Årsredov2is0 nin 1g2 iv t k e p s r e p r a t e b r a d e M 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredov2is0 nin 1g2 iv t k e p s r e p r a t e b r a d e M 1"

Transkript

1 Årsredovisning 2012 M e d a r b e t a r p e r s p e k t i v 1

2 Så nådde landstinget målen En av årsredovisningens viktiga funktioner är att synliggöra hur landstinget lyckats med att uppnå de mål som sattes i landstingsplanen. I årsredovisningen kan du läsa mer om målen i landstingsplanen och de resultat som uppmätts. Procentsatserna i spindeldiagrammet anger måluppfyllelsen i procent. Till exempel hur stor andel av befolkningen som värderar sin vård eller behandling som bra eller mycket bra. 100 procents mål upp fyllelse innebär inte att alla värderar den som bra, utan att landstinget har nått målet att 90 procent av de tillfrågade ska göra det. Uppfyllt Delvis uppfyllt Inte uppfyllt Landstinget Blekinges mål 2012 ska 25 % av de listade patienter som har gjort planerade besök i primärvården ha tillfrågats om och fått sina levnadsvanor registrerade i journalsystemet. Måluppfyllelse 0 % ska 90 % av patienterna inom primärvården Minst 25 % av linjecheferna ska arbeta efter ett ledningssystem med ständiga systematiska miljö- och bra eller utmärkt. Den somatiska länssjukvården och värdera sin vård eller behandling som bra, mycket hållbarhetsförbättringar. Måluppfyllelse 100 %. psykaitrin ska redovisa mätresultat i den nationella patient enkäten. Måluppfyllelse 100 %. Minst 80 % av landstingets upphandlingar ska, där så är relevant, innehålla Landstinget ska uppfylla vårdgarantin till 100 %. hållbarhetskrav, det vill säga miljökrav, Måluppfyllelse 89 %. enligt Miljöstyrningsrådets kriterier samt sociala och etiska krav enligt Minst 85 % av resultatet i Öppna jämförelser ska ligga på eller över nationell Sveriges landstings gemensamma uppförandekod. Måluppfyllelse 79 %. nivå. Måluppfyllelse 100 %. Årets investeringar ska vara minst lika stora som årets avskrivningar. Måluppfyllelse 58 %. Landstingets kassalikviditet ska vara 120 % eller högre. Måluppfyllelse 100 %. Landstingets soliditet ska vara 35 %. Måluppfyllelse 100 %. Nettokostnad per invånare ska vara lägre än LPI (Landstingsprisindex). Måluppfyllelse 81 %. Nettokostnadsutvecklingen ska årligen vara lägre än LPI. Måluppfyllelse 96 %. Andelen vårdrelaterade infektioner ska vara lägre än genomsnittet för landet. Måluppfyllelse 100 %. 40 % av alla avdelningschefer ska 2012 ha en dokumenterad kompetensförsörjningsplan för sina respektive verksamheter. Måluppfyllelse 100 %. Samtliga förvaltningar och nämnders utfall ska vara lika med eller bättre än budget. Måluppfyllelse 60 %. Årets resultat ska vara noll eller bättre för landstinget som helhet. Måluppfyllelse 100 %. V ä l k o m m e n Omslagsbilden Karolina Piekarek på Tullgårdens vårdcentral, årets arbetsplats 2012, lyssnar på lilla Esters lungor. Under många år har användningen av anti biotika varit mycket hög, men 2012 minskade antalet antibiotikarecept i Blekinge mest i hela landet. Som ett av fyra landsting i Sverige nådde Blekinge därmed det nationella antibiotikamålet för En stor del av arbetet har gjorts på länets vårdcentraler som står för den största delen av minskningen. Mycket av den antibiotika som skrivs ut, till exempel vid öroninflammation, halsfluss och blåskatarr, gör ingen eller väldigt lite nytta och därför arbetar man för att antibiotika bara ska skrivas ut när den verkligen behövs. 2

3 Så här läser du årsredovisningen Årsredovisningen är Landstinget Blekinges förvaltningsberättelse. Redovisningen innehåller tre olika huvuda vsnitt: de vita, gröna och blå sidorna. De vita sidorna innehåller en översikt av utvecklingen i landstinget och belyser sådant som inte framgår av balans- eller resultat räkningarna men som är viktigt för bedömningen av landstinget. Utgångspunkten för de vita sidorna är de mål landstinget presenterade i landstingsplanen De vita sidorna innehåller också landstingsrådet Kalle Sandströms (S) och landstingsdirektören Peter Liljas syn på landstingets verksamhet under Här finns dessutom kapitlen"landstinget Blekinges organisation" och avsnittet "Detta är Landstinget Blekinge" som beskriver landstingets organisation och hur landstinget använt de inkomster som kommer från landstingsskatten och höjdpunkter under året. De gröna sidorna redovisar landstingets miljöarbete. På de blå sidorna finns finansiell redovisning: resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys. Sist i årsredovisningen finns revisionsberättelsen, som redogör för landstingets revisorers granskning av räkenskaper och verksamhet. Här finns också en ordlista som förklarar facktermer och andra svåra ord som förekommer i årsredovisningen. Innehållsförteckning Så nådde landstinget målen Så här läser du årsredovisningen ORDFÖRANDEN och LANDSTINGSDIREKTÖREN... 4 Landstinget Blekinges organisation DEtta är Landstinget Blekinge Året som gick Måluppfyllelse strategiskt viktiga områden Förvaltningar och nämnder i landstinget. 22 Landstinget Blekinges årsredovisning är tryckt hos Lenanders Grafiska AB, som är ett svanenmärkt tryckeri. Årsredovisningen är en klimatneutral trycksak. Det innebär att vi fullt ut har kompenserat för de negativa miljöeffekter som skapas vid produktionen. Dessutom är pappret FSC-märkt. FSC står för Forest Stewardship Council och garanterar att en träbaserad produkt kommer från ansvarsfullt brukade skogar. FSC:s globala regler för skogsbruk innehåller särskilda krav på hänsyn till människor och miljö. hälsoval Blekinge Funktionsområden i landstinget MILJÖREDOVISNING Ekonomisk redovisning NOTER BOLAG OCH STIFTELSER REVISIONSBERÄTTELSE ORDLISTA Å r s r e d o v i s n i n g

4 4F ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e O r d f ö r a n d e n o c h l a n d s t i n g s d i r e k t ö r e n h a r o r d e t Stora förbättringar under 2012 En god ekonomi och ett rejält kliv framåt i den nationella jämförelsen av svensk hälso- och sjukvård, Öppna jämförelser. När landstingsstyrelsens ord förande, Kalle Sandström, och landstingsdirektör Peter Lilja, ser tillbaka på 2012 är det med stolthet och glädje. Tack vare våra medarbe tares goda insatser utvecklas Landstinget Blekinge i rätt riktning, menar de båda var året då Landstinget Blekinge återigen fick ett positivt ekonomiskt resultat. Räkenskaperna slutade på ett överskott med 169,1 miljoner kronor vid årets slut och det fanns flera skäl till varför det blev ett plus i bokslutet. Ett intensivt arbete för att trygga en god ekonomi gav resultat i form av en låg kostnadsutveckling. Landstinget Blekinge fick också ta del av nationella statsbidrag tack vare ett framgångsrikt arbete med att öka patientsäkerheten, förbättra tillgängligheten och minska utskrivningen av olämpliga läkemedel till äldre patienter. Landstinget Blekinge höjde också landstingsskatten från och med den

5 1 januari 2012, vilket bidrog till att verksamheterna fick mer realistiska budgetar. Alla förvaltningar klarade dock inte sina budgetar och uppdraget inför 2013 är tydligt. Verksamheten måste bedrivas inom de ekonomiska ramar förvaltningarna har fått. Nya besparingar är inte aktuella, men budgeten ska följas för att skapa en långsiktigt trygg och hållbar ekonomi, säger Kalle Sandström. Ett tydligt bevis på att ekonomin kraftigt förbättrades var att landstinget klarade flera ekonomiska mål, bland annat förbättrades betalningsförmågan avsevärt. Däremot nådde inte landstinget målet för investeringar. Av olika skäl har vi investerat för lite och det finns ett uppdämt behov, bland annat då det gäller medicinteknisk utrustning. Men tack vare en stabil ekonomi finns det nu utrymme att öka investeringstakten, säger Peter Lilja. Öppna jämförelser underlag för fortsatta förbättringar När Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under senhösten presenterade rapporten Öppna jämförelser stod det klart att Landstinget Blekinge förbättrat sina resultat. Rapporten innehåller mätpunkter (indikatorer) inom områdena medicinsk kvalitet, patienterfarenheter, kostnader och tillgänglighet. När SKL presenterade ett genomsnittligt indexvärde för samtliga indikatorer, hamnade Landstinget Blekinge på sjunde plats i riket. Motsvarande siffra året dessförinnan var 18. Det visar att vi står oss väl vid en nationell jämförelse. Sedan kan vi självklart bli ännu bättre. Det är därför viktigt att vi arbetar strukturerat med Öppna jämförelser, analyserar resultaten och vidtar åtgärder för att förbättra dem, säger Kalle Sandström. Fokus på framtidsfrågor Under 2012 har Landstinget Blekinge haft fokus på framtidsfrågor. Under våren 2011 tog landstingsstyrelsen initiativ till en utredning om framtidens hälso- och sjukvård. Bland annat ska utredningen ge svar på följande frågeställningar: Hur ska landstinget möta behovet av vård för äldre multisjuka? Mot bakgrund av den kommande regionbildningen, vilken profil och inriktning ska den specialiserade vården i Blekinge ha? Vilka vårdprocesser ska landstinget ha extra fokus på? Hur ska landstinget förhålla sig till den utveckling som sker inom det medicintekniska området? Inom ramen för utredningen har det under 2012 genomförts olika seminarier där verksamhetsföreträdare och poli tiker har träffats för att diskutera strategiskt viktiga frågeställningar. Under våren 2013 kommer landstingsfullmäktige ta ställning till det förslag som utred ningen utmynnar i. Förändringar i akutsjukvården Ett beslut som skapade stor diskussion var förändrade öppettider på akutmottagningen i Karlshamn. Från och med den 3 september tog mottagningen inte emot akuta patienter kvälls- och nattetid. Bakgrunden till beslutet var kritik från Socialstyrelsen. Jag har full förståelse för den oro som fanns i västra Blekinge inför förändringen, men det var nödvändigt att vidta åtgärder kring det akuta omhändertagandet efter Socialstyrelsens kraftfulla påpekanden, säger Kalle Sandström. Satsningar på folkhälsa Att arbeta förebyggande och bidra till att alla människor, oavsett kön eller socioekonomisk bakgrund, upplever en god hälsa, är viktigt för Landstinget Blekinge. Under 2011 gjordes en folkhälosundersökning som visade att hälsan i Blekinge, precis som i övriga landet, inte är jämnt fördelad. Till exempel mår män bättre än kvinnor och höginkomsttagare mår bättre än låginkomsttagare. Rapporten resulterade i att Landstinget Blekinge gjorde en extra satsning i höstbudgeten för att förstärka folkhälsoarbetet inför Folkhälsoarbetet ska bedrivas brett tillsammans med andra aktörer i samhället, exempelvis kommunerna. Nyckeln till framgång i folkhälsoarbetet stavas samverkan. Dessutom gynnas vi av att vi är ett litet län. Den geografiska närheten innebär en klar fördel när man ska samarbeta, menar Kalle Sandström. Målet att bli EN ännu bättre arbetsgivare Medarbetarna är Landstinget Blekinges viktigaste resurs. För att ta reda på vad de tycker om sin arbetsgivare gjordes en medarbetarenkät under hösten Den visade på ett lite bättre resultat inom alla frågeområden jämfört med tidigare enkät från Men Peter Lilja menar att landstinget måste bli en ännu bättre arbetsgivare. Med tanke på rekryteringsbehovet, är det mycket viktigt att erbjuda ett intressant arbete och en god arbetsmiljö. Ett öppet klimat, där det är tillåtet att ifrågasätta arbetssätt och pröva nya vägar, är viktiga framgångsfaktorer för att skapa den goda arbetsplatsen. Här ser jag att vi kan bli ännu bättre, menar han. Landstinget Blekinge kommer därför att ha starkt fokus på förbättringsoch utvecklingsarbete under På många arbetsplatser pågår förbättringsoch utvecklingsarbeten vilket har gett resultat i form av en mer kostnadseffektiv verksamhet, ökad arbetsglädje och ökat engagemang. Men under 2013 intensifieras detta arbete. Vi arbetar just nu med att ta fram en strategi för förbättrings- och utvecklingsarbete. Den ska lägga grunden för framtiden. Målet är att förbättringsoch utvecklingsarbete ska vara en självklar del av vardagen, säger Peter Lilja. F ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e O r d f ö r a n d e n o c h l a n d s t i n g s d i r e k t ö r e n h a r o r d e t 5

6 Landstinget Blekinges organisation 6F ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e L a n d s t i n g e t B l e k i n g e s o r g a n i s a t i o n Landstinget Blekinges viktigaste uppdrag är att främja hälsa och ge vård till Blekinges invånare. Landstinget Blekinges vision är livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss. Lands tinget ska, med en tillgänglig, säker och kostnadseffektiv vård av god kvalitet, medverka till bästa möjliga livskvalitet för blekingeborna. Som alla landsting och regioner är Landstinget Blekinge en politiskt styrd organisation. Politisk ledning I april 2012 infördes en ny politisk organi sation. Då inrättades en särskild hälso- och sjukvårdsnämnd under landstingsfullmäktige. Landstingsfullmäktige Landstingsfullmäktige består av 47 folkvalda politiker. Det är landstingets högsta beslutande organ. Vid allmänna val vart fjärde år väljs vilka som ska företräda väljarna i landstingsfullmäktige. Socialdemokraterna har politisk majoritet tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Landstingsfullmäktige hade under året fem sammanträden. De ägde rum på Wämö center i Karlskrona och var öppna för allmänheten. Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen består av 15 ledamöter och sju ersättare som väljs av landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen behandlar och tar ställning till förslag som senare ska beslutas av lands tingsfullmäktige och kan även besluta självständigt i vissa frågor. Styrelsen hade under året tio sammanträden. Styrelsens möten är öppna för allmänheten. Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsens arbetsutskott svarar för genomgång av ärenden till landstingsstyrelsen. Arbetsutskottet beslutar även om pengar till forskning och i ärenden som överlämnats av landstingsstyrelsen. Arbetsutskottet hade under året åtta sammanträden. Beredningarna Den personalpolitiska beredningen och investerings-, service- och miljöberedningen är landstingsstyrelsens stöd i verksamhetsstyrningen. En viktig uppgift är att se till att verksamheten uppfyller kraven på god produktivitet, effek tivitet och kvalitet. Beredningarna hade under året åtta sammanträden vardera inrättades en särskild ekonomikommitté. Ekonomikommittén består av ledamöterna i arbetsutskottet och övriga gruppledare som inte deltar i arbetsutskottet. Ekonomikommitténs uppgift är att bereda ärenden till styrelsen inom ekonomiområdet. Kommittén har haft sex sammanträden. Politiska råd Länspensionärsrådet och länshandikapp rådet är samrådsorgan mellan pensionärs- respektive handikapporganisationerna i länet och landstingets förtroendevalda politiker. Råden är underställda landstingsstyrelsen och arbetar med övergripande politiska frågor inom sina områden. Råden hade under 2012 tre sammanträden vardera. Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden är under ställd landstingsfullmäktige och alla ärenden som rör Blekingesjukhuset, primärvården, folktandvården och psykiatrin och habiliteringen som fordrar politiska beslut hanteras av den nya nämnden. Nämnden har 13 ledamöter och 13 ersättare och hade under året 11 sammanträden. Folkhögskolenämnden Folkhögskolenämnden har det politiska ansvaret för Blekinge folkhögskola. Nämnden hade under året fyra sammanträden. Förtroendenämnden Förtroendenämnden tar hand om ärenden som rör patienters synpunkter och klagomål på hälso- och sjukvården i Blekinge. Nämndens uppdrag omfattar även den kommunala vården. Förtroendenämnden hade under året sex sammanträden.

7 Samverkansnämnden i Blekinge Samverkansnämnden i Blekinge är en gemensam nämnd för länets fem kommuner och landstinget. Nämndens uppgift är att se till att länets invånare får en god hjälpmedelsförsörjning på lika villkor. Samverkansnämnden hade under året fem sammanträden. Samverkansnämnden för Landstinget Blekinge och Landstinget Kronoberg Sedan 2011 har landstingen i Blekinge och Kronoberg ett samarbete kring klinisk mikrobiologi. Samverkansnämnden ska se till att styrningen och ledningen av den gemensamma kliniken fungerar. Nämnden hade under året tre sammanträden. Tjänstemannaledning Det fortlöpande arbetet med att främja hälsa och ge vård till länets invånare leds av en politiskt neutral tjänstemanna organisation med landstingsdirek tören i spetsen. Till sin närmaste hjälp har landstingsdirektören en ledningsstab som på ett övergripande plan leder, stödjer, utvecklar och följer upp landstingets verksamhet. I början av året genom fördes omorganisation av vissa administrativa delar. Bland annat samlades alla personalkonsulter och KÖNSFÖRDELNING, LEDAMÖTER I LANDSTINGSSTYRELSEN Män 60 % Kvinnor 40 % controllers i Landstingsservice och i respektive förvaltning skapades en förvaltningsstab. Primärvården I primärvården ingår alla landstingets offentliga vårdcentraler. Där finns den vård som är basen i hälso- och sjukvården, det vill säga den som inte kräver sjukhusets resurser eller utrustning. Det är i första hand hit medborgarna ska vända sig när de blir sjuka. Vården ges vid mottagningar i alla l änets städer och på en rad andra orter och i hemmen. Blekingesjukhuset Blekingesjukhuset ger vård som kräver specialiserade resurser, till exempel medicinska eller tekniska, eller kompetens som inte ryms i primärvården. Blekingesjukhuset har två enheter, en i Karlshamn och en i Karlskrona. Psykiatrin och habiliteringen Förvaltningen ger habilitering och specialiserad psykiatrisk vård i form av diagnostik, terapi, omvårdnad och rehabili tering till personer i alla åldrar. Psykiatrin har verksamhet i alla kommuner i Blekinge och habiliteringen finns i Karlshamn och Karlskrona. KÖNSFÖRDELNING, LEDAMÖTER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Män 38 % Kvinnor 62 % Folktandvården Folktandvåden har ett särskilt ansvar för att se till att barn och ungdomar får tandvård. Tandvården har en förebyggande inriktning och finns vid mottagningar i länets alla städer och på en rad andra orter. I folktandvården ingår även specialisttandvård, sjukhustandvård, uppsökande tandvård och tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling. Landstingsservice Landstingsservice stödjer landstingets verksamheter genom lokalförsörjning, byggnadsverksamhet och fastighetsförvaltning, IT-verksamhet, upphandling och avtalsverksamhet, städ och transport. Landstingsservice leder också flera andra verksamheter som till exempel företagshälsovård, personal, redovisning, projektkontor och administrativt stöd till förtroendevalda. Blekinge folkhögskola Landstinget omfattar även Blekinge folkhögskola, där vuxna människor får möjlighet att utveckla och fördjupa sina kunskaper för att kunna påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen. Skolan finns i Bräkne- Hoby. KÖNSFÖRDELNING, LANDSTINGETS LEDNINGSGRUPP Män 64 % Kvinnor 36 % F ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e L a n d s t i n g e t B l e k i n g e s o r g a n i s a t i o n 7

8 Detta är Landstinget Blekinge Landstingets viktigaste uppgift är att bedriva god hälso- och sjukvård utifrån befolkningens behov. Landstinget satsar också mer på folkhälso arbetet för att främja hälsa och förebygga att invånarna blir sjuka. Målet är att invånarna ska få så mycket hälsa och vård som möjligt för varje skattekrona. 8F ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e D e t t a ä r L a n d s t i n g e t B l e k i n g e Landstingets arbete styrs till stor del av befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete är minst lika viktigt och en avgörande del av att effekti visera vården. Hur mår Blekingeborna? Blekingeborna lever allt längre och andelen äldre ökar i länet. Jämfört med genomsnittet i Sverige så är Blekinge ett län där både inkomst och utbildningsnivå är låg. Ungdomsarbetslösheten är relativt hög och medborgarnas sociala relationer är svaga. Samtidigt är det fler personer som har ett gott allmänt hälsotillstånd i Blekinge jämfört med hela Sverige. Det visar enkätunder sökningen Hälsa på lika villkor. Även tandhälsan är bra i Blekinge. Men precis som i övriga landet är hälsan varken jämställd eller jämlik. Yngre mår bättre än äldre, männen mår överlag bättre än kvinnorna, höginkomsttagare mår bättre än låginkomsttagare och högutbildade mår bättre än lågutbildade. I Blekinge är det också fler som insjuknar och dör i lungcancer än i riket och fetma är vanligare i Blekinge jämfört med riket i genomsnitt. Men å andra sidan är det färre fallskador bland äldre och färre skador bland barn än riksgenomsnittet. I Blekinge görs också färre tonårsaborter. Blekingarnas levnadsvanor har inte förändrat sig så mycket på de senaste åren. Invånarna dricker mindre alkohol än svenskar generellt men Blekinge har fler kvinnliga rökare och manliga snusare. Blekingarna äter heller inte så mycket frukt och grönt och rör sig inte särskilt mycket. Dock är det många som önskar att de var mer fysiskt aktiva och glädjande nog har den fysiska aktiviteten långsamt börjat öka. Miljövård är friskvård En god miljö är en förutsättning för en god folkhälsa. Landstinget arbetar därför hela tiden med att minska verksamhetens miljö- och klimatpåverkan och bidra till en hållbar utveckling. Under året fick landstinget pris för att vara ett av Sveriges fyra bästa landsting och regioner på ekologiska livsmedel. Blekingesjukhusets restauranger blev också KRAV-certifierade. Landstinget är överlägset bäst i Sverige av samtliga landsting och regioner på att tanka fordon med miljöbränsle och är även det landsting som har flest miljöbilar. Kultur och infrastruktur Landstinget arbetar också för regional utveckling, ett område som också har stor betydelse för människors livskvalitet och hälsa. Ett Blekinge som kännetecknas av utveckling, stabilitet, livskvalitet och sysselsättning ger tillväxt i länet och skapar ökade ekonomiska förutsättningar för att bedriva hälsooch sjukvård med god kvalitet. Därför ger Landstinget Blekinge varje år ett kulturbidrag som fördelas