A-salen, kommunhuset, Sollefteå. Enligt närvaro- och tjänstgöringslista

Transkript

1 1 (84) Datum Tid Kl Plats Beslutande A-salen, kommunhuset, Sollefteå Enligt närvaro- och tjänstgöringslista Övriga närvarande Tomas Alsfjell, Kommunchef, Anna Forsberg, Kanslichef, Ulla Ullstein, Kommunplanerare, 175, 178 Mikael Näsström, Näringslivschef, 177 Siv Sjödin, Kvalitet och utvecklingschef, 190 Ewa Westin Arvidsson, IT Telecom, 189 Örjan Abrahamsson, Huvudenhetschef Medborgarservice, 174 Åsa Händel och Christer Lindblom, Akademi Norr 174 Underskrifter Sekreterare... Anna Forsberg Ordförande... Elisabet Lassen Justerare... Kerstin Franzén Bevis om justering Justeringen har tillkännagetts genom anslag på kommunens anslagstavla, entréplan, kommunhuset. Myndighet Anslaget sätts upp tas ner Förvaringsplats för protokollet Kommunstyrelseförvaltningen, kommunhuset, Sollefteå Underskrift /

2 2 (84) Närvaro- och tjänstgöringslista Namn När- Tjg. Jäv Reservation Anteckning Var ers. o 175 Ledamöter Elisabet Lassen (S) X Ordförande Åsa Sjödén (S) John Åberg (S) Lillemor Edholm (S) Tommy Svensson (S) Åsa Nilsson (S) Torbjörn Persson (S) Cathrine Näsmark (S) X X X X X X X Mattias Ahlenhed (ViSKB) X Tjg tom 174 Gunilla Fluur (ViSKB) X X Bengt Sörlin (M) - Kerstin Franzén (M) X Justerare Johan Andersson (C) Ulf Breitholtz (V) X X Leif Östberg (FP) X X Ersättare Lennart Önblad (S) Stina Näslund (S) Nils-Gunnar Molin (S) My Larsson (S) - Morgan Nordin (S) Anita Bergsten (S) Vakant - X X X X X Jörgen Åslund (ViSKB) X X X Birgitta Häggqvist (ViSKB) Daniel Fäldt (M) X X Tjg ers Närvarande tom. 174 Sven-Olov Gradin (M) X X Tjg. ers. Kjell-Åke Sjöström (V) Carin Collén (V) - Paul Höglund (C) Margareta Alton (MP) X X X

3 3 (84) Ärendelista Muntliga informationer Begäran om beslut angående tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft vid Finnåberget, Sollefteå kommun Riktlinjer ekonomiskt bistånd Medfinansiering av projekt; Bredband på landsbygden i Sollefteå kommun Koll 2020 förutsättningar för medverkan i projekt Intern kontroll, reviderat reglemente med kompletterande riktlinjer Riktlinjer mot mutor och jäv Motioner och medborgarförslag som inte slutligt avgjorts i kommunfullmäktige Redovisning av partistöd och beslut om utbetalning av partistöd Riktlinjer för redovisning av partistöd Remiss avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter om statsbidrag till verksamhet med personligt ombud Svar på revisonsrapport Löpande bokföring... 54

4 4 (84) Uppföljning av den interna kontrollen Kollektiv Trafikmyndighet, uppsägning av förbundsordning Svar på remiss- Regional indelning - tre nya län, förslag till yttrande Projekt esamverkan etapp Regelbunden tillsyn, Vallaskolan Regional kraftsamling genom utvecklingsprojekt för integration och tillväxt Avsiktsförklaring Val till utredning om Kollektivtrafikmyndigheten Val ordinarie ledamot utskottet för Samhällsutveckling Val ersättare Allmänna utskottet Delgivningar Delegationsbeslut... 79

5 5 (84) Val av justerare Kerstin Franzén (M) väljs till justerare. Anmälan av protokoll Protokoll anmäls från kommunstyrelsens utskott - samhällsutveckling allmänt vård och omsorg unga och lärande Läggs till handlingarna. Justering av dagordningen Informationen om Projekt UTAS - unga till arbete eller studier, utgår. Godkänns.

6 6 (84) 174 Dnr KS 13/2016 Muntliga informationer Beslut Informationerna noteras. Ärendebeskrivning Information lämnas kommunstyrelsen enligt följande. Information från Akademi norr - Lärande attraktiva Näringar och Moocs Åsa Händel och Christer Lindblom Åsa Händel föredrar bakgrund och resultat av projektet Lärande Attraktiva näringar. Erbjuder utbildningar till företag och myndigheter som ingår i projektet. Utbildningar finns på hemsidan, akademinorr.se. MOOCS Massive Open Online Course - Lärosäten runt om i världen som erbjuder gratis utbildningar via internet. Lundsuniversitet examinerar i Sverige. Christer Lindblom, ny verksamhetschef på Akademi Norr presenterar verksamheten och sig själv. Återrapportering Migrationsmedel Örjan Abrahamsson, Huvudenhetschef Medborgarservice Redovisar de åtgärder som hittills genomförts efter tilldelning av extra pengar. Delar ut material till ledamöterna. Redovisar även förändrade förutsättningar vad gäller ersättning för ensamkommande barn. Ärendehanteringsprojektet Anna Forsberg, Kanslichef Redovisar bakgrunden till projektet, målsättningen samt vad som är på gång inom kommunen för tillfället. Ordförande - Utskottet för Unga och Lärande, John Åberg - Omflytt förskola Ärtriksvägen. Ej verkställt ännu. - Lärarsituationen i skolan - fortfarande finns några platser där lärare saknas. - Gymnasieintaget visar att fler än väntat har sökt sig till skolor utanför kommunen. - Utskottet för Unga och Lärande ska besöka Textilarkivets lokaler vid nästa möte. Ordförande - Utskottet för Samhällsutveckling, Lillemor Edholm - En avfallsplan ska tas fram.

7 7 (84) - Thomas Telje deltog på senaste utskottet och presenterade tankar om kommande Kulturplan. - Arbetet på rondell vid Hågesta har påbörjats. - Inventering av enskilda avlopp har påbörjats. Ordförande - Utskottet för Vård och omsorg, Åsa Nilsson - Redovisning från deltagande i konferens anordnad av Socialdepartementet angående arbetsmiljö för socialsekreterare barn. Studie presenterades som visar hur socialtjänstens handläggare fördelar sin arbetstid. Ordförande - Allmänna utskottet tillika s ordförande, Elisabet Lassen - Samrådstiden för Översiktsplanen (ÖP) går ut 11 september. På extra utskotts möte den 27 september kommer ÖP att diskuteras. - Annonsering av kommunchefstjänsten har gett 25 sökande. Kommunchef, Tomas Alsfjell - Rivning av byggnad på gamla Hundskolans område kommer att ske. Ska ge bättre möjligheter för dagligverksamhetens vedhantering. - Skrivelse inkommit gällande möjlighet att förvärva fastighet Hallsta 6:11. Informerar om läget, pris m.m. ej intresserad. - Styrelsemöte Sollefteåforsen genomförs 12 september.

