Björkö skola. Vetlanda Kommun. Att Bry Sig. Anette Arvidsson Anita Ericsson Maud Hellström Carin Henrysson Åsa Vadhammar. Projektarbete i samband med

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Björkö skola. Vetlanda Kommun. Att Bry Sig. Anette Arvidsson Anita Ericsson Maud Hellström Carin Henrysson Åsa Vadhammar. Projektarbete i samband med"

Transkript

1 Björkö skola Vetlanda Kommun Att Bry Sig Anette Arvidsson Anita Ericsson Maud Hellström Carin Henrysson Åsa Vadhammar Projektarbete i samband med ITiS arbetslagsutbildning vt-2001 Handledare: Margareta Larsson

2 SAMMANFATTNING I Björkö skola har vi arbetat med temat Att bry sig och det har genomförts med elever från 6-13 år. I ITiS-arbetslaget ingår en förskollärare och fyra lärare. Själva temat med eleverna har hela skolans arbetslag arbetat med och det innefattar även två fritidspedagoger, två elevassistenter och en obehörig lärare. Genom att prata med barnen om känslor så ger man barn ord och genom ord får de redskap. Har man ord så att man kan beskriva vad man känner då behöver man t ex inte slåss. Målen med arbetet var att alla elever efter arbetet skulle kunna uttrycka empati på något sätt och de skulle ha använt datorn vid minst ett tillfälle. Vi hade ytterligare två mål som gällde arbetslaget. Efter arbetet skulle vi i arbetslaget känna att samarbetet hade utvecklats och fördjupats. Arbetslagets datorkompetens skulle höjas. Arbetet startade med ett drama av personalen om olika känslor. I åldersblandade samtalsgrupper gjordes därefter en brainstorming och en diskussion fördes om vad de sett och känt. Eleverna valde därefter hur de ville arbeta med Att bry sig. De kunde välja mellan läshörna, skrivarverkstad, dramagrupp, ateljé eller musikgrupp. I de olika grupperna arbetade sedan eleverna med känslor och empati genom olika typer av skapande och samtal. Samtliga mål uppnåddes och mynnade ut i en utställning med bl a drama, bildskapelser, bokrecensioner, bildserier i Kid Pix, bildspel, dikter och böcker. Arbetslagets mål har också uppnåtts. Arbetet var mycket uppskattat och gav många intressanta diskussioner med både elever och pedagoger. Vi kommer troligtvis att arbeta vidare med denna arbetsform och utveckla vårt hälsoarbete inom andra områden.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning s 2 2. Bakgrund s 3 3. Mål s 5 4. Metod s 6 5. Resultat s 9 6. Diskussion s Litteraturlista s Bilagor

4 INLEDNING Björkö skola är en landsortsskola med 86 elever, fördelade på förskoleklass och år 1-6. Arbetslaget består av fyra lärare, en förskollärare, två fritidspedagoger, en obehörig lärare och en elevassistent. I ITiS kompetensutveckling har fyra lärare och en förskollärare deltagit, men hela arbetslaget har varit med i arbetet med eleverna. I skolans utvecklingsplan finns målsättningen att fortsätta i Folkhälsoinstitutets projekt Hälsofrämjande skola. Vi arbetar mycket i tvärgrupper i åldrarna 6-13 år, t ex med naturtimmar varje vecka och trygghetsgrupperna (även kallade samtalsgrupper) vid sex tillfällen i veckan. I projektet ingår bl a empati (bilaga 1). Anledningen till att vi valde temat Att bry sig var att det passade in i vårt dagliga arbete med trygghetsgrupperna. Vi har tidigare bl a arbetat med, Att vara kompis, Ansvar för vår närmiljö, Språk och uttryck och Vett och etikett (bilaga 2). Enligt läroplanen skall skolan sträva efter att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen (Lpo-94, 1999, s 10). Enligt vår skolas arbetsplan ska vi arbeta för: En lugn, trygg och miljömedveten arbetsplats dit elever och personal går med glädje och nyfikenhet. Här ska var och en få växa och utvecklas i sin egen takt och lära sig leva i harmoni med varandra och naturen (Björkö skolas arbetsplan, , s 1). Vi ser en möjlighet att komma närmare dessa mål genom att välja ämnet Att bry sig i vårt ITiS-projekt. Vi i arbetslaget kände att vi inte hade tillräckligt med kunskap och erfarenhet att använda datorer som naturligt stöd i det vardagliga arbetet med eleverna. Vi är eniga om att denna kunskap behövs för att möta det framtida lärandet för eleverna likväl som för oss. 2

