, så omfattas inte anläggningar för omhändertagande av det som ovan kallas annat dagvatten. Dessa faller alltså inte under någon anmälnings- eller tillståndsplikt, men inrättandet skulle kunna anses vara ett arbetsföretag som enligt 12:6 MB ska anmälas för samråd till länsstyrelsen. Vem har tillsynsansvaret? Ovan konstaterades att utsläpp av dagvatten, oavsett om det är avloppsdagvatten eller annat dagvatten, utgör miljöfarlig verksamhet enligt 9:1 MB. Det är den kommunala nämnden som har tillsynsansvaret över de miljöfarliga verksamheter som har B eller C i bilagan till FMH, 4 samt de över de enskilda avlopp som regleras genom 13 FMH. 5 Kommunerna har dessutom tillsynsansvaret över andra miljöfarliga verksamheter som inte kräver tillstånd. 6 Innebörden av detta är att det är den kommunala nämnden som har det samlade tillsynsansvaret över dagvattenutsläpp, oavsett om det rör avloppsdagvatten eller annat dagvatten. Det enda undantag som finns är om inrättandet av en dagvattenanläggning skulle anses vara ett sådant arbetsföretag i naturmiljön där det i det enskilda fallet enligt 12 kap. 6 MB skulle krävas ett samråd före inrättandet. I sådana fall ska samrådet vidtas med länsstyrelsen som har tillsynsansvaret för naturvårdsfrågor, om detta inte delegerats till den kommunala nämnden. Vem är adressaten för kommunens beslut Det är alltid verksamhetsutövaren som ska vara adressat för tillsynsmyndighetens beslut och andra åtgärder när det gäller miljöfarlig verksamhet. Det finns ingen klar definition av detta begrepp, men av rättspraxis framgår att det är den som har det faktiska, det rättsliga och det ekonomiska inflytandet över verksamheten som ska anses vara verksamhetsutövare. Överförs detta till dagvattenhantering, så är det alltid va-huvudmannen som är verksamhetsutövare om det är huvudmannen som den aktuella anläggningen ingår i va-huvudmannens anläggning. Är det utanför verksamhetsområdet, eller ingår inte anläggningen i huvudmannens anläggning, så är det någon annan som kan vara fastighetsägaren eller den som är verksamhetsutövare över en parkering, en väg eller ett industriområde kap. 3 3 st. MB. 5 2 kap. 31 1p miljötillsynsförordningen. 6 2 kap. 31 1p miljötillsynsförordningen. 4
5 Medan va-huvudmannen har ansvar för dagvatten som kommer från en väg som löper genom ett verksamhetsområde, så är det väghållaren som har detta ansvar utanför verksamhetsområden. En väg i sig kan dock inte ensamt innebära ett ansvar enligt 6 LAV. Krav på rening Reningskrav för allt dagvatten Frågan om vilka reningskrav som ställs på dagvatten regleras genom miljöbalkens regelsystem. En viktig skiljelinje går här mellan avloppsdagvatten respektive annat dagvatten. Oavsett om det är avloppsdagvatten eller annat dagvatten så är 1:1 MB (målsättning) 2 kap. (allmänna hänsynsregler) samt 5 kap. (miljökvalitetsnormer) tillämpliga. Så snart MB är tillämplig, är också dess 2 kap. tillämpligt. Detta gäller bestämmelsen om den omvända bevisbördan samt kravet på att alla ska ha kunskap om den verksamhet eller åtgärd som bedrivs. Det är alltså verksamhetsutövaren som ska visa att miljöbalken följs, och som ska ha kunskap om det man gör och vilka riskerna är med verksamheten. I 2:3 MB finns den grundläggande bestämmelsen om vilka försiktighetsmått och begränsningar som ska vidtas. Exempel på försiktighetsmått är oljeavskiljare, sedimenteringsdammar, infiltrationer m.fl. tekniker. Genom kretslopps- och hushållningsregeln (2:5) kan krav ställas t.ex. på att vatten ska filtrera ner i marken för att förbättra grundvattenbildningen. Det är genom tillämpning av lokaliseringsbestämmelsen (2:6) som verksamhetsutövaren ska välja vilken plats som är lämplig för avledningen, eller för utsläpp till recipient. De krav som ställs får sedan inte vara orimliga i förhållande till den miljönytta som anläggningen beräknas ge (2:7). I skälighetsregeln (2:7) finns även kopplingen till balkens bestämmelser om miljökvalitetsnormer (MKN). Det är värt att notera att tillämpningen av MKN inte är begränsade till påverkan på vattenförekomsterna från avloppsdagvatten, utan också gäller påverkan från annat dagvatten. När det gäller MKN för vatten finns de grundläggande reglerna i 5 kap. MB, där olika typer av MKN definieras. De MKN som följer av vattendirektivet anses vara sådana som nämns i 5:2, 4p MB, vilket betyder att avvägningsregeln i 2:7, 1 st. MB ska tillämpas när det är fråga om en vattenförekomsts ekologiska status. När det gäller vattnets kemiska status är det istället gränsvärdesnormer som gäller, och dessa anger förorenings- eller störningsnivåer som inte får övereller underskridas utan någon sådan avvägning. Dessa värden har i princip en rättsligt bindande verkan i samband med beslut av domstol och myndighet. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler är alltså ett viktigt instrument för att uppnå MKN. 5
6 Speciella reningskrav för avloppsdagvatten Utöver de grundläggande bestämmelserna i balkens 2 kap finns också specialbestämmelser i 9:9 MB samt 12 FMH, som endast gäller för avlopps(dag)vatten. Regeln i 9:7 MB är skarpare än de som finns i 2:a kap., främst därför att avvägningsmomentet i 2:7 saknas; avloppsvatten ska avledas eller renas. Innebörden är dock inte att allt avloppsvatten ska renas lika mycket, utan utgångspunkten måste enligt min uppfattning vara hur förorenat vattnet är. Vidare anges att lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar ska utföras. Jag anser att i detta uttryck ligger att det ska vara sådana avloppsanordningar som krävs för att rena eller endast bortskaffa det specifika avloppsvattnet. Är det ett helt rent dagvatten, kan det räcka med en anläggning som för bort (avleder) vattnet, om ens det behövs. Trots avsaknaden av ett tydligt avvägningsmoment i reglerna, måste det ända bedömas vad som är lämpligt i det enskilda fallet. Detta synsätt förstärks genom den proportionalitetsprincip som finns i 26:9, 2 st. MB. Viktigt är också att dagvattenutsläppen inte leder till att vattenkvaliten i recipienten påverkas så att MKN kommer att överskridas. Formuleringen olägenheter för människors hälsa eller miljön, inkluderar allt det som omfattas av 1:1 MB, d.v.s. sanitära risker, miljörisker, påverkan på den biologiska mångfalden och resurshushållningsfrågor etc. Den strängaste materiella regeln om rening av avloppsvattenutsläpp finns i 12 FMH. De viktiga rekvisiten i denna bestämmelse är vattenområde samt tätbebyggelse. Begreppet vattenområde omfattar vattenområden som någon gång under året naturligt sätts under vatten (11:4 MB). Ett dike som under vår och höst är vattenförande, eller en våtmark som översvämmas regelbundet innefattas av begreppet på samma sätt som en flod, en insjö eller havet. Utanför bestämmelsen ligger utsläpp till grundvatten eller infiltration direkt till mark. I den första versionen av denna skrift hävdade jag att bestämmelsen i 12 som gäller utsläppande av WC-vatten eller avloppsvatten från tätbebyggelse, mot bakgrund av formuleringen i artikel 2 i avloppsvattendirektivet även bör inkludera dagvatten. På denna punkt har jag ändrat ståndpunkt, och menar att 12 FMH inte innefattar dagvatten, om det inte skulle vara blandat med hushållsspillvatten. Min tidigare slutsats, att dagvatten från t.ex. vägbanor inom detaljplanelagda områden, för det första måste genomgå slamavskiljning och för det andra inte får ske till ett vattenområde om det inte är uppenbart att det kan ske utan olägenhet stämmer alltså inte. Eftersom bestämmelserna i 2 kap. MB alltid ska tillämpas, och 9 kap. 7 ska tillämpas på avloppsdagvatten, så kan sådana krav ändå behöva ställas i vissa fall. Något stöd i 12 kan dock inte hämtas. 6
7 Tillsyn enligt miljöbalken Ovan konstaterades att det är den kommunala miljönämnden som har tillsynsansvaret över miljöfarliga verksamheter. I de fall dagvattenanläggningarna är tillstånds- eller anmälningspliktiga så ska miljönämnden att få reda på anläggningarna i takt med att anmälan eller tillståndsansökan kommer in, och sedvanlig tillsyn kan sedan bedrivas. Problemet är istället hur tillsynsmyndigheterna ska få reda på att en dagvattenanläggning för annat dagvatten är på gång att etableras. Hur detta informationsproblem ska lösas bör man fundera på. När tillsynsmyndigheten sedan ska bedriva sin tillsyn över dagvattenanläggningar ska detta ske på sedvanligt sätt, och genom de rättsliga instrument som erbjuds i 26 kap. MB. Utgångspunkten är egenkontrollen (26:19). I 26 kap. finns det rättsliga stödet för att förelägga verksamhetsutövare om att vidta åtgärder (26:9) eller förbud mot verksamheten. Proportionalitetsprincipen i bestämmelsens 2:a st. är viktig: Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas. Här finns även rättsgrunden för att förelägga verksamhetsutövaren att lämna ut uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen (26:21), samt för att framkräva undersökningar av verksamheten (26:22). Alla förelägganden kan förenas med vite (26:14 MB, löpande vite med stöd av 4 viteslagen). För att ett föreläggande ska bli gällande mot en ny fastighetsägare måste det enligt 26:15 MB skrivas in i fastighetsregistret. För många kommuner kan det vara nytt att bedriva tillsyn över dagvattenanläggningar, och det gäller då att få in dessa i tillsynsbehovsutredningen så att de ges rätt prioritet. Behovsutredningen är ju dessutom ett viktigt underlag inför nämndens diskussion med fullmäktige om kommande års anslag, och om taxesättningen. Vidare kan det nog finnas anledning att se över just taxebestämmelserna så att de är anpassade till denna verksamhet. Därutöver är det viktigt att man verkligen gör bedömningar i det enskilda fallet, och inte ser alla dagvattenutsläpp som högriskobjekt. Observera att miljöbalkens tillsyn bygger på insatser i varje enskilt fall, och att detta kräver både personal och ekonomi. Tillsynen enligt miljöbalken är en viktig del av kommunernas dagvattenhantering, men som redan sagt bör det vara ett förvaltningsövergripande arbete i kommunen. 5. Miljönämndens uppgifter i planprocessen En viktig uppgift för miljönämnden utöver sin egen tillsyn, är att vara aktiv i planeringsprocesserna enligt PBL. Alla planförslag bör sändas på remiss till miljönämnden. När det gäller ÖP-arbetet har miljönämnden naturligtvis en viktig del i processen. 7
