Björkö skola. Vetlanda Kommun. Att Bry Sig. Anette Arvidsson Anita Ericsson Maud Hellström Carin Henrysson Åsa Vadhammar. Projektarbete i samband med

Transkript

1 Björkö skola Vetlanda Kommun Att Bry Sig Anette Arvidsson Anita Ericsson Maud Hellström Carin Henrysson Åsa Vadhammar Projektarbete i samband med ITiS arbetslagsutbildning vt-2001 Handledare: Margareta Larsson

2 SAMMANFATTNING I Björkö skola har vi arbetat med temat Att bry sig och det har genomförts med elever från 6-13 år. I ITiS-arbetslaget ingår en förskollärare och fyra lärare. Själva temat med eleverna har hela skolans arbetslag arbetat med och det innefattar även två fritidspedagoger, två elevassistenter och en obehörig lärare. Genom att prata med barnen om känslor så ger man barn ord och genom ord får de redskap. Har man ord så att man kan beskriva vad man känner då behöver man t ex inte slåss. Målen med arbetet var att alla elever efter arbetet skulle kunna uttrycka empati på något sätt och de skulle ha använt datorn vid minst ett tillfälle. Vi hade ytterligare två mål som gällde arbetslaget. Efter arbetet skulle vi i arbetslaget känna att samarbetet hade utvecklats och fördjupats. Arbetslagets datorkompetens skulle höjas. Arbetet startade med ett drama av personalen om olika känslor. I åldersblandade samtalsgrupper gjordes därefter en brainstorming och en diskussion fördes om vad de sett och känt. Eleverna valde därefter hur de ville arbeta med Att bry sig. De kunde välja mellan läshörna, skrivarverkstad, dramagrupp, ateljé eller musikgrupp. I de olika grupperna arbetade sedan eleverna med känslor och empati genom olika typer av skapande och samtal. Samtliga mål uppnåddes och mynnade ut i en utställning med bl a drama, bildskapelser, bokrecensioner, bildserier i Kid Pix, bildspel, dikter och böcker. Arbetslagets mål har också uppnåtts. Arbetet var mycket uppskattat och gav många intressanta diskussioner med både elever och pedagoger. Vi kommer troligtvis att arbeta vidare med denna arbetsform och utveckla vårt hälsoarbete inom andra områden.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning s 2 2. Bakgrund s 3 3. Mål s 5 4. Metod s 6 5. Resultat s 9 6. Diskussion s Litteraturlista s Bilagor

4 INLEDNING Björkö skola är en landsortsskola med 86 elever, fördelade på förskoleklass och år 1-6. Arbetslaget består av fyra lärare, en förskollärare, två fritidspedagoger, en obehörig lärare och en elevassistent. I ITiS kompetensutveckling har fyra lärare och en förskollärare deltagit, men hela arbetslaget har varit med i arbetet med eleverna. I skolans utvecklingsplan finns målsättningen att fortsätta i Folkhälsoinstitutets projekt Hälsofrämjande skola. Vi arbetar mycket i tvärgrupper i åldrarna 6-13 år, t ex med naturtimmar varje vecka och trygghetsgrupperna (även kallade samtalsgrupper) vid sex tillfällen i veckan. I projektet ingår bl a empati (bilaga 1). Anledningen till att vi valde temat Att bry sig var att det passade in i vårt dagliga arbete med trygghetsgrupperna. Vi har tidigare bl a arbetat med, Att vara kompis, Ansvar för vår närmiljö, Språk och uttryck och Vett och etikett (bilaga 2). Enligt läroplanen skall skolan sträva efter att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen (Lpo-94, 1999, s 10). Enligt vår skolas arbetsplan ska vi arbeta för: En lugn, trygg och miljömedveten arbetsplats dit elever och personal går med glädje och nyfikenhet. Här ska var och en få växa och utvecklas i sin egen takt och lära sig leva i harmoni med varandra och naturen (Björkö skolas arbetsplan, , s 1). Vi ser en möjlighet att komma närmare dessa mål genom att välja ämnet Att bry sig i vårt ITiS-projekt. Vi i arbetslaget kände att vi inte hade tillräckligt med kunskap och erfarenhet att använda datorer som naturligt stöd i det vardagliga arbetet med eleverna. Vi är eniga om att denna kunskap behövs för att möta det framtida lärandet för eleverna likväl som för oss. 2

