BarnBladet. Tidskrift för Sveriges Barnsjuksköterskor årgång 35 # 1/2010. tema: karriärvägar urinvägsproblem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BarnBladet. Tidskrift för Sveriges Barnsjuksköterskor årgång 35 # 1/2010. tema: karriärvägar urinvägsproblem"

Transkript

1 BarnBladet Tidskrift för Sveriges Barnsjuksköterskor årgång 35 # 1/2010 tema: karriärvägar urinvägsproblem

2 Nyhet för komjölksallergiska barn! Althéra ett säkert hydrolysat som smakar gott! Nu till lägsta pris! * Nestlé HealthCare Nutrition Kundservice: Nestlé HealthCare Nutrition stöder WHOs kod om att bröstmjölk är barnets bästa föda * jämfört med andra kompletta specialnäringar för barn med komjölksproteinallergi.

3 ledare... 4 Ansvarig utgivare har ordet... 5 Rapport från Namibia en annan del av världen... 6 tema karriärvägar Karriär på BVC: Att utveckla föräldragrupperna...10 Vilka är karriärvägarna för bssk på barn- och ungdomskliniker...12 Porträttet: Maria Söderberg, verksamhetschef på Kärnsjukhuset.. 16 Två barnsjuksköterskor som blev doktorer...19 Barnsjuksköterskedagarnas program, Jönköping gästskribenten Kompetensförsörjningen avgörande för god barnsjukvård tema urinvägsproblem Urinvägsinfektion hos barn Toalettbesök ett angeläget ärende Hur väljer man inkontinenshjälpmedel till barn?...30 Fleromättade fettsyrors betydelse för barn...33 Konferensrapport: Det skall vara lätt att dela rätt...36 aktuell forskare Barbro Lundblad: Skall jag gå eller är det bättre att jag väntar..38 medlemssidor Välkommen till våra hemsidor: och barnbladet #

4 Bästa kolleger! ledare Välkomna till ett nytt år med Riksföreningen för Barnsjuksköterskor och Barnbladet! Trots att det är en mörk årstid har året börjat ljust med massor av vit snö som lyser upp på de flesta håll. En glädje för alla små och stora som gillar att åka pulka, snow-racer och skidor. Även året med Riksföreningen för Barnsjuksköterskor ser ljust ut. Vi har mycket att se fram emot. I april är det dags för barnveckan tillsammans med Barnläkarföreningen. Detta år arrangeras den av Barn- och ungdomskliniken i Jönköping. Som vanligt är onsdagen en gemensam dag, denna gång med temat Framtidens pediatrik. På torsdagen är det parallella program med aktuella ämnen som t ex kommunikation och vårdtyngd. Nytt för i år är att det på fredagen kommer att vara workshops kring pediatrisk omvårdnadsforskning och kvalitetsindikatorer. Under det gångna året har en arbetsgrupp från RfB jobbat med kvalitetsindikatorer för att mäta omvårdnad av barn på sjukhus. Det blir spännande att höra vad de kommit fram till och hur vi ska arbeta vidare med det. I september planerar vi att ha en barnakutdag tillsammans med traumasjuksköterskorna. Som ni förstår av namnet kommer den dagen att fyllas med föreläsningar kring trauma, IVA-vård och akutvård av barn. Mycket spännande år, som sagt. Bristen är stor på specialistsjuksköterskor. Bara den sjuksköterska som har specialistexamen har rätt att benämna sig specialistsjuksköterska eftersom det är, sedan 2001, en skyddad yrkestitel. Men just i år är det ett extra aktuellt ämne. Högskoleverket har av regeringen fått i uppdrag att utreda hur specialistsjuksköterskeexamen bör utformas för att skapa förutsättningar för att utbildningen ska kunna följa kunskapsutvecklingen inom vården. Sektioner och nätverk är inbjudna av Högskoleverket till hearing kring utbildningen i februari. Dessutom pågår en behörighetsutredning där uppdraget bland annat är att överväga förändringar. Båda uppdragen ska vara klara under Detta nummer av Barnbladet handlar om urinvägsproblem och karriärvägar. Ja, vad har en barnsjuksköterska för karriärmöjligheter efter sin specialistexamen? Chef, pedagog, forskare, vårdutvecklare, ordförande i riksföreningen för barnsjuksköterskor ;-) Egentligen har vi ju massor av möjligheter eftersom det går att göra akademisk karriär såväl som karriär inom vården. Som barnsjuksköterska har man ju fantastiska möjligheter att efter sin specialistsjuksköterskeutbildning specialisera sig på olika områden som t.ex neurologi, onkologi, smärta, diabetes, neonatologi eller uroterapi. För att nämna några. Har man dessutom valt att under sin specialistutbildning avlägga en magisterexamen har man förhoppningsvis många möjligheter i framtiden att få specialuppdrag inom barn- och ungdomssjukvården. Sådana specialuppdrag kan vara att jobba med patientsäkerhet, förbättringsarbete, handledning av studenter, läkemedelsfrågor eller utvärderingar av förändringar. Lycka till med karriären! Evalotte Mörelius Ordförande 4 barnbladet #1 2010

5 Barnbladet 2010 Inför 2010 har Barnbladet genomgått en del förändringar. Den första har du kanske redan sett; vår nya Barnbladet-logotype på tidningens omslag. Barnbladet med RfB-loggan är nu en varumärkesskyddad logotype hos Patent- och Registreringsverket, vilket betyder att logotypen inte får användas av någon annan. De sista numren 2009 tjuvstartade vi lite med ny lay-out på omslaget med en bild mot en vit bakgrund. Vi vill att Barnbladet skall skilja sig från mängden av tidningar som kommer i brevlådan eller finns på biblioteket och att man genast ska se att där är Barnbladet. En annan nyhet för 2010 är att vi i varje nummer kommer att ha en särskilt inbjuden gästskribent. Först ut är Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund. En gästskribent skall vara en person som är känd i Sverige och som på ett eller annat sätt är engagerad i frågor som rör barns och ungdomars hälsa och/eller barnsjuksköterskans yrkesutövning. Det viktigaste är att gästskribenten får skriva om det som ligger hans/ hennes hjärta nära. Vi har några spännande namn inbokade för de kommande numren av Barnbladet. Om du har en idé om någon du vill se som gästskribent för höstens nummer av Barnbladet så tar vi tacksamt emot förslag. Vi hoppas att du skall få många timmars intressant och matnyttig läsning under det kommande året. Som alltid så är du välkommen att själv skriva i tidningen och att ge synpunkter och kommentarer på innehållet. God fortsättning på det nya året! Berit Finnström Ansvarig utgivare Barnbladet Amning naturligt och bra Amning är naturligt och hälsosamt för både mamma och barn. Bröstmjölk innehåller alla viktiga näringsämnen och antikroppar som ett spädbarn behöver för att utvecklas. Medelas ambition är att erbjuda ammande kvinnor stöd under den viktiga amningsperioden med naturliga och väl fungerande produkter. Medela erbjuder ett brett sortiment av produkter; bröstpumpar, produkter för uppsamling och förvaring av bröstmjölk samt produkter för vård av bröstvårtor. Alla produkter från Medela är fria från Bisfenol-A. barnbladet # ad_210x148_a5_emotional.indd :45