8 Miljönämndens uppgift är inte att kontrollera att byggnadsnämnden uppfyller sina krav enligt PBL, utan att planförslaget inte kommer att stå i strid mot miljöbalken. Miljönämnden ska s.a.s. bevaka sina intressen under planprocesserna. Utöver sådana klassiska frågor som trafikbuller, luftföroreningar och spillvattenavledning måste miljönämnden också noga analysera hur dagvattnet från planområdet kommer att hanteras, vart det ska avledas och hur förorenat det kan förväntas vara. I de fall man tagit fram en plan-mkb ska denna analyseras bl.a. utifrån dagvattenperspektivet, och finns ingen plan-mkb kan det finnas anledning att undersöka om det beslutet var riktigt. Några frågeställningar som måste ha sitt svar under planprocessen är vilken statusklassning recipienten har enligt och vilken betydelse det får för planarbetet, om utsläppspunkten är lämplig, om det går att tillämpa lokalt omhändertagande, hur grundvattenbildningen ser ut, om det är lämpligt att infiltrera så förorenat dagvatten. Kommer det inom planen att ges utrymme för en tillståndspliktig eller anmälningspliktig dagvattenanläggning kan det finnas anledning att anmärka detta i planhandlingarna, och i andra fall kan planen vara en utgångspunkt framtida tillsynsinsatser. Min uppfattning är att miljönämndens granskning av planförslag måste grundas på samma rättstillämpning (i miljöbalken) som skulle varit fallet i en framtida tillsynssituation. Det vore olyckligt om miljönämnden hade en uppfattning under planprocessen, men en annan när planen väl har antagits och den har eller ska förverkligas. Slutligen ska påminnas om att varken bygglov eller förhandsbesked får ges om det inte har visats, i vart fall på ett mer översiktligt plan, att det går att lösa vafrågorna. Detta bör inkludera dagvattenhanteringen. 6. Miljönämnden och LAV Vilken roll spelar då kommunens övriga nämnder när det gäller LAV? Svaret är att dessa inte har något formellt ansvar för att LAV följs, men om huvudmannen vägrar infria sina skyldigheter finns det inget som hindar att någon annan nämnd, förtroendevald, förvaltning eller enskild tjänsteman tar kontakt med länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet över LAV och att huvudmannen tar sitt ansvar. Yttrandefriheten omfattar även kommunanställda och de förtroendevalda, även om man naturligtvis bör börja med att ta interna kontakter i kommunen. Alla tjänar på samarbete. Länsstyrelsen kan vid vite förelägga huvudmannen att inrätta eller utvidga sitt verksamhetsområde. 8
9 7. Planera för dagvatten För att lösa dagvattenfrågorna i kommunen krävs samarbete mellan olika nämnder och förvaltningar. Det krävs också en gemensam bild av hur dagvattenproblematiken ser ut inom kommunen. Slutligen krävs att alla nämnder och förvaltningar är medvetna om sin egen rättsliga kompetens, och om de andra nämndernas/förvaltningarnas rättsliga kompetens. Det finns ingen plantyp som kallas va-plan, och det finns inget konkret lagstöd för att sådana ska införas. I vattenmyndigheternas åtgärdsprogram föreslås som åtgärder att kommunerna i samverkan med länsstyrelserna tar fram en vattenoch avloppsplan, och att kommunerna tar fram dagvattenstrategier. Ett alternativ är att lyfta in dessa i översiktplanen som tematiska tillägg. En sådan lösning är visserligen inte juridiskt bindande, men eftersom alla vet vad en ÖP är så kan man också placera in den på den rättsliga kartan och alla vet vilken juridisk status den har. Arbetet med en dagvattenstrategi eller med en vatten- och avloppsplan, måste inkludera samtliga de nämnder och förvaltningar som berörs av dagvattenfrågorna vilket vanligtvis torde innebär att i vart fall plan, miljö och VA ska vara med. Om det finns någon extern aktör som sköter VA som är också denna en naturlig deltagare. ---SLUT--- 9
Dagvatten. Dagens DagvattenDagordning Miljöbalken. Reglering genom 9 kap. MB Miljöfarlig verksamhet DAGVATTENREGLERING UTANFÖR PBL
Juris dr. Jonas Christensen Jonas@ekolagen.se 0730 59 09 29 DAGVATTENREGLERING UTANFÖR PBL 1 2 Dagens DagvattenDagordning Miljöbalken Miljöfarlig verksamhet Markavvattning Lag om allmänna vattentjänster
Läs merLAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten
LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Upplägg Tillämpliga lagar Lagarnas förhållande till varandra Miljöbalkens regler kring dagvatten Kommun/huvudmannens
Läs merDagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist
Dagvatten - ur ett juridiskt perspektiv - Jenny Liøkel, Verksjurist Havs- och vattenmyndigheten Huvudkontor i Göteborg Fiskerikontroll i Simrishamn, Västra Frölunda, Kungshamn, Karlskrona (+ nya kontor
Läs merVem gör vad och när? - Översiktsplan
Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och
Läs merTillsyn av dagvatten
Tillsyn av dagvatten Det finns inte någon samlad dagvattenlag utan bestämmelserna som reglerar dagvattenfrågorna är spridda på en mängd ställen i rättssystemet och det saknas samordning av reglerna. Reglerna
Läs merBilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering
Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.
Läs merDagvatten i Miljöbalk och PBL
Dagvatten i Miljöbalk och PBL Juris dr. Jonas Christensen Juristen@ekolagen.se www.ekolagen.se 2014-02-27 Jonas Christensen 1 www.ekolagen.se/publikationer -Dagvattenreglering, ett grumligt rättsområde.
Läs merÖversikt lagstiftning. Vad säger lagen om dagvatten? Förändringar på gång?
Vad säger lagen om dagvatten? Förändringar på gång? Tillämpliga lagar? Rättsliga förutsättningar/möjligheter att styra dagvattenhanteringen - instrument för att lösa vissa problem - kan hindra/försvåra
Läs merMKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering
MKN vatten i PBL Pär Persson Vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Helhetssyn på mark och vatten möjlig genom PBL Marken ska vara lämplig för bebyggelse! vägledande Juridiskt bindande Det svenska
Läs merKretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen
Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen Plan- och bygglagstiftningen -PBL -PBF -BBR Miljölagstiftningen -Miljöbalken -Fo om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd,
Läs merHERTSÅNGER 2:22- Förslag till beslut om förbud med vite för utsläpp av WC-vatten
Dnr: 2014/0229-12 HERTSÅNGER 2:22- Förslag till beslut om förbud med vite för utsläpp av WC-vatten Förslag till beslut Samhällsbyggnadschef föreslår Allmänna utskottet att enligt delegationspunkt M. 10.4
Läs merVem ansvarar för dagvatten? Planeringsansvar. Vem ansvarar för dagvatten? Dagvattenregleringen Klar som.?
Dagvattenregleringen Klar som.? Juris dr. Jonas Christensen Juristen@ekolagen.se www.ekolagen.se 0730 59 09 29 Översiktsplan Dricksvatten Dagvatten Spillvatten Anläggnings -lag, AL Detaljplan Miljöbalk,
Läs merSeminarium om dagvattenjuridik. Välkomna!
Seminarium om dagvattenjuridik Välkomna! Syftet med dagen Gå igenom lagstiftningen kring dagvattnet Reda ut ansvar och ansvarsgränserna Gå igenom vilka juridiska verktyg som finns Identifiera eventuella
Läs merVatten i fysisk planering
Vatten i fysisk planering Så får vi med kommunerna Pär Persson, vattenstrateg, enheten för samhällsplanering Kommuner har goda möjligheter till en helhetssyn genom plan- och bygglagen Marken ska vara lämplig
Läs merTillsammans gör vi det hållbara möjligt
Regler och styrdokument för en hållbar utveckling» EU» PBL» MB» LAV EU-direktiv Miljöbalken 5kap PBL 2kap 1 MKN för fisk och musselvatten Förvaltning av kvalitén på vattenmiljön Förordning om översvämningsrisker
Läs merLänsstyrelsens tillsynsvägledning. Länsstyrelsens roll i va-frågor. BDT-avlopp ur ett tillsynsperspektiv. Temadag BDT-vatten, hur farligt är det
BDT-avlopp ur ett tillsynsperspektiv Temadag BDT-vatten, hur farligt är det 2011-01-25 Tomas Waara Länsstyrelsens roll i va-frågor Granskning av detaljplaner och ÖP Regionalt miljömålsarbete Prövning och
Läs merDagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen
Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Lite om dikningsföretag, diken, markavvattning mm Avvattning av mark hör hemma i
Läs merIdé till disposition
Juridiska aspekter på markavvattning och dagvattenhantering Lennart de Maré Dagvatten och Dräneringsvatten Konferens Alnarp 19 20 oktober 2011 Idé till disposition Vad är markavvattning? Regler kring ny
Läs merVattendirektivet i ett kommunalt perspektiv
Vattendirektivet i ett kommunalt perspektiv Vattnet i vårt arbete på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Vänersborg Bevakning av vattenfrågor vid anmälningar, tillsyn och prövningar Internt arbete inom
Läs merDagvattenjuridik Alvesta 2015
Dagvattenjuridik Alvesta 2015 Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Dagvattenjuridik Vilken juridik reglerar dagvatten? Ansvaret för dagvatten Vilka juridiska verktyg finns till hands? Klimatförändringar och
Läs merLänsstyrelsens roll vattenverksamhet och dagvatten. Sara Andersson Miljöskyddshandläggare Vattenverksamhet
Länsstyrelsens roll vattenverksamhet och dagvatten. Sara Andersson Miljöskyddshandläggare Vattenverksamhet 2016 11 09 Länsstyrelsens roll dagvatten och markavvattning? Plansamråd. Vid olika exploateringar,
Läs merPolicy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad
2013-03-12 Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad består av två delar, Dagvattenpolicy och Ansvarsfördelning för dagvattenhanteringen. Kommunfullmäktige
Läs merÖversvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner
Översvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner Problem och lösningar på kort och lång sikt Mikael Ulf Samhällenas avvattning kläms från två håll Mer intensiva regn och ändrade
Läs merMiljö- och byggnämnden
2016-09-06 1 (58) Plats och tid Stadshuset Vetlanda, kl 14.00 16.40 ande Mikael Svahn (S) 1:e vice ordföranden Sven-Olov Karlsson (VF) ordförande Roger Eriksson (VF) Sten Johansson (M) Kjell Brolin (KD)
Läs merVattenplanering i Plan och bygglagen
Vattenplanering i Plan och bygglagen Pär Persson Vattenstrateg Enheten för samhällsplanering PBL och vatten - möjligheter 2 kap 5 - allmänna intressen Bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpad
Läs merVA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)
6 juli 2017 VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av Kommunfullmäktige Antagen av: Kommunfullmäktige 2017-10-30, 187 Dokumentägare: Kommundirektör Dokumentnamn:
Läs merÅterrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2013 1 (5) Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merDagvatten - Ansvar och roller
1 (5) Dagvatten - Ansvar och roller Stockholm Vatten Stockholm Vatten är ett kommunalt bolag och stadens VA-huvudman. Detta medför ett ansvar för att den samlade avledningen av dagvatten, inom verksamhetsområde
Läs merDagvattenpolicy för Danderyds kommun
1(5) Tekniska nämnden Dagvattenpolicy för Danderyds kommun Bakgrund Danderyds kommun har i dagsläget ingen dagvattenpolicy. Avsaknad av rutiner i dagvattenrelaterade frågor har resulterat i merarbete för
Läs merAnslag av protokollet (51)
2018-07-03 1 (51) Plats och tid Stadshuset Vetlanda, kl 13.20-14.20 Beslutande Tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Roger Eriksson (VF) ordförande Jan Bengtsson (S) 1:e vice ordförande Håkan Thydén
Läs merMKN för vatten. Pär Persson. tillämpning i fysisk planering. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering
MKN för vatten tillämpning i fysisk planering Pär Persson Vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Översiktsplan Behovsbedömning / miljöbedömning Detaljplan Exempel från ärendehantering http://www.lansstyrelsen.se/skane/
Läs merVatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen
Vatten- och avloppspolicy Den andra delen av vatten- och avloppsplanen 2 (6) 1. Inledning Hultsfreds kommun arbetar med sin VA-planering i enlighet med den vägledning för kommunal VA-planering som tagits
Läs merUtgångspunkten idag. Var finns VAjuridiken? Juris dr. Jonas Christensen. Livsmedelslagstiftning.
Juris dr. Jonas Christensen Jonas@ekolagen.se 0730 59 09 29 Samtliga teckningar av Rickard Olofsson Jonas Christensen (c) 1 https://www.havochvatten.se/hav/uppdrag-- kontakt/publikationer/publikationer/2015-12-
Läs merRiktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten
Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten Förutsättningar, önskemål/förväntningar och problem Stina Thörnelöf Innehåll Olika typer av förorenat vatten SVOA:s riktlinjer för avledning till
Läs merDagordning för mötet
Dagordning för mötet 1. Inledning 2. Information om ansvar för VA i Nor 3. Svar på inskickade frågor 4. Frågestund 5. Mötet avslutas Samhällsutvecklingsnämnden har beslutat att delegera till samhällsutvecklingsnämndens
Läs merDOM meddelad i Nacka strand
1 NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2018-03-22 meddelad i Nacka strand Mål nr M 3198-17 PARTER Klagande 1. Pål Hausel, Torrboviksvägen 16, 777 90 Smedjebacken 2. Sofia Hausel, Torrbo bygata
Läs merUtblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten
Utblick buller Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten jenny.nordvoll@lansstyrelsen.se Ljud är önskvärt, oljud är inte det Oönskat ljud är buller Bullrets störande verkan beror
Läs merTemadag Dagvatten. Juridiska förutsättningar. Dagvatten i lagstiftningen
Temadag Dagvatten Juridiska förutsättningar Tillämpliga lagar? Rättsliga förutsättningar/möjligheter för att styra dagvattenhanteringen Dagvatten i lagstiftningen Resurs eller problem? Instrument för att
Läs merMiljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de?
Miljökvalitetsnormer för vatten - Vad är det och hur fungerar de? Stockholm den 22 mars 2010 Henrik Pernmyr, Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt 1 Miljökvalitetsnormer i svensk rätt Miljökvalitetsnormer
Läs merMiljö- och byggnämnden
2017-10-03 1 (41) Plats och tid Stadshuset Vetlanda, kl 13.00-15.30 Beslutande Jan Bengtsson (S) 1:e vice ordförande Börje Andreasson (S) Sven-Olov Karlsson (VF) ordförande Roger Eriksson (VF) Håkan Thydén
Läs merVÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE
1 www.ystad.se VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE Carina Barthel, Miljöchef, Ystad-Österlenregionens miljöförbund Rasmus Ahlm, Miljöinspektör, Ystad-Österlenregionens miljöförbund Christina Molin, VA-chef,Ystads
Läs merBildyta - Välj Infoga bild. Henrik Alm, Henrik Alm, Dagvatten och Ytvatten, Stockholm. Bildyta - Välj Infoga bild
Bildyta - Välj Infoga bild Henrik Alm, 08 695 63 78 DAGVATTENSTRATEGI -FRAMTAGANDE -GENOMFÖRANDE -UPPFÖLJNING 1 Bildyta - Välj Infoga bild HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING I STADSMILJÖ - Henrik Alm, Gruppchef
Läs merRiktlinjer för hantering av befintliga och nytillkomna enskilda avlopp på Gotland. 1. Inledning... 2
RIKTLINJER 1-200 pe Fastställd av miljö- och hälsoskyddsnämnden Framtagen av samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2018-12-18 Gäller från 2019-01-01 Ärendenr MHN 2018/3285 Version [1.0] Riktlinjer för hantering
Läs merDagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare
Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:
Läs merDetaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs
Emma Nordstrand 0474 0474-470 68 emma.nordstrand@uppvidinge.se 2015-01-21 Dnr: 2014-0150 1(5) GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs län.
Läs merErfarenheter från tillsyn av kommunala dagvattenanläggningar samt dagvattenhantering i planprocessen. Karin Dahlström och Oskar Donnelly
Erfarenheter från tillsyn av kommunala dagvattenanläggningar samt dagvattenhantering i planprocessen Karin Dahlström och Oskar Donnelly Upplägg Hur det började - projekt dagvattendammar Dagvattenledningar
Läs merStora utmaningar kräver kreativa lösningar vatten i Stockholms stads planering
Stora utmaningar kräver kreativa lösningar vatten i Stockholms stads planering Vatten i samhällsplaneringen - ett seminarium om miljökvalitetsnormerna Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad Miljökvalitetsnormer
Läs merLänsstyrelsernas roll(er) i arbetet med små avlopp
Länsstyrelsernas roll(er) i arbetet med små avlopp Tomas Waara 2016-11-29 RB 26 Utsläpp av enskilda avlopp Länsstyrelserna ska, i syfte att öka åtgärdstakten; Aktivt vidareutveckla sitt arbete med tillsynsvägledning
Läs merJuridiken kring förelägganden och förbud. Helena Emanuelson och Anneli Wejke
Juridiken kring förelägganden och förbud Helena Emanuelson och Anneli Wejke Föreläggande om undersökning Kommunicering 17 FL 17 Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan
Läs merMiljölagstiftningen tillämpning och förändringar. Erica Nobel / Partner / Advokat
Miljölagstiftningen tillämpning och förändringar Erica Nobel / Partner / Advokat Bakgrund Miljölagstiftningen utvecklas ständigt, främst genom praxis och ny EU-lagstiftning Olika lagstiftningar och myndigheter
Läs merMiljö- och byggnämnden
2014-07-01 1 (50) Plats och tid Stadshuset Vetlanda, kl 14.00 16.20 Beslutande Övriga deltagare Åke Karlsson (S) Mikael Swahn (S) Kjell-Åke Nottemark (M) ordf Håkan Thydén (C) 1:e vice ordf Sven-Olov Karlsson
Läs merPM - Vattenverksamhet vid efterbehandling
PM - Vattenverksamhet vid efterbehandling Vattenverksamhet, vad gäller? Vattenverksamheter, d.v.s. arbeten i vattenområden 1, regleras i miljöbalkens 11 kap (1998:808), lag med särskilda bestämmelser om
Läs merAnslag av protokollet (63)
2019-06-05 1 (63) Plats och tid Stadshuset Vetlanda, kl. 13.30-16.15 ande Tjänstgörande ersättare Sven-Åke Karlsson (S) ordförande Sten Johansson (M) 1:e vice ordförande Roger Eriksson (VF) 2:e vice ordförande
Läs merBåtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood
Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg Anna Isberg och Pendar Behnood Översiktlig genomgång av miljöbalkens krav och vilka juridiska verktyg tillsynsmyndigheten har för sitt arbete Verksamhetsutövare
Läs merUnder mitt nästa pass. Dagvatten MKN. Plan- och Bygglagen 2012-03-26 KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL?
KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL? Juris dr. Jonas Christensen Juristen@ekolagen.se www.ekolagen.se 0730 59 09 29 1 2 Dagvatten Under mitt nästa pass Dagvatten: Nederbördsvatten,
Läs merArvidsjaurs kommun Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden
Arvidsjaurs kommun Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden DELEGATIONSBESLUT Datum Regnr. Ärendegrupp 2017-12-11 2017-881-2 823 Delg 18:1 Handläggare Direktval 0960-165 30 VITTJÅKK AVLOPPSANLÄGGNING CAMPINGEN
Läs merMyndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN
Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN Myndigheter som bedriver operativ tillsyn enligt miljöbalken kontrollerar att lagkrav följs, bland annat gällande verksamhetsutövarnas egenkontroll
Läs merRiktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden
Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp Antagen av Miljö- och byggnämnd 2018-09-26, 110 SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden 1 Bakgrund Tidigare riktlinjer för små avlopp antogs av Miljö- och
Läs merRegelnytt från myndigheterna
Regelnytt från myndigheterna Förslag till nya regler för små avloppsanläggningar upp tom 200 pe (allmänna och enskilda) Margareta Lundin Unger Margareta.lundinunger@havochvatten.se Bakgrund Målsättningar
Läs merPolicy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun
1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen
Läs merMiljö- och byggnämnden
2017-09-05 1 (57) Plats och tid Stadshuset Vetlanda, kl. 14.00 16.00 ande Jan Bengtsson (S) 1:e vice ordförande Börje Andreasson (S) Sven-Olov Karlsson (VF) ordförande Håkan Thydén (C) Sten Johansson (M)
Läs merMiljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.
1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar
Läs merDagvatten i detaljplan
Dagvatten i detaljplan Karl Evald och Beatrice Buskas 2019-01-29 1 Tema dagvatten på PBL Kunskapsbanken Allmänt om regelverken och ansvarsförhållandena Fokus på detaljplan Villkoren för planläggningen
Läs merMiljö- och byggnämnden
2015-03-03 1 (46) Plats och tid Stadshuset Vetlanda, kl 14.00 17.30 ande Mikael Svahn (S) 1:e vice ordförande Börje Andreasson (S) Sven-Olov Karlsson (VF) ordförande Roger Eriksson (VF) Håkan Thydén (C)
Läs merMiljö- och byggnämnden
2018-06-05 1 (34) Plats och tid Stadshuset Vetlanda, kl 13.30-15.30 Beslutande Övriga deltagare Jan Bengtsson (S) 1:e vice ordförande Håkan Thydén (C) Sten Johansson (M) Börje Andreasson (S) Kjell Brolin
Läs merRättssäkert tillsynsarbete miljöinspektörens verktyg. Anna Marcusson, förbundsjurist, Sveriges Kommuner och Landsting
Rättssäkert tillsynsarbete miljöinspektörens verktyg Anna Marcusson, förbundsjurist, Sveriges Kommuner och Landsting Rättssäkert tillsynsarbete Avgränsning av tillsynsområdet Förelägganden enligt miljöbalken
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få
Läs merMKN i fysisk planering
MKN i fysisk planering Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad Workshop om tillämpning av miljökvalitetsnormer 2016-04-07 Statusklassning och bedömningsgrunder en planerares värsta mardröm? Sammanfattning
Läs merGrundläggande MIFO-juridik. Paulina Rautio
Grundläggande MIFO-juridik Paulina Rautio Varför? Kommunernas och Länsstyrelsernas uppdrag är att bevaka de allmänna miljöintressena. Bedriva operativ tillsyn. Kontrollera att miljöbalkens regler och myndigheterna
Läs merRemissvar, Betänkande Vägar till hållbara vattentjänster (SOU 2018:34)
1 av 5 Stadsbyggnadsförvaltningen Susanne Edén Stadsbyggnadschef Remissvar, Betänkande Vägar till hållbara vattentjänster (SOU 2018:34) Förslag till beslut Kommunstyrelsen planeringsutskott föreslår kommunstyrelsen
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,
Läs merDOM Stockholm
SVEA HOVRÄTT 060104 DOM 2012-12-06 Stockholm Mål nr M 5811-12 Sid 1 (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolens dom 2012-06-04 i mål M 2299-12, se bilaga A KLAGANDE Miljö- och byggnadsnämnden
Läs merStrategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Läs merUPPRÄTTAD: KOMMUN. Upprättad av Granskad av Godkänd av. Sign Sign Sign
PM- DAGVATTENUTREDNING BOSTÄDER VID SKJUTBANEVÄGEN UTREDNING DP PERMANENTHUSOMRÅDE AVSEENDE FASTIGHETERNA BJÖRKFORS 1:29, 1:449, 1:593 OCH 1:626 - HEMAVAN, STORUMANS KOMMUN UPPRÄTTAD: 2015-12-15 Upprättad
Läs merVatten och avlopp på landsbygden
Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen
Läs merRiktlinjer för enskilda avloppsanläggningar
Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp
Läs merIngrid Millet. Juridiken kring tillsyn och vägledning
Ingrid Millet Juridiken kring tillsyn och vägledning Seminariet är tillsynsvägledning Syftet med tillsyn är att stärka efterlevnaden av våra regler Tillsynen bidrar till att hålla samhällsvärden som rättssäkerhet,
Läs merDOM meddelad i Nacka strand
1 NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2018-03-22 meddelad i Nacka strand Mål nr M 3198-17 PARTER Klagande 1. Pål Hausel, Torrboviksvägen 16, 777 90 Smedjebacken 2. Sofia Hausel, Torrbo bygata
Läs merSammanträdesprotokoll Sida
Sammanträdesdatum 1 (13) Plats och tid Stadshuset Vetlanda, kl. 14.00 15.00 ande Ledamöter Lena Hållinder Berglund (S) Åke Karlsson (S) Mikael Swahn (S) Kjell Åke Nottemark (M) ordf Håkan Thydén (C) 1:e
Läs merYttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se
Läs merEnligt 9 kap. 2 (1998:808) miljöbalken samt 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet.
Anmälan om dagvattenanläggning * Obligatoriska fält Information Enligt 9 kap. 2 (1998:808) miljöbalken samt 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet. Anmälan om ny- och ändring av befintlig dagvattenanläggning.
Läs merDAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från Samhällsbyggnad
DAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från 2014-06-23 Samhällsbyggnad Dagvattenpolicy för Årjängs kommun Inledning Dagvatten definieras som tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark
Läs merVA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun
VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar
Läs merDOM Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060101 DOM 2012-05-24 Stockholm Mål nr M 9186-11 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2011-10-18 i mål M 2661-11, se bilaga
Läs merBDT-vatten, Hur farligt är det?
Syftet med dagen Välkommen till temadag BDT-vatten, Hur farligt är det? Förmedla kunskaper till underlag för bedömning av risker, skyddsbehov och val av teknik vid utsläpp av. Ge tillfälle att diskutera
Läs merDagvattenprogram. Fastställd Kommunfullmäktige Reviderad Produktion Kommunledningskontoret Dnr 2016/00641 Dokument
DAGVATTENPROGRAM . Dagvattenprogram Fastställd Kommunfullmäktige 2017-03-20 Reviderad Produktion Kommunledningskontoret Dnr 2016/00641 Dokument 2 INNEHÅLL BAKGRUND... 4 HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING... 5
Läs merErbjudande om fortbildning av förtroendevalda
Uppsala 31 mars 2014 Erbjudande om fortbildning av förtroendevalda Miljösamverkan Stockholms läm Att. Henrik Spovin miljosamverkan@stockholm.se Det är snart val till Riksdag, landsting och kommunfullmäktige.
Läs merDetaljplan för del av kvarteret Kofoten
Detaljplan för del av kvarteret Kofoten GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2018-06-18 Dnr. 2018-061 2(7) 3(7) Innehållsförteckning Sammanfattning av granskningsutlåtande... 4 Yttranden med synpunkter... 4 Lantmäteriet
Läs merStyrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV
Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Miljö- och byggnämnden Fastställelsedatum: 2009-05-18 53 Ansvarig: Miljö- och byggchefen Revideras: Vid behov Följas upp: Vid behov Policy enskilda avlopp
Läs merDOM Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060301 DOM 2017-10-20 Stockholm Mål nr M 11222-16 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE, Vänersborgs tingsrätts dom 2016-11-29 i mål nr M 4201-15, se bilaga A PARTER Klagande
Läs merInledning. Miljöbalken. Teknikutveckling. Stockholm i januari 2006 För Naturvårdsverket Björn Södermark t.f direktör, Miljörättsavdelningen
Inledning Denna information utgjorde en del av numera upphävda allmänna råden 1987:6. Naturvårdsverket anser att den aktuella texten till sitt innehåll fortfarande är aktuell. Nya allmänna råd kommer att
Läs merTema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken
Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken Mikael Jardbrink mikael.jardbrink@boverket.se Vad ska jag prata om Vägledning om dagvatten på PBL Kunskapsbanken Allmänt om regelverken Ansvarsförhållandena Fokus
Läs merInformation om enskilda avlopp
Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,
Läs merDagvatten i detaljplaner och avtal
Dagvatten i detaljplaner och avtal vilka planbestämmelser kan reglera dagvattenhantering - idag och enligt ny PBL? vilka krav kan ställas i exploateringsavtal respektive markanvisningsavtal? Eidar Lindgren
Läs merMiljösamverkan Värmland
Miljösamverkan Värmland Miljönämndens roll vid dagvattenhantering Foto: Camilla Högdahl Tillsynshandledning februari 2012 Denna handledning har tagits fram av projektgrupp dagvattenhantering. I projektgruppen
Läs merKonstgräsplaner och lagstiftningen
Konstgräsplaner och lagstiftningen - Kommuner som verksamhetsutövare och tillsynsmyndighet Andrea Hjärne, stadsjurist, Miljöförvaltningen, Malmö stad (fr o m 1 okt 2018 VA Syd, andrea.hjarne@vasyd.se )
Läs merTydligare regler för små avloppsanläggningar
Dnr 2017-1928 Bilaga 1 Tydligare regler för små avloppsanläggningar Författningsförslag för avloppsanläggningar upp tom 200 pe Havs- och vattenmyndighetens rapportering 2016-09-09 Havs- och vattenmyndigheten
Läs merMiljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn
Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn Länsjurist Göteborg 9 november 2011 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig
Läs merÅtgärdsprogrammet för kommunerna
Åtgärdsprogrammet för kommunerna K1 Kommunerna ska bedriva tillsyn enligt miljöbalken inom sina verksamhetsområden, avseende verksamheter som påverkar vattenförekomster i sådan omfattning att miljökvalitetsnormerna
Läs mer