5 BAKGRUND Empati betyder inlevelse eller inkännande i någon annan människa (Olivestam- Thorsén, 1994, s 138). Empati som företeelse uppmärksammas mer och mer inte bara inom sjukvården och sociala vården utan i alla mänskliga kontakter och används oftast som en synonym för gensvar och vänlighet i en kontaktsituation (Holm, 1996). En allmän betydelse av ordet empati i psykologisk litteratur är att upplevelseeller känslomässigt veta vad en annan människa känner i ett givet ögonblick i sin privata värld (Holm,1996 s 57). Holm beskriver vidare att empati är en förmåga som kräver deltagande av många jag-funktioner, det vill säga funktioner som utvecklas hos barnet i ett samspel mellan biologiska och inlärningsmässiga faktorer (1996). Att få uppleva att någon är intresserad av vad jag upplever är förenat med positiva känslor. Jag blir sedd, jag är någon. Jag blir respekterad och bekräftad som en människa att räkna med (Olivestam-Thorsén, 1994, s 138). Olivestam-Thorsén skriver vidare att det krävs intresse, förmåga samt bekräftelse för att empati ska fungera. Det gäller dock att skilja på medkänsla och medlidande, då det senare betyder att man lider med och tar på sig personens lidande. I stället bör man känna med personen och visa engagemang, inlevelse och intresse (1994). Om man själv får berätta om hur det känns när man är rädd då förstår man känslan även hos andra. Genom att dramatisera sätter man sig in i hur det känns och då bearbetar man sina känslor. Genom att prata med barn om känslor så ger man barn ord och genom ord får de redskap. Har man ord så man kan beskriva vad man känner då behöver man ex inte slåss (Ur filmen; Människans barn). När man vet hur eleverna lär sig och vad som motiverar dem, kan man lättare hitta rätt aktivitet som utvecklar eleverna på bästa sätt (Cronsioe, 1999). Kylemark-Winther fortsätter med att eleverna lär sig att respektera varandra och uppskatta andras begåvningar när de arbetar enligt teorin om de sju intelligenserna. De sju intelligenserna är de olika sätten vi kan ta in kunskap. Vissa är språkliga, andra är logiska. En del lär sig bäst om de får använda händerna och andra lär sig genom musik (1999). 3

6 Problembaserat lärande innebär ett förändrat sätt att se på undervisningen, i såväl elev- som lärarrollen liksom för arbetsformer, arbetssätt och innehåll (Utbildningsdepartementet, 2000, s 5). PBL präglas av stark tilltro till individens förmåga att vilja lära och övertygelse om att människan har ett naturligt behov av kunskap och kompetens. PBL kännetecknas av att det är elevernas frågor och problemställningar som utgör grunden för lärandet, med andra ord ett elevorienterat arbetssätt (2000). Lärares skilda kompetenser kan utnyttjas för att öka kvalitet i elevernas lärande och berika samarbetet mellan lärare (Utbildningsdepartementet, 2000, s 5). Lpo säger: Undervisningen får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen. Kunskapens olika former förutsätter och samspelar med varandra (Jerdmyr, 1999, s 22). Möjligheterna med IT och hur man kan arbeta processorienterat samt då använda olika IT-verktyg i undervisningen är inte liktydigt med datorn. IT i skolan är så mycket mera, då man använder andra medel eller verktyg som finns tillgängliga, ex kameror, bandspelare, TV och böcker. Om man använder dessa rätt kan man få alla elever intresserade och stimulerade till skolarbetet (Johansson, 1999). Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande (Åberg, 1999, s 36). Att ha ett fungerande arbetslag är viktigt, inte minst för eleverna där det utgör modell. Genom att hjälpas åt och känna till varandras verksamheter ger man eleverna bättre kontinuitet i undervisningen (1999). Nya och oerfarna lärare och vikarier kan ges möjlighet att lära av äldre kollegor, när de ingår i samarbetande arbetslag (Åberg, 1999, s 37). En grupp kan aldrig beskrivas som något statiskt. Den befinner sig i ständig utveckling och förändring precis som ett människas liv så finns det i en grupps liv ett antal utvecklingsfaser vilka är ganska lika i alla typer av grupper. De olika faserna är inledningsfasen, konfliktfasen, närmandefasen, konsensusfasen samt samarbetsfasen (1999). 4