6 Namibia en annan del av världen Berit Finnström Barnbladet Katutura, Windhoek 10 november Dammet ryker från grusvägarna mellan husen. Det är hett och det luktar illa. De sanitära systemen är inte bra i Katutura, en fattig del av Windhoek, Namibias huvudstad. Katutura bebos av svarta och färgade i oändliga rader av små murade hus. Här driver Monica Imanga House of Hope på mer eller mindre ideell basis. Monica är en härlig, varm kvinna som försöker ge barnen i området en dräglig tillvaro åtminstone på dagtid. Syftet är att barnen skall ha en plats där de kan vara, i stället för att driva omkring på gatorna. Monica har fått lite ekonomiskt stöd från olika donatorer och kan erbjuda barnen ett mål enklare mat per dag. En av Monicas medhjälpare trummar på en uppoch nervänd plastdunk medan barnen dansar och sjunger. Efter dansen samlas barnen runt oss och vill titta på bilderna i våra digitalkameror. En pojke på 6-7 år vill bli fotograferad med två andra pojkar. Han bodde tidigare hos sin farbror men blev helt sonika utslängd på gatan någon vecka tidigare och bor nu tillfälligt hos en av de kvinnor som hjälper Monica i House of Hope. Jag är här i Namibia med en kollega från Högskolan Väst i Trollhättan. Vi har bland annat träffat lärare på sjuksköterskeprogrammet vid University of Namibia (UNAM) som vi har utbyte med. Sjuksköterskeprogrammet vid UNAM är fyra år. Den färdigutbildade sjuksköterskan har både kompetens som allmänsjuksköterska och som barnmorska och community nurse. I många delar av Namibia finns kliniker utan doktorer där sjuksköterskor ställs inför alla möjliga problem, vilket gör att utbildningen behöver ge sjuksköterskan så bred kompetens som möjligt. Två svenska sjuksköterskor, Frida Nilsson och Hannah Fisher Wadman och deras kompis Caroline Johansson som är lärare, har tillsamman med tre tyska ingenjörsstudenter som praktiserar i Windhoek, byggt ett nytt hus som skall bli kindergarten och skola i House of Hope. När vi var där hade de just varit på en inköpsrunda och kom tillbaka med bland annat kritor och en sudd till den egenhändigt tillverkade svarta tavlan. När Frida var i Namibia under sin sjuksköterskeutbildning besökte hon House of Hope. Hon blev engagerad i barnens situation och lovade då Monica att komma tillbaka. Efter att hon kom hem och har hon tillsamman med Hannah och Caroline samlat ihop pengar i Sverige för att bekosta husbygget. Hur har ni finansierat er egen resa och ert boende? Tja bland annat genom dubbla pass på Sahlgrenska under hela sommaren, ler Frida. Man blir glad, stolt och imponerad över dessa svenska kvinnors vilja och målmedvetenhet att göra något för barnen i House of Hope. Hosea International Airport, Windhoek 17 november Just nu sitter jag på flygplatsen utanför Windhoek och väntar på avgång för flyget till Johannesburg. Jag är på väg hem efter tretton omtumlande dagar i Namibia. Namibia har en historia som gammal tysk koloni och ortsnamn och byggnader i de större städerna bär fortfarande en tysk prägel. Många tyskar bor och semestrar också här. Efter andra världskriget övergick Namibia till Storbritannien som satte Sydafrika att förvalta landet. Det koloniala styret innebar apartheid med stora skillnader mellan 6 barnbladet #1 2010

7 vita och svarta. En befrielserörelse, SWAPO, växte fram under senare delen av 1900-talet. Många SWAPOmedlemmar blev tvungna att gå i exil och flera av dem bodde i Sverige och Finland blev Namibia fritt och en ny tid började under ledning av den förste presidenten Sam Nujama. Ordet lagom passar inte här, för här är det mesta extremt. Till och med naturen är extrem. Namibia består av stora öde slätter och öknar, avbrutna av bergskedjor. Hettan går upp emot 40 grader under de varmaste sommarmånaderna i december och januari. Namibia har ett fantastiskt djurliv. Lejon, elefanter, zebror, noshörningar och många andra djur kan beses bl a i Etosha National Park i norra delen av landet. I söder finns Fish River Canyon, som är världens nästa största canyon, efter Grand Canyon i USA. Här finns extrem fattigdom och hunger och arbetslösheten är enorm i de fattiga svarta områdena. Men här finns också många extremt rika. Utvecklingen just går i riktningen the rich get richer and the poor get poorer för att använda titeln på en rapport som nyligen kom ut i Namibia. Korruptionen är utbredd och de politiska makthavarna beskylls för att stoppa pengar i sina egna fickor. Namibia har den högsta HIV-frekvensen i Afrika. Andelen HIV-positiva har dock sjunkit från 22 till 17,8 % av befolkningen. På grund av HIV/AIDS är många barn föräldralösa och många av dem är gatubarn. Namibia har en befolkning på 2,8 miljoner människor och 2021 beräknas de föräldralösa barnen uppgå till ca , ca 10% av befolkningen. I Namibia, liksom i många andra utvecklingsländer, är kärnfamiljen med mamma, pappa, barn inte lika vanlig som i Europa. I stället bygger de familjesociala strukturerna på den utvidgade familjen, (extended family). Om föräldrarna inte kan ta hand om barnen pga arbete, ekonomiska svårigheter eller andra En pojke på 6-7 år vill bli fotograferad med två andra pojkar. Han bodde tidigare hos sin farbror men blev helt sonika utslängd på gatan problem kan de bo kortare eller längre tid hos mormor eller någon annan vän eller släkting. Det innebär att familjebilden är splittrad. Å ena sidan hjälps man åt men å andra sidan är barnen sårbara och utsatta för de vuxnas godtycke. I våra ögon blir uppväxten sprittrad och otrygg. Män lever sina egna liv och lämnar ofta över ansvaret för barnen till kvinnorna. Våldtäkter av både små barn och kvinnor är inget ovanligt. Våldet är ständigt närvarande och kvinnor har, trots lagstiftning som värnar deras rättigheter, ändå ingen rätt i samhället utan mycket sker fortfarande enligt traditionella regler. Mölndal 25 november Nu har jag varit hemma några dagar och Monica Imanga driver House of Hope på mer eller mindre ideell basis. hunnit sortera både i alla intryck och i en del av det material som vi samlade på oss i Windhoek. Det som har satt mest spår har nog ändå varit de möten vi haft med personer som på olika sätt arbetar för kvinnor och barns hälsa. Vi mötte hängivna människor som verkligen vill förändra och inte ger upp trots att omständigheterna med våra mått mätt verkar vara närmaste hopplösa och omöjliga. Vi har också mött namibier i deras hem och på sjukhuset, som visat oss att man kan besitta stor integritet och värdighet trots fattigdom och ohälsa. Ottilie Abrahams är en kvinna med stark utstrålning och personlighet. Hon är ordförande i NAWA, Namibian Women s Association. Ottilie tvingades gå i exil under befrielsekampen och hon bodde då med sin familj under 9 år i Sverige. Så fort hon och hennes man fick meddelande om Namibia var självständigt packade de sina väskor och flög tillbaka till Namibia. De två barnen, då 13 och 15 år, stannade kvar i Sverige. När Ottilie ser våra förvånade miner så säger hon att det var inga problem, barnen visste mycket väl hur de skulle klara sig. Namibiska barn blir vuxna tidigare än svenska. I Namibia arbetade Ottilie med andra namibiska kvinnor i den nya statens ledning för att förbättra barns och kvinnors rättigheter. Under vårt samtal refererar hon ofta till tiden i Sverige. När jag berättar här på skolan att svenska män byter blöjor och tar hand om barnen på samma sätt som mammorna så tror de inte på mig. När vi hade svenskt besök här frågade personalen bakom min rygg om det verkligen var sant, säger Ottilie och skrattar. Det svenska samhället är en

