Sjukvårdspartiet i Värmland Juni 2008 Årgång 6 Nr 2

Transkript

1 Medlemsbrev för Sjukvårdspartiet i Värmland Juni 2008 Årgång 6 Nr 2 Rivningarna fortsätter men vad kommer att finnas i det nya? LÄS MERA I DETTA NUMMER: * Landstinget måste analysera bättre! Se sid. 3. * Mera SiV i LiV! Erik Hansson på årsmötet. Se sid 6. * Arvika kan operera mera. Se sid 18 * Vad lurade (s) på i valet? Läs på sid 23. Och mycket mera!!!

2 ORDFÖRANDEN HAR ORDET Klockan är nu den 8 maj och temperaturen utanför mitt fönster är 20 +, fantastiskt varmt och skönt! Men det är inte bara yttertemperaturen som är hög även debattemperaturen inom landstingspolitiken stiger. Ledarskribenten i Karlstadstidningen Robert Warholm en raljeringens mästare ondgör sig över att SiV, M, C och KD återigen har ett samarbete, ett samarbete som syftar till en bättre nära vård för värmlänningarna. Inte en försämrad vård vilket S, V och nu också FP aktivt arbetar för. Är rönnbären månne sura när man redan nu snuvats av sina vänstervänner på utlovade verksamheter i både Kristinehamn och Säffle? Så över till något som syftar framåt, regionbildning! Redan lämnade vi från SiV synpunkter till Region Värmland, ang. ansvarsutredningen och regionbildningen. I vår skrivning pekade vi på att vi måste söka samarbete både mot öster, söder och väster. Inte minst måste vi se på förnyelsen av den gränsöverskridande kommunikationen in mot Osloområdet, Akershus, Östfold och Hedmarks fylken och vilken utvecklingskraft som ligger i sådant samarbete. Samarbetet med Norge har vi redan nu gemensamt med Västra Götaland. Ett närmande österut till institutioner och organisationer in mot Mälardalen är utvecklande för den så kallade Tillväxtkorridoren, vilket kan ge fördelar vid en sammanlänkning av Värmlands och Örebro län. Vi framhöll även vikten av att studera Värmlands nära kommu-nikations och näringsgemenskap med Västra Götaland som funnits under de senaste 100 åren. Även Vänern med sitt vattensystem innebär en naturlig 2 samarbetslänk. Ett viktigt konstaterande i regionfrågan är att den inte endast avser samverkan i sjukvårdsfrågor utan än mer samverkan i frågor som rör infrastruktur, regional tillväxt, arbetsmarknad, marknadsföring, mm. Enligt regionrådet Tomas Riste har det så kallade Svealandsalternativet, spruckit vilket landstingsrådet Ulrik Andersson dock hävdar är fel. En regionbildning med endast Örebro län kan inte anses möjlig pga. sin litenhet. Intresset från Örebro verkar också saknas. Det ursprungliga förslaget från region Värmland var att intressera Örebro län att tillsammans med oss söka samarbete med VGR-regionen. Tänk vad bra det skulle bli för Örebroarna, då skulle deras regionsjukhus kunna leva vidare! När jag nu studerat vad som hänt på de två år som gått sedan SiV:s synpunkter lämnades, ser jag att mycket talar för ett närmande mot Västra Götaland -VGR. Vad som slutligen sker i frågan är fortfarande ovisst, S är splittrat, V likaså, M vet fortfarande inte riktigt vad man vill eller om man vill, C verkar ha enats om VGR, FP verkar villiga att hänga med dit alla andra går och KD verkar klara även de för VGR. S har en östlig och en västlig falang som tydligen har svårt att mötas. Hur ser vi på denna stora framtidsfråga inom SiV? Det får vi tillfälle att samtala om när vi träffas på vår höstsamling i Sunne. Då bör Värmlands kommuner och landstinget ha hunnit analyserat sina alternativ, till en tydligare, om än inte helt gemensam uppfatt-ning i frågan. Då kan vi överväga vår roll i det nya framtidsscenariot. Det blir en spännande höst! Jan Nilsson, ordförande

3 Välbesökt årsmöte med SiV: Landstinget måste analysera bättre Sjukvårdspartiet i Värmland krävde i sitt årsmöte att planeringen för den framtida vården i Värmland i ökad grad beaktar erfarenheter från ny tillgänglig vårdstatistik. Detta bör leda till att Landstinget omprövar pågående avvecklingar, för att inte försämra tillgänglighet, produktivitet och kvalitet i den värmländska vården. Landstinget måste också ompröva sin handläggning av förändringsarbetet vid Närsjukhusen i Säffle och Kristinehamn. Den avskedade personalen måste få möjlighet till verksamhetsövergång, annars förlorar Landstinget viktig kompetens som våra patienter behöver tillgång till. 3 Fortsättning följer

4 Detta var huvudkraven från Sjukvårdspartiets årsmöte, som hölls den 30 mars i Kristinehamn med ett sextiotal deltagare. Överläkare Erik Hansson, Säffle, betecknade de pågående neddragningarna som en orättvis fördelning av vårdmöjligheterna i länet. - Landstinget har varit dåliga på att analysera sina egna verksamheter och har inte tagit konsekvenserna av den vårdstatistik som finns tillgänglig, betonade han. Värmland behöver öka sina vårdplatser, inte minska dem för att komma i nivå med genomsnittet i riket. Han betecknade också de pågående uppsägningarna av 60 sjuksköterskor och 30 undersköterskor som en stor kvalitetsförlust för vården. I årsmötets politiska uttalande markerades detta särskilt: De uppsägningar som nu sker i Säffle och Kristinehamn innebär en svår förlust för Landstinget i Värmland. Det rör sig om mycket erfarna sjuksköterskor och undersköterskor. Många av dessa har specialutbildning och etablerade nätverk med läkare och stor kännedom om kroniskt sjuka patienter (reumatiker, MS, patienter med blodproppsförhindrande behandling, kronisk hjärtsvikt). Denna kompetens kan inte plötsligt avvecklas. Behoven av insatser av detta slag kvarstår. De som drabbas är patienterna som kommer att få ett dyrare och sämre omhändertagande. 4 Motion om äldreombudsman I en motion till årsmötet yrkades att Sjukvårdspartiet kommunalt skulle verka för att stödpersoner utses för att vägleda äldre som har svårt finna rätta kontaktvägar för att få sina stödbehov tillgodosedda. Årsmötet gav stöd till motionen och vill att Sjukvårdspartiets kommunala grupper nu studerar frågan i sina lokala sammanhang och prövar om man behöver föreslå äldreombudsmän, äldreombud eller annan stödfunktion för att underlätta för de äldre. Styrelsen omvald Ordförande Jan Nilsson, Karlstad omvaldes liksom tre övriga, vars mandatperioder gick ut. En ny ledamot invaldes från Torsby på en vakant plats. (hela valet av styrelse på sid 13.) Rapport från ostkanten Vid årsmötet för SiVs lokalavdelning i Kristinehamn valdes flera nya namn in i styrelsen. Sonja Höglund hade undanbett sig återval och till ny ordförande valdes Tove Jensen som varit med från början som ledamot i den lokala styrelsen. Även Maritha Edeskog avgick efter två år som ersättare, liksom ledamöterna Ulf Athlei och Jan Axelsson. Som ny styrelse valdes följande: Tove Jensen, ordförande, Görel Hopman, vice ordförande, Lisbeth Nilsson, kassör, Margaretha Ahlén- Johansson, sekreterare, Viola Svahn, ledamot samt Lennart Palmgren och Barbro Molander som ersättare. Nästa medlemsmöte med SiV i Kristinehamn anordnas på lokal Repet den 3 juni för genomgång av aktuella politiska frågor i kommun och landsting.

5 Politiskt uttalande från årsmötet med SiV: Indragning av vård måste omprövas I Landstingets beslut om värdegrund för sjukvården i Värmland betonas att prioriteringar ska utgå från behov oavsett patientens förmåga att uttrycka det. Detta manar till eftertanke och omvärderingar av de beslut som nu fattats i Landstinget. Socialstyrelsen har påtalat att sjukvården utnyttjas mindre i glesbygd. Med det som bakgrund måste LiV utöver jämförelser med andra landsting även ta fram egen statistik som belyser fördelningen inom länet. Detta är särskilt angeläget med tanke på den fortgående centraliseringen och dess påverkan på utnyttjandet av vården nu och i framtiden. De pågående inskränkningarna i den värmländska sjukvårdens leder till en felaktig struktur för Värmlands behov. Vårdens tillgänglighet och en rättvis fördelning till länets olika delar måste beaktas i högre grad än som nu sker. De senaste besluten om indragningar av vårdplatser och omlokaliseringar av specialistläkarmottagningar behöver omprövas med faktiska erfarenheter som grund. En djupare analys av den faktiska fördelningen av resurser i relation till behoven i olika delar av länet behöver genomföras. 5 Landstinget i Värmland har i alltför många år åsidosatt sitt analysarbete. Det tidigare samarbete som Värmland haft med andra landsting i mellersta Sverige kring jämförande produktionsstatistik har nu äntligen återuppstått. Därför är det viktigt att denna jämförande analys med andra vårdgivare nu åter blir tydligt vägledande för förändringsarbetet i vårdens organisation i Värmland. Sjukvårdspartiet i Värmland uttalar från sitt årsmöte ett krav på att planeringen för den framtida vården i ökad grad beaktar erfarenheter från ny tillgänglig vårdstatistik och snarast omprövar pågående avvecklingar, för att inte försämra tillgänglighet, produktivitet och kvalitet i den värmländska vården. De uppsägningar som nu sker i Säffle och Kristinehamn innebär en svår förlust för Landstinget i Värmland. Det rör sig om mycket erfarna sjuksköterskor och undersköterskor. Många av dessa har specialutbildning och etablerade nätverk med läkare och stor kännedom om kroniskt sjuka patienter (reumatiker, MS, patienter med blodproppsförhindrande behandling, kronisk hjärtsvikt). Denna kompetens kan inte plötsligt avvecklas. Behoven av insatser av detta slag kvarstår. De som drabbas är patienterna som kommer att få ett dyrare och sämre omhändertagande. Vem vågar ta anställning i Landstinget i Värmland när Landstinget vägrar erbjuda verksamhetsövergång? Landstinget behöver personal med både specialkompetens och erfarenhet. Sjukvårdspartiet i Värmland uttalar från sitt årsmöte att Landstinget måste ompröva sin handläggning av förändringsarbetet vid Närsjukhusen i Säffle och Kristinehamn, så att Landstinget inte förlorar viktig kompetens som våra patienter behöver tillgång till. Möjliggör övergång till LiV för den avskedade personalen!

6 Erik Hansson på SiV:s årsmöte: Det behövs mera Siv i LiV Landstinget har varit dåligt på att analysera sina egna verksamheter och har inte tagit konsekvenserna av den vårdstatistik som finns tillgänglig. Värmland behöver öka sina vårdplatser, inte minska dem för att komma i nivå med genomsnittet i riket. Det hävdade överläkaren Erik Hansson i sitt anförande inför ett välbesökt årsmöte med Sjukvårdspartiet i Värmland. Han betecknade också de pågående uppsägningarna av 60 sjuksköterskor och 30 undersköterskor som en stor kvalitetsförlust för vården. Dessa synpunkter tog också årsmötet in i sitt politiska uttalande, som publicerades från mötet och tillställdes Landstingets ledning Erik Hansson markerade som viktigt för SiV att konsekvent motarbeta onödig centralisering! Särskilt viktigt menade han vara, att planeringen för den framtida vården i Värmland i ökad grad beaktar erfarenheter från ny tillgänglig vårdstatistik. Detta bör leda till att Landstinget omprövar pågående avvecklingar, för att inte försämra tillgänglighet, produktivitet och kvalitet i den värmländska vården. Här följer en återgivning av anförandet som det förelåg i manus och sammanfattande overheadbilder. Den som vill avlyssna anförandet kan ta del av en tillgänglig videoinspelning, som kan förmedlas från SiVs expedition. 6 - Landskapet Värmland är unikt på många sätt och namnet Värmland väcker hos de flesta positiva känslor. Ett vackert landskap, glittrande sjöar, vattendragen, den stora älven, skogarna. De många framgångsrika industrierna och kanske framför allt folklynnet. Den glade kvicktänkte värmlänningen med glimten i ögat och huvet fullt av skrönor. Och inte minst de stora författarna och poeterna. Värmland är ett starkt varumärke säger man. När en läkare från Stockholm, specialist på mag-tarmsjukdomar, för några år sedan flyttade till Karlstad angav hon som skäl att det var för Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf hon gjorde det. Men efter några år i LiV s tjänst så flyttade hon tillbaka till Stockholm, bitter och besviken. För Landstinget i Värmland (LiV) är också unikt, men vad väcker det för känslor? Häromdagen såg vi en typisk rubrik Värmland näst sämst i landet på rökavvänjning och på senare år går det att hitta många liknande rubriker. Vi finns bland de sämsta att uppfylla vårdgarantin, vi redovi-

7 sar ekonomiska problem, brister inom psykiatrin osv. Hur har det kunnat bli så? Det finns säkert många orsaker, men om man jämför med ett landsting som lyckats väldigt bra, t.ex. Halland, så utmärks detta av samförstånd och samarbete över blockgränserna. Det som präglar Värmland sedan lång tid tillbaka är starka politiska motsättningar. Kanske har det betydelse. Men framför allt tror jag att det beror på brist på objektiv analys av verkligheten och en ideologi som säger att centralisering skall lösa alla problem, ekonomi, effektivitet och kvalitet, rekrytering av personal osv. Nära vård Under lång tid fanns en doktrin att vård som utan förlust av kvalitet och ekonomi kan ges nära skall ges nära Så stod det i Verksamhetsplan I den nya Landstingsplanen så har denna text fallit bort. Man har också tagit bort att invärtesmedicin ingår i närsjukvården och skall finnas även på närakutmottagningarna och att man skall arbeta för ökad generalistkompetens inom invärtesmedicin. Men Värmland har oavsett vad som tidigare stått i planerna fortsatt att centralisera. Total nedläggning av små sjukhus är fortfarande mycket ovanligt i Sverige. Många små sjukhus har fått något ändrade arbetsuppgifter. Akut kirurgi har tagits bort helt eller delvis, t.ex under helger och nätter, men man har behållit planerad kirurgi och invärtesmedicin och de gamla länsdelssjukhusen står kvar som närsjukhus. Och i närsjukhusen finns mycket kvar. Men LiV är unikt för sin långt drivna och fortsatta centralisering av sjukvården. Två före detta länsdelssjukhus - tidigare akutsjukhus - håller nu på att förvandlas till Vårdcentraler. Påståendet att 90 procent blir kvar är en sanning med stor modifikation. Snarast en propagandistisk lögn. Totala antalet läkarbesök kommer att minska med cirka 12 procent när specialistmottagningar tas bort. På så sätt redovisas att nästan 90 procent av läkarbesöken finns kvar. Men antalet vårdplatser i Säffle och Kristinehamn minskar med 100 procent och hur många procent personalen minskar med är svårt att ange, men det rör sig om stora uppsägningar. Bortåt 60 sjuksköterskor och undersköterskor sägs upp. Det uppges 7

8 vara den största uppsägningen av sjuksköterskor som skett i Sverige. År 2004 genomfördes en tjänstemannautredning om sjukhusen i Torsby och Arvika. Alla vi som var med vid första presentationen tappade hakan när vi fick höra att utredningen gick ut på att se vilka konsekvenser det skulle bli om Arvika eller Torsby eller båda förvandlades till Vårdcentraler. Trots att vi då var med i majoriteten hade en sådan utredning kunnat starta. Uppenbarligen fanns det någon form av godkännande från politiskt håll, men när dåvarande oppositionen (s) och (v) sade nej och även Siv omedelbart reagerade och sade nej, så kom utredningen fram till att det av medicinska skäl inte var möjligt att lägga ner sjukhusen i Arvika och Torsby. Att utredningen överhuvudtaget kom till stånd vittnar om att det finns krafter både inom tjänstemannakåren och även inom politiken som kan tänka sig och önskar en sådan utveckling. Oavsett vem som har majoritet så kommer frågan om sjukhusstatus för Arvika och Torsby upp till granskning på nytt förr eller senare, men knappast före valet Närsjukhusen hur ser det ut i övriga Sverige? Skåne har 5 Närsjukhus med akut invärtesmedicin, planerad kirurgi och närakut som alltid är öppen. I Skåne hör huvuddelen av invärtesmedicin till närsjukvården Skene tre mil från Borås, har många olika specialistmottagningar, öppet dygnet runt, akut invärtesmedicin, planerad kirurgi och flera vårdavdelningar. Dalslands sjukhus i Bäckefors med ett upptagningsområde på gissningsvis cirka invånare, har förlorat sina vårdplatser under stora lokala protester, men har kvar ett stort antal specialistmottagningar och har dagkirurgi och jourcentral som är öppen dygnet runt alla dagar. Nyligen kunde vi läsa i tidningarna att Västra Götalandsregionen satsar på ett ökat utbud. Så olika kan man resonera. Finspång, en kommun i norra Östergötland med invånare, är ett annat intressant exempel. Där har man ett närsjukhus med 16 vårdplatser och specialistmottagningar inom närsjukvård och det finns inga planer på nedläggning. Däremot har politikerna beslutat att pröva övergång till ett personalägt bolag för de 175 anställda. Ärendet är nu överklagat till länsstyrelsen då avknoppning strider mot Lagen om offentlig upphandling - LOU. Ljusdal, Söderhamn, Sandviken har närsjukhus i Gävleborgs län. Ljusdal har akut öppet dygnet runt och 10 vårdplatser, Söderhamn öppet alla dagar Bollnäs har allt utom akut kirurgi. Har skapat ett operationscenter som erbjuder operationer till hela landet. Vi kan utlova belöning till den som hittar ett annat landsting som omvandlat två akutsjukhus till Vårdcentraler. LiV är unikt i Sverige? Hur kan det bli så olika? Vad har LiV för argument för fortsatt centralisering? Först och främst åberopas ekonomin, men även kvalitet, effektivitet, rekrytering, ökad rättvisa, helhetsperspektiv och länsperspektiv är återkommande argument. Hur kan man resonera så olika? Om ekonomi kan vi konstatera att nedläggningen av två akutsjukhus inte hjälpte. Skall nu nedläggning av två närsjukhus lösa ekonomi? 8

9 Vad har LiV för argument för fortsatt centralisering? Först och främst åberopas ekonomin, men även kvalitet, effektivitet, rekrytering, ökad rättvisa, helhetsperspektiv och länsperspektiv är återkommande argument. Hur kan man resonera så olika? Om ekonomi kan vi konstatera att nedläggningen av två akutsjukhus inte hjälpte. Skall nu nedläggning av två närsjukhus lösa ekonomin? Kvalitet? De som arbetar på NÄVA i Säffle (och jag förmodar att det är samma åsikt i Kristinehamn), anser att de patienter som vårdas där får bättre vård lokalt och att vården blir sämre om den centraliseras till starkt organspecialiserade avdelningar på CSK. Det nära sambandet med den kommunala omsorgen försvinner och planeringen inför utskrivningar försämras och vårdtiderna riskerar att bli längre, medan landstingets utredare tvärtom tror på kortare vårdtider genom centralisering. Om man ser bakåt i tiden så ser man en tydlig linje i utvecklingen. Mammografin och datortomografin centraliseras. SiV var mycket aktiva för att stoppa detta. Våren 2006 redovisades en utredning om invärtesmedicinska vårdplatser, i vilken man på felaktiga grunder drar slutsatsen att Karlstad behöver fler platser och övriga Värmland färre. Jag protesterade och vi fick Landstingsfullmäktige att besluta om en patientinventering som genomfördes i september Denna gav dock inte svar på frågan vilka resurser de olika patienterna kräver på medicinklinikerna. Därmed fick vi inget svar på hur många som kan vårdas på närsjukhus. I december kom de 12 sidorna som utgör grunden för nedläggning av vårdplatser på närsjukhus och indragning av specialistmottagningar. Fia Ewald skrev en tänkvärd krönika i Karlstads-Tidningen med rubriken 12 sidor. Hon skrev om dessa 12 sidor som till 1/3 består av intetsägande utsagor, t ex som närsjukvården måste utvecklas i samverkan med länets kommuner. Vi påtalade bristerna i detta dokument på 12 sidor, som i sedvanlig ordning var författat av tjänstemän centralt placerade i Karlstad, och begärde att externa utredare skulle se igenom förutsättningarna. Vi ordnade en extern bedömning av underlagen och fick till största delen stöd för våra åsikter, men LF fattade ändå sina beslut, som beskrivs som inriktningsbeslut. Nu pågår en tjänstemannaprocess som skall fastställa detaljerna i genomförandet. Man kan dock ana och hoppas på att det finns vissa möjligheter att påverka. Därför har fyra av oppositionspartierna tillsatt en Analysgrupp bestående av personer med pågående eller tidigare särskild erfarenhet av sjukvård. Sonja Höglund och jag ingår i gruppen som i övrigt har representanter från m, c, och kd. Våra förhoppningar om att påverka besluten är inte så stora, men vi kommer att ställa ett stort antal obekväma frågor. Statistik viktig Nyligen kom ett pressmeddelande från LiV, att Värmland för första gången gjort en omfattande och djupgående jämförelse av resursfördelning jämfört med andra landsting. Analysen bör ha varit mycket enkel att göra och resultatet visar inget nytt. LiV har resurser som andra jämförbara landsting. 9

10 Statistik viktig Nyligen kom ett pressmeddelande från LiV, att Värmland för första gången gjort en omfattande och djupgående jämförelse av resursfördelning jämfört med andra landsting. Analysen bör ha varit mycket enkel att göra och resultatet visar inget nytt. LiV har resurser som andra jämförbara landsting. Vi visste förut, vilket Siv påpekat i flera år, att Värmland har en omotiverat hög kostnad för läkemedel och en underfinansierad psykiatri. Nyss kom också en rapport från Socialstyrelsen som visar att Värmland har en hög kostnad och jämförelsevis få vårdkontakter. LiV har inte gjort någon analys av hur vården är fördelad inom länet, men det antyds att Säffle och Kristinehamn har haft det för bra, för stort utbud osv. och att närhet till akutsjukhus inte innebär relativ överutnyttjande av vård. Men det finns statistik som kan belysa detta och mycket mer borde tas fram. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har databaser tillgängliga för alla som har en dator med Internetuppkoppling. Jag har tittat på sjukhusvård där man kan jämföra kommuner. Exemplet vårddagar och vårdtider: Vårddagar per 1000 invånare 2006 Årjäng 666 Karlstad 860 Värmland 825 Sverige 945 Medelvårdtid dagar Årjäng 4,6 Karlstad 5,5 Värmland 5,4 Sverige 5,8 Vad betyder detta i antal vårddagar och vårdplatser? Om Årjäng utnyttjar lika många vårddagar som Karlstad blir det 1940 fler vårddagar = 5,3 vårdplatser Om Karlstad minskar till Årjängs nivå blir det färre vårddagar = 44 vårdplatser Om hela Värmland ökar till Sveriges nivå så behövs ytterligare vårddagar = 90 vårdplatser Vad blir konsekvenserna? Sår i den värmländska själen Ökade politiska motsättningar inom och mellan partier Minskat förtroende för politiken Förlust av kompetens och nätverk Jourcentraler med begränsad öppettid ersätter närakut. Ökad belastning på akutmottagningar Minskning av vårdplatser Som drabbar en stor grupp patienter Sämre palliativ vård Förlust av investeringar Ökat avstånd mellan kommunal vård- och omsorg och landstingets sjukvård. Ökade motsättningar mellan kommuner och landsting. Ökat antal resor - miljöaspekter - parkeringsproblem I Säffle minskar samarbetet över läns/regiongränsen. Åmål får 10 mil till akutmottagning. (50 års samarbete Säffle- Åmål borde bli ett jubileumsfirande, inte en indragning) Psykologiska konsekvenser ett gammalt sår i den värmländska själen skapar nya motsättningar mellan centrum och periferi. 10

11 I 1998 års valrörelse hade Säffle arbetarkommun en valbroschyr där det sades att de ville verka för bevarande och utveckling av akutsjukhuset. När LF skulle rösta om nedläggning av akutsjukhusen i Säffle och Kristinehamn år 2001 så kunde Säffle ordinarie ledamot inte delta, men en ersättare ställde upp och röstade ja till förslaget. Hörde någon i valrörelsen 2006 att socialdemokrater och vänsterpartister planerade att lägga ner närsjukhusen i Säffle och Kristinehamn? Jag hörde det inte och ingen annan heller för det sa man inte. Man hade länge häcklat SiV och sagt att det vi åstadkommit i Säffle och Kristinehamn, det var bara det som s och v också hade planerat. Att s och v ville bli av med Carema det kunde vi ana, men LiV kunde ha drivit verksamheten vidare i egen regi. S och v sympatisörer hade glömt De hade glömt att politiker kan man inte lita på och de ökade sina röstetal i både Säffle och Kristinehamn. Och när makten var återerövrad så var det dags att lägga ner den närsjukvård som var just den de tidigare ville ha. När sedan folkpartiet hoppade på samma tåg så undrar man ännu mer. Varför? Det skall dock sägas att de kommunala avdelningarna av s, v och fp i Säffle och Kristinehamn har reagerat starkt. Den kommunale V-representanten sade i ett möte på Medborgarhuset i Säffle i januari, att han kommer att avråda sina partivänner att rösta på v i nästa landstingsval, och s sade att ingen s-ledamot från Säffle kommer att rösta ja till förslaget och så blev det inte heller, för både ordinarie och ersättare fick plötsligt förhinder, men en ersättare från en annan kommun var oförhindrad att rösta ja. Tydliga s-protester noterade vi även från Kristinehamn. 11 Metallfacket i Säffle har kritiserat landstingssocialdemokraterna i mycket skarpa ordalag. Fp representanter i Säffle har reagerat mycket hårt och nämnt att man kommer att begära misstroendevotum mot den regionala fp-ledningen. Som förra gången kommer en del personal att söka jobb i Karlstad, motvilligt och utan entusiasm, men många söker sig till andra arbetsgivare, många åker till Norge. Jag träffade häromdagen en undersköterska som sedan akutsjukhuset lades ner arbetat på operationsavdelningar i Bäckefors, Linköping och nu i Oslo. Hon arbetar deltid och har en betydligt bättre lön än i Sverige. Men småbarnsföräldrar har inte så lätt att ta jobb på annan ort. Någon kanske helt byter verksamhet, samtidigt som erfaren vårdpersonal verkligen behövs och många spår en ökad brist i framtiden. Dialog med kommunerna ska tydligen trolla bort ett antal patienter så att inte LiV behöver ta hand om dem. Men kommer kommunerna att göra det? I varje fall har Årjäng ingen anledning att göra det! Enligt NKP så tänker inte Helen Holmgren i Kristinehamns kommun ta över patienter förrän de är utskrivningsklara så det finns förutsättningar för konflikter. Vad behövs? Vi måste ha en landstingsledning som tar fram bättre underlag för genomgripande beslut. Från Förvaltningshögskolan i Göteborg kom år 2002 en forskarrapport kallad De fattiga och de rika. Den analyserar orsaker till varför en del kommuner och landsting hamnar i ekonomiska svårigheter. Rapporten bygger bland annat på intervjuer med ett antal nyckelpersoner i några kommuner och landsting.

12 Citat: Det har, menar intervjupersonen, producerats mängder med lågklassiga dokument under senare år. Verksamhetsplanen, som nu är aktuell är ett exempel. Enligt vederbörande har det som står i verksamhetsplanen egentligen ingen grund i verkligheten eftersom kunskaperna om verkligheten är mycket knappa. Det finns inga upparbetade system eller rutiner för att ta reda på hur det förhåller sig. Det finns en brist på ordning och övergripande syn. Förklaringen är enligt intervjupersonen att ledningen har slagit sönder all lokal makt och då uppstår problem. Gissa vilket landsting det handlade om år 2002? Har det blivit bättre sedan dess? Generellt vet vi enligt socialstyrelsen att glesbygd har en låg vårdkonsumtion. Första steget är bättre analys - hur ser verkligheten ut? Annars är löften om rättvisare sjukvård och vård efter behov en floskel utan värde. I värdegrunden för landstingsplanen betonas att prioriteringar ska utgå från behov oavsett patientens förmåga att uttrycka den. Jag har data som klart visar att vården i Värmland är ojämnt fördelad. Statistiken belyser i första hand sjukhusvård. En erfaren sjukvårdsanalytiker har uttryckt det så här: Sjukvården måste vägas och mätas, med hjälp av jämförelser och analyser skall kostnader och produktivitet, sjukvårdkonsumtion och ytterst medicinska resultat värderas. Sjukvårdsledningen måste vara besjälad av detta, och därtill ha rätt kompetens eller skaffa sig den. Sjukvårdsledningen måste ha kapacitet att bedriva uppföljning och ha förmåga att värdera effektivitet i sjukvården. Vi förväntar oss alla att det kliniska beslutsfattandet skall vara kunskaps baserat. Varför skall då inte sjukvårdstyrning leva upp till samma krav? SiV har konsekvent motarbetat onödig centralisering. Det behövs mera Siv i LiV! Erik Hansson LiV redovisar ingen statistik över skillnader inom landstinget vare sig för vårddagar eller specialistläkarbesök eller utredningar som magnetkameraundersökningar, arbets- EKG mm. Det finns ingen analys av hur centralisering påverkar utnyttjandet av vården. VGreg redovisar utförligt behov och vårdutnyttjande. Specialistläkarbesök per invånare är nästan dubbelt så många i Göteborg jämfört med Dalsland. Min motion till årsmötet handlar om rättvis vård och vård efter behov. Värmland behöver en bättre analys av verkligheten. 12

13 Beslut i årsmötet: SiVs Styrelse 2008 Ordförande Jan Nilsson Öviga ledamöter Erik Jansson Örjan Ström Sonja Höglund Solveig Johansson-Sjögren Maritha Edeskog Birgitta Sundberg Lisbeth Nilsson Lena Rudner Ersättare Lars Ahl Maria Skogh Revisorer Leif Pettersson Bernt Fagrell Revisorersättare Ragnar Törner Tove Jensen Valberedning Ingegerd Welin Fogelberg Berit Castor Anita Hedelin Karlstad Säffle Säffle Kristinehamn Torsby Kristinehamn Torsby Kristinehamn Hammarö Skoghall Säffle Säffle Deje Säffle Bäckhammar Säffle Kristinehamn Deje omval omval omval omval nyval omval omval omval omval omval omval (sammankallande) Mandattid 1 år 2 år 2 år 2 år 2 år 1 år kvar 1 år kvar 1 år kvar 1 år kvar 1 år 1 år 1 år 1 år 1 år 1 år Fördelning över länet, Styrelsemedlem ordinarie ersättare Torsby 2 Säffle 2 1 Kristinehamn 3 Centrala

14 På uppdrag för SiV: 3 x Nätverket Demokrati och Hälsa Lena Rudner från Hammarö ingår i en nationell samordningsgrupp som kallas Nätverket Hälsa och Demokrati NHD. Hon är representant för Landstinget i Värmland, på uppdrag av Sjukvårdspartiet i Värmland. Övriga från Landstinget i Värmland är Gunilla Svantorp (s), Monica Ekström (v), Fredrik Larsson (m). Vi har bett Lena Rudner berätta om sitt uppdrag. Vad har behandlats under året som gått? Här kommer hennes referat från tre möten. Vad är då Nätverket Hälsa och Demokrati (NHD)? NHD är ett nätverk för förtroendevalda som arbetar med hälso- och sjukvård samt vård och omsorg ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Vi förtroendevalda i NHD vill utveckla formerna för att stödja en demokratisk styrning formerna för dialog med medborgarna Kunskap och redskap för att undersöka och analysera behov Befolkningsperspektivet i uppföljningsarbetet. Samarbetet med ett tjänstemannanätverk (med samma uppdrag) innebär att vi kan utbyta erfarenheter mellan förtroendevalda och tjänstemän vilket är mycket positivt. På detta vis kan vi utveckla vår kompetens att vara befolkningsföreträdare och uppdragsgivare. Den första träffen med NHD samt samordningsgruppen för Uppdrag Hälsa, som vi kallas när vi samarbetar med tjänstemannagruppen, var i september förra året. Jag var inbjuden till ett seminarium om roller, ansvar och legitimitet. Mina förväntningar var stora det är ju precis det här som jag tycker är så viktigt. 14 Vi hälsades välkomna av Anna-Lena Sörenson, ordförande i NHD, som inledde med några ord om det svåra med en demokratiskt styrd hälso- och sjukvård. Ann Britt Karlsson, Internationella handelshögskolan i Jönköping, lotsade oss genom dagen med givande gruppdiskussioner och analyser om makt- och ansvarsutrymmen. Makt- och ansvar hör ihop, men vi vet också att makt korrumperar, därför organiseras demokratiskt styrt ansvarstagande på så sätt att politisk makt och ansvar delas mellan de som är direkt förtroendevalda i landstingsfullmäktige och förtroendevalda revisorer. Men vilka eller vem företräder vi? Det är en viktig fråga. Vad är det vi själva står upp för att representera när förändringsprocessen från vissas intressen eller vissas kunskap ökar påtagligt? Från tjänstemännen vill vi ha ett gott tjänstemannastöd med ett demokratiskt och professionellt förhållningssätt. Mellan förtroendevalda och tjänstemän skall det naturligtvis finnas öppenhet och tillit. Vi måste komma ihåg att befolkningsföreträdarskapet omfattar ansvar för hela länet. Vi måste våga ta beslut, och stå för dom beslut vi tar. Inte beställa nya utredningar när det handlar om beslutsvånda. Samtidigt måste vi även veta vad vi inte bör ta beslut om, ex.vis när professionen ska ta beslut och inte vi. Är vi befolkningsföreträdare eller bedriver vi sjukvårdsverksamhet? Vi måste kunna känna trygghet i rollen som befolkningsföreträdare. Ja det var en mycket givande start. Nästa gång träffades vi i oktober. På dagordningen stod denna gång Att identifiera behov och göra analyser. Vad är behov och vem är det som bedömer vad som är ett behov?

15 Lars Törnvall, Västra Götaland ledde oss denna gång genom dagen med fakta och samordning av gruppdiskussioner. Något som är mycket viktigt att ta med sig i det politiska arbetet är att styrningen går den rätta vägen. Från medborgarna och deras behov, via partierna och in till den politiska och administrativa ledningen. Därefter omsätts behoven i uppdrag mot professionen och ger slutligen effekter för patienterna. Det finns risk för att politik och förvaltning skapar gemensamma revir mot befolkning/parti och profession då fungerar inte demokratin. Vi diskuterade också styrningen av vården ur ett befolkningsperspektiv. Vad behöver vi veta och vad behöver vi inte veta. Inte veta: behandling, hur länge vård behövs, var behandling sker, vilka diagnoser, kompetenser. Veta: definiera behov som kan åtgärdas, att säkerställa att vården är tillgänglig, säker, evidensbaserad, i rimlig tid, effektiv. Att kunna se resultat mot den målbild som ställts upp. Dagen efter fick vi höra Paula Blomqvist, fil.dr vid Statvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet berätta om boken Vem styr vården? Paula är redaktör för boken och har skrivit ett kapitel om Sjukvårdens styrning och organisation. Sammanfattningsvis om dessa seminariedagar kan jag säga att det har varit mycket givande. Samordningsgruppens medlemmar kommer från hela Sverige och representerar de flesta partierna. Nästa gång träffades vi i december. Toivo Heinsoo berättade om Patientens rättigheter. Toivo är regeringens utsedda utredare kring patientens rättigheter. Del ett i uppdraget var att ge förslag på hur patientens inflytande och ställning i vården kan stärkas. Del två i uppdraget är att föreslå hur fri etableringsrätt i primärvården kan införas. Åtgärder som främjar konkurrens på lika villkor för all offentligt finansierad primärvård, vilka krav som skall ställas på annan 15 specialisering än allmänmedicin för att få fritt etablera sig i primärvården som fast vårdkontakt. Frågor som uppkom var bland annat; Hur kan lagen om hälso- och sjukvårdsansvar hanteras i förhållande till fri etableringsrätt? Vad är valfrihet egentligen? Den tredje delen i uppdraget var att lämna förslag om lagreglering av det fria vårdvalet. Toivos förhoppning är att hans förslag skall vara hållbara under lång tid framöver. Utredningen har lämnats till regeringen i april i år och kommer troligen som lagförslag i höst. Monica Jönsson, utredare vid Landstinget i Östergötland berättade om psykisk ohälsa, från medicinska program till behovsanalys. Ann Margret Knapp, finanslandstingsråd i Gävleborg berättade om målbild Gävleborg, man hade arbetat fram en vision, Ett livskraftigt Gävleborg. Landstingsplanen har tidigare innehållit mycket text och varit svår att kommunicera inåt i organisationen. Med ett helt nytt tänkande så lyckades man med exempel och bilder utgående från visionen producera en bra skrift. Christer Bergqvist, professor i kvinnosjukvård och medicinsk rådgivare i Västra Götalandsregionen samt Sveriges Kommuner och Landsting, talade om Nationella medicinska indikationer och prioriteringar, ett arbete som pågått i två år. För lika vård - på lika villkor krävs ett envetet arbete med att ta fram nationella indikationer inom hälso- och sjukvården. Christer betonade att detta är en uppgift för professionen själva. Lena Rudner

16 På uppdrag för SiV: Rapport om hur Folkhälsa byggs I april månad var jag på en folkhälsodag där Ann Marie Lidmark och Ilija Batljan gav information om hur Nynäshamns kommun har lagt upp sitt arbete för att förbättra folkhälsan beviljade Nynäshamns kommun11 miljoner om året till satsningen på förebyggande folkhälsa. Kommunen har innevånare och budgeten genererade 440:-/ person och år. En del av de mål som då sattes upp har genomförts t.ex: Gång och cykelvägar- 4 motionsrundor finns idag som är mellan 2,5-3,2 km, två av dessa stigar är speciellt anpassade för rörelsehindrade. Träningsredskap har satts upp utomhus tillgängligt och gratis för alla medborgare. Drogförebyggande- Föreläsare besöker skolorna. Aktiviteter för ungdomar inför större helger. Rökavvänjningskurs med subventionerade nikotin ersättningsmedel. Bidrag till föreningar- Introduktions dagar anordnas för föreningar som i sin tur får komma med ideér och förslag om hur de kan hjälpa till med aktiviteter eller annat som kan förbättra folkhälsan. 1 miljon finns att fördela mellan de bästa förlagen, ansökningar 2 ggr/år. Äldres hälsa- En satsning på uppsökande verksamhet har genomförts. Alla som fyllt 75 år och äldre får ett besök och hälsosamtal. Barns hälsa- Fetma i tidig ålder är ett problem. All läsk och godisförsäljning i skolans cafeteria är förbjuden. Barnen uppmuntras att gå eller cykla till skolan. Nynäshamns kommun har även infört en folkhälsovecka i skolan och kontinuerlig fluorsköljning. Att aktivera barn och ungdomar är viktigt 16 därför kommer alla ungdomar att erbjudas sommarjobb vilket kommer att kosta kommunen ca 3 milj. Personalpolitiska insatser- Utökad sysselsättning och tryggare anställningsförhållanden. Kommunens anställda får även friskvård/massage. Kost och matvanor- Information har skickats ut att kokboken Alla hjärtans kokbok kan köpas till ett subventionerat pris (från 298:- till 100:-) Nynäshamns kommuns hälsomål är: Att halvera barnplaceringar och minska aborter med 30% på kvinnor under 19 år. Att minska övervikt fetma med 30% Att reducera höftledsfrakturer med 30% Att halvera barnövervikt och fetma Att inga elever ska röka eller dricka alkohol De lämnade föreläsningen med orden de som motionerar minst är de som behöver det mest Friskvården i Värmland skickade med alla besökare en inbjudan till nätverksträff för folkhälsa måndagen den 16 juni kl i Norssalen, Stadshuset i Karlstad. Anmälan görs till handikappskonsulent/folkhälsoutvecklare Lina Hegerud Tfn. 054/ (lina.hegerud@karlstad.se) En inspirerande dag att få lyssna till entusiastiska människor som vill jobba för att ge andra människor ett drägligare liv. Ta varandra i handen och ta en promenad i vårsolen det får livsandarna att vakna till. Med hälsning från Birgitta Sundberg, Torsby, på uppdrag för SiV

17 SiV inför nästa val Dags att planera för framtiden - boka i din almanacka redan nu! Alla medlemmar i SiV som vill delta aktivt inför nästa valrörelse inbjuds till upptaktsträff och weekendkurs på Selma Lagerlöf Hotell i Sunne 4-5 oktober Vilka är vägvalen år 2010? Nytt landstingsval? Ett val till en ny region? Österut med Örebro och Svealand? eller med Västra Götaland? Vill vi ha ett samlat alternativ för nuvarande opposition? eller var och en för sig? Vilka blir våra nya kandidater? Hur skriver vi vårt program? Sjukvårdspartiet behövs - SiV behöver Dig! Ring eller maila din anmälan till Erik Jansson Tel eller mobil e-post: erikforshaga@msn.com Denna konferens hålls veckan efter vår partistämma och blir till innehållet en uppföljning av denna (Se annons om denna på sid 23) 17

18 Sjukhuset i Arvika: Vi skulle kunna operera mycket mer om vi fick Tusentals värmlänningar köar för operation. Men kirurgerna tvingas ta ledigt. Landstinget vill inte betala deras jourkompensation, men lägger 20-tals miljoner på att köpa vård i andra län. Detta rapporterade NWT om den 15 maj. Reportern gör en synnerligen intressant analys: Det blir en ond cirkel: lediga läkare köerna växer och landstinget tvingas köpa kostsamma operationer i andra län. Vi skulle kunna operera mycket mer om vi bara fick, säger Erik Aasberg, chef för kirurgin vid Arvika sjukhus. Arvika har landets modernaste operationssalar, sex specialistkirurger, två nya narkosläkare och inga köer. Vi har betat av alla väntelistor från Arvika och Säffle och tar patienter även från Karlstad. Men vi skulle kunna ta många fler om vi bara fick jobba. Han ser två hinder från arbetsgivaren: Det ena är att vi inte får resurser att kunna anställa fler operationssköterskor. Och det andra att kirurgerna ska tvingas ta ut all jourkompensation i ledighet istället för i pengar. I realiteten innebär det att kirurgerna inte utnyttjas fullt ut, menar han. Säg att vi har fem operationer på åtta timmar. För en erfaren kirurg blir det två till tre knivtimmar som Erik Aasberg uttrycker det. Då går fem timmar åt i väntan eftersom vi inte har tillräckligt med annan personal. 18 NWT betecknade detta som en Het potatis Ska läkarna få ut jourkompensationen i pengar eller ska de schemaläggas och tvingas vara långlediga, även efter bakjour i hemmet? Erik Aasberg har sin åsikt glasklar: Kirurger är en bristvara. De kostar mellan fem och tio miljoner att utbilda. Om all jourtid ska tas ut i ledighet kommer hälften av kirurgerna, alltså tre av sex, konstant att vara borta. Synd på så stora skattepengar tycker Erik Aasberg. Frågan är hur många doktorer som behöver vara i tjänst, svarar Göran Karlström, divisionschef för bland annat kirurgi och ortopedi i Arvika och Karlstad. De jobbar på bra i Arvika, jag är stolt över dem, men de har tagit ut väldigt lite ledighet. Nu när det är full bemanning på läkarsidan föreslår jag att de tar ut 70 procent av jourkompensationen i ledighet och 30 procent i pengar. Tänk om SiVs förslag om lokalt ansvar genomförts! Då hade Sjukhuset i Arvika själva fått bestämma hur de skulle leda och organisera sitt arbete vid kirurgen. Då hade den lokale klinikchefen kunnat utföra fler operationer. Värmland hade bättre klarat sin självförsörjning av operationer.

19 Det var redan före förra valet när Siv var medverkande i landstingets majoritet som vårt förslag om lokalt styre vid Sjukhuset i Arvika behandlades. Tjänstemannaledningen hade inte tillräckligt tydligt markerat förslaget i direktiven till landstingsplan, varför hela majoriteten lämnade en särskild anteckning till protokollet, och socialdemokrater och vänstern markerade motsatt mening. Så här står det i protokollet från Landstingsstyrelsen i maj 2006: 108 Utveckling av styrning och ledning inom Landstinget i Värmland Att beskriva hur formerna för ledning och styrning av Landstinget i Värmland ska utvecklas är en huvudpunkt i direktiven för arbetet med verksamhetsplan och budget för I en promemoria redovisas översiktligt ledningens överväganden kring dessa frågor. Ambitionen har varit att ge en helhetsbild av landstingets större ledningsfrågor på förvaltningssidan. I promemorian ingår resonemang kring: roller och ansvar i verksamhetsstyrningen, kansliets organisation, länsverksamheternas struktur, ledning och samordning, närsjukvårdens organisering. Torsby bör kvarstå i minst nuvarande omfattning och motsvarande organisation införas även i Arvika. Sjukhuschefen ska ha samlat budgetansvar och direkt linjeansvar under LD/bitr LD över verksamheterna vid respektive lokala sjukhus. På det sättet fullgörs det direktiv som är inskrivet i majoritetsplattformen beträffande utökat lokalt ansvar. För att möjliggöra verklig delaktighet och medansvar för medarbetarna skall de lokala enheterna i ökad grad kunna planera och ta ansvar för sin ekonomi, organisation och produktion. Nu blev inte beslutet så i Landstinget och ett val kom emellan, som slog undan förutsättningarna för att återinföra ett lokalt ansvar för Sjukhusens verksamheter. Sörja månde värmlänningarna! Några kloka ord En måst försök fôr å vet va en förmår Till beslutet lämnade Erik Jansson, Sonja Höglund, Erik Hansson, Jan Nilsson, Eskil Johansson, Carin Melin, Elisabeth Kihlström och Catarina Segersten Larsson följande protokollsanteckning: Vi finner det synnerligen angeläget att lokalt ansvar ska organiseras under lokala sjukhuschefer vid akutsjukhusen och närsjukhusen. Det innebär att det lokala ansvar som idag är organiserat under sjukhuschefen vid akutsjukhuset i 19 Spindeln väver sitt nät när flûga sôver

20 Opposition från SiV, M, C och Kd mot ekonomiska resultaten: Krav i elva punkter om nya inriktningar I årets första ekonomiska prognos framgick med stor tydlighet att Landstinget måste tänka om. Verksamheterna klarar inte de förutsättningar som socialdemokraterna och vänstern trumfade igenom i budgetbesluten förra året. Sjukvårdspartiet gjorde gemensam sak med moderaterna, centern och kristdemokraterna och kritiserade de konsekvenser och förslag till åtgärder som föreslogs till landstingsstyrelsen i maj. Folkpartiet valde att avstå från gemensam opposition. Här är vår reservation i något förkortat sammandrag: Det negativa ekonomiska resultat som framgår av prognosen är en tydlig konsekvens av den socialdemokratiska majoritetens envisa inriktning på ökad centralisering av landstingets verksamheter. De resurser som Landstinget har fördelade över länet bör tas bättre tillvara. Ett ökat lokalt ansvar för enskilda enheter bör återupprättas såväl för Sjukhuset i Arvika som för vårdcentralerna över hela länet.... Division Allmänmedicin Underskottet inom allmänmedicin är i hög grad föranlett av kostnader för hyrläkare. De föreslagna personalneddragningarna innebär ökade belastningar på alla yrkeskategorier och kan dessutom leda till en försämrad vård för patienterna. Istället bör effektiva avlastningar diskuteras och ett ökat teamarbete utvecklas. Detta kan positivt påverka möjligheten till rekrytering av fler fast anställda läkare. 20 I samband med arbetet med handlingsplan för familjeläkarsystemet bör möjligheten att patienten kan lista sig på en vårdcentral också utredas. Värmlänningarnas behov av hälso- och sjukvård bör vara utgångspunkten för dimensioneringen av vården. En större möjlighet att utforma vården utifrån befolkningens behov där olika yrkeskategorier får använda hela sin kompetens bör vara utgångspunkten vilket också öppnar upp för fler kompetenser i den nära vården. Nya initiativ från regeringen om fri etableringsrätt kommer att förändra förutsättningarna för rekrytering och bemanning på vårdcentraler och övrig öppenvård. Vi föreslår därför att landstinget redan nu utreder vad en förväntad ny lag om valfrihet och etableringsrätt kan innebära för vårdcentraler och specialistmottagningar. Utredningen Vårdval i Sverige (SOU 2008:37) om fri etableringsrätt och vårdval presenterades den 14 april och regeringen förväntas att mycket snart ta initiativ i anslutningen till utredningen. Ny lag om företagshälsovårdens roll i den offentliga vården väntas. Även en sådan utveckling kommer att påverka nuvarande verksamheter i den öppna vården. Särskilt bör observeras utredningens förslag att etableringsrätt kommer att medges inte bara för allmänmedicinare utan även övriga specialistläkare. Detta kan förebåda starkt förändrade förutsättningar för närsjukvården och dess förmåga att avlasta slutenvården och akutsjukhusen.

21 Division Medicin Av redogörelsen framgår att man inom division Medicin tvingas till en avvaktande hållning med hänvisning till uppdrag som ska överföras på grund av beslut om nedläggningar av vårdplatser i Säffle och Kristinehamn. Det framgår också tydligt att överflyttningar under 2008 inte kan ge några positiva ekonomiska effekter de närmaste åren. Detta tyder sammantaget på att besluten om indragningar vid närsjukhusen i Säffle och Kristinehamn inte kan förväntas ge de besparingar som förutsattes när beslutet om indragningar fattades. Detta innebär att en omprövning bör ske av beslutet om nedläggning av vårdplatser vid närsjukhusen. Det fortsatta analysarbetet måste klarlägga faktiska kostnader och övriga konsekvenser av beslutade indragningar och överföring av vårdplatser från närsjukhusen till akutsjukhusen. Dessa analyser måste ske med hög prioritet för att verksamheterna ska kunna behålla nödvändig personal. Konsekvensanalyser av personalförändringar och vilken effekt detta får på en redan ansträngd arbetsmiljö saknas. Avvecklingen av undersköterskepoolerna minskar divisionens personalkostnader, men en beskrivning av hur behovet av vikarier ska fyllas när dessa inte längre finns saknas. Opererande specialiteter Den genomlysning av opererande verksamheter som genomförts av extern expertis hade klara rekommendationer för hur verksamheten behöver omorganiseras. Av redovisningen i prognosen framgår att uppföljningen av dessa rekommendationer ännu inte kommit till verkställighet. Den externa genomlysningen behöver därför snarast följas upp, för att klarlägga på vad sätt rekommendationerna kan bidra till ett bättre resultat. Även här bör särskilt analyseras de rekommendationer som hänvisade till en bättre användning av de resurser som landstinget disponerar utanför Centralsjukhuset. Vid sjukhusen i Arvika och Torsby redovisas goda resultat. Möjligheten till ökade insatser genom utökat uppdrag till dessa enheter bör ytterligare prövas. Detta bör göras tydligt i den översyn av personalplanen som är under arbete. Det är tydligt att de stora underskotten inom opererande verksamheter är en direkt följd av de drastiska beslut som togs om nedläggning av de väl fungerande operationsverksamheter som tidigare fanns vid sjukhusen i Säffle och Kristinehamn. Följdkostnaderna av dessa beslut har varit mycket belastande för Landstingets ekonomi. En klarläggande genomgång av kostnadskonsekvenserna bör göras för att förmedla erfarenheter till framtiden. Nu planeras att ta fram ytterligare 35 miljoner kronor i extra medel för att komma ikapp den eftersläpning som skett. I detta sammanhang bör Landstinget också pröva möjligheten att använda sig av de resurser som finns ute i länet. Det är anmärkningsvärt att Landstinget i Värmland inte i tillräcklig omfattning inriktar sig på att planera för en egen försörjning inom opererande verksamheter. Det vore bättre att planera för en högre kapacitet med möjlighet att kunna sälja vård till andra än att bli beroende av att ensidigt köpa från andra. 21

22 Med anledning av den redovisade prognosen föreslår vi 1) att möjligheter att använda resurser över hela länet i högre grad prövas 2) att konsekvenserna av indragningen av vårdplatser vid närsjukhusen utreds och närsjukvårdens struktur omprövas med inriktning på ökat lokalt ansvar 3) att landstinget utreder och förbereder sig inför lagen om Vårdval i Sverige samt prövar på vad sätt förslaget till fri etableringsrätt kan innebära förbättring av rekryteringssituationen och tillgängligheten inom den öppna vården 4) att landstinget förbereder sig inför företagshälsovårdernas nya roll 5) att åter pröva möjligheten för Sjukhuset i Arvika att etablera eget lokalt ansvar i likhet med Sjukhuset i Torsby 6) att öka möjligheterna för dessa sjukhus att fullt utnyttja sina kapaciteter 7) att landstinget fokuserar på att lösa allmänmedicins överskridande för hyrläkar- och läkemedelskostnader istället för att göra personalneddragningar på vårdcentralerna 8) att en uppföljning snarast görs av de förslag till förändringar som externa genomlysningen angav inom opererande specialiteter 9) att konsekvenserna av de effekter ombyggnationerna får på verksamheterna på CSK utreds, både avseende effekter för patienter och påverkan på personalens arbetsmiljö 10) att landstinget ytterligare ser över arbetet med att minska läkemedelskostnaderna inom alla verksamheter 11) att landstinget fokuserar på förbättrad logistik och samarbete mellan de olika divisionerna samt länets olika delar Ledamöter i Landstingsstyrelsen Fredrik Larsson (m) Eskil Johansson (c) Erik Jansson (siv) Elisabeth Kihlström (kd) Annetthe Zettergren (m) Björn Kihl (m) 22 Klippt från en (s)-bloggare Klokt tänkt från en omskolad Christian Norlin (s) Efter att maktkampen mellan (s)-topparna i landstinget ledde till förvisning av Christian Norlin, har han fått en ny karriärväg anvisad av partiet. Efter senaste valet fick han gå in som socialnämndens ordförande i Karlstads Kommun. Det var en bra placering som har gett den unge Christian Norlin nya insikter om den krassa verklighetens villkor för utsatta människor. Han har tydligen skolat om sig från den tid då han hårt kritiserade Sjukvårdspartiet och den tidigare majoriteten i Landstinget, i deras strävan att skapa en väl fungerande Närsjukvård i Värmland. Att Christian Norlin lärt om kan vi läsa tydligt när vi tar del av åsikter och undervisning i hans blogg på nätet. Vad sägs om följande klipp från Christian Norlins blogg i jan 2008 Närmare 80 % av all sjukvård konsumeras av de äldre i vårt samhälle, och då sällan akutvård. Vad de är i behov av är en god närsjukvård, med representanter ifrån allmänmedicin, geriatrik, internmedicin med mera, ytterst sällan akutsjukhusets resurser. Tvärtom skulle behovet av akuta inläggningar kunna minska om landstinget satsade mer på att utveckla närsjukvården. Då ska inte pengar användas där de inte gör nytta i relation till insatsen. Vi hoppas att Christian fortfarande har vissa möjligheter att samtala med sina kvarvarande partivänner i Landstinget i Värmland, framförallt med landstingsrådet Ulric Andersson, som nu leder ett nedläggningsarbete som går rakt emot Christian Norlins nyvunna, kloka insikter och rekommendationer.