Exhäxan. Tove Appelgren SCEN 1

Transkript

1 Tove Appelgren Exhäxan SCEN 1 ( till väninna)...fel och fel. Inte är det ju något direkt fel på honom. Han bara tråkar ut mig. Fullständigt. Han tar aldrig ett initativ till någonting. Jag får göra allt. Det är som att vara gift med sig själv, lika intressant...lämna honom, skrev du. Kanske du har rätt, Fina, men jag har ju ingen egentlig orsak till det. Han slår mig inte och dricker inte och är snäll med Rasmus. En bra pappa, helt enkelt. Får man lämna en bra pappa? Det är ju inte din pappa. Äsch, ta mig inte på allvar. Jag skrev det mest för att få slut på ditt gnällande. Det har ju hållit på i flera år nu! Han kommer ju inte att förändras. Antingen godkänner du honom som han är eller också LÄMNA HONOM! Det finns inga andra alternativ. Ja, jo, det här eviga marrandet om hans fel och brister förstås, men det orkar jag inte med längre. Tycker du jag är tjatig? Har du inga andra intressen i livet? Tycker du han är attraktiv? Hans? Din äkta make? Vad är det där nu för fråga. Tycker inte du? Han är min man. Han är ju väldigt snäll. Jag vet! Snäll= ointressant. Varför valde du honom överhuvudtaget? Jag vet inte. Jag minns inte.

2 Du ville ha barn. Jag ville ha barn. Happy end, alltså. Jag fick som jag ville. Det är just det som är ööööööödet. Man får vad man ber om och sen ska man leva med det. Och så skulle han fårstås inte klara sig utan mig. Ni singlar har bara roligt hela tiden, ni förstår er inte på ansvar. Konstant hejdlöst kul. (mot barnkammaren) Vad är det gubben? (till Fina) Rasmus sover oroligt. Det är väl något med åldern. Återkommer. (Mot barnkammaren) Vad säger du? Jag hör inte, vänta lite... (går till barnkammaren) SCEN 2 (kommer in, går fram till datorn) Du glömmer alltid att stänga av! Det blir telefonräkningar på det här sättet. Hej älskling! Det blir det ändå. Jag tittade bara till Rasmus. Jag "pratar" med Fina. Jag vill skiljas. Jag daltar inte med honom. Jag vill skiljas. Det där är helt löjligt. Rasmus är en känslig pojke som behöver uppmärksamhet.

3 (till publiken) Hon lyssnar aldrig. Ibland betvivlar jag att jag ens sagt något. Eller talar jag ett annat språk? Hon lever i en egen värld med färdiga repliker, som hon uttalar oberoende av vad motspelaren säger. Titta. (Hans går ut och kommer in igen, Trixie går in i barnkammaren) Det blir telefonräkningar på det här sättet. Hej älskling! Det blir det ändå. Jag tittade bara till Rasmus. Jag "pratar" med Fina. Du ska inte springa in till honom så fort han piper lite. Hur ska han någonsin bli en riktig karl, när du hela tiden daltar med honom. Jag daltar inte med honom. (Till publiken) Nytt försök; (till Trixie) jag vill skiljas. Fisksoppa. Det tycker du om. Du kan värma den i mikron. Jag vill skiljas. Jag vill skiljas jag vill skiljas! Det är inte svårt att värma en tallrik soppa! Men jag kan fixa det om du är trött. (går ut i köket, ropar därifrån) Hur var det på fullmäktigemötet? Underbara bröst. Jaså. (Tittar in) Långt hår. Jag älskar långt hår. Men det är ju bra. Tycker du? Klart det! Den kommunala åldringsvården är ju katastrofalt dåligt skött. Det var duktigt av dig. Vi blir ju också gamla en dag. Nu är soppan färdig!(ut) Det kan man lugnt säga. (ut)

4 SCEN 3 (Till publiken) Hon sorterar kläder. (Till Trixie i garderoben) Jag har inte hela dagen på mig, vet du. (Mummel) Varför kan inte din mamma röja i sina garderober själv? Du har ju skollov. Det heter semester när man är vuxen. Mina elever har skollov. Men ändå? För att det är sånt man gör när man har semester. Man röjer i garderober. Sin mammas också? Det är en överrraskning. Hon vet inte om att du slänger hennes saker? (I garderoben) Då skulle det ju inte vara någon överraskning! Så glad hon kommer att bli... Trixie, riktigt sant. Jag är här bara på blixtvisit, jag tänkte att vi kunde gå på kaffe, förbättra världen, tala illa om din man... vad du vill! Kan inte. Va? Inte ens tala illa om Hans? Det är lite svårt just nu. Jaha? Hans... Ja?

5 Hans har det lite svårt. Inget allvarligt. Lite... kris, bara. Och du vill......inte prata om det. Nu. Jag vill inte prata om det nu. Okej? Okej. Jag ringer dig? Jo, jättebra. Gör det. Hej, hej. (Fina ut, Trixie kommer rödögd fram ur garderoben) (Upptäcker publiken) Jag tar tillbaka allt elakt jag sagt om Hans. Elakt, är kanske att... men allt kritiskt, jag tar tillbaka allt kritiskt jag någonsin sagt om honom. Kan jag göra det? Man säger så mycket av gammal vana. Hans tror att han vill skiljas. Det är givetvis en fas, bara. Han kommer ur det... Jag tror jag skulle vilja vara frånskild. Nej, det låter inte bra. Det skulle jag inte. Gift är bättre. Till och med änka. Men frånskild. Nej. Jag menar inget illa. Någon av er är det kanske, troligtvis, men jag är inte en sådan person. Det skulle inte passa mig att vara frånskild. En del passar det. Sådär som en del kan ha svart medan andra absolut inte klär i det. Jag skulle inte klä i frånskildhet. Nej, det skulle jag inte. Inte för att det är aktuellt. Nej. Skilsmässa är inte aktuellt. Han kommer tillbaka. Vadå, att han skulle kasta bort tio år av vårt liv så där bara? Knappast. Vad än man kan säga om honom är han rationell. Hans är ingen smitare. Jag är mogen. Jag är en mogen person. Jag står ut med kriser. Jag klarar det här. Vi klarar det här. Inte panikera. Inte panikera. Inte bli som mamma, inte bli bitter och ironisk, inte bli bitter och ironisk... SCEN 4 MAMMA (ringer) Så du har, väldigt oombedd, städat i min garderob? Man kom ju inte in där! MAMMA Men det är ju min sak, min garderob och min sak, tycker du inte? Tänker du ha den där tonen så... MAMMA Skulle jag komma hem till dig, väldigt oombedd och rota igenom...

6 Rota! Jag har inte rotat i dina... MAMMA Trixie. Alltså verkligen, här tror man att man gör någon en tjänst... MAMMA Tack....och så får man bara höra... MAMMA Trixie, lyssna; tack!...ironiska kommentarer... Menar du det? När kommer du hem? MAMMA Du låter som när du var liten. Upp med hakan. Rak i ryggen. Ja, men när kommer du? MAMMA I slutet av nästa vecka. Jag har inte speciellt bråttom härifrån, intressant seminarium, underbart väder... Här regnar det. MAMMA Som vanligt då, nej, nu måste jag gå, hej, hej! Hej. (Till publiken) Hon är expert inom sitt område. Patolog. Alltid på seminarier, alltid på resa. En mor att vara stolt över. Nåja. Ingenting blir bättre av att jag står här och hänger. Upp med hakan! (Släpar iväg sopsäck) SCEN 5 Så du lånar Ljungqvistarnas lägenhet. De är utomlands.