8 förebild för hur hon vill att det ska vara i Namibia. Men vägen dit är lång och svår. Trots den nya lagstiftningen är det brukligt att mannen tar all egendom om kvinnan vill skiljas. Män i Namibia har ofta många sexuella förbindelser och därmed också många barn. Att en man har tjugo barn är inte ovanligt. Många män anser att de har rätt att kräva sex av kvinnor och NAWA arbetar bland annat med att stärka kvinnor i att själv bestämma över sin kropp och att kvinnorna ska kräva att mannen använder kondom. Det är helt orimligt att en flicka som blir bjuden på en Coke avkrävs sex, säger Ottilie. Om hon nekar så riskerar hon dessutom att mannen misshandlar henne. Ottilie visar oss en artikel om en gruppvåldtäkt som begåtts en månad tidigare mot två 7-åriga flickor där förövarna var mellan 7 och 11 år. Vart är vi på väg?! Vi kan inte fortsätta på det här sättet! Attityderna i samhället måste förändras och det måste ske från grunden, så därför arbetar vi med olika projekt där vi involverar barn. NAWA driver Jacob Marengo Secondary School i Katutura. Barnen ska stimuleras till eget kritiskt tänkande och att våga prata i klassrummet. NAWA har flera projekt som syftar till att stärka barn; i Childrens movement fostras barnen redan från 3-5årsåldern att samarbeta och att respektera sig själv och andra. De lär sig att värna miljön och att t ex odla grönsaker för att se att de själva kan bidra till sin försörjning. Child to Child baseras på att äldre barn lär, hjälper och tar hand om yngre barn. En flicka som blir bjuden på en Coke avkrävs sex, säger Ottilie Abrahams. Om hon nekar så riskerar hon att mannen misshandlar henne. Barnen har bildat klubbar där de själv bestämmer vilka aktiviteter medlemmarna skall arbeta med. Det kan vara att hjälpa andra barn i olika skolämnen, att tillverka och sälja saker eller att hälsa på föräldralösa barn på ett barnhem. Ottilie vill helst att barnen ska börja i skolan redan som 5-åringar. Det är i skolan vi kan förändra! I femårsåldern är barnen som mest receptiva och mottagliga. Ett annat möte som satte avtryck var när vi träffade Hendrik Wuebben, tysk läkare som vigt sitt liv åt Afrika. Hendrik arbetar som chef på akutmottagningen på Katutura State Hospital. Det är periodvis si och så med utbetalningen av lönen på Namibiska dollar (ungefär samma i SEK) och arbetsförhållandena är kaotiska. Under en helg kommer det in i genomsnitt 10 våldtäkter, 10 skottskador och knivstick. Ibland är stämningen hotfull pga. det stora antalet patienter och de långa väntetider som uppstår. Numera finns fem poliser på plats för att upprätthålla ordningen. Vi undrar hur han står ut med att arbeta under sådana villkor. Jag kommer aldrig att återvända till Europa. Jag kom till Afrika för att förändra och det är här som mitt arbete har betydelse och det är här jag kan uträtta någonting. I Europa behövs jag inte. Jag har aldrig mått bättre än jag mår här! Själv bor Hendrik i tält på en backpacker-camping. Där har han tillgång till elektricitet så att han kan koppla upp sin dator och annat livets nödtorft. På www. come-to-us.org informerar Hendrik om olika projekt som han driver parallellt med arbetet på akutmottagningen. Under en helg kommer det in i genomsnitt 10 våldtäkter, 10 skottskador och knivstick, berättar dr Hendrik Wuebben Fr.v: Hannah, Caroline och Frida med barn och vuxna vid House of Hope. 8 barnbladet #1 2010

9 NYHET! Färdig gröt och välling som smakar gott. Finlands ledande leverantör av gröt och välling, Nutricia Baby, lanserar nu Nutricia Muksus goda barngrötar och vällingar även i Sverige. Produkterna är utvecklade i samarbete med ledande barnläkare och näringsspecialister. Gröt- och vällingprodukterna serveras i lätthanterlig Tetra Brik kartongförpackning, vilket förenklar tillvaron för föräldrar inför utflykter och semestrar. Muksu är en klar vinnare i smaktest bland svenska barn*. *Konsumentundersökning gjord som blindtest av Research Insight: Rl-10299/2009 sept Sååå gott! Nutricia Muksu finns i traditionell dagligvaruhandel fr.o.m. februari 2010 och distribueras av Haugen-Gruppen AB. För mer information: , konsumentkontakt: När den lilla experten får välja.

10 Tema / karriärväga Karriär på BVC Att utveckla våra föräldragrupper Lisa Ernstsson Barnbladet Att hitta karriärvägar som barnsjuksköterska är inte alltid så enkelt. Ett spår är att använda sin nyfikenhet till att börja forska, vilket är en enorm utmaning! En forskare måste vara utrustad med en stor portion tålamod och målmedvetenhet som sträcker sig långt in i framtiden. Jag har definitivt en nyfikenhet men ett ack så dåligt tålamod, därav valde jag att gå min egen väg. När jag för snart 11 år sedan började arbeta inom barnhälsovården kände jag att det fanns potential att uveckla både mig själv som barnsjuksköterska och barnavårdcentralens (BVC) arbetessätt. Bl.a började jag arbeta för och med adoptivbarn vilket resulterade i diverse projekt och samarbete med bl.a Socialstyrelsen och MIA (Myndigheten för Internationella Adoptionsfrågor). Artikel i BB #1, I mitten av 2000-talet fick jag frågan från en dietist på företaget Unilever om jag tillsammans med henne kunde skriva en lustfylld matbroschyr för barn på uppdrag av företaget. Hon hade hört genom en kollega att jag hade lite roliga idéer. Det resulterade i broschyren Buslätt att äta Rätt. Där finns bl.a min mammas potatismos-igelkott som hon lagade till oss när vi var små! Något år senare frågade Dr. Stephan Rössner om jag kunde hjälpa honom att på uppdrag av försäkringsbolaget If, skriva en kostbroschyr om sund kost för barn. Den broschyren heter Sunda Barn och ges ut av If. Eftersom jag tycker det är roligt att skriva så har jag genom åren skickat in artiklar till diverse tidskrifter och efter ett tag tyckte redaktionen på Barnbladet att jag lika gärna kunde arbeta aktivt för tidningen, så vips var jag en av redaktörerna! En av BVC-sjuksköterskans uppgifter är att leda föräldragrupper. Det material som vi hade på min BVC i början av 2000-talet var allt annat än modernt: VHS-filmer med smakportioner där man kunde se en mamma värma potatismos på locket av en kastrull. En olycksfallsfilm där barnens och föräldarnas kläder var helt omoderna och hela filmen kändes uråldrig i sitt budskap. Vi hade även ett blädderblock med bilder av elkontakter, varma kaffekoppar etc för att visa på farliga saker i hemmet. Att leda en föräldragrupp kräver kunskap, förmåga att tala i grupp och informera på ett sätt så alla lyssnare kan ta till sig informationen. Det bygger även på att alla i gruppen ska kunna känna sig delaktiga och våga ställa frågor och diskutera. Det är inte alla BVCsjuksköterskor som känner sig bekväma i den rollen vilket gör att standarden på en föräldrgrupp på BVC till stor del beror på BVC-sjuksköterskan. Syftet med föräldragrupp på BVC är att föräldrar ska få information och utbildning runt frågor som rör föräldraskapet och barnet. Syftet är även att föräldrarna i gruppen kan träffa andra föräldrar i samma situation med barn i ungefär samma ålder. Man knyter nya kontakter, lär och stöttar varandra. De flesta BVC startar sina föräldragrupper när barnet är mellan 1-3 månader. Jag började fundera på hur jag skulle kunna göra 10 barnbladet #1 2010