5 BAKGRUND Empati betyder inlevelse eller inkännande i någon annan människa (Olivestam- Thorsén, 1994, s 138). Empati som företeelse uppmärksammas mer och mer inte bara inom sjukvården och sociala vården utan i alla mänskliga kontakter och används oftast som en synonym för gensvar och vänlighet i en kontaktsituation (Holm, 1996). En allmän betydelse av ordet empati i psykologisk litteratur är att upplevelseeller känslomässigt veta vad en annan människa känner i ett givet ögonblick i sin privata värld (Holm,1996 s 57). Holm beskriver vidare att empati är en förmåga som kräver deltagande av många jag-funktioner, det vill säga funktioner som utvecklas hos barnet i ett samspel mellan biologiska och inlärningsmässiga faktorer (1996). Att få uppleva att någon är intresserad av vad jag upplever är förenat med positiva känslor. Jag blir sedd, jag är någon. Jag blir respekterad och bekräftad som en människa att räkna med (Olivestam-Thorsén, 1994, s 138). Olivestam-Thorsén skriver vidare att det krävs intresse, förmåga samt bekräftelse för att empati ska fungera. Det gäller dock att skilja på medkänsla och medlidande, då det senare betyder att man lider med och tar på sig personens lidande. I stället bör man känna med personen och visa engagemang, inlevelse och intresse (1994). Om man själv får berätta om hur det känns när man är rädd då förstår man känslan även hos andra. Genom att dramatisera sätter man sig in i hur det känns och då bearbetar man sina känslor. Genom att prata med barn om känslor så ger man barn ord och genom ord får de redskap. Har man ord så man kan beskriva vad man känner då behöver man ex inte slåss (Ur filmen; Människans barn). När man vet hur eleverna lär sig och vad som motiverar dem, kan man lättare hitta rätt aktivitet som utvecklar eleverna på bästa sätt (Cronsioe, 1999). Kylemark-Winther fortsätter med att eleverna lär sig att respektera varandra och uppskatta andras begåvningar när de arbetar enligt teorin om de sju intelligenserna. De sju intelligenserna är de olika sätten vi kan ta in kunskap. Vissa är språkliga, andra är logiska. En del lär sig bäst om de får använda händerna och andra lär sig genom musik (1999). 3

6 Problembaserat lärande innebär ett förändrat sätt att se på undervisningen, i såväl elev- som lärarrollen liksom för arbetsformer, arbetssätt och innehåll (Utbildningsdepartementet, 2000, s 5). PBL präglas av stark tilltro till individens förmåga att vilja lära och övertygelse om att människan har ett naturligt behov av kunskap och kompetens. PBL kännetecknas av att det är elevernas frågor och problemställningar som utgör grunden för lärandet, med andra ord ett elevorienterat arbetssätt (2000). Lärares skilda kompetenser kan utnyttjas för att öka kvalitet i elevernas lärande och berika samarbetet mellan lärare (Utbildningsdepartementet, 2000, s 5). Lpo säger: Undervisningen får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen. Kunskapens olika former förutsätter och samspelar med varandra (Jerdmyr, 1999, s 22). Möjligheterna med IT och hur man kan arbeta processorienterat samt då använda olika IT-verktyg i undervisningen är inte liktydigt med datorn. IT i skolan är så mycket mera, då man använder andra medel eller verktyg som finns tillgängliga, ex kameror, bandspelare, TV och böcker. Om man använder dessa rätt kan man få alla elever intresserade och stimulerade till skolarbetet (Johansson, 1999). Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande (Åberg, 1999, s 36). Att ha ett fungerande arbetslag är viktigt, inte minst för eleverna där det utgör modell. Genom att hjälpas åt och känna till varandras verksamheter ger man eleverna bättre kontinuitet i undervisningen (1999). Nya och oerfarna lärare och vikarier kan ges möjlighet att lära av äldre kollegor, när de ingår i samarbetande arbetslag (Åberg, 1999, s 37). En grupp kan aldrig beskrivas som något statiskt. Den befinner sig i ständig utveckling och förändring precis som ett människas liv så finns det i en grupps liv ett antal utvecklingsfaser vilka är ganska lika i alla typer av grupper. De olika faserna är inledningsfasen, konfliktfasen, närmandefasen, konsensusfasen samt samarbetsfasen (1999). 4

