Björkö skola. Vetlanda Kommun. Att Bry Sig. Anette Arvidsson Anita Ericsson Maud Hellström Carin Henrysson Åsa Vadhammar. Projektarbete i samband med

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Björkö skola. Vetlanda Kommun. Att Bry Sig. Anette Arvidsson Anita Ericsson Maud Hellström Carin Henrysson Åsa Vadhammar. Projektarbete i samband med"

Transkript

1 Björkö skola Vetlanda Kommun Att Bry Sig Anette Arvidsson Anita Ericsson Maud Hellström Carin Henrysson Åsa Vadhammar Projektarbete i samband med ITiS arbetslagsutbildning vt-2001 Handledare: Margareta Larsson

2 SAMMANFATTNING I Björkö skola har vi arbetat med temat Att bry sig och det har genomförts med elever från 6-13 år. I ITiS-arbetslaget ingår en förskollärare och fyra lärare. Själva temat med eleverna har hela skolans arbetslag arbetat med och det innefattar även två fritidspedagoger, två elevassistenter och en obehörig lärare. Genom att prata med barnen om känslor så ger man barn ord och genom ord får de redskap. Har man ord så att man kan beskriva vad man känner då behöver man t ex inte slåss. Målen med arbetet var att alla elever efter arbetet skulle kunna uttrycka empati på något sätt och de skulle ha använt datorn vid minst ett tillfälle. Vi hade ytterligare två mål som gällde arbetslaget. Efter arbetet skulle vi i arbetslaget känna att samarbetet hade utvecklats och fördjupats. Arbetslagets datorkompetens skulle höjas. Arbetet startade med ett drama av personalen om olika känslor. I åldersblandade samtalsgrupper gjordes därefter en brainstorming och en diskussion fördes om vad de sett och känt. Eleverna valde därefter hur de ville arbeta med Att bry sig. De kunde välja mellan läshörna, skrivarverkstad, dramagrupp, ateljé eller musikgrupp. I de olika grupperna arbetade sedan eleverna med känslor och empati genom olika typer av skapande och samtal. Samtliga mål uppnåddes och mynnade ut i en utställning med bl a drama, bildskapelser, bokrecensioner, bildserier i Kid Pix, bildspel, dikter och böcker. Arbetslagets mål har också uppnåtts. Arbetet var mycket uppskattat och gav många intressanta diskussioner med både elever och pedagoger. Vi kommer troligtvis att arbeta vidare med denna arbetsform och utveckla vårt hälsoarbete inom andra områden.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning s 2 2. Bakgrund s 3 3. Mål s 5 4. Metod s 6 5. Resultat s 9 6. Diskussion s Litteraturlista s Bilagor

4 INLEDNING Björkö skola är en landsortsskola med 86 elever, fördelade på förskoleklass och år 1-6. Arbetslaget består av fyra lärare, en förskollärare, två fritidspedagoger, en obehörig lärare och en elevassistent. I ITiS kompetensutveckling har fyra lärare och en förskollärare deltagit, men hela arbetslaget har varit med i arbetet med eleverna. I skolans utvecklingsplan finns målsättningen att fortsätta i Folkhälsoinstitutets projekt Hälsofrämjande skola. Vi arbetar mycket i tvärgrupper i åldrarna 6-13 år, t ex med naturtimmar varje vecka och trygghetsgrupperna (även kallade samtalsgrupper) vid sex tillfällen i veckan. I projektet ingår bl a empati (bilaga 1). Anledningen till att vi valde temat Att bry sig var att det passade in i vårt dagliga arbete med trygghetsgrupperna. Vi har tidigare bl a arbetat med, Att vara kompis, Ansvar för vår närmiljö, Språk och uttryck och Vett och etikett (bilaga 2). Enligt läroplanen skall skolan sträva efter att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen (Lpo-94, 1999, s 10). Enligt vår skolas arbetsplan ska vi arbeta för: En lugn, trygg och miljömedveten arbetsplats dit elever och personal går med glädje och nyfikenhet. Här ska var och en få växa och utvecklas i sin egen takt och lära sig leva i harmoni med varandra och naturen (Björkö skolas arbetsplan, , s 1). Vi ser en möjlighet att komma närmare dessa mål genom att välja ämnet Att bry sig i vårt ITiS-projekt. Vi i arbetslaget kände att vi inte hade tillräckligt med kunskap och erfarenhet att använda datorer som naturligt stöd i det vardagliga arbetet med eleverna. Vi är eniga om att denna kunskap behövs för att möta det framtida lärandet för eleverna likväl som för oss. 2

5 BAKGRUND Empati betyder inlevelse eller inkännande i någon annan människa (Olivestam- Thorsén, 1994, s 138). Empati som företeelse uppmärksammas mer och mer inte bara inom sjukvården och sociala vården utan i alla mänskliga kontakter och används oftast som en synonym för gensvar och vänlighet i en kontaktsituation (Holm, 1996). En allmän betydelse av ordet empati i psykologisk litteratur är att upplevelseeller känslomässigt veta vad en annan människa känner i ett givet ögonblick i sin privata värld (Holm,1996 s 57). Holm beskriver vidare att empati är en förmåga som kräver deltagande av många jag-funktioner, det vill säga funktioner som utvecklas hos barnet i ett samspel mellan biologiska och inlärningsmässiga faktorer (1996). Att få uppleva att någon är intresserad av vad jag upplever är förenat med positiva känslor. Jag blir sedd, jag är någon. Jag blir respekterad och bekräftad som en människa att räkna med (Olivestam-Thorsén, 1994, s 138). Olivestam-Thorsén skriver vidare att det krävs intresse, förmåga samt bekräftelse för att empati ska fungera. Det gäller dock att skilja på medkänsla och medlidande, då det senare betyder att man lider med och tar på sig personens lidande. I stället bör man känna med personen och visa engagemang, inlevelse och intresse (1994). Om man själv får berätta om hur det känns när man är rädd då förstår man känslan även hos andra. Genom att dramatisera sätter man sig in i hur det känns och då bearbetar man sina känslor. Genom att prata med barn om känslor så ger man barn ord och genom ord får de redskap. Har man ord så man kan beskriva vad man känner då behöver man ex inte slåss (Ur filmen; Människans barn). När man vet hur eleverna lär sig och vad som motiverar dem, kan man lättare hitta rätt aktivitet som utvecklar eleverna på bästa sätt (Cronsioe, 1999). Kylemark-Winther fortsätter med att eleverna lär sig att respektera varandra och uppskatta andras begåvningar när de arbetar enligt teorin om de sju intelligenserna. De sju intelligenserna är de olika sätten vi kan ta in kunskap. Vissa är språkliga, andra är logiska. En del lär sig bäst om de får använda händerna och andra lär sig genom musik (1999). 3

6 Problembaserat lärande innebär ett förändrat sätt att se på undervisningen, i såväl elev- som lärarrollen liksom för arbetsformer, arbetssätt och innehåll (Utbildningsdepartementet, 2000, s 5). PBL präglas av stark tilltro till individens förmåga att vilja lära och övertygelse om att människan har ett naturligt behov av kunskap och kompetens. PBL kännetecknas av att det är elevernas frågor och problemställningar som utgör grunden för lärandet, med andra ord ett elevorienterat arbetssätt (2000). Lärares skilda kompetenser kan utnyttjas för att öka kvalitet i elevernas lärande och berika samarbetet mellan lärare (Utbildningsdepartementet, 2000, s 5). Lpo säger: Undervisningen får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen. Kunskapens olika former förutsätter och samspelar med varandra (Jerdmyr, 1999, s 22). Möjligheterna med IT och hur man kan arbeta processorienterat samt då använda olika IT-verktyg i undervisningen är inte liktydigt med datorn. IT i skolan är så mycket mera, då man använder andra medel eller verktyg som finns tillgängliga, ex kameror, bandspelare, TV och böcker. Om man använder dessa rätt kan man få alla elever intresserade och stimulerade till skolarbetet (Johansson, 1999). Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande (Åberg, 1999, s 36). Att ha ett fungerande arbetslag är viktigt, inte minst för eleverna där det utgör modell. Genom att hjälpas åt och känna till varandras verksamheter ger man eleverna bättre kontinuitet i undervisningen (1999). Nya och oerfarna lärare och vikarier kan ges möjlighet att lära av äldre kollegor, när de ingår i samarbetande arbetslag (Åberg, 1999, s 37). En grupp kan aldrig beskrivas som något statiskt. Den befinner sig i ständig utveckling och förändring precis som ett människas liv så finns det i en grupps liv ett antal utvecklingsfaser vilka är ganska lika i alla typer av grupper. De olika faserna är inledningsfasen, konfliktfasen, närmandefasen, konsensusfasen samt samarbetsfasen (1999). 4

7 MÅL Vi har satt upp fyra mål som vi vill uppnå med vårt arbete Att bry sig. Två mål är kopplade till barnen och deras arbete och två mål utgår från oss i arbetslaget. Målen lyder på följande sätt: Alla elever ska kunna uttrycka medkänsla på något sätt t ex genom bild, skrift, tal eller drama. De ska även förstå vad begreppet medkänsla står för. Alla barn ska ha använt datorn vid minst ett tillfälle under arbetet. All personal i arbetslaget ska känna att samarbetet har utvecklats och fördjupats under arbetets gång. Innan projektet började svarade var och en på frågan: - Vad vill jag ska hända i arbetslaget? Efter projektets slut: - Vad hände i arbetslaget under tiden? Alla i arbetslaget ska höja sin datorkompetens. 5

8 METOD För att förbereda eleverna på vårt projekt läste vi några berättelser från "Varför växer gräset", bl a Donationen, Valpar till salu och Den trasiga dockan. Vi använde samtalsgrupperna och läste och diskuterade dessa texter vid tre tillfällen. Introduktionen av temat bestod av dramatiseringar av olika känslor. Detta framförde skolans pedagoger inför alla eleverna som var samlade i 4:ans klassrum. Vi inledde med en kort presentation av temat och förklarade vad som skulle visas samt vad vi ville att eleverna skulle göra. Vi uppmanade eleverna att vara uppmärksamma på vad de såg, hörde och kände. Vi illustrerade en känsla i taget, ansiktsuttryck, kroppsspråk och enstaka ord gestaltade glädje, ilska, sorg, avundsjuka, smärta, ensamhet samt rädsla. Direkt efter dramatiseringarna samlade vi barnen i samtalsgrupperna, där vi brainstormade kring vad de upplevt. Alla skrev enskilt ner så många ord de kom att tänka på under ca 5 minuter. Vi vuxna hjälpte förskoleklassbarnen att skriva. När alla hade skrivit klart fick de berätta vilka ord de hade skrivit och så diskuterade vi kring dem. Därefter utgick vi från några frågeställningar som vi personal hade punktat ner. Frågorna var: Vad såg du hos de olika personerna? Vilka känslor såg du? Vad beror det på? Hur kände du när du såg de olika personerna? Vilken person kände du mest med? Varför? Lärarna antecknade hela tiden vad barnen svarade. Nästa steg var att kategorisera orden. Vi skrev ner alla orden och eleverna placerade in orden under olika rubriker. Rubrikerna blev de olika känslorna; glädje, sorg, ilska, ensamhet, smärta, avundsjuka samt rädsla. Efter systematiseringen frågade vi eleverna hur de ville arbeta vidare med känslorna. Vi erbjöd olika verkstäder eftersom eleverna lär sig på olika sätt och därmed kan utvecklas på bästa sätt om de får använda sin egen inlärningsstil. (Cronsioe, 1999, Kylemark-Winther, 1999) Varje verkstad presenterades kort och därefter fick eleverna fritt välja mellan skrivarverkstad, läshörna, ateljé drama och musik. Ateljé och dramaverkstäderna 6

9 blev väldigt stora så vi fick dela upp dem i mindre grupper. Till slut hade vi en skrivarverkstad, en läshörna, tre grupper i ateljén, två dramagrupper samt en musikgrupp. Alla vuxna ansvarade för varsin verkstad och samlade eleverna i respektive grupp. Alla började med introduktion och presentation och eleverna fick komma med förslag på hur man kunde arbeta. Uppgiften var att på olika sätt illustrera de olika känslorna, men även att på något sätt visa att de förstått ordet medkänsla (empati) och kunna visa "Att bry sig". Tema-arbetet i de olika verkstäderna hade vi 1-2 gånger i veckan under 6 veckor. Vi arbetade 1 timma varje gång. Under hela projektet har vi följt processen genom anteckningar och fotografering. Som avslutning på temat hade vi en gemensam redovisning i form av uppspel av drama och musik samt utställning av elevernas olika alster. Redovisningen avslutades på samma plats som det startades, där elever och personal såg ett bildspel som sammanfattade hela temat Att bry sig. Här följer en presentation av de olika verkstäderna samt vad de har arbetat med. Skrivarverkstad Skrivarverkstadens introduktion började med brainstorming runt Att bry sig. Då kom barnen med förslag hur de kunde arbeta med de olika känslorna (se bilaga 3). Därefter valde eleverna den känsla de ville arbeta med och på vilket sätt de skulle uttrycka den. Några valde att leta bilder och skriva dikter, andra gjorde små berättelser på datorn. En del gjorde bildserier i Kid Pix och några ritade och målade egna känsloböcker. Läshörna Arbetet i läshörnan startades med att läraren läste ett avsnitt ur Om ni inte hade mig av Ulf Nilsson. Därefter bokpratade och visade läraren böcker, som på något sätt anknöt till ämnet Att bry sig. Alla valde en bok att läsa. För nybörjarläsarna fanns även böcker med band. Nästa tillfälle diskuterade gruppen hur de skulle redovisa sina böcker. De kom fram till att de skulle skriva en recension på datorn, och sedan berätta för kamraterna i gruppen vad de läst, som anknöt till ämnet Att bry sig. Ateljé Skapandeverkstaden började med att den stora gruppen delades in i smågrupper där vi det diskuterades hur olika känslor kunde illustreras och vilka material och 7

10 tekniker som kunde användas. De olika alternativ som kom fram var att arbeta med lera, hönsnät och papier macher, gipsansiktsmasker, saltdeg, tändstickor och måla med vattenfärg. Under samtal mellan lärare och elev fick eleverna berätta vilka känslor deras alster gav uttryck för och vad känslorna kunde bero på. Detta skrev sedan eleverna ner på datorn. Drama (grupp 1) Läraren började med att förklara att drama inte är samma sak som teater. Många olika övningar användes för att gruppen skulle lära känna varandra, våga uttrycka samt känna trygghet i sig själva och med varandra. Enkla övningar stegrades efterhand. Varje pass började med "skicka meddelande" och avslutades med massage. De olika övningarna var trygghets-, kontakt- och inlevelseövningar där olika känslor bearbetades. Eleverna hade önskemål om att avsluta temat med någon form av rollspel som de själva komponerade på datorn. Rollspelet handlade om "Att bry sig" och visa sympati med andra. Drama (grupp 2) Gruppen har i olika övningar dramatiserat känslor. Eleverna har övat på att uppträda inför publik. Vidare har de studerat hur känslor visas på olika sätt på film. Eleverna har tillsammans med läraren skrivit om Askungen till en nutidsversion, Drömdisco. Datorn har använts till en affisch till dramat. Musikgrupp Varje tillfälle började med Namnvisan och Nu är vi här igen. Barnen har suttit på stolar i ring. Läraren har emellanåt spelat på piano. Eftersom utrymmet var begränsat med bord och stolar så har vi inte rört oss till musik utan suttit och spelat på rytminstrument, sjungit, lyssnat på musik och diskuterat vilken känsla som sångerna handlat om. Vid avslappningen på slutet fick barnen ligga på golvet och lyssna på härlig lugn musik. Exempel på sånger vi sjungit och lyssnat på: Jag blir så glad när jag ser dig. Sudda bort din sura min Bergakungen Bästiscalypso Till bl a denna sång har barnen spelat på olika rytminstrument där pedagogen har dirigerat vilka instrument som skulle spela. Vid ett tillfälle gjorde vi ett känslokorsord. Barnen fick lyssna till musik och efteråt tala om vilken känsla som skulle in på de olika raderna. 8

11 RESULTAT Eleverna har, som tidigare nämnts, arbetat på många olika sätt i de olika verkstäderna. Detta har medfört att empati har uttryckts på olika sätt. I de ursprungliga samtalsgrupperna har vi också talat om känslor och empati och eleverna har fått uttrycka vad empati innebär. I läshörnan har eleverna uttryckt empati genom att skriva recensioner och muntligt berättat om det fanns något i boken som anknöt till Att bry sig. I skrivarverkstaden har eleverna gjort arbeten på datorn där de har uttryckt empati genom att skriva dikter, berättelser och göra bildserier om olika känslor. De har även muntligt berättat hur man kan känna i olika situationer och hur de kan reagera. Genom olika dramaövningar har eleverna i dramagruppen fått känna och uttrycka empati. Efter varje övning fick de berätta vad de kände. Även i rollspelet har de gestaltat och satt sig in i andras känslor. Musikgruppen har samtalat om känslor och empati utifrån olika typer av musik. De har också själva spelat och på det sättet uttryckt känslor. I ateljén har eleverna använt sig av många olika uttryckssätt genom olika typer av skapande. Många har visat känslor genom skapelser och utifrån dessa har gruppen talat om vilken/vilka känslor som uttrycks och hur den upplevs. Eleverna fick ge exempel på när de känt på ett visst sätt och när de känt med någon. Målet att alla elever ska ha använt datorn vid minst ett tillfälle har uppnåtts men i olika hög grad. Vissa elever, främst de yngsta, har endast skrivit sitt namn i Word, medan andra har skrivit bokrecensioner eller skrivit om arbetet i sin verkstad. Skrivarverkstaden har använt datorn mest där eleverna har skrivit sina texter i Word och Clarisworks samt gjort bildserier i Kid Pix och använt sig av digitalkamera. Datorn har använts av samtliga i ITiS-arbetslaget och vi känner alla att vår datorkompetens har höjts. Vi låg alla på olika nivåer i datorkunnande och utifrån dessa nivåer har vi lärt oss mer. Exempel på denna ökade kunskap är: - skicka - använda Word, Kid Pix, och Powerpoint - använda digitalkamera - använda internet och ladda hem artiklar 9

12 Målet att alla ska känna att arbetslaget har utvecklats, har vi kunnat utvärdera genom att jämföra det var och en hade skrivit ner före projektets början och det som vi upplevt har hänt efter projektets genomförande. Följande uttrycktes före projektet: Jag förväntar mig att vi först och främst ska lära känna varandra, eftersom det är två nya lärare i arbetslaget. Jag hoppas att vi ska bli ett arbetslag där vi kan samarbeta på ett bra sätt och där allas kompetenser tas tillvara på bästa sätt. Jag hoppas också att detta projekt bara är det första av många gemensamma projekt i stort och smått. Jag vill att vi ska bli ett arbetslag där vi kan lära oss av varandras kompetenser. Tänk om vi kunde få alla att känna sig lite delaktiga, även den personal som inte är med i projektet. Jag önskar att vi lär känna varandra bättre och att vi får en större förståelse för våra olika arbetsroller. Jag vill att arbetslaget ska kunna arbeta under trygga former så att vi kan säga vad vi tycker och känner. Detta ska vara början på ett bra fungerande arbetslag flera år framöver. Följande uttrycktes efter projektets genomförande: Vi har lärt känna varandra och fått ihop arbetslaget. De två nya lärarna har kommit in i arbetslaget och verkar trivas. Jag tycker att vi har utvecklats och vi har haft många givande diskussioner som man inte har tid till annars. Ett problem som jag har upplevt är våra olika avtal, lärare och förskollärare. Det har också varit lite svårt att ITiS-arbetslaget inte är samma som vårt riktiga arbetslag. Jag upplever att vi har hjälpt varandra och använt oss av våra olika kompetenser på ett effektivt sätt. 10

13 DISKUSSION Vi anser att målen med barnen har uppnåtts. Barnen har arbetat utifrån sina egna tankar och frågor enligt PBL. De har själva fått välja arbetssätt och det är viktigt med tanke på de sju intelligenser. De flesta barnen har upplevt detta arbete positivt och frågat efter nästa gång. Att känna och förstå empati har barnen uttryckt på många olika sätt och de kan lätt uttrycka och diskutera empati muntligt i grupperna. De kan sätta ord på olika känslor och ge olika vinklingar av empati utifrån sin egen emotionella mognad. De har bl. a. uttryckt: Det är precis så här det känns. Det är precis som om det vore jag. Efter att både ha skrivit och arbetat muntligt med att uttrycka känslor förefaller det mycket lättare för barnen att uttrycka sig muntligt än att skriva ner det i ord. Vi känner att projektet har inspirerat oss att använda IT som ett verktyg i undervisningen. Då är det inte bara datorer som avses utan även andra ITverktyg som bandspelare, digitalkamera, och TV m m. Dessa har visat sig vara bra och gjort skolarbetet intressant och stimulerande för eleverna som uttryckt det så här: Roligt att skriva sånger och dikter och använda bandspelare. Kul att lägga in bilder från digitalkameran. Roligt att måla och skriva på datorn. Viktigt att bry sig. Eftersom vi har använt oss av åldersblandade tvärgrupper har empati och Att bry sig diskuterats utifrån olika perspektiv. Eleverna har lyssna på och respekterat varandras åsikter och uttalanden. Detta har lett till diskussion i stort och smått med många vinklingar som vi tycker varit givande för alla. Att arbeta i åldersblandade tvärgrupper har inneburit att vi varit tidslåsta. Alla har arbetat samtidigt med projektet. Detta har ibland inneburit svårigheter. Eftersom vi lät eleverna välja verkstad utifrån det som passade dem bäst kunde vi inte använda de gamla inkörda samtalsgrupperna, som förmodligen hade gett oss mycket gratis i diskussionerna. Vi fick nu helt nya åldersblandade grupper och det tog ett tag innan gruppen lärde känna varandra. Men fördelarna med att de själva hade valt arbetssätt övervägde eftersom eleverna var mycket motiverade att arbeta i sin grupp. De var positiva till sitt arbete och på det sättet stimulerade de varandra i sitt fortsatta arbete. För att kunna fortsätta i ITiS- anda och använda bl a datorn som ett verktyg i undervisningen är det en fördel att ha tillgång till en datasal där datorer är samlade i ett rum med fungerande skrivare. Tyvärr har vi känt oss lite 11

14 begränsade eftersom våra datorer har varit utspridda på olika lokaler. Detta onödiga problem har försvårat arbetet både för oss och framförallt för eleverna. Arbetet med ITiS har varit mycket intressant, utvecklande och lärorikt för oss pedagoger. Vi har haft roligt tillsammans i arbetslaget och stöttat och lärt oss av varandras kompetenser. Vi har haft intressanta diskussioner på våra handledarträffar, litteraturstudier, och seminarier. Sammanfattningsvis har vi fått en bred kompetensutveckling i arbetslaget. Alla dessa delar har lett till en bra helhet i vårt ITiS projektet. Därför kommer vi förmodligen att arbeta vidare med den här arbetsformen i framtiden och utveckla vårt hälsoarbete inom andra områden. 12

15 LITTERATURLISTA Cronsioe, I. (1999). Om olika inlärningstilar, IT och skolutveckling Johansson, A-C. (1999). Det finns inte någon IT- pedagogik Holm, U (1996). Empati. Att förstå andra människors känslor. Malmö: Natur och Kultur. Holmlund, B-M. (1999). Tema ett sätt att arbeta ett sätt att lära Jerdemyr, Olsson, Törnert, Åkersson (1999). Problem Baserat lärande. Värnamo: Ekelunds förlag. Kylemark, M & Winther, M. (1999). Elevaktiva arbetsmetoder Olivstam,Thorsén (1994). Etik och livsfrågor. Falköping: Liber utbildning AB Åberg, K (1999). Arbetslag i skolan. Värnamo: Ekelunds förlag. 13

16 Bilaga 1 Björkö Hälsofrämjande skola Tema Hälsa Klass o Elevråd Trygghetsgrupper Trädgårdsland Kostlära Naturtimmar Skogsdag Empati Elevens val Idrott o hälsa Vett o Etikett

17 Bilaga 2 ITiS-projekt Att Bry Sig Smärta Ilska Sorg Ensamhet Glädje Avundsjuka Rädsla

18 Bilaga 3 Brainstorming med eleverna 28/3 Bilder, måla, datorn, digitala kort på författaren Solskenshistoria, gör den på dator och hitta bilder bok Att bry sig avundsjuka rädsla ensamhet ilska sorg glädje historier smärta Skriv en text, sjung den inför bandspelare eller video sångtext dikter bildspel i Kid Pix Ta kort till din dikt och lägg in. Läs upp den för dina kompisar. Läs på bandspelare. berättelser Skriv på dator lägg in bilder i berättelsen efter hand som det passar

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Projektrapport-ITiS Spängerskolan Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 13/14 1 Innehållsförteckning Kommunens vision... 3 Verksamhetsidé... 4 "Vision"... 5 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Varför bär de sjalar?

Varför bär de sjalar? Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Trollhättan 001122 Skolan i skogen

Trollhättan 001122 Skolan i skogen Trollhättan 001122 Skolan i skogen ITiS-rapport från Skoftebyskolan S Sammanfattning Vårt ITiS-arbetslag består av 63 personer: två elevassistenter, två klasslärare på särskolan och två klasslärare på

Läs mer

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Tema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär

Tema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02 Tema Hembygd Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär Handledare: Jenny Comstedt Innehållsförteckning Bakgrund

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

Projektet 2014 från ax till limpa!

Projektet 2014 från ax till limpa! Projektet 2014 från ax till limpa! Syfte: Att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva vårt förhållningssätt i mötet med barn med så kallade problemskapande och annorlunda beteenden för att skapa

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning: Grön Presentation Gröna avdelningen är en av tre avdelningar på Regnbågens förskola. Vi har ett tätt samarbete mellan

Läs mer

Arbetsbeskrivning för

Arbetsbeskrivning för Arbetsbeskrivning för HT 2011 VT 2012 Arbetsbeskrivning Mästerkatten HT-11 VT-12 Barn: 5 4 3 2 1 Pojkar Flickor 0 2010 2009 2008 2007 2006 Personal: Namn Arbetstid Utbildning Jonas 100 % Förskollärare

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Vår pedagogiska grundsyn går som en röd tråd genom vår verksamhet G emenskap A nsvar R eflektion N yfikenhet E mpati T illtro Gemenskap En förutsättning för barns

Läs mer

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med

Läs mer

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa. ENGELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande. Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

ITiS arbete. Trafiken i skolan

ITiS arbete. Trafiken i skolan ITiS arbete Trafiken i skolan Vilans skola Våren-02 Klass F-2 B Malin Persson Annika Dahl-Persson Sigbrit Holmén Staffan Andreasson 2 Innehållsförteckning: Introduktion 3 Syfte och mål 4 Tillvägagångssätt

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015 Ekorrens arbetsplan Ht 2014- Vt 2015 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Hyttan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Hyttan Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Hyttan Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det.