8 8 (84) 175 Dnr KS 176/2016 Begäran om beslut angående tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft vid Finnåberget, Sollefteå kommun. (Länsstyrelsen Västernorrland Dnr ) Beslut föreslår Kommunfullmäktige besluta Tillstyrka länsstyrelsens begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraftanläggning vid Finnåberget, Finnåberget Vindkraft AB (ett helägt dotterbolag till Kraftö AB). Reservation Jörgen Åslund (ViSKB), Gunilla Fluur (ViSKB) reserverar sig mot beslutet med följande motivering; Avslagsyrkan undermålig miljökonsekvensbeskrivning,- föråldrad irrelevant vindbruksplan, - obefintliga samverkansråd, - hemlig rovfågelinventering. Leif Östberg (Fp) reserverar sig mot beslutet. Information Ulla Ullstein, kommunplanerare, informerar om ärendet. Visar vad som är aktuella projekt inom Sollefteå kommun i dagsläget. Går igenom resultatet av genomförd Miljökonsekvensbeskrivning, beskriver de bedömningar som gjorts samt de samråd som har hållits. Diskussion förs kring hur verken syns från olika områden, synlighetsanalys genomförd. Samlade bedömningen är att lokaliseringen bör tillstyrkas. ges möjlighet att ställa frågor. Ärendebeskrivning Bakgrund Det finns i huvudsak fyra olika typer av prövningsklasser för vindkraftverk på land; miniverk, gårdsverk, medelstora anläggningar och stora anläggningar. Finnåberget Vindkraft AB (organisationsnummer ett helägt dotterbolag till Kraftö AB) ansökan avser en stor anläggning. En stor anläggning definieras som:

9 9 (84) 1. två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter, 2. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i 1. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken (MB) prövas av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Enligt miljöbalken måste verksamheter med stor miljöpåverkan ha tillstånd innan de får byggas eller ändras. Vid prövningen tar länsstyrelsen ställning till om bästa teknik kommer att användas och om effekterna på omgivningen och miljön kan accepteras. Om en verksamhet kan tillåtas kopplas tillståndet till villkor, som reglerar utsläpp, buller, avfall, transporter och annan påverkan på omgivningen Från och med den 1 augusti 2009 får länsstyrelsens miljöprövningsdelegation endast ge tillstånd till en vindkraftsanläggning om kommunen tillstyrkt det. Detta är en konsekvens av de förändringar i miljöbalken som trädde i kraft detta datum. Innebörden av det kommunala tillstyrkandebeslutet framgår tydligt i lagrådsremissen: Prövningsmyndigheten får endast ge tillstånd enligt miljöbalken till en anläggning för vindkraft om kommunfullmäktige i den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det. Miljöprövningsdelegationen begär enligt 16 kap 4 miljöbalken kommunens tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraftsanläggningen vid Finnåberg med projektnamn Finnåberget. Miljöprövningsdelegationen önskar besked om kommunens ställningstagande till etableringen och kommunen svarar på begäran om tillstyrkan i kommunfullmäktige. För att följa den normala beslutsprocessen innebär det att ärendet behandlas av kommunstyrelsens allmänna utskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Vindkraftprojekt Finnåberget en beskrivning. Finnåberget Vindkraft AB, ett helägt dotterbolag till Kraftö AB, planerar en vindkraftsetablering invid Finnåberg med projektnamn Finnåberget. Den planerade vindkraftparken är belägen ca 6 km väster om Långsele och 25 km väster om Sollefteå på gränsen mellan Sollefteå och Ragunda kommun. Vindkraftsparken planeras till fastigheterna Guxås 2: 15, Guxås 2 :2, Guxås 2: 21, Guxås 2:23, Guxås 3: 11, Guxås 8:1, Helgum 1: 19, Helgum 2 :20, Helgum 2 :6, Helgum 4: 25, Helgums-Mellansjö 1: 42, Helgums -Mellansjö 2 :16, Husnäs 1 :12 Ledingetorp 1: 93, Lövliden 1 :3, Västergransjö 2:22 i Sollefteå kommun. En liten del planeras på fastigheten Bipsgården 1: 53 i Ragunda kommun.

10 10 (84) Vindkraftsparken planeras bestå av upp till 27 vindkraftverk, varav 24 verk inom kommunen. Den maximala totalhöjden på vindkraftverken, det vill säga från botten av tornet till toppen av rotorbladet när det står som högst, kommer att uppgå till maximalt 240 meter. En maximerad exempellayout för Finnåbergets vindkraftanläggning bestående av totalt 27 verk kan ge följande; Effekten per vindkraftverk och årlig energiproduktion beror på vilken typ av vindkraftverk som slutligen byggs och hur höga de kommer att bli. Baserat på en installerad effekt på 3,2 MW per vindkraftverk och vindkraftverket Gamesa G128 med navhöjd 134 m och rotordiameter 128 m beräknas den förväntade årliga energiproduktionen uppgå till 370 GWh. Intresset för projekt Finnåberget har varit känt inom kommunen i några år och Bolaget har kontinuerligt informerat kommunledningen om sitt intresse för vindkraft i området. Arbetet med att välja ut områden som anses lämpliga för anläggning av vindkraft har skett i 3 steg; 1. Undersökning av planförhållanden och vindkarteringar för att lokalisera områden som har goda vindförutsättningar och är helt eller delvis planlagda som lämpliga för vindkraft. Kommunens vindbruksplan analyseras liksom vindpotential och motstående intressen. 2. Utredning av möjlighet att teckna avtal med markägare. 3. Mätning av verkliga vindförhållanden. Utredning av möjlighet att ansluta till elnät och transportera vindkraftverk till området, vilka inventeringar som ska utföras mm. Inledande dialog med berörda samebyar. Samrådsprocessen inleddes i mars hölls ett inledande samrådsmöte med Länsstyrelsen i Västernorrlands län samt Länsstyrelsen i Jämtlands län och Sollefteå- och Ragunda kommuner bjöds berörda fastighetsägare in att delta på samrådsmöte och för att lämna skriftliga synpunkter bjöds allmänheten, övriga myndigheter, organisationer och företag in till samrådsmöten eller för att inkomma med skriftliga synpunkter fortsatta samrådet med myndigheterna - ett flertal samrådsmöten har genomförts med Ohredahke sameby samt Jinjevaerie sameby. Med Raedtievaerie sameby och Vournes sameby har dialog skett via telefon och e-post. Förvaltningens bedömning Projektområde Finnåberget är till övervägande del lokaliserat inom Sollefteå kommun och kommunen yttrar sig enbart över den del av lokaliseringen som berör kommunen. Kommunens planer för beslut angående vindkraftetablering.