11 Tema / karriärvägar föräldragrupperna mer intressanta både för mig som BVCsjuksköterska men framförallt för föräldrarna. Dagens föräldrar lever i en internet-värld där de kan få ny färsk information blixtsnabbt och att då sitta med ett blädderblock känns helt förlegat. Att visa en film kräver att filmen är uppdaterad eftersom en film är en-vägs-kommunikation. I en föräldragrupp är det alltid liv och rörelse eftersom barnen är med och det ska ammas, rapas, kräkas, bytas på, gråtas och vyssas. Det krävs att informationen är lättillgänglig för att alla ska kunna lyssna och känna sig delaktiga. Jag började prova mig fram med hjälp av power-point text och bilder. Under ett halvår provade jag många olika texter, bilder och layout innan jag började testa programmen i föräldragrupper. Föräldrarna fick vara mina första testpiloter för att undersöka om det över huvudtaget var något som skulle kunna fungera. Föräldrarna fick se bilder och text, vi diskuterade runt varje bild och om någon förälder missat en bild så var det bara att backa en bild. Några föräldrar ville ha med sig materialet hem så de fick papperskopior på programmet. En kommentar var; nu när vi diskuterat, läst och hört om barnvaccinationer så förstår jag det mycket mer än om jag bara hade fått en broschyr. Det var precis mitt syfte: Genom att se, lyssna, läsa och diskutera så landar informationen och det blir lättare att komma ihåg något man själv varit delaktig i. Genom ALMI sökte jag stipendium för kvinna inom vården som har en innovativ idé. (ALMI Företagspartner har som mål att fler innovativa idéer kommersialiseras framgångsrikt, att fler livskraftiga företag startas och utvecklas och att fler företag ökar sin konkurrenskraft och tillväxt). Stipendiets pengar var öronmärkta för att uveckla min idé och jag valde att anlita en reklambyrå som kunde hjälpa mig med layout och fler idéer. Detta var en helt ny värld för mig och snabbt lärde jag mig att en reklambyrå inte jobbar gratis. Det gällde att komma förberedd till möten med reklambyrån och ha konkreta ideér, mål och tankar kring mitt projekt för tid kostar pengar! Tillsammans utformade vi ett varunamn och en logga som jag sökte varumärkesskydd för: BVC Kids. Jag använde en hel sommar till att fota bilder på barn i olika situationer. Bl.a fick min systerson leka att han hade svår hosta, min systerdotter fick bli fotad när hon åt olika maträtter, min väninna ställde upp på amningsbilder. Jag fotade havregryn, frukt, ägg, mjöl och lagade smakportioner av potatis och majs. Jag läste på, sökte den färskaste informationen, läste olycksfallsrapporter och ändrade säkert texten 700 gånger och drev nog killarna på reklambyrån halvt vansinniga men det var mitt projekt och viktigt att jag kände att det blev rätt. När alla fyra program var testade på föräldragrupper och BVC-sjuksköterskor fick även Barnhälsovårdsteamet (BÖL och samordnare i Halland) faktagranska och godkänna programmen. Efter 2 års arbete var BVC Kids färdigt att lanseras! Som ett direkt led i BVC Kids sökte jag även stipendium (tillsammans med smittskyddssköterska Birgitta Jönsson) från STRAMA för att utveckla ett likande utbildningsprogram. Detta resulterade i BVC Strama; Barn, infektioner och antibiotika visas lämpligen som sista föräldragrupp när barnet är runt månader. (Se artikel BB #5/2009) Har du rätt lön? Vi presenterar här den senaste tillgängliga lönestatistiken från både SCB och Vårdförbundet (hösten 2008). Även om de grundar sig på skilda källor och redovisar lite olika uppgifter är uppgifterna relativt överensstämmande. MF Översikt Typ Lön Genomsnittlig månadslön :e percentilen :e percentilen Medianlön :e percentilen :e percentilen Lön efter sektor Sektor Månadslön Grundlön Kommunal sektor Landstingssektorn Privatanställda tjänstemän Detta tjänade barnsjuksköterskorna under Lön efter ålder Ålder Månadslön Grundlön år år år år Lön efter kön Kön Månadslön Grundlön Män Kvinnor Källa: SCB Sjuksköterskor med specialistutbildning: Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Medlemmar i Vårdförbundet November 2008 (Exkl chefer) Sektor 10:e perc 25:e perc Median 75:e perc 90:e perc Medel Antal Landsting kommun Privat Källa: Vårdförbundet barnbladet #

12 Tema / transport Tema / karriärvägar Svar på Barnbladets enkät Vilka är karriärvägarna för barnsjuksköterskor på barn- och ungdomskliniker? Berit Finnström Barnbladet Hur ser verksamhetscheferna/områdescheferna vid Sveriges barn- och ungdomskliniker på barnsjuksköterskors möjlighet att göra karriär och vilket stöd kan de ge? I december 2009 skickades ett mail till 53 verksamhetschefer/områdeschefer med följande fyra frågor att besvara i löpande text: 1. Hur stor andel (%) av sjuksköterskorna är barnsjuksköterskor? 2. Vilka karriärvägar ser du för barnsjuksköterskor på din klinik? 3. På vilka sätt kan du stödja en barnsjuksköterska som vill göra karriär? 4. Hur ser du på disputerade barnsjuksköterskors kompetens och hur kan den tas tillvara hos er? Två verksamhetschefer överlät besvarandet av frågorna till en vårdenhetschef resp. vårdutvecklare. Totalt inkom svar från 25 av 53 kliniker/verksamhetsområden. Svarsfrekvensen är således 47% vilket gör att endast begränsade slutsatser kan dras av resultatet. Hur stor andel av sjuksköterskorna är barnsjuksköterskor? Medelvärdet för andelen barnsjuksköterskor ligger på 77.8% (48-100) vid 24 av de 25 tillfrågade klinikerna. Då är enheter som barnintensivvårdsavdelning (BIVA), anestesi eller operation inte medräknade. På dessa enheter är andelen barnsjuksköterskor betydligt lägre. På en BIVA fanns t ex endast 10% barnsjuksköterskor. En klinik kunde inte lämna uppgift för barnsjuksköterskor specifikt, men det totala antalet specialistutbildade sjuksköterskor vid kliniken utgjorde 68%. Ett par verksamhetschefer redogjorde för andelen barnsjuksköterskor på mottagningar och dagvårdsavdelningar jämfört med övriga vårdavdelningar och i dessa fall har mottagningar och dagvårdsavdelningar en högre andel barnsjuksköterskor. Sex verksamhetschefer skrev att specialistsjuksköterskeexamen inom hälso- och sjukvård för barn och ungdom är ett villkor för att få en fast tjänst på deras klinik. Tre verksamhetschefer angav att kliniken ger ekonomiskt bidrag till de som vill utbilda sig till barnsjuksköterska. Andelen barnsjuksköterskor är högre på sjukhus i mindre eller medelstora städer än i storstäderna. Det kan naturligtvis finnas flera orsaker till detta men en chef tar upp att det i storstäder finns en större konkurrens om de specialistutbildade sjuksköterskorna: Trots olika satsningar på kompetensutveckling genom åren har vi fortfarande en viss brist på specialistutbildade sjuksköterskor. När det gäller barnsjuksköterskor finns det en alternativ arbetsmarknad i Xxx såsom inom BVC, skola och privata vårdföretag. Vilka karriärvägar finns och vilket stöd får en barnsjuksköterska som vill göra karriär? Några funderade över innebörden i att göra karriär. En verksamhetschef nämnde ansvar för dokumentation eller apparatur som ett steg i karriären. Alla verksamhetscheferna tog dock upp specialistsjukskötersketjänster inom kliniska specialområden som epilepsi, onkologi, allergi, obesitas, diabetes, smärta m.m. som en väg för barnsjuk- 12 barnbladet #1 2010