Läs mer

Kvalitetsarbete. Rytmik och sång Älgens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Cecilia Jansson Christina Johansson Holly Ye Valentina Meija

Kvalitetsarbete. Rytmik och sång Älgens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Cecilia Jansson Christina Johansson Holly Ye Valentina Meija Kvalitetsarbete Rytmik och sång Älgens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Cecilia Jansson Christina Johansson Holly Ye Valentina Meija Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Arkens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013 Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och

Läs mer

Introduktion till projektet "språket som kommunikation".

Introduktion till projektet språket som kommunikation. Introduktion till projektet "språket som kommunikation". Frälsegårdsskolan är en mångkulturell 0-6 skola där mer än 90% av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Arbetsenhetens elever går i åldersblandade

Läs mer

Rapport. Folksagor-Lextorpslaget

Rapport. Folksagor-Lextorpslaget Rapport Folksagor-Lextorpslaget Bakgrund Vi har arbetat med folksagor under ca 10 veckor. I arbetslaget har vi varit 2 klasser, en åk 6 och en åk 3. Fyra lärare har varit inblandade, 2 klasslärare och

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Kvalitetsarbete i fritidshem

Kvalitetsarbete i fritidshem Kvalitetsarbete i fritidshem Gäller för verksamhetsåret: 2015-2016 Enhet: Grevåkerskolans fritidshem Fritidshem Grevåkerskolans fritids- Baronen och Greven Ort Hammerdal Ansvarig rektor Birgitta K Lindberg

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

PIM Examination 5. Inspirationsmaterial för elever och pedagoger. Filmskapande i PhotoStory 3

PIM Examination 5. Inspirationsmaterial för elever och pedagoger. Filmskapande i PhotoStory 3 PIM Examination 5 Inspirationsmaterial för elever och pedagoger Filmskapande i PhotoStory 3 Innehållsförteckning Inledning... 3 Hämta programmet... 4 Steg 1 hämta och fixa dina bilder... 5 Steg 2 skriv

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att: LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro

Läs mer

Vår verksamhet under läsåret

Vår verksamhet under läsåret Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina

Läs mer

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde Arbetsplan för VillUt i Villans rektorsområde 2010-08-30 Lärmiljöer Alla pedagoger har insikt i lärmiljöns betydelse för barns lek, utveckling och lärande. Med lärmiljö menar vi: Pedagogernas förhållningssätt,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan Läsåret 2013-2014 Förskolan Lillåsen 1 Inledning Förskolan Lillåsen består av två avdelningar, en grupp med barn i ålder 1-3 år och en grupp med barn i ålder 3-5 år.

Läs mer

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för Ängen, Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar

Läs mer

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan a för planen Helen Peterson Vår vision På vår förskola ska alla

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter!

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter! Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016 Barnens verkstad med många möjligheter! Vår organisation Barn Arbetslag Lärandemiljöer - Utemiljö - Innemiljö - Närmiljö

Läs mer

Lärarhandledning. Arbetsmodell för tematiskt arbete 1-16 år

Lärarhandledning. Arbetsmodell för tematiskt arbete 1-16 år Lärarhandledning Arbetsmodell för tematiskt arbete 1-16 år Inledning Jag vill använda arbetsmodellen som ett redskap för att synliggöra barn/elevers och pedagogers lärande. Att arbeta med tema eller rättare

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer