Högskolan på Åland. serienummer 44/2013. Sjöfart. Mariehamn 2013 ISSN ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högskolan på Åland. serienummer 44/2013. Sjöfart. Mariehamn 2013 ISSN 1458-1531 ISSN 1458-1531"

Transkript

1 Läkarkonsultation för fartyg - En förändring av den svenska radiomedical-blanketten Daniel Nydegger Denny Wilhelmsson Högskolan på Åland serienummer 44/2013 Sjöfart Mariehamn 2013 ISSN ISSN

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Sjökaptensprogrammet Daniel Nydegger & Denny Wilhelmsson Läkarkonsultation för fartyg en förändring av den svenska radiomedical-blanketten Gun Lindman Abstrakt: En sjukvårdsansvarig styrman har idag inte bara ansvar för navigation och värdefull last, utan också ett stort ansvar för besättningens hälsa samt att kunna hantera en olyckshändelse på ett korrekt och ansvarsfullt sätt. Som tur är hör detta inte till en styrmans dagliga rutiner vilket gör förfarandet svårare om olyckan en dag skulle vara framme. Syftet är att underlätta för en sjukvårdsansvarig styrman som sällan hanterar sjukdoms- eller olycksfall ombord. Därför tog vi på oss arbetet att göra en förenklad blankett för läkarkonsultation som enligt regelverken ingår i fartygsapoteken ombord. Blanketten ska inte bara ha ett enklare upplägg, utan också vara mer innehållsrik så att informationsutbytet mellan fartyget och sjukhuset är effektivare och mer förståeligt för besättningen ombord. Arbetet behandlar all utrustning som enligt STCW-kraven skall finnas i ett fartygsapotek och som en sjukvårdsutbildad styrman förväntas kunna hantera. För att kunna göra en blankett som svarade till vårt syfte behövde vi samla information från erfarna människor inom branschen. Detta gjorde vi genom intervjuer och enkätundersökningar. Resultatet visade att det fanns intresse för en eventuell revidering av blanketten från Sjöfartsverket. Undersökningarna visade att blanketten som finns idag sällan eller aldrig används. Det framkom även att användningen av blanketten skulle öka om den var mer anpassad för styrmän enligt L-ABCDE-principen. Nyckelord (sökord): Radiomedical, blankett, sjukvård, akut omhändertagande, L-ABCDE Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 2013: Svenska 62 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Navigation Daniel Nydegger & Denny Wilhelmsson Medical Consultation for Vessels A Change of The Swedish Radio Medical Form Gun Lindman Abstract: An officer in charge of medical care on board has a big responsibility not only for navigation and cargo handling but also the responsibility for the crew s health and handling emergency situations in a responsible way. Luckily this is not a daily routine for an officer which makes the procedure harder in an emergency situation. The purpose of this work is to make it easier for a medical care officer that seldom handles sickness or emergency situations on board. Because of this we decided to make a simplified form for medical consultation that due to the regulations is included in the hospital on board. The form should not only be easier to use, but also include more information so that communication between the vessel and the hospital is more effective and understandable for the crew on board. This work includes all equipment that due to the STCW-regulations should be available in the vessel hospital and also what is expected from a medical care officer. In order to make this form respond to our purpose we needed to collect information from experienced people in the seafaring business. This we did through interviews and questionnaires. The result showed that there was an interest in a possible revision of the form and also showed that the form which is in use today seldom or never is used. It also emerged that the use of the form would increase if it was more suitable for officers using the L-ABCDE method. Key words: Radio medical, form, medical care, emergency care, L-ABCDE Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 2013: Swedish 62 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Syfte Frågeställning Avgränsning BAKGRUND STCW Standards of Training, Certification & Watchkeeping Radiomedical SYSTEMATISK UNDERSÖKNING ENLIGT PRINCIPEN L-ABCDE L Livsfarligt läge A Luftvägar (Airways cervical spine control) B Andning (Breathing) C Cirkulation & blödning (Circulation and bleeding) D Medvetandegrad (Disability) E Exponera & skydda mot omgivningen (Expose) Hypotermi SEKUNDÄR UNDERSÖKNING Övrigt Anamnes METOD Reliabilitet och validitet Etik Enkätundersökningarna RESULTAT Intervjuerna Enkätundersökningen DISKUSSION Intervjuerna Enkäterna Vår framtagna blankett Slutsats REFERENSER... 60

5 BILAGOR Bilaga 1 - STCW-tabell Bilaga 2 - Radiomedical-blankett Sjöfartsverket Bilaga 3 - Radiomedical-blankett L-ABCDE Bilaga 4 - Enkätundersökning Bilaga 5 - Intervjufrågor Bilaga 6 - Utskicksbrev

6 Ordlista Anamnes Artärer Aseptisk ATLS Carotispuls Cyanos Defibrillator Definitiv andningsväg Dislokation Extremitet Glukos Hemoglobin Hemothorax Hyperglykemi Hypoglykemi Hypoxi Kapillär återfyllnad Kapillärer Krikoidtryck Laryngoskop Lungkontusion Orotrakeal eller operativ intubation Otoskop Perforering av blodkärl Pneumothorax Pulsoximeter/Saturationsmätare Pulspalpation Sjukdomshistorik Blodkärl som innehåller syrerikt blod, transporterar blodet ut i kroppen Sterilt, bakteriefritt Advanced Trauma Life Support Halspuls Blåaktig missfärgning av huden Hjärtstartare Säker andningsväg Förskjutning av ligament stukning Utstickande kroppsdelar Blodsocker Transporterar syret i blodet Blodansamling i lungsäck som följd av bröstkorgstrauma Högt blodsocker Lågt blodsocker Vävnader i brist av syre Ett sätt att se hur blodet återströmmar i kapillärerna Kroppens minsta blodkärl Används vid intubering för att undvika återflöde av magsäcksinnehåll Verktyg som används för att kunna se stämbanden i halsen vid intubering Krosskadad lunga Intubation via munnen Verktyg för inspektion av öronen Då man penetrerar en nål genom båda blodkärlsväggarna Onormal samling av luft eller gas i lungsäcken Instrument för mätning av hemoglobinets syrgasmättnad och puls Pulsmätning

7 Radialispuls Saturation Spinal chock Stas Syrgasgrimma Torso Trakea Trombocyter Vener Handledspuls Syremättnad i blodet Kan uppträda vid ryggmärgsskada Blodstockning En grimma för tillförsel av syrgas via näsan Bål, kroppen utan huvud och extremiteter Utrymmet mellan stämbanden och luftstrupen Blodplättar i blodet Blodkärl som innehåller syrefattigt blod, transporterar tillbaka blodet till lungorna för syresättning

8 1. INLEDNING För att lättare kunna hantera en akut sjukvårdssituation har vi ändrat upplägget i den nuvarande radiomedical-blanketten från svenska Sjöfartsverket (se bilaga 2) så att alla punkter följer en logisk ordning enligt L-ABCDE-metoden, vilket är det prehospitala sjukvårdsförfarandet som används i större delen av världen (se bilaga 3). Strukturen i hela vårt arbete var att först ändra ordningen och upplägget på svenska Sjöfartsverkets blankett, dvs. att vi först ändrade de befintliga punkterna så att de hamnade i rätt ordning enligt L-ABCDE. Därefter lade vi till punkter som saknades på Sjöfartsverkets blankett. Dessa punkter styrktes av vår bakgrund samt handledning av Gun Lindman (kursledare i sjukvård), vår handledare i detta projekt. Efter vår första preliminära ändring testkörde vi blanketten, för att få feedback till att göra en slutlig version som vi sedan vill presentera för Sjöfartsverket som ett förslag till revidering (se kapitlen metod & resultat). Vi har delat upp varje bokstav i symptom och åtgärder, för att förenkla styrmannens undersökning av en skadad person samt för att effektivisera kommunikationsförfarandet. Vi kommer även att behandla symptomen och åtgärderna för hypotermi (nedkylning) eftersom det finns en överhängande risk för detta vid arbete på fartyg även om det inte ingår i L-ABCDE- metoden. Enligt behov som framgår av resultatet har vi även gjort en digital form av blanketten som man kan fylla i direkt på datorn och sedan skicka till den rådgivande läkaren. 1.1 Syfte Syftet med detta arbete är att arbeta fram en bättre läkarkonsultation för fartyg som ger en lättare, mer logisk och mer lättöverskådlig struktur enligt L-ABCDE- metoden. Vi vill öka användningsområdet för blanketten genom att utforma den så att den följer samma ordning som sjukvårdsutbildningen för styrmän är uppbyggd idag. 8

9 Ett tredje syfte är att förenkla informationsflödet mellan sjukvårdsansvarig ombord och läkaren iland. 1.2 Frågeställning Hur ser behovet ut av en revidering bland sjukvårdsansvariga styrmän ombord? Kommer användandet av blanketten öka efter en eventuell revidering? 1.3 Avgränsning Blanketten kommer att skrivas enbart på svenska för att kunna hålla oss inom de satta tidsramarna. 9

10 2. BAKGRUND 2.1 STCW Standards of Training, Certification & Watch keeping Enligt sektion A-VI/4 skall den som är utnämnd till sjukvårdsansvarig ombord ha sådan kunskap och utbildning att han/hon kan vidta omedelbara åtgärder vid sjukdoms- eller olycksfall. (IMO, STCW including 2010 Manila amendments, 2010, s. 200) Kapitlet som tar upp sjukvården i STCW-koden är uppdelad i två delar. Kompetenskraven, utbildningskraven, metoderna och kraven för riskbedömningskompetensen finns i tabellform (se bilaga 1). Den första tabellen innehåller vad en ombordanställd med grundutbildning i sjukvård förväntas kunna. Den andra tabellen innehåller sedan de kompetenskrav som ställs på en sjukvårdsansvarig ombord. (IMO, STCW including 2010 Manila amendments, 2010, s. 200) 2.2 Radiomedical Radiomedical är en tjänst för sjukvårdsansvariga ombord där man kontaktar en specialistläkare som via telefon, fax eller mail kan ge rådgivning om hur man ska behandla en skadad. Innan man kontaktar läkaren ska man fylla i en blankett Läkarkonsultation från fartyg som är framtagen av Sjöfartsverket (nuvarande Transportstyrelsen) i Sverige. (Henriksson, 2003) Till att börja med kontaktar man JRCC (Joint Rescue Coordinating Center) som är sjöoch flygräddningscentral stationerad i Göteborg. Härifrån koordineras man till en specialistläkare på Sahlgrenska sjukhuset som tar hand om ärendet och tjänsten är tillgänglig dygnet runt. (Sjöfartsverket, 2013) (Henriksson, 2003) 10

11 3. SYSTEMATISK UNDERSÖKNING ENLIGT PRINCIPEN L-ABCDE Som det nämns i inledningen är det svårt för en sjukvårdsansvarig styrman att upprätthålla sin kunskapsnivå gällande sjukvården ombord då det på många fartyg sällan händer olyckor. För att underlätta förfarandet vid en eventuell nödsituation är därför varje bokstav i största möjliga mån upplagd enligt följande logiska ordning; Bakgrund, Symptom och Åtgärder. Texten är skriven med så få medicinska termer som möjligt för att undvika missförstånd och svårigheter vid läsningen. En person som är utsatt för trauma ska behandlas efter denna framtagna metod som under lång tid använts och utvecklats såväl i prehospitalt omhändertagande som inne på sjukhusen. Metoden började sakta ta form under slutet av 1950-talet i USA av fysikern Peter Safar. Idag är metoden efter många uppgraderingar indelad i sex steg. (ABC_(medicine), 2013) L Livsfarligt läge A Luftvägar (Airways and cervical spine control) B Andning (Breathing) C Cirkulation (Circulation and bleeding) D Medvetandegrad (Disability) E Exponera & skydda mot omgivningen (Expose) (Jande-Waldau & Winarve, 2003, s. 6) 11

12 3.1 L Livsfarligt läge Bakgrund När man anländer till en olycksplats är det viktigt att man först får en helhetsbild av platsen och bedömer faran för sig själv och andra inblandade. Ombord på fartyg kan detta innebära rökutveckling i överbyggnaden, brand i maskinrummet, vistelsen på däck i svår sjö, närheten av läckage i farligt gods, syrehalten i slutna utrymmen med mera. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, ss ) Åtgärder Se till att välja en plats för undersökningen som är utanför riskzonen för följdolyckor som t.ex. explosioner. Finns det fler personer i omgivningen som kan vara skadade? Vad kan vara en möjlig orsak till olyckan? Är ditt eget eller andras liv i fara? Om en person är i kontakt med ström, se till att få bort personen med hjälp av något icke strömledande material som t.ex. dina kläder eller en tamp. Tänk efter en extra gång innan du påbörjar räddningsoperationen. Gör inga förhastade hjältedåd! (Jande- Waldau & Winarve, 2003, ss ) 3.2 A Luftvägar (Airways and cervical spine control) Bakgrund Kroppens alla celler kräver syre och om tillgången till syre begränsas kan detta leda till hjärnskador och efter några få minuter även hjärtstopp. Redan efter 4-6 minuter tar hjärncellerna skada på grund av syrebristen vid normal kroppstemperatur. Det är därför viktigt att omedelbart se till att luftvägarna är fria och att patienten återfår en normal syretillförsel. En person som är medvetslös har inte förmåga att styra över sin kropp och dess muskler vilket medför att tungan faller bakåt vid ryggläge och täpper till svalget. Detta leder till att luftvägarna helt eller delvis blockeras. Det finns olika metoder för att förhindra att andningsvägarna täpps till. Två av tillvägagångssätten är intubation och att sätta svalgtub vilket är de metoder som en sjukvårdsansvarig styrman förväntas kunna enligt STCW-kraven. Den skadade personen måste vara medvetslös i båda fallen annars finns det risk att kräkningar framkallas vilket försämrar situationen ytterligare. (Jande- Waldau & Winarve, 2003, ss ) 12

13 3.2.2 Symptom Det är viktigt att ha goda kunskaper om luftvägens anatomi för att på ett säkert sätt omhänderta en person som har blockerade luftvägar (Figur 1). Man kan på olika sätt se och höra att en person har blockerade luftvägar. Övre luftvägshinder karakteriseras genom biljud vid inandning och kan låta som gurglande, väsande eller pipande ljud. Nedre luftvägshinder karakteriseras genom liknande biljud men gäller vid utandning. Man ser också tydligt på ansiktsfärgen att personen inte får tillräcklig syretillförsel. Om färgen är grå till blåviolett (cyanos) har personen ofta nedsatt genomblödning och detta kan vara ett tecken på chock. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, ss ) Figur 1. Genomskärning av huvudet (Jande- Waldau & Winarve, 2003) En person som har svårt att andas vill gärna sitta upp eftersom det underlättar för de extra muskler som används för att försöka hämta andan. I fall av frakturer eller deformationer i ansiktet kan horisentalläge också försämra andningen. Indragningar i halsen är ett tecken på att luftvägarna är blockerade. Då personen försöker ta ett andetag kan man se att den främre och de yttre halsgroparna blir djupare. Om personen har fått brännskador i ansiktet finns det en risk att personen inandat het luft vilket kan leda till att andningsvägen svullnar upp. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, ss ) Åtgärder Åtgärderna vid omhändertagandet följer i naturlig ordning. Man börjar med att fråga personen några enkla frågor för att få kontakt och konstatera att andningsvägarna är fria (A). Med detta kan man också få en första indikation på hur personen andas (B), om det finns cirkulation (C) och hur dennes medvetandegrad är (D). Exempel på bra frågor är 13

14 vad heter du?, var har du ont? och kan du röra på tårna?. Försök bibehålla ett behagligt lugn och vänta på svar från personen. (ATSS, 1999, s. 21) Lossa eventuellt åtsittande kläder kring hals och bröstkorg och avlägsna andra saker som hindrar personen från att kunna andas. Munhålan och svalget rensas från blod, slem, kräkningar eller annat som täpper till luftvägen. Om personen fått något främmande föremål i halsen utför man en bukstöt, även kallad Heimlich manöver. Då man är säker på att luftvägen är fri ska man göra ett haklyft eller käklyft och sedan om det anses vara nödvändigt placera en svalgtub eller intubera personen. Glöm inte att nackkrage alltid ska placeras på traumapatienter. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, ss ) Svalgtub Svalgtubens storlek bestäms genom att man håller svalgtuben bredvid personens huvud och uppskattar längden mellan örat och mungipan (Figur 2). Hos en vuxen person sätts inledningsvis svalgtuben med spetsen riktad uppåt och då den är i rätt läge vrider man ned den så att spetsen hamnar nedåt. Hos ett barn sätter man in svalgtuben med spetsen nedåt från början för att inte orsaka blödningar i mjukdelarna i svalget. (ATSS, 1999) Figur 2. Mätning av svalgtubsstorlek Intubering Trakeal intubation genomförs då nacken är stabiliserad. Detta ska göras även då nackkrage är placerad. En intubation kräver därför minst två personer men man ska helst vara tre eller fler. Den tredje personen utför ett så kallat krikoidtryck vilket innebär 14

15 att man trycker struphuvudet bakåt för att minimera risken för återflöde av magsäckens innehåll. Genomförandet sker enligt följande (ATSS, 1999): - Kontrollera att laryngoskopets lampa fungerar. - Kontrollera att kuffen är hel och uppblåsbar (Figur 3). - Kontrollera att det finns tillgång till olika storlekar på tuber, vanligtvis storlek 7 mm för vuxna kvinnor, storlek 8 mm för vuxna män. - Om möjligt syresätt patienten med 100% syrgas. - Lyssna på bröstkorgens andningsljud före intubationen för försäkran om att det inte är fall av hemothorax eller pneumothorax. - Ge läkemedel enligt läkarkonsultering. - Anlägg krikoidtryck. - För ner tuben och kuffa (Figur 4). - Kontrollera tubläget och lyssna över båda lungfälten på flera ställen. - Ventilera genom att ge normal andningsfrekvens med andningsballongen (Figur 5). - Fixera tuben genom att sätta fast denna mot mungipan med t.ex. tejp. Figur 3. Kontroll av kuff Figur 4. Intubering Figur 5. Ventilering med andningsballong 15

16 Nackkrage Som sista åtgärd efter undersökningarna av fria luftvägar sätter man en nackkrage, även kallad Stifneck. När man undersöker personen måste man därför vara särskilt aktsam med hanteringen av den skadade innan nackkragen är på plats för att inte förvärra eventuella skador i halskotpelaren. Man sätter nackkrage enligt följande (Jande-Waldau & Winarve, 2003, ss ): - Mät hur många fingrar som får plats mellan nyckelbenet och käken (Figur 6). - Ställ sedan in höjden på kragen med samma antal fingrar (Figur 8). - En person stabiliserar nacken medan en annan försiktigt skjuter in kragen under nacken (Figur 7). - Spänn fast kragen med kardborrebandet (Figur 9). Figur 6. Mätning på person Figur 8. Mätning på kragen Figur 7. Stabilisering av nacken Figur 9. Nackkrage på plats 16

17 3.3 B Andning (Breathing) Bakgrund Saturation Saturation är benämningen för hemoglobinets syrgasmättnad i blodet. Det är viktigt att läkaren får information om detta i ett tidigt skede så att ordination om syrgas kan ges i god tid. Värden under 90 % orsakar hypoxi och indikeras genom cyanos. Syrgasmättnaden anges i procent och indikerar skaderisk enligt följande (Midgren & Ström, 2012) (Wikipedia, 2013): >90 % frisk, bra saturation <90 % har på sikt skadlig inverkan <70 % potentiellt livshotande <55 % förlorar medvetandet Andningens funktion Man måste vara vaksam på tilltagande slöhet eller trötthet som är tecken på att lungorna inte kan föra bort tillräckligt med koldioxid från blodet. Andningen styrs hos en i övrigt frisk människa av halten koldioxid i blodet. Receptorer i blodkärlen mäter koldioxidhalten och skickar signaler till andningscentrum i hjärnan, som i sin tur skickar vidare signalerna till andningsmuskulaturen (mellangärdesmuskeln och revbensmuskulaturen). En person som drabbats av en kronisk lungsjukdom, t.ex. Kol eller neuromuskulär sjukdom, vilka ofta i normalläget innefattar höga koldioxidhalter i blodet saknar eller har försämrat regleringen med hjälp av koldioxid. Detta innebär att deras andning istället styrs av syrgashalten i blodet. Syrgashalten mäts på samma sätt med receptorer i blodkärlen. Om man tillför höga koncentrationer syrgas till en sådan person kan andningen hos personen upphöra, men trots detta ska man alltid tillföra syrgas till en skadad. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, ss ) En vuxen person andas normalt in cirka 500 ml luft vid varje inandning. Cirka 150 ml av den luft som finns i luftvägen byts inte ut och ligger i ett utrymme som kallas döda 17

18 rummet. När man andas snabbare och ytligare stiger koldioxidhalten i blodet på grund av det försämrade lyftutbytet eftersom luften passerar upp och ner i döda rummet utan att användas. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, ss ) Vid skador i bröstkorgen kan lungorna kollapsa med nedsatt andning som följd. De vanligaste exemplen på sådana bröstkorgsskador är ventilpneumothorax, massiv hemothorax, öppen pneumothorax samt instabil bröstkorg (flail chest) med lungkontusion. (ATSS, 1999, ss ) En person som utsatts för trauma över torson kan med stor risk få problem med lungornas funktion. Om lungorna skadats så att blodansamlingar uppstår och personen försöker att hämta andan bildas tryck och detta ökar belastningen på hjärtat. (ATSS, 1999, ss , 75-79) Symptom En normal andningsfrekvens hos en vuxen person är andetag / minut. Om andetagen är; - Färre än 10/minut kan det vara fråga om t.ex. förgiftning eller skallskada - Fler än 29/minut är troliga orsaker syrebrist eller stora blödningar En förhöjd andningsfrekvens kan vara tecken på inre blödningar eftersom kroppen strävar efter att få tillräckligt med syre som går förlorat. Hög andningsfrekvens i detta läge är det absolut tidigaste tecknet på chock som orsakats av de inre blödningarna. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, ss ) Man kan se på den skadades hud och läppar att andningen inte är tillräcklig. Hud och läppar antar en blåaktig nyans (cyanos) (Figur 10), likaså blir öronsnibbar och naglar blåfärgade. Man ser också om 18 Figur 10. Cyanos (Jande-Waldau & Winarve, 2003)

19 halsvenen är överfylld (halsvenstas). (Jande-Waldau & Winarve, 2003, s. 21) När det gäller pneumothorax kan man se hur bröstkorgen rör sig dvs. hur symmetrisk bröstkorgsrörelsen är. Man hör även om utandningsljuden är t.ex. rossliga, pipiga, djupa eller ytliga. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, s. 21) Åtgärder Saturation Sätt på pulsoxiometern på ett av fingrarna om det finns en sådan i fartygsapoteket. Anteckna värdena som står på apparaten med jämna mellanrum för att se tendenser till fallande eller stigande syrgasmättnad. Saturationen anges i procent, dvs. hur stor andel syre det finns i hemoglobinet. (Wikipedia, 2013) Se, lyssna & känn Åtgärderna vid omhändertagandet följer enligt se, lyssna & känn. Lyssna nära personens mun och känn efter med handryggen om det kommer utandningsluft. Bedöm och dokumentera andning och andningsfrekvens genom att känna på bröstkorgsrörelser eller utandningsluften. Lyssna på hur andningsljudet är, t.ex. väsande, hostande, rossligt, pipigt, snarkningar eller biljud vid in- eller utandning. Kontrollera hur bröstkorgen höjer och sänker sig, hur djupt eller ytligt personen andas och om båda bröstkorgshalvorna följer symmetriska rörelser. Undersök om andningen är regelbunden eller oregelbunden, samt hur snabb eller långsam den är. Om personen inte andas, starta D-HLR (se kapitel ) (Jande-Waldau & Winarve, 2003, ss ) Syrgas Ge personen minst liter syrgas/min med syrgasmask om man har tillgång till en sådan. Tänk på att syrgasmasken inte alltid är tättslutande vilket gör att man kan behöva öka tillförseln av syrgas något. (Örninge, Nellgård, & Söderström, 2008) 19

20 3.4 C Cirkulation & blödning (Circulation and bleeding) Bakgrund Blodets funktion En av blodets viktigaste uppgifter är att tillse kroppen med syre. Det är hemoglobinet i de röda blodkropparna som står för syrgastransporten från lungorna ut i hela kroppen. Blodplättarna (Trombocyterna) är en av de tre blodkropparna i människan som ser till att blodet koageleras (levras) i såröppningar vid blödning. Det är på grund av förlusten av dessa som en människa med en yttre eller inre blödning blir lättblödande. Med yttre blödning menas en blödning vilken man kan se med blotta ögat. En inre blödning kan man inte se, men med tillräcklig kunskap i kinematik och kroppens anatomi kan misstankar väckas. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, s. 24) Genom en pulsbedömning kan man i ett tidigt skede, utan största noggrannhet, upptäcka störningar i hjärtats elektriska aktivitet. Om man känner handledspuls kan man snabbt konstatera ett relativt opåverkat blodtryck, men om man endast känner puls i hals eller ljumske indikerar detta ett lågt blodtryck och åtgärder måste vidtas. I de två sistnämda fallen kan man misstänka ett chocktillstånd hos personen. Detta kan man även misstänka då personen har fuktig hud, något som liknar svettningar. (Marklund, Pulsmätning tillvägagångssatt, 2012) Vid minsta misstanke om chock och inre blödningar skall personen omedelbart evakueras från fartyget och transporteras till sjukhus Chock Vid blödningar kan den cirkulerande blodmängden bli för liten i förhållande till blodbanans volym vilket leder till syrebrist och ger upphov till ett så kallat chocktillstånd. Man kan se och märka detta på en människa genom t.ex. oro eller ängslan hos personen, blekhet, kallsvettningar, pulsstegring, blodtrycksfall och törst. Ett chocktillstånd stoppas främst genom att man ser till att personen har fria luftvägar och att större blödningar stoppas. Man kan även lägga fötter och ben i högläge, minska värmeförlust från kroppen och smärtlindra. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, ss ) 20

21 Blodtryck Blodtrycket mäts i mmhg (millimeter kvicksilver) och är ett sätt att mäta trycket i antal millimeter kvicksilverpelare. Det uppmätta blodtrycket anges med två tal t.ex. 120/80 (systoliskt/diastoliskt). - Systoliskt blodtryck är det övre trycket och skapas av hjärtats sammandragning (Systole). Normalvärden: mmhg (Öster, 2012) - Diastoliskt blodtryck är det undre trycket och skapas av hjärtats utvidgning (Diastole). Normalvärden: < 90 mmhg (Öster, 2012) Man kan på olika sätt bedöma syresättningen hos personen genom att titta på hudfärgen. Om huden är blek och/eller fuktig så är genomblödningen dålig. Vid blåaktig hud är det frågan om otillräcklig syresättning. Precis som blek hud vittnar om dålig genomblödning påvisar även kall hud detta. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, s. 28) IV - Intravenös infart Vid olycksfall kan man alltid sätta intravenös infart med infusionsbehandling, dvs. IV med dropp. Man tillför personen vätska eftersom blödningar, chock, svåra benbrott, misstänkt hjärtinfarkt, brännskador mm. gör att man förlorar mycket vätska. Att sätta IV-infart är också förberedande för en eventuell evakuering av personen då sjukvårdspersonal snabbare kan ge vätska eller eventuella läkemedel. (ATSS, 1999, ss ) Symptom Kapillära blödningar Kapillärerna är kroppens minsta blodkärl. Ytliga blödningar är oftast kapillärblödningar, t.ex. uppskrapad hud, vilket orsakar en långsam blödning med lågt tryck där även vävnadssekret kan läcka ut. En person kan få livshotande skador om denne utsätts för en tryckvåg från t.ex. en explosion orsakat av bristningar i luftfyllda organ såsom lungor och tarmar. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, s. 24) 21

22 Venösa blödningar Venerna transporterar tillbaka det syrefattiga blodet till hjärtat. På grund av den låga syrehalten har blodet mörkröd färg. Trycket i venösa blödningar är relativt lågt och rinner vid blödning. Venerna är de blodkärl som syns på huden. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, s. 25) Artära blödningar Blodet i artärerna är syrerikt och har därför en ljusröd färg. Eftersom hjärtat pumpar ut det syrerika blodet till de olika kroppsdelarna har det ett högre tryck. Blödningen är pulserande och den snabba blodförlusten kan snabbt leda till en livshotande chock. Artärerna är mer skyddade under huden än venerna och syns därför ej. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, s. 25) Pulsindikationer (ATSS, 1999): <50 slag/min, kan visa tecken på bl.a. skallskada, hypotermi, förgiftning etc. >100 slag/min, kan visa tecken på bl.a. blödning, brännskada, hjärtinfarkt etc. Oregelbunden puls kan visa tecken på bl.a. hypotermi, skallskada, andra hjärtrelaterade problem etc. Följande indikationer på blodtryck kan konstateras vid pulsmätning med fingrarna (Marklund, Pulsmätning tillvägagångssatt, 2012): - Vid handledspuls är blodtrycket > 80 mmhg - Vid halspuls är blodtrycket > 60 mmhg Åtgärder Kapillära blödningar Stoppas med ett lättare förband såsom plåster eller liknande för att undvika infektioner. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, s. 24) 22

23 Venösa blödningar Stoppas normalt genom att lägga ett förband samt placera den blödande extremiteten i högläge för att minska trycket mot såröppningen. Om halsen eller ljumsken är skadad bör man endast stoppa blödningen genom att trycka med fingrarna direkt mot såret på grund av det svårlindade området. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, s. 25) Artära blödningar Har ett högt tryck och därför är det viktigt att hålla extremiteten i högläge samtidigt trycka hårt mot blödningen. På en artär blödning läggs tryckförband. Kroppsdelen skall hållas varm och man kontrollerar att det finns cirkulation genom att kolla pulsen och kapillär återfyllnad. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, s. 25) Avsnörande förband Ett avsnörande förband görs som sista åtgärd då risk för förblödning föreligger vid fall av avslitna, eller nästan avslitna kroppsdelar. Man ska vara försiktig med användandet av denna metod då vävnaderna kring skadan dör och det kan orsaka bestående nervskador i området. Man lägger förbandet så nära skadan som möjligt och drar åt tills blödningen upphör samt lägger kroppsdelen i högläge. Det material man använder för avsnörningen får ej vara mindre än en centimeter brett. Vid lång väntan på assistans ska man tänka på att lätta på avsnörningen någon minut varje timme för att syresätta vävnaden kring skadan. Om man inte gör detta kommer vävnaden att dö i området. Den avslitna kroppsdelen skall förvaras svalt och med bevarad fuktighet. Man kan lägga den i en plastpåse och sedan i vatten. Använd inte is på grund av förfrysningsrisken! (Jande- Waldau & Winarve, 2003, ss ) Pulsmätning Om man inte har tillgång till en digital pulsmätare ombord mäter man pulsen på en person med hjälp av 2-3 fingrar istället. Tumme och lillfinger är ej lämpliga att använda då man känner sin egen puls i dessa och det försvårar räkningen. Vid mätningen ska man också tänka på att ha ett lagom tryck över kärlet för att inte komprimera det. Varje mätning bör göras under en hel minut för att få så bra mätvärde som möjligt. Det är också viktigt att följa upp och göra flera mätningar som antecknas i efterhand. Man kan 23

24 ta pulsen på flera ställen på kroppen. De två lämpligaste ställena är handleden (Radialis) och halsen (Carotis) eftersom det är på dessa två ställen man lättast känner pulsen genom huden. (Marklund, Pulsmätning tillvägagångssatt, 2012) Blodtryck Man mäter blodtrycket genom att placera manschetten runt överarmen, fylla den med luft och sedan lyssna på pulsen i armvecket med hjälp av ett stetoskop. Man pumpar tills manometern visar ca 30 mmhg utöver det värde som erhålls då pulsationerna slutar att höras. Sedan släpper man sakta på trycket (ca 2-3 mmhg/sekund). Då pulsationerna återkommer och nålen på manometern börjar vippa kan man avläsa det systoliska, dvs. det övre trycket. När sedan pulsationer och vippningar upphör avläser man det diastoliska trycket. Anteckna värdena. Gör nya mätningar efter en stund och se om tendensen är stigande eller fallande och skriv ned klockslagen för dessa. (Marklund, Blodtrycksmätning tillvägagångssätt, 2012) Kapillär återfyllnad Kapillär återfyllnad kan kontrolleras genom att pressa med tummen över nagelbädden på personen (Figur 11). Återfyllnaden ska ske lika snabbt, eller snabbare, som det tar att säga kapillär återfyllnad (Figur 12). Om det tar längre tid än så är genomblödningen på något sätt rubbad, antingen på grund av skadan eller av annan orsak såsom låg omgivningstemperatur, ålder, medicinering eller spinal chock. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, s. 27) Figur 11. Tryck över nagelbädden Figur 12. Kapillär återfyllnad 24

25 IV - Intravenös infart Man ska alltid ta i beaktande att ha ett aseptiskt tänkande, dvs. att man håller all utrustning så steril som möjligt. Man tillser att all utrustning finns tillgänglig och inom räckhåll för hela genomförandet. Det är bäst att sätta kanylen på underarmen och översidan av handen då man har satt stasen på överarmen. Det är lättast att sätta infart på de största kärlen. Man börjar kanylsättningen så nära handen som möjligt för att ge plats åt eventuellt misslyckade försök eftersom man inte ska sätta kanyl nedanför en perforering. (ATSS, 1999, s. 64) Då man satt infart med dropp i en av armarna eller händerna kan man sätta ytterligare en infart i andra armen om det skulle bli några problem med den första. Detta framförallt om personen ska evakueras. (ATSS, 1999, s. 64) D-HLR Hjärt- och lungräddning med defibrillator Om personen som undersöks saknar andning och puls ska man genast påbörja HLR för att syresätta kroppen och framförallt hjärnan. Om inte hjärnan syresätts kommer den att ta skada inom loppet av 4-6 minuter. För att få så bra resultat som möjligt, och för att utförandet inte ska bli för tungt krävs ett plant och hårt underlag. Man ska hela tiden sträva efter att ha så raka armar som möjligt och man ska helst vara mer än en person. Ju fler desto bättre! (HLR-rådet, 2013) Man placerar sin ena handlov mitt på bröstkorgen ungefär mitt mellan bröstvårtorna och sedan den andra handen ovanpå. Sedan gör man 30 kompressioner med en ungefärlig takt på slag/minut varefter man gör två inblåsningar och lyssnar på utandningsluften för att säkerställa fria luftvägar. Tänk på att hålla tätt kring näsa och mun vid inblåsningarna. Huvudet skall hållas bakåt och hakan lyftas upp. Sedan börjar man om från början igen. Varje kompression skall vara ca 5-6 cm djup, dock ej mer än 6 cm för att förhindra skador (Hjärtgruppen, 2013) (HLR-rådet, 2013). Fortsätt med HLR tills den ansvarige konsulterande läkaren anser att det inte längre är nödvändigt. 25

26 Med defibrillator: - Kontrollera att personen är livlös. Vid tvekan om personen är livlös ska man ändå utföra HLR för att vara på den säkra sidan. - Be någon hämta defibrillatorn medan du själv påbörjar HLR. - Följ defibrillatorns anvisningar när den är på plats. Gör 30 Hjärtkompressioner (HLR-rådet, 2013) (Hjärtgruppen, 2013): - Plant och hårt ryggläge - Lägg ena handen över den andra mellan personens bröstvårtor - Gör kompressioner med hela din kroppstyngd - Släpp upp bröstkorgen mellan varje kompression - Varva 30 kompressioner med 2 inblåsningar Gör 2 Inblåsningar (HLR-rådet, 2013) (Hjärtgruppen, 2013): - Kontrollera fria luftvägar - Böj huvudet bakåt och håll två fingrar under hakan - Kläm ihop näsborrarna - Ge en inblåsning - Kontrollera att bröstkorgen höjer sig - Gör en inblåsning till - Börja om med hjärtkompressionerna Man ska vara försiktig med att ge HLR till någon med hypotermi eftersom det nästan är omöjligt att känna puls och andning på en nedkyld person. Konsultera alltid med läkare före du påbörjar HLR om du är osäker. (Hjärtgruppen, 2013) (HLR-rådet, 2013) (Jande- Waldau & Winarve, 2003) 26

27 3.5 D Medvetandegrad (Disability) Bakgrund Efter de olika bedömningarna och åtgärderna i A, B och C har man tillsett att lungorna i bästa mån syresätter kroppen och att cirkulationen under omständigheterna fungerar bra. Nästa steg är att fokusera på hjärnan och bedömningen av dess funktion. Som alla andra delar i kroppen behöver även hjärnan god syretillförsel. Medvetandegraden påverkas bland annat genom otillräcklig syretillförsel som beror på syrebrist eller dålig genomblödning, skallskador, överdosering av alkohol/droger, eller komplikationer från brister i ämnesomsättningen till exempel diabetes. En person som har förlorat ca 15% av sin blodvolym, dvs. ca 7,5 dl av 5 liter hos en vuxen människa, löper stor risk att få reducerad medvetandegrad. Genom att kontinuerligt kontrollera personens medvetandegrad med olika tester försäkrar man sig om att syretillförseln är tillräcklig eller om vidare åtgärder måste vidtas. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, ss ) Symptom Vanliga reaktioner hos en person med sänkt medvetande är att de blir oroliga, stökiga och aggressiva, eller avtrubbade och slöa. Man kan också tydligt se på en människas pupiller om denne på något sätt har ett påverkat medvetande. Vissa personer har i normaltillstånd olika stora pupiller men ska ändå vid reaktion på ljus reagera lika snabbt på båda ögonen. Pupillernas osynkroniserade reaktioner är inte enbart beroende av medvetandet, utan kan även bero på exempelvis blödningar i huvudet som ökar trycket i skallen. Vid nack- och ryggskador kan man förlora känseln i vitala delar av kroppen vilket man kan be personen känna efter och berätta. Annars måste man med smärtstimuli kontrollera detta. Även om man ej kan se några symptom ska man behandla personen som att den har nack- och ryggskada tills motsatsen är bevisad. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, ss ) 27

28 3.5.3 Åtgärder Verbalt Det är viktigt att inledningsvis försöka få kontakt med personen. Detta gör man genom att ställa enkla frågor till personen med beroende på gensvar ökande svårighetsgrad. Till exempel (Jande-Waldau & Winarve, 2003, s. 30): - Vad heter du? - Hör du mig? - Vilken veckodag är det? - När är du född? - Kan du berätta vad som hänt dig? - Har du ont någonstans? Pupiller Kontrollera med hjälp av en ficklampa eller motsvarande hur pupillerna reagerar. Är de onormalt stora eller onormalt små? Reagerar de olika i respektive öga? (Jande-Waldau & Winarve, 2003, s. 31) (ATSS, 1999, ss. 103, 107) Glasgow Coma Scale (GCS) Glasgow Coma Scale är en framtagen metod för att värdera medvetandegraden hos en person. Metoden är uppbyggd på ett poängsystem där man undersöker personen steg för steg och ger poäng (Tabell 1). GCS är uppdelad i tre delar där man utvärderar personens reaktion på tilltal, personens ögonreaktion samt motorikens funktion. Maximala antalet poäng är 15 och minimala 3. Om man får under 9 poäng ska personen evakueras från fartyget så snart som möjligt. Poängskalan är enligt följande lista, där låga poäng betyder att medvetandegraden är låg och vice versa (ATSS, 1999, ss ): 1 8 poäng allvarlig skallskada 9 12 poäng medelsvår skallskada poäng mindre allvarlig skallskada 28

29 Tabell 1. GCS - Glasgow Coma Scale (ATSS, 1999, s. 105) Följer uppmaningar 6 Lokaliserar smärtstimuli 5 Motorik Drar undan armen vid smärtstimuli av fingernagelbädd 4 Böjer armbågen (flexion) vid smärtstimuli 3 Sträcker armbågen (extension) vid smärtstimuli 2 Ingen raktion vid smärtstimuli 1 Verbalt Ålder över 4 år Ålder under 4 år Fullt orienterad och konverserar Ler, orienterar efter ljud, följer föremål, samspelar 5 Desorienterad, konverserar Gråter, men kan tröstas, bristande samspel 4 Talar osammanhängande Svårtröstad, jämrande 3 Endast obegripliga ljud Otröstlig, provocerande och upphetsat beteende 2 Ger inga ljud ifrån sig Ger inga ljud ifrån sig 1 Öppnar ögonen spontant 4 Ögon Öppnar ögonen på uppmaning 3 Öppnar ögonen vid smärtstimuli 2 Öppnar inte ögonen AVPU Det finns en annan metod för att bedöma medvetandegraden hos en person som inte är lika utförlig. Den är graderad enligt följande (ATSS, 1999, ss. 32, 104): A Alert (alert) V Verbal (reagerar på tilltal) P Pain (reagerar på smärta) U Unresponse (ingen reaktion) Blodsocker Blodsocker är det glukos som finns löst i blodet. Detta transporteras till alla kroppsdelar och når cellerna genom att insulin som producerats av bukspottkörteln ökar insläppet till cellerna, och glukoshalten blir högre i kroppens olika muskler och organ. Då 29

30 blodsockernivån nu har fallit triggas bukspottskörteln åter igen, men denna gång för att producera glukagon. Glukagonet påverkar i sin tur kroppens muskler och organ att släppa ut en del av sitt sockerlager ut i blodet igen och denna process pågår hela tiden i kroppen för att hålla en jämn sockerbalans. Hos vissa människor är denna process inte fungerande vilket resulterar i sjukdomar som till exempel diabetes. (Bragd, 2012) Kroppens sockerhantering har en viktig roll för hjärnans funktion eftersom hjärncellerna kräver mycket energi, huvudsakligen glukos. Vid för lågt blodsocker drabbas man av hypoglykemi vilket är motsatsen till hyperglykomi som är för högt blodsocker. Symptomen för hypoglykemi är enligt följande tabell (Tabell 2). Tabell 2. Symptom för hypoglykemi (Henriksen & Beck-Nielsen, 2008) Svettningar Oro Förvirring Skakningar Svaghet Trötthet Hunger Irritation Yrsel Koma Svimfärdighet Aggressivitet Nervositet I vissa fartygsapotek har man tillgång till blodsockermätare som är ett enkelt och användbart instrument för bestämmandet av sockerhalten i blodet. Om man mäter sockerhalten med jämna mellanrum och skriver ner värdena samt klockslagen för dessa så kan man se tydliga tendenser på hur blodsockerhalten är stigande eller fallande. Detta är en viktig information för en konsulterande läkare. (Apoteket, 2013) 3.6 E Exponera & skydda mot omgivningen (Expose) Bakgrund För att få en helhetsbild av den skadade personen är det viktigt att även rikta uppmärksamhet mot kroppens yttre delar. En helkroppsundersökning är därför lämplig att utföra när man säkerställt de andra stegen i L-ABCDE. Även skydd från nedkylning, rök-/giftgaser och värme är av största vikt. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, s. 35) 30

31 3.6.2 Åtgärder Se till att ge den skadade isolering från underlaget genom att lägga en filt och eventuellt placera personen på en bår. I samband med att man lägger personen på en filt eller bår är det lämpligt att undersöka hela ryggpartiet, nacken och övriga kroppsdelar som annars skulle vara svåråtkomliga. Genom att göra detta minimerar man antalet vridningar och lyft hos personen vilket lindrar en eventuell nack- eller ryggskada. Vidare undersöker man framsidan av kroppen och känner om det finns ytterligare skador. För att inte missa eller glömma bort ställen ska man börja med att undersöka huvudet och sedan söka sig ner mot fötterna. Det kan vara svårt att se och känna alla skador genom personens kläder. Om situationen är sådan ska man klippa upp kläderna från fötterna och händerna mot huvudet. Detta gäller även om personen har blöta och kalla kläder. Om kläderna är fastbrända i huden skall dessa ej avlägsnas. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, s. 35) Tänk på att undersöka trumhinnorna med otoskop om olyckan orsakats av en explosion eller liknande. Perforerade trumhinnor kan indikera risk för andra skador! Svullnader kring ögon och hals är också viktiga att undersöka. (ATSS, 1999, s. 38) Vid undersökning av buken ska man arbeta mer aggressivt än varsamt eftersom det är lätt att missa eventuella skador. En skada i bukpartiet kan vara förklaringen till chock, neurologisk skada eller påverkad medvetandegrad. (ATSS, 1999, s. 40) Man bör tänka på att personer som är under arbete inte känner av kyla på samma sätt som en skadad person. Detta bör man ta i beaktande då man slutligen isolerar personen från väta, vind och andra yttre faktorer. Om omgivningen och miljön har ändrats till det sämre ska personen flyttas till en säker och rumstempererad plats. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, s. 35) Vid eventuell evakuering skall största omsorg och försiktighet vidtas under fixering av nacke och rygg när man placerar personen på en bår (Figur 13. Lyft med helikopterbår), (Figur 14. Lyft med filt). (Jande-Waldau & Winarve, 2003, s. 35) 31

32 Figur 13. Lyft med helikopterbår Figur 14. Lyft med filt 3.7 Hypotermi Bakgrund Hypotermi är den medicinska termen för kroppstemperatur under 35 C. En person som har drabbats av hypotermi är svår att mäta andning och puls på eftersom kroppen strävar efter att spara så mycket energi som möjligt vilket resulterar i att andning och puls blir mycket långsammare och svagare. Efterhand som nedkylningen pågår prioriterar kroppen att värma de inre organen. Extremiteterna blir därför på grund av detta kraftigt nedkylda. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, ss ) Vid nedkylning i vatten ökar värmeförlusterna 25 gånger jämfört med nedkylning i luft. Nedkylningen beror också på vilken vattentemperatur som råder (Figur 15). Nedkylningstakten är olika hos olika personer och beror på följande faktorer (Jande- Waldau & Winarve, 2003, ss ) (Norrlands universitetssjukhus, 2009, s. 31): - Fysisk kondition - Klädsel - Underhudsfettets tjocklek - Beteendet 32

33 Med beteende menas hur man uppträder i vattnet. Att försöka simma sig varm då kroppstemperaturen sjunkit till 35 C har endast motsatt effekt och ökar värmeförlusterna! (Jande-Waldau & Winarve, 2003, ss ) Vinden har också en kylande effekt på en person. Ju högre vindhastighet desto mer kylande effekt (Figur 15). Kroppsdelar såsom näsa, öron, fingrar och tår är särskilt utsatta eftersom de saknar underhudsfett. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, s. 111) Värmeenergin lämnar kroppen i tre former (Jande-Waldau & Winarve, 2003, s. 110): - Konvektion Strömning genom vind eller rörelse - Konduktion Ledning via föremål eller vatten - Radiation Strålning, t.ex. via huvudet då man saknar mössa Symptom Kroppens funktionsnedsättning i förhållande till kroppstemperaturen kan avläsas från följande tabell (Tabell 3). Tabell 3. Kroppens reaktion vid nedkylning (Örninge, Nellgård, & Söderström, 2008, s. 115) Kroppstemperatur 35 C 33 C Symptom Fryser, huttrar, kall hud, smärta i armar och ben. Pulsökning, snabb andningsfrekvens, ökad ämnesomsättning. Muskelstelhet, kraftlöshet, apati, förvirring. Personen blir mer lättblödande. 30 C Andningen avtar och blir ca 8 andetag/min C Medvetandesänkning. Långsam hjärtrytm (20 40 slag/min). Ofta medvetslös. 27 C Ingen pupillreaktion. Försämrad koagulering C <24 C <20 C Djup medvetslöshet. Andning och pulsfrekvens kraftigt sänkt. Man kan inte längre mäta eller känna andning och puls på personen. Hjärnaktivitet upphör. 33

34 Figur 16. Tabell för överlevnadstid i vatten (Norrlands universitetssjukhus, 2009) Figur 15. Tabell för kyleffekt (Norrlands universitetssjukhus, 2009) 34

35 3.7.3 Åtgärder Till att börja med ska man försöka få in personen i ett utrymme med normal rumstemperatur. Omgivningstemperaturen bör inte vara för hög eftersom hjärtat är försvagat och kan inte pumpa runt blod som blivit uppvärmt för hastigt. Om man värmer upp en del av kroppen vidgas blodkärlen där och blodet får en möjlighet att cirkulera vilket förvärrar situationen för hjärtat och risken för hjärtstillestånd ökar. Personen hanteras också av den anledningen väldigt varsamt. Om personen är vid medvetande kan man ge den uppvärmd söt dryck. Man kan också i uppvärmningsskedet sätta varm syrgas (10 15 liter/minut). Om man ska ge assisterad andning med andningsballongen skall det göras i normal andningstakt, dvs andetag/min. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, ss ) Kläderna skall klippas upp och avlägsnas men får ej dras över huvudet! Svep in den drabbade i torra filtar eller dylikt. Isolera särskilt huvudet. Om en kroppsdel tagit extra skada kan man linda in denna i torra lakan eller filtar för att ge extra värme och isolering mot omgivande kyla. (Jande-Waldau & Winarve, 2003, ss ) Vidare åtgärder sker enligt läkarkonsultering. 35

36 4 SEKUNDÄR UNDERSÖKNING Efter en ordentlig undersökning enligt L-ABCDE-metoden utförs en sekundär undersökning där man gör en noggrannare bedömning av nedanstående punkter. Utifrån denna information kan sedan en konsulterande läkare analysera fallet och ge en korrekt ordination till sjukvårdsansvarige styrman ombord. 4.1 Övrigt Smärtor En generell smärtanalys kan vara bra för en konsulterande läkare att veta då han vill ha en helhetsbedömning av situationen. Att dela in smärtan i t.ex. måttliga, svåra, ihållande eller tilltagande är grova uppskattningar som kan visa viktiga tendenser av personens tillstånd Patientens egna smärtbedömning (VAS) VAS (Visuell Analog Skala) är ett smärtskattningsinstrument där personen själv poängsätter sin smärta med en skala 0-10, där 0 är minsta tänkbara smärta och 10 är värsta tänkbara smärta. (Brantberg & Allvin, 2012) Buksmärtor Buksmärtor är vanliga vid olycksfall. Att känna över buken och få en noggrann bedömning av smärtans grad och lokalisation kan vara viktig information till den konsulterande läkaren. Speciellt svårblödande organ är t.ex. lever, mjälte och de större blodkärlen i buken. (ATSS, 1999, ss ) Buk När organ skadas i det främre rummet (mjälte, lever, mage och tarm), kan bukhinnan retas av blod- mag- och tarminnehållet. Detta leder till bukhinneinflammation vilket magmuskulaturen svarar på genom att bli spänd och till och med brädhård. (ATSS, 1999, ss ) 36

37 4.1.5 Avföring Avföringens karaktär är också en viktig del i den sekundära undersökningen. Det har betydelse för läkaren om den är trög eller lös, och vilken färg den har. Om läkaren får reda på färgen kan han/hon utreda varifrån en eventuell blödning sker i matsmältningssystemet. Om avföringen antagit svart färg finns det troligen en blödning i övre delen av mag-tarmkanalen (matstrupe, magsäck och första delen av tunntarmen), och detta eftersom en eventuell blodtillblandning blir tjärsvart då den passerat genom magsafterna. Om avföringen däremot är mera rödbrun eller klarröd så finns det troligen en blödning i nedre delen av mag-tarmkanalen (tjocktarmen, ändtarmen och anus). (Symptomen, 2013) Urin Det kan vara viktigt för en läkare att få reda på hur en person urinerar, om det gör ont eller om det finns blodtillblandning i urinen. Vid sparsamma mängder urin kan det exempelvis vara fråga om njursvikt, vilket kan leda till störningar i vätske- eller saltbalansen som i sin tur kan påverka andningen och hjärtats funktion. (Ridfort Gillgren, 2012) Urinvägsinfektion är ett annat exempel på urinbesvär som på grund av bakterier i urinblåsan kan orsaka sveda samt att personen vill urinera oftare. (Widman, 2012) En orsak till blodtillblandning i urinen kan vara t.ex. skador i urinröret i samband med användning av kateter, prostataförstoring, blåskatarr, stenar i urinblåsan och urinledarstenar, njurinflammation, njurbäckeninflammation, tuberkulos och vid cancerorsakade förändringar i njurar, urinblåsa och prostatakörtel. (Blod i urinen, 2012) Lymfkörtlar Lymfkörtlarna hittar man på lite olika ställen på kroppen, t.ex. halsen och ljumskarna. Om lymfkörtlarna i dessa två nämnda regioner svullnar upp kan orsaken vara bland annat virusinfektioner t.ex. förkylning och bakteriella infektioner såsom streptokocker i halsen. Dessa orsaker är de vanligaste. (Svullna lymfkörtlar/orsaker, 2013) 37

Att starta ett stannat hjärta.

Att starta ett stannat hjärta. Att starta ett stannat hjärta. När hjärtat slutar slå. Plötsligt hjärtstopp är inte en hjärtsjukdom. Faktum är att många av de cirka 10 000 svenskar som drabbas årligen, är till synes friska, aktiva människor

Läs mer

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning)

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Betrakta alltid en skallskada som allvarlig Avbryt träning eller tävling! Kontrollera puls andning fria luftvägar pupiller (ge konstgjord andning vid behov)

Läs mer

Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg

Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg Läs så här: Vad själva skadan är. Vid vilken typ av våld eller händelse skadan troligen har uppstått/kan uppstå. Vad den skadade upplever, samt i förekommande

Läs mer

Livräddande första hjälp till vuxna

Livräddande första hjälp till vuxna Livräddande första hjälp till vuxna Livräddande första hjälp används vid olyckor och akuta sjukdomstillstånd, till exempel medvetslöshet på grund av stroke, hjärtstillestånd och insulinkoma. Det är viktigt

Läs mer

KURSBOK HJÄRT OCH LUNGRÄDDNING Vuxen

KURSBOK HJÄRT OCH LUNGRÄDDNING Vuxen KURSBOK HJÄRT OCH LUNGRÄDDNING Vuxen Lär dig livsviktig kunskap i din surfplatta, mobil eller dator Innehåll Förord... 3 Grunder i hjärt och lungräddning vuxna... 4 Larma 112... 5 Medvetandekontroll...

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

C cirkulation och blödning. Hjärtinfarkt och hjärtstopp Yttre och inre blödningar Vätskeförluster

C cirkulation och blödning. Hjärtinfarkt och hjärtstopp Yttre och inre blödningar Vätskeförluster C cirkulation och blödning Hjärtinfarkt och hjärtstopp Yttre och inre blödningar Vätskeförluster C cirkulation och blödning Kärlsystemet är vägnätet de röda blodkropparna cirkulerar i och som transporterar

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Risker med kallt vatten vätskebalans

Risker med kallt vatten vätskebalans Risker med kallt vatten vätskebalans SSSKs Iskunskapskurs Version jan 2011 www.paddlingsnyaadress.com har ett par artiklar som jag skrivit om kallt vatten värmebalans och vätskebalans Värmereglering Produktion

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

Du kan rädda andras liv

Du kan rädda andras liv Första Hjälpen Du kan rädda andras liv Det är viktigt att kunna första hjälpen. Att gå en kurs i första hjälpen är en utsträckt hand till dina medmänniskor. Denna vägledning är bara ett smakprov. Kom ihåg

Läs mer

Prehospitalt akut omhändertagande Enligt principen L-ABCDE

Prehospitalt akut omhändertagande Enligt principen L-ABCDE I tidningsreferat från bränder och andra olyckor står ofta att räddningstjänsten var snabbt på plats. Det betyder att det ofta är räddningstjänstpersonal som får utföra det så viktiga första arbetet på

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

Detta kompendium är framställt i utbildningssyfte

Detta kompendium är framställt i utbildningssyfte Sjukvård L-ABCDE Detta kompendium är framställt i utbildningssyfte 1 Innehåll Vad är L-ABCDE? L- Livsfarligt läge A - Luftväg med cervical spine control B Andning C Cirkulation D Medvetande E Expose Sjukdomstillstånd

Läs mer

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan. POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Alla moment i hjärt-lungräddning sker enligt en standardiserad teknik som har utarbetats av experter inom området.

Alla moment i hjärt-lungräddning sker enligt en standardiserad teknik som har utarbetats av experter inom området. Varför ges behandlingen? Kan utföras överallt, som även kallas HLR, ges vid livshotande tillstånd för att få igång hjärtverksamheten och andningen. kan utföras överallt; i hemmet, på gatan, på en vårdcentral

Läs mer

Hur länge kan du hålla andan?

Hur länge kan du hålla andan? Inledning Hur länge kan du hålla andan? Varför går det inte att hålla andan så länge som man skulle vilja? Varför går det inte att simma längre stunder under vatten utan snorkel? Vad är det som gör att

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs.

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs. Akutomhändertagande vid sjukdom eller olycka (L-ABCDE) I utbildningen får kursdeltagaren lära sig hur han eller hon på ett enkelt sätt kan hjälpa en person som drabbas av en akut sjukdom eller olycka.

Läs mer

Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 2

Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 2 Utbildningsplan - Grundutbildning Första Hjälpen och HLR (RS1) 1 UTBILDNINGSPLAN Grundutbildning Första Hjälpen och HLR med hjärtstartare (RS1) 3,5 timmar UTBILDNINGSINNEHÅLL Utbildningen är en grundläggande

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

Anteckningar på Människokroppen

Anteckningar på Människokroppen Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Övningar att börja med Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Avslappningssagor kan vara bra att börja med, eleverna får träna

Läs mer

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås.

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås. ANDNINGSÖVNINGAR Andningen är grundläggande i yogan. Det medvetna djupa andetaget är den röda tråden, den centrala komponenten, runt vilken de olika övningarna byggs upp.vi börjar detta pass med två andningstekniker.

Läs mer

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet.

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet. Medicinsk chock Blodcirkulationen försämras Medicinsk chock betyder att blodtrycket och blodflödet i kroppen minskar. Då får viktiga organ i kroppen syrebrist och arbetar sämre. Tillståndet är allvarligt

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Högskolan på Åland. serienummer 38/2013. Sjöfartsprogrammet. Mariehamn 2013 ISSN 1458-1531. Mariehamn 2009

Högskolan på Åland. serienummer 38/2013. Sjöfartsprogrammet. Mariehamn 2013 ISSN 1458-1531. Mariehamn 2009 Mariehamn 2009 Sjukvårdsansvarig ombord En handbok för styrmän Karin Hjoberg Jonas Eriksson o.s.v. Högskolan på Åland serienummer 38/2013 Sjöfartsprogrammet Mariehamn 2013 ISSN 1458-1531 Examensarbete

Läs mer

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas.

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas. INVENTION FOR LIFE ETT HJÄRTA I KAOS Hjärtstillestånd eller hjärtstopp kallas det fysiska tillstånd som inträtt då hjärtat slutat slå, då det står "stilla". Ett så kallat sjuktillstånd. Ca 10.000 svenskar

Läs mer

Svårare olycksfall och akut sjukdom. Ibland måste andra personer än skolsköterskan ta ansvar för en sjuk eller skadad innan hjälp har hunnit anlända.

Svårare olycksfall och akut sjukdom. Ibland måste andra personer än skolsköterskan ta ansvar för en sjuk eller skadad innan hjälp har hunnit anlända. ELEVHÄLSAN Sidan 1 av 5 s kommun Svårare olycksfall och akut sjukdom För telefonnummer och adresser se telefonlista. Inledning Ibland måste andra personer än skolsköterskan ta ansvar för en sjuk eller

Läs mer

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING Addisons sjukdom 51 MEDICIN Allergi 43 143 MEDICIN Andningsbesvär 4 104 ANDNING Andnöd 4 104 ANDNING Andningsuppehåll 104 Andningsstillestånd VP VP Anemi 48 148 MEDICIN Apné 104 Ascites 8 108 KIRURGI Barnmisshandel

Läs mer

BMG 4907. Svensk bruksanvisning

BMG 4907. Svensk bruksanvisning BMG 4907 Svensk bruksanvisning Generella säkerhets instruktioner - Läs bruksanvisningen noggrannt innan produkten används. Spara dessutom bruksanvisningen för framtida bruk och behåll garanti sedeln (warranty),

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som brutit handleden och behandlas med gips Handledsfraktur Fraktur (benbrott) vid handleden är en mycket vanlig skada. Ibland

Läs mer

När barn sätter i halsen

När barn sätter i halsen Vad kan man göra? Gå en kurs i livräddande första hjälpen till barn Det är svårt att utföra en del av de moment som krävs vid hjärt-lungräddning eller om någon satt i halsen, om man inte har gått en kurs

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

Vård i livets slut. När bot inte längre finns Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand o rto p e d i s k a k l i n i k e n h ä s s l e h o l m - k r i st i a n sta d - ysta d Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand Det är viktigt att du följer dessa råd om vad du ska göra och hur

Läs mer

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp VIP min kropp 1 Den här boken handlar om din kropp. Här finns lite fakta om kroppen och om hur du sköter den. Längd och viktkurva kan du fylla i själv efter eller under ditt besök hos skolsköterskan. Likaså

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

LATHUND I KRISSITUATIONER

LATHUND I KRISSITUATIONER Bodals skola läsåret 09/10 LATHUND I KRISSITUATIONER utdrag ur beredskapsplanen Vid akut situation RING 112 AMBULANS BRANDKÅR POLIS Därefter kontaktar du din närmaste chef, skolsköterska eller kurator

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Måndag 13 maj 8:00-12:00 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning, HLR? Nu börjar vi med öppna utbildningar i Västerås.

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Luftveishåndtering og venevei hos barn. Gardermoen 20 mars 2013 Anders Åvall

Luftveishåndtering og venevei hos barn. Gardermoen 20 mars 2013 Anders Åvall Luftveishåndtering og venevei hos barn Gardermoen 20 mars 2013 Anders Åvall Anders Åvall, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Barnenestesi/IVA Luftambulansen Brønnøysund Ambulanshelikoptern Västra

Läs mer

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen Dina Melki För varje minut som går efter hjärtstoppet utan att defibrillering utförs, minskar chansen att överleva med 10 procent. Bedömning av livstecken-undersökning:

Läs mer

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Accidentell hypotermi Prehospitala praktiska synpunkter

Accidentell hypotermi Prehospitala praktiska synpunkter Accidentell hypotermi Prehospitala praktiska synpunkter Målsättning Akut handläggning, första 1-2 timmar Avgöra om livlös hypoterm har cirkulation Evakuera gravt hypoterm utan att orsaka hjärtstopp Transportera

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

KLÄDER OCH KYLA. Blodcirkulation. Svettning

KLÄDER OCH KYLA. Blodcirkulation. Svettning KLÄDER OCH KYLA Vi bor i en del av Sverige där vi har vinter ca 4-5 månader på ett år och där även höstar och vårar kan vara ganska kyliga ibland. Trots det har alla årstider upplevelser att bjuda i skogen,

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

LEKTION 3: FÖLJDERNA AV EN OLYCKA KAN BEGRÄNSAS

LEKTION 3: FÖLJDERNA AV EN OLYCKA KAN BEGRÄNSAS LEKTION 3: FÖLJDERNA AV EN OLYCKA KAN BEGRÄNSAS Copyright: 2014 SPEK, Texter: Eevi-Kaisa Yrjölä, Layout: HUVILA Brand & Design, ISBN: 978-951-797-483-7, Kopieringsbegränsning: Det är tillåtet att kopiera

Läs mer

HUND I NÖD. Hund i nöd. Första hjälpen-guide om din hund blir skadad eller råkar ut för en olycka

HUND I NÖD. Hund i nöd. Första hjälpen-guide om din hund blir skadad eller råkar ut för en olycka Hund i nöd Första hjälpen-guide om din hund blir skadad eller råkar ut för en olycka 1 Guiden är avsedd som en hjälp till första hjälpen och beskriver vanliga skador och olycksfall som Distriktsveterinärerna

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR en skrift producerad av SHF s Medicinska Nätverk med avsikt att hålla handbollsspelare skadefria. 1 EGENVÅRD De vanligaste skadorna inom idrotten är småskador. Du kan lära

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.

Läs mer

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

IDROTTSSKADOR Att undvika idrottsskador Att förebygga överbelastnings- skador Träna långsiktigt

IDROTTSSKADOR Att undvika idrottsskador Att förebygga överbelastnings- skador Träna långsiktigt IDROTTSSKADOR Att undvika idrottsskador Som idrottsaktiv kan du råka ut för skador av olika slag. Skador innebär alltid träningsavbrott och oftast går det en tid innan du är tillbaka och kan träna och

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Att kissa med kateter, en instruktionsbok.

Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Att arbeta med barn på en barnakutmott

Att arbeta med barn på en barnakutmott Att arbeta med barn på en barnakutmott 17.000 barn/år Medicinska sjukd Kirurgiska sjukd Öron-näsa-hals Bemötande/Kommunikation Barn är inte små vuxna Presentera dig Lugn Empati Närmande Arbeta på barnets

Läs mer

Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen

Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i HLR, D-HLR och första hjälpen Måndag 8 april 8:00-16:30 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning och hur man räddar liv med hjälp av hjärtstartare?

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning.

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning. Praktiskt prov VT-2011 SP-kirurgi KIRURGI Standardpatient (SP) Instruktion till studenten Patienten söker akut för blodiga kräkningar Av journalbladet framgår: Status At blek Saturation 95% Temp 37,4 BT

Läs mer