SAMSPEL. Mälardalens högskola i samverkan med regionens kommuner

Transkript

1 2013 SAMSPEL Mälardalens högskola i samverkan med regionens kommuner vision Eskilstuna och Västerås är en stark region som skapar värde för individer, organisationer och företag genom ett aktivt lärande i ett innovativt förtroendefullt samspel. 1

2 Samhällskontraktet är en angelägen satsning där högskolan och kommunerna kraftsamlar med fokus på regionens bästa. Vi backar inte för de samhälleliga utmaningar som ligger framför oss, utan krokar arm och tar oss an dem tillsammans. I Samhällskontraktet som samverkansplattform kombinerar vi stabila strukturer i form av två nya kompetenscentra, med mer tillfälliga mötesplatser för erfarenhetsutbyte och nytänkande. Genom att sammanföra forskning med praktik produceras ny kunskap som skapar värde och nytta för studenter, medarbetare, brukare och företag. I oktober blev det klart att vi förnyar avtalet med Samhällskontraktet med ytterligare fyra år. Samtidigt öppnar vi också dörren för fler kommuner. Vår gemensamma resa har redan tagit oss till spännande destinationer, men än är vi inte framme. Övergripande mål 1 Höja kompetensnivån hos regionens medborgare. 2 Öka övergången till högre utbildning. 3 Öka orternas attraktionskraft för att locka nya studenter, få utexaminerade att stanna kvar samt få företag att etablera sig och expandera. 4 Forskning inom minst en av de prioriterade sektorerna ska vara internationellt erkänd. 5 En högskola med bra praktikmöjligheter och stöd Bo Dahllöf stadsdirektör Västerås stad Karin Röding rektor Mälardalens högskola Pär Eriksson kommundirektör Eskilstuna kommun vid övergången från studier till arbetsliv. Om Samhällskontraktet Samhällskontraktet är ett fyraårigt avtal om fördjupad samverkan mellan Västerås stad, Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola (MDH). Syftet med Samhällskontraktet är att höja kompetensnivån i regionen genom bland annat gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt, utbildningar som matchar arbetslivets behov och mötesplatser för lärande. organisation Samhällskontraktets styrelse ansvarar för övergripande visioner och mål. Styrelsen fattar också strategiska beslut om verksamhetens inriktning och budget. Inom Samhällskontraktet finns två kompetenscentra: Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande och Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd. Här finns även två samverkansområden: Hållbar samhällsutveckling och Framtidens arbetsliv och ett utvecklingsområde: Hälsoteknik. Samhällskontraktet är inrättat som en centrumbildning vid MDH. 6 Tydlig koppling mellan utbildning och efterfrågan på arbetskraft i näringsliv och offentlig förvaltning. 7 Öka kompetensen hos personal i kommunalt finansierad verksamhet och öka kvaliteten i verksamheterna. 8 Utgöra ett framstående exempel på samverkan mellan akademi och samhälle i både nationell och internationell jämförelse. 2

3 Anders Teljebäck, kommunalråd (S), inviger MKL i Västerås. kompetenscentrum MKL & MKHV hållbara strukturer med sikte på framtiden Samverkan blir ofta intensiva projekt som snabbt blossar upp för att sedan falna och slockna. Samhällskontraktet vill istället skapa strukturer för samverkan som är långsiktigt hållbara. Förra året invigdes Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande (MKL) och i år har Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd (MKHV) dragit igång sin verksamhet. skolutveckling på vetenskaplig grund samverkan för kvalitetshöjning MKL är inrättat på akademin för utbildning, kultur och kommunika- Samhällskontraktets tidigare sektorsgrupp Äldreomsorg och socialt tion vid MDH. Målet är att ge alla barn förutsättningar att nå skolans arbete övergick från och med 1 januari 2013 till Mälardalens mål och sin egen fulla potential. Inom MKL samlas akademins hela Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd (MKHV) inom akademin samverkan inom det utbildningsvetenskapliga området såsom forsk- för hälsa, vård och välfärd vid MDH. Verksamheten inom MKHV ska ning och forskarutbildning, lärarprogram-mens verksamhetsförlagda bedrivas inom tre områden: lärande organisationer, forsknings- och utbildning ( praktik ), uppdragsutbildning och verksamheten inom utvecklingsprojekt samt internationalisering. Målet är att främja rektorsprogrammet. Genom MKL får lärare i regionen möjlighet att hög kvalitet i verksamheter, utbildningar och forskning inom bli kommundoktorander och gå forskarutbildning. Det ger kunskap området hälsa och välfärd. som direkt kan omsättas i utvecklingsarbete i skolan. De MOPS-projekt (Modell för Projektutveckling i Samhällskon- Tre av Samhällskontraktets tidigare beviljade projekt på skolom- traktet) som startats inom ramen för sektorsgruppen Äldreomsorg rådet fortsätter under året. Det handlar om ett forskningsprojekt och socialt arbete kommer att fortlöpa och i flera fall slutrappor- med inriktning på implementeringen av styrdokument och natio- teras under Projekten är Livet för barn i skyddat boende, nella prov i matematik för årskurs 3, en studie som belyser under- EKUAHL: Evidens, kompetens och utbildningscentrum inom äldre- visningssituationen för flerkulturella och flerspråkiga elever samt omsorg och hemsjukvård, Samordnat föräldrastöd (till familjer med ett forskningsprojekt om stadieövergångar. barn med funktionshinder) och Betydelsefulla möten i familjehemsvård. 3

4 samverkansområde hållbar samhällsutveckling DELAKTIGHET OCH ATTRAKTIVA BOSTADSOMRÅDEN Många kommuner arbetar med att utveckla miljonprogramsområden, men det behövs mer kunskap om vad som ger långvarig effekt på trivsel, folkhälsa eller skolresultat. Inom Hållbar samhällsutveckling undersöker en forskargrupp bland annat vilka insatser som fungerar och vilka som inte gör det. INSATSER FÖR MINSKAD ENERGIFÖRBRUKNING STADSUTVECKLING FÖR SOCIAL HÅLLBARHET I bostadsområdet Lagersberg i Eskilstuna testas olika sätt att Inom Hållbar samhällsutveckling görs också en kartläggning påverka de boendes energiförbrukning, till exempel energieffektiv och kategorisering av åtgärder för stadsutveckling i så kallade utrustning och informationskampanjer. I samarbete med miljonprogramsområden som genomförts i andra kommuner. Det Eskilstuna Energi & Miljö ska forskarna skapa en databas med följs av en analys av kommunernas förmåga att styra utvecklingen information om hur 450 hushåll i Lagersberg förbrukar el i den riktning de önskar med insatta åtgärder. En viktig faktor och varmvatten. Hittills har åtgärder fokuserats på de fysiska i sammanhanget är att kommunerna samspelar med privata byggnaderna genom att man bland annat bytt fönster, men nu aktörer som fastighetsbolag, energibolag och friskolor. Resultaten ska det undersökas hur de boende kan spara energi genom att återkopplas direkt till pågående stadsdelsutvecklingsprojekt i förändra sitt eget beteende. Liknande forskningsprojekt vid MDH Lagersberg, Eskilstuna och Bäckby, Västerås. visar att de boende kan sänka sin energiförbrukning med upp till 20 procent genom medvetenhet om och möjlighet att själv kunna KUNSKAPSARENA FÖR DIALOG kontrollera sin förbrukning. Inom Kunskapsarena Hållbar samhällsutveckling möter kommunernas personal forskare från MDH med kompetens Iana Vassileva forskar vid MDH och är universitetsadjunkt i inom områden som kan kopplas till ekonomisk, ekologisk och energiteknik. social eller kulturell hållbarhet. Genom dialog sprids resultat från - Vi vill hjälpa de boende på olika sätt att bli medvetna om sitt pågående forskning som kan komma till direkt nytta i arbetet med energibeteende, bland annat genom att skapa en webbsida. De att göra Lagersberg och Bäckby till attraktiva bostadsområden. boende ska för varje rum kunna se hur mycket el de förbrukar just där, säger Iana Vassileva. 4

5 samverkansområde framtidens arbetsliv Ett arbetsliv i förändring Framtidens arbetsliv handlar bland annat om att få upp studenternas ögon för spännande jobb i kommunal verksamhet, även kallad välfärds- och demokratibranschen. STOLT-projektet Ett arbetsliv i förändring. Tankesmedjan som metod för Medarbetarenkäter i kommunerna har visat att medarbetarna samverkan kommer också att dokumenteras, för att användas på ofta känner stolthet över sitt eget arbete, men inte alltid över andra områden. kommunen som arbetsgivare. Forskningsprojektet STOLT startades därför inom Samhällskontraktet för att studera de bakomliggande Karriärtorget mekanismerna för yrkesstolthet och organisationsidentitet. Karriärtorget fungerar som mötesplats och mäklare Hittills har bland annat fokusgruppsintervjuer, en enkätstudie mellan studenter och arbetsliv. Karriärtorget arrangerar och forskningscirklar med målgruppen medarbetare och/eller arbetsmarknadsaktiviteter för högskolans studenter i samverkan chefer genomförts i kommunerna. Något som redan nu står klart med arbetsgivare i regionen. Mentorsprogram, karriärdagar, är att det skett en kunskapsproduktion kring kommunen som exjobbsdagar och mer generella föreläsningar om jobb och arbetsgivare, bland annat tack vare de iakttagelser och upplevelser arbetsmarknad är exempel på aktiviteter som genomförs under som diskuterats i forskningscirklarna. Utifrån resultaten som året. För personliga möten kan arbetsgivarna boka in sig på de kommer fram i STOLT, blir insatser för att stärka kommunerna i permanenta utställningsplatserna eller bjuda in till en After deras stolthetsarbete möjliga framöver. School-träff. Utöver detta erbjuder Karriärtorget två virtuella mötesplatser: Jobbdatabasen och Exjobbsdatabasen. I samarbete Tankesmedja med Samhällskontraktet planerar Karriärtorget att genomföra En tankesmedja fungerar som en mötesplats mellan forskare aktiviteter för studenter med inriktning på yrken inom kommunal och representanter från kommunerna för att hitta gemensamma verksamhet, välfärds- och demokratibranschen. samverkansfrågor, eller för att med stöd i forskning diskutera en frågeställning. Hösten 2012 hölls en tankesmedja med rubriken 5

6 Hälsoteknik Inom utvecklingsområdet Hälsoteknik är Samhällskontraktet involverat i flera pågående satsningar i regionen. Ett exempel är de Vinnovafinansierade testbäddsprojekten i Eskilstuna och Västerås. Ett annat är att Samhällskontraktet ingår i MDH:s rektorsuppdrag om en ämnes- och akademiövergripande satsning på hälso- och välfärdsteknik. Tidigare uppdrag inom sektor Äldreomsorg och socialt arbete kring robotkatten RoboCat kommer att följas upp, till exempel forskningen kring tester av RoboCat på ett Attendo Care-boende i Eskilstuna. Fokus ligger på användarperspektivet, det vill säga brukarnas, personalens och anhörigas upplevelser av att använda tekniska hjälpmedel. Christine Gustafsson, forskare vid Mälardalens högskola, med RoboCat. Bemötandedagarna Bemötandedagarna är en konferens där vårt sätt att agera i möten med andra står i fokus. Oavsett om man är lärare, bygglovshandläggare, brandman eller omsorgspersonal möter man i sitt arbete kvinnor och män, flickor och pojkar med olika bakgrund, ålder, etnicitet, funktionsförmåga och sexuell identitet. Det ställer krav på medvetenhet om egna fördomar och reflektion kring hur det egna beteendet upplevs av personer man möter. I oktober hålls Bemötandedagarna för fjärde året i rad, den 29 oktober i Västerås och den 30 oktober i Eskilstuna. Som vanligt varvas föreläsningar med workshops, teater och andra inspirerande inslag. Tidigare års Bemötandedagar har varit uppskattade av deltagarna. 94 procent av de som svarade på deltagarenkäten 2012 ansåg att de fick med sig kunskap eller tankar kring bemötande som de kommer att dra nytta av i sitt arbete. "Går hem glad och full av entusiasm." "Ser redan med stor förväntan fram emot nästa års konferens." "Bland det bästa jag varit på under de dryga tjugo år som jag jobbat som lärare." Johanna Lundin/Kapten Mjausan höll en teaterworkshop om att utmana sina fördomar vid Bemötandedagarna

7 kommunikation och mötesplatser Enskilda individers engagemang och intresse är grunden för framgångsrik samverkan. Det kan handla om att få starta ett projekt, höra en intressant föreläsning, få berätta om egna erfarenheter eller tillsammans med andra söka lösningen på ett problem. Därför är kommunikation och mötesplatser en viktig del i Samhällskontraktets verksamhet. Samhällskontraktet ordnar mötesplatser som seminarier och event, men fungerar också som mäklare genom att vara en länk mellan högskolan och omvärlden. RESULTAT SKAPAR NYTTA Samtidigt som högskolan söker former för nyttiggörande av forskning, så önskar kommunerna arbeta mer forskningsbaserat. Många forskningsprojekt bedrivs också i nära kontakt med exempelvis lärare direkt i klassrummen. Det finns därmed ett ömsesidigt intresse av att öka samspelet mellan forskning och praktik i båda riktningar. Metoder som forskningscirklar och tankesmedja är ett stöd i det arbetet. Flera av Samhällskontraktets projekt slutförs under året, och resultaten kommer att presenteras i olika former. Samhällskontraktet kommer även fortsätta att vara medarrangör till andra aktörers seminarier och event. ATT SYNAS OCH HÖRAS Kommunikationsinsatserna kommer bland annat att innebära att fortsätta utveckla Samhällskontraktets webbplats och att ge ut ett nyhetsbrev varje månad. Information på engelska ska tas fram. Samhällskontraktet kommer också att synliggöras på regionala och nationella konferenser. PR-arbete ska främja resultatspridning i olika medier. Den maj arrangerade MDH den nationella konferensen HSS Högskola och samhälle i samverkan i Eskilstuna. Drygt 300 personer möttes i Munktellstaden i Eskilstuna för att diskutera frågor om forskning, innovation, arbetsliv och nytta, vilket visar att det finns ett stort behov av denna typ av mötesplatser. Samhällskontraktet var delaktigt i planering och genomförande av konferensen. lärande För att skapa ett professionellt samverkansarbete behövs kunskap om olika former och modeller för samverkan. Vilka metoder fungerar bäst i vilka sammanhang? Ett exempel är kommundoktorand som samverkansform, där doktoranden delar sin tid mellan forskarutbildningen och kommunen. Två modeller kommer att dokumenteras och presenteras så att fler kan använda dem: Tankesmedja och MOPS Modell för Projektutveckling i Samhällskontraktet. Under året har en rapport om styrning av samverkan med Samhällskontraktet som exempel publicerats inom ramen för Nationella kommunforskningsprogrammet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har också gett också ut en skrift om samverkansplattformar, där Samhällskontraktet är ett av fem exempel på formaliserad samverkan mellan kommun och lärosäte. 7

8 Kontaktpersoner Samhällskontraktet Cecilia Vestman, Processledare, , Elisabeth Berglund, Projektledare Framtidens arbetsliv, , Terence Fell, Kontaktperson Hållbar samhällsutveckling, , Malena Sattar, Kommunikatör, , Elisabet Christoffersson, Administratör, , Kontaktperson Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande (MKL) Sara Hägglund, Verksamhetsledare, , 8 Kontaktpersoner Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd (MKHV) Åke Lennander, Verksamhetsledare, , Christine Gustafsson, FoU-samordnare och projektledare Hälsoteknik, , Lillemor Stribeck, Samordnare för profession och VFU, , Produktion: Mälardalens högskola Form: Navii Tryck: Arkitektkopia Västerås/Eskilstuna År: Upplaga: 550 ex. Foto: Mälardalens högskola, Jonas Bilberg, Pia Nordlander, Jerker Berglin, Fotograf Niclas AB, Alice Öberg, och Ann-Christine Linér.