7 MÅL Vi har satt upp fyra mål som vi vill uppnå med vårt arbete Att bry sig. Två mål är kopplade till barnen och deras arbete och två mål utgår från oss i arbetslaget. Målen lyder på följande sätt: Alla elever ska kunna uttrycka medkänsla på något sätt t ex genom bild, skrift, tal eller drama. De ska även förstå vad begreppet medkänsla står för. Alla barn ska ha använt datorn vid minst ett tillfälle under arbetet. All personal i arbetslaget ska känna att samarbetet har utvecklats och fördjupats under arbetets gång. Innan projektet började svarade var och en på frågan: - Vad vill jag ska hända i arbetslaget? Efter projektets slut: - Vad hände i arbetslaget under tiden? Alla i arbetslaget ska höja sin datorkompetens. 5

8 METOD För att förbereda eleverna på vårt projekt läste vi några berättelser från "Varför växer gräset", bl a Donationen, Valpar till salu och Den trasiga dockan. Vi använde samtalsgrupperna och läste och diskuterade dessa texter vid tre tillfällen. Introduktionen av temat bestod av dramatiseringar av olika känslor. Detta framförde skolans pedagoger inför alla eleverna som var samlade i 4:ans klassrum. Vi inledde med en kort presentation av temat och förklarade vad som skulle visas samt vad vi ville att eleverna skulle göra. Vi uppmanade eleverna att vara uppmärksamma på vad de såg, hörde och kände. Vi illustrerade en känsla i taget, ansiktsuttryck, kroppsspråk och enstaka ord gestaltade glädje, ilska, sorg, avundsjuka, smärta, ensamhet samt rädsla. Direkt efter dramatiseringarna samlade vi barnen i samtalsgrupperna, där vi brainstormade kring vad de upplevt. Alla skrev enskilt ner så många ord de kom att tänka på under ca 5 minuter. Vi vuxna hjälpte förskoleklassbarnen att skriva. När alla hade skrivit klart fick de berätta vilka ord de hade skrivit och så diskuterade vi kring dem. Därefter utgick vi från några frågeställningar som vi personal hade punktat ner. Frågorna var: Vad såg du hos de olika personerna? Vilka känslor såg du? Vad beror det på? Hur kände du när du såg de olika personerna? Vilken person kände du mest med? Varför? Lärarna antecknade hela tiden vad barnen svarade. Nästa steg var att kategorisera orden. Vi skrev ner alla orden och eleverna placerade in orden under olika rubriker. Rubrikerna blev de olika känslorna; glädje, sorg, ilska, ensamhet, smärta, avundsjuka samt rädsla. Efter systematiseringen frågade vi eleverna hur de ville arbeta vidare med känslorna. Vi erbjöd olika verkstäder eftersom eleverna lär sig på olika sätt och därmed kan utvecklas på bästa sätt om de får använda sin egen inlärningsstil. (Cronsioe, 1999, Kylemark-Winther, 1999) Varje verkstad presenterades kort och därefter fick eleverna fritt välja mellan skrivarverkstad, läshörna, ateljé drama och musik. Ateljé och dramaverkstäderna 6

9 blev väldigt stora så vi fick dela upp dem i mindre grupper. Till slut hade vi en skrivarverkstad, en läshörna, tre grupper i ateljén, två dramagrupper samt en musikgrupp. Alla vuxna ansvarade för varsin verkstad och samlade eleverna i respektive grupp. Alla började med introduktion och presentation och eleverna fick komma med förslag på hur man kunde arbeta. Uppgiften var att på olika sätt illustrera de olika känslorna, men även att på något sätt visa att de förstått ordet medkänsla (empati) och kunna visa "Att bry sig". Tema-arbetet i de olika verkstäderna hade vi 1-2 gånger i veckan under 6 veckor. Vi arbetade 1 timma varje gång. Under hela projektet har vi följt processen genom anteckningar och fotografering. Som avslutning på temat hade vi en gemensam redovisning i form av uppspel av drama och musik samt utställning av elevernas olika alster. Redovisningen avslutades på samma plats som det startades, där elever och personal såg ett bildspel som sammanfattade hela temat Att bry sig. Här följer en presentation av de olika verkstäderna samt vad de har arbetat med. Skrivarverkstad Skrivarverkstadens introduktion började med brainstorming runt Att bry sig. Då kom barnen med förslag hur de kunde arbeta med de olika känslorna (se bilaga 3). Därefter valde eleverna den känsla de ville arbeta med och på vilket sätt de skulle uttrycka den. Några valde att leta bilder och skriva dikter, andra gjorde små berättelser på datorn. En del gjorde bildserier i Kid Pix och några ritade och målade egna känsloböcker. Läshörna Arbetet i läshörnan startades med att läraren läste ett avsnitt ur Om ni inte hade mig av Ulf Nilsson. Därefter bokpratade och visade läraren böcker, som på något sätt anknöt till ämnet Att bry sig. Alla valde en bok att läsa. För nybörjarläsarna fanns även böcker med band. Nästa tillfälle diskuterade gruppen hur de skulle redovisa sina böcker. De kom fram till att de skulle skriva en recension på datorn, och sedan berätta för kamraterna i gruppen vad de läst, som anknöt till ämnet Att bry sig. Ateljé Skapandeverkstaden började med att den stora gruppen delades in i smågrupper där vi det diskuterades hur olika känslor kunde illustreras och vilka material och 7

10 tekniker som kunde användas. De olika alternativ som kom fram var att arbeta med lera, hönsnät och papier macher, gipsansiktsmasker, saltdeg, tändstickor och måla med vattenfärg. Under samtal mellan lärare och elev fick eleverna berätta vilka känslor deras alster gav uttryck för och vad känslorna kunde bero på. Detta skrev sedan eleverna ner på datorn. Drama (grupp 1) Läraren började med att förklara att drama inte är samma sak som teater. Många olika övningar användes för att gruppen skulle lära känna varandra, våga uttrycka samt känna trygghet i sig själva och med varandra. Enkla övningar stegrades efterhand. Varje pass började med "skicka meddelande" och avslutades med massage. De olika övningarna var trygghets-, kontakt- och inlevelseövningar där olika känslor bearbetades. Eleverna hade önskemål om att avsluta temat med någon form av rollspel som de själva komponerade på datorn. Rollspelet handlade om "Att bry sig" och visa sympati med andra. Drama (grupp 2) Gruppen har i olika övningar dramatiserat känslor. Eleverna har övat på att uppträda inför publik. Vidare har de studerat hur känslor visas på olika sätt på film. Eleverna har tillsammans med läraren skrivit om Askungen till en nutidsversion, Drömdisco. Datorn har använts till en affisch till dramat. Musikgrupp Varje tillfälle började med Namnvisan och Nu är vi här igen. Barnen har suttit på stolar i ring. Läraren har emellanåt spelat på piano. Eftersom utrymmet var begränsat med bord och stolar så har vi inte rört oss till musik utan suttit och spelat på rytminstrument, sjungit, lyssnat på musik och diskuterat vilken känsla som sångerna handlat om. Vid avslappningen på slutet fick barnen ligga på golvet och lyssna på härlig lugn musik. Exempel på sånger vi sjungit och lyssnat på: Jag blir så glad när jag ser dig. Sudda bort din sura min Bergakungen Bästiscalypso Till bl a denna sång har barnen spelat på olika rytminstrument där pedagogen har dirigerat vilka instrument som skulle spela. Vid ett tillfälle gjorde vi ett känslokorsord. Barnen fick lyssna till musik och efteråt tala om vilken känsla som skulle in på de olika raderna. 8

11 RESULTAT Eleverna har, som tidigare nämnts, arbetat på många olika sätt i de olika verkstäderna. Detta har medfört att empati har uttryckts på olika sätt. I de ursprungliga samtalsgrupperna har vi också talat om känslor och empati och eleverna har fått uttrycka vad empati innebär. I läshörnan har eleverna uttryckt empati genom att skriva recensioner och muntligt berättat om det fanns något i boken som anknöt till Att bry sig. I skrivarverkstaden har eleverna gjort arbeten på datorn där de har uttryckt empati genom att skriva dikter, berättelser och göra bildserier om olika känslor. De har även muntligt berättat hur man kan känna i olika situationer och hur de kan reagera. Genom olika dramaövningar har eleverna i dramagruppen fått känna och uttrycka empati. Efter varje övning fick de berätta vad de kände. Även i rollspelet har de gestaltat och satt sig in i andras känslor. Musikgruppen har samtalat om känslor och empati utifrån olika typer av musik. De har också själva spelat och på det sättet uttryckt känslor. I ateljén har eleverna använt sig av många olika uttryckssätt genom olika typer av skapande. Många har visat känslor genom skapelser och utifrån dessa har gruppen talat om vilken/vilka känslor som uttrycks och hur den upplevs. Eleverna fick ge exempel på när de känt på ett visst sätt och när de känt med någon. Målet att alla elever ska ha använt datorn vid minst ett tillfälle har uppnåtts men i olika hög grad. Vissa elever, främst de yngsta, har endast skrivit sitt namn i Word, medan andra har skrivit bokrecensioner eller skrivit om arbetet i sin verkstad. Skrivarverkstaden har använt datorn mest där eleverna har skrivit sina texter i Word och Clarisworks samt gjort bildserier i Kid Pix och använt sig av digitalkamera. Datorn har använts av samtliga i ITiS-arbetslaget och vi känner alla att vår datorkompetens har höjts. Vi låg alla på olika nivåer i datorkunnande och utifrån dessa nivåer har vi lärt oss mer. Exempel på denna ökade kunskap är: - skicka - använda Word, Kid Pix, och Powerpoint - använda digitalkamera - använda internet och ladda hem artiklar 9

12 Målet att alla ska känna att arbetslaget har utvecklats, har vi kunnat utvärdera genom att jämföra det var och en hade skrivit ner före projektets början och det som vi upplevt har hänt efter projektets genomförande. Följande uttrycktes före projektet: Jag förväntar mig att vi först och främst ska lära känna varandra, eftersom det är två nya lärare i arbetslaget. Jag hoppas att vi ska bli ett arbetslag där vi kan samarbeta på ett bra sätt och där allas kompetenser tas tillvara på bästa sätt. Jag hoppas också att detta projekt bara är det första av många gemensamma projekt i stort och smått. Jag vill att vi ska bli ett arbetslag där vi kan lära oss av varandras kompetenser. Tänk om vi kunde få alla att känna sig lite delaktiga, även den personal som inte är med i projektet. Jag önskar att vi lär känna varandra bättre och att vi får en större förståelse för våra olika arbetsroller. Jag vill att arbetslaget ska kunna arbeta under trygga former så att vi kan säga vad vi tycker och känner. Detta ska vara början på ett bra fungerande arbetslag flera år framöver. Följande uttrycktes efter projektets genomförande: Vi har lärt känna varandra och fått ihop arbetslaget. De två nya lärarna har kommit in i arbetslaget och verkar trivas. Jag tycker att vi har utvecklats och vi har haft många givande diskussioner som man inte har tid till annars. Ett problem som jag har upplevt är våra olika avtal, lärare och förskollärare. Det har också varit lite svårt att ITiS-arbetslaget inte är samma som vårt riktiga arbetslag. Jag upplever att vi har hjälpt varandra och använt oss av våra olika kompetenser på ett effektivt sätt. 10