11 11 (84) Kommunens bedömning följer vid alla beslut avseende lokalisering av vindkraft: 1) Fördjupad översiktsplanen Vindbruk i Sollefteå kommun beslutad av kommunfullmäktige ) Om lokaliseringen avser områden inom sk utredningsområden i planen handläggs lokaliseringen även efter Vägledning för beslut/avslag vid begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft inom så kallade utredningsområden i den fördjupade översiktsplanen vindbruk i Sollefteå. Denna vägledning har behandlats i teknikutskott, kommunstyrelse och beslutats i kommunfullmäktige. Beslutad vägledning utarbetades mot bakgrund av att det inom kommunorganisationen förekom olika tolkningar av fattade beslut avseende den fördjupade översiktsplanen Vindbruk i Sollefteå kommun kommunfullmäktiges beslut samt tolkningen av kommunstyrelsens beslut , kommunfullmäktiges beslut samt kommunfullmäktiges beslut Vägledning för beslut/avslag vid begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft inom s.k. utredningsområden i den fördjupade översiktplanen Vindbruk i Sollefteå kommun beslutad av kommunfullmäktige Den fördjupade översiktsplanen Vindbruk i Sollefteå kommun och projektområdet Finnåberget I den fördjupade översiktsplanen Vindbruk i Sollefteå kommun antagen av kommunfullmäktige har 10 st områden lämpliga för storskalig utbyggnad pekats ut. Planen anger även riktlinjer för; - Riksintressen - Allmänna intressen - Omgivningspåverkan; Skyddsavstånd till permanentboende och fritidsbebyggelse, Visuell påverkan, Ledningsnät och vägar, Ljud, Skuggor, Reflexer och hinderbelysning, Rennäring, Rörligt friluftsliv och turism, Höga naturvärden, Kulturmiljöer och kulturminnen, Mark- och hydrologi, Farligt avfall, Luftfarten, Säkerhet, Radio- och signalteknik, Avveckling. Område nr 6 Finnåberg. Miljöprövningsdelegationens Begäran om tillstyrkan avseende tillstyrkan angående lokalisering av vindkraft vid Finnåberget ingår som en del i den fördjupade översiktsplanen som område nr 6 Finnåberg. Nr 6 Finnåberg är därmed ett område som ingår i de utpekade områdena som lämpliga för etablering av storskalig utbyggnad. I planen redovisas inga intressen som sammanfaller med projektområdet vindkraft. Ingen inriktning anges heller för markanvändningen i området. Det finns dock ett antal riktlinjer i den fördjupade översiktsplanen gällande alla vindkraftetableringar.

12 12 (84) Utdrag ur Fördjupad översiktsplan Vindbruk i Sollefteå kommun. Miljökonsekvensbeskrivning av tillståndssökta verksamheten vid projekt Finnåberget. Finnåberget Vindkraft AB har lämnat in en tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas den tillståndssökta verksamhetens bedömda inverkan på människors hälsa och på miljön. Miljökonsekvensbeskrivningen har utarbetats av Enetjärn Natur AB på uppdrag av Bolaget. Det är verksamhetsutövaren som upprättar en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB-n upprättas och bekostas av verksamhetsutövaren och ska ingå i ansökan.

13 13 (84) Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation har möjlighet att vid behov kräva kompletteringar. Finnåberget Vindkraft AB har under hela utredningsprocessen och arbetet med tillståndsansökan varit medveten om att projektet planeras inom ett av de 10 områden som utpekats som områden lämpliga för storskalig utbyggnad i kommunens fördjupade översiktsplan Vindbruk i Sollefteå kommun. Bolagets ansökan har ambitionen att uppfylla den fördjupade översiktsplanen Vindbruk i Sollefteå kommuns riktlinjer avseende riksintressen, allmänna intressen och omgivningspåverkan. De viktigaste frågeställningarna vid ansökan om etablering av vindkraft är projektets påverkan på människors hälsa, boendemiljö, naturmiljö inklusive växter, fåglar och däggdjur, kulturmiljö, friluftsliv, besöksnäring, landskapsbild samt på möjligheten att bedriva rennäring. - Projektets geografiska placering Karta Utdrag ur Tillståndsansökan med MKB samt samrådsunderlag visar projektets geografiska placering.

14 14 (84) - Verksamhetsområde, projektområde Projektområdet utgörs av ca 2000 ha (20km2) mark och ligger mellan ca meter över havet. Består av flera höjdpartier mitt emellan Faxälvens dalgång (Helgumssjön) och Indalsälvens dalgång i Ragunda kommun. Landskapet är starkt präglat av skogsbruk och endast ett fåtal områden med kvarlämnad äldre skog förekommer inom projektområdet. Vindkraftanläggningens totala markanspråk i form av avverkade ytor för vägar, uppställningsytor etc beräknas till 97 ha. Inom projektområdet tas 4,8 % av ytan i anspråk. Utdrag ur Tillståndsansökan flik 10 Förändring av projektområdet. - Riksintressen Den södra delen av verksamhetsområdet berör en flyttled av riksintresse för rennäringen och norra delen är riksintresse för vindbruk. Inom en 10 km radie från projektområdet förekommer åtta olika typer av riksintressen. Inget av dessa riksintressen bedöms påverkas av den planerade anläggningen på annat vis än att anläggningen kommer att vara synlig från några av platserna.

15 15 (84) - Vindkraftverkens och vägarnas placering Utdrag ur Tillståndsansökan Bilaga 3 Vindkraftverkens och vägarnas placering (3 verk planeras utanför kommungränsen i väster)

16 16 (84) - Restriktionsområden efter inventeringar och analyser Utdrag ur tillståndsansökan Bilaga 4 Restriktionsområden Övrig planerad vindkraft i området Inom ca 25 km från projektområdet finns en befintlig vindkraftsanläggning Rödstahöjden ca 18 km öster om projektområdet med 6 vindkraftverk. I olika stadier av prövningsprocess från inledande samråd till byggplaner finns ytterligare projekt; - Salsjö 25 km norr om projektområdet med 25 vindkraftverk - Knäsjöberget 25 km öster om projektområdet med 34 vindkraftverk varav 26 i kommunen

17 17 (84) - Vaberget 17km nordost om projektområdet ca 22 vindkraftverk - Klippen 2 km norr om projektområdet med ca 24 vindkraftverk - Fjällbohög 5 km sydväst Edsele, strax norr om Finnåberget, ett systerprojekt för Kraftö AB till Finnåberget, med upp till 32 vindkraftverk (I Ragunda kommun finns även projekt Hög-Hanåsen 14 km nv om Hammarstrand och Knulen som närmast 1 km söder om projektområdet strax öster om Bispgården.) Utdrag MKB fig 4 Karta över projektomr. - befintlig och planerad vindkraft i regionen.

18 18 (84) Den kumulativa effekten av vindkraftetableringar i denna del av kommunen och inom hela kommunen följs inför varje begäran om tillstyrkan av lokalisering av vindkraft Övriga kända intressen för vindkraft i kommunen se bilaga Nuläge vindkraftsintresse. - Bolagets utredningar och bedömning i tillståndsansökan med miljökonsekvensbeskrivning med sammanfattande översikt. Översikten bedömer anläggningens konsekvenser och måluppfyllelsen avseende miljökvalitetsmålen bedömning av projekt Finnåberget (enligt MKB tabell 1 sid 7-8) Förändring av landskapsbilden Liten förändring. Stor anläggning men där mycket få människor kommer att beröras av den förändrade landskapsbilden. Konsekvenser på naturmiljö Obetydliga konsekvenser. Området är i hög grad påverkat av skogsbruk. De naturvärdesobjekt som identifierats undviks i stor utsträckning. Konsekvenser för fåglar Små konsekvenser. Vanliga skogslevande fågelarter kommer lokalt att kunna påverkas av anläggningen, företrädesvis under byggskedet. Konsekvenser för övrig fauna och arter upptagna i artskyddsförordningen. Obetydliga konsekvenser. Området är inte av stor vikt för fladdermöss, däggdjur eller arter upptagna i artskyddsförordningen. Konsekvenser för rennäringen. Små konsekvenser idag. Påverkan på idag mindre betydelsefulla delar av vinterbetesmarkerna, men möjliga kumulativa effekter till följd av andra anläggningar liksom till följd av ändrat klimat kan motivera att konsekvenserna betraktas som små till måttliga. Konsekvenser för friluftslivet. Små konsekvenser. Möjligheterna att utöva friluftsliv och uppleva naturen påverkas inte, men upplevelserna förändras. Konsekvenser för turismen. Småkonsekvenser. Om rådet hyser idag inga större värden för turism. *Visuell påverkan från vindkraftanläggningen kommer att vara begränsad på Billtjärns naturreservat, Spåtabergsbodarna och längs Finnåleden. Konsekvenser för kulturmiljön. Små till obetydliga konsekvenser. Möjligtvis kan enstaka kulturmiljöobjekt påverkas visuellt, men i liten grad. Konsekvenser för användning av naturresurser. Positiva konsekvenser Faktisk markpåverkan är liten och skogsbruk påverkas ej, däremot möjliggörs nyttjande av en ny naturresurs-vind- inom projektområdet. Konsekvenser för luftfartens intressen. Obetydliga konsekvenser. Varken MSAytor eller navigations-och kommunikationssystem kommer att påverkas av vindkraftanläggningen. Konsekvenser för telekommunikation. Obetydliga konsekvenser. Inga vindkraftverk kommer att placeras på ett sådant sätt att störningar uppstår på länkstråk. Konsekvenser genom ljudutbredning Obetydliga konsekvenser. Gällande riktvärde för bostadsfastigheter överskrids inte vid någon av de ljudkänsliga punkterna vid vindkraftanläggningen.

19 19 (84) Konsekvenser genom skuggor och reflexer. Obetydliga konsekvenser. Inga riktvärden för skuggtid kommer att överskridas. Konsekvenser i byggskedet. Små konsekvenser. Anläggningsarbetet sker långt från bebyggelse och antalet transporter per dag blir få då de fördelas över en lång tidsperiod. Vindkraftanläggningen är dock stor och kommer att ta lång tid att anlägga. Byggnadsarbetena kan komma att medföra störningar av jakten i och eventuellt nyttjande av projektområdet för rennäring. Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen. Positiva konsekvenser. Totalt sett bidrar etableringen till uppfyllelsen av åtta av de sexton miljökvalitetsmålen. Inga miljökvalitetsmål motverkas. Efterlevnad av miljökvalitetsnormerna. Positiva konsekvenser. Etableringen bidrar till att påverkan på luft och vattenmiljö totalt sett minskar. Behovet av vattenkraftutbyggnad minskar. Kommunen delar Bolagets och MKBns bedömning att planerad vindkraftsanläggning medför förhållandevis små konsekvenser. Kommunen bedömer att vindkraftanläggningen kan anläggas och bedrivas utan någon risk för skada av betydelse för människors hälsa, boendemiljö, naturmiljö inklusive växter, fåglar och däggdjur, kulturmiljöer, friluftsliv, besöksnäring och rennäring. Vindkraftpark Finnåberget kommer att medföra en förändring av landskapsbilden. Relativt få människor kommer dock att se den förändrade landskapsbilden från sitt boende. Kommunen bedömer att projektet främst medför påverkan på landskapsbild och möjlighet att bedriva rennäring. Landskapsbild Vindkraftverk på höjder blir alltid synliga på långt håll och kan påverka landskapsbilden på ett sådant sätt att karaktär och upplevelsevärden av landskapet förändras. Förändringen i landskapsbilden är oundviklig vid all etablering. Det har visat sig att det ofta är en subjektiv bedömning av betraktaren huruvida förändringen är positiv eller negativ. Den visuella påverkan från ett vindkraftverk pågår dock enbart under verkets livstid och upphör när verket monteras ned. Påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftsetableringar eftersom vindkraftverken måste placeras på öppna ytor, höjder eller vara så höga att de kan utnyttja tillräckligt goda vindförhållanden. Hur den förändrade landskapsbilden upplevs är individuellt och beror på var i landskapet man befinner sig. En vindkraftanläggning med upp till 27 verk, varav 24 inom kommunen, medför en stor förändring av landskapet. På grund av områdets topografi och markanvändning, ett aktivt skogsbruk, är anläggningen dock dold från de allra flesta platser inom 10 km från

20 20 (84) vindkraftverken. Från ett fåtal platser i omgivningen bedöms alla eller ett flertal bli synliga, men ofta handlar det endast om delar av anläggningen och delar av vindkraftverk. I projektområdet finns inga byggnader. Det finns mycket lite bebyggelse runt projektområdet och det är få människor som skulle få uppleva en förändrad landskapsbild från sina hem. Inom 5 km från den planerade anläggningen har ett fåtal personer sina bostäder och från en del av dessa kommer landskapsbilden att förändras. De människor som i övrigt berörs av en förändradlandskapsbild är de som bor eller besöker fritidsbebyggelsen eller fäbodmiljöerna i närområdet. Utblickarna är dock ofta skymda av skog och huvudsakliga utblickar är i andra riktningar än mot vindkraft-verken annat än i några fall-norra Finnsjön, norra Musksjön, Norr- och Sör-Ledinge. Utdrag ur MKB -Bygden kring projektområdet Bebyggelse kring Kälsjön Ca 3,5-6,6 km norr om projektområdet har fritidsbebyggelse på nordöstra stranden (Fjärdingen med ett fast hushåll) och ett tiotal hus längs den sydöstra stranden. Det finns också enstakafritidshus på Båthushöjden, Kälsjönäset, längst ini viken Fjärdingsjön (Vallen) och i den södra delen av sjön. Lövliden Bebyggelsen består av 3 gårdar med tillhörande ekonomibyggnader som närmast 1,4 km nordost om projektområdet och som närmast 2,6 km från vindkraftverken i maxexempellayouten. Bebyggelsen ligger öppet i en svag nordsluttning. Vägen mot Kälsjön går genom byn. Finnsjön Längs Finnsjöns norra strand finns 20 fritidshustomter varav ca 17 är bebyggda. Fritidshusen är relativt nybyggda, välunderhållna och används under stora delar av året. Avståndet till projektområdet är mellan 3,3 och 3,7 km. Fritidshusen har sina huvudsakliga utblickar åt sydväst, rakt ut från strandlinjen med undantag av de nordligaste byggnaderna, som har utblick söderut mot projektområdet. Flera av fritidshusen har bryggor och båthus och det finns uteplatser i anslutning till stranden. Helgumsbodarna Helgumsbodarna är en gammal fäbodvall som finns med i fornminnesregistret. Avståndet till projektområdet är c 2, 0 km. Här finns16 hus blandannat kanttimrade stugor, med tillhörande uthus. Helgums skoterklubb har en lokal där. Vägen mot Kälsjön går igenom bebyggelsen. Finnåberget Bebyggelsen ligger 3 km nordost om projektområdet på södra sidan om höjden Finnåberget och består av 7 gårdsgrupper, varav 5 ligger i sluttningen söder om vägen, mellan vägen och Finnån. Här finns också en träbro över Finnån. Inga fastboende finns här. Bebyggelse och gårdar omges av hög barrskog med inslag av löv. Bebyggelse vid Musksjön Längs Musksjöns strand finns 6 fritidshus. Fritidshusen är överlag väl underhållna och används under stora delar av året. Det finns inte väg till husen och transporter sker till stor del med båt från Pustarbodarna i södra ändan av sjön, eller via en stig 500 m österut till närmaste skogsbilväg. Avståndet till projektomådet är ca 4,5 km. Fritidshusen har sin huvudsakliga utblickar åt sydväst, rakt ut från strandlinjen med undantag av de nordligaste byggnaderna som har utblick mot söder mot projektområdet.

21 21 (84) Bebyggelse norr om Helgumssjön. Vid norra sidan av Helgumssjön ca 10 km nordost om projektområdet ligger bebyggelse utspridd i et stråk i öppen sydsluttande åkermark ifrån Rådom i väster till Östergransjö i öster. Totalt bor ca 50 personer på denna sida av sjön. Bebyggelsen har sina huvudsakliga utblickar mot sydväst. Bebyggelse öster om Ledingesjön. Öster om Ledingesjön, rakt väster om projektområdet finns bebyggelse i Norr-Ledinge och Sör-Ledinge med totalt ca 35 invånare och fritidsbebyggelse totalt ca 45 hus i Norr-Ledinge och 15 hus i Sör- Ledinge med tillhörande ekonomibyggnader. Avståndet till projektområdet är 5 km från Norr-Ledinge och ca 6km från Sör-Ledinge. I Norr-Ledinge ligger bebyggelsen längs huvudvägen ca höjdmeter ovanför Ledingsjön med brant sluttande åkermark mellan bebyggelsen och sjön. I Sör-Ledinge är bebyggelsen i ett flackt åkerlandskap utan några större höjdskillnader mot sjön. Tillfället Bebyggelsen i Tillfället ligger ca 1,2 km sydost om projektområdet. Här finns de närmast fastboende. Bebyggelsen består av 3 lantbruksgårdar med hus och ekonomibyggnader och är omgiven av barrskog. Fler människor berörs utmed vägnätet i regionen väg 331 och vägnätet närmare vindkraftsanläggningen, men från vägarna är det endast längs mycket korta sträckor som anläggningen väntas bli synlig. Bedömningen är att förändringen av landskapsbilden är liten. Ingreppet är i och för sig stort, men antalet människor som berörs är mycket litet och få platser har utpekats som viktiga för rekreation eller friluftsliv, turistanläggningar, utkiksplatser eller viktiga landmärken berörs. Vidare är miljön kring tänkt vindkraftsanläggning relativt starkt påverkad av ett aktivt skogsbruk samt diverse befintlig infrastruktur väg, järnväg, kraftledning vilket gör att kontrasten mellan den nya anläggningen och det befintliga landskapet minskar. För att ge en bild av hur vindkraftsparken kommer synas i området har en siktanalys samt fotomontage från ett antal platser på olika avstånd från vindkraftsparken genomförts. (För utförlig beskrivning av påverkan på landskapet se avsnitt 5.2 i MKB samt fotomontage och synbarhetsanalys i 4.18 och 4.22 ) Generellt finn det lite bebyggelse inom 10 km från projektområdet. De norra delarna av tätorten Östra Bispgården i Ragunda kommun ligger i ytterkanten av 10 kilometerszonen. I övrigt handlar det om småorter, byar och eller enstaka bebyggelse. Helgum är den enda småorten inom 10 km och bebyggelsen är i övrigt spridd i landskapet ofta i anslutning till sjöar eller jordbrukslandskap. I skogslandskapet finns även fäbodbebyggelse, som ibland kompletterats med fritidshus. De platser med bebyggelse varifrån flertalet vindkraftverk kommer att bli synliga är främst Gransjö, Lövliden, Finnsjön och Musksjön norr om projektområdet, samt Sör- Ledinge och Fångsjöbacken (Ragunda kommun) sydost om projektområdet.

22 22 (84) Några fotomontage Finnåberget (Se vidare Tillståndsansökan Bilaga 18 karta över fotopunkter och fotomontage) Ledingsjön (Se vidare Tillståndsansökan Bilaga 18 karta över fotopunkter och fotomontage)

23 23 (84) Fångsjöbacken Ragunda kommun (Se vidare Tillståndsansökan Bilaga 18 karta över fotopunkter och fotomontage) Gransjö (Se vidare Tillståndsansökan Bilaga 18 karta över fotopunkter och fotomontage)

24 24 (84) Tillfället (Se vidare Tillståndsansökan Bilaga 18 karta över fotopunkter och fotomontage) Finnsjön mot sydväst (Se vidare Tillståndsansökan Bilaga 18 karta över fotopunkter och fotomontage)

25 25 (84) Finnsjön mot syd (Se vidare Tillståndsansökan Bilaga 18 karta över fotopunkter och fotomontage) Kälsjön del även i Ragunda kommun (Se vidare Tillståndsansökan Bilaga 18 karta över fotopunkter och fotomontage)

26 26 (84) Sammantaget sker det en stor förändring av landskapsbilden på vissa platser, men endast ett litet antal människor och få vyer berörs av förändringen. Detta gäller även förändringen av landskapsbilden till följd av vindkraftverkens hinderbelysning Rennäring. - Riksintresse rennäring. Projektområdet är inte beläget i något riksintresse men sammanfaller till en liten del i östra änden med en flyttled av riksintresse för rennäringen. Inom 10 km radie från projektområdet finns riksintresse för rennäringen. - Vinterbetesland Projektområdet är, enligt Sametingets kartor, beläget i ett område med möjligt vinterbete för Ohredahke sameby, Raedtievaerie sameby och Jinjevaeri sameby. Genom projektområdet Finnåberget går en äldre flyttled som tidigare nyttjats av Voernese sameby. Utifrån MKBns redovisning av rennäringen, samrådsredogörelsen och egen utredning bedömer kommunen att det idag främst är Ohredahke sameby som direkt berörs av planerad vindkraftanläggning projekt Finnåberget. Jinjevaerie sameby har i samrådet redovisat markanvändningen för 2015, markanvändningen berör idag med en kant de sydöstra delarna av projektområdet, men kan efter de stora vindkraftetableringarna se annorlunda ut i framtiden. Raedtievaerie sameby har i samrådet angivit att markerna främst nyttjas av Ohredahke sameby. Voernese sameby har i dialog angivit att flyttleden ej används längre och därmed berörs samebyn ej av projektområde Finnåberget. -Vinterbetsland rennäring Ohredahke sameby. Projektområdet är, enligt Sametingets kartor, beläget inom det område som utgör traditionellt vinterbetesland för Ohredahke sameby och planeras därmed förläggas på de områden där samebyn bedriver renskötsel baserat på sedvanerätt.

27 27 (84) Norrb 5 Stor- Projektområde Finnåberget " Anläggningar Renstängsel Flyttled Svår passage Uppsamlingsområde Betestrakt Kärnområde Nyckelområde Nordansjö Ü k Utdrag ur MKBn Figur 36 Markanvändning för Ohredahke sameby (från samebyns renbruksplan, kartunderlag från samebyn klippt i höjd med Bispgården). Observera att renbruksplanen är en översiktlig beskrivning av rennäringens markanvändning och avvikelser i beteslandsindelningen kan förekomma. Betselandsindelningen är endynamisk process och uppdateras kontinuerligt både baserat på ny kunskap och förändringar i landskapet.

28 28 (84) - Markanvändning och betesutnyttjande för en av Ohredahke samebys vintergrupper invid Finnåberg Utdrag ur MKB FIGUR 37 Markanvändning och betesutnyttjande för den vintergrupp som är närmast berörd av en eventuell etablering i Finnåberget i Ohredahke sameby. Observera att renbruksplanen är en översiktlig beskrivning av rennäringens markanvändning och avvikelser i beteslandsindelningens information kan förekomma. Beteslandsindelningen är en dynamisk process och uppdateras kontinuerligt både baserat på ny kunskap och förändringar i landskapet. -Projekt Finnåbergets inverkan på Ohredahke samebyns renskötsel En vindkraftpark i Finnåberget inverkar negativt på samebyns renskötsel. Ohredahke sameby anser dock att med relevanta villkor och anpassningar skulle dessa negativa

29 29 (84) konsekvenser möjligen kunna bli hanterbara för samebyn och arbeta vidare för att undersöka förutsättningar för samexistens och en om förutsättningar. Samebyns renar som under sommaren är samlade i en renhjord delas vid höstskiljningen inför flytten till vinterbetesmarkerna upp i vintergrupper inför flytten ned till vinterbeteslandet. Ohredahke brukar ett antal olika vinterbetesområden. Vilka vinterbetesområden de olika vintergrupperna nyttjar under ett specifikt år styrs av faktorer som väder och betesförhållanden. Det är även nödvändigt att rotera mellan de olika vinterbetsområden för att undvika överbetning. Samtliga vinterbetesområden är enligt Ohredahke sameby centrala för samebyns renskötselcykel. Vinterbetet kan ses som flaskhalsen för de flesta samebyar, men för Ohredahke gäller det i större utsträckning än de flesta då samebyn normalt nyttjar vinterbeteslanden under betydligt större del av årscykeln än som vanligt inom fjällrenskötseln. Ohredahkes sedvanemässiga vinterbetesområden är fragmenterade utan naturliga flyttleder dem emellan. Det innebär att när samebyns vintergrupper väl valt att flytta till ett utvalt vinterbetesland så saknas praktisk möjlighet att samla renarna igen under vintern och flytta till ett annat område. Omval av betesområde omöjliggörs huvudsakligen av renen en naturliga beteende att inte starta en flytt från vinterbetesområde förrän det bildas skare fram på vårknuten. Att det inte går att byta betesområde mitt i vintern ökar även behovet av flexibilitet inom det betesområde som brukas just den aktuella vintern. Exempelvis kan det vara ibland mer fördelaktigt att låta renarna beta på framsidan av beteslandet där solen ligger på och det därmed är mindre snö. Under andra vintrar kan baksidan med ett tjockare men också normalt mjukare, snötäcke vara att föredra. Sådan flexibilitet är idag viktigare än förr pga de stora klimatförändringarna en ny utmaning för renskötseln. Tidigare uppvisade vintrarna betydligt stabilare och därmed förutsägbara väderförhållanden. -Projektområdet Finnåberget finns inom ett av Ohredahkes vinterbetsområde benämnt Graninge- Paljakka och österut. Avgränsas i nordväst av riksväg 87 och i syd/sydväst av Indalsälven. I nord/nordost går gränsen längs Graningesjön och vidare genom dalgången längs efter riksväg 331 mot Viksjö. I öst-sydöstlig riktning går gränsen från Tallmon vid Villola över höjderna vid Laxsjön mot Jensåsen och Liden. Renbetsområdet är kuperat med väldigt skiftande karaktär. De många olika landskapstyper som ryms inom området gör detta tåligt för förhållanden som annars leder till dåligt renbete. Områdets nordvästliga del mot Graningesjön och Hultsjön är låglänt och har under normalår ett tunnare snötäcke. Områdets kärnareal är belägen i fyrkanten Gussjön- Stor Skälsjön-Laxsjön-Återvänningssjön. Detta är mer höglänt med i allmänhet mycket snö men erbjuder samtidigt goda sammanhängande lavbetesmarker.

30 30 (84) Områdets sydostliga delar är bergigt och kuperat med mycket risigt och ratigt land. Denna del av vinterbetesområdet är därför nyckfull och svårsamlat. Samtidigt finns dock i dessa bergsområden utmärkt reservbete under perioder när betet annars är låst. Den del av vinterbetesområdet som är beläget öster om Graningesjön utmed riksväg 331 erbjuder förvisso utmärkt renbetesland men det ligger så till i landskapet att man ej kommer åt att nyttja det varje år utan endast de år det är gott bete. De bästa vårlanden ligger mot Fångsjöbacken (Ragunda kommun) men de är svårutnyttjade pga riksväg 87 och stambanan. Renarna beger sig upp på vägen och framförallt upp på järnvägen vilket resulterar i renpåkörningar. Sammanfattningsvis erbjuder detta vinterbetesområde ett av Ohredahkes bästa. Området är diversifierat med olika typer av betesarealer varför betet här sällan blir låst. - Övriga vindkraftprojekt i regionen Utdrag ur MKBn Figur 35 Befintliga och planerade vindkraftanläggningar inom renbeteslanden för Ohredahke, Raedtievaerie och Jijnjevaerie samebyar. Kartbilden bygger på vindbrukskollen ( december 2015), kompletterad med information från samebyarna, uppgifter från projektörer och media, samt sökningar i kommunernas och länsstyrelsernas diarier. Det kan trots detta finnas projekt som saknas i kartbilden, eller projekt som har en inaktuell status. Karta nästa sida

31 31 (84)

32 32 (84) Samråd och dialog mellan Bolaget och Ohredahke sameby Syftet med samråden och efterföljande samarbetsavtal är att motverka och i möjligaste mån undvika störningar på samebyarnas möjligheter att bedriva fortsatt renskötsel i området. Det finns från och med ett samarbetsavtal mellan Finnåberget Vindskraft AB/ Kraftö AB och Ohredahke sameby i vilket parterna har reglerat frågan om åtgärder och den eventuella kvarstående påverkan som vindkraftsverksamheten har på rennäringen, efter Bolagets i MKBn föreslagna åtgärder. Kommunen verkar enligt riktlinjen och lagstiftningen att mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande Inför begäran om tillstyrkan av lokalisering av vindkraft tillser kommunen för rennäringens del att samråd, utredningar och dialoger samt åtgärdsförslag av god kvalitet genomförts och redovisas i tillståndsansökan med miljökonsekvensbeskrivning eller kompletteringar till dessa. Kommunen strävar efter att samförstånd nås mellan vindkraftetablerare och berörd rennäring och ser positivt på att samarbetsavtal sluts mellan parterna. Målet är att flera areella näringar ska kunna samsas och att konsekvenserna på vinterbetet för rennäringen blir måttliga och hanterbara genom samarbetsavtal och åtgärder. Berörda samebyar är den som innehar kompetens och bäst kan bedöma - effekten av planerad vindkraftpark - kumulativa effekten av samtliga kända vindkraftsintressen - övriga konkurrerande intressen på vinterbetesmarkerna och hur denna samlade påverkan inverkar på möjligheten att bedriva rennäring. Samebyns bedömning avser en avgränsad tidperiod. Samebyn har därför ej avtalat bort markerna för kommande generationer renskötare. Vindkraftsparken Finnåberget skulle förläggas i den nordliga ytterkanten av samebyns vinterbetesområde Graninge-Paljakka i riktning mot vinterbetesområdet Edsele-Björkå. Vindkraftparken lokaliseras därmed ej i mitten av vinterbetesområdet men skulle resultera i förlust av vinterbete. Samebyn anger också att en annan effekt blir merarbete och som mest negativt under våren när samebyn inte förmår att hålla kvar renhjorden vid Fångsjöbacken samt under höstvintern när renarna i Edsele-Björkå vill vandra österut i sitt naturliga mönster. Vidare skulle en vindkraftpark påverka tillgången på viktiga reservbeten som normalt kan användas under sådana år när betet annars är låst. Samebyn kan se möjlighet till en expansion av projektområdet i nordostlig riktning om övriga vinterbeten i området exempelvis vid Fjällbohög lämnas oexploaterade.

33 33 (84) Kommunen gör bedömningen att samråd och samarbetsavtal tillsammans med Bolagets åtaganden enligt MKBn medverkar till att mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande. Detta innefattar all vinterbetesmark, även den närliggande vinterbetesmark som även utgör riksintresse för rennäring. Utdrag ur MKB Finnåberget Vindkrafts specifika åtaganden och förslag på skadeförebyggande åtgärder Konsekvenserna kan begränsas om skadeförebyggande åtgärder vidtas. Åtgärderna syftar till att begränsa skada på markanvändningen eller på renskötarnas arbete eller begränsa de risker som kan komma att uppstå. Åtgärder som vidtas för att underlätta parternas dialog och samexistens: - Bolaget och de berörda samebyarna ska så länge anläggningsarbete pågår vid Finnåberget föra en nära dialog i syfte att anläggningsarbete och renskötsel ska kunna bedrivas så smidigt som möjligt till gagn för båda parter. - Bolaget ska alltid ha utsedda kontaktpersoner som de berörda samebyarna kan kontakta - Bolaget kommer årligen under anläggningens livstid bjuda in de berörda samebyarna till varsitt möte i syfte att kontinuerligt försöka uppnå sådana lösningar som förbättrar samnyttjandet av marken. Utfallet ska av Bolaget redovisas till tillsynsmyndigheten iden årliga miljörapporten. - Bolaget ska informera de berörda samebyarna om bygg- samt större underhållsaktiviteter som planeras inom anläggningen. Åtgärder som vidtas för att anpassa anläggning och drift till renskötseln: Bolagets planering av nytt vägsystem och etableringsytor ska föregås av att bolaget inhämtar synpunkter från de berörda samebyarna Anläggning av vägsystem och etableringsytor för vindkraftverken anpassa i samråd med tillståndsmyndigheten för att begränsa ingreppen på lavbärande marker. Bolagets planering av nyanslutande luftledning till omgivande kraftnät ska föregås av att bolaget inhämtar synpunkter från de berörda samebyarna. Kraftledningar mellan vindkraftverken ska i huvudssak förläggas i rör på marken eller som kabel i väguppbyggnaden. Bolaget ska i det fall en sameby anmäler att den berörda flyttleden ska nyttjas åta sig att utföra tillfälligt driftstopp av vindkraftverk inom 1 km från flyttleden. Detta ska ske i syfte att underlätta renskötarnas arbete. Driftstoppet ska dock pågå under maximalt 1 dygn och vid högst 2 tillfällen per år. Bolaget ska nyttja redan befintliga tillfartsvägar till projektområdet och därmed inte anlägga någon ny anslutande väg från väg 87 och över Stambanan mellansjöarna Järsjön och Fångsjön.

34 34 (84) Konsekvenserna av vindkraftpark Finnåberget kan med samarbetsavtal samt övriga åtgärder och rutiner mellan verksamhetsutövare och sameby bli små till måttliga. Systerprojektet Fjällbohög ett ställningstagande Moderbolaget Kraftö Vind AB har informerat om och haft samråd avseende ett systerprojekt Fjällbohög. Det finns ännu ingen inlämnad tillståndsansökan. Projekt Fjällbohög planeras även inom ett av i fördjupad översiktsplan utpekade områden lämplig för storskalig utbyggnad nr 5 Fjällbohög. Utredningen inför beslut avseende Finnåberget har dock givit sådana utökade kunskaper om speciellt Ohredahkes markanvändning att kommunen ej har möjlighet att tillstyrka en eventuell framtida begäran omlokalisering av vindkraft vid Fjällbohög. En etablering av vindkraftanläggning vid Fjällbohög skulle kraftfullt negativt påverka möjligheterna för rennäringen. Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningsyttrandet bygger på Finnåberget Vindkraft AB/ Kraftö ABs hela tillståndsansökan med miljökonsekvensbeskrivning. Innehåll i tillståndsansökan samt miljökonsekvensbeskrivning se Beslutsunderlag. Förvaltningsyttrandet bygger vidare på den av kommunfullmäktige antagna fördjupade översiktsplanen Vindbruk i Sollefteå kommun och dess riktlinjer för riksintressen, allmänna intressen och omgivningspåverkan och tillhörande lagstiftning. Detta var också den inriktning bolaget hade vid planering för vindkraftanläggning Finnåberget. Finnåberget Vindkraft AB/ Kraftö ABs utredningar och bedömningar i tillståndsansökan med miljökonsekvensbeskrivning visar att planerad vindkraftsetablering medför förhållandevis små konsekvenser. Vindkraftanläggningen kan anläggas och bedrivas utan någon risk för skada av betydelse för människors hälsa, boendemiljö, naturmiljö inklusive växter, fåglar och däggdjur, kulturmiljöer, friluftsliv och besöksnäring. Projektet medför främst påverkan på landskapsbild och rennäring. Etableringen stärker den pågående vindbruksutvecklingen i kommunen och landet. Utdrag ur Fördjupad översiktsplan Vindbruk i Sollefteå kommun anger Vi ser mycket positivt på möjligheten att en helt ny areell näring vindbruk- etableras i vår kommun samt För oss är vindbruk en fråga om Planering, Miljö och utveckling.

35 35 (84) Antalet årsarbeten i området blir betydande både vid projektering och anläggningsfas samt vid drift och underhåll. Utifrån projektering och byggnation samt drift och underhåll ger vid 27 vindkraftverk, inklusive de 3 i Ragunda kommun; -Vindkrafttekniker 87 årsarbeten räknat på 20 år -Övrig personal drift 70 årsarbeten -Förprojektering 5 årsarbeten -Projektering 12 årsarbeten -Avverkning 2 årsarbeten Normalt skogsland i Norrland, 3mil väg -Service byggnad 4 årsarbeten -Markarbeten 29 årsarbeten -El, opto 5 årsarbeten -Kraftledning 5 årsarbeten Gäller 11 km kraftledning -Torn och turbin 69 årsarbeten -Transport 15 årsarbeten -Sie Facility 6 årsarbeten -Boende service 9 årsarbeten Totalt 319 årsarbeten Multiplikatoreffekt 80 årsarbeten Totalt inklusive multiplikatoreffekt 399 årsarbeten Totalt antal årsanställningar 498 inklusive ledigheter, fortbildning, semester, sjukdom mm Utdrag ur MKB Tabell Beräkning av antal årsarbeten för den planerade vindkraftanläggningen vid Finnåberget baserat på Strömsunds kommuns studie för uppförande av Mörttjärnbergets vindkraftanläggning. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår kommunstyrelsens allmänna utskott föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att tillstyrka begäran om tillstyrkan av vindkraft vid Finnåberg, projekt Finnåberget.

36 36 (84) Beslutsunderlag Tillståndsansökan med Miljökonsekvensbeskrivning inkom Länsstyrelsen Västernorrland Tillståndsansökan innehåll Tillståndsansökan Bilaga 1 Fullmakt och registreringsbevis Bilaga 2 Fastigheter samt karta avseende projektområdet Bilaga 3 Karta avseende strandskyddet Bilaga 4 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 1 Samrådsredogörelse Bilaga 2 Samrådsdokumentation Bilaga 3 Vindkraftens och vägarnas preliminära placering Bilaga 4 Restriktionsområden Bilaga 5 Typexempel av vindkraftverk Bilaga 6 Fundament Bilaga 7 Uppställningsplats för kranar Bilaga 8 Typsektion av väg Bilaga 9 Exempel elnätsanslutning till anslutningspunkt Bilaga 10 Förändring av projektområdet Bilaga 11naturvärdesinventering Bilaga 12 utredning och bedömning av fågellivet Utredning och bedömning av fågellivet förstudie PM nya rödlistan Bilaga 13 Kungsörninventeringar hemlig Bilaga 14 utredning och inventering av skogshöns och ugglor Bilaga 15 Inventering av våtmarksfåglar och rovfåglar Bilaga 16 Fladdermusinventering Bilaga 17 Kulturmiljöanalys Bilaga 18 Fotomontage Karta över fotopunkter Fotomontage Bilaga 19 Ljud Ljudberäkningar Utredning av lågfrekvent ljus Bilaga 20 Skuggberäkningar Bilaga 21 Mass-yt- och transportbehovanalys Bilaga 22 Synbarhetsanalys Inklusive kumulativa effekter Högintensiv hinderbelysning Bilaga 23 Redovisning av undantagna byggnader Bilaga 24 Hinderljus digital bilaga Fördjupad översiktsplan Vindbruk i Sollefteå kommun Vägledning för beslut/avslag vid begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft inom s.k. utredningsområden i den fördjupade översiktplanen Karta Nuläge vindkraftsintresse

37 37 (84) Förslag till beslut på mötet Jörgen Åslund (ViSKB) med biträde av Leif Östberg (Fp) föreslår att tillstyrkan ska avslås. Åsa Sjöden (S) föreslår att kommunstyrelsen ska besluta enligt Allmänna utskottet förslag. Beslutsgång Ordförande Elisabet Lassen (S) frågar om kommunstyrelsen beslutar enligt Jörgen Åslunds förslag till avslag eller enligt Åsa Sjöden s förslag till bifall. Finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Allmänna utskottets förslag till beslut.

38 38 (84) 176 Dnr KS 185/2016 Riktlinjer ekonomiskt bistånd Beslut beslutar Fastställa reviderade Riktlinjer och handledning av ekonomiskt bistånd i Sollefteå kommun. Ärendebeskrivning Riktlinjer, boendekostnader och hemutrustningsmall har inte reviderats sedan Bifogat finns enhetens förslag till ändringar för fastställelse, tillagt sedan förra förslaget är kapitel 3.7. (Studerande) Ändringar markerade med rött tas bort och grönt läggs till löpande i dokumentet och förekommer inom: 2. Allmänna riktlinjer Hänsyn till barnets bästa Familjer med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd 3. Sökandegrupper 3.3 Barn och ungdom 3.4 Beroende 3.7 Studerande 3.12 Utländskt födda personer 4. Försörjningsstöd riksnorm 5. Försörjningsstöd utöver riksnorm 5.2 Högsta godtagbara boendekostnad/skälig boendestandard Hyrd fastighet 5.13 Hemförsäkring 6. Livsföring i övrigt 7. Ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 2 socialtjänstlagen 12. Sammanfattning (ID-handling) Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen fastställa reviderade Riktlinjer och handledning av ekonomiskt bistånd i Sollefteå kommun. Skickas till Örjan Abrahamsson, Huvudenhetschef KomIn