7 MÅL Vi har satt upp fyra mål som vi vill uppnå med vårt arbete Att bry sig. Två mål är kopplade till barnen och deras arbete och två mål utgår från oss i arbetslaget. Målen lyder på följande sätt: Alla elever ska kunna uttrycka medkänsla på något sätt t ex genom bild, skrift, tal eller drama. De ska även förstå vad begreppet medkänsla står för. Alla barn ska ha använt datorn vid minst ett tillfälle under arbetet. All personal i arbetslaget ska känna att samarbetet har utvecklats och fördjupats under arbetets gång. Innan projektet började svarade var och en på frågan: - Vad vill jag ska hända i arbetslaget? Efter projektets slut: - Vad hände i arbetslaget under tiden? Alla i arbetslaget ska höja sin datorkompetens. 5

8 METOD För att förbereda eleverna på vårt projekt läste vi några berättelser från "Varför växer gräset", bl a Donationen, Valpar till salu och Den trasiga dockan. Vi använde samtalsgrupperna och läste och diskuterade dessa texter vid tre tillfällen. Introduktionen av temat bestod av dramatiseringar av olika känslor. Detta framförde skolans pedagoger inför alla eleverna som var samlade i 4:ans klassrum. Vi inledde med en kort presentation av temat och förklarade vad som skulle visas samt vad vi ville att eleverna skulle göra. Vi uppmanade eleverna att vara uppmärksamma på vad de såg, hörde och kände. Vi illustrerade en känsla i taget, ansiktsuttryck, kroppsspråk och enstaka ord gestaltade glädje, ilska, sorg, avundsjuka, smärta, ensamhet samt rädsla. Direkt efter dramatiseringarna samlade vi barnen i samtalsgrupperna, där vi brainstormade kring vad de upplevt. Alla skrev enskilt ner så många ord de kom att tänka på under ca 5 minuter. Vi vuxna hjälpte förskoleklassbarnen att skriva. När alla hade skrivit klart fick de berätta vilka ord de hade skrivit och så diskuterade vi kring dem. Därefter utgick vi från några frågeställningar som vi personal hade punktat ner. Frågorna var: Vad såg du hos de olika personerna? Vilka känslor såg du? Vad beror det på? Hur kände du när du såg de olika personerna? Vilken person kände du mest med? Varför? Lärarna antecknade hela tiden vad barnen svarade. Nästa steg var att kategorisera orden. Vi skrev ner alla orden och eleverna placerade in orden under olika rubriker. Rubrikerna blev de olika känslorna; glädje, sorg, ilska, ensamhet, smärta, avundsjuka samt rädsla. Efter systematiseringen frågade vi eleverna hur de ville arbeta vidare med känslorna. Vi erbjöd olika verkstäder eftersom eleverna lär sig på olika sätt och därmed kan utvecklas på bästa sätt om de får använda sin egen inlärningsstil. (Cronsioe, 1999, Kylemark-Winther, 1999) Varje verkstad presenterades kort och därefter fick eleverna fritt välja mellan skrivarverkstad, läshörna, ateljé drama och musik. Ateljé och dramaverkstäderna 6

9 blev väldigt stora så vi fick dela upp dem i mindre grupper. Till slut hade vi en skrivarverkstad, en läshörna, tre grupper i ateljén, två dramagrupper samt en musikgrupp. Alla vuxna ansvarade för varsin verkstad och samlade eleverna i respektive grupp. Alla började med introduktion och presentation och eleverna fick komma med förslag på hur man kunde arbeta. Uppgiften var att på olika sätt illustrera de olika känslorna, men även att på något sätt visa att de förstått ordet medkänsla (empati) och kunna visa "Att bry sig". Tema-arbetet i de olika verkstäderna hade vi 1-2 gånger i veckan under 6 veckor. Vi arbetade 1 timma varje gång. Under hela projektet har vi följt processen genom anteckningar och fotografering. Som avslutning på temat hade vi en gemensam redovisning i form av uppspel av drama och musik samt utställning av elevernas olika alster. Redovisningen avslutades på samma plats som det startades, där elever och personal såg ett bildspel som sammanfattade hela temat Att bry sig. Här följer en presentation av de olika verkstäderna samt vad de har arbetat med. Skrivarverkstad Skrivarverkstadens introduktion började med brainstorming runt Att bry sig. Då kom barnen med förslag hur de kunde arbeta med de olika känslorna (se bilaga 3). Därefter valde eleverna den känsla de ville arbeta med och på vilket sätt de skulle uttrycka den. Några valde att leta bilder och skriva dikter, andra gjorde små berättelser på datorn. En del gjorde bildserier i Kid Pix och några ritade och målade egna känsloböcker. Läshörna Arbetet i läshörnan startades med att läraren läste ett avsnitt ur Om ni inte hade mig av Ulf Nilsson. Därefter bokpratade och visade läraren böcker, som på något sätt anknöt till ämnet Att bry sig. Alla valde en bok att läsa. För nybörjarläsarna fanns även böcker med band. Nästa tillfälle diskuterade gruppen hur de skulle redovisa sina böcker. De kom fram till att de skulle skriva en recension på datorn, och sedan berätta för kamraterna i gruppen vad de läst, som anknöt till ämnet Att bry sig. Ateljé Skapandeverkstaden började med att den stora gruppen delades in i smågrupper där vi det diskuterades hur olika känslor kunde illustreras och vilka material och 7

10 tekniker som kunde användas. De olika alternativ som kom fram var att arbeta med lera, hönsnät och papier macher, gipsansiktsmasker, saltdeg, tändstickor och måla med vattenfärg. Under samtal mellan lärare och elev fick eleverna berätta vilka känslor deras alster gav uttryck för och vad känslorna kunde bero på. Detta skrev sedan eleverna ner på datorn. Drama (grupp 1) Läraren började med att förklara att drama inte är samma sak som teater. Många olika övningar användes för att gruppen skulle lära känna varandra, våga uttrycka samt känna trygghet i sig själva och med varandra. Enkla övningar stegrades efterhand. Varje pass började med "skicka meddelande" och avslutades med massage. De olika övningarna var trygghets-, kontakt- och inlevelseövningar där olika känslor bearbetades. Eleverna hade önskemål om att avsluta temat med någon form av rollspel som de själva komponerade på datorn. Rollspelet handlade om "Att bry sig" och visa sympati med andra. Drama (grupp 2) Gruppen har i olika övningar dramatiserat känslor. Eleverna har övat på att uppträda inför publik. Vidare har de studerat hur känslor visas på olika sätt på film. Eleverna har tillsammans med läraren skrivit om Askungen till en nutidsversion, Drömdisco. Datorn har använts till en affisch till dramat. Musikgrupp Varje tillfälle började med Namnvisan och Nu är vi här igen. Barnen har suttit på stolar i ring. Läraren har emellanåt spelat på piano. Eftersom utrymmet var begränsat med bord och stolar så har vi inte rört oss till musik utan suttit och spelat på rytminstrument, sjungit, lyssnat på musik och diskuterat vilken känsla som sångerna handlat om. Vid avslappningen på slutet fick barnen ligga på golvet och lyssna på härlig lugn musik. Exempel på sånger vi sjungit och lyssnat på: Jag blir så glad när jag ser dig. Sudda bort din sura min Bergakungen Bästiscalypso Till bl a denna sång har barnen spelat på olika rytminstrument där pedagogen har dirigerat vilka instrument som skulle spela. Vid ett tillfälle gjorde vi ett känslokorsord. Barnen fick lyssna till musik och efteråt tala om vilken känsla som skulle in på de olika raderna. 8

11 RESULTAT Eleverna har, som tidigare nämnts, arbetat på många olika sätt i de olika verkstäderna. Detta har medfört att empati har uttryckts på olika sätt. I de ursprungliga samtalsgrupperna har vi också talat om känslor och empati och eleverna har fått uttrycka vad empati innebär. I läshörnan har eleverna uttryckt empati genom att skriva recensioner och muntligt berättat om det fanns något i boken som anknöt till Att bry sig. I skrivarverkstaden har eleverna gjort arbeten på datorn där de har uttryckt empati genom att skriva dikter, berättelser och göra bildserier om olika känslor. De har även muntligt berättat hur man kan känna i olika situationer och hur de kan reagera. Genom olika dramaövningar har eleverna i dramagruppen fått känna och uttrycka empati. Efter varje övning fick de berätta vad de kände. Även i rollspelet har de gestaltat och satt sig in i andras känslor. Musikgruppen har samtalat om känslor och empati utifrån olika typer av musik. De har också själva spelat och på det sättet uttryckt känslor. I ateljén har eleverna använt sig av många olika uttryckssätt genom olika typer av skapande. Många har visat känslor genom skapelser och utifrån dessa har gruppen talat om vilken/vilka känslor som uttrycks och hur den upplevs. Eleverna fick ge exempel på när de känt på ett visst sätt och när de känt med någon. Målet att alla elever ska ha använt datorn vid minst ett tillfälle har uppnåtts men i olika hög grad. Vissa elever, främst de yngsta, har endast skrivit sitt namn i Word, medan andra har skrivit bokrecensioner eller skrivit om arbetet i sin verkstad. Skrivarverkstaden har använt datorn mest där eleverna har skrivit sina texter i Word och Clarisworks samt gjort bildserier i Kid Pix och använt sig av digitalkamera. Datorn har använts av samtliga i ITiS-arbetslaget och vi känner alla att vår datorkompetens har höjts. Vi låg alla på olika nivåer i datorkunnande och utifrån dessa nivåer har vi lärt oss mer. Exempel på denna ökade kunskap är: - skicka - använda Word, Kid Pix, och Powerpoint - använda digitalkamera - använda internet och ladda hem artiklar 9

12 Målet att alla ska känna att arbetslaget har utvecklats, har vi kunnat utvärdera genom att jämföra det var och en hade skrivit ner före projektets början och det som vi upplevt har hänt efter projektets genomförande. Följande uttrycktes före projektet: Jag förväntar mig att vi först och främst ska lära känna varandra, eftersom det är två nya lärare i arbetslaget. Jag hoppas att vi ska bli ett arbetslag där vi kan samarbeta på ett bra sätt och där allas kompetenser tas tillvara på bästa sätt. Jag hoppas också att detta projekt bara är det första av många gemensamma projekt i stort och smått. Jag vill att vi ska bli ett arbetslag där vi kan lära oss av varandras kompetenser. Tänk om vi kunde få alla att känna sig lite delaktiga, även den personal som inte är med i projektet. Jag önskar att vi lär känna varandra bättre och att vi får en större förståelse för våra olika arbetsroller. Jag vill att arbetslaget ska kunna arbeta under trygga former så att vi kan säga vad vi tycker och känner. Detta ska vara början på ett bra fungerande arbetslag flera år framöver. Följande uttrycktes efter projektets genomförande: Vi har lärt känna varandra och fått ihop arbetslaget. De två nya lärarna har kommit in i arbetslaget och verkar trivas. Jag tycker att vi har utvecklats och vi har haft många givande diskussioner som man inte har tid till annars. Ett problem som jag har upplevt är våra olika avtal, lärare och förskollärare. Det har också varit lite svårt att ITiS-arbetslaget inte är samma som vårt riktiga arbetslag. Jag upplever att vi har hjälpt varandra och använt oss av våra olika kompetenser på ett effektivt sätt. 10

13 DISKUSSION Vi anser att målen med barnen har uppnåtts. Barnen har arbetat utifrån sina egna tankar och frågor enligt PBL. De har själva fått välja arbetssätt och det är viktigt med tanke på de sju intelligenser. De flesta barnen har upplevt detta arbete positivt och frågat efter nästa gång. Att känna och förstå empati har barnen uttryckt på många olika sätt och de kan lätt uttrycka och diskutera empati muntligt i grupperna. De kan sätta ord på olika känslor och ge olika vinklingar av empati utifrån sin egen emotionella mognad. De har bl. a. uttryckt: Det är precis så här det känns. Det är precis som om det vore jag. Efter att både ha skrivit och arbetat muntligt med att uttrycka känslor förefaller det mycket lättare för barnen att uttrycka sig muntligt än att skriva ner det i ord. Vi känner att projektet har inspirerat oss att använda IT som ett verktyg i undervisningen. Då är det inte bara datorer som avses utan även andra ITverktyg som bandspelare, digitalkamera, och TV m m. Dessa har visat sig vara bra och gjort skolarbetet intressant och stimulerande för eleverna som uttryckt det så här: Roligt att skriva sånger och dikter och använda bandspelare. Kul att lägga in bilder från digitalkameran. Roligt att måla och skriva på datorn. Viktigt att bry sig. Eftersom vi har använt oss av åldersblandade tvärgrupper har empati och Att bry sig diskuterats utifrån olika perspektiv. Eleverna har lyssna på och respekterat varandras åsikter och uttalanden. Detta har lett till diskussion i stort och smått med många vinklingar som vi tycker varit givande för alla. Att arbeta i åldersblandade tvärgrupper har inneburit att vi varit tidslåsta. Alla har arbetat samtidigt med projektet. Detta har ibland inneburit svårigheter. Eftersom vi lät eleverna välja verkstad utifrån det som passade dem bäst kunde vi inte använda de gamla inkörda samtalsgrupperna, som förmodligen hade gett oss mycket gratis i diskussionerna. Vi fick nu helt nya åldersblandade grupper och det tog ett tag innan gruppen lärde känna varandra. Men fördelarna med att de själva hade valt arbetssätt övervägde eftersom eleverna var mycket motiverade att arbeta i sin grupp. De var positiva till sitt arbete och på det sättet stimulerade de varandra i sitt fortsatta arbete. För att kunna fortsätta i ITiS- anda och använda bl a datorn som ett verktyg i undervisningen är det en fördel att ha tillgång till en datasal där datorer är samlade i ett rum med fungerande skrivare. Tyvärr har vi känt oss lite 11

14 begränsade eftersom våra datorer har varit utspridda på olika lokaler. Detta onödiga problem har försvårat arbetet både för oss och framförallt för eleverna. Arbetet med ITiS har varit mycket intressant, utvecklande och lärorikt för oss pedagoger. Vi har haft roligt tillsammans i arbetslaget och stöttat och lärt oss av varandras kompetenser. Vi har haft intressanta diskussioner på våra handledarträffar, litteraturstudier, och seminarier. Sammanfattningsvis har vi fått en bred kompetensutveckling i arbetslaget. Alla dessa delar har lett till en bra helhet i vårt ITiS projektet. Därför kommer vi förmodligen att arbeta vidare med den här arbetsformen i framtiden och utveckla vårt hälsoarbete inom andra områden. 12

15 LITTERATURLISTA Cronsioe, I. (1999). Om olika inlärningstilar, IT och skolutveckling Johansson, A-C. (1999). Det finns inte någon IT- pedagogik Holm, U (1996). Empati. Att förstå andra människors känslor. Malmö: Natur och Kultur. Holmlund, B-M. (1999). Tema ett sätt att arbeta ett sätt att lära Jerdemyr, Olsson, Törnert, Åkersson (1999). Problem Baserat lärande. Värnamo: Ekelunds förlag. Kylemark, M & Winther, M. (1999). Elevaktiva arbetsmetoder Olivstam,Thorsén (1994). Etik och livsfrågor. Falköping: Liber utbildning AB Åberg, K (1999). Arbetslag i skolan. Värnamo: Ekelunds förlag. 13

16 Bilaga 1 Björkö Hälsofrämjande skola Tema Hälsa Klass o Elevråd Trygghetsgrupper Trädgårdsland Kostlära Naturtimmar Skogsdag Empati Elevens val Idrott o hälsa Vett o Etikett

17 Bilaga 2 ITiS-projekt Att Bry Sig Smärta Ilska Sorg Ensamhet Glädje Avundsjuka Rädsla

18 Bilaga 3 Brainstorming med eleverna 28/3 Bilder, måla, datorn, digitala kort på författaren Solskenshistoria, gör den på dator och hitta bilder bok Att bry sig avundsjuka rädsla ensamhet ilska sorg glädje historier smärta Skriv en text, sjung den inför bandspelare eller video sångtext dikter bildspel i Kid Pix Ta kort till din dikt och lägg in. Läs upp den för dina kompisar. Läs på bandspelare. berättelser Skriv på dator lägg in bilder i berättelsen efter hand som det passar

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009

Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009 Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009 Inledning Folkhälsoenheten arrangerade den 13 maj den första Tematräffen för pedagoger på förskolor och skolor som ingår i Hälsofrämjande skolutveckling. Syftet

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Senast reviderad 2012-01-11. Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012

Senast reviderad 2012-01-11. Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012 Senast reviderad 2012-01-11 Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012 Presentation av Lillgårdsskolans fritidshem Lillgårdsskolans fritidshem består av tre avdelningar:

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

STENMOSKOLAN 2010-2011

STENMOSKOLAN 2010-2011 STENMOSKOLAN 2010-2011 PRESENTATION AV STENMOSKOLAN Stenmoskolan hör till Fullersta rektorsområde och är en av fyra skolbyggnader i rektorsområdet. På Stenmo finns ca 200 elever, organiserade i två förskoleklasser

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015 Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan Läsåret 2014/2015 Fritidshemmet på Ljura grundsärskola inriktning fritidshem Fritidshemmet Stjärnan har fritidsverksamhet

Läs mer

Arbetsplan 2014/2015. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Arbetsplan 2014/2015. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Arbetsplan 2014/2015 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 1 Läroplansmål - normer och värden... 2 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID Tanneförskolan Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Lingonets. kvalitetsredovisning. 2010/2011

Lingonets. kvalitetsredovisning. 2010/2011 Lingonets kvalitetsredovisning. 2010/2011 Barns inflytande. Mål från läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn - utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Lärkeskolans fritidshem Nora kommun 1 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 3 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning

Läs mer

PIM Examination 5. Inspirationsmaterial för elever och pedagoger. Filmskapande i PhotoStory 3

PIM Examination 5. Inspirationsmaterial för elever och pedagoger. Filmskapande i PhotoStory 3 PIM Examination 5 Inspirationsmaterial för elever och pedagoger Filmskapande i PhotoStory 3 Innehållsförteckning Inledning... 3 Hämta programmet... 4 Steg 1 hämta och fixa dina bilder... 5 Steg 2 skriv

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola! Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och

Läs mer

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser StegVis Utveckla barnens sociala färdigheter Ett undervisningsprogram för förskola och skola i samarbete med hemmet StegVis Läs om syfte, mål, metoder och material, och få information om försäljning, kurser

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

I UR OCH SKUR MULLEBO

I UR OCH SKUR MULLEBO NÄRA NATUREN I UR OCH SKUR Lötkärrsskolan Lötkärrsskolan är en liten grundskola med elever från förskoleklass till åk 5 (från 2013 till åk 6). Verksamheten bedrivs av lärare, fritidspedagoger och förskollärare.

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust S KO L O M R Å D E B J Ö R K S K ATA N L U L E Å Ormbergsskolan Trygghet som skapar lärlust 2 Ur trygghet föds nyfikenhet och lust att lära Grunden för Ormbergsskolans koncept är den trygghet som finns

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw Vår verksamhet i förskoleklass utifrån LGR 11 ertyuiopåasdfghjklöäzxcv bnmqwertyuiopåasdfghjk löäzxcvbnmqwertyuiopåa

Läs mer

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag Vårt arbetssätt Fritidshemmen Ädelstenen Kungsörnen Diamanten Linköping läsåret 2013/14 Vi stimulerar elevers utveckling och lärande genom att: 1. Utveckla elevernas identitet och

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Vindspelets uteblad. - Att dokumentera en verksamhet. Ett utvecklingsarbete inom ITis 2000-12-06. Vindspelet: Klostergårdskolan

Vindspelets uteblad. - Att dokumentera en verksamhet. Ett utvecklingsarbete inom ITis 2000-12-06. Vindspelet: Klostergårdskolan Ett utvecklingsarbete inom ITis 2000-12-06 Vindspelet Klostergårdskolan Vindspelets uteblad - Att dokumentera en verksamhet Arbetslag Vindspelet: Veronica Håkansson Monica Leo Karin Nilsson Eva Persson

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer