Motion :618. Sammanfallning: Vänsterpartiet kommunisterna föreslår att lokal facklig

Transkript

1 15 Motion :618 av Lars Werner m. fl. om ''etorätt för facklig organisation mot nedläggning av företag, m. m. Sammanfallning: Vänsterpartiet kommunisterna föreslår att lokal facklig organisation skall ges vetorätt mot arbetsköparens beslut vilka gäller köp och försäljning av företag som minskar sysselsättningen, nedläggning av företag. avsked och permittering, anställningsstopp samt personalpolitiken i före tagen -detta för att ge arbetarna en möjlighet att rädda sina jobb. l motionen påpekas arbetsköparnas makt över produktion och samhälle i kraft av deras ägande av företagen samt att medbestämmandelagen (MBL) och lagen om anställningsskydd är helt otillräckliga för att rädda jobben. MBL:s avsaknad av konkreta maktbefogenheter för arbetarna och lagens samarbetskaraktär är lagens stora svagheter. l motionen föreslås därför att MBL tillförs konkreta maktbefogenheter för arbetarna för att de skall kunna rädda sina jobb. Den nuvarande kapitalistiska lågkonjunkturen och omfattande strukturproblem, bl. a. i branscher som traditionellt har ansetts som stabila. har inneburit att sedan hösten 1976 rapponer om nedläggningar, avskedanden och permitteringar duggat tätt. Anställningsstopp, som nu är mycket vanligt förekommande, är ytterligare ett sätt att minska sysselsättningstillfållena. Anställningsstopp kommer att på sikt fä förödande konsekvenser för sysselsättningen. Främst drabbas kvinnor och ungdom. Miljarder kronor har satsats till de kapitalistiska företagen för att undgå en sysselsättningskatastrof. Bidrag och lån till kapitalisterna håller en del av arbetskraften kvar i företagen. På den oftentliga sektorn satsas pengar på tillfälliga jobb för att lindra kapitalismens kris. Beredskapsarbeten, skyddad sysselsättning och arbetsmarknadsutbildning är de enda sysselsättningsområden som i dag expanderar. Under 1977 har det inkommit varsel om uppsägning av personer, permittering av personer och förkortad arbetsvecka för personer. Bidrag till företagen för utbildning av anställda, när påtaglig risk för permitteringar eller avskedanden föreligger, (25 kronan) har under tiden den l juli 1976 till den 30 november 1977 haft följande omfattning: l 885 företag har beviljats bidrag, personer har omfattats av utbildningen. totalt har beviljats 609,7 milj. kr. Ett tillfälligt sysselsättningsbidrag har utgått till företag som har domine rande ställning på orten. Bidraget uppgår till 75 av lönekostnaderna och de

2 ot. 1977/78: sociala avgifterna och har under 1977 utgått till 26 raretag med Lotalt anställda. Det kapitalistiska systemets fortbestånd bygger på en ökad Lillväxt för att säkra profiterna till aktieägarna. I krissituationer försöker kapitalisterna lägga hela bördan av krisen på de arbetande. Främst går det ut över jobben. Därför läggs f6retag ned, och tusentals drabbas av strukturrationaliseringarna. Arbetstillfallena och tillgången på arbete blir allt mindre. Därför har arbetarnas kamp under del senaste året varit inriktad på att rädda jobben. Samtidigt har sysselsättningskrisen visat att kapitalets makt är obeskuren och att den som äger produktionsmedlen också förfogaröver makten i företag och samhälle. Genom sitt ägande till produktionsmedlen har kapitalisterna tvingat fram en mindre sysselsällning samtidigt som den borgerliga regeringen gett dem stora bidrag och fårdelaktiga lån. Men trots denna kapitalmakt kan noteras flera framgångar för kämpande arbetare och fackfåreningar, som satt sig till motvärn mot denna utveckling. Denna kamp har tyvärr inte omfattat hela arbetarklassen. Den reformistiska ledningen för fackföreningsrörelsen och det gamla regeringspartiet har forhållit sig mycket passiva till den opinion som på flera platser mobiliserats för kampkrav riktade mot kapital och borgarpolitik. Klassamarbetspolitiken och taktiken har fäll vara vägledande. MBL ger inget stöd Den lokala kampen för all rädda jobben har fått föras utan stöd av de lagar som har betraktats som "arbetslivets f6rnyelse". Någon förnyelse finns inte, för det är samma gamla kapitalkrafter som lägger ned företag, avskedar, permitterar, rationaliserar och beslutar om anställningsstopp. Medbestämmandelagen (MBL) och lagen om anställningsskydd har visat sig helt odugliga när kapitalet utnyttjar sin makt. Vänsterpartiet kommunisterna betecknade MBL när den infördes som en klassamarbetslag, där 32-makten fortfarande var kvar. Utvecklingen har visat all vi hade rätt. De mest hänförda MBL-beundrarna måste nu tillstå att lagen saknar tillräckliga maktbefogenheter för lönarbetare och fackföreningar. MBL:s avsaknad av konkreta maktbefogenheter får fackfåreningarna gentemot arbetsköparna är lagens svaghet. Dessutom har lagstiftningen förstärkt fredsplikten, vilket innebär all arbetarna har ännu svårare än tidigare att utnyuja sitt främsta vapen mot arbetsköparna - nämligen strejken. Dagens situation är all fackföreningar fär information och fårhandlingar, sedan beslutar kapitalägarna. Med MBL kan arbetsköparnas beslut fördröjas, men när kapitalägarna utnylljar sin makt genomför de vad de vill. Avsaknaden av konkreta rättigheter, strejkräll och veloräll f6r fackföreningen, när förhandlingar inte leder till överenskommelse, gör MBL till eu

3 Mot : otillräckligt vapen för arbetarna när de kämpar for att rädda jobben och forsvara sina rättigheter. Ihåligt anställningsskydd Lagen om anställningsskydd skulle begränsa arbetsköparnas makt att anta och avskeda och i stället ge arbetarna ett anställningsskydd. Regler finns för permittering, avsked och återanställning. Det skall foreligga saklig grund för avskedande. Men trots detta kan arbetsköparna avskeda den misshaglige. Arbetsköparna kan dömas till skadestånd, men arbetsdomstolen kan inte döma till återanställning. Hur stöder då lagen om anställningsskydd de arbetande när arbetsköparna avser att avskeda, permittera och lägga ned företag och därvid åberopar sig på "arbetsbrist"? Motiveringarna i lagen säger: "Ytterst måste det emellertid vara arbetsgivarens bedömning av behovet av att genomfora driftsinskränkning och dennas återverkningar på arbetsstyrkan, som får bli avgörande får huruvida arbetsbrist skall anses foreligga." Tydligare än så kan det inte uttryckas att det är kapitalet som avskedar, permitterar och lägger ned efter sitt behov. Facklig kamp för att rädda jobben Det är hela styrkan av arbetarklassen och dess fårbundna som kan utveckla en framgångsrik kamp får att rädda jobben. Det innebär att klassamarbelspolitiken måste läggas åt sidan. Samfårståndspolitiken ger bara kapitalisterna möjligheter att fortsätta lägga bördorna på arbetarna. l de aktioner som de senaste åren förekommit för att rädda jobben har det varit kampen mot kapitalintressena som varit det vägledande. Dessa positiva fåreteelser bör vara riktningsgivande for hela fackforeningsrörelsen och arbetarrörelsen. En stridbar fackforeningsrörelse kommer att rädda sysselsättningen. Huvudkraften får att rädda jobben är fack fåreningsrörelsens egen styrka och stridbarhet. Men lagar på arbetsmarknaden spelar en stor roll. Dagens lagstiftning ger ett minimalt stöd, och därfår bör den ändras så att den i krislägen som nu, när arbetarnas sysselsättning och fårsörj ni ng sätts på spel, skall kunna utnyttjas får att förhindra arbetsköparnas åtgärder. Vetorätt för den lokala fackföreningen V pk fåreslog när MBL genomfordes att fackforeningarna skulle få vetorätt mot arbetsköparnas beslut på nera områden, bl. a. vid nedläggningar av foretag, avsked och personalpolitik. Kraven på vetorätt upprepades även år 1977 i riksdagen. Ut vecklingen på arbetsmarknaden visar att dessa krav är berättigade. Förutom strejkrätten är vetorätten får fackfåreningen den åtgärd

4 ot. 1977/78: som kan förhindra för arbetarna negativa åtgärder. Därför bör 38 MBL ändras så att den lokala fackföreningen tillerkänns vetorätt mot arbetsköpares beslut vid - köp och försäljning av företag varvid sysselsättningen kan minska - nedläggningar - avskedanden och permittering - anställningsstopp - personalpolitik. Hemställan Med hänvisning till det anförda föreslås l. att riksdagen beslutar att i medbestämmandelagen införa bestämmelser som innebär att lokal facklig organisation tillerkänns vetorätt mot arbetsköpares beslut i följande frågor: - köp och försäljning av företag - nedläggning av företag - avsked och pennittering - anställningsstopp - personalpolitiken, 2. att riksdagen i enlighet med punkten l beslutar anta bilagda förslag till Lag om ändring i lagen om medbestämmande i arbetslivet, 38, samt att 39 och 40 skall utgå ur lagen med ikraftträdande från och med l april Nuvarande lydelse Motionärernas förslag 38 Innan arbetsgivare beslutar au/åta Beslutar och 1 erkställer arbetsgivare någon utföra 1 isst arbete för hans eller avser au verkställa beslut. vilka räkning eller i hans verksamhet utan strider mot grundläggande fackliga au denne därvid skall vara arbetstagare hos honom. skall han på eget all förhindra eller avbryta genomfö intressen. har facklig organisation räl/ initiativ/drhand/a med arbetstagarorganisation i.fdrhållande till vilken han arbetsi1 arens åtgärder i.följande frårandet a1 beslut genom vetorätt mot är bunden av kollekti1 avtaf.lör såda111 gor: arbete. - vid köp och försäljning av företag, Första stycket gäller ej. om arbetet - 1 id nedläggning Ol'företag. är av kortvarig och tillfällig natur eller - 1 id avsked och permiuering, kräver särskild sakkunskap och ej - vid anställningsstopp, heller om den tilltänkta åtgärden i allt - personalpolitiken. väsemligt motsvarar åtgärd som har godtagits a1 arbetstagarorganisationen. Om organisationen i särskilt fall

5 Mot : '6 Nurarandc lrdclw.\1otioniirema\ Jbnlag '5 päkall01 det, är arhn\giraren dock 6 skylc/ig att jbrhandla mnw1 lwn.fåttar? eller ''erkstaller beslut. 8 Om synnerliga.skäl/oran/eder det, '9.får arbetsgil aren fatta och rerkställa 'O beslut 111nan han har.fiillgtort sm 'l.förhandlingsskyldtghet en/tgt /Ör5ta '2 stycket. Påkallas.fbrhandling enl( t t3 andra stycket, är arbetsgil aren icke '4 sk\'ldig att uppskjuta beslutet eller 5 rerkställigheten 1111 t!eḣ /iirhant!/mgs- 6 skyldtgheten har/iti( /Orts. om sdrski/- 7 da skäl/breligger mot uppskm /fi äga 8 omf(irhant!/mg en/igtjiirsta och andra 9 styckena äger 14 motsrarande IIII O lämpnmg. l Stockholm den 20 januari LARS WERNER (vpk) EIVOR MARKLUND (vpk) NILS BERNDTSON (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk) JÖRN SVENSSON (vpk) LARS-OVE IIAGBERG (vpk) KARIN NORDLANDER (vpk) KARL HALLGREN (vpk) TOMMY FRANlEN (vpk)

6 GOT AB S10ckholm 1978