13 DISKUSSION Vi anser att målen med barnen har uppnåtts. Barnen har arbetat utifrån sina egna tankar och frågor enligt PBL. De har själva fått välja arbetssätt och det är viktigt med tanke på de sju intelligenser. De flesta barnen har upplevt detta arbete positivt och frågat efter nästa gång. Att känna och förstå empati har barnen uttryckt på många olika sätt och de kan lätt uttrycka och diskutera empati muntligt i grupperna. De kan sätta ord på olika känslor och ge olika vinklingar av empati utifrån sin egen emotionella mognad. De har bl. a. uttryckt: Det är precis så här det känns. Det är precis som om det vore jag. Efter att både ha skrivit och arbetat muntligt med att uttrycka känslor förefaller det mycket lättare för barnen att uttrycka sig muntligt än att skriva ner det i ord. Vi känner att projektet har inspirerat oss att använda IT som ett verktyg i undervisningen. Då är det inte bara datorer som avses utan även andra ITverktyg som bandspelare, digitalkamera, och TV m m. Dessa har visat sig vara bra och gjort skolarbetet intressant och stimulerande för eleverna som uttryckt det så här: Roligt att skriva sånger och dikter och använda bandspelare. Kul att lägga in bilder från digitalkameran. Roligt att måla och skriva på datorn. Viktigt att bry sig. Eftersom vi har använt oss av åldersblandade tvärgrupper har empati och Att bry sig diskuterats utifrån olika perspektiv. Eleverna har lyssna på och respekterat varandras åsikter och uttalanden. Detta har lett till diskussion i stort och smått med många vinklingar som vi tycker varit givande för alla. Att arbeta i åldersblandade tvärgrupper har inneburit att vi varit tidslåsta. Alla har arbetat samtidigt med projektet. Detta har ibland inneburit svårigheter. Eftersom vi lät eleverna välja verkstad utifrån det som passade dem bäst kunde vi inte använda de gamla inkörda samtalsgrupperna, som förmodligen hade gett oss mycket gratis i diskussionerna. Vi fick nu helt nya åldersblandade grupper och det tog ett tag innan gruppen lärde känna varandra. Men fördelarna med att de själva hade valt arbetssätt övervägde eftersom eleverna var mycket motiverade att arbeta i sin grupp. De var positiva till sitt arbete och på det sättet stimulerade de varandra i sitt fortsatta arbete. För att kunna fortsätta i ITiS- anda och använda bl a datorn som ett verktyg i undervisningen är det en fördel att ha tillgång till en datasal där datorer är samlade i ett rum med fungerande skrivare. Tyvärr har vi känt oss lite 11

14 begränsade eftersom våra datorer har varit utspridda på olika lokaler. Detta onödiga problem har försvårat arbetet både för oss och framförallt för eleverna. Arbetet med ITiS har varit mycket intressant, utvecklande och lärorikt för oss pedagoger. Vi har haft roligt tillsammans i arbetslaget och stöttat och lärt oss av varandras kompetenser. Vi har haft intressanta diskussioner på våra handledarträffar, litteraturstudier, och seminarier. Sammanfattningsvis har vi fått en bred kompetensutveckling i arbetslaget. Alla dessa delar har lett till en bra helhet i vårt ITiS projektet. Därför kommer vi förmodligen att arbeta vidare med den här arbetsformen i framtiden och utveckla vårt hälsoarbete inom andra områden. 12

15 LITTERATURLISTA Cronsioe, I. (1999). Om olika inlärningstilar, IT och skolutveckling Johansson, A-C. (1999). Det finns inte någon IT- pedagogik Holm, U (1996). Empati. Att förstå andra människors känslor. Malmö: Natur och Kultur. Holmlund, B-M. (1999). Tema ett sätt att arbeta ett sätt att lära Jerdemyr, Olsson, Törnert, Åkersson (1999). Problem Baserat lärande. Värnamo: Ekelunds förlag. Kylemark, M & Winther, M. (1999). Elevaktiva arbetsmetoder Olivstam,Thorsén (1994). Etik och livsfrågor. Falköping: Liber utbildning AB Åberg, K (1999). Arbetslag i skolan. Värnamo: Ekelunds förlag. 13

16 Bilaga 1 Björkö Hälsofrämjande skola Tema Hälsa Klass o Elevråd Trygghetsgrupper Trädgårdsland Kostlära Naturtimmar Skogsdag Empati Elevens val Idrott o hälsa Vett o Etikett

17 Bilaga 2 ITiS-projekt Att Bry Sig Smärta Ilska Sorg Ensamhet Glädje Avundsjuka Rädsla

18 Bilaga 3 Brainstorming med eleverna 28/3 Bilder, måla, datorn, digitala kort på författaren Solskenshistoria, gör den på dator och hitta bilder bok Att bry sig avundsjuka rädsla ensamhet ilska sorg glädje historier smärta Skriv en text, sjung den inför bandspelare eller video sångtext dikter bildspel i Kid Pix Ta kort till din dikt och lägg in. Läs upp den för dina kompisar. Läs på bandspelare. berättelser Skriv på dator lägg in bilder i berättelsen efter hand som det passar