7 Jag vet. Jag kommer efter resten av grejerna senare. Sover Rasmus? Halv elva? Nej för all del, han är i sitt rum och röker hasch och tittar på porrfilmer! Hade du något ärende åt honom? Nej, inte precis. Nå, hur trivs du nu då? Med ungkarlslivet? Är det lika roligt som för tio år sedan? Lika många brudar färdiga att hoppa i säng med dig? Med snygge Hans? Lägg av. Var är min randiga skjorta? Hur i hela helvete skulle jag veta det? Ser jag ut som en hushållerska? Är det det som är problemet? Har du hittat någon som inte ser ut som en hushållerska? Är det det? Sluta, Trixie. Har du hittat någon annan? Kan du inte vara ärlig nog att säga det? Efter tio års äktenskap, tycker du inte att jag förtjänar lite ärlighet? Nej, jag menar nej, jag har inte hittat någon ny! (till publiken) Där ljög jag allt. Men jag orkar inte med hennes anfall. Jag säger det sen när hon är lugnare. Det är onödigt att såra henne. Man ska inte såra människor i onödan. Inte för att det spelar någon roll för mig. (till publiken) Han är ju ingen Don Juan, menar jag. Och för ung för att ha femtioårskris. Fast någon kris måste det ju vara. Varför skulle han annars vilja lämna mig? (till Hans) Ja, jag förstår ju att du inte tycker jag är attraktiv längre. Visst är du det, det är inte det. Så du ska leva i celibat nu då? Ja, det bli väl så. (till publiken) Extakt lika länge som det tar att hitta den där förbannade

8 skjortan och åka ner med hissen och in till stan. Liksom femton minuter, max. Det kan ju bli jobbigt. Jo. Stackars dig. Väldigt,väldigt synd om dig. Jävlas du? Om en så allvarlig sak, nej vet du vad... Nu går jag. Hej. (går) Hej då! Ha det så jätte bra i ditt nya liv utan kvinnor och intressanta diskussioner! Hans! (tillbaka) Vad är det? En kram? (till publiken) Ser ni det är det här jag har så svårt med. Ena stunden är hon ironisk och nästa ynklig och ömhetstörstande. Jag förstår det inte. Det ena måste vara falskt, men vilket? Räck upp en hand ni som tror att ironin är sann. Jaha. Och ni som tror att ömhetsbehovet är verkligt? Nej. Jag blir inte klok på det här. Fast här är kanske mest kvinnor ikväll... Det är säkert en fälla... (åt publiken) Varför är han så misstänksam? Han ser ut som om han trodde att jag har en bomb fastklistrad på kroppen. När han kramar mig briserar den och vi dör båda i en evig omfamning. Ser jag ut som en kvinna som kunde hitta på något sådant? En mamma skulle inte göra något sådant! (åt Hans) Hans? Nej. Det är nog ingen god idé. Det är inte det att du inte skulle vara trevlig att krama. (åt publiken) Det jag vill minst av allt är att komma in på någon evighetsdisskussion om hennes attraktivitet och celluliter. Jaha. Så jag har förvandlats från oattraktiv till motbjudande på bara några veckor, då? Jag har burit ditt jävla barn i den här kroppen, under mitt hjärta, för din skull har jag töjt ut

9 mig, både psykiskt och fysiskt och här kommer nu tacken! Nej, lyssna på vad jag säger! Och svär inte hela tiden. Jag säger att det inte skulle vara någon god idé just för att det skulle vara trevligt. Det blir så förvirrande. Säger det dig inget att du tycker att det skulle vara trevligt? Vad skulle det säga mig? Att det kanske är meningen att du ska krama mig. (Till publiken) Nu får jag huvudvärk. (Till Trixie) Nej, det tror jag inte. Nej, förstås inte. Jag är ju bara din sons mor, varför i all världen skulle du vilja vara tillsammans med mig. Jag går nu. Det här är inte så lätt för mig heller. Vad än du tror. Hälsa Rasmus! (ut) (lystrar mot barnkammaren) Vad säger du? (går till dörren) Rasmus, är du vaken? Nej, han gick nyss. Mamma svor inte! Vi trodde att du sov. Nej, du har rätt. Inget sammanträde är så här långt. Jag tror inte pappa mår så bra... Nej, nej, inte cancer, sjäsligen, i det som känner, vet du, själen... Han måste fundera lite och så länge han funderar så bor han någon annanstans. Klart det. Klart han kommer tillbaka, älskling. Nej! Vi ska inte skiljas, det lovar jag. Vi är en familj! SCEN 5 (på krogen) Jag är friiiiiiiiiiii! Jag får knulla vem jag vill! Aldrig mera äktenskap! Skål! Back to life! Hasse! Du kom loss! Det skulle jag aldrig ha trott! Skål! Egentligen har jag lite brådis... Get it? Fan, Hasse, det är good old times, fan vad jag har sakna det här. Du och jag på krogen, livet väntar, brudarna väntar, allt finns framför oss! Tio år är ingenting för oss, vi har inte några äggceller som möglar, vi behöver inte bry oss om det. Jag läste just om en karl som blev farsa när han var sjuttiofem, helt säkert, sjuttiofem! Så nog finns det tid. För oss. Skål

10 för kuken! Skål! Ö- öu! Nu är det menox; titta, den vill någonstans... Tyvärr, jag måste sticka... Clapton vill någonstans... Jag vet precis vart, måste följa instinkterna, vi ses! Clapton! Jumalauta! Vänta bara när jag släpper loss Hendrix, då blir det farligt för kissemissarna! Vi ses! (krogen försvinner med Kalle, Hans blir kvar) SCEN 6 (till Hans' skjorta som hon har i famnen, dricker vin) Min kärlek är stor. Det måste räcka. Du måste komma tillbaka. Du kan inte se Rasmus i ögonen längre om du inte kommer! Du kan inte se varken din eller min mamma i ögonen och alla våra vänner, vad ska de säga? Ingen kommer att vilja spela squasch med dig längre, har du tänkt på det? Alla kommer att tycka väldigt synd om mig. De kommer att säga; nej, Hans. Du måste reda upp ditt familjeliv först. Sen kan vi spela. Kalle kommer inte att vilja gå på öl med dig. Han kommer att skaka på huvudet och säga: "Hans. Tänk på Trixie. Hon är en bra kvinna. Och sexig. Jag försökte en gång i fyllan på henne, men hon ville inte. Hon älskar dig. Du kan inte lämna henne. Och tänk på Rasmus. Familjen är helig, Hans." (till publiken) Nåja, kanske inte det där sista, men de kommer att vara på min sida. För jag har inte gjort något fel, det är han som har lämnat mig! Det är hans fel om Rasmus börjar knarka och blir kriminell, så går det för alla skilsmässobarn, det vet jag. Inte för att vi ska skiljas. Vi klarar det här. (Till publiken) Rasmus? Sa någon "Rasmus"? Han klarar sig. En sån morsgris behöver bara mamma ändå. Ja, vad glor ni på? Kan jag amma kanske? Är det pappas köttbullar han älskar? Knappast. Han har det så bra så, utan mig. Farsor har alltid stuckit. Om inte för evigt, så till tjugofyratimmars arbetsdagar. Jag har själv haft en sån farsa och se på mig, jag har klarat mig. Rasmus klarar sig han också. Och han är ju stor nu. Han kan ju själv ta kontakt om han har något ärende. Och jag kan ju inte ta allt av Trixie. Hon måste ju få ha något kvar, nu när jag inte bor där. Vem ska hon annars laga mat åt? Själv bantar hon ju ständigt. Hej, jag är ingen smitare, men "inaf is inaf". Jag kom inte på det här över en natt, precis. Det har varit ohållbart länge. Jag har bara ett liv! SCEN 7 Jag tycker om mat. Det är så uppfriskande med en kvinna som äter ordentligt. Vad ska vi ta? Något lyxigt och gott vin... Titta, jag har handlat.

11 Ska du bo här? Nej, jag har bara lånat den här lägenheten. De är i Spanien. De kommer tillbaka om tre månader. Tur för oss. Tur för oss, sötnos. Vad vill du ha? Spagetti. Inget annat? Ketchup. Jaha, det finns nog annat också... Nej, spagetti. Du sa att jag får bestämma! Visst, visst. Jaha, ska vi se vad för vin som skulle passa med det... Jag tycker om Liebfraumilch. Okej, men det har jag inte, jag har bara rött. Här, smaka. Helt okej. Du är så vacker. Ids inte... Har du efterrätt? Vi tar den först! Vad än du vill!

12 Får jag allt jag vill? Allt! Vad vill du? I livet liksom? Ja, till exempel? Jag siktar ganska högt. Det kan jag förstå. Jurist? Läkare? Nå, joo, klart man vill ha ett jobb där man får mycket pengar, det är ju klart, men nu så här genast efter gymnasiet... Ja? Du vill resa? Jag siktar högt, sa jag ju. Nå? Jag vill bli Finlands Lucia. Lucia? Nå kandidat åtminstone! Tror du inte jag duger? Klart det! Herregud, klart du duger. Min Lucia! Du gör mig så upphetsad. Wow! Hej, inte här, vi går till sovrummet. De har så makee vattensäng. SCEN 8 (Åt publiken) Vad gör han nu? Njuter av sin frihet? Hur? Vad har han saknat? Kanske

13 tystnad. Att själv bestämma. Att inte leva för någon annan, bara sig själv. Med det kan man ju inte sen när man har barn. Borde vi ha haft flera? Men det fanns liksom inte tid för det. Eller lust. Men så är det ju med allt! Allt går upp och ner, inte förblir det som det var i början för någon. Alla lever vardag och man gör det bästa av det. Inte kan man ju bara ge upp! Man klagar kanske lite, men man ger inte upp. Det var ju det här vi ville! Det var det här jag ville, åtminstone. Och han kunde väl ha sagt emot i ett tidigare skede om det var så att han inte ville? Fast klart han gjorde det, klart han ville ha familj lika mycket som jag. Och han vill det ännu! Han vet det bara inte. Han är vilsen. Jag har nog inte lyssnat på honom tillräkligt. Varför har jag inte lyssnat? (Ringer) Trixie, jag vet inte hur jag ska säga det här så jag säger som det är. Man har bongat Hans med någon ung brutta på stan. Jaha. Trixiegumman? Ja? Hur är det med dig? Vet du något om det här? Han älskar mig. Trixie? Han sa att han tycker att jag är attraktiv. Hans har det bara lite svårt... Nej, vet du vad! "If You love someone, set him free. If he comes back to You, he s Yours, if he doesn t; he never was" (kommer stövlande) Perkele Trixie! Det här är inte Starlet! Det här är ditt liv! Det här är ditt äktenskap! Hans har någon annan?! Och han har det svårt? Hallå? Är du här? Vem är du? Vad har du gjort av Trixie? Är du den där bombade bruden som jag först träffade på peffan, som var hård men skör som glas under all perfektionism, Helena Rubinstein och Elizabeth Arden?

14 Jag använder endast Rubinsteins kosmetika. Torka av den då! Det är jag här, Fina. Kom fram! Jag är lugn. Tar du någonting? Jag skulle aldrig röra psykofarmaka! Visst skulle du! Aldrig i livet! Klart du skulle om du skulle behöva det! Men det gör jag inte! Jag är fullkomligt lugn och sansad och lugn och sansad och lugn och sansad... (Tar henne i famnen) Lilla Trixie. Jag hatar mitt liv! Trixie lilla. Och mitt namn! Jag låter som en seriefigur... Var hon vacker? Och ung? Och spirituell och sexig? Nej, jag vill inte veta. Schhhh... Rasmus sover väl? Mammor kan inte bryta samman dagtid. Mammor bryter samman i smyg så att de inte stör. Det känns bättre. Tack för att du kom. Tyvärr blir det inte så ofta...

15 Varför måste du bo i en annan stad? Gnäll inte som en baby. För att jag vill. Jag flyttar till dig. Och så pendlar både du och Rasmus till varsitt klassrum tvåhundra kilometer om dagen. Praktiskt. Kanske inte. Glöm inte Rasmus. Han är liten. Fast han är lillgammal. Inte är Rasmus lillgammal! Har du pratat med honom? Vad ska jag säga? Som det är? Det har jag. Bra. Måste gå nu. Hej då! (Skriver) Jag tyckte om att träffa dig live! (skriver) Jo, det var bra. (åt publiken) Kanske han har lämnat mig. Han kanske tror att det är det han vill göra. Men jag kan förlåta, han får komma tillbaka. Det är klart att otrohet sätter sina spår i ett äktenskap, men man får ju inte ge upp. Nej. Man får inte ge upp. Jag ringer honom. Jag ringer honom och säger att jag vet. Det kommer att bli en stor lättnad för honom att veta att jag vet. Att det här hemlighetsmakeriet äntligen ska ta slut. (Rasmus säger någonting) Vad sa du lilla gubben? Nej. Inte ännu. Lilla vän, det här är ingenting du behöver oroa dig för. Nej, säg ingenting nu. Mamma vet nog. Vad har pappa sagt? När ringde han? Och du sa inget åt mig? Men ändå, du kunde ha sagt att jag ville tala med honom, fast det kunde ju du inte veta... Vet du pappa är nu så... råddig att han inte vet vad han säger. Lita på mamma. Så är det här i livet. Nati- nati, nu... (Tar telefonen och ringer) Att jag inte tänkte på det tidigare. Så lättad han kommer att bli... Hans?

16 SCEN 9 (Svarar i telefon samtidigt som han knullar Belinda) Vad är det? Är det något med Rasmus? Nej, inte alls... eller ja, han är ju orolig förstås. Hans... Hördu, jag har lite bråttom just nu... Vem är det? Schhhh! Var är du? Det låter så konstigt... Ja, vad var det du ville? Jag, ville? Ja, det var du som ringde! Trixie, för fan, jag har händerna fulla här! (stönar) Vad gör du? Knullar! Var inte vulgär! Hej då! (lägger på luren) Hans! Hans! (Åt publiken)jag tror han grät. Hans som är så behärskad! Han är väldigt upprörd. Det är klart att han är, det är nu det börjar gå upp för honom vad det egentligen

17 betyder, det här att leva som ungkarl igen. Det är inte som när han var tjugo, det har han märkt nu. Men han är stolt. Han kommer inte krypande med svansen mellan benen så där bara, han har värdighet, sån är min Hans! Och nu lider han. Han lider, men kan inte medge det för mig. Den stackaren! (ringer) Svara, då, svara! (åt publiken) Han svarar inte. Han behöver vara för sig själv. Men tänk om... tänk om... Nej, det skulle han inte. Hans är inte självdestruktiv. Fast i en sådan här situation... (ringer) Svara! Ska du inte svara? Nej, fan, det är hon. Ja men hon måste ju ha något ärende, som hon håller på! Knappast. Hon kan knappast säga något som jag inte redan skulle ha hört ungefär tusen gånger. Vad fnissar du åt? Det var bara så sikasjukt att svara samtidigt som vi... Jag är verkligen ledsen för det, jag trodde att det hänt Rasmus något... Nej, jag menade att jag tyckte om det! Att jag talade med henne samtidigt som......du pane mig, ja, sikamakee! Helt som från någon film. Kan du inte svara?...och samtidigt? Jaaa! SCEN 10 (Vid datorn) Jag pratade ganska länge med honom. Vi talade inte om oss, men om Rasmus och hans skola. Tänk att fast man är lärare, så vet man ändå så lite om sina barns skolgång. Och Hans lyssnade så bra. Det har han nog alltid gjort. Vet du, jag tror inte att det här betyder slutet för vårt äktenskap! Kanske det här var en kris vi verkligen behövde, för att kunna fortsätta som... vuxna, eller något... Att kunna lyssna på varandra är ändå

18 det viktigaste. Att ha en kommunikation. Vad sa han då? Ingenting. Eller han sucka väl ibland. Kanske ledset. Men det är ju det där med manlig stolthet, Hans kan inte erkänna att han saknar mig. Du tror att han gör det? Klart han gör! Vi har levt ihop i tio år! Vi har Rasmus! Hur kan du fråga någonting sådant? Trixie, jag är bara lite orolig för dig. Du vet ju vad de säger på stan... Att han skulle ha träffat någon annan! Jag tror inte på det mera. Jag skulle veta det, jag skulle höra det på honom när han talar med mig. Jag känner Hans. Det är ju helt, fullständigt, otroligt osannolikt! Varför? För att han...(åt publiken)ja... För att... För att jag inte kan tänka den tanken. Är du kvar? Det är sent. God natt. God natt. SCEN 11 (Barbidockslek först) Satan, så hon var snygg! Belinda. Jajamen.

19 Satan. Och het. Satan, nä! Visst, visst. Satan, tjugo? Yngre? Tjugo. Faan... Livet ler! Äntligen. Vet Trixie? (rycker på axlarna) Är det slut, så är det slut. Så är det. Och Rasse? Lilla Rasse. Den som hade en son. Du är lycklig du. Skulle du vilja ha barn? Vad fan är det för konstig med det?

20 Nä, vet du vad... Nattvak och kolik och bekymmer. Det är att ha barn. En åttaåring har väl inte kolik! Små barn, små bekymmer, stora barn... Hur tar han det? Rasse? Mm. Jag vet inte. Va? Jag har bara sett honom en gång efter... På en månad? Satan, ska du nu också börja! Det har varit så mycket. Belinda och... ja, det har för fan varit mycket. Fan hon är snygg. Inte så dum... Mer öl? Ja, för fan! SCEN 12 (Åt Rasmus) Jag vet inte varför han inte ringer. Jag tycker också att han borde göra det.

21 Nej, det är ingen bra idé. Du ska inte ringa honom. Han ska ringa dig. Nej, nej, mamma är inte ledsen, mamma gråter inte.vi ska nog klara det här, gubben lilla. Och snart kommer pappa hem igen. Snart kommer han hem igen och sen är allt som tidigare. Nej, bättre! Sen blir allting bättre. Och vi kan åka till högholmen och skratta åt aporna och se om vi hittar lemurer, du tycker ju om lemurer, Rasmus. Nej, vet du vad, jag tänker inte kalla dig Rasse. Vad är det för påhitt! Ja, det kan jag just tro att han gör. Jaha, och Kalle också. Just så. Nej, jag är inte arg. Jag vill bara att allt ska bli bra igen så att vi kan gå till högholmen! Hela familjen. Till högholmen och aporna! SCEN 13 Jag vet inte Hasse... Vad då? Jag är liksom för ung för at binda mig... Vem har talat om att binda dig? Annat i än i sänggaveln, kanske... Nåmen, hej. Hasse. Seriously. Riktigt sant. Jag kan inte börja vara någon styvmorsa. Jag sku liksom ha vari...öh... tolv, när jag fick honom. Om jag sku vara hans riktiga mamma alltså. Och det är ju inte särskilt sannolikt. Fast det här är ju nu inte den situationen... Och så måste jag tänka på vad det sen står i tidningen. Va? Vad är det som ska stå i tidningen? Gulle Hasse! Sen när jag blir luciakandidat! I de andra kandidaternas personbeskrivningar står det att de gillar utvecklingsstörda och körsång. Det bara ju inte kan stå i min att jag gillar gubbar med barn! Hej, hallå! Hur hade du tänkt?!? Gubbar? Nåhej, söpöhasse. Ids inte sura. Men inte behöver vi ju sluta träffas... Nä, nä. Men en liten paus? Okej? Puss. Puss! (Går, dvs Hans ut. I telefon)nå hej, det är gjort nu. Lite surkee, på något sätt, men inte fattar jag vad han tänkte på! Att jag skulle

22 komma med honom och hans unge till något kuiva Högholmen. Högholmen! Sku det nu ens ha varit Borgbacken, så kunde man ju ha fundera lite på det. Högholmen!Hur då passar bra? Nä, inte tycker jag det... Jävla fräckt sagt! Inte liknar han alls någon apa! Aj, nu när det är slut kan du säga... Just jå! (in igen) Hördu jag tänkte ändå att om vi skulle fundera på det här... Vad tittar du på? (i telefon) Kanske lite. Va? Uh-uh! (i telefon) Nä inte förstår han. (går) SCEN 14 (till publiken) Vad jag gör? Jag väntar. Jag väntar och väntar och... Han måste ju komma snart. Ha! Jag ska tvätta håret. Jag ska klä på mig något trevligt, sminka mig. När han kommer tillbaka sitter jag annars här som en svettig ullstrumpa och bara trånar. Snart stiger jag upp. Jag ska tvätta håret. Jag ska städa också. Tvätta lite kläder. Laga något gott åt Rasmus och mig. När lovet är slut är jag pigg och lyckad och allt är som vanligt. Jag är syggast i lärarrummet och det vet jag. Positiv affirmation. Säg det tillräkligt ofta, så blir det så. Ja, jag kanske inte är den yngsta där längre, men till all lycka ser biologiläraren, som är 26, ut som en ödla. Hon skulle säkert själv kunna specificera närmare vilken. Jag påstår inte att det är viktigt att se bra, eller bäst ut. Det är ju inte därför vi är där. Men, aj att det förenklar livet, att inte vara ful. Ja, se shockade ut bara, jag säger som det är. Jag orkar inte hymla. Den inre skönheten, my ass! Kvinnor som säger att det är den inre skönheten som räknas är utan undantag snygga själva. De fattar inte att de har det självförtroende de har, just för att de ser bra ut! "Huoliteltu". Det vill jag att de säger om mig. "Finputsad" låter inte lika bra... Parant? Hm, kanske. Han kommer kanske inte idag. Men imorgon. Senast. Jag ska stiga upp. Jag ska tvätta håret... (någon kommer in) Rasmus? Vem där? SCEN 15 Nä, det är jag. Aha, hej. Jaha, här sitter du.

23 Jo, jag sku just... Vad gör du här?nu? Jag tänkte nu att jag... Du kommer instövlande bara, med egna nycklar dessutom! Ge hit dom! Du har ingen rätt att ha nycklar hit mera! Ja, stirra bara! Tror du verkligen att jag har suttit här och väntat på att du ska komma tillbaka och att nu är liksom fritt fram att komma tillbaka att jag bara ska glömma allt det som jag har fått gå igenom! Allt som Rasmus har fått gå igenom! Att det nu bara skulle vara över och att vi skulle fortsätta som tidigare och sen aldrig ens tala om at du har haft någon löjlig förmedelålderskris och varit tvungen att springa på krog och knulla några blondiner. Hur har du mage att bara komma tillbaka så där som om ingenting skulle ha hänt! Förlåt. Jag öppnade liksom automatiskt. Aj automatiskt! Aj, det sen ännu! Hit kommer man automatiskt på något sätt då! Snälla... Jag är fullkomligt lugn. Fullkomligt, iskallt lugn. Nå. Nå? Nå! Fram med det. Med vad? Med ursäkten. Jag är redo att lyssna till den nu. Jag sa ju redan att det var ett misstag, det här med nycklarna. Du har alldeles rätt. Jag menade inte nycklarna, inte bara. Nähä?

24 Klart att du får komma tillbaka, Hans. Men du måste förstå hur illa jag har haft det. Hur svårt. Det är inte lätt att plötsligt bli ensamförsörjande mor, speciellt inte för mig, nej avbryt mig inte. Det är speciellt svårt för någon som mig. Du måste tänka på att jag har ett visst ansvar i och med att jag undervisar små barn. Ska jag stå där framför de små liven och vara ensamförsörjande, så där bara? Barn är väldigt känsliga små varelser, de förstår genast att något är på tok.och deras föräldrar sen; hur ska de kunna lita på mig att jag ska kunna lotsa deras barn genom de viktigaste åren i deras liv, om min egen familj är trasig. Nej, Hans, nu behövs det något mer än "åhå, såri". Jag vet att du ångrar dig. Men du måste kunna verbalisera det så att jag kan förstå det och sedan när jag förstått det kan jag förlåta. Ja, det kan jag Hans, jag kan förlåta. Jag kom för att lämna nycklarna. Sluta nu med de där nycklarna, Hans. Men jag kom bara för att lämna dem, jag öppnade av misstag. Men det blir ju väldigt komplicerat om du ska bo här utan nycklar. Inte är det ju alltid någon hemma här... Trixie, för fan! Lyssna! Jag tänker inte flytta hem igen! Du sa hem! Gammal vana! Men du sa hem! In, då! Jag tänker inte flytta in här hos dig och Rasmus! Jag har flyttat UT! (Dörren går) Rasse? (Dörren smälls igen) Rasse! Helvete, Rasse! (Hans springer ut) SCEN 16 Du måste hålla ihop. Du måste. För Rasses skull. Rasmus! Han heter Rasmus!

25 Ja, ja. Jag gjorde så dumt. Jag gjorde så urdumt. Vem har nu inte förödmjukat sig någongång... Vad menar du? Ja, vem har nu inte gjort bort sig inför någon man tycker om... Gjort bort sig? Jag talar om strategi! Aj? Jag vet ju att man måste ha en strategi! Som i ett spel? Exakt. Annars säger man helt vad som helst. Det man tänker! Herregud! Och det är dåligt? Fina! Ja? Varför är jag så oorganiserad? Jag vet inte. Vad var du gjorde som var så ostrategiskt då? Jag skrämde honom. Hans blev rädd för dig?

26 Ja. Är du nu säker? Ja. Jag är en skrämmande stark kvinna. Mh h? Män är rädda för starka kvinnor. Han vill flytta hem, men jag skrämde iväg honom. Sidu, jag blev så till mig när han bara stövlade in och jag satt där i soffan och möglade. Det var säkert också det! Jaha? Som skrämde honom? Jag. Bokstavligen. Möglade. Utan Helena. Helena? Rubinstein. Herregud, karln har väl sett dig utan smink tidigare! Nej. Trixie, sluta. Det har varit en principsak! Hans har aldrig sett mig i papiljotter, med håriga ben eller lurviga armhålor, otvättat hår eller helt utan smink. Jag har satt en ära i att alltid vara attraktiv. Jaså. Så då är det verkligen fräckt att komma så där oanmäld och med egna nycklar.

27 Jå... Vadå "jå..."? Ja, vad ska man säga. Hur skulle det vara med några uppmuntrande ord, till exempel? Vad kan jag säga? Det går över? Tiden läker alla sår? Du ska se att han kommer tillbaka till dig? Det där sista lät bra. Jag säger väl det då. Säg det då. "Du ska se att han..." Lite mer känsla, tack. Trixie. Ja? Jag vet att du är olycklig, men du är omöjlig. Jaha? Du "pompottar" mig mera än min frissa. Hon från Estland?

28 Just hon. Som klipper bäst i stan. Som inte låter mig bestämma om mitt eget hår. Alls! Jag tycker mer om min egen. Rent objektivt sett klipper hon bättre. Mig åtminstone. Du blandar bort mig. Vi talar bara strunt! (Till publiken) För jag vill inte höra vad du tänker säga. (Till publiken) För hon vill inte höra vad jag tänker säga. (till Trixie) Jag går nu. Men ring genast om det är något, lovar du det? Jag är här i stan i ett par veckor nu. Bor du hos din moster? Som vanligt. Hur mår hennes krukväkter? Som i regnskogen. Prima! Vilket gör mig lite orolig för den köttätande växten. Den vill nog inte ha bitter gammelpiga. Tack. Du är säkert glad att jag nu också är ensam. Nu går jag. Ring. Hej då, Rasse!(ut) SCEN 17 (till publiken) "Rasse". Djävulens advokat, det har hon alltid varit. Jag vet nog vad hon tänker. Hon tänker säga att Hans inte kommer tillbaka. Klart att hon är min vän. Annars skulle hon inte få se mig så här. Men man kan inte frånse hennes civilstånd. Klart att hon varit avundsjuk på mitt äktenskap och framförallt på Rasmus. Varför får man inte säga det? Är inte alla barnlösa kvinnor avundsjuka på oss som har barn? Klart de är. Ja, ja, det finns något underligt undantag, det finns det ju alltid, men i regel så är barn- och

29 manslösa kvinnor desperata. Det är så tungt för oss som har familj att umgås med dem; alltid är de mitt inne i någon dödsdömd "kärleks-" affär, i värsta fall med någon gift man, och när hon för femtioelfte gången blir kär, så där som hon aldrig varit tidigare igen, då blir man... trött. Ler ett blekt leende och försäkrar den febriga självbedragaren, att den här gången, den här gången kommer allt att bli anorlunda! Tjafs! Livet är ingen nöjespark, där man kan hoppa från karusell till berg-och-dalbana till lustigahuset, till elbilarna för att sedan hamna i det spunna sockret. Så där ja. Jag håller på att bli mig själv igen. Bra. Jag är bara så fruktansvärt trött på oansvarighet.(ser blommorna som Fina hämtat) Fina är inte sådan. Jag vet det nog. Hon vill mig nog... (Hittar Hans nycklar på golvet) Okej. Hans har flyttat. (Skriver argt textmeddelande åt Fina som läser det samtidigt) Okej, okej, okej! Hans har lämnat mig och Rasmus! Du har rätt! Är du nöjd nu? Men det är tillfälligt! P a u s SCEN 18 (Till publiken) Hon brukar gå här förbi den här tiden. Hon kommer nog just. Fan, att vara tvungen att stå här. Hemligt nummer, vad är det för skit? Rasse? Nej, det är just det som är problemet. Ingen Rasse. Jag hatar praktiska problem. Jag hatar problem överhuvudtaget. Där! Fina! Aj, hej. Har du bråttom? Jag skulle behöva växla några ord med dig. Jaha. Jag vet nu inte om det är så fiffigt... Nähä. Jag menar bara, att jag ju liksom är Trixies vän... Lite objektivitet! Får man begära det? Nä. Nä?

30 Vänskap handlar inte om det. Vänskap handlar om lojalitet. Och du är inte min vän alls? Bra fråga. Och ditt svar är? Trixie har ingen nytta av mig om jag också ska vara din förtrogna. Förtrogna? Ja, om jag ska lyssna på din syn på saken också. Din otrogna skitstövel. Hej, hur låter det där? Du vill inte höra hur det verkligen var, du vill bara stöda Trixie i allt idiotiskt hon hittar på! Fint. Jätte fint. Super-fucking-jättefint. Så kan du se det. ja. Dina vänner är väl däremot väldigt intresserade av Trixies situation. Eller hur? Jag kan riktigt höra hur Kalle, eller vad han nu heter, din dokukompis, hur han känner empati med din ex-hustru. Hur han sörjer att ert äktenskap har havererat."back to life!" "Skål för kuken!" "Vittu, din nya har snygga pattar!" Vi talar inte så där om kvinnor. Nä, ni är säkert väldigt nyanserade i er feministiska diskurs. Måste vi käbbla? Kan du lyssna i en minut? Max en minut. Rasse vill inte träffa mig. Vad ska jag göra. Kanske du borde ha låtit bli att pane den där blondinen.

31 Sluta nu för fan! Är det det enda du kan tänka på!? Sex? Jag får hördu hellre livmoderframfall än tänker på sex i samband med dig. Okej. Glöm det. Jag trodde att du du brydde dig om Rasse åtminstone. Fan ta dig. Hasse, sorry. Stanna! Peace? Varför vill inte Rasse träffa dig? "Mamma blir ledsen" säger han. Vittu. Anar jag lite konstruktiv illojalitet till min förmån? Nej, men till Rasses. Jag måste tala med henne. Tror du att du kunde? Jag måste. Tack. Jag gör det inte för din skull, din gubbsjuke gubbjävel. För Rasses. Tack. (går) Fattar du att hon mår skit? (till publiken) Det gör de förstås båda. Men hon får inte använda Rasse så där... Fan. (Ringer Trixie) SCEN 19 (pratar i mobiltelefon på väg till jobbet) Nej, jag hade den avstängd igår. Man måste sova någongång. Nej, vet du det där måste han få bestämma själv. Jag kan ju inte tvinga honom. Vill han inte så vill inte. Hördu försök inte skuldbelägga mig! Det är inte jag som

32 har förorsakat den här situationen! Jag kan inte prata mer nu, jag står utanför dörren till lärarrummet. Nej, klart att jag inte sjukskrev mig. Det är ju inte jag som är galen. (Rex in) Och här kommer min chef... Hej då. Trixie, hej! Så roligt att se dig! Hur var sommarlovet? Du är brun som en pepparkaka. Omväxlande, kan man väl säga. Och ditt? Lite komplicerat, men avkopplande. Du har jobbat hela sommaren! Igen! Nå ja, nå jo, ja det blev väl så. Men den är nästan färdig nu. Och när ska man börja titulera dig "Herr Doktor"? Vi får se, vi får se... Imponernade. Nå, inte ska man nu... Jag säger alltid vad jag tycker. Det här är inte smicker. Jag är imponerad. Rektor, fyrabarnsfar och doktor. Nu ska vi inte förhasta oss. Men det är ju nog en fråga om månader. Men det viktigaste är förstås att få ut sina ideér och tankar. Inte själva titeln. Jag tycker nog det är något med själva titeln också. Det där hej, jag sku vara vikarie för nån tvåa. Jaha, du måste vara Belinda, hej. Så fint att du kunde komma med så kort varsel. Är Lisbet sjuk?

33 Visdomständerna. Operation. Usch-usch. Trixie. Hej. Belinda. Hej bara. Ja, hur ska jag göra ska jag liksom gå direkt till klassen eller... Lilla vän. Det här är rektor Rex. Han har nog inte tid med småsaker nu, gå in där i lärarrummet och fråga kanslisten. Barnen kommer först imorgon. Aj, ja. Okej. Tänx. Jaha. Tack ska du ha. Jag blir så ställd med de här ungdomarna. De ser alla ut som de kom från... ja. Jag vet inte riktigt varifrån. Men det var ju bra att någon kunde hoppa in. Jag undrar jag. En sån där... Men knappast hinner hon göra någon skada på ett par dagar. Nej, det gör hon nog inte. Trixie, du vet alltid vad du ska säga. Det är uppfriskande med sådana människor. Nu börjar mötet. Jaha, jaha, alla är här ser jag... (de går in) SCEN 20 (telefonsamtal) Du låter... gladare. Jag jobbar. Och det gör dig glad? Ja, som vanligt. Och livet går vidare. Du låter bättre... Mera sansad. Mera som du.

34 Jag hör inte till dem som flippar. Man måste lämna skiten bakom sig. Det är allt. Jag ser framåt. Är det något du inte berättar för mig? Jag berättar allt för dig. Nu knackar nån på linjen. Vi hörs. Vi måste prata. Vad är det du har på hjärtat? Jag vill träffa Rasmus. Jaså du. Jag vill, jag kräver att få träffa min son. Kräv du bara. Det är min rättighet! Nehej, du. Det är Rasmus rättighet. Du borde verkligen ta reda på saker och ting. Hur som helst... Och Rasmus känner just nu inte för att utnyttja denna sin rättighet. Och det får du respektera. Du manipulerar honom! Du får honom att tycka illa om mig. Det gör du så bra själv, lille Hans, jag behöver knappt alls hjälpa till. (dyker upp live) Du tror att du straffar mig, men du straffar honom!

35 Jag tror att jag straffar dig? Ja. Du tror att du kan komma åt... Ursäkta mig nu så hemskt mycket, men jag har verkligen inte tid att fundera hemskt mycket på dig, som du tror. Jag har andra intressen i livet. Nuförtiden. Sluta jävlas då! Du gör allting värre än det är! Hotar du mig? Nej, med vad kunde jag hota dig? Du verkar labil och agressiv. Fan ta dig. Vi ses i rätten! Åhå, det här är inte Ally McBeal. Vi ses hos socialtanten. Vi har tid på onsdagen klockan tio. Försök komma i tid. SCEN 21 SOCIALTANTEN Gråt inte. Tyvärr måste jag säga att de här situationerna blir allt vanligare. Jag gråter för att jag är så arg! Det är så orättvist. SOCIALTANTEN De har inget tålamod. Det är det. Vid minsta svårighet... puff, är de försvunna. Här, en näsduk. Tack. Men allt var ju bra. Vi hade det så bra. Ända tills han förstörde allt. SOCIALTANTEN Är det någon tredje part inblandad? Jag vet inte. Kanske.

36 SOCIALTANTEN Jag blir så arg när jag hör sådant här. Varje dag blir jag arg. Någon yngre? Förmodligen. SOCIALTANTEN Det är perverst, det är rent ut sagt perverst. Vi grälade inte ens. Vi hade det bra på riktigt. SOSIALTANTEN Ingenting är tillräkligt för de perversa. Han har förstört mitt liv! SOCIALTANTEN Ja! Det har han. Och han njuter av det. Nu kommer han snart hit, så torka tårarna. Det nöjet ska vi inte bjuda den lille perverten på. Jag vill inte att han får Rasmus. Lova mig det! SOCIALTANTEN Nej, det gör han inte. Någon måtta får det vara. (Hans kommer in) Välkommen! (Sockersött) SCEN 22 Hon var vet du riktigt vettig, för en gångs skull. Så du får träffa Rasse nu? Varannat veckoslut bara visserligen, men nu är det slut på manipulerandet. Och det blev gemensam vårdnad, förstås. Han ska bo hos henne. Ja men det är en annan sak. Gemensam vårdnad innebär att du har lika mycket rätt som

37 hon att till exempel få veta om Rasse blir sjuk och läggs in på sjukhus. Min pojke är han ju. Klart att jag skulle få veta det. Nej, inte om ni inte har gemensam vårdnad. Säg nu inte att du har skrivit under att Trixiege hit pappret! Sidu på fan. Grattis. Du har gett bort ditt ansvar och samtidigt blivit av med en massa rättigheter. Trixie har vårdnaden. Men jag ska ju betala tonni för honom i månaden. Inte kan jag nu vara helt utan rättigheter. Du är strilad i linsen. Men socialkärringen sa att det främst handlade om var Rasse ska bo... Så fan heller! Jag måste kanske strypa henne. Det är möjligt. Mera öl? Ja, för fan. SCEN 23 (i skolan)rixie Vad menar du med att du inte kan? Du har ju lovat... Men hej, man måste prioritera! Jaha. Klart jag inte vill lämna er i pisset, men vad kan jag göra? Min prepkurs börjar imorgon! Det här betyder hej faktiskt jättemycket för mig. Jag visste inte att det fanns prepkurser för för flickor som vill bli luciakandidater.

38 Folkhälsan ordnar och det är inte någon billig grej! Man måste visa att man är motiverad. Och det är jag. Och jag har faktiskt offrat redan en människorelation för den sakens skull. En människorelation. Ja, en sån där som man liksom har till en annan människa när man typ är ihop eller... Jag vet vad en relation är! Aj ja? Nå han var liksom gift, eller skild men nästan ännu gift (Till publiken) Sen hände något underligt. Tror jag. Du arbetar för mycket, Trixie. (Åt Rex) Åh, jag behöver arbeta. Det är klart att det är enkelt för mig som rektor, att du också sköter Lisbets elever... men det blir för mycket för en person. (åt publiken) Jag blev alldeles till mig över att någon brydde sig om mig. Men också orolig. (åt Rex) Tycker du att jag slarvar? Nej, herregud, nej! Jag hade ju hoppats att hon, Belinda... men hon är så upptagen... Lucia? Nu redan? Ja se dagens ungdom... Ja, jag har inte så mycket annat, faktiskt. Ingen lucia? Ja, jag hörde ju... Att ni har separerat, men jag vill inte att skolan utnyttjar din situation och du har ju barn och...

39 (Åt publiken) Jag började visst gråta. Åh nej, jag menade inte att... Jag trampar alltid i klaveret... (Klappar Trixie på huvudet) Jag vet inte vad som hände. SCEN 24 (i telefon) Det där pappret... (kvittrar) Vilket papper? Som vi skrev under. Ja, nu är det underskrivet! Är det inte skönt? Trixie, är du full? Nej, bara lycklig! Jag missförstod. Det var meningen! Det var aldrig min mening att ge hela ansvaret åt dig! Du har undertecknat avtalet. Du kan inte göra så här mot mig! Du finns inte mera! Du finns inte för mig och nu finns du inte för Rasmus heller. Allt blir så bra, så och du kan fast bilda en ny liten familj med den där blondinen, fast vänta nu... jag hörde visst ett litet rykte om att hon lämnade dig, var det inte så? Så tråkigt, Hans. Nu har du ingenting. Voj, voj, så det kan gå tassigt i livet. Vet du nu hinner jag inte med dig mera...

40 (Till publiken) Det händer någonting! SCEN 25 Får jag lov? Javisst! Han är ju gift! Han vill bara att jag ska läsa hans avhandling. Hur tänker du nu riktigt? Och var är Rasmus? Hos mamma. Rex, vilken intelligent text! Det kan ju bara sluta på ett sätt! Rex, det här kan bara sluta på ett sätt. Gör det inte! Han tycker om mig! Visst gör du, Rex? Du är inte färdig för det här, Trixie, du kommer att befinna dig i en vårdnadstvist innan du vet ordet av och du är psykiskt igenom det här på något sätt, inte på långa vägar! Du är avundsjuk. Nej, jag är orolig! Det här är helt oskyldigt. Du kommer att bli lämnad en gång till på en mycket kort tid.

41 Jaså. Du säger det. (slutar dansa) Det säger jag. Då behöver du inte säga så mycket mera, då. Vad menar du? Att jag inte har något att säga dig mera. Du är inte min vän. Nähä, jag borde bara säga ja och amen till allt du hittar på, då skulle jag vara din vän, va? Kan du någon gång uttrycka dig lite mer nyanserat? Trixie, gör inte så här. Ska jag sluta träffa Rex? Ska jag aldrig få vara glad? Ska jag bara lida och lida? Är det det du vill? Hans lider också. (Till Rex) Jag ska läsa den på veckoslutet! (Rex ut. Till Fina) Det är Hans har förorsakat den här situationen. Det är helt rätt att han lider. Han ville inte lämna Rasmus. Det vet du. Men det gjorde han. De facto. Det vet du. Han lämnade ert äktenskap. Han lämnade sin familj! Han hörde inte av sig på en månad åt Rasmus! Varför tror du att det här är lätt för honom?

42 Så du har riktigt satt dig ner och lyssnat på honom? Kanske du är kär i honom rentav, nu vet jag, det är förstås så det är! Du har gått och blivit kär i Hasse! Skärp dig nu för fan. Ni är alla emot mig, alla utom Rex, alla. SCEN 26 Hon har någon ny. Ajjaa. Inte för att jag bryr mig, jag tänker mest på Rasse. Ja, ja. Men fittigt snabbt har det gått. Annat kan man inte säga. Mhh. Det förvånar mig egentligen inte alls. Nä. Rasse säger att han är hemlig. Va? Jag antar det betyder att han är gift. Så du har träffat Rasse nu?

43 Helt enligt överenskommelsen. Eller nåja, nästan. Kommer det scoutläger och sånt just mina veckoslut, så ser jag ju inte till honom. Scouten... brr. Bra gemenskap, säger Trixie. Och helt bra är det ju att vara ute i skog och mark! Klart att din son hellre umgås med ekorrar än med dig. Vad fan menar du? Klart att han ska umgås med dig då han kan! Det måste ju för fan vara viktigare! Stå på dig, så han åtminstone fattar att du tycker att det är viktigt att ni är tillsammans. Låt honom sen välja, vad han vill göra. Du ger alltid efter. Gör jag väl inte. Ja, kanske... Se nu. Skaffa dig ens en lägenhet! Kommer inte Ljungqvistarna tillbaka från Spanien snart? Kanske du har rätt. SCEN 27 (I telefon) Vem är det? Hans? Nej! Han är hos mamma och ring inte dit! Det är ju mitt i natten, hur mycket har du druckit? Nej, det går inte. Hasse, det går inte. Sluta! Jo, jättefint! Varför i hela helvete skulle du ta ditt liv?! Det tycker jag också, jo, du är en looser. Speciellt när du hotar med sånt där. Du är så full att du inte vet vad du pratar om. Nej, sa jag ju ren, du kan inte komma hit. För att jag inte är ensam. Tack bara. Ska du säga. Vill du att jag går? Nej! Hotade han med att ta sitt liv?

44 Det var nu inte så allvarligt. Inte för att jag vill blanda mig i, men är du säker på det? Att det är tomma hot? Han var alldeles för full för att kunna ta sig av daga. Om han inte har tänkt kväva sig i sina egna uppkastningar... Det verkar ju nog lite... ja... Komplicerat... Tänk inte på det! (Det ringer igen) Det är lite svårt att låta bli. Du borde kanske... Nej varför? Det är han. Och uppenbarligen är han inte död. Nej, men... Snälla, bry dig inte om honom... Jag stänger av honom. Titta! Hur som helst måste jag snart... Aha. Ja, det förstås...(rex klär på sig) Trixie, jag... Nej, säg ingenting. Men när det verkar som om... Och det är ju en väldigt kort tid sen... jag menar, det är komplicerat. På många sätt. Både på ditt sätt och på mitt. Vad vill du säga med det? Ja, jag vet inte. Trixie...

45 Ja? Jag vill dig inget illa. Tror du mig? Jo. (Rex ut, telefonen ringer igen) Dö! Dö! Dö! SCEN 28 Aj, mamma hej, har det hänt något? Okej... Okej... Ja... Nej... I morgon. Han har scout i morgon. Okej. Vi ses. (Till publiken) Mamma vill träffa mig. Gissa vem som hade ringt henne? Jaha. Nej, hon bryr sig inte på riktigt. Kanske om Rasmus. Ja, ja, hon bryr sig om Rasmus, men vi umgås inte. Det funkar helt enkelt inte. Vi är inte på samma våglängd, har aldrig varit, inte när jag var liten, definitivt inte när jag var tonåring och nu... Ja, nu kan jag ju äntligen välja. Jag ser det endast som positivt att hon vill umgås med Rasmus och framförallt att han har något slags utbyte av henne, jag är inte en ond eller ens kallsinnig person. Det blir enklare för mig också på det sättet. När hon så småningom flyttar till ett åldringshem, så har hon ju åtminstone en besökare i honom. Jag hörde en gång en intervju med en sköterka på ett ålderdomshem, det var apropå hur illa vi i vårt samhälle tar hand om våra gamla. Hon sa, uppfriskande nog, att hon nog sett att det finns en orsak i samtliga fall av ensam- åldring- som- ingen- hälsar- på- beklagar- sig, en orsak just i dessa åldingar och deras beteende mot så kallade nära och kära. (Till mamma) Vad vill du? SCEN 29 MAMMA Jag vet ju att du inte tycker om att jag blandar mig i ditt liv... Det stämmer. MAMMA Men Rasmus... Kom han iväg till scouten? MAMMA Jo, det gjorde han... Vill du ha kaffe? Jag har här i termosen? Varför ville du träffas i en park? Här är kallt. Häll i lite då.

46 MAMMA Jag tänkte att det skulle vara bra för dig och mig också med lite frisk luft... Ska vi gå in? Till något café? Du vill väl inte komma till mig... Alldeles riktigt. Nej, för all del. Vi sitter väl här då. Och får blåskatarr. MAMMA Ja... Rasmus ja. Han mår fint. MAMMA Nej... Visst. Och det gör jag med. MAMMA Hans ringde. Kiva. MAMMA Jag visste ju inte ens att ni... att ni... Är skilda!!! MAMMA Ja... Nå nu vet du. (Till publiken) Nå, voj, vit... Jesus! Kan människan något annat än snoka? Nu låtsas hon plötsligt att hon på något sätt skulle vara engagerad i min situation! Att hon har mage! Hon som inte ens kom på mitt bröllop för att hon "hade annat för sig just då. Tyvärr." Snart säger hon väl att hon är ledsen för min skull! MAMMA Beatrice... Trixie. Aha, du har vigselringarna på dig ännu... Ja, inte för att det är min sak... Nej. MAMMA Ja, Rasmus han, verkar så ledsen.

47 Det är helt naturligt. (Till publiken) Det är ett evigt tjat om Rasmus. Nuförtiden! Tror ni hon la två strån i kors när han var liten och jag verkligen skulle ha behövt hjälp? Svar; nej. Skulle inte Fina ha bott i här i stan då, så hade jag blivit galen. Hans jobbade som mest då. MAMMA Jag är ledsen. För din skull. I princip är det väl möjligt att hon skulle ha förändrats... MAMMA Jag tror att jag gjorde fel, då, tidigare... Men hur sannolikt är nu det? MAMMA Jag är inte mera som då... Folk förändras ju faktiskt inte. MAMMA Jag gjorde fel, Trixie. Jag gjorde fel mot dig och jag ångrar mig. Hon skulle hur som helst inte be mig om förlåtelse. Hon är inte kapabel till sådant. MAMMA Förlåt. Låt mig hjälpa dig. Ens nu. Hon har aldrig lyssnat, aldrig varit intresserad. Det har varit som att tala till en vägg. (Till mamma) Nej, vet du, nu måste jag nog gå. Hoppas du fick ut något av det här, om du någon gång skulle bemöda dig om att höra vad någon annan säger skulle vi kanske ses oftare. Det är helt onödigt att se ut så där. Jag är så van vid dina faxer. Adjö. (Ut. Mamma sitter kvar en stund, men går sen också.) SCEN 29 Ja, jag upplever att hon, tillsammans med damen på socialen, helt enkelt förde mig bakom ljuset. Medvetet. Jag förstod inte att jag gav upp mitt föräldraskap! Jag trodde vi dealade om var han ska bo. ALLY Du tor inte att hon går med på att ändra det "beslutet"? Det skulle vara det allra smidigaste.

48 Jag skulle inte vara här om... ALLY Jag förstår. Jag måste bara fråga för säkerhet skull. Absurt nog verkar endel människor hellre stämma varandra än föra ett normalt samtal med sin ex. Ja, jag menar inte att just du ser ut som en sådan, jag menar bara... äh. Hur som helst. Jag vet faktiskt inte vad jag ska göra. I bland har jag bar lust att ge upp alltsammans och flytta nåongstans långt bort. ALLY Rasmus skulle fara väldigt illa av det. Och det värsta är att han också kommer att fara illa av en rättegång. Ja, men det här är fel! Det kan inte få gå till så här! ALLY Du borde ha satt dig in... Jag vet! Jag vet! Strö salt i såren! ALLY Förlåt, jag bara menar att... Ja, det är faktiskt rätt vanligt att den parten som lämnar äktenskapet, som jag har förstått att du gjort, ofta har så dåligt samvete att den därför skriver under lite vad som helst... Ja, du förstår kanske... Ursäkta mig. Jag brukar inte vara så här... desorienterad. Och det här är helt way out of line, men har vi inte träffats nångång tidigare? Och jag tar förstås inte betalt för den tiden som går åt till att ställa personliga frågor, eller... det vill säga, jag tar överhuvudtaget inte betalt per minut, eller ens timme, fast det vet du ju... Du är grön! ALLY Nåja, jag har haft eget i flera år, inte är jag nu så ny, men lite yr, för tillfället... Nej, jag menade politiskt, du hör till de gröna. Vi har träffats inom kommunalpolitiken. Visst har vi det. ALLY Ja, just det. Vi vann. Eller jag menar, vi fick igenom vettigare bussrutter och tidtabeller. Personligen var jag inte emot det.