13 Tema / karriärvägar sköterskor att göra karriär. Inom dessa tjänster arbetar barnsjuksköterskan mera självständigt som del av ett team och med egna mottagningar. En annan karriärväg är att bli chef/ledare; vårdenhetschef/avdelningschef eller biträdande vårdenhetschef/avdelningschef eller sektionsledare. På en klinik kan barnsjuksköterskor även få högre chefstjänster medan verksamhetschefstjänsterna på ett annat sjukhus är förbehållna läkarna. Möjligheten att bli verksamhetsutvecklare nämndes av sex av 25 chefer och en tar upp kvalitetsutvecklingsarbete som en karriärväg. En chef nämnde att bli utvecklingscontroller eller bemanningskoordinator. Två kliniker har seniorsjuksköterskor vilket på den ena kliniken innebär att personen ska ha arbetat i minst fem år. Seniorsjuksköterskan kan ha ansvar för handledning, delta i vårdutvecklingsprojekt eller vara mentor åt yngre sjuksköterskor. Den akademiska karriärvägen togs också upp; att ta en magisterexamen eller att disputera. För den magisterutbildade finns inga tydliga karriärvägar enligt en verksamhetschef. Det som ligger närmast är att bli klinisk adjunkt på 20-50%. Sju verksamhetschefer nämnde möjligheten att disputera/börja forska. På flera kliniker finns en karriärstege eller liknande struktur för hur sjuksköterskor kan utvecklas i karriären: Man börjar med inskolning och tjänstgöring på våra två slutenvårdsenheter under två år. Alla ska lära sig basen. Vi arbetar på kliniken med vårdprocesser och här kan en sjuksköterska bli teammedlem och så småningom teamledare tillsammans med en läkare. Nästan alla verksamhetscheferna pekade på vikten av stöd och uppmuntran för de barnsjuksköterskor som vill göra karriär. Det är viktigt att ta vara på dem som visar intresse för att kompetenshöja sig inom ett specifikt område som t ex en subspecialitet eller ledarskap, men flera tryckte på att de i första hand måste ta hänsyn till vilken kompetens kliniken har behov av. Många menar att de är frikostiga med tjänstledigheter för kurser och utbildningar. Fem chefer ansåg att sjuksköterskans karriärplaner ska stöttas genom en personlig utvecklingsplan som skall utformas tillsammans med närmaste chef. Sju verksamhetschefer skrev att de stöttar barnsjuksköterskor som vill arbeta med forskning och utveckling. Sjuksköterskorna kan få hjälp med professionell handledning eller betald tid att söka pengar. De kan också få avsatt tid eller tjänstledighet för att gå kurser i exv forskningsmetodik. Det karriärstöd som verkar vara bäst utvecklat är stödet till de barnsjuksköterskor som är intresserade av ledarskap och framtida chefsbefattning. Flera chefer påtalade vikten av att fånga upp chefsämnen och många har möjlighet att kunna erbjuda dessa bra chefsutbildningar. Hur tar disputerade barnsjuksköterskors kompetens tillvara? Verksamhetscheferna är överlag mycket positiva till disputerade sjuksköterskor: En disputerad person tillför organisationen en viktig kompetens. Flera tror att behovet kommer att öka i framtiden bland annat för att utveckla det evidensbaserade vårdarbetet. Vid nio kliniker/verksamhetsområden finns det ingen barnsjuksköterska som disputerat, vilket några av dessa chefer beklagar: Mycket spännande men tyvärr har vi ingen på vår klinik. Disputerade barnsjuksköterskors kompetens kan enligt verksamhetscheferna tas tillvara genom att den disputerade kan driva utvecklingsprojekt, utarbeta PM, vara handledare åt sjuksköterskor/studenter, få ledningsuppdrag, arbeta som vårdutvecklare, medverka vid utbildningar, vara diskussionspartner i olika fora och medverka i uppläggning och genomförande av studier. Barnsjukvården står inför ett stort kunskapstapp. Görs tillräckligt vad gäller nyrekrytering och skapas attraktiva karriärsmöjligheter? Och vad görs för att garantera evidensbaserad pediatrisk vård på sjukhusens olika specialstavdelningar? barnbladet #

14 Tema / karriärvägar Tema / transport Foto: Ted Fahn Ordförande i Vårdförbundet, Anna-Karin Eklund, pekar på risken med den omöjliga arbetssituation som finns på många barnkliniker och som växer i omöjlighet ju färre barnsjuksköterskor som finns på dessa. Disputerade kan också fungera som inspiratörer för andra sjuksköterskor med intresse för vetenskapligt arbete. Men hur disputerade barnsjuksköterskor organisatoriskt ska tas om hand på kliniken är en komplicerad fråga. Fyra verksamhetschefer nämner att de har haft möjlighet att erbjuda disputerade kombinationstjänster där kliniskt arbete varvas med forskning eller tjänst på universitet/ högskola. Flera ansåg att man måste bli bättre på att kunna erbjuda sådana tjänster i framtiden. En annan verksamhetschef skrev att det fanns flera disputerade på kliniken som på olika sätt kunnat erbjudas tjänster där deras kompetens har kunnat tas tillvara, men verksamhetschefen pekade också på att de karriärvägar som finns för disputerade läkare saknas för disputerade sjuksköterskor, vilket är ett problem. Så dessa tre kan tas om hand, men för den fjärde, femte osv? Jag tycker det är viktigt med disputerade ssk. De är förebilder för övriga ssk. De kan arbeta som handledare och inspiratörer, och bör absolut ha en fot i klinisk vardag. Problemet är ju att det inte finns tjänster. Och hur ska man få till det så att kompetensen tas till vara? Flera chefer skriver att den disputerade ofta lämnar det kliniska arbetet till förmån för arbete inom en FoU-enhet eller universitet/ högskola. En av orsakerna till detta kan vara att det inte finns en rimlig inkomsttrappa för barnsjuksköterskor som utvecklar klinisk kompetens/forskning/undervisning, motsvarande vad som erbjuds vid en chefskarriär. Vid en klinik får disputerade ett lönepåslag på 2000 kr. Kommentar till resultatet Barnsjuksköterskor utgör en mycket liten del av sjuksköterskebemanningen på avdelningar som röntgen, BIVA, operation och anestesi eftersom där efterfrågas sjuksköterskor med andra specialkunskaper - dock utan formell barnkompetens. I dessa specialistsjuksköterskeprogram ingår inte, eller i mycket ringa grad, utbildning om barns behov och utveckling, vilket gör att barnkompetensen således är lägre på dessa avdelningar än på vårdavdelningar och mottagningar. NOBAB:s standard, punkt 8, stadgar att Personal som vårdar och behandlar barn skall ha sådan utbildning och kompetens att de kan bemöta de fysiska och psykiska behoven hos barnet och dess familj. Några chefer skriver att de stöder akademisk utbildning som kandidat- och magisterexamen. I de flesta specialistsjuksköterskeprogram i Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar ingår en magisterexamen men antagligen åsyftar cheferna sjuksköterskor med äldre utbildning som läser in en kandidat/magisterexamen i omvårdnad. Det finns också ett antal specialistsjuksköterskeprogram till barnsjuksköterska som inte innefattar en D-uppsats och således inte heller leder till en magisterexamen. Konsekvenserna av detta kan förstås diskuteras i relation till det växande behovet av kunskap och kompetens vad gäller evidensbaserad vård och omvårdnadsforskning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, ett behov som flera verksamhetschefer påtalar. Det låga antalet barnsjuksköterskor, framför allt i storstadsregioner, är ett problem som arbetsgivarna måste komma tillrätta med. Av de barnsjuksköterskor som är verksamma i Sverige idag är nästan hälften (45%) över 50 år. Det innebär att vi står inför ett stort kunskapstapp i barnsjukvården. Anna-Karin Eklund, ordförande i Vårdförbundet, har på förbundets hemsida och även som gästskribent i detta nummer av Barnbladet pekat på risken med den omöjliga arbetssituation som finns på många barnkliniker och som växer i omöjlighet ju färre barnsjuksköterskor som finns på kliniken. Barnsjuksköterskors låga lön är en annan orsak till flykten från barnsjukvården. Samma låga löneprofil visade sig också i det påslag på 2000 kr som gavs till disputerade på en klinik, vilket måste betraktas som mycket lågt och inte konkurrenskraftigt jämfört med den lön som erbjuds en disputerad sjuksköterska vid universitet och högskolor. Med anledning av Högskoleverkets utredning om framtidens specialistsjuksköterskeexamen har Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening lämnat in en skrivelse till Högskoleverket i slutet av december De skriver: Vårdgivare/arbetsgivare har ansvaret för att det finns tillräcklig kompetens i vården. I stort sett alla vårdverksamheter kräver idag sjuksköterskor med specialistutbildning. Arbetsgivarna måste därför skapa bättre förutsättningar och bättre villkor för specialistutbildade sjuksköterskor. Det måste finnas lönevillkor och andra villkor som uppmuntrar till att söka till och genomföra specialistutbildning. Ovanstående gäller också i hög grad disputerade barnsjuksköterskor och andra barnsjuksköterskor som vill göra karriär. Arbetsgivaren måste visa vilja och förmåga att finna vägar att ta hand om barnsjuksköterskors kompetens så att de inte går över till andra vårdgivare eller universitet och högskolor. 14 barnbladet #1 2010

15 RotaTeq Det pentavalenta rotavirusvaccinet Rotavirus är den vanligaste orsaken till allvarlig gastroenterit hos barn under 5 år. 2 I Sverige uppskattar man att rotavirus orsakar ca sjukhusinläggningar per år. 1 Sedan 2006 har RotaTeq använts i barnvaccinationsprogrammet i USA. På barnsjukhuset i Philadelphia såg man bland barn som inkom med akut gastroenterit en minskning av rotavirus med 87% redan ett år efter införandet ( vs ). 2 RotaTeq levereras som färdig lösning i klämtub och ges oralt i tre doser, ensamt eller tillsammans med andra barnvacciner. Dos 3 Dos 2 Dos 1 Födsel Veckor RotaTeq SE Referenser: 1) Rinder M, et al, A prospective hospital based surveillance to estimate disease burden caused by rotavirus infections in Swedish children 2007/2008, Läkarstämman 2008, 23 P 2) Clark HF, Lawley D, Mallette L et al. Decline in cases of rotavirus gastroenteritis presenting to the Children s Hospital of Philadelphia after introduction of pentavalent rotavirus vaccine. Clin. Vaccine immunol. 2009; 16: RotaTeq, R x EF. Oral Lösning. Rotavirusvaccin. En 2 ml-dos innehåller: Rotavirus serotyper* G1 ej mindre än 2,2 x 10 6 IU 1,2, G2 ej mindre än 2,8 x 10 6 IU 1,2, G3 ej mindre än 2,2 x 10 6 IU 1,2, G4 ej mindre än 2,0 x 10 6 IU 1,2, P1[8] ej mindre än 2,3 x 10 6 IU 1,2 Indikation: RotaTeq är indicerat för aktiv immunisering av spädbarn från sex veckors ålder för förebyggande av gastroenterit orsakat av rotavirusinfektion. Tre doser skall ges med minst 4 veckors mellanrum före vecka 26. För fullständig information om biverkningar, varningsföreskrifter, begränsningar och pris se Datum för översyn av produktresumén Sanofi Pasteur MSD, Hemvärnsgatan 15, Solna. *Human-bovina rotavirusreassortanter producerade i Vero-celler. 1 Infektiösa enheter 2 Som lägre konfidensintervallsgräns (p= 0,95)

16 Tema / karriärvägar Porträttet Jag har kul på jobbet varje dag Maria Söderberg är barnsjuksköterskan som blev verksamhetschef för Barn- och ungdomskliniken vid Kärnsjukhuset i Skövde. En än så länge inte särskilt vanlig karriärhållplats för en barnsjuksköterska. Men Maria tror att detta kommer att förändras i framtiden: Barnsjuksköterskor har flera goda kvalifikationer i bagaget som lämpar sig för chefskap. Viktigast är att det finns motivation och vilja. Eller som Maria säger: Go for it! Magnus Forslin Barnbladet Maria Söderbergs egen väg till tjänsten som verksamhetschef är inte helt spikrak, men det är snarare att betrakta som en merit. En mångsidig och flerårig erfarenhet inom den verksamhet som man skall komma att leda är onekligen ett plus. Ursprungligen hade jag tänkt att bli veterinär, berättar hon. Men de i mitt tycke monumentala matematikkurserna fick mig istället att välja sjuksköterskeutbildningen i Skövde. Efter examen blev det en tid på infektionskliniken här på Kärnsjukhuset innan jag tyckte det var dags för ytterligare förkovran. Maria sökte en rad utbildningar och tog den som hade intagning först: Barnsjuksköterskeutbildningen i Västerås. Ett år senare var hon tillbaka på Kärnsjukhusets neonatalavdelning. Det här var En tid som präglades av en intensiv teknisk utveckling inom neonatalvården, vilket kom att få stort inflytande på verksamheten vad gäller behandling, kompetensbehov och arbetsorganisation. Jag tyckte det som skedde var mycket intressant, och engagerade mig i både utbildningsfrågor och den nya tekniken, förklarar Maria. Parallellt med tekniskskiftet föddes också en ny omvårdnadsfilosofi, vilket gjorde andra halvan av 80-talet till en väldigt spännande period. Marias engagemang gjorde att hon fick prova på chefsskapandet ; dels blev hon biträdande föreståndare, dvs fick ersätta chefen då denne var borta, dels ledde hon en arbetsgrupp som sysslade med upphandling och olika teknikfrågor. Allteftersom blev det fler arbetsledande uppgifter, och i slutet på 90-talet vikarierade Maria som avdelningsföreståndare. Gå de kurser som erbjuds! Med vikariatet insåg jag ganska snart att jag behövde skaffa mig kunskaper kring olika ledarskapsfrågor. Lyckligtvis erbjöds en hel del mycket fina utbildningar inom vårt landsting rörande just detta. Och jag gick i stort sett alla kurser jag kom över. Så här i backspegeln tycker jag att de gav mig en mycket god och stabil plattform att sedan verka utifrån, så det är något jag starkt kan rekommendera dig som vill prova på detta med ledarskap: Om tillfälle bjuds, passa på att utnyttja det! Regionens utbildningar blev också en arena för ett viktigt nätverkande. Kontakter skapades mellan chefer från olika förvaltningar och arbetsplatser. Viktiga relationer som Maria har glädje av än idag drygt tio år senare blev Maria tillfrågad om hon ville bli vårdchef. Vårdchefen hade delat organisationsansvar med 16 barnbladet #1 2010

17 Bredast täckning av alla konjugerade pneumokockvacciner 1. NU polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kan förhindra upp till 95% av alla fall av allvarlig pneumokocksjukdom hos barn under 2 år 1. Nu finns Prevenar 13 tillgängligt och kan administreras enligt det svenska barnvaccinationsprogrammet (2+1) 2. Prevenar 13 är en vidareutveckling av Prevenar och täcker ytterligare sex serotyper av Streptococcus pneumoniae 1, 3, 5, 6A, 7F och 19A. Serotyp 19A är på väg att bli en vanlig orsak till allvarliga pneumokockinfektioner och utvecklar en allt ökande resistens mot antibiotika 3, 4. Prevenar 13 erbjuder idag den bredaste täckningen av alla konjugerade pneumokockvacciner, vilket i praktiken innebär att du med Prevenar 13 kan förhindra upp till 95% av alla fall av invasiv pneumokockinfektion hos barn under 2 år 1. Prevenar 13, Rx, EF, J07AL02, SPC Konjugerat polysackaridvaccin, adsorberat. Indikation: Förebyggande av invasiv sjukdom, pneumoni och akut otitis media orsakad av Streptococcus pneumoniae hos spädbarn och barn i åldern 6 veckor till 5 år. Injektionsvätska, suspension i förfylld spruta om 0,5 ml. För fullständig information om varningsföreskrifter, begränsningar, pris och dosering se Referenser: 1. Darenberg J, Henriques Normark B. Vaccine 2009;27S:G27 G Fass.se. 3. Hicks LA, Harrison LH, Flannery B, et al; for Active Bacterial Core Surveillance Program of the Emerging Infections Program Network. J Infect Dis 2007;196: Dagan R, Givon-Lavi N, Leibovitz E, et al. J Infect Dis 2009;199: Wyeth AB, Box 1822, SE Solna. Telefon M PRE13.SV

18 Tema / karriärvägar cheföverläkaren, där den senare höll i de medicinska frågorna och den förra i vårdenhets- och personalfrågorna. I ett och ett halvt år hade Maria denna tjänst innan en ny sjukhusdirektör tillträdde och genomförde sin obligatoriska organisationsförändring: Det båda befattningarna plockades bort och ersattes med en ensam verksamhetschef som skulle ha totalansvaret. Jag sökte, men fick inte tjänsten, fortsätter Maria som inte lät sig nedslås. Istället började hon engagera sig i verksamhetsutveckling. Skaraborg sjukhus satsar mycket på detta och man har bl a inrättat särskilda tjänster med uppgift att vara behjälpliga i förbättringsarbetet. Det finns också ett väl utvecklat samarbete mellan Skövdes högskola och Skaraborgs sjukhus inom detta område, vilket gjorde att Maria började studera förbättringskunskap (30p) på halv fart parallellt med verksamhetsutvecklingsarbetet. På så sätt kunde hon driva ett studieprojekt inom ramen för sin utbildning på sin arbetsplats. Mitt arbete har främst handlat om patientsäkerhet, processarbete och kundanalys, förklarar Maria. Ett oerhört intressant och angeläget område, där jag skaffade mig erfarenheter som jag har oerhörd nytta av idag som verksamhetschef. Jag såg fram emot att gå vidare inom området, så jag blev lite ställd då jag plötsligt fick en förfrågan om jag inte ville bli verksamhetschef alltså den tjänst jag något år tidigare sökt, men inte fått. Att som sjuksköterska leda läkare Den nya verksamhetschefen hade slutat, och kontraktet med en tillfällig chef från ett bemanningsföretag var på väg att löpa ut. Men Maria var tveksam till om hon ville byta; hon trivdes mycket bra där hon nu var, samtidigt saknade hon detta med ledarskap. Efter en tids funderande bestämde hon sig föra att tacka ja, men med vissa förbehåll. Att vara sjuksköterska och att leda läkare kan te sig problematiskt. Man kan inte inleda ett chefskap med att ha en så tongivande grupp som läkarkollektivet emot sig. En förutsättning för att jag skulle börja var att läkarna också stod bakom tillsättningen. Det visade sig dock att förslaget om att tillsätta Maria hade kommit från bl a läkarna. Det andra villkoret som hon ställde gällde anställningsformen; hon ville inte bli tillsvidareanställd utan istället ha ett förordnande om tre år. Nu har ett år passerat. Hur har det gått? Med mandatet från läkarna försvann all initial tveksamhet, så det har bara varit att ge 100 procent. Jag har sagt det tidigare, men så är det: Det här året har varit det roligaste i mitt liv. En fantastisk resa visserligen tuff, men lärorik. Varje dag innebär ett nytt lärande menar Maria. Inget ärende är det andra likt. Hon träffar hela tiden olika medarbetare med olika kompetenser; dietister, psykologer, etc, och hon har en hel del externa kontakter som primärvåden. Det är stimulerande att sitta som spindeln i nätet och ha en övergripande bild av verksamheten. Det är heller ingen hemlighet att det är något speciellt att kunna påverka, att göra skillnad, att se hur tanke blir till vision som plötsligt realiseras med hjälp av allas vår insats. Det är grädden på moset. Tydlighet A och O Eftersom jag inte är läkare måste jag också ha en medicinskt ansvarig vid min sida; en av våra överläkare. Man kan säga att vi har valt varandra, och vi är ett tight och samspelt team. Vi talar igenom allt, och viktiga beslut förankras innan vi gå ut med dem. Här finns inget maktspel, utan bara förtroende och rak dialog. Maria berättar att de är mycket noga med att också vara konkreta och tydliga i sin kommunikation med personalen. Personalen är på det klara över vilken roll han har som överläkare respektive hon har som verksamhetschef. Tydligheten och förmågan till att kommunicera är i synnerhet viktig när det blir lite tuffare tongångar, vilket det kan bli ibland. Det är många kunskapsarbetare i vår organisation, dvs starka individualister, förklarar Maria. Det är inte ovanligt att motstridiga viljor ibland är på kollisionskurs. Då gäller det att vara pedagogisk och visa på att det är verksamhetens behov som skall prioriteras. Resurserna är ändliga och svåra val behöver göras, men verksamheten måste alltid sättas i främsta rummet. Med ärlig och tydlig argumentation kommer man väldigt långt i dessa fall. Barnsjuksköterska som chef Är det då en fördel eller en nackdel att vara barnsjuksköterska om man skall bli en högre chef? Bakgrunden påverkar ju sättet att leda. Maria ser en klar fördel med att komma från barnsjukvården: Om jag jämför med mina kolleger så är jag nog mer van vid arbeta i team. Barnsjukvård är i mycket stor utsträckning baserat på samarbete. Min prioritering att arbeta tillsammans, att ha med alla cheferna på tåget, att jobba nära - det tror jag bottnar i den kultur som finns på de pediatriska klinikerna. Kanske i högre grad än på andra ställen. Det är inte jag som gör, säger eller beslutar, det är hela ledningsgruppen. Trots detta kan det vara ensamt på toppen. Man varken kan, vill eller skall gömma sig bakom kollektivet. De beslut som fattas får man också stå för. Det är viktigt att man har någon form av mentor eller handledning, någon som man kan bolla tankar och känslor med. Hela vår ledningsgrupp går sedan ett år tillbaka i ett coachingprogram i ledarskap, vilket givit oss väldigt mycket kring sådana frågor. Maria rekommenderar de barnsjuksköterskor som funderar på att bli chef att skaffa en ventil som hjälper en med allt från idébollning, till distanshållning. I övrigt menar hon att det bara är att satsa och inte tveka för att man är en sjuksköterska. Tvärtom. Hon har själv flera barnsjuksköterskor inom verksamheten som är uppenbara chefsämnen och vilka hon nu peppar till att söka utbildningar och att gå vidare. Det är inte yrkestiteln det handlar om, säger Maria avslutningsvis, utan om lusten, drivkraften att vilja påverka, att vilja leda. Du måste prova innan du vet om ledarskap är något för dig eller inte. Kärnsjukhuset i Skövde 18 barnbladet #1 2010

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller

Läs mer

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Till dig som har fått Prevenar 13 polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Vad är pneumokocker? Pneumokocker är Sveriges

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-05-05--06 Norrlands universitetssjukhus Umeå Infektionskliniken Sjukhus Ort Klinik Pia Forsberg, Professor, Infektionskliniken Östergötland,

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM

STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM www.ejagarden.com STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM Ejagården är en medveten motpol till omvärldens högt ställda krav och snabba tempo. I rofylld miljö kan du utveckla din inre potential genom att stanna

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från

Läs mer

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Foto: Clas Fröhling Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde

Läs mer

Det här är Svensk sjuksköterskeförening

Det här är Svensk sjuksköterskeförening Det här är Svensk sjuksköterskeförening Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde med syfte

Läs mer

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Bakterier som har utvecklat resistens mot antibiotika blir ett allt större hot mot vår hälsa. information från Barnplantorna Foto: Karim Hatoum

Läs mer

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur.

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 1 Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 2016 Vi människor ler av många anledningar. När vi är glada, när vi känner tacksamhet, när vi känner sympati. Det finns också anledningar

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Avdelning Svanen Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

Vårdförbundet i siffror 2010. Röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor

Vårdförbundet i siffror 2010. Röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor Vårdförbundet i siffror 2010 Röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor Röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor Medlemsstatistik Det finns 2 912 medlemmar i Vårdförbundet som är röntgensjuksköterskor varav

Läs mer

Uppföljning av ifrågasättandet av rätten att utfärda specialistsjuksköterskeexamen vid Uppsala universitet

Uppföljning av ifrågasättandet av rätten att utfärda specialistsjuksköterskeexamen vid Uppsala universitet Uppsala universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Annika Vänje 08-563 08587 Annika.vanje@hsv.se

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

Huddingetrainee: socionom

Huddingetrainee: socionom Huddingetrainee: socionom Med Huddinge kommuns traineeprogram får du en bra start på yrkeslivet. Med hjälp av verksamhetsförlagd utbildning, handledning, gruppdiskussioner, studiebesök och mentorer förbereder

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

Jämställdhetsplan för Västerbotten

Jämställdhetsplan för Västerbotten Jämställdhetsplan för Västerbotten Män och kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter. Både män och kvinnor ska känna sig trygga, ha möjlighet att göra karriär och få vara nära sina barn: självklarheter

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS Riksgälden Presentation Medarbetarundersökning 2014 TNS Syfte med medarbetarundersökningen Undersökningen är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna utveckla och förbättra vår organisation, vårt sätt

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Verksamhetsplan Vårterminen 2016 Riddersborgs Förskola

Verksamhetsplan Vårterminen 2016 Riddersborgs Förskola Verksamhetsplan Vårterminen 2016 Riddersborgs Förskola Verksamhetsplan för Frilufts Förskolor Mål och metoder Vi arbetar efter Lpfö 98, Läroplan för förskolan, och vi följer Kommunens förskole- och skolplan.

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND

FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND INLEDNING... 4 PATIENTEN FÖRST... 9 RESPEKT FÖR INDIVIDEN... 13 UNDVIK SLÖSERI... 17 SAMHÄLLSANSVAR... 19 FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN INNEHÅLL 3 INLEDNING. Idag har

Läs mer

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Institutionen för hälsovetenskap Avdelning för omvårdnad Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Kurs:.

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola åldrar 1-6 Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Sommarpraktik - Ungdom

Sommarpraktik - Ungdom Sommarpraktik - Ungdom 1. Födelseår 2. Kön 3. Inom vilket praktikområde har du praktiserat? 4. Hur är du med den information du fått hemskickad av Ung i Lund? Svara på en skala mellan 1-5 där 1 betyder

Läs mer

Medarbetarskap i Umeå kommun. Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget

Medarbetarskap i Umeå kommun. Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget Medarbetarskap i Umeå kommun Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget Inledning Vi som arbetar i Umeå kommun har ett viktigt uppdrag: att bidra till ett gott liv i Umeå

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

HUR DU FÅR FÖRÄLDRAGRUPPEN ATT SNACKA

HUR DU FÅR FÖRÄLDRAGRUPPEN ATT SNACKA HUR DU FÅR FÖRÄLDRAGRUPPEN ATT SNACKA Verktyg för dig som håller föräldragrupper Av Nils Pettersson FÖRST Det här häftet bygger på bloggposter publicerade på vår hemsida och på den erfarenheter vi gjort

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

Strategisk kompetensförsörjning

Strategisk kompetensförsörjning Strategisk kompetensförsörjning Snabba bollar att springa på eller en långsiktig sammanhållen strategi Helena Svensson HR-strateg /HR-staben på Regionkansliet Region Örebro län Febr 2015 på www.regionorebrolan.se

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola Kvalitetsanalys Åsalyckans förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Reserapport Cecilia, SSK, Chile vt 2011

Reserapport Cecilia, SSK, Chile vt 2011 Reserapport Cecilia, SSK, Chile vt 2011 I februari 2011 åkte jag som utbytesstudent från sjuksköterskeprogrammet vid Linköpings universitet, campus Norrköping, till Universidad del Desarrollo i Santiago

Läs mer

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak Inspektionsdatum: 120223-24 Landsting Sjukhus Landstinget i Västmanland BUP Västmanland STRUKTUR A. Verksamheten (3 p) Den barn- och ungdomspsykiatriska

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1. Kalla chefen chef!

Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1. Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1 Kärt barn har många namn heter det. I så fall är Sveriges chefer sannerligen populära! En chefs främsta uppgift är att skapa resultat i den verksamhet han eller hon

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Ensam är inte stark. En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 2011

Ensam är inte stark. En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 2011 inte stark En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 211 En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 211 Inledning Vision har många medlemmar som arbetar inom

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

Marieborgsbladet 2015:1

Marieborgsbladet 2015:1 Marieborgsbladet 2015:1 Välkomna till vårterminen 2015 på Marieborgsskolan! Det känns roligt att träffa alla igen och jag ser fram emot många lärande, utvecklande och roliga dagar tillsammans med elever

Läs mer