Europas tysta epidemi. Laboratorieförsök visar rätt desinfektion vid PD. Ge plats för anemiansvariga sjuksköterskor

Transkript

1 NR KRONOR TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN Laboratorieförsök visar rätt desinfektion vid PD Ge plats för anemiansvariga sjuksköterskor Dialysen i Hillerød expanderar snabbt KRONISK NJURSVIKT: Europas tysta epidemi DIALÄSEN

2 NR KRONOR INNEHÅLL TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN Laboratorieförsök visar rätt desinfektion vid PD Ge plats för anemiansvariga sjuksköterskor NUMMER Dialysen i Hillerød expanderar snabbt K RONISK NJURSVIK T: E u r o p a s tysta epidemi Omslagsbild: science photo library Omslagsbilden visar en petriskål innehållande en kultur av bakterien Pseudomonas aeruginosa. Bakterien finns i magtarmkanalens normalflora, men kan hos personer med nedsatt immunförsvar orsaka svåra infektioner. Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden sänds till: Transplantations- och njurmedicinska kliniker i Norden och medlemmar inom föreningarna alternativt nätverken: Nordiatrans, Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening, Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Transplantationsförening, Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik-dialys, Norska Nefrologer, Dietisternas Riksförbunds referensgrupp i njurmedicin samt till övriga intresserade inom professionen. Dialäsen utkommer sex gånger per år med utgivningsveckor 6, 14, 22, 36, 44 och Nytt vaccin mot högt blodtryck 12 Kronisk njursvikt: Europas tysta epidemi Upplaga: exemplar (senaste TS kontroll ex.) Postadress: Tidningen Dialäsen, Getabocksvägen 4, Täby, Sverige. Tel/Fax: E-post: info@dialasen.com Hemsida: Ansvarig utgivare: Pia Lundström, pia.dialasen@telia.com Redaktionellt råd: Anna-Lena Byström, Annette Lennerling och Ulla Winge Grafisk form: John Losciale, john@losciale.com Redaktion: Anna-Lena Byström, anna-lena.bystrom@comhem.se Annette Lennerling, annette.lennerling@vgregion.se Ulla Winge, sren.w@telia.com Illustration: Anna Svanfeldt Tryckeri: Trydells Tryckeri AB, Laholm Annonsering: Se eller Artikelförfattare och annonsör svarar för innehållet i publicerat material. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända bidrag, dock utan att förvanska innehållet i materialet. Insända bidrag kan publiceras anonymt, men redaktionen skall veta artikelförfattarens namn. All redaktionell text lagras elektroniskt för att kunna publiceras på Dialäsens hemsida com. Författare som ej accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. Tidningen Dialäsen ansvarar inte för inskickat obeställt material. Manusstopp för Dialäsen 4/2008 är den 16 juni med utgivning v 36. Manusstopp för 5/2008 är den 18/8 med utgivning v 36. Sänd din artikel skriven i Word 2000 till: pia.dialasen@telia.com. Komplettera gärna med fotografier som sänds separat per post eller högupplösta digitala bilder med minst 300 dpi. Mer information finner du på ISSN: Adressändring: Medlemmar i Nordiatrans, SNF, STF, SNSF och MTF-D kontaktar respektive förening. Övriga läsare gör sin adressändring på Prenumerationsärenden: Tel: Kostnad för sex nummer år 2008 är 210 sek. Uppge om du tillhör någon av ovan nämnda föreningar så erhåller du tidningen genom din förening. 21 Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening 18 Märkning av saltinnehåll 22 Ny bok av Gudrun Nyberg: Christofer Carlander, allmänläkare i Göteborg Kontinuitet och god dokumentation ger framgångsrik anemibehandling 30 Dialäsens Chefsdagar Per Åkes krönika 33 Södra Älvsborgs sjukhus har utvecklat en standardvårdplan 37 Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik Dialys 39 Budkavlen: Dialysen i Hillerød 43 Desinfektionsmetoder vid peritonealdialys: Det ska vara lätt att göra rätt 49 Föreningen Nordiatrans 50 Nordiatranskongressen i Göteborg DIALÄSEN

3 LEDARE PIA LUNDSTRÖM ANSVARIG UTGIVARE Ökad donation behöver en lagändring inte fler kryss i deklarationen de senaste veckorna har det debatterats flitigt bland några svenska politiker med förslag på hur man kan öka organtillgången ibland annat Sverige. Spanien nämns ofta som ett föregångsland vilket är bra. Men politikerna bortser från det faktum att det finns en annan lagstiftning i Spanien än i Sverige gällande organdonation. Självklart är det bra att det blir fler människor som tar aktiv ställning till att godkänna donation av sina organ vid eventuell död genom att till exempel kryssa för JA i deklarationen alternativt vid förnyande av körkort. Vi vet att många är positiva till organdonation men ändå inte har gjort sin vilja känd. Personligen anser jag att man fokuserar och lägger arbetsinsatsen och pengar på fel saker. Om politikerna verkligen vill ha en förändring behöver de driva igenom en lagändring, se till att kravet på donationsansvariga på samtliga sjukhus efterlevs, utbilda berörd personal och på vissa platser i landet till exempel Stockholm/Uppsala möjliggöra fler intensivvårdsplatser. I Norge har man kommit längre. Där har regeringen be- stämt att donationsansvariga läkare ska friköpas på deltid för att få tid att arbeta med organdonation och extra medel i stadsbudgeten gör att organdonation inte längre utgör någon ekonomisk belastning på donationssjukhusen. På Ullevål har man startat Donorenheten som innebär att donationsansvarig läkare med ett par intensivvårdssjuksköterskor arbetar med uppgiften att undervisa läkare och sjuksköterskor på avdelningar där donatorer kan komma att vårdas. Och Europaparlamentet föreslår ett frivilligt donationskort på Europanivå för att sjukhus snabbare ska kunna hitta donatorer och tillgängliga organ. Ju fler organ som man gemensamt i Europa kan rädda till donation borde innebära mindre olaglig handel med organ. Alla idéer har något bra med sig. Jag tror dock som rubriken säger att en ändring i donationslagen gällande organ ska till för att det ska bli en märkbar förändring i framtiden. P pia Lundström PÅ GÅNG International Society for Peritoneal Dialysis, juni 2008, Istanbul, Turkiet. International Liver Transplantion Society, 9 12 juli 2008, Paris, Frankrike. The Transplant Society, augusti 2008, Sydney, Australien. EDTNA/ERCA Kongress, September 2008, Prag, Tjeckoslovakien. Dialäsens Chefsdagar 2008, 30 september 1 oktober, Täby, Sverige. European Society of Artificial Organs ESAO, 3 5 oktober 2008, Amiens, Frankrike. Njurmedicinskt Regionmöte, oktober 2008, Eskilstuna, Sverige. Svenska Accessmötet, oktober 2008, Stockholm, Sverige. Renal Week 2008, American Society of Nephrology 4 9 november 2008, Philadelphia, Pennsylvania, USA. Nordiatrans, 6 7 mars 2009, Fredrikstad, Norge. Vårmöte Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening, maj Luleå, Sverige. Regionmöte Dialysnätverket i Stockholm, februari 2009, Stockholm, Sverige. Danderyds Sjukhus AB söker Chefsjuksköterska till Njurmedicinska klinikens dialysmottagning vid Löwenströmska sjukhuset Vi erbjuder dig ett spännande jobb på en dialysmottagning. Din uppgift blir att leda och utveckla arbetet på mottagningen, och Du kommer att ha personal- och budgetansvar för ca 20 medarbetare. Dialysmottagningen har 10 behandlingsplatser och idag behandlas ca 30 kroniskt njursjuka patienter som kommer till oss för dialysbehandling minst tre gånger per vecka. Danderyds Sjukhus AB tillämpar tidsbegränsat chefskap med möjlighet till förlängning. Du har din grundanställning i din profession som sjuksköterska. Sjukhuset har ett väl utvecklat chefsprogram som anpassas efter dina behov av utveckling och stöd. Njurmedicinsk kompetens är önskvärd. Vill du veta mer? Kontakta verksamhetschef Stefan Jacobson tfn: eller chefsjuksköterska Lena Martin tfn: Läs hela annonsen på vår hemsida Sänd ansökan senast 6 juni till Mona Barkman, Hus 8, plan 11, Stockholm DIALÄSEN

4 NYHETER Virus orsakar diabetes typ 1 Det är välkänt att ärftlighet är av stor betydelse för diabetes typ 1, men det räcker inte som förklaring. Det krävs en kombination av sårbarhet hos individen och något i miljön som sätter igång det autoimmuna angreppet. Att virusinfektioner är en bidragande orsak till diabetes typ 1 har man misstänkt länge och man tror att det sker i två steg. Nyligen har forskare i Lund funnit att det är dubbelt så vanligt att barn som föds på sommaren har antikroppar mot insulinproducerande celler. Förklaringen menar man är att barnens mammor tidigt under graviditeten har genomgått någon av vinterns många maginfektioner och barnen ärver dessa antikroppar. Hos många barn försvinner antikropparna efter en tid men när de finns signalerar det en ökad risk. Av tio barn som får diabetes typ 1 har nio antikroppar vid insjuknandet. Källa: Lunds Universitet Donator hade malign sjukdom I USA har fyra patienter blivit transplanterade med organ från en donator som senare visade sig ha lidit av cancer. Donatorn var en 15-årig pojke som bedömdes avlidit i hjärnhinneinflammation, vilket inte är en kontraindikation för organdonation. Sjukdomen hade börjat med lite feber och ryggsmärtor. Sedan pojkens lever, bukspottskörtel och båda njurar transplanterats till fyra olika patienter visade sig att pojken i själva verket avlidit i en ovanlig cancersjukdom. Två av de andra patienterna, en 52-årig man och en 36-årig kvinna, har nu också avlidit i samma typ av malignitet kort efter transplantationen. De två män som fick varsin njure har nu också blivit sjuka, men man har tagit ut organen och männen genomgår nu cellgiftsbehandling. Källa: Aftenposten 4 april 2008 Acetylcystein kan skydda njuren vid röntgenkontrast Det slemlösande läkemedlet acetylcystein kan minska risken för njurskador med hela 40 procent i samband med kontraströntgen. Det visar resultat av 41 olika studier av profylaxbehandling som amerikanska forskare har gått igenom, som publicerades i tidskriften Annals of Internal Medicine den 19 februari Att sammanställningen till stor del bygger på förändringar i nivån av serumkreatinin, som är en surrogatmarkör för njurskador, utgör en begränsning. Ändå stödjer studien acetylcysteinets skyddande effekt, i synnerhet hos patienter med hög risk för njurskador. Mikael Hellström, professor i diagnostisk radiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg menar dock att det behövs mer och tydligare evidens för vilka patienter som verkligen skyddas med hjälp av acetylcystein, som i sig både är ofarligt och billigt. Han menar vidare att den profylaxbehandling som ligger närmast att introduceras i klinisk användning är uppvätskning med bikarbonatlösning istället för sedvanlig uppvätskning med natriumklorid. Fem av sex publicerade studier inom området pekar på positiva resultat av denna behandling. Källa: Dagens Medicin 19 februari 2008 anna svanfeldt DIALÄSEN

5 NYHETER EU- samarbete mot organbrist Den 22 april 2008 debatterade och röstade Europaparlamentet om ett betänkande gällande organdonation. Med 653 röster för, 14 emot och 16 nedlagda röster antogs betänkandet som efterlyser ett europeiskt donationskort som komplement till de nationella samt en möjlighet för medlemsstaterna att utse en juridisk företrädare som kan fatta beslut om donation efter döden. Behovet av organ till transplantation är fortfarande större än tillgången, trots att alltfler mänskliga organ tas tillvara för transplantation. Över patienter väntar för närvarande på en ny njure i Västeuropa. Organdonation måste fortsatt vara strikt icke-kommersiell samt vara frivillig och osjälvisk. Europaparlamentarikerna vill betona att alla kommersiella intressen i sammanhanget är oetiska och strider mot grundläggande mänskliga rättigheter. Transplantationsturism och organhandel är växande problem i världen. Ledamöterna i Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att förhindra detta. Det ska ske genom att ge skydda de fattigaste och mest sårbara donatorerna från att bli offer för illegal organhandel. Ett sätt är att förhindra att sjukförsäkringsbolag stödjer verksamhet som direkt eller indirekt främjar organhandeln, till exempel att de betalar ut ersättning i samband med att man genomgår en illegal transplantation. Åtgärder ska vidtas för att öka den legala tillgången på organ. Utöver europeiska donationskort och möjlighet att juridisk person som fattar beslut om donation föreslår parlamentet inrättande av välstrukturerade operativa system inom och mellan medlemsstaterna, och i vissa fall även internationellt. Utökat samarbete och organdelning mellan länderna skulle framförallt gynna de små medlemsländerna. Hur kvalitet, säkerhet, tillhandahållande, kontroll, förvaring, transport och fördelning av organ inom EU ska säkerställas kommer att fastställas i direktiv som kommissionen kommer att utarbeta. Inom EU finns stora variationer i attityder till organdonation. I Sverige kan 81 procent tänka sig att donera sina organ direkt efter döden, i Rumänien 27 procent. Genomsnittet i Europa ligger på 56 procent. 66 procent av svenskarna har någon gång diskuterat organdonation med sina närstående, och 95 procent stöder ett donationskort. Källa: Newsdesk 23 april 2008 Ny strategi vid urinvägsinfektion Kvävoxid är viktig för immunförsvaret, och har visat sig ha antibakteriell effekt på en mängd olika bakterier. Den vanligaste bakterien bakom urinvägsinfektioner är sjukdomsalstrande stammar av E. coli. Vanligen stiger bakterierna genom urinröret till urinblåsan och orsakar blåskatarr. I allvarliga fall kan man drabbas av njurbäckeninflammation, som innan antibiotika kom hade en dödlighet på 15 procent. De sjukdomsalstrande stammarna av E.coli har utvecklat olika skyddsmekanismer mot kvävoxid som ger dem motståndskraft mot kvävoxid. Flavohemoglobin är till exempel ett enzym som slår till för att bakterierna lättare ska kunna etablera sig i urinvägarna. En tänkbar behandling vid urinvägsinfektion vore alltså att inhibera flavohemoglobin och därmed öka kväveoxidens antibakteriella effekt. Nya läkemedel mot urinvägsinfektioner är angeläget då resistensutveckling kan göra antibiotika verkningslöst i framtiden. Lovisa Svensson vid Högskolan i Kalmar har undersökt hur gasen kvävoxid påverkar infektionsförloppet vid urinvägsinfektion i avhandlingen «Nitric oxide and bacteriahost interactions in Escheria coli urinary tract infection«. Källa: Newsdesk april 2008 Filippinerna förbjuder organhandel Filippinernas regering försöker sätta stopp för illegal organhandel mellan fattiga människor i landet och rika njursjuka utlänningar. Enligt filippinsk lag bör endast tio procent av organdonationerna gå till utlänningar, och lagen förbjuder all organhandel. Trots detta tillstår myndigheterna en växande svart handel med organ, ofta genom tvivelaktiga mellanhänder. Kriminella ligor letar efter lättköpta donatorer i slumområdena kring huvudstaden Manila. För en fattig familj är det naturligtvis en lockande inkomst, men summan pengar som kommer donatorn till del är i sammanhanget låg. Transplantationen sker ofta under bristande hygieniska former, i till exempel en vanlig lägenhet, och innebär stora hälsorisker. Det är inte ovanligt att donatorerna avlider kort efter transplantationen på grund av komplikationer. Även andra länder, som Pakistan, Kina och Colombia arbetar nu för att gradvis stoppa den illegala organhandeln. Källa: dr.dk/nyheder/udland den 30 april DIALÄSEN

6 NYHETER Nytt vaccin mot högt blodtryck Alain Tissot och medarbetare har funnit en helt ny strategi vid behandling av högt blodtryck, i form av ett vaccin mot angiotensin-ii. Genom att koppla angiotensin-ii peptiden till en virusliknande partikel får man ett vaccin som när det injiceras i människa leder till ett antikroppssvar mot -II. Eftersom det här är första gången man lyckats ta fram ett vaccin som har effekt på blodtrycket kan resultatet leda till en helt ny blodtrycksbehandling. Vid tidigare försök att ta fram ett vaccin mot angiotensin-i, fick man ett antikroppssvar men effekten på blodtrycket uteblev. I den aktuella studien såg man efter 14 veckor att blodtrycket var signifikant lägre under dagen hos de patienter som fått vaccinet injicerat jämfört med dem som fått placebo. Ett för högt blodtryck skadar kroppens blodkärl. Mest påtaglig effekt kunde ses på morgonen då det så kallade RAAS (renin-angiotensin-aldosteron-systemet) ofta är som mest aktivt. RAAS upprätthåller elektrolyt-och vätskebalansen på ett fundamentalt sätt. Det kommer från tiden då primitiva vertebrater lämnade livet i saltvatten och steg upp på land. Finns det då risker med att blockera detta system utan att snabbt kunna häva blockaden? Docent Ola Samuelsson och professor Hans Herlitz vid njurmedicin Sahlgrenska universitetssjukhuset har i en artikel i Läkartidningen lyft fram en del potentiella problem med den nya blodtrycksbehandlingen. Vid förlust av elektrolyter eller vätska aktiveras RAAS i vanliga fall snabbt. En RAAS-blockad som inte kan hävas tillräckligt snabbt i en situation då man förlorat mycket» Om det visar sig att vaccination mot högt blodtryck är en effektiv behandlingsmetod skulle det också lösa många följsamhetsproblem. «vätska och salt, till exempel vid diarré, kan leda till cirkulationskollaps, livshotande hyperkalemi eller helt upphävd njurfunktion. Livsuppehållande åtgärder blir volymsubstitution och att RAAS-blockaden reverseras, annars kan situationen få dödlig utgång. Vaccinets IgG-titrar har en markant längre halveringstid än de nu tillgängliga läkemedel som blockerar RAAS. Det återstår också att se om vaccinet leder till en måttlig partiell blockad av RAAS, så att systemet inte är totalt hämmat, i situationer, då det måste aktiveras. Livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling är idag basen för behandling mot högt blodtryck, behandlingar som alla gånger inte är så lätta att följa. Dålig compliance är många gånger orsaken till uteblivet behandlingsresultat. Om det visar sig att vaccination mot högt blodtryck är en effektiv behandlingsmetod skulle det också lösa många följsamhetsproblem. Källa: Läkartidningen 12 mars 2008 science photo library Tissot AC et al. Effect of immunisation against angiotensin-ii with CYT006-AngQb on ambulatory blood pressure: a double-blind, randomised, placebo-controlled phase IIa study. Publicerad I Lancet 2008;371:821-7 DIALÄSEN

7 NYHETER Brist på specialister i Norrbotten scanpix Njursjukvården ska utvecklas i Norrbotten, både när det gäller prevention och förbättrad vård och behandling av patienter med terminal njursvikt. Det har landstingsstyrelsen beslutat. Men bristen på specialister i länet lär omöjliggöra planerna. Det menar överläkaren Stig Bucht, som är en av två njurspecialister vid Sunderby sjukhus utanför Luleå. Två njurläkare på ett sjukhus med personer i upptagningsområdet är för lite. När Stig Bucht började arbeta i Norrbotten i början av 80-talet fanns tio personer i länet som gick i dialys, att jämföra med nära 150 patienter idag. Ökningen beror på att behandlingsmöjligheterna för patienter med till exempel diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar har förbättrats på senare år, vilket leder till att fler överlever. På sikt skapar det fler antal patienter med kronisk njursvikt, utan att tillgången på njurspecialister i länet ökar. Enligt Stig Bucht har det alltid varit ett problem vid just Sunderby sjukhus. Det är svårt att exempelvis få STläkare att stanna kvar vid sjukhuset, något som han tror får tillskrivas den höga arbetsbelastningen. Länets övriga sjukhus är adekvat bemannade, Gällivare har två specialister medan Kalix och Piteå har en specialist vardera. Stig Bucht menar att patienterna idag får den vård de behöver, men för att kunna utveckla njursjukvården i länet finns bara en lösning, fler specialister och större lokaler. För att möta länets ökande behov av dialysplatser har Norrbottens landstingspolitiker planer Stig Bucht på att starta dialysverksamhet på vårdcentraler. I Norge gör man redan det med hjälp av dialyssjuksköterskor på plats som har kontakt med njurspecialist på sjukhus. Ytterligare ett alternativ är att man öppnar sjukhusens dialysavdelningar även nattetid. I januari i år öppnade en helt ny dialysavdelning i Kalix. Man räknade med att ta emot 15 patienter där, men redan vid starten var patientantalet 22. I landstingspolitikernas nya strategi inom njursjukvården ingår även utveckling av självdialys och utveckling av förebyggande vård. Källa: Norrbottens-Kuriren mars DIALÄSEN

8 NYHETER Nätverksträff i Västra Götalandsregionen Utbildningsdag för undersköterskor inom njurmedicin i Västra Götalandsregionen gav deltagarna nya kunskaper och erfarenhetsutbyten. Den 31 januari stod undersköterskorna på njurmedicin vid Kärnsjukhuset i Skövde som arrangörer för en utbildningsdag för kolleger i Västra Götalandsregionen. Syftet med dagen var också att träffa undersköterskor från andra sjukhus i regionen och utbyta erfarenheter. På programmet fanns information om vad kompetensbevis för undersköterskor är och hur Skaraborgs sjukhus jobbar med det. Föreläsarna var Maria Krantz och Mona Sandberg, undersköterskor på Skaraborgs Sjukhus. Fotterapeuten Gunilla Jägerblad pratade om sår och sårvård och vad man behöver känna till och tänka på i förebyggande syfte när det gäller njursjuka patienter. Nästa föreläsare var Annika Svensson, diabetessköterska på njurmedicin vid Kärnsjukhuset i Skövde (KSS). Hon berättade om sitt arbete och de mål som finns framtagna för den njurmedicinska patienten med diabetes. Det är viktigt att få ner blodsockret på en konstant nivå för att minska komplikationer. Ann-Kristin Albertsson, undersköterska på dialysen föreläste om stavgångsprojektet för bloddialyspatienter. Patienterna går stavgång en gång i veckan innan de startar sin behandling. Det har lett till att patienterna mår allt bättre och fått ökad livskvalitet. Speciellt viktigt för de patienter som är tänkta för njurtransplantation. Nästa punkt handlade om vård i livets slutskede (Värnateamet). Sjuksköterskorna Yvonne Andersson och Ann Karlsson berättade hur njurmedicin på KSS arbetar med det. Genomgången av kalk och fosfatbalansen blev en påminnelse vad en undersköterska ska tänka när patienter tar sin medicin. Finalen på dagen var»en dag i njurskolan«som spelades av personalen på njurmedicin vid KSS. Denna innehöll många njurmedicinska skämt och skratten blev många och höga i lokalen. Text Undersköterskor på Njurmedicin KSS i Skövde genom Anna- Karin Haglund, anna-karin.haglund@vgregion.se

9 Europas tysta epidemi Minst 8 10 procent av befolkningen i Europa, motsvarande cirka 40 miljoner människor, uppskattas ha någon grad av kronisk njursvikt, de flesta utan att veta om det. Beslutsfattare är också vanligtvis omedvetna om njursjukdomarnas utbredning och betydelse för folkhälsan och njursvikt kan därför betraktas som»europas tysta epidemi«enligt The European Kidney Health Alliance (EKHA). Antalet Europeer med njursvikt beräknas dessutom att fördubblas under de närmaste tio åren, bland annat beroende på att njursvikt hänger ihop med andra epidemier som diabetes, högt blodtryck och hjärtkärlsjukdomar. För att informera politiker och andra beslutsfattare på högsta Europa-nivå initierade och genomförde EKHA en utställning och ett symposium»a Wake-Up Call«på Europaparlamentet i Bryssel den 4 mars också som en upptakt inför årets World Kidney Day. MEP (Member of the European Parliament) Frieda Brepoels arbetar med organdonation och transplantationsfrågor och är nu också centralfigur i den nystartade MEP-gruppen för njurhälsa. I sitt tal i Parlamentet och i sin vädjan till ledamötena om stöd framförde hon att när det gäller njurhälsa kan»europaparlamentet spela en ledande roll genom att uppmuntra medlemsstaterna att agera, snabbt och bestämt. Först måste man inse omfattningen av problemet njursvikt och sedan utarbeta och implementera strategier för att förebygga och förhindra att denna tysta epidemi fortsätter att öka i den takt den gör för tillfället.«mep-gruppen planerar nu att arbeta vidare för att sätta förebyggande av njursvikt högt på den Europeiska agendan. Framsteg kan göras genom att utbyta erfarenheter och rutiner mellan staterna och genom att förbättra existerande 12 teknologier för tidig upptäckt av begynnande njursvikt. Alla Europeer kan på så sätt ges tillgång till högkvalitativ hälsovård. Professor Paul de Jong berättade att prevalensen av njursvikt i Västra Europa var 568 individer per miljon innevånare år År 2000 hade siffran stigit till 712 individer per miljon innevånare och år 2005 nådde prevalensen 842 individer per miljon. En ökning med nästan 50 procent på tio år. Den genomsnittliga årliga kostnaden per patient angavs till cirka euro eller ungefär 1,8 procent av hälso- och sjukvårdsbudeten i länderna i Västeuropa. Professor de Jong menar att nedsatt njurfunktion bör upptäckas och behandlas på ett tidigt stadium, betydligt tidigare än hittills, bland annat genom att riskgrupperna testas för (mikro-) albuminuri och egfr. Vid bedömningen av kostnadseffektiviteten av sådana test måste man inkludera inte bara utebliven eller bromsad utveckling av njursvikt utan också en minskad risk för och faktisk minskning av hjärt-kärlsjukdomar. Professor Andrew Rees, ordförande i EKHA, underströk också att olika metoder inom allmän hälsovård för att identifiera begynnande njursvikt på tidigast möjliga stadium är helt avgörande för att den snabba ökningen av njursviktsepidemin skall kunna bromsas eller förhindras. Tidigare och säkrare upptäckt och bättre management behövs, sa Professor Rees, och därför menar han att njurhälsa snarast måste bli en prioritet för Europa. Det går an att beräkna kostnaderna för kronisk njursvikt, till exempel de direkta kostnaderna för dialys och transplantation, framhöll Dr Donal O Donoghue, men det»lidande«och den samlade inverkan på patienternas hela livsstuation, som för sent upptäckt och för sent behandlad njursvikt leder till, är omöjlig att ens uppskatta och förstå. De direkta kostnaderna för njursvikt i England uppgår till cirka två procent av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten i landet och den DIALÄSEN

10 Panelen vid symposiet på Europaparlamentet: Professor Paul de Jong, Valerie Twomey, patient, Dr Donal O Donoghue, Professor Andrew Rees, EKHA Chairman, Mrs Frieda Brepoels, MEP och Karen Jenkins, njursjuksköterska. EKHA European Kidney Health Alliance är en samarbetsorganisation, som etablerades under 2007 och vars»medlemmar«är: CEAPIR European Kidney Patients Federation, i vilken det svenska Njurförbundet ingår. EDTNA/ERCA European Dialysis and Transplantation Nurses Association/European Renal Care Association. ERA-EDTA European Renal Association European Dialysis and Transplantation Association. ISN International Society of Nephrology. EKHAs utställning på Europaparlamentet informerade om njurarnas funktioner och sjukdomar, om värdet av tidig upptäckt och förebyggande sjukvård. Därtill demonstrerades analysinstrument för mikroalbuminuri, hemoglobin och glukos. siffran beräknas fördubblas inom de närmaste fem åren. I jämförelse med detta torde kostnaderna för att införa effektiva strategier för att fördröja eller förhindra avancerad njursvikt vara utomordentligt modesta, enligt Dr O Donoghue. I England har man därför utvecklat en Nationell Strategi för Kronisk Njursvikt och man betraktar förebyggande av njursvikt som en»vital investering«för framtiden. Premiärminister Gordon Brown har till och med offentligt uttalat att han vill se större och tydligare fokus på förebyggande och hälsovård, inte i stället för men som ett mycket viktigt komplement till sjukvården. Konsekvenserna av epidemin njursvikt, dess kraftiga ökning i Europa och inte minst det behov och de möjligheter som finns för tidig upptäckt och tidig intervention förefaller nu rejält introducerade i Europas högsta politiska ledning. Vad det kan leda till återstår att se och man kan naturligtvis ha sina dubier. Men tendensen (internationellt och i Europa) verkar helt klar: Att upptäcka njursvikt»för sent«orsakar stort lidande och mycket höga kostnader. Att fördubbla kostnaderna vart femte eller vart tionde år låter sig inte göras i de flesta länder. Att använda alla de möjligheter som finns för tidig upptäckt och tidig behandling för att förebygga, fördröja eller stoppa njursvikt är därför helt nödvändigt att inte göra det är inte längre försvarbart. Text Per Åke Zillén, pazillen@telia.com DIALÄSEN

11 NYHETER Nationella Njurkonferensen 2008 bjöd på politisk paneldebatt med Håkan Hedman, Ylva Johansson, Cecilia Widegren och Bo Lindholm. Sjätte Nationella Njurkonferensen i Göteborg april Njurföreningen i Västsverige har för sjätte gången anordnat den Nationella Njurkonferensen. Det var många intresserade, från olika delar av landet, som slutit upp till två dagar av föreläsningar och information som berör behandling av njurpatienter och njursjukvård. Det var ett varierat program som erbjöds åhörarna på Burgården i centrala Göteborg. Ett axplock inkluderar ett mycket uppskattat föredrag av Elisabeth Carlborg om att återerövra sin glädje i en tid av svår sjukdom. Skådespelaren Per Oscarsson höll ett mycket känslosamt tal till sin transplanterade dotter, Pernilla, på ett sätt som trollband publiken. Lördagens huvudpunkt var dock en paneldebatt om njursjukvård och transplantation. Paneldebatten leddes av journalisten K.G. Bergström och panelen bestod av Håkan Hedman, Njurförbundet, Ylva Johansson (s), Cecilia Widegren (m) och Bo Lindblom från Socialstyrelsen. En av de stora frågorna i debatten var behovet av nationella riktlinjer för njursjukvård och transplantationsvård. Håkan Hedman tryckte på behovet av rikstäckande riktlinjer eftersom det är stor skillnad på överlevnadstalen i södra och norra Sverige. Politikerna kunde tänka sig det på ett eller annat sätt medan Bo Lindblom, Socialstyrelsen, var mer tveksam. Han ansåg att ett dokument kunde bli allt för styrande. Donationsfrågan var en annan viktig punkt. Ett förslag som dök upp var att sätta en obligatorisk»kryssrutan«på deklarationsblanketten för att på det sättet berätta om sin inställning till organtransplantation. Det är viktigt att ta ett eget beslut om organdonation och inte lämna beslutet till en anhörig i en krissituation. En tredje punkt som fick mycket plats var de höga egenkostnaderna för patienter i dialys. Här hade politikerna inget bra svar på hur man skulle underlätta för dialyspatienter, men man insåg att kostnaderna är mycket höga och att något måste göras. Text och foto CJ Ahl 14 DIALÄSEN

12 NYHETER Förorenat heparin funnet i Sverige I januari 2008 ökade antalet rapporter om biverkningar hos patienter som behandlats med heparin i USA markant. Det visade sig att patienterna, som drabbades av andningssvårigheter, illamående, svåra svettningar och snabbt sjunkande blodtryck, hade behandlats med förorenat heparin från en fabrik i Kina. I början av mars rapporterades allvarliga allergiska reaktioner i Tyskland sedan patienter behandlats med heparin. Sedan dess har flera länder, bland annat Danmark, Italien och Frankrike dragit tillbaka heparin. Här har dock inga allvarliga biverkningar rapporterats. Däremot har man i USA kunnat sätta 81 dödsfall i samband med användning av heparin. Det finns nu misstankar om att föroreningen är tillsatt med avsikt. Föroreningen, översulfaterat kondroitinsulfat, har en viss antikoagulerande effekt, vilket kan göra att det slunkit igenom kvalitetskontroller. Ämnet aktiverar flera så kallade anafylatoxiner vilket skulle kunna förklara de symtom som patienterna uppvisat, och i vissa fall även avlidit av. Nu har man funnit det förorenade heparinet även i Sverige, sedan Läkemedelsverket krävt att alla heparinprodukter på svenska marknaden skulle undersökas. Det är i preparatet Klexane som föroreningarna har upptäckts, dock i mycket lägre halter än i USA. I slutet av april beslutade Läkemedelsverket att dra in ett antal tillverkningssatser med omedelbar verkan. Läkemedelsverket bedömer att föroreningen är ofarlig vid subkutan användning av preparatet men avråder från intravenös användning vilket framförallt är aktuellt vid dialysbehandling. Åtgärden ska ses som en försiktighetsåtgärd då föroreningen förekommer i en mycket liten koncentration. Beslutet om indragning är en balansakt eftersom heparin är ett livsnödvändigt läkemedel. Finns inte tillgång på heparin kommer människor att dö på grund av det. Annat lågmolekylärt heparin finns dock på marknaden, garanterat fritt från förorening. Och det Klexane som nu levereras från Apoteket är helt klart frikänt. Källa: Läkartidningen web 30 april 2008

13 NYHETER Kinesiska läkare vill stoppa organhandeln Det olympiska läget i Kina har givit stor uppmärksamhet på de mänskliga rättigheterna i landet. Förföljelse och fängslande av dem som kritiserar myndigheter, censur av medier, tortyr och fängslande utan dom är några exempel på övertramp. Kinas användande av dödsstraff kränker en grundläggande mänsklig rättighet, rätten till liv. I Kina avrättas människor om året, vilket innebär 25 om dagen. Dödsstraff används inte bara i samband med våldsförbrytelser, utan även vid till exempel ekonomisk brottslighet och korruption. För skedde avrättningar med ett nackskott men numera vanligen genom att dödlig dos av olika läkemedel injiceras. Metoden inrättades i USA för ett trettiotal år sedan i syfte att göra avrättningarna mer humana. Men det är också en metod som medför att läkare och annan sjukvårdspersonal som injicerar agerar bödlar. Problemen kring detta har vuxit sig så starka att dödstraffet i USA för närvarande ligger nere. Men den här medicinska avrättningsmetoden används även i Kina för att möjliggöra transplantation av organ från de avrättade. Det är högst tvivelaktigt om de dödsdömda har haft möjlighet att ge sitt medgivande till detta. Mottagare av organen är ofta utlänningar som betalar en stor summa pengar till transplantationsklinikerna. Nu vill även kinesiska läkare stoppa organhandeln från avrättade. På Världsläkarföreningens möte i Köpenhamn i oktober 2007 meddelade kinesiska läkare att de vill stoppa organhandeln från avrättade och att de i framtiden endast vill använda organen efter tillstånd från de närstående. Det är godkänt av kinesiska myndigheter. Läkare från andra länder, bland annat Danmark, har under flera år aktivt arbetat för att påverka de kinesiska läkarnas medverkan vid avrättningar och transplantationer. Detta visar att det går att påverka Kina. Det är viktigt att myndigheter och offentlighet i andra länder fortsätter att verka, inte bara för att läkare inte ska verka som bödlar, utan även för att få bort dödsstraffen i Kina, skriver Jyllandsposten. Källa: Jyllandsposten 3 april 2008 Norge satsar på organdonation I Norge har antalet organdonationer ökat kraftigt. Under det första kvartalet 2008 genomfördes 34 donationer jämfört med 20 samma period Totalt sett har 143 organ transplanterats till 128 patienter fram till sista mars jämfört med 93 organ till 87 patienter i fjol. På väntelistan fanns den 31 mars 230 patienter, vilket är 70 färre än samma datum året innan. Orsaken är att donationssjukhusen har fått ökade resurser för att kunna arbeta mer aktivt med organdonationer, och man vinnlägger sig om att varje organ ska tas tillvara. Norrmännen är mer positiva än någonsin till organdonation. Norska regeringen har bestämt att donationsansvariga läkare ska friköpas på deltid för att få tid att arbeta med organdonation. Extra medel i stadsbudgeten gör att organdonation inte längre utgör någon ekonomisk belastning på donationssjukhusen. Stiftelsen Organdonasjon ger Rikshospitalet, där alla transplantationer utförs, en eloge för deras kapacitet. Under årets första kvartal har man varken behövt exportera något organ eller behövt tacka nej till organ på grund av resursbrist. Dock kan det bara vara fråga om tid innan Rikshospitalet har nått en kapacitetstopp. Ullevål universitetssjukhus är ett av 28 donatorsjukhus i Norge, och de flesta av landets donatorer kommer härifrån, 32 procent förra året. När det inte längre går att rädda ett liv drar sig många läkare för att ställa frågan om organdonation till närstående av rädsla att späda på sorgen. Men det har visat sig att det många gånger är tvärtom, att närstående finner en tröst i frågan. För att skapa en god kvalitet och trygghet kring organdonationer har man inrättat Donorenheten på Ullevål. Här arbetar donationsansvarig läkare och ett par intensivvårdssjuksköterskor. Deras uppgift är att vägleda och undervisa läkare och sjuksköterskor på de avdelningar där patientgruppen kan förekomma. Källa: Meltwater News april 2008 Sommardialys på Utö i Stockholms skärgård sommaren 2008 Under veckorna erbjuder vi dialys och boende i Gula villan på Utö i Karolinska Universitetssjukhusets regi och det finns några platser kvar. Kontakta Maria Ageborg 073/ , Brittis Allenius 073/ eller maria.ageborg@karolinska.se, Regionmöte 12 13/2, 2009 i Stockholm Arrangör Dialysnätverket i Stockholm DIALÄSEN

14 Märkning av saltinnehåll kan rädda liv Livsmedelsverket satsar nu på att halvera svenskarnas saltkonsumtion i syfte att minska sjukdom och död i hjärtkärlsjukdom. I föregångslandet Finland har man sett en tydlig minskning av antalet insjuknade i stroke sedan man införde hårda krav om märkning av livsmedels saltinnehåll. Högt blodtryck ökar risken för stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och skador på njurarna. Enligt WHO är högt blodtryck en av de tio enskilt största riskfaktorerna för sjuklighet och död i i-länderna. Ett alltför stort saltintag kan i många fall vara en bidragande orsak till stegrat blodtryck. WHO har tillsatt en arbetsgrupp i saltfrågan, som bland annat diskuterar ett gemensamt arbete gentemot multinationella företag. Nyligen möttes gruppen i Ljubljana, Slovenien. Svenskarna äter uppskattningsvis 8 12 gram salt per dag. Salt finns framförallt i baslivsmedel som bröd, spannmålsprodukter, charkuterier, matfett, ost och vanligt hushållssalt. Ungefär procent av saltintaget tillsätts vid matlagning i hemmet genom till exempel soja, buljong och kryddsåser. En annan saltkälla är hel-och halvfabrikat. Hur mycket salt det finns i mat som tillagas på restauranger och storkök har man vanligen ganska dålig kunskap om. Däremot vet man att den spelar en mycket stor roll för vårt saltintag. Det är alltså av största vikt att detta blir kartlagt. Enligt de svenska näringsrekommendationerna 2005 (SNR 2005) bör saltintaget begränsas till 5 6 gram per dag, alltså en halvering av svenskens genomsnittliga intag. Livsmedelsverket arbetar sedan 2007 med en femårsplan som syftar till att sänka svenskens saltintag med 0,5 gram per halvår, en minskning som förmodligen inte kommer att ändra smakupplevelsen. Den främsta satsningen är därför att verka för att livsmedelsindustrin minskar saltinnehållet i sina produkter, och på så sätt göra dem till goda exempel för konsumenten. Initialt finns det inga större problem, och man är principiellt lagom positiv, säger Åke Bruce, läkare och professor i tillämpad näringslära vid Livsmedelsverket. Men när man kommer till detaljfrågor kan man vänta sig en rad praktiska problem. Det handlar bland annat om hur produkternas saltinnehåll ska deklareras. Inom EU finns ett krav om obligatorisk märkning av livsmedels salthalt. Nuvarande nyckelhålsmärkningen har inga stränga krav när det gäller salthalten. Tillsvidare är de endast produkter med hög salthalt inom en livsmedelsgrupp som inte får nyckelhålsmärkas. Tillverkningsindustrin använder ofta exakta recept, och för bagerier kan det till exempel vara svårt att bara minska salthalten och ersätta med andra ingredienser. När det gäller livsmedelssäkerhet fyller salt många gånger en skyddande funktion, minskad salthalt i charkuterier kan leda till ökad 18 DIALÄSEN

15 Hur mycket salt som finns i maten på restauranger har gästerna ofta dålig kunskap om.» Om salthalten ska minskas måste kanske producenten istället ställa krav på lägre förvaringstemperatur eller använda andra former av hållbarhetsbehandling. «Nordic photos Åke Bruce är läkare och professor i tillämpad näringslära vid svenska Livsmedelsverket. Sedan 2007 arbetar Livsmedelsverket med en femårsplan med målet att sänka svenskens saltintag med 0,5 gram per halvår. risk för bakterieinvasion. Om salthalten ska minskas måste kanske producenten istället ställa krav på lägre förvaringstemperatur eller använda andra former av hållbarhetsbehandling. Under 2007 tillsatte EU-kommissionen en så kallad högnivågrupp som ska arbeta med olika frågor som rör nutrition och fysiskt aktivitet. Som första fråga beslutade man att arbeta med saltintaget. Arbetsgruppen möttes i Bryssel 31 januari i år, och främsta syfte var då att gå igenom vad som skett eller vad som planeras i de olika länderna när det gäller att sänka saltintaget hos befolkningen. Storbritannien och Finland är föregångsländer i frågan. Storbritannien har satsat på ett omfattande arbete med livsmedelsindustrin när det gäller önskvärda salthalter i viktiga produkter. Och i Finland har man, redan före inträdet i EU, lagstiftat om särskild märkning av produkter som innehåller hög salthalt. Här har man sett markant sänkt intag av salt vilket har haft direkt effekt på antal personer med förhöjt blodtryck. Nu vill man på olika vägar föra fram möjligheten för enskilda länder inom EU att följa Finlands exempel, säger Åke Bruce. Effekten av femårssatsningen kommer förmodligen att mätas i ett slumpmässigt befolkningsurval alternativt kopplas till någon annan pågående kostundersökning. Det bästa sättet att kontrollera är att samla urin under ett dygn och mäta natriumhalten i den. Text Anna-Lena Byström DIALÄSEN

16 SNSF MARIE NYKVIST ORDFÖRANDE I SNSF Objektivitet och trovärdighet Med anledning av det nya LiF-avtalet som reglerar samarbetet mellan läkemedelsföretag och medarbetare inom hälso- och sjukvård har jag återigen suttit i olika möten och haft många givande diskussioner. Det nya avtalet innebär för SNSF:s del att vi måste skriva samarbetsavtal med de företag som stödjer oss med till exempel utbildningar och stipendier. För att veta hur vi ska gå vidare har styrelsen haft ett möte för att diskutera föreningens policy när det gäller företagskontakter. Vi träffade också Åsa Andersson från Svensk Sjuksköterskeförening för att höra hur SSF och dess sektioner agerar i frågan. Det ser väldigt olika ut i de olika sektionerna men frågan är högaktuell för alla. Som en följd av dessa diskussioner kallade vi till ett möte med representanter för våra arbetsgrupper. Endast styrgrupperna för Njursviktkoordinatorer och Hem-HD hade möjlighet att närvara. Vi diskuterade hur vi ska kunna följa regelverket. Den stora frågan blev till sist värdet av att inte vara för uppbundna till företagen. Behöver vi verkligen deras ekonomiska stöd? Är det inte bättre att arbetsgivaren får betala vad arbetstagarnas förkovring och utbildning verkligen kostar? Frågan har också diskuterats i samband med arbetet med SNR, Svenskt Njurregister, där SNSF har tagit en aktiv roll. För att vara trovärdiga i olika register gäller det att vara fristående och oberoende och inte för uppbunden till något företag. Den här frågan kan inte lösas direkt utan måste diskuteras i flera forum. SSF kommer att kalla sektionerna för fortsatta diskussioner och kanske ett gemensamt ställningstagande. Ni som medlemmar får gärna höra av er med era synpunkter. Ambitionen är att till årsmötet 2009 kunna besluta om en policy för företagskontakter som gäller för» Vi vill gärna bibehålla vårt goda samarbete med företagen men vi vill också agera seriöst och värna om vår självständighet. «vår förening i alla sammanhang. Vi vill gärna bibehålla vårt goda samarbete med företagen men vi vill också agera seriöst och värna om vår självständighet. När ni läser detta är vårmötet över och jag hoppas vi alla är nöjda med vad det givit i inspiration och ny kunskap. Då kan vi helt börja fokusera på sommarbemanning och semester. Kom ihåg att vara frikostiga med att bevilja gäster dialys på alla dialysavdelningar. Det uppskattas väldigt av dem som annars inte kan komma ifrån hemorten. Även om vi får det lite jobbigare några arbetspass så tycker i alla fall vi i Trelleborg att det är värt det. Till hösten hoppas jag många kommer till Svensk Sjuksköterskeförenings konferens Lust och Kunskap i Örebro. De har ett fantastiskt program och där har vi möjlighet att träffa sjuksköterskor från andra områden inom vården. Även Chefsdagarna som ligger direkt före Lust och Kunskap kommer att ha ett bra program. Hoppas alla ni chefer väljer att prioritera dessa dagar, årets program är verkligen en höjdare. De dagarna ger kraft till arbetet i vardagen kan jag lova. Längre fram i oktober kommer Svenska Accessmötet där SNSF:s accessgrupp varit med i programgruppen. I övrigt fortsätter vi att arbeta med rutiner för vårmötet, omvårdnadsparametrar i SNR, policy för företagskontakter, utveckling av hemsidan och stöd till arbetsgrupper. Det är kul att jobba för den här föreningen! Skulle du vilja vara med i styrelsen eller någon arbetsgrupp så hör av dig till någon av oss i styrelsen. Vår kontaktinformation finns på Marie Nykvist, marie.nykvist@skane.se Ordförande i Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening Bli medlem i SNSF Bli medlem i Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening Medlemsavgiften är för A-medlemmar (sjuksköterskor som arbetar inom njursjukvården) och för B-medlemmar (övriga intresserade) 140 SEK/år. Som medlem får man sitt eget exemplar av tidningen Dialäsen och en fin medlemsnål. Avgiften sätts in på plusgirokonto Ange namn, adress, e-post, arbete t ex HD, PD, avdelning eller mottagning samt yrkeskategori. Vid utebliven tidning eller ny adress kontakta Ewa Knutson, e-post: ewa@knutson.nu Mer information finner du på: DIALÄSEN

17 Gudrun Nyberg: Allt som händer nu är en bonus Christofer Carlander var allmänläkare i Göteborg Ungefär tvåhundra år senare hittade Gudrun Nyberg hans fylliga journaler i Svenska Läkaresällskapets arkiv, och fängslades av dem. Journalernas innehåll ligger nu till grund för beskrivningen av dåtida människors levnadsvillkor i boken»doktor Carlanders Göteborg«. Snart kommer även nästa bok om doktorn själv. Det är mycket i doktor Carlanders arbete som har paralleller till dagens situation. Vi vet till exempel än idag inte orsaken till gloumerulonefriter men får använda oss av det vi kan och de resurser som finns. På motsvarande sätt var det för doktor Carlander, säger Gudrun Nyberg, som nyligen blivit pensionär efter många år som läkare inom njurmedicin och transplantationsmedicin, framförallt vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Doktor Carlander hade ett kollegialt utbyte med de övriga läkarna i Göteborg, och han hade även en rik brevväxling med kolleger i Uppsala och Stockholm. Många hundra brev finns bevarade. Och han sökte även efter senaste rön internationellt, importerade till exempel medicinska böcker och tidskrifter från bland annat England, och höll sig på så sätt väl informerad om det senaste. Gudrun fick kännedom om de välskrivna innehållsrika journalerna av en slump, när hon sökte information om en annan person i 1700-talets Göteborg, Peter Militz. Jag har alltid varit väldigt nyfiken av mig, och när jag flyttade till ett gammalt hus på Plantagegatan i Göteborg ville jag veta mer om platsens forna ägare, berättar Gudrun. Ägaren av marken i slutet av 1700-talet, Peter Militz, visade sig senare vara en anfader till mig. Han var inte någon helt ideal figur, vilket gjorde honom spännande. Så det var i sökandet efter honom som Gudrun första gången läste i doktor Carlanders journaler. Peter Militz fanns dock inte med bland patienterna, men Gudrun fascinerades av de 6000 sjukjournalerna med människoöden inom alla samhällsklasser. Doktor Carlander var en mycket omtyckt läkare som alla ville gå till, och det kunde till och med hända att han blev utskälld om han inte kunde ta sig an någon. Han var en god människa och fanns till hands för sina patienter mer eller mindre för jämnan. Slutligen blev situationen Mitt intresse har alltid varit att leta samband, säger Gudrun Nyberg idag författare och pensionär men tidigare klinikchef på njurmedicinska kliniken i Lund. ohållbar och han tvingades lämna Göteborg för Stockholm. Här blev den populäre doktorn erbjuden olika förtroendeuppdrag. Han var en extremt ödmjuk person som exempelvis blev djupt olycklig när han invaldes i vetenskapsakademin. Trots att han var vän av vetenskapen var det i arbetet nära patienten han ville vara. Journalerna rymmer mycket mer information än om bara sjukdomar. Med utgångspunkt från journalanteckningarna har Gudrun lyckats måla upp hur livet i Göteborg tedde sig under den tiden även när det gäller till exempel handel, sjöfart och bostäder. Men även annat som hör livet till som husdjur, utseende och kläder. Många var drabbade av infektionssjukdomar som syfilis och tbc, men Gudrun kunde även hitta tecken på njursvikt hos en del patienter. 22 DIALÄSEN

18 Ofta beskrivs en svullnad i kroppen, till exempel efter scharlakansfeber, och jag kan också hitta symtom på uremi beskrivna, berättar Gudrun. Två bröder med cystnjurar finns med i journalanteckningarna. Några symtom på diabetes, som till exempel stark törst eller stora urinmängder, kan jag däremot inte finna, och det verkar inte som diabetes fanns där då. Att få möta människorna i doktor Carlanders journaler utan att behöva ta ansvar för deras situation var en god avkoppling. Det kombinerade också det medicinska och naturvetenskapliga intresset med det etnologiska, vilka alla funnits hos Gudrun sedan tidigt i livet. Mamma var etnolog, pappa meteorolog och redan som 16-åring visste Gudrun att hon ville bli läkare tog Gudrun läkarexamen, och började efter några år i Jönköping arbeta vid medicinkliniken på Sahlgrenska i Göteborg. Hon disputerade 1976 inom området hormoneffekter på fettväv. Som småbarnsmamma i mitten av 70-talet passade en tjänst vid njurmedicin schemamässigt bra in, det var bara 40 timmars arbetsvecka, därutöver en del jourer förstås. Gudrun blev sedan kvar inom njurmedicin och transplantationsmedicin vid Sahlgrenska ända fram till Mitt intresse har alltid varit att leta samband. Tillsammans med flera doktorander undersökte jag hur förloppet efter njurtransplantation präglas av grundsjukdomen, till exempel IgA-nefrit och cystnjurar, och vilka speciella risker det finns i samband med transplantation vid SLE eller diabetes. Jag var den första som skrev att SLE kan gå över i transplantatet, berättar Gudrun. Min forskning låg mest vid sidan av transplantationskirurgin, vilket var en förutsättning eftersom det fanns ett visst revirtänkande bland kirurgerna. Jag har själv ingen stark känsla för revir och när jag ibland överskred gränsen kunde det bli besvärligt. Att jag då ändå stod på mig berodde på att jag var målmedveten. Det jag gjorde hade ett gott syfte, och några viktiga små bidrag har jag kommit fram med. Gudrun beskriver sig som både noggrann och ivrig, men också envis. Det låter som en god drivkraft, men Gudrun menar att det ibland också kan vara en nackdel. Jag brukar säga att jag föddes med ett glas vin för lite i kroppen, säger hon. Efter 18 år inom transplantationsmedicin blev Gudrun 2001 tillfrågad att bli klinikchef vid njurmedicinska kliniken i Lund. Jag var tveksam om jag var rätt person, eftersom jag inte hade arbetat direkt med njurmedicin på 18 år, säger Gudrun. Jag har också mycket liten dialyserfarenhet, det mesta jag kan om dialys har jag lärt mig på omvägar, som när jag till exempel tittade på hur peritonealdialys fungerar vid cystnjuresjukdom. Men professor Bengt Rippe i Lund sa»det är» Att få möta människorna i doktor Carlanders journaler utan att behöva ta ansvar för deras situation var en god avkoppling. «väl ingen som är så bred som du«. Chefskapet medförde sedan främst utmaningar av annat slag, som Gudrun fann mycket stimulerande. Som nybliven pensionär möter hon inga patienter längre, men har kvar en doktorand i Lund. Och ganska nyligen var hon opponent i Oslo. Men det var nog sista gången, det kräver ganska mycket att vara en bra opponent som också ger auditoriet en händelserik disputation. Medan vi samtalar ringer Gudruns mobil, och hon verkar bli glad. Det visar sig att det gäller doktor Carlander. Boken har blivit utsedd till»västergötlands vackraste bok 2007«, och kommande lördag ska det bli högtidligheter i Skara med anledning av det. Jag visste att den var nominerad, men inte trodde jag att den skulle vinna, säger hon. Allt som händer mig nu är bara på plussidan. Till skillnad från tidigare behöver jag inte ha någon prestige och jag måste inte lyckas som författare. Jag gör det jag tycker är roligt och går det sedan bra blir det bara en bonus. Ytterligare en bok är snart i hamn. Dagen efter vi träffats ska Gudrun till sin förläggare för att lämna in sitt manus om doktor Carlander själv,»läkekonst Doktor Carlander i praktiken«. Och så redigerar hon texter åt en god vän, som arbetade som rikskurator för neurosedynbarnen under 60-talet. Hennes minnen från den tiden är en viktig skildring av hur samhället fungerar respektive inte fungerar i kris. För mig är det viktigt att hjälpa till att lyfta fram problemet, och att kunna glädja henne genom att vara hennes redaktör. Gudrun är just hemkommen från St. Barthélemy i Västindien. Hit reste doktor Carlander som skeppsläkare Och här arbetade en anfader till Gudrun under 13 år som hamnkapten. Han gifte sig sedan med ingen mindre än en av Peter Militz tre döttrar, och cirkeln tycks på något sätt därmed slutas. En bok om Peter Militz kommer det också med stor sannolikhet att bli, hans liv har Gudrun lyckats ringa in genom att söka i olika arkiv. Gudrun kallar sig nu för»privatetnolog«. I slutet av augusti bär det av till Gent och kongressen International Society of Cultural History, ISCH. Det lovar möten med nya människor. Och förstås kommer doktor Carlander, som numer har blivit en nära bekant, vara med på ett hörn. I Göteborg finns de två sönerna, och två barnbarn. Att umgås med dem är förstås en stor bonus. Som sagt, det är bara roliga saker som händer nu, avslutar Gudrun. Text Anna-Lena Byström Foto Michel Dome DIALÄSEN

19 Anemiansvariga sjuksköterskor kan verka för förbättrad anemibehandling och behandlingsresultat till patienter med kronisk njursvikt. Detta kan uppnås genom individuellt anpassad anemibehandling, kontinuitet, förbättrad dokumentation samt genom patient- och personalutbildning. Kontinuitet och god dokumentation ger framgångsrik behandling Vi ser dagligen hemodialyspatienter med flukturerande blodvärden. Idag bromsas erytropoetinstimulerande behandling då hemoglobin (Hb) stiger över 130 gram per liter (g/l) och doserna för erytropoetinstimulerande läkemedlen (ESL) ökas när blodvärdet sjunker under 110g/l. Detta leder till svängande blodvärden där patienten stiger snabbt i Hb för att sedan sjunka snabbt igen. Blodvärden utanför rekommenderade nivåer medför ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Hb under 110 g/l har visat sig leda till försämrad livskvalitet, ökad risk för hjärtsvikt, ökade sjukhusinläggningar samt försämrad kognitiv förmåga (1,2,3). Även normaliserat Hb (>135g/l) visar på ökad risk för dödlighet, hjärtinfarkt, ökade antal sjukhusinläggningar samt ökad risk för stroke hos kroniskt njursjuka utan dialysbehandling (4). Denna studie bekräftar det som tidigare skrivits, att det är svårt att få patienterna att ligga stabilt i sitt Hb värde över en längre tid (5). En mer kostnadseffektiv anemibehandling går sannolikt att nå genom stabila blodvärden med så få läkemedelskorrigeringar som möjligt. Bárány och Müller menar att vi behöver förbättrad kontroll över hur vi når målen med anemibehandling och efterlyser nytänkande och innovativa lösningar för att uppnå en bättre kontroll av patienternas blodvärden och därmed öka patientens välmående (6). Kontinuitet och god dokumentation är nyckeln till framgångsrik anemibehandling där patienternas blodvärde stannar inom målvärden ( g/l). En anemiansvarig sjuksköterska som även arbetar som dialyssjuksköterska har genom sin kontinuitet med patienten goda möjligheter att identifiera problem gällande anemibehandling. Om den anemiansvariga sjuksköterskan dessutom följer upp patientens blodvärde samt är delaktig i bedömningen kan detta minska antalet patienter med Hb utanför målvärde (7). 24 På dialysmottagningen A14, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna utfördes mellan den 1 september 2006 till den 7 september 2007 en pilotstudie (n= 24) gällande effekten av en anemiansvarig sjuksköterskas utförda åtgärder vid anemibehandling. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka om en anemiansvarig sjuksköterska genom att»identifiera behov av och initiera anemibehandling«samt genom att utföra»individuell vårdplanering gällande anemibehandling och verka för samordning i teamet«, kan bidra till bättre måluppfyllelse av Hb ( g/l) för patienter i regelbunden hemodialysbehandling. Frågeställningar för studien var: Påverkar kombinationen av de två åtgärderna patientens blodvärde? Leder kombinationen av de två åtgärderna till förändring i hur målen för anemibehandling uppnås i enlighet med riktlinjer från Svensk Njurmedicinsk Förening? Påverkar kombinationen av de två åtgärderna läkemedelskostnader för ESL och järn? % Antal patienter (% ) med H b inom g/l Baseline Mån 5 Mån 9 Mån 11 Kontrollgrupp Interventionsgrupp Figur 1: Måluppfyllelse (%) under studiens gång interventionsgrupp jämfört med kontrollgruppen. DIALÄSEN

20 Nordic photos Anemibehandling ger resultat. Avgörande är att det vid en dosjustering finns ett identifierat mål och en dokumenterad plan för uppföljning. på grund av misstag i registreringen. Varje månad registrerades provsvar och dosering av ESL och järn av anemiansvarig sjuksköterska. Bedömning utfördes senast tre dagar efter att prover tagits. Varje månad bedömdes patientens status gällande anemibehandling som ändrades vid behov. Om ny omvårdnadsdiagnos gällande anemibehandling identifierades resulterade det till en förändrad individuell omvårdnadsplan med identifierade åtgärder. Detta dokumenterades enligt VIPS under omvårdnadsplanering i befintlig datajournal. Individuell anemibehandling dokumenterades även på separata journalblad som satt i berörd patients journal. Alla läkemedelsjusteringar utfördes av och dokumenterades i patientens läkemedelslista av ansvarig läkare. Detta var en randomiserad, kvantitativ patientstudie där omvårdnadsåtgärder utvärderades med kvantitativa data. 25 patienter av totalt 38 patienter från dialysmottagningen tillfrågades mellan den 1 september 2006 till den 1 februari 2007 om deltagande i studien. Inklusionskriterierna för studien var från 18 år och uppåt, regelbunden hemodialysbehandling samt patienten skall kunna förstå skriftlig och muntlig information på svenska. Exklusionskriterierna var kognitiv dysfunktion och deltagande i annan studie som kan ha inverkan på denna studies utfallsparametrar. Patienterna randomiserades in i kontrollgrupp respektive interventionsgrupp. Interventionsgruppen bestod av 13 patienter och kontrollgruppen bestod av 11 patienter, då en patient förlorades Det har visat sig i denna pilotstudie att individuell vårdplanering gällande anemibehandling och samordning i teamet ger positiva effekter på resultatet av patientens anemibehandling. Studiens resultat visade att medianvärdet för Hb i interventionsgruppen låg mellan g/l under studiens gång. Medianvärdet för Hb i kontrollgruppen låg mellan g/l under studiens gång. Båda grupperna hade stor spridning från lägsta till högsta Hb. Detta visar på hur svårt det är att hålla alla patienter inom målvärde ( g/l) och att det kommer att finnas patienter med Hb utanför målvärde. En anemiansvarig sjuksköterska som varje månad uppdaterar status på patienten och utifrån detta planerar och tydligt dokumenterar planen för patientens anemibehandling DIALÄSEN