Integrationspolitikens nya paradox

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Integrationspolitikens nya paradox"

Transkript

1 september 2012 Storgatan 19, Stockholm Telefon Li Jansson Ikapp, men ändå efter Integrationspolitikens nya paradox

2 Innehåll Sammanfattning... 2 Förstärkt insider-outsiderproblematik Företagsklimat och instegsjobb... 9 Privat sektor viktig för kvinnors integration Avslutande diskussion Referenser Appendix A Appendix B

3 Sammanfattning Integrationen på arbetsmarknaden fungerar allt bättre. Sedan finanskrisen har medelarbetstiden utvecklats snabbare bland de utrikes födda än bland de inrikes födda. Åren 2010 och 2011 har de sysselsatta utrikes födda gått om de inrikes födda i medel arbetstid per vecka. De utrikes födda arbetar nu 30,6 timmar i veckan jämfört med 30,3 timmar bland inrikes födda, enligt SCB. Utvecklingen är ett trendbrott framför allt bland utrikes födda män, som fram tills finanskrisen arbetade färre timmar än de inrikes födda. Utrikes födda kvinnor har sedan tidigare en högre medelarbetstid än de inrikes födda, men de inrikes födda kvinnorna har kommit ikapp de senaste åren. Orsaken är att inrikes födda kvinnor var den enda grupp vars medelarbetstid inte minskade under den ekonomiska krisen. Reformer som ökat arbetsutbudet, till exempel RUT-avdrag och jobbskatteavdrag, har bidragit till att arbetstiden ökat. Dessutom har andelen heltidsarbetande ökat kraftigt. Sedan 2007 har andelen heltidsarbetande ökat med 1,2 procentenheter bland de inrikes födda och med 1,9 procentenheter bland de utrikes födda. Bland de utrikes födda har andelen heltidsarbetande ökat kontinuerligt utan att påverkas av den ekonomiska krisen. En jämförelse mellan olika grupper visar dock att heltidsarbetet skiljer sig kraftigt åt mellan könen. Medan ca 85 procent av både de inrikes som utrikes födda männen arbetar heltid gör bara 60 procent av kvinnorna samma sak. Utrikes födda kvinnor har dock i något högre utsträckning en heltidsanställning än inrikes födda kvinnor, 63 jämfört med 60 procent år Förbättringarna på arbetsmarknaden visar att det är fullt möjligt för utrikes födda personer att få en fast och varaktig förankring på arbetsmarknaden, när personen väl fått ett arbete. Utmaningen är att sysselsättningsnivåerna fortfarande är låga bland utrikes födda i Sverige. I andra länder, som Storbritannien och Nederländerna, är sysselsättningen upp till tio procentenheter högre även bland de som invandrat från låginkomstländer. Ett annat land som utmärker sig är Tyskland, där arbetslösheten bland utrikes födda har halverats sedan I Sverige kvarstår skillnaderna i sysselsättning. Bland inrikes födda har 80 procent ett arbete, jämfört med 50 procent av de utomeuropeiskt födda. Det strukturella gapet i sysselsättning består över tid, och minskar bara marginellt i goda tider. Det tyder på att det krävs mer än en konjunkturuppgång för att råda bot på sysselsättningsskillnaderna. Tidigare studier har visat att ett bättre företagsklimat är avgörande för att lyckas med integrationen. Kommuner med ett gott företagsklimat har fler utomeuropeiskt födda i arbete, och mindre skillnader i sysselsättning mellan de inrikes och utrikes födda. 2

4 En bärande slutsats är att privat sektor är avgörande för att förbättra integrationen. En ny regressionsanalys visar att de län som är bäst på att integrera utomeuropeiskt födda kvinnor på arbetsmarknaden också har störst andel marknadsförsörjning. Att höja andelen som arbetar i privat sektor med 10 procentenheter skulle bidra till att höja sysselsättningsnivån bland de utomeuropeiskt födda kvinnorna med upp till 6 procentenheter. Det visar att det i hög utsträckning är den privata arbetsmarknadens storlek, och därmed jobbchanserna, som är viktiga för utomeuropeiskt födda kvinnor och alla andra att vara i arbete. 3

5 Förstärkt insider-outsiderproblematik Den svenska arbetsmarknaden präglas av stora skillnader i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda. Särskilt utsatta är de som är födda utanför Europa. Som figur 1 visar har sysselsättningen bland de utomeuropeiskt födda ökat sedan slutet av nittiotalet, men uppgår ändå inte till mer än 50 procent. Efter finanskrisen föll sysselsättningen kraftigare bland de utomeuropeiskt födda jämfört med de inrikes födda. I takt med att ekonomin återhämtat sig ökar sysselsättningen även bland de utomeuropeiskt födda. Gapet i sysselsättningen består dock oförändrat över tid, vilket indikerar att det krävs mer än en konjunkturuppgång för att råda bot på den bristande arbetsmarknadsintegrationen. Figur 1. Sysselsättning efter födelseland, år, Förvärvsfrekvens Inrikes födda Utomeuropeiskt födda Utomeuropeiskt födda kvinnor Källa: SCB/RAMS Att gapet i sysselsättningen mellan de inrikes och utomeuropeiskt födda består kan delvis förklaras av att nya invandrargrupper tillkommer. Men även bland de som vistats mer än 10 år i landet är sysselsättningen bara 65 procent. Integrationsutmaningen är särskilt stor bland utomeuropeiskt födda kvinnor, där sysselsättningen bara är 47 procent 1. En europeisk jämförelse Arbetslösheten bland de utrikes födda i Sverige är på en jämnhög nivå med Europa, se figur 2. I den statistiken ingår dock krisländer i Sydeuropa, som redan från början har anmärkningsvärt höga arbetslöshetsnivåer. Länder som Nederländerna och Storbritannien, har betydligt lägre arbetslöshet bland de utrikes födda. Dessutom utmärker sig Tyskland med en kraftig nedgång i arbetslösheten bland de utrikes födda från 2005 och framåt. Motsvarande mönster kan ses även vad gäller utrikes födda kvinnor, se figur 3. 1 SCB 4

6 Figur 2. Arbetslöshet bland utrikes födda Procent 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 Euro area Germany Netherlands Sweden United Kingdom 6,0 4,0 2,0 0,0 Källa: Eurostat Figur 3. Arbetslöshet bland utrikes födda kvinnor Procent 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Källa: Eurostat Euro area Germany Netherlands Sweden United Kingdom Att Tyskland lyckats minska arbetslösheten bland de utrikes födda beror i huvudsak på en stark ekonomi. 2 Därutöver arbetsmarknadsreformer, som stramat åt transfereringssystemen och ökat aktiviteten bland arbetssökande, bidragit. Ytterligare en förklaring är liberaliseringar som ökat arbetskraftsinvandringen, den fria rörligheten med andra EU-länder och som tillåtit invandrare av familjeskäl att arbeta. 3 Måttet över arbetslöshet fångar dock inte med nödvändighet hur antalet i arbete utvecklas. Därför är det viktigt att även analysera hur sysselsättningen utvecklas. I en OECD-studie över ett antal europeiska länder visar det sig att Sverige har en synnerligen låg sysselsättning bland de utrikes födda, 63,8 procent. Arbetslösheten är också högst bland de utrikes födda i Sverige, 14 procent, i de jämförda länderna Germanys Unemployment at Record Low in December ; BBC, Constant och Tien OECD 2010, Se appendix för tabell över länder 5

7 OECD-studien visar samtidigt att Storbritannien har lika hög andel utrikes födda som Sverige och en lika hög andel av de invandrade som kommer från ett land med låg inkomstnivå. De utrikes födda männen i Storbritannien har dock en högre sysselsättning än de inrikes födda britterna, och de med ursprung i ett låginkomstland har bara marginellt lägre sysselsättning. I Sverige däremot, klarar sig de inrikes födda männen lika bra som de inrikes födda i Storbritannien. Men klyftorna i Sverige till de utrikes födda är mycket större, med nästan femton procentenheters gap till de utrikes födda från låginkomstländer. Kvinnors integration ser något annorlunda ut. Generellt har utrikes födda kvinnor en lägre andel sysselsatta än de inrikes födda kvinnorna, vilket bland annat kan bero på traditionella uppfattningar kring kvinnors arbetsmarknadsdeltagande. Länder som Australien, Kanada, Danmark, Norge och USA är dock särskilt framgångsrika med en högre sysselsättningsgrad bland utrikes födda kvinnor än Sverige. En tänkbar orsak till skillnader i arbetsmarknadsintegrationen är skillnader i utbildningsnivå i den utrikes födda befolkningen. Men en jämförelse för åren 2008 och 2009 visar att de utrikes födda i Sverige inte skiljer sig nämnvärt åt vad gäller utbildningsnivån. Bland utrikes födda från låginkomstländer var 29 procent lågutbildade utan gymnasieutbildning eller motsvarande i Sverige, vilket är i nivå med Storbritannien och USA. Sysselsättningsnivåerna är dock betydligt högre, inte minst bland männen, i USA och Storbritannien. 5 Istället präglas de framgångsrika länderna av ett framgångsrikt företagsklimat. Alla ovan nämnda länder hamnar högre än Sverige på Världsbankens ranking över ett gott företagsklimat. 6 Sveriges ranking är plats 14, medan USA, Danmark, Norge och Storbritannien hamnar på plats 5 7. Det innebär att exempelvis lägre skatter, enklare bygglovshantering och mindre byråkrati gör det enklare att göra affärer i dessa länder. Därigenom växer också företagen mer, och tillväxten blir högre. En förklaring till en lägre sysselsättning bland utrikes födda kan vara förekomsten av diskriminering. Men Sverige tycks ha ovanligt öppna och välkomnande attityder gente mot invandrare. I Sverige är dessutom 65 procent av allmänheten medveten om att det är förbjudet att diskriminera på grund av etnisk härkomst vid anställning, vilket är högst i OECD. 7 Trots detta fortsätter Sverige misslyckas med integrationen vilket tyder på att det kan finnas underliggande strukturella problem på arbetsmarknaden som inte reformerats. Bättre integration med genomförda reformer Även om gapet i sysselsättningen mellan olika grupper i det svenska samhället består finns det ändå ljusglimtar kring integrationen. Nya data visar att integrationen fungerar osedvanligt bra när individen väl är i arbete. Som figur 4 visar har medelarbetstiden bland de utrikes födda utvecklats snabbare än bland de inrikes födda. Åren 2010 och 2011 har de utrikes födda kraftigt gått om de inrikes födda i arbetad tid per vecka. 5 OECD. Se Appendix A 6 Utom Australien som hamnar på plats 15 7 OECD 2010, avser år

8 Figur 4. Faktisk medelarbetstid bland sysselsatta 31 30,5 Inrikes födda totalt Utrikes födda totalt 30 29, , Källa: SCB, AKU. Timmar per vecka, år Medelarbetstiden har ökat både bland kvinnor och män. I återhämtningen efter finanskrisen har de utrikes födda männen gått om de inrikes födda männen och har nu en högre medelarbetstid. Utrikes födda kvinnor har sedan tidigare en högre medelarbetstid än de inrikes födda. De inrikes födda kvinnorna har dock kommit ikapp sedan Till skillnad från andra grupper minskade inte de inrikes födda kvinnornas arbetstid under den ekonomiska krisen. Figur 5. Faktisk medelarbetstid bland sysselsatta kvinnor och män, efter ursprung 36,0 34,0 32,0 Inrikes födda män Utrikes födda män Inrikes födda kvinnor 30,0 28,0 26,0 24,0 22,0 20, Källa: SCB, AKU. Timmar per vecka, år Utrikes födda kvinnor Reformer som ökat arbetsutbudet, till exempel RUT-avdrag och jobbskatteavdrag, har bidragit till att arbetstiden ökat. Dessutom har andelen heltidsarbetande ökat, en utveckling som tagit rejäl fart sedan 2006 (se figur 6). Särskilt bland de utrikes födda har andelen heltidsarbetande ökat kontinuerligt, utan att påverkas av den ekonomiska krisen. Andelen som arbetar heltid har ökat med en procentenhet bland inrikes födda med 1,2 procentenhet sedan 2007 och med 1,9 procentenheter bland utrikes födda. 7

9 Figur 6. Andel heltidsarbetande av sysselsatta i respektive grupp, år Andel heltidsarbetande av sysselsatta 74, , , , Källa: SCB/AKU Inrikes födda totalt Utrikes födda totalt En jämförelse mellan olika grupper visar dock att heltidsarbetet skiljer sig kraftigt åt mellan respektive grupp. Medan ca 85 procent av både de inrikes som utrikes födda männen arbetar heltid så gör bara 60 procent av kvinnorna samma sak. Utrikes födda kvinnor har dock i något högre utsträckning en heltidsanställning än inrikes födda kvinnor, 63 jämfört med 60 procent år Figur 7. Andel heltidsarbetande av sysselsatta i respektive grupp, år 90 Inrikes födda män Andel heltidsarbetande av sysselsatta Källa: SCB/AKU Utrikes födda män Inrikes födda kvinnor Utrikes födda kvinnor 8

10 Företagsklimat och instegsjobb Sedan finanskrisen har den svenska integrationen förbättrats genom att de utrikes födda som har ökat sin medelarbetstid och även arbetar heltid i högre utsträckning. Däremot kvarstår de strukturella skillnaderna över tid där utrikes föddas sysselsättning är betydligt lägre än bland de inrikes födda. Särskilt kvinnors integration måste förbättras. Sysselsättning och bättre företagsklimat Sedan tidigare vet vi att utomeuropeiskt föddas sysselsättning i svenska kommuner hänger samman med hur väl kommunen utformat sitt lokala företagsklimat. Kommuner med bra företagsklimat har också betydligt mindre skillnader i sysselsättning mellan de inrikes och utomeuropeiskt födda. Effekten av företagsklimatet kvarstår även när hänsyn tas till andra förklararande faktorer, som utbildningsnivå bland de invandrade, andelen nyanlända och andelen godkända i svenskundervisningen. Om alla kommuner förbättrade sitt företagsklimat i nivå med landets bästa har det potential att skapa upp till nya jobb, varav skulle gå till personer födda utanför Europa. Motsvarande resultat fås även för andra grupper som drabbas av strukturell arbetslöshet, som personer med nedsatt arbetsförmåga och socialbidragsmottagare. 8 Att förbättra företagsklimatet påverkar integrationen på flera sätt. Dels skapar det ett större utbud av nya arbetstillfällen, vilket gör att konkurrensen om de lediga jobben minskar. Dels skapar det en bredare palett av olika arbetstillfällen, där det är lättare att hitta ett arbete som individen är fullt produktiv på. En ny studie som täcker individer i 13 EU-länder under 2004 och 2005 finner att länder med hög arbetslöshet i allmänhet också har hög arbetslöshet bland de utrikes födda. Kön och den högsta utbildningsnivån förefaller inte påverka arbetsmarknadsstatusen i studien. Däremot ökar arbetslösheten med en rigid arbetsrätt eller en konservativ kontinental välfärdsstat. Samtidigt minskar arbetslösheten bland invandrarna med hög ekonomisk frihet, många mindre statusfyllda jobb och en liberal eller socialdemokratisk välfärdsstat. 9 Att ekonomisk frihet, tillgången på instegsjobb och arbetsrättens utformning påverkar integrationen är i linje med tidigare forskning. Däremot är resultaten kring välfärdsstatens utformning inte helt väntade. Det finns dock en risk att studien underskattar effekten av en omfattande välfärdsstat, eftersom höga bidragsnivåer också driver ur människor från arbetskraften. Det totala utanförskapet kan därför vara högt i dessa länder, samtidigt som den formella arbetslösheten är lägre. I en studie över turkiska invandrares arbetsmarknadssituation i Tyskland och Nederländerna präglas båda länder av en lägre sysselsättningsgrad och att fler turkar har jobb med lägre status. Det förklaras till stor del av utbildningsnivån och ålders- 8 Jansson Fleischerman och Dronkers

11 samman sättningen hos de turkiska invandrarna. Men det finns också skillnader mellan arbetsmarknaden. Även när individuella hänsyn tagits kvarstår ett stort gap i sysselsättningsgrad, som bland annat beror på att höga bidrag på åttio- och nittiotalet medförde ett permanent utanförskap för många grupper, bland annat de som invandrat. För unga turkar finns dock inga signifikanta skillnader i arbetsmarknadsutfall mot resten av befolkningen. 10 Kvinnors företagande och företagsklimat Företagande och integration går hand i hand på flera sätt. Ett av dem är att egenföretagande hos en invandrad grupp kan skapa vägar in till arbetsmarknaden. Det har framför allt visat sig bland utrikes födda kvinnor. I Sverige har företagsamheten ökat från 2005 och framåt, se figur 8. Ökningen har inte minst skett bland kvinnor, se figur 9. Antalet företag bland kvinnor födda i Sverige tog fart redan 2006, men bland utrikes födda kvinnor ökade antalet först efter Figur 8. Företagande i Sverige Antal, tusental Källa: SCB/AKU 120 Figur 9. Kvinnors företagande i Sverige Antal, tusental Inrikes födda kvinnor Utrikes födda kvinnor Källa: SCB/AKU 10 Dagevos mfl

12 Om statistiken bryts ned till den grupp vi sett har störst svårigheter på arbetsmarknaden, utomeuropeiskt födda, framstår företagande som en särskilt viktig väg till arbete. Mätt som andelen av de förvärvsarbetande som är företagare är det vanligast bland utomeuropeiskt födda. Det gäller framför allt bland utomeuropeiskt födda kvinnor, se figur Figur 10. Företagande bland de förvärvsarbetande, år Andel företagare av förvärvsarbetande Källa: SCB/RAMS Inrikes födda män Utomeuropeiskt födda män Inrikes födda kvinnor Utomeuropeiskt födda kvinnor Företagandets utveckling bland utomeuropeiskt födda bekräftas i forskning. Under åren 1993 till 2007 fördubblades företagandet bland många invandrargrupper i Sverige, framför allt bland utomeuropeiskt födda. Företagandet sker framför allt i handel och administration samt hotell och restaurangverksamhet. De utomeuropeiskt födda egenföretagarna anställer fler än de inrikes födda, vilket kan bero på att de är verksamma i personalintensiva branscher. De utrikes födda har högre omsättning än de inrikes födda, men något lägre rörelseresultat. Även utomeuropeiskt födda kvinnors företagande har ökat kraftigt i Sverige under samma period. 11 Att kvinnors företagande ökar och bidrar till integrationen är en global trend. Forskning visar också att det internationellt är betydligt vanligare att invandrare är företagare, även bland kvinnor. I USA ökar kvinnors företagande mer än männen. Antalet företag ägda av kvinnor uppgår till 28,8 procent av det totala antalet företag i landet, exklusive jordbruksföretag. Bland företagare där ägaren är vit är bara en fjärdedel av företagen ägda av kvinnor. Det kan jämföras med företag ägda av afro-amerikaner, där 47 procent ägs av kvinnor 12. De kvinnoägda amerikanska företagen blir också framgångsrika. Tre procent av de företag som ägs av kvinnor har vinster på över en miljon dollar, jämfört med 6 procent av företagen som ägs av män. Företagande i tjänstesektorn är särskilt vanligt bland kvinnor med afroamerikansk, spansk och ursprungsbefolkningsbakgrund. Vita kvinnors företag är också verksamma i tjänstesektorn, men oftare med ett vetenskapligt eller tekniskt innehåll Andersson och Hammarstedt Se Abassian 2003 för forskningsöversikt gällande kvinnors företagande.center for Womens Business Research, National Womens Business Council 13 Center for Womens Business Research, National Womens Business Council 11

13 Utvecklingen av kvinnors företagande skiljer sig dock stort mellan de amerikanska delstaterna. Nationellt har antalet kvinnoägda företag ökat med 20,1 procent sedan I Georgia, Florida, Nevada, Alabama och Texas har ökningen varit högre än 30 procent. Samtidigt har antalet kvinnoägda företag minskat i Alaska, Indiana, West Virgina, Vermont och Iowa. 14 Inte någon av staterna som lyckas utmärker sig med att traditionellt kvinnligt dominerade sektorer skulle vara större här än annars. Tvärtom förefaller staterna ha en diversifierad och genomsnittlig ekonomi. Inte heller är kvinnor eller personer med viss etnicitet hänvisade till en viss sektor i ekonomin. De delstater som lyckas bäst utmärks istället genom att de tillhör staterna med bäst företagsklimat. 15 Ett exempel är delstaten Georgia, som inte bara har många kvinnoägda företag. De kommer också på plats 2 när delstaterna rankas efter högst andel företag ägda av svarta, med 20,4 procent. Dessutom har Georgia ett av USA:s bästa företagsklimat. 16 Sedan 2005 har delstaten genomfört flera ovanliga och långtgående skattereformer. Totalt uppgår beskattningen av företagsinkomster till 6 procent, vilket är bland de lägre i USA. Men genom att begränsa det beskattningsbara underlaget för företag som handlar med andra delstater minskar skattebördan ytterligare. Därutöver kan skatten bli ännu lägre genom ett omfattande system för skattelättnader om företaget anställer, etablerar sig i mindre utvecklade områden, satsar på forskning, bygger barnomsorg eller utbildar medarbetare. 17 Ett annat exempel är Texas, som med enkla regelverk och låga skatter skapar ett gynnsamt näringslivsklimat med en mångfald bland entreprenörerna. Att företagandet är högre bland invandrade personer har flera skäl. En viktig orsak är strukturella hinder på arbetsmarknaden som hindrar utrikes födda att etablera sig där. Egenföretagande kan då skapa arbete och en genväg förbi arbetslöshet eller en svag förankring på arbetsmarknaden. Utbildningsnivån är ofta hög bland de utrikes födda företagarna, både män och kvinnor. 18 Företagandet påverkas också av kulturella faktorer, och andelen företagare varierar mellan olika etniska eller religiösa grupper. Samtidigt finns det också variationer inom olika minoritetsgrupper, där grupper har högre företagsamhet i vissa städer än andra. Det gäller till exempel turkiska företagare i Holland, där andelen företagare bland dem är betydligt högre i Amsterdam än i Rotterdam trots att den sistnämnda staden har en större turkisk befolkning. Liknande mönster finns bland koreaner i New York och Chicago samt bland pakistanier i Manchester och Birmingham. 19 Svensk forskning visar att individens födelseland och arbetsmarknadsregion förklarar ungefär 15 procent i variationen varför utrikes födda blir företagare. Det innebär att en stor del av invandrarnas företagande hänger samman med individuella beslut och faktorer. Forskarna drar slutsatsen att breda insatser mot alla individer, oberoende av födelseland eller geografiskt område, därför är viktigast National Womens Business Council 15 National Bureau of Labor Statistics, Site Selection 2011, A better Mouse-trap 16 Se 17 Georgia Business incitatives 18 Abassian Reekers och Van Kempen i Abassian Belevander mfl

14 Privat sektor viktig för kvinnors integration Data över utomeuropeiskt föddas förvärvsarbetande finns som lägst på länsnivå. Figur 11 nedan visar länsobservationer för åren 2001 till 2010, där vi tydligt kan se att länets förvärvsfrekvens bland utomeuropeiskt födda kvinnor hänger samman med graden av marknadsförsörjning. Med marknadsförsörjning avses hur stor del av befolkningen som får sin inkomst från privat sektor, och är ett mått på privat sektors storlek. Ur figuren framgår att län med en hög grad av marknadsförsörjning också har en högre sysselsättning bland de utomeuropeiskt födda kvinnorna. 60 Figur 11. Kvinnors integration Marknadsförsörjning y = 0,3025x + 30, R2 = 0, Förvärvsfrekvens utomeuropeiskt födda kvinnor Källa: SCB För att säkerställa att just graden av marknadsförsörjning påverkar utomeuropeiskt födda kvinnors sysselsättning genomförs en regressionsanalys, som också tar hänsyn till andra förklarande faktorer. I tabell 1 nedan presenteras resultaten, som visar ett antal intressanta resultat. Effekten av marknadsförsörjningen förstärks när modellen utökas med fler variabler. Att öka marknadsförsörjningen med en procentenhet innebär också att sysselsättningen bland de utomeuropeiskt födda kvinnorna ökar med mellan 0,3 och 0,6 procentenheter. Att höja andelen som arbetar i privat sektor med 10 procentenheter skulle därför bidra till att höja sysselsättningsnivån bland de utomeuropeiskt födda kvinnorna med upp till 6 procentenheter. Andelen kvinnor som godkänns i SFI spelar ingen roll för sysselsättningen, den variabeln är både svag och insignifikant. Däremot förfaller sysselsättningen bland de utomeuropeiskt födda kvinnorna vara lägre om många endast har förgymnasial utbildning. Effekten av bristande utbildning är hälften så stark som betydelsen av marknadsförsörjningen. Om en hög andel av de nyanlända är födda utanför Europa drar det också ned sysselsättningen bland de utomeuropeiskt födda. Det är väntat, eftersom många av naturliga skäl saknar arbete vid ankomsten till Sverige. 13

15 Avslutningsvis tas också hänsyn till länets befolkningstäthet, för att därigenom ta hänsyn till skillnader i geografiska förutsättningar. Variabeln är dock varken signifikant eller av större vikt, vilket tyder på att länets läge inte har någon avgörande betydelse för hur väl det går på arbetsmarknaden. Tabell 1. Regressionsresultat när Y = Förvärvsfrekvens bland utomeuropeiskt födda kvinnor på länsnivå, A B C D Marknadsförsörjning 0,3* 0,48* 0,57* 0,57* Andel godkända på SFI -0,008-0,01-0,012-0,02 Andel av utomeuropeiskt födda med högst förgymnasial utbildning -0,26*** -0,3** -0,24 Andel utomeuropeiskt födda av nyanlända (vistelsetid max 2 år) -0,17-0,17* Befolkningstäthet -0,007 Adj R 2 13,9% 14,7% 29% 29% Antal observationer: 210. Signifikansnivåer: *=1%, **=5% och ***=10%. En hög marknadsförsörjning erhålls genom att privat sektor är en stor del av den totala ekonomin. Om kommunen, myndigheter eller försvaret dominerar ekonomin kommer marknadsförsörjningen vara lägre. Det skapar en sårbarhet på flera nivåer, till exempel om en större arbetsgivare läggs ned saknas ett livskraftigt företagande att bygga nya arbetsplatser på. Offentlig sektor finansieras också av privat sektor. Därutöver är det i privat sektor som tillväxten skapas och det är i de nya jobben på marginalen som grupper med svag förankring på arbetsmarknaden har lättare att komma in. 14

16 Avslutande diskussion Den här studien har visat att integrationen av utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden är en komplex fråga. Å ena sidan har medelarbetstiden ökat mer bland de utrikes födda i arbete än bland de inrikes födda. Fler utrikes födda har också en heltidssysselsättning än de inrikes födda. En del av förklaringen kan vara att det genomförts reformer som vidgat arbetstillfällen samt arbetsutbudet, till exempel RUT-avdraget och jobbskatteavdraget. Samtidigt kvarstår de påtagliga sysselsättningsskillnaderna mellan de inrikes och utrikes födda i befolkningen. Skillnaderna påverkas bara marginellt av konjunkturuppgångar, vilket tyder på att det finns strukturella hinder för att ta sig in på arbetsmarknaden. Ofta framförs att diskriminering är en förklarande orsak. Självklart kan det finnas negativa attityder, men nya data visar att internationellt sett så har svenska folket en hög medvetenhet om att diskriminering är förbjudet. Den förstärkta insider-outsiderproblematiken vi kan observera på arbetsmarknaden kan dock förändras. Resultaten från tidigare och nya studier visar att företagsamheten spelar en central roll. Fler och växande företag skapar arbetstillfällen och skapar en inkluderande arbetsmarknad. Policy som bidrar till att företagen växer, som ett bättre företagsklimat, har också visat sig bidra till en bättre integration. I denna studie visas också att länets nivå av marknadsförsörjning, dvs hur hög andel som arbetar i privat sektor, är viktig för kvinnors integration på arbetsmarknaden. Där privat sektor är stor är också fler utomeuropeiskt födda kvinnor i arbete. 15

17 Referenser Abbasian, Saeid, Integration på egen hand- en studie av invandrade kvinnoföretagare i Sverige, Geografiska regionstudier nr 52, Pp 236 Uppsala Andersson, Lina och Hammarstedt, Mats, Invandrares egenföretagande trender, branscher, storlek och resultat, Ekonomisk Debatt, nr 2, årgång 39, 2011 Belevander, Pieter; Brohmé, Per och Ohlsson, Henrik; Egenföretagare bland invandrare och svenskfödda i Sverige en flernivåanalys, Ekonomisk Debatt, nr 8, årgång 39, 2011 Constant, Amelie F och Tien, Bienvenue N, Germany s Immigration Policy and Labor Shortages, IZA Research Report no 41, IZA, 2011 Dagevos, Jaco; Euwals, Rob; Gijsberts, Mérove och Roodenburg, Hans, Immigration, Integration and the Labour Market: Turkish Immigrants in Germany and the Netherlands, IZA Discussion Paper No 2677, 2007 Fleischmann, Fenella och Dronkers, Jaap, Unemployment among Immigrants in European Labour Markets: an Analysis of Origin and Destination Effects, Work, Employment and Society, 2010 Georgia, Business Incentives, Department of Economic Development, 2012 Jansson, Li, Välståndssamhälle för alla den företagsamma vägen ur fattigdom, Ekerlids förlag, 2012 Krause, K. and T. Liebig (2011), The Labour market Integration of Immigrants and their Children in Austria, OECD Social, Employment and Migration Working Papers No. 127, Directorate for Employment, Labour and Social Affairs, OECD Publishing National Womens Business Council, Women-owned firms in the US, January 2012 Site Selection, A Better Mousetrap, Site Selection Magazine, November 2011 Webb:

18 Appendix A År 2008/2009, år, källa OECD Män Sysselsättning Arbetslöshet Land Procent utrikes födda Varav från låginkomstländer Inrikes födda Utrikes födda Utrikes födda från låginkomstländer Inrikes födda Utrikes födda Utrikes födda från låginkomstländer Österrike 16, ,5 73,7 71,5 3,4 9 11,6 Australien 28,1 79,7 76,1-4,9 5,5 - Kanada 20,3 75,5 75,8-7,9 8,8 - Danmark 8, ,7 73,4-4,5 8,5 - Tyskland 15,1 76, ,8 - Nederländerna 12, ,4 73,9-2,8 7,6 - Norge ,8 74,4 72,4 2,7 8,5 12 Sverige 15, ,7 68,3 63,6 6, ,6 Schweiz 27, ,4 83,9 80,1 2,5 5,6 8,8 Storbritannien 13, ,8 76,9 73,8 7,5 7,6 8,9 USA 16, ,5 79,1 79 8,6 8 8,5 Kvinnor Sysselsättning Arbetslöshet Land Procent utrikes födda Varav från låginkomstländer Inrikes födda Utrikes födda Utrikes födda från låginkomstländer Inrikes födda Utrikes födda Utrikes födda från låginkomstländer Österrike 18, , ,7 3,7 8 10,3 Australien 28,4 69,1 60,1-4,9 6 - Kanada 21,6 71,2 63,7-5,8 8,6 - Danmark 9, ,1 60,9 54,5 4,2 8,9 10,3 Tyskland ,5-6,6 12,5 - Nederländerna 13, ,8 57,2 52,9 3,1 7 8 Norge 9, ,4 68,3 63,4 2,2 5,5 7 Sverige 17, ,7 58,3 52 6,2 13,7 18,4 Schweiz ,6 59,5 3,1 7,7 12,8 Storbritannien 14, ,5 58,2 50,6 5,6 7,5 9,5 USA 15, ,7 58,4 57,7 6,1 7,1 7,4 17

19 Appendix B Befolkningen år, 2008/2009, källa OECD Procent Lågutbildade, ej motsvarande gymnasieutbildning Medelhög utbildning Högutbildade, högskolenivå Danmark Inrikes födda Utrikes födda Utrikes födda från låginkomstland Tyskland Inrikes födda Utrikes födda Utrikes födda från låginkomstland Nederländerna Inrikes födda Utrikes födda Utrikes födda från låginkomstland Norge Inrikes födda Utrikes födda Utrikes födda från låginkomstland Sverige Inrikes födda Utrikes födda Utrikes födda från låginkomstland Storbritannien Inrikes födda Utrikes födda Utrikes födda från låginkomstland USA Inrikes födda Utrikes födda Utrikes födda från låginkomstland

20 september 2012 Storgatan 19, Stockholm Telefon Li Jansson Ikapp, men ändå efter Integrationspolitikens nya paradox

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Trender sedan finanskrisen

Trender sedan finanskrisen Trender sedan finanskrisen Rekordhögt antal i arbete 2012 och 200 000 färre i utanförskap Utlandsfödda har nu högre medelarbetstid och högre andel heltidsarbetande än inrikes födda Kvarstående utmaningar

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Lönebildningsrapporten 2014 93 FÖRDJUPNING Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Diagram 72 Jobbchans för olika grupper, 16 64 år Procent, säsongsrensade månadsvärden 16 14 16 14

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Invandrares egenföretagande trender, branscher, storlek och resultat

Invandrares egenföretagande trender, branscher, storlek och resultat Invandrares egenföretagande trender, branscher, storlek och resultat nr 2 2011 årgång 39 I denna artikel studeras egenföretagande bland tio invandrargrupper i Sverige. Vi studerar hur andelen företagare

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse

Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Skattebetalarnas beräkningar visar att den positiva effekten på arbetsmarknaden

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Malmö, 2015-09-10 Thomas Carlén LO-ekonom 1 Vad är normkritik? Handlar om att sätta fokus på styrande normer och maktförhållanden. Det innebär

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar

Läs mer

Återutvandring från Sverige 1995 1999

Återutvandring från Sverige 1995 1999 Återutvandring från Sverige 1995 1999 nr 2 2004 årgång 32 I artikeln studeras återutvandring från Sverige åren 1995 1999. Invandrare från länder vilka är kulturellt och geografiskt närliggande Sverige

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Bortom etnicitet. Farbod Rezania Februari, 2007

Bortom etnicitet. Farbod Rezania Februari, 2007 Bortom etnicitet Farbod Rezania Februari, 2007 Förord Den svenska debatten om invandrares ställning på arbetsmarknaden präglas av begrepp som diskriminering och påståenden om arbetsgivarnas negativa attityd.

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

NOVEMBER 2012. Höjda minimilöner. För eller emot ungdomar?

NOVEMBER 2012. Höjda minimilöner. För eller emot ungdomar? NOVEMBER 2012 Höjda minimilöner Innehåll Inledning...2 Den tudelade arbetsmarknaden...3 Instegsjobben ojämnt spridda bland branscherna...5 Minimilönernas påverkan på sysselsättningen...7 Sammanfattning

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

INTEGRATION: RAPPORT 2. Integration. utrikes födda på arbetsmarknaden

INTEGRATION: RAPPORT 2. Integration. utrikes födda på arbetsmarknaden INTEGRATION: RAPPORT 2 Integration utrikes födda på arbetsmarknaden INTEGRATION: RAPPORT 2 Integration utrikes födda på arbetsmarknaden Statistiska centralbyrån 2009 Integration: Report 2 Integration

Läs mer

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Agenda Det ekonomiska läget Rapporten: Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Har invandrade kvinnor låg ålderspension?

Har invandrade kvinnor låg ålderspension? Har invandrade kvinnor låg ålderspension? nr 4 2015 årgång 43 Under senare år har det publicerats några studier som visar på låg ålderspension bland invandrare och speciellt för invandrade kvinnor. Invandrare

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden Berndt Öhman Varsel per kvartal 1992-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 Varsel Den internationella krisen 2007- Sverige hösten 2008 ökade varsel En arbetsmarknad

Läs mer

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter TEMA UTBILDNING RAPPORT 23:2 Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter Producent Producer SCB, enheten för utbildning och arbete Statistics Sweden, Education and jobs SE-7 89 Örebro +46

Läs mer

9 PUNKTER FÖR BÄTTRE INTEGRATION

9 PUNKTER FÖR BÄTTRE INTEGRATION 9 PUNKTER FÖR BÄTTRE INTEGRATION 20100830 Bakgrund Sverige ska vara ett rättvist samhälle som håller ihop. Oavsett bakgrund ska alla ha möjligheter att växa och utvecklas som självständiga människor. Bakgrund,

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Diskriminering på kreditmarknaden? En enkätundersökning bland utrikes födda egenföretagare

Diskriminering på kreditmarknaden? En enkätundersökning bland utrikes födda egenföretagare Diskriminering på kreditmarknaden? En enkätundersökning bland utrikes födda egenföretagare Lina Aldén och Mats Hammarstedt Lina Aldén är docent i nationalekonomi och verksam vid Linnaeus Centre for Labour

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Hur påverkar företagsklimatet integration och förvärvsarbetande?

Hur påverkar företagsklimatet integration och förvärvsarbetande? Hur påverkar företagsklimatet integration och förvärvsarbetande? Stefan Fölster och Li Jansson Stefan Fölster är chefekonom på Svenskt Näringsliv och adjungerad professor i nationalekonomi vid Kungliga

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 18 decemberr 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, november 2013 12 603 (7,3 %) 5 847

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Männens jobb sätts före kvinnornas

Männens jobb sätts före kvinnornas Männens jobb sätts före kvinnornas - En granskning av Socialdemokraternas förslag om försämrat RUT-avdrag Mars 2014 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Innehåll 1. Inledning... 3 2. HUS-avdragen...

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-05-15 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad

Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad Konjunkturläget augusti 7 FÖRDJUPNING Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad Stigande arbetslöshet medför en ökad risk för att fler blir långtidsarbetslösa. Jämfört med korttidsarbetslösa har långtidsarbetslösa

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5. Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse

LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5. Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5 Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell

Läs mer

Kapitel 2. Ankomstortens betydelse. Om regionala skillnader i invandrares sysselsättning.

Kapitel 2. Ankomstortens betydelse. Om regionala skillnader i invandrares sysselsättning. Kapitel 2. Ankomstortens betydelse. Om regionala skillnader i invandrares sysselsättning. Jan Ekberg är professor i nationalekonomi och verksam vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO),

Läs mer

Rapport från Företagarna februari 2012

Rapport från Företagarna februari 2012 Rapport från Företagarna februari 2012 februari 2012 Inledning... 2 Allt fler småföretag, allt fler sysselsatta... 2 Tjänstesektorn allt viktigare... 4 Nya företag och nya företagare... 5 Möjligheter och

Läs mer

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Inlägg vid CEPOS vækstkonference i Köpenhamn den 14 december 2012 Magnus Henrekson Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice,

Läs mer

Hur försörjer sig andra generationens invandrare?*

Hur försörjer sig andra generationens invandrare?* MATS HAMMARSTEDT Hur försörjer sig andra generationens invandrare?* I denna artikel studeras försörjningen bland andra generationens invandrare i Sverige. Artikeln visar att det finns stora skillnader

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Sverigespecifikt humankapital och ungdomars etablering på arbetsmarknaden *

Sverigespecifikt humankapital och ungdomars etablering på arbetsmarknaden * LENA SCHRÖDER ROGER VILHELMSSON Sverigespecifikt humankapital och ungdomars etablering på arbetsmarknaden * Ungdomar med utländsk bakgrund arbetar i lägre grad och är arbetslösa och studerar i högre utsträckning

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

INTEGRATIONS- MOTORN STOCKHOLM

INTEGRATIONS- MOTORN STOCKHOLM RAPPORT 2015:4 INTEGRATIONS- MOTORN STOCKHOLM STOCKHOLM DRIVER INTEGRATIONEN STOCKHOLM ÄR RIKETS INTEGRATIONS- MOTOR STOCKHOLMSREGIONEN VÄXER NÄST SNABBAST I EUROPA, MYCKET TACK VARE DEN ÖKADE INVANDRINGEN.

Läs mer

Mot full sysselsättning. en rapport om läget på arbetsmarknaden i Västra Götaland

Mot full sysselsättning. en rapport om läget på arbetsmarknaden i Västra Götaland Mot full sysselsättning en rapport om läget på arbetsmarknaden i Västra Götaland 1 Sverige står starkt Tack vare ordning och reda i finanserna och en tydlig arbetslinje har Sverige klarat sig bättre ur

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

TCO GRANSKAR: SAMMA VILLKOR FÖR ALLA AKADEMIKER? #3/09

TCO GRANSKAR: SAMMA VILLKOR FÖR ALLA AKADEMIKER? #3/09 TCO GRANSKAR: SAMMA VILLKOR FÖR ALLA AKADEMIKER? #3/09 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009-03-09 Författare Lena Schröder* lena.schroder@sofi.su.se tel 08-16

Läs mer

INTEGRATION: RAPPORT 3. Integration. ett regionalt perspektiv

INTEGRATION: RAPPORT 3. Integration. ett regionalt perspektiv INTEGRATION: RAPPORT 3 Integration ett regionalt perspektiv Omslagsbilden: Kartan återkommer inne i boken och visar andelen utrikes födda i de 72 FA-regionerna år 2008. INTEGRATION: RAPPORT 3 Integration

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Dels redovisas data för staden

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer