Faktorer som påverkar äldre patienters sömn.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Faktorer som påverkar äldre patienters sömn."

Transkript

1 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för Omvårdnad Malin Sjögren Theresia Jansson Faktorer som påverkar äldre patienters sömn. -En litteraturstudie. Factors that affect older patients' sleep -A literature review. C-uppsats Examensarbete 15 högskolepoäng Sjuksköterskeprogrammet. Datum/Termin: Handledare: Anna Nordin, Jan Nilsson. Examinator: Sigrid Wangensteen. Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se

2 Titel: Faktorer som påverkar äldre patienters sömn- en litteraturstudie. Engelsk titel: Factors that affect older patients' sleep- a literature review. Författare: Theresia Jansson och Malin Sjögren. Avdelning: Avdelning för Omvårdnad, Karlstad Universitet. Kurs: Omvårdnadsforskningens teori och metod III, Examensarbete, 15 hp, C-nivå. Handledare: Anna Nordin och Jan Nilsson. Examinator: Sigrid Wangensteen. Sidor: 19 Nyckelord: Äldre (65+), sjukhusavdelning, omgivningsfaktorer, störd nattsömn, kunskap. Sömn är ett individuellt behov som människan själv inte styr över. Sömnen förändras genom livet och sömnlängden minskar med åldern samtidigt som vakentid efter insomnande ökar. När människor blir äldre förändras dygnsrytmen, detta påvisas genom en sämre och osammanhängande nattsömn som kan leda till trötthet under dagen. Syfte: att beskriva faktorer som påverkar äldre patienters sömn samt omvårdnadsåtgärder relaterat till sjuksköterskans kunskap. Metod: till denna studie användes Polit & Beck (2008) metodschema utifrån nio steg för redovisning av insamlad data. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka artiklar och även manuella sökningar gjordes. Resultatet bygger på elva vetenskapliga artiklar, en är av kvalitativ metod, nio är av kvantitativ metod samt en är av både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat: Denna litteraturstudie visar att många äldre patienter sover dåligt på sjukhus. Orsakerna till detta är olika störande faktorer som leder till uppvaknaden och skapar en störd nattsömn. Genom att identifiera och påverka dessa faktorer har sjuksköterskor möjlighet att med rätt kunskap minska faktorerna och påverka äldre patienters sömn. Slutsats: Äldre patienter ej får tillräckligt med sömn under sin sjukhusvistelse. Det fanns ett flertal faktorer som var störande för patienternas sömn nattetid. Godkänd: Datum: Examinerande lärare:

3 Innehållsförteckning Introduktion... 4 Vad händer i kroppen under sömnen... 4 Sömnbehov genom livet... 5 Sömn på sjukhus... 5 God nattsömn... 5 Problemformulering... 6 Syfte... 6 Frågeställningar... 6 Metod... 6 Datainsamling... 7 Databearbetning... 8 Etiska överväganden... 9 Tabell 1. Sökord för artikelsökningar i CINAHL och PubMed Resultat Omgivningsfaktorer Ljud Ljus Temperatur Miljö Otillräcklig sömn Sjuksköterskan Som ett störande objekt Vikten av kunskap för att främja sömn Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Klinisk betydelse Framtida forskning Slutsats Referenser Bilagor: Bilaga 1. Artikelmatris.

4 Introduktion: Människor sover cirka en tredjedel av livet och sömn är ett behov som människan själv inte kan styra över (Asp & Ekstedt 2009). Behovet av sömn har alla människor och är olika för varje individ (Jönsson 1995). I dagens intensiva samhälle lever många människor allt stressigare och de ignorerar kroppens signaler på trötthet (Asp & Ekstedt 2009). I internationella och europeiska epidemiologiska studier uppskattas att ca en tredjedel av befolkningen rapporterar störd sömn och nästan dubbelt så hög procent av äldre har långvariga eller kroniska sömnbesvär (Edéll-Gustafsson 2007, sid. 103). Vad händer i kroppen under sömnen: Sömnen är kroppens tid för återhämtning och är nödvändig för att människor ska orka med och kunna ladda om med ny energi (Jönsson 1995; Asp & Ekstedt 2009). Blodtryck, puls sjunker liksom kroppstemperaturen och blodflödet till hjärnan minskar under sömnen (Asp & Ekstedt 2009). Sammanfattning av sömnstadierna utifrån Asp & Ekstedt (2009): Stadie ett: Här sker insomnandet. Detta kan definieras som att man svävar mellan vakenhet och sömn. Stadie två: Innefattar bassömnen som består av cirka 50 % av människans totala sömn. Stadie tre och fyra: Deltasömn, djupsömn eller slow wave sleep kallas detta stadie och motsvarar 15-20% av sömnen under nattetid. Detta är den andel av djupsömn som en människa behöver och det är då hjärnans vila sker. Stadie fem: Rapid Eye Movement = REM sömn menas med att ögonen rör sig fort och ryckigt under ögonlocken samtidigt som man drömmer. De drömmar som människor drömmer är en blandning av osorterade upplevelser. Under REM sömnen är centrat som behandlar känslor, tankar och synintryck aktiverat. En normal sömnrytm präglas av djupare sömn under de första timmarna av natten och slutet av sömnen präglas av bassömnen och REM sömnen. Vanligen vaknar en människa mellan fem till tio gånger per natt. Men dessa uppvaknanden minns man inte då det är mycket korta vaken perioder (Asp & Ekstedt 2009; Owens & Witmans 2004). Hormonet melatonin är kroppens mörkerhormon (Asp & Ekstedt 2009). Det utsöndras från tallkottskörteln och reglerar sömn och vakenhetscykeln (Garfinkel et al. 1996) och utsöndras i kroppen när det mörknar ute (Asp & Ekstedt 2009). Utsöndringen av melatonin sker nattetid oavsett om man sover eller ej (Jönsson 1995). Under natten utsöndras höga nivåer av melatonin ut i blodomloppet och dagtid när man är vaken utsöndras låga nivåer, vilket påverkar människans sömn och vakenhet (Scheer et al. 2005). Melatonin minskar i utsöndring när människan åldras, äldre människor vaknar då lättare och får en splittrad sömn under natten (Garfinkel et al. 1996). 4

5 Sömnbehov genom livet: Människans sömnvanor förändras under livets gång, yngre vuxna sover bättre än vad äldre vuxna gör (Asp & Ekstedt 2009; Garfinkel et al. 1996). Hos vuxna människor varierar sömnbehovet allt ifrån sex och en halv till tio timmars sömn. Den största förändringen vad det gäller sömnbehovet sker när vi är barn. Som litet barn har människan ett mycket stort behov av sömn och sover upp mot 18 timmar/dygn. När barnet blivit tio år har sömnbehovet minskat och barnet behöver omkring nio till elva timmars sömn/dygn. Som tonåring på väg att bli vuxen sker nya sömnförändringar igen. Trötthet hos barn på kvällstid förändras och minskas då den förskjuts. Detta beror på flera olika faktorer till exempel: föräldrarnas påverkan om sömntider förändras, att mognads processer som styr vakenhet och sömn ändras, samt andra förändringar i individens livsstil, vilket leder till ett senare sänggående (Asp & Ekstedt 2009). Cirka sju till åtta timmar är i genomsnitt vad en vuxen människa sover nattetid (Asp & Ekstedt 2009). Äldre människor har ofta svårigheter med att somna, de vaknar vanligen frekvent under natten och har en minskad djupsömn. Detta leder till en total minskning av sömntiden (Garfinkel et al. 1996). Andelen djupsömn, sömneffektivitet och sömnlängd minskar med åldern samtidigt som vakentid efter insomnandet ökar. När människor åldras förändras dygnsrytmen, detta upplevs genom sämre nattsömn, osammanhängande sömn och trötthet under dagen (Asp & Ekstedt 2009). Sömn på sjukhus: Från patientberättelser i kapitlet av Edéll-Gustafsson (2007) beskriver patienter att nattsömnen på sjukhus var ytlig och rörig. De uppgav också att de var lättväckta under natten och vaknade bland annat av smärta, drömmar och behov av att gå på toaletten. Slangar, ljud och tankar upplevdes av patienterna som störande och skapade oro hos dem. Patienterna som upplevde sömnlöshet kände sig övergivna och ensamma, men det upplevde att när sjuksköterskorna utförde olika kontroller så kände de en trygghet. Även fast de var trötta och behövde sova så hade de svårt att koppla av och kunna somna (Edéll-Gustafsson 2007). Den första antydan till sömnbrist brukar vanligen visa sig genom trötthet under dagen. När människan inte får tillräckligt med sömn så kan det leda till brist på energi, koncentrationssvårigheter, förvärra sjukdomstillstånd, försämra livskvalitén och risken för skador och olyckor kan därmed öka. Sömnbrist kan även leda till att immunförsvaret sänks och därmed ökar risken för infektioner i kroppen (Asp & Ekstedt 2009). Sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa hos varje enskild individ samt förhindra uppkomst av ohälsa (Socialstyrelsen 2005). Hälsa är helhet, och det är helheten som avgör människans upplevelse att vara hälsa (Eriksson 2004, sid. 41). God nattsömn: Definitionen på god nattsömn är individuellt då sömnbehovet är olika hos alla människor (Asp & Ekstedt 2009). Den goda sömnens betydelse för hälsan är viktig för människor, särskilt vid sjukdom då sömn behövs för att kroppen ska kunna återhämta sig (Jönsson 1995). Tecken på god sömn är att man somnar snabbt- i allmänhet inom minuter, har få (mindre än fem) och korta (mindre än 30 minuter) uppvaknanden och sover den tid man tänkt sig (Asp & Ekstedt 2009, sid. 457). En obekväm sovmiljö, temperaturer, oljud, ljus och individers olika sömnvanor är några faktorer som kan påverka sömnen (Nagel et al. 2003). En av sjuksköterskans uppgifter är att skapa möjligheter för att patienters vila och sömn (Asp & Ekstedt 2009). 5

6 Problemformulering: Som sjuksköterskor kommer störd nattsömn hos äldre patienter vara ett vanligt problem som man ofta ställs inför. Personer som inte får ordentligt med sömn löper större risk för nedsatt livskvalité, sjukdomstillstånd, skador och olyckor. Det är väsentligt för sjuksköterskor att kunna reducera störande faktorer för att främja dessa patienters sömn på sjukhus. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar äldre patienters sömn samt omvårdnadsåtgärder relaterat till sjuksköterskans kunskap. Frågeställningar: Detta skall undersökas i studien: Vilka faktorer är störande för inneliggande äldre patienters sömn? Vad innebär otillräcklig sömn? Vad har sjuksköterskan för kunskap kring störande faktorer som påverkar patienters sömn på sjukhus? Metod: Denna studie är en litteraturstudie. Det innebär ett systematiskt sökande av dokumenterad forskning inom det valda forskningsområdet som kritsikt granskats och sammanställts för framtagandet av svar på frågeställningarna (Forsberg & Wengström 2008). Syftet med en litteraturstudie är att de som läser studien uppmärksammar de problem som tas upp och även argumenterar för betydelsen av genomförandet så resultatet uppfattas på det sätt författaren vill få fram (Polit & Beck 2008). Till denna litteraturstudie användes Polit & Beck (2008) metodschema utifrån nio steg för redovisning av insamlad data. Polit och Beck (2008, s. 108) metodschema sammanfattat i nio steg enligt nedan: 1. Utforma och precisera studiens frågeställningar och syfte. 2. Utarbeta en strategi för databassökningarna. Val av sökord och nyckelord görs. 3. Sökning och identifiering av primärkällan i litteraturen för att få fram trovärdig litteratur. Alla sökningar ska dokumenteras även tillvägagångssättet. Identifiera referenser och utforska nya sökord. 4. Icke relevant litteratur utesluts. Identifiera referenser och utforska nya sökord. 5. Läs och granska artiklarna. Identifiera referenser och utforska nya sökord. 6. Utforska fakta från de utvalda artiklarna och läsa dess abstrakt. 7. Utvärdera och kritiskt granska de utvalda artiklarna. 8. Summera och analysera fakta. 9. Förbered och skriv en kritisk sammanfattning. 6

7 Datainsamling: För överensstämmelse mellan artiklar och studiens syfte, användes både inklusionskriterier och exklusionskriterier. Inklusionskriterna var: artiklarna skulle handla om sömn. De skulle också vara peer reviewed vilket innebär att artikeln är granskad av kunniga inom ämnesområdet (Polit & Beck 2008), skrivna på svenska, norska eller engelska. Ålderskriteriet skulle vara 65+, vilket är den åldersgrupp som anses vara äldre i CINAHL och PubMed. Artiklarna som söktes skulle vara skrivna mellan åren Exlusionskriterierna för artiklarna var att de inte skulle handla om patienter med sömnapné, smärta relaterat till sömn, kroniska sömnbesvär, insomnia eller psykiska sjukdomar som påverkar sömnen vilket avviker från studiens syfte. Steg ett: Enligt Polit & Beck (2008) metod skall det formuleras ett syfte. Genom inläsning av artiklar och forskning som berörde det påtänkta problemområdet så formulerades syftet till denna litteraturstudie. Steg två: Här valdes relevanta databaser ut (Polit & Beck 2008) för området hälsa och livskvalitet Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Sökorden som användes till artikelsökningarna framkom ursprungligen från tidigare forskning om liknande ämnesområden. Därefter uppkom nya relevanta sökord utifrån de funna artiklarna. Cumulative Index to Nursing and Allied Health (CINAHL) är en databas som innefattar hälso- och vård vetenskap (Backman 2008). I CINAHL användes CINAHL Headings för att specificera vissa sökningar och sökning av fritext gjordes till viss del för eftersökandet av relevanta sökord inom det aktuella problemområdet. Även kombination mellan CINAHL Headings och relevanta sökord gjordes och sökning med bara relevanta sökord i kombinationer gjordes och gav resultat. PubMed är världens största referensdatabas inom medicin (Backman 2008). I PubMed användes Medical Subject Headings Termer för att specificera sökningarna. MeSH-Termer användes också i kombination med andra sökord, men även sökningar med enbart relevanta sökord i kombination och enbart fritextsökning gjordes. Steg tre: Sökningar gjordes efter relevant litteratur till studiens problemformulering och syfte. Primärkällor har eftersökts och granskats då primärkällan är mest trovärdig (Polit & Beck 2008). I CINAHL gjordes sökningar med CINAHL Headings för framtagandet av ämnesord och identifiering av de centrala sökorden för studien. Dessa sökord gav inga resultat när de kombinerades med andra relevanta sökord. Därför gjordes sökningar enbart med relevanta sökord i kombination som skulle passa in på studiens syfte och detta gav då resultat. De ord som användes var: Sleep, Environment, Elderly och Sleep deprivation i olika kombinationer med varandra. Detta gav 20 artiklar till urval ett. Sökningar i PubMed gjordes med MeSH-Termer för framtagandet av ämnesord och identifiering av centrala sökord för denna studie vilka var: Sleep deprivation och Dyssomnias. Dessa centrala sökord användes i kombinationer med andra relevanta sökord kring ämnet, som även databasen gav förslag på. De relevanta sökorden var Inpatient, Massage, Elderly, Sleep, Noise och Hospital. Den enda fritextsökningen som gjordes var Environmental sleep disorders. Sammanlagt gav det 12 artiklar till urval ett. Samtliga sökningar som gav resultat dokumenterades och strukturerades upp i en tabell. Se tabell 1. Nya sökord har under studiens gång kontinuerligt tagits fram utifrån de sökningar som gjorts. 7

8 Steg fyra: Innebär ett urval av artiklar. Detta sker i tre steg, urval ett, urval två och urval tre. I urval ett valdes artiklar ut vars titel matchade sökorden och abstrakt lästes. Det resulterade i 32 stycken artiklar som potentiellt kunde passa in i denna litteraturstudie samt att de stämde överens med studiens inklusionskriterier och exklusionskriterier. Dessa artiklar gick sedan vidare till urval två. Där granskades artiklarna genom inläsning på hela artiklarna samt fokusering på djupet vad artiklarnas resultat innehöll och hur de passade in med denna litteraturstudies syfte. Detta resulterade i 18 artiklar till urval tre. Steg fem: I urval tre genomgick artiklarna en granskningsmall för kvantitativa och kvalitativa artiklar. Detta för att säkerhetsställa trovärdigheten i dem, dess kvalité samt deras vetenskapliga grund. Dessa mallar försågs från studiehandledningen från avdelningen för omvårdnad vid Karlstads Universitet (Avdelningen för omvårdnad 2004). Granskningsmallarnas grund och förklaring kring dem är gjord av Forsberg & Wengström (2008). Även i detta steg togs det ut nya sökord för komplettering av vissa sökningar (Polit & Beck 2008). När granskningarna hade gjorts på samtliga artiklar i urval tre blev det ett bortfall på nio artiklar som inte visade sig vara vetenskapligt gjorda, trovärdigt uppbyggda eller då dem inte passade i denna litteraturstudies syfte. Det resulterade i sex artiklar som kunde användas till resultatet för denna litteraturstudie och dessa artiklar framkom via databassökningar. Manuella sökningar i artiklarnas referenslistor gjordes för att komplettera artiklar funna via databaser. Detta resulterade i fem artiklar, även dessa granskades med hjälp av granskningsmallen. Totalt kvarstod elva artiklar när granskningen var genomförd. Steg sex och steg sju: När granskningarna var gjorda utforskades artiklarna på djupet genom att båda författarna läste in sig noggrant på alla artiklar. Det viktigaste ur varje artikel som stämde överens med denna litteraturstudies syfte togs ut och som sedan låg till grund för resultatet av denna litteraturstudie. Abstrakten lästes ännu en gång för att få tips på hur en bakgrund kunde utformas samt få en en kunskap och förståelse för denna litteraturstudies ämnesområde. En matris gjordes över de elva artiklar som valts ut. I matrisen strukturerades artiklarna upp efter författare, år, syfte, metod och huvudresultat (Bilaga 1). Databearbetning: Steg åtta: Artiklarnas resultat och diskussion lästes många gånger av de båda författarna för skapandet av en bättre förståelse om vad artikelförfattarna ville få fram ur respektive artikel. Detta gjordes av båda författarna och på så sätt bearbetades artiklarna var för sig utan påverkan av varandra med tankar, tolkningar och känslor. Det som var viktigt i resultat-delarna i varje artikel ströks under med olika färger samt anteckningar gjordes kring dem. Detta sammanfattades sedan genom uttagande av betydande meningar samt kodning av dem (Polit & Beck 2008). Genom dessa betydande meningar och kodningar utformades denna litteraturstudies underkategorier och huvudkategorier. 8

9 Steg nio: När detta gjorts skrevs en kritisk sammanfattning av den betydande informationen som tagits ut från de utvalda artiklarna in i de olika kategorigrupperna (Polit & Beck 2008). Etiska överväganden: Till denna litteraturstudie ska endast litteratur och vetenskap som är etiskt prövad användas och noggranna etiska överväganden göras. Författarna ska följa Vetenskapsrådet (2012) riktlinjer kring fusk, oredlighet, plagiering och förfalskning som visar att detta är oacceptabelt i forskning. Författarna i denna litteraturstudie har lagt fram alla artiklar och presenterat dem och visat hur de använts i resultatet (Forsberg & Wengström 2008). Gällande översättning från engelska till svenska har författarna översatt artiklarna noga med hjälp av översättningsinstrument och engelskt-svenskt lexikon på internet. De citat som finns med i denna litteraturstudie är skrivna på originalspråket för minimering av risken för felöversättningar (Backman 2008). 9

10 Tabell 1. Sökord för artikelsökningar i CINAHL och PubMed. Sökning: Sökord: Antal träffar: Urval 1: Urval 2: Urval 3: Databas CINAHL: Datum: Sleep Environment AND (1**) 1 Datum: Elderly Sleep 1067 deprivation 6 4 AND (1**) 1 Datum: Hospital AND Databas PubMed: Datum: Sleep 461 deprivation [MeSH-Terms] 10 Environmental 790 sleep disorders 11 Inpatients AND 10 AND (2**) 1 Datum: Massage Elderly Sleep AND 14 AND (1**) 1 Datum: Dyssomnias 7014 [MeSH-Terms] 18 Noise Hospital AND 18 AND (3**) 1 Datum: Manuella sökningar: 5 Resultat: 11 (**) Externa dubbletter. 10

11 Resultat: Den här litteraturstudiens resultat bygger på elva vetenskapliga artiklar. En artikel är av kvalitativ metod, nio är av kvantitativ metod och en artikel är av både kvalitativ och kvantitativ metod. Majoriteten artiklar i resultatet berör äldres (65+) sömn på en sjukhusavdelning och en artikel innefattar sjuksköterskestudenters kunskap och främjandet av sömn. Resultatet har delats upp i tre huvudkategorier med sex underkategorirer för att tydliggöra resultatets innehåll. Figur 1 visar relationen mellan tre huvudkategorier med sammanlagt sex underkategorier. Omgivningsfaktorer: Otillräcklig sömn. Sjuksköterskan: Miljö. Ljud. Ljus. Temperatur. Som ett störande objekt. Vikten av kunskap för att främja sömn. Figur 1. Översikt över relationerna mellan huvudkategorierna och underkategorierna. Omgivningsfaktorer. Ljud: Det är svårt att sova på en sjukhusavdelning jämfört med att sova hemma (Lee et al. 2005; Ersser et al. 1998). Den vanligaste yttre störningsfaktorn för sömn är ljud (Ersser et al. 1998; Jarman et al. 2001). De störande ljuden som finns på en sjukhusavdelning som påverkar äldre patienters sömn kan vara ventilationen, medicinsk utrustning (Lei et al. 2008; Missildine et al. 2008; Jarman et al. 2001), andra patienter (Missildine et al. 2008; Southwell & Wistow 1995; Tranmer et al. 2003), ringande telefoner (Lei et al. 2008; Jarman et al. 2001), ljud utanför sjukhuset, ambulanssirener, spolande toaletter (Southwell & Wistow 1995) och andra ljud på avdelningen (Tranmer et al. 2003). I Southwells & Wistow (1995) studie beskrivs det att en tredjedel av patienterna upplevde största orsaken till störd sömn var att andra patienter som förde oljud. I en studie av Missildine et al. (2008) visar att patienter på enkelrum statistiskt inte sov bättre än patienter på flersal, båda rummen hade lika hög ljudnivå. 11

12 Genom minskandet av ljudnivån vid konversationer nattetid mellan patienter, mellan sjuksköterskor och mellan sjuksköterskor och patienter, ansågs vara den mest effektiva metoden för att höja sömnkvalitén på en sjukhusavdelning (LaReau et al. 2008). The environment in ward is different from home. It s quiet at home, but it s different in the ward. I m used to living alone. When at home I can just switch off the TV and go to bed. But I can t do that here because it s public. It s different in a ward. Diapers need to be changed. Sometimes others are unwell and have requests. If you re unlucky enough to come across patients who cry loudly, you just can t sleep at all. I m not used to it and it s difficult for me to have peace of mind (Lee et al. 2005, s. 340). Ljus: Studien av Ersser et al. (1998) visar att äldre patienter tyckte ljus störde deras sömn. I en annan studie önskar en minoritet av de deltagande patienterna att det skall släckas ner på salen inför natten för att de ska kunna sova (LaReau et al. 2008). I studien av Tranmer et al. (2003) rapporterade kirurgiska patienter att under tredje natten de var inneliggande på sjukhus upplevde de ljust ljus som störande för deras nattsömn. Det fanns inga skillnader mellan ljustiderna på en enkelrum och flersal. Men ljusets nivå på enkelrum var ljusare än på en flersal, även fast patienterna på enkelrum hade starkare ljus så hade dem en längre period av ostörd sömn och en bättre helhets sömn under natten. Samtliga patienter upplevde att ljuset var en av de störande faktorer som påverkade deras sömn (Missildine et al. 2008). Lampor från sjuksköterskornas arbetsstation ansågs också som ett störande ljus (Jarman et al. 2001). I studien som gjorts av Wakamura & Tokura (2001) exponerades patienterna av en ljuslampa som gav en mindre form av ljusterapi under en veckas tid. Ljusexponeringen för patienterna resulterade i en förlängd nattsömn. Av de sju patienter som deltog i studien minskade melatoninutsöndringen för fyra av de deltagande patienterna under ljusexponeringen. Vilket medförde att patienterna var piggare under dagen. Temperatur: Temperaturer var en störande faktor då det antingen var för varmt eller för kallt på sjukhusavdelningen, vilket störde patienternas sömn (Ersser et al. 1998; Tranmer et al. 2003; Southwell & Wistow 1995). Reglering av temperaturen på salen inför natten ansåg patienterna vara främjande för sömnen (LaReau et al. 2008) Miljö: Miljöfaktorer uppgavs vara en störande faktor för sömnen (Lei et al. 2008; McIntosh & MacMillan 2009). Patienterna upplevde skillnader i sin sömnkvalité i sjukhusmiljön jämfört med hemmamiljön, vilket enligt dem kunde bero på arkitekturen (Ersser et al. 1998). Äldre människor har en ökad känslighet för miljö, sömnstörningar och andra stimuli, därför är det viktigt att belysa deras egna upplevelser kring sömnkvalitén (Ersser et al.1998). I studien av Southwell & Wistow (1995) rapporterade patienterna att sängarna på sjukhus var obekväma och så även kuddarna. Patienterna upplevde också att madrasserna och kuddarna med platsöverdrag var ett obehag. I studien av LaReau et al. (2008) tyckte patienterna att det främjade sömnen att få lägga sig i en nybäddad säng. 12

13 Otillräcklig sömn: Sömn på sjukhus är otillräcklig för äldre patienter, den är inte ens tillräcklig för en människa som har en god hälsa (Southwell & Wistow 1995). De flesta inneliggande patienter på sjukhusavdelningar upplever en bristfällig sömnkvalité (Lei et al. 2008). Det är inte ovanligt att äldre patienter har svårt att sova hela nätter, speciellt är det svårt att somna om efter uppvaknande. Svårigheter med omsomnandet efter uppvakande nattetid ansågs som störande och gav en splittrad sömn (Lee et al. 2005; Ersser et al.1998; Jarman et al. 2001). En minoritet av de inneliggande patienterna uppgav att de vaknade varje natt och en majoritet av de patienterna hade svårigheter med att somna om efter nattliga uppvaknanden (Jarman et al. 2001). Hälften av deltagarna i studien Lee et al. (2005) vaknade flera gånger under natten, vanligen mellan klockan I studien av Missildine et al. (2008) visas att de kvinnliga patienter som deltog i studien hade lättare för omsomnandet efter uppvaknanden nattetid vilket resulterade i att de fick längre perioder av ostörd sömn. Enligt Missildine et al. (2008) var sömntiden kort på grund av många uppvaknaden under natten. De deltagande patienterna vaknade i genomsnitt 13 gånger under en natt. Den sammanlagda tiden för deras vakentid under natten var 45 minuter. De patienter som hade bäst sömn sov mer än fem timmar/natt och de sov i enkelrum. Merparten av de deltagande patienterna indikerade att de vaknade oftare nattetid när de var inneliggande på sjukhus jämfört med när de vistades hemma (Ramesh & Roberts 2002). Patienter som var inlagda på en kirurgavdelning rapporterade att det fanns störande faktorer som försämrade deras sömnkvalité. De patienter som var inlagda under en längre period på sjukhus rapporterade att dem fick en bättre sömnkvalité ju längre tid de var inlagda. Endast de nödvändigaste kontrollerna genomfördes under nattetid. Den största störningsfaktorn för sömnen under natten var uppvaknade efter insomning. Äldre inneliggande patienter uppvisade en sämre sömnkvalité (Tranmer et al. 2003). I studien Lei et al. (2008) rapporterade 45,6% deltagande patienter att de fick en minskad sömnkvalité hemma efter sjukhusvistelsen. Medicinska patienter önskade att få sömnläkemedel vilket gjorde att de skulle få sova längre sammanhållande perioder under natten (Tranmer et al. 2003). I studien gjord av Ersser et al. (1998) påvisades att 75 % av de patienter som tog sömnläkemedel dessutom vaknade under natten och hade svårt att somna om. Deltagande patienter inneliggande på ett sjukhus rapporterade att de hade mindre sovtid, vaknade oftare, hade svårare att somna och somna om av störande faktorer (Ersser et al. 1998). Mätningar som gjorts på sömnduration, antal uppvaknaden under natten och sömnkvalité visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan de patienter som tagit Benzodiazepiner och de som inte gjort det (Ramesh & Roberts 2002). Försökstgruppen i studien LaReau et al. (2008) upplevde sig ha en kortare sömnduration, färre uppvaknanden och uppgav sig ha högre sömnkvalité än kontrollgruppen. I vissa fall kompenserade patienterna den förlorade sömnen under natten med att ta tupplurar under dagtid för att återhämta den förlorade nattsömnen (Lee et al. 2005). I studien Tranmer et al. (2003) beskrivs det att sömnkvalitén och sömnens längd var tillräcklig och därför hade patienterna inte lika stort behov av att kompensera sömnen under dagtid. 13

14 Tupplurar under dagtid kan inte ersätta den förlorade nattsömnen till fullo, men det är ett bra sätt att till viss del kompensera för förlorad nattsömn och därigenom höja sömnkvalitén (Ersser et al. 1998; Jarman et al. 2001). Sjuksköterskan. Som ett störande objekt: Under natten kan sjusköterskan vara en störande faktor för patienternas sömn då sjuksköterskor och annan vårdpersonal pratar med varandra, utdelning av läkemedel till patienter när de sover (Lei et al. 2008; Jarman et al. 2001), de går in till en patient som ligger på en flersal och därmed stör det andra patienter som ligger på samma sal (Lei et al. 2008; Southwell & Wistow 1995; Jarman et al. 2001), observationer (Jarman et al. 2001) samt omvårdnad under natten gjorde att kringliggande patienter vaknade (Lei et al. 2008). Ljudet från sjuksköterskornas skor när de går i korridorerna upplevs också som en störande faktor under natten hos majoriteten av patienterna (Lei et al. 2008; Southwell & Wistow 1995). Patienter blir väckta tidigt på morgonen av sjuksköterskor och annan vårdpersonal för morgonrutiner och morgontvätt. Detta för det ska passa in i sjuksköterskornas och annan vårdpersonals schema för dagen. Det kan innebära att en konflikt uppstår mellan sjuksköterskornas arbetsschema, patienternas sömnvanor och deras individuella behov (Lee et al. 2005). Ett annat störande moment är då patienterna får behandling nattetid (Southwell & Wistow 1995). Kirurgiska patienter krävde mer omvårdnad nattetid än vad de medicinska patienterna gjorde, vilket störde deras sömn. De upplevde också en sämre sömnkvalité än de medicinska patienter som inte krävde lika mycket omvårdnad under natten (Tranmer et al. 2003). Ficklampor som sjuksköterskorna använde vid kontroller på patienterna uppgavs vara störande för en minoritet av patienterna. Ljud från sökare som sjuksköterskor använder kunde vara en annan anledning till patienternas uppvaknade (Jarman et al. 2001). Noise. A lot of the time it was staff talking and joking and lights in the office on and stuff like that (McIntosh & MacMillan 2009, s. 797). Vikten av kunskap för att främja sömn: Kunskap, utbildning och erfarenheter för sjuksköterskestudenter är av stor vikt för att veta hur sjuksköterskor kan främja sömn hos patienter. Studenterna kände att de hade en generell kunskap om sömnfysiologi och innebörden av att främja sömn (McIntosh & MacMillan 2009). I think a better understanding would help. If we understood why we need sleep and what sleep actually does for us, I think we d be better at promoting it (McIntosh & MacMillan 2009, s. 798). Intervjudata visade att studenterna inte hade tillräcklig kunskap om sömnens fysiologi. Samtliga sjuksköterskestudenter som deltog i studien tyckte att det var mycket viktigt att ha förståelse om patienternas sömn och betydelsen av sömn för hälsan och tillfrisknandet (McIntosh & MacMillan 2009). Sjuksköterskorna i studien Lei et al. (2008) var medvetna om att majoriteten av patienterna hade en dålig sömnkvalité. 14

15 Sjuksköterskestudenterna uppgav att ljud var den mest störande faktorn för sömnen för patienterna. Det ljud som sjusköterskestudenterna uppgav störa patienterna mest var sjuksköterskorna själva. De faktorer som sjuksköterskestudenterna tyckte kunde främja sömn bäst var: minska oljud, göra det bekvämt för patienterna, ge sömnläkemedel och få sjuksköterskorna att minska ljud från medicinsk utrustning i större utsträckning och få vårdpersonal att tala tystare samt att gå tystare med lämpliga skor. Problemet med att andra patienter stör är svårare att lösa, men de patienter som störs kan använda öronproppar för att delvis kunna förbättra situationen (McIntosh & MacMillan 2009). Många studenter beskrev att behovet av en bättre kunskap och förståelse om sömn samt vikten av att kunna främja den var betydelsefull. Kunskapen om detta är inte bara viktig för studenter och all vårdpersonal utan även för patienterna. Sjuksköterskestudenterna upplevde att de inte fick tillräckligt med kunskap om sömn i deras utbildning utan att de själva skaffade sig det genom praktik, från patienter, livserfarenheter och från vårdpersonal. De egenskaper studenterna ansåg vara till hjälp för främjandet av sömn var kunskap, förståelse för sömn, sympatisk inställning och en social kompetens (McIntosh & MacMillan 2009). Diskussion: Studiens syfte var att beskriva faktorer som påverkar äldre patienters sömn samt omvårdnadsåtgärder relaterat till sjuksköterskans kunskap. Studiens resultat visar att det finns många olika faktorer som påverkar äldre patienters sömn på sjukhusavdelningar. Därför är denna kunskap om faktorer som påverkar sömnen viktig för sjuksköterskor för att kunna främja god nattsömn åt inneliggande äldre patienter samt för framtida forskning. Resultatdiskussion: Denna litteraturstudies resultat visar betydelsen av hur viktigt det är för sjuksköterkor att ha god kunskap om främjandet av sömn. Det visar också att sjuksköterskestudenter inte har tillräckligt med kunskap om sömnens fysiologi samt hur man kan skapa goda förutsättningar för att främja sömn hos patienter. De upplevde dock att de inte fick den kunskap om sömnfrämjande som de behövde genom deras utbildning (McIntosh & MacMillan 2009). Sömnstörningar är ett vanligt problem hos många äldre då de vaknar mer frekvent (Asp & Ekstedt 2009). Det är mycket viktigt med god sömn för sjuka patienters återhämtning (Jönsson 1995). Därför behövs mer kunskap och forskning kring detta område för att sjuksköterskor ska kunna främja sömn bland äldre patienter. Sju artiklar av de elva som ingår i resultatet visar att ljud är en vanlig störande faktor till att äldre inneliggande patienter på sjukhus har svårigheter med att sova och det finns flera olika typer av ljud som stör patienternas sömn. Även Nagel et al. (2003) studie visar att ljud anses vara den mest störande faktorn för sömnen. Det finns många olika störande ljud på en sjukhusavdelning. Ljud som är främmande för sovande patienter kan plötsligt väcka dem (Jönsson 1995). Genom mer kunskap, förståelse och egna erfarenheter hos sjuksköterskor kan ljud minskas och förbättra äldre patienters sömn. Ljus uppgavs av flera studier vara en störande faktor då detta försvårade patienters sömn under sjukhusvistelsen. I en studie gjord av Wakamura & Tokura (2001) så utsattes deltagande patienter för en form av ljusterapi som gjorde att de fick en förlängd nattsömn och en minskad utsöndring av melatonin. Detta gav en bättre nattsömn då de var exponerade för ljust ljus under dagtid. 15

16 För barn och ungdomar är också ljuset en störande faktor för deras sömn (Owens & Witmans 2004). Det är även svårt för äldre att sova i ett ljust rum när de är vana att sova i ett mörkt rum, ett starkt ljus kan störa sömnen (Jönsson 1995). Oavsett ålder påverkar ljuset alla människors sömn. Eftersom ljus kan vara en störande faktor för både unga och gamla så är det viktigt att släcka ned i rummen för att skapa en god sömnmiljö. Varför vidtas inte fler åtgärder för att dämpa ljus nattetid för att förbättra sömnen? Ett flertal artiklar i denna litteraturstudies resultat visar att temperaturen stör sömnen om det för varmt eller för kallt på rummen vilket påverkar patienternas sömn. Temperaturer inräknas som en sömnstörande faktor (Nagel et al. 2003). Sömnen kan påverkas av den omgivande rumstemperaturen (Jönsson 1995). Det är individuellt vilken temperatur patienter vill ha när de ska sova, därför är temperaturen svår att anpassa på en sjukhusavdelning efter patienternas önskan. Men upplever patienterna att det är för kallt eller för varmt så finns det olika resurser att ta till tex. ett extra täcke eller fläkt. I litteraturstudiens resultat framkom det utifrån två artiklar att arkitekturen, obekväma sängar och dylikt kunde vara störande för sömnmiljön. Sjukhusmiljön har en negativ inverkan på patienters sömnkvalité (Nagel et al. 2003). Sjukhusmiljön skiljer sig mycket från hemmamiljön därav är det svårt för patienter att känna sig bekväma, slappna av och somna i en okänd miljö. Fyra av elva artiklar i resultatet visar att sjuksköterskan anses vara ett störande objekt för patienter då det ofta blir rutinmässiga väckningar under natten. Det kan vara att sjuksköterskan gör kontroller, observationer och behandlingar under nattetid. Ljudet av sjuksköterskans skor, omvårdnad, läkemedelsutdelning, förflyttning av medicinsk utrustning och även sjuksköterskornas och annan vårdpersonals samtal under natten stör. Sjuksköterskors ficklampor som används vid kontroller på patienter nattetid och sökare med ljudet på visas i studien av Jarman et al. (2001) vara störande för patienter och det kan leda till uppvaknande. Detta styrks även av Jönsson (1995) som ansåg att sjuksköterskan var störande för patienters sömn. Om sjuksköterskor blir mer medvetna om det som upplevs av patienterna som störande under nattetid kan de möjligen undvika vissa arbetsuppgifter som inte är absolut nödvändiga. Litteraturstudiens resultat visar att ur fem av elva studier framgår det att äldre hade svårigheter att somna om efter att de en gång hade vaknat upp under natten. Detta gjorde att de inte fick sova hela nätter och därigenom medförde en splittrad sömn och en ej tillgodosedd sömnkvalité. Men i studien av Jarman et al. (2001) vaknade endast en minoritet av patienterna under natten och majoriteten av dessa hade svårigheter att somna om igen. I studien av Missildine et al. (2008) fanns det skillnader mellan kvinnor och män, de kvinnliga patienterna somnade lättare om efter uppvaknanden vilket resulterade i att de fick längre perioder ostörd sömn. Inneliggande patienter på sjukhus kan känna oro över sitt hälsotillstånd och ge en splittrad sömn. Då funderingar som: Blir jag frisk? Kommer jag att bli återställd? När får jag åka hem? Uppkommer under sjukhusvistelsen. Dessa funderingar och orosmoment kan uppkomma nattetid och störa patienters sömn. Vanligen är patienterna dagtid i mer rörelse och har fler personer kring sig. Men under natten så är det lugnare och de får mer ensamtid och då kan dessa tankar lättare dyka upp. 16

17 I artikeln av Lee et al. (2005) visar att när patienter inte fick tillräckligt med sömn nattetid så kunde de känna sig trötta under dagen och detta kompenserades med tupplurar vilket styrks av Asp & Ekstedt (2009); Nagel et al. (2003). Men i artikeln av Tranmer et al. (2003) visas det att sömnens kvalité och längd var tillräcklig och patienterna upplevde inte att de behövde kompensera förlorad sömn med tupplurar dagtid i någon större utsträckning. Olika problem som stör sömnen kan leda till att sömnkvalitén minskar, sömnstörningar uppstår samt att man kan få en otillräcklig sömn (Asp & Ekstedt 2009). Eftersom en otillräcklig sömn kan skapa ohälsa så måste sjuksköterskor ta sitt ansvar genom att främja sömnen och därmed kunna förbättra hälsan hos patienter i den mån det går. I sjuksköterskans kompentensbeskrivning av Socialstyrelsen (2005) beskrivs det att sjuksköterskor ska förebygga ohälsa och minska de hälsorisker som finns, till exempel genom att tillfredsställa patienters sömnbehov samt andra omvårdnadsbehov. I studien av Ramesh & Roberts (2002) gjordes mätningar på sömn. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad på sömnduration, antal uppvaknanden och sömnkvalitén mellan de patienter som tog Benzodiazepiner och de som inte gjorde det. Benzodiazepiner ges ofta till äldre människor för att de ska få hjälp till att somna (Garfinkel et al. 1996). I denna litteraturstudies resultat framkommer det många åtgärder som man som sjuksköterska kan vidta för att skapa bättre förutsättningar för god sömn. Men ändå ges sömnläkemedel nästan alltid i första hand innan man vidtagit andra omvårdnadsåtgärder. Varför ger man ofta sömnläkemedel i första hand då det inte ens kanske ger någon verkan? Är det att patienten själv önskar att få sömnläkemedel inför natten eller är det en rutin på vissa avdelningar? Metoddiskussion: Denna litteraturstudie utgår från vetenskapliga artiklar. För att strukturera upp studien användes Polit och Beck (2008) metodschema utifrån nio steg. För att finna vetenskapliga artiklar till denna litteraturstudie användes databaserna CINAHL och PubMed, då dessa databaser passade in på studiens ämnesområde. CINAHL innefattar hälso- och vård vetenskap. Den andra databasen är PubMed som är världens största referensdatabas inom medicin (Backman 2008). Studien påbörjades med att söka efter vetenskapliga artiklar som handlade om vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att främja sömn för inneliggande patienter på sjukhus. Det fanns svårigheter med att finna vetenskapliga artiklar då det var för lite forskat inom detta ämnesområde så därför omändrades syftet. Det nuvarande syftet är att beskriva faktorer som påverkar äldre patienters sömn samt omvårdnadsåtgärder relaterat till sjuksköterskans kunskap. Samtliga artiklar som använts i litteraturstudien är på engelska och därför finns det en risk för att feltolkningar i språket gjorts då det engelska språket ej är författarnas modersmål. Artiklarna har behandlats noggrant gällande översättning till svenska för att minska risken för feltolkningar. Samtliga citat i denna studie är skrivna på originalspråk (Backman 2008). Inklusionskriterierna för denna studie var att de vetenskapliga artiklarna skulle vara peer reviewed samt skrivna på svenska, norska eller engelska. Ett annat kriterium var att patienterna skulle vara över 65+ och att artiklarna skulle vara skrivna mellan åren Åren valdes då det fanns för lite ny forskning som gjorts kring ämnet 17

18 de senaste åren. De äldsta artiklarnas resultat har kunnat styrkas av nyare forskning. Sömn skulle även vara inkluderat, då studien handlar om detta. Exklusionskriterierna var att artiklarna inte skulle handla om sömnapné, smärta relaterat till sömn, kroniska sömnbesvär, insomnia eller psykiska sjukdomar som kan påverka sömnen, då dessa kriterier avviker från studiens syfte och då ej är relevanta. Med hjälp av dessa exklusionskriterier så fann vi artiklar som motsvarade denna litteraturstudies syfte. Och utifrån dessa kriterier söktes artiklar i databaser med olika relevanta sökord för studien och detta gav ett bra resultat. I databasen CINAHL användes till en början CINAHL Headings för att identifiera ämnesord och andra centrala sökord. CINAHL Headings i kombination med andra relevanta sökord gav inget resultat som stämde in bra på studiens syfte. Därför gjordes sökningar enbart med relevanta sökord i kombination med varandra. Detta gav tre artiklar, varav två artiklar var av kvantitativ metod och en av kvalitativ metod. I databasen PubMed gjordes sökningar med hjälp av MeSH termer för att identifiera ämnesord och nya centrala sökord som databasen gav förslag på. Sökorden var Sleep deprivation och Dyssomnias, dessa i kombination med andra relevanta sökord. Efter urvalen framkom tre artiklar som var av kvantitativ metod. När man använder sig av CINAHL Headings och MeSH-termer så är fördelen att man kan inrikta sig på ett specifikt område för att begränsa sökningar inom breda ämnesområden och nackdelen är att det kan bli ett för smalt område och då får man kanske inte fram all relevant litteratur inom området. Manuella sökningar gjordes och gav fem artiklar, varav fyra var av kvantitativ metod samt en artikel som var av både kvantitativ och kvalitativ metod. Artiklarna till litteraturstudiens resultat är från Japan, Kina, Australien, England, Indien, USA och Canada. Dessa länders sjukvård kan skilja sig från Sveriges, därav kan skillnader förekomma i denna litteraturstudies resultat då den är gjord i Sverige. Dessa skillnader mellan länderna kan exempel vara behandlingar, sjukhusmiljö, rutiner, kvalité, omvårdnad, sjuksköterskans ansvar och utveckling. Även ålderspannet i artiklarna varierade, men 65+ var alltid inkluderat. Därför kan viss felmarginal förekomma i denna studies resultat då en del patienter ej var 65+. I artikeln av McIntosh & MacMillan (2009) innefattas inte någon specifik åldersgrupp gällande patienters sömnbehov utan det beskrivs i allmänhet av sjuksköterskestudenternas egna upplevelser av sömn och deras kunskap som de får i sin utbildning. Sökning i databaserna gjordes för att få fram fler artiklar om sjuksköterskors kunskap kring sömn och dess betydelse, men inga sökresultat fanns. Då gjordes manuella sökningar och endast en artikel passade in på denna litteraturstudies syfte. De deltagande sjuksköterskestudenterna i denna artikel var tvungna att ha gått på sjuksköterskeprogrammet i minst ett halvår för att få delta i studien och de var i åldrarna år. Det är av stor vikt att blivande sjuksköterskor får rätt utbildning om sömn och dess betydelse för att de ska kunna främja god sömn därav är denna artikel inkluderad. Klinisk betydelse: Många äldre patienter upplever idag att de får en otillräcklig sömn under sin sjukhusvistelse, vilket leder till en försämrad sömnkvalité. Äldre människor kan ha svårigheter att sova hemma därför är det extra svårt för dem att sova på sjukhus då det finns flera olika sömnstörande faktorer på sjukhusavdelningarna. Patienter som sedan tidigare har en dålig sömnkvalité och inte får tillräckligt med sömn på sjukhusavdelningar, för dem minskar sömnkvalitén ännu mer. Som sjuksköterska är en av de viktigaste uppgifterna att man har kunskapen om att kunna skapa goda förutsättningar för en god nattsömn. Om sjuksköterskor kan identifiera faktorer som 18

19 påverkar äldre patienters sömn på en sjukhusavdelning så kan de vidta åtgärder för att minska dessa faktorer. Sömnens kvalité och längd har en stor betydelse för äldre patienters välbefinnande och tillfrisknande. Får de inte tillräckligt med sömn nattetid under sjukhusvistelsen kan deras dygnsrytm rubbas och patienterna kräver mer sömn under dagen för att kompensera den förlorade nattsömnen. Därför är denna litteraturstudie viktig för sjuksköterskor och annan vårdpersonal att ta del av för främjandet av god nattsömn. Framtida forskning: Under litteraturstudiens gång har det framkommit att sjuksköterskor själva inte upplever att äldre patienter sover så dåligt på en sjukhusavdelning som de faktiskt gör. Sjuksköterskor har heller ingen vetskap om att patienterna uppger och upplever sjuksköterskorna som ett störande objekt. Därför är det viktigt att det forskas mer inom detta ämnesområde för att hjälpa patienter, öka kunskapen hos sjuksköterskor om störd nattsömn och dess konsekvenser för hälsan. Genom att forska mer om sömnstörande faktorer på sjukhus kan man utveckla nya metoder som är av god betydelse för nattsömnen hos äldre patienter, då de har ett större behov av ostörd, sammanhängande sömn under natten. Därav behövs mer forskning kring ämnet om sömnens betydelse för äldre inneliggande patienter. Om forskning blir mer lättillgänglig genom att den uppmärksammas och publiceras i tidskrifter eller annan media så att all vårdpersonal och patienter kan ta del av det så kan man öka medvetenheten och få fram betydelsen av detta ämnesområde. Det kan då leda till att patienter får uppleva en bättre sömn under sin sjukhusvistelse än vad de gör idag. Slutsats: Litteraturstudien visar att många äldre patienter ej får tillräckligt med sömn under sin sjukhusvistelse, sömnen de fick var inte ens tillräcklig för personer med god hälsa. De faktorer som upplevdes vara mest störande för patienters sömn nattetid var ljud, ljus, temperatur, arkitektur, obekväma madrasser och kuddar med plast samt sjuksköterskorna. Genom att identifiera dessa faktorer samt ha kunskap om dem så kan sjuksköterskor påverka äldre patienters sömn och främja den. 19

20 Referenser: (Artiklar som är markerade med * behandlas i resultatet). Asp, M. & Ekstedt, M. (2009). Trötthet, vila och sömn. I Edberg, A-K. & Wijk, H. (red.) Omvårdnadens Grunder Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur AB. s Avdelningen för omvårdnad (tidigare Institutionen för hälsa och vård) (2004). Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod III examensarbete, 15 hp (kurskod: OMGC21, rev ). Karlstad: Karlstads universitet. Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB. Edéll Gustafsson, U. (2007). Kvalitetsindikationer för patienter med störd sömn. I Idvall, E. (red.) Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad. Stockholm: Gothia förlag. s Eriksson, K. (2004). Vårdprocessen. Stockholm: Liber AB. *Ersser, S., Wiles, A., Taylor, H., Wade. S., Walsh, R. & Bentley, T. (1998). The sleep of older people in hospitals and nursing homes. Journal of Clinical Nursing, 8, [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur. Garfinkel, D., Laudon, M. & Zisapel, N. (1996). Improvement of sleep quality by controlled-release melatonin in benzodiazepine-treated elderly insomniacs. Archives of Gerontology and Geriatrics. 24, [Elektronisk]. Tillgänglig: cdn.com/s /1-s2.0-s main.pdf?_tid=57e42431c0a727a4d98b9e2da928b03d&acdnat= _3eb3d1a3 69c40156c20bb72a2376e57b [ ]. *Jarman, H., Jacobs, E., Walter, R., Witney, C. & Zielinski, V. (2001). Allowing the patients to sleep: Flexible medication times in an acute hospital. Journal of Nursing Practice, 8, [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. Jönsson, T. (1995). Sömn- faktorer som påverkar sömn under sjukhusvistelsen. Lund: Studentlitteratur. 20

21 * LaReau, R., Benson, L. & Watcharotone, K. (2008). Examining the Feasibility of Implementing Specific Nursing Interventions to Promote Sleep in Hospitalized Elderly Patients. Geriatric Nursing, 3, [Elektronisk]. Tillgänglig: cdn.com/s /1-s2.0-s main.pdf?_tid=a97cfed3e58302d136ecbcb083e7fde8&acdnat= _092c e9d9263fcc87cb [ ]. *Lee, C., Pau Le Low, L. & Twinn, S. (2005). Older men s experiences of sleep in the hospital. Journal of Clinical Nursing, 16, [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. *Lei, Z., Qiongjing, Y., Qiuli, W., Sabrina, K., Xiaojing, L. & Changli, W. (2008). Sleep quality and sleep disturbing factors of inpatients in a Chinese general hospital. Journal of Clinical Nursing, 18, [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. *McIntosh, A. & MacMillan, M. (2009). The knowledge and educational experiences of student nurses regarding sleep promotion in hospitals. Nurse Education Today, 29, [Elektronisk]. Tillgänglig: S main.pdf?_tid=7db309a25cb80e6ae4394f70ba08a871&acdnat= _36ed84b7f d808bce978b9a55db70d5e4 [ ]. *Missildine, K., Bergstrom, N., Meininger, J., Richards, K. & Foreman, M-D. (2008). Sleep in Hospitalized Elders: A Pilot Study. Geriatric Nursing, 4, [Elektronisk]. Tillgänglig: S main.pdf?_tid=e8ca6950ffe8adc838b0cacf f&acdnat= _697cdfae7a 49d7617cc63b98ab003cde [ ]. Nagel, C-L., Markie, M-B., Richards, K-C. & Taylor, J-L. (2003). Sleep Promotion In Hospitalized Elders. MEDSURG NURSING, 5, [Elektronisk]. Tillgänglig: 6aef3456a208%40sessionmgr4&vid=7&hid=15 [ ]. Owens, J-A. & Witmans, M. (2004). Sleep problems. Current Problems in Pediatric and Adolescent Health Care, 4, [Elektronisk]. Tillgänglig: fa8fe919f3660a7394ceb3d [ ]. Polit, D. & Beck. C.T. (2008) Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins/ Wolters Kluwer business. 21

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

SÖMN Fakta och praktiska tips

SÖMN Fakta och praktiska tips / SÖMN Fakta och praktiska tips Varför sover vi egentligen? Reparation av kroppen Immunförsvaret aktiveras Uppbyggande hormon insöndras Återhämtning för hjärnan Hjärnan laddar upp energi Minnet uppgraderas

Läs mer

SÖMNSKOLA. Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer. Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola

SÖMNSKOLA. Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer. Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola SÖMNSKOLA Så kan du komma till rätta med dina sömnbekymmer Ola Olefeldt Studenthälsan Malmö högskola Agenda Lite sömnkunskap Sömnproblem och vad som vidmakthåller Hur kommer man till rätta med sömnproblem?

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Introduktion. Tillfälle två: räkna ut sömneffektivitet, sätta rimliga mål, hantera oro, beteendetekniker.

Introduktion. Tillfälle två: räkna ut sömneffektivitet, sätta rimliga mål, hantera oro, beteendetekniker. Introduktion Kursen grundar sig i KBT-kognitiv beteendeterapi (egen) analys av vilka beteenden och vad i livssituationen som bidrar till sömnproblemen. Tillfälle ett: sömnteorier, start registreringar.

Läs mer

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär

Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär Christina Leg. sjuksköterska, distriktssköterska, medicine doktor (KI) Akademiskt primärvårdscentrum (Region Stockholm) Vad är sömn?

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.

Läs mer

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005 Tid för återhämtning En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen 1 Tid för återhämtning minskar i Väg och Ban-branschen Högre krav Konkurrens, Krav från beställare Mer skiftgång Mer nattarbete Dåligt

Läs mer

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom

SOVA ELLER SÖVAS? S. Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom SOVA ELLER SÖVAS? S Omvårdnadens betydelse för god sömnkvalitet hos personer med demenssjukdom Varför det är viktigt med bra sömn. Varför vi måste fokusera på omvårdnad. Grundläggande mänskligt behov Olika

Läs mer

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Fallpreventivt arbete inom VLL Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Historik Bäst i Sverige på att falla! 2014 var det 1680 personer i Västerbotten, 65 år eller äldre, som föll

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för

Läs mer

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande Högstadiet - sömn h8-1 BILD 1 -Joel sover gott Är det någon som känner sig trött idag? Hur många har sovit dåligt i natt? Vet ni hur många timmars sömn ni behöver i

Läs mer

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12 Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN

INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN OM UNGDOMAR OCH SÖMN Syftet med Trestadsstudien är att nå en fördjupad förståelse för varför vissa ungdomar på kort tid utvecklar flera olika problem

Läs mer

Tema 2 Implementering

Tema 2 Implementering Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Hur vi hittar till bra sömn

Hur vi hittar till bra sömn Hur vi hittar till bra sömn Förenklat kan man säga att det finns tre viktiga saker att tänka på när vi har svårt att sova: 1. Bara sova i sängen och inte göra någonting annat till exempel, kolla datorn

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn Stressforskningsinstitutet En introduktion till sömn Sömnen är viktig för hur vi mår och för att orka med att vara aktiv under dagen på

Läs mer

Artikelöversikt Bilaga 1

Artikelöversikt Bilaga 1 Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa

Läs mer

Effekter av skiftarbete

Effekter av skiftarbete Skiftarbete, stress och sömn Konferens, Onsdag 2 oktober 2013, Universitetssjukhuset Örebro Göran Kecklund, Docent: Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Vecka: Sömndagbok Jag gick och la mig klockan: Jag somnade efter ungefär. antal min Vaknade du under natten? Hur många gånger och hur länge var du vaken? Jag vaknade klockan: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Sömn. Trädgårdsgatan 11, 753 09, Uppsala. Tfn: 018 10 00 10 Prästgatan 38, 831 31 Östersund. Tfn: 063 554 20 44 www.stressmottagningen.

Sömn. Trädgårdsgatan 11, 753 09, Uppsala. Tfn: 018 10 00 10 Prästgatan 38, 831 31 Östersund. Tfn: 063 554 20 44 www.stressmottagningen. Sömn Att vila är nödvändigt för att minska stresshormonerna i kroppen, för att stärka vårt immunförsvar och för att bygga upp de celler som brutits ner under dagens ansträngningar. Ändå sover vi allt mindre.

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

C-uppsats Institutionen för Omvårdnad

C-uppsats Institutionen för Omvårdnad C-uppsats Institutionen för Omvårdnad SÖMN OCH ÄLDRE Hur kan sjuksköterskan främja sömnen för äldre på sjukhus? FÖRFATTARE FRISTÅENDE KURS Magdalena Karlsson Omvårdnad Självständigt arbete I VOM080 VT

Läs mer

Sömnproblem på somatisk vårdavdelning.

Sömnproblem på somatisk vårdavdelning. Sömnproblem på somatisk vårdavdelning. En litteraturstudie om patienters upplevelse av sömnproblem samt faktorer som påverkar den. Författare: Naifi Iskander Handledare: Annica Sjöström- Strand Kandidatuppsats

Läs mer

Medicinsk vetenskap AV, Intensivvård och trauma, 15 hp

Medicinsk vetenskap AV, Intensivvård och trauma, 15 hp 1 (6) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Intensivvård och trauma, 15 hp Medical Science MA, Education in Critical Care Nursing and Trauma, 15 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1

ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1 UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap, Sjukgymnastik 2012 ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1 Sammanställt av: Bring/Anens/Urell/Vahlberg 2008/2009/2012 Vetenskapsmetodik

Läs mer

Medicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp

Medicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp Medical Science Ma, Emergency medicine, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Jag kan inte sova! -miljöfaktorer som kan påverka patienters sömn på sjukhus

Jag kan inte sova! -miljöfaktorer som kan påverka patienters sömn på sjukhus Jag kan inte sova! -miljöfaktorer som kan påverka patienters sömn på sjukhus I can t sleep! - environmental factors that may affect the patient's sleep in the hospital Michelle Carlström Hanna Christensson

Läs mer

Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I

Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I Anvisning, tips och exempel Författare: Lärare: Examinator: Diabetesvård 1 15hp 1 Anvisningar

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.

Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7. KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap

Läs mer

PubMed (Medline) Fritextsökning

PubMed (Medline) Fritextsökning PubMed (Medline) PubMed är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 19 miljoner referenser till tidskriftsartiklar i ca 5 000 internationella tidskrifter. I vissa fall får man fram

Läs mer

INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1. Medicinska biblioteket

INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1. Medicinska biblioteket INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1 Medicinska biblioteket www.ub.umu.se IDAG SKA VI TITTA PÅ: Förberedelser för att söka vetenskaplig artikel: o Formulera en sökfråga o Välja ut bra sökord

Läs mer

Värt att veta... Nattarbete

Värt att veta... Nattarbete Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga

Läs mer

Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre

Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre Monica Bergqvist leg. Sjuksköterska, med.dr Monica.e.bergqvist@sll.se Sömnstörningar Sömnen påverkar upplevelsen av smärta immunförsvaret, humöret, kognitionen

Läs mer

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h. TentamensKod:

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h. TentamensKod: Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h TentamensKod: Tentamensdatum: 2018-04-20 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga tillåtna

Läs mer

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod

Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring

Läs mer

Biblioteken, Futurum 2017

Biblioteken, Futurum 2017 Biblioteken, Futurum 2017 Om PubMed PubMed innehåller mer än 27 miljoner referenser till tidskriftsartiklar inom biomedicin, omvårdnad, odontologi m.m. PubMed är fritt tillgänglig men om du använder länken

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

EXAMENSARBETE. God natt! åtgärder för att främja en god nattsömn på sjukhus. Good night! interventions to promote a good night sleep at hospital

EXAMENSARBETE. God natt! åtgärder för att främja en god nattsömn på sjukhus. Good night! interventions to promote a good night sleep at hospital Institutionen för teknik och samhälle EXAMENSARBETE God natt! åtgärder för att främja en god nattsömn på sjukhus En litteraturstudie Good night! interventions to promote a good night sleep at hospital

Läs mer

Evidensbaserad informationssökning

Evidensbaserad informationssökning Vetenskapligt förhållningssätt Evidensbaserad informationssökning Anna Wilner, NU-biblioteket www.nusjukvarden.se/nubiblioteket Mail: biblioteket.nu@vgregion.se Tel: 010-435 69 40 Jessica Thorn, Biblioteket

Läs mer

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Studiehandledning Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p Theory and methods in nursing science II (SSK HK-03) HDL, GRM, WIL INNEHÅLL Inledning 1 Kursens

Läs mer

KURSPLAN. Delkurs 1. Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 7,5 högskolepoäng Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

KURSPLAN. Delkurs 1. Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 7,5 högskolepoäng Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: Sida1(5) KURSPLAN VÅ3050 Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Child Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Kursens övergripande mål är att den

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Sömn! & behandling av sömnbesvär

Sömn! & behandling av sömnbesvär tt vilja, men inte kunna Sömn! & behandling av sömnbesvär Du vrider och vänder dig Hjärtat slår fort Tankarna snurrar Frukostseminarium, Ergohuset 22 oktober 28 Marie Söderström Leg psykolog, doktorand

Läs mer

SÖMN:RISKFAKTOR OCH FRISKFAKTOR

SÖMN:RISKFAKTOR OCH FRISKFAKTOR SÖMN:RISKFAKTOR OCH FRISKFAKTOR Magdalena Grundin Leg Arbetsterapeut Närhälsan Gibraltar Rehabmottagning 2018-03-05 1 Sömnbesvär symtom på stress, ångest, depression, psykos Fysiska orsaker Tex smärta,

Läs mer

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering 2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Sömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden

Sömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden Sömnguiden Den lätta vägen till bättre sömn 1 Hej! Sömnproblem är 2000- talets folksjukdom. Dålig sömn går hand i hand med depression, ångest, oro, smärta, stress och även kroppsliga sjukdomar. Det har

Läs mer

Faktorer som stör sömnen på sjukhus Vad är det som stör det patienterna bör?

Faktorer som stör sömnen på sjukhus Vad är det som stör det patienterna bör? Faktorer som stör sömnen på sjukhus Vad är det som stör det patienterna bör? Författare: Linda Bengtsson och Maria Svensson Program: Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Ämne: Examensarbete omvårdnad 15 hp Kurskod:

Läs mer

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan

Läs mer

Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion

Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 17 september 2010 karin.guldbrandsson@fhi.se Varför uppsats i T1? För

Läs mer

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk Sömn-enkät Namn:... Datum: Instruktioner: I denna sömn-enkät förekommer flera olika typer av frågor. Vissa frågor ska besvaras med att Du kryssar i rutan för ja eller nej. På några frågor ska Du försöka

Läs mer

C-UPPSATS. Vårdmiljöns påverkan på patienters sömnkvalitet

C-UPPSATS. Vårdmiljöns påverkan på patienters sömnkvalitet C-UPPSATS 2009:059 Vårdmiljöns påverkan på patienters sömnkvalitet - en litteraturstudie Linn Valfridsson Jesper Wallin Luleå tekniska universitet C-uppsats Omvårdnad Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen

Läs mer

Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder

Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder Fyll endast i relevant information! * Begreppet finns förklarat i Manualen! Sammanfattning av artikeln Titel Författare Tidskrift År; vol:sidor

Läs mer

Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp

Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp Nursing Science Ba (A), Health and Ill Health I 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning

Läs mer

Faktorer som påverkar sömnen under en sjukhusvistelse

Faktorer som påverkar sömnen under en sjukhusvistelse Anna Dahlgren Sjuksköterskeprogrammet, Institutionen för vårdvetenskap, V. 51 Grundnivå. VKG11X Sophiana Barck-Holst Specialistsjuksköterskeprogram inom vård av äldre, VÄ.61 Grundnivå. VKG5FX Självständigt

Läs mer

Tänk kreativt! Informationssökning. Ha ett kritiskt förhållningssätt! regiongavleborg.se

Tänk kreativt! Informationssökning. Ha ett kritiskt förhållningssätt! regiongavleborg.se Tänk kreativt! Informationssökning Ha ett kritiskt förhållningssätt! Informationssökning steg för steg Innan du börjar behöver du formulera en fråga. Vad vill du hitta information om? Att utgå från: -

Läs mer

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Studentens namn: Studentens personnr: Utbildningsplats: Handledares namn: Kursansvariga: Joanne Wills: joanne.wills@his.se

Läs mer

Arbetstid & hälsa risker och lösningar

Arbetstid & hälsa risker och lösningar Arbetstid & hälsa risker och lösningar Författare; Göran Kecklund Att arbeta skift och natt innebär stora påfrestningar på hälsan, ökar risken för arbetsskador och felbehandlingar i vården. Skift och nattarbete

Läs mer

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att

Läs mer

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Sökexempel - EBM Sjuksköterskor En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Även om man bör börja med att

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP 1. Manus: Det första bildspelet i serien från QLeva handlar om hur du bäst tar hand om din kropp för att vara på topp. Sömnen är en viktig faktor

Läs mer

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Sökexempel - Spänningshuvudvärk En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Eftersom man i detta fall bör göra en sökning i internationella

Läs mer

Examinator Henrika Jormfeldt

Examinator Henrika Jormfeldt Högskolan Halmstad Akademin för Hälsa och välfärd SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT PSYKIATRI STUDIEHANDLEDNING Examensarbete inom omvårdnad-inriktning mot psykiatrisk vård, 15 hp Kvartsfart

Läs mer

känslan av att vakna utvilad

känslan av att vakna utvilad känslan av att vakna utvilad Sömnen fysiskt, mentalt och socialt viktig Sömnen ger viktig återhämtning för hjärna och kropp. Läkarvetenskapen har funnit en möjlig koppling mellan sömnbrist och flera stora

Läs mer

Snabbguide till Cinahl

Snabbguide till Cinahl Christel Olsson, BLR 2008-09-26 Snabbguide till Cinahl Vad är Cinahl? Cinahl Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature är en databas som innehåller omvårdnad, biomedicin, alternativ medicin

Läs mer

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift

Läs mer

Omvårdnad GR (B), Verksamhetsförlagd utbildning III - Öppna vårdformer och psykiatrisk vård, 15 hp

Omvårdnad GR (B), Verksamhetsförlagd utbildning III - Öppna vårdformer och psykiatrisk vård, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (B), Verksamhetsförlagd utbildning III - Öppna vårdformer och psykiatrisk vård, 15 hp Nursing Science BA (B), Primary Health Care III - Psychiatric Nursing Practice, 15

Läs mer

Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng

Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng Kurskod HARS22 Kursansvarig institution Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) Kursens benämning Vetenskaplig design och metod

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer

Estetisk- Filosofiska Fakulteten Svenska. Susanna Forsberg. En skola för alla. att hjälpa barn med ADHD och Aspergers syndrom. A School for Everyone

Estetisk- Filosofiska Fakulteten Svenska. Susanna Forsberg. En skola för alla. att hjälpa barn med ADHD och Aspergers syndrom. A School for Everyone Estetisk- Filosofiska Fakulteten Svenska Susanna Forsberg En skola för alla att hjälpa barn med ADHD och Aspergers syndrom A School for Everyone helping children with ADHD and Aspergers syndrome. Examensarbete

Läs mer

Självskattning av mental trötthet

Självskattning av mental trötthet Självskattning av mental trötthet Namn: Datum: Arbetar du? Ja/Nej Ålder: Med det här formuläret vill vi ta reda på hur du mår. Vi är intresserade av ditt nuvarande tillstånd, d.v.s. ungefär hur du har

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Pilotstudie Kedjetäcket

Pilotstudie Kedjetäcket Pilotstudie Kedjetäcket Jan 2009 Under hösten 2008 har SDS kliniken i Göteborg, den första kliniken i Sverige för sömn och dygnsrytm störningar, ISO-certifierad med internationellt kända specialister i

Läs mer

Sömnstörande faktorer nattetid på sjukhus

Sömnstörande faktorer nattetid på sjukhus Uppsats omvårdnad 15 hp Sömnstörande faktorer nattetid på sjukhus En systematisk litteraturstudie Författare: Ulrika Högsved & Åsa Zinnerström Examinator:Gunilla Nilsson Termin: HT 2012 Kurskod: 2VÅ100

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella

Läs mer

Sömn på sjukhus Faktorer som påverkar sömnen

Sömn på sjukhus Faktorer som påverkar sömnen EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2009:33 Sömn på sjukhus Faktorer som påverkar sömnen Sara Kjellberg Angelika Olausson Uppsatsens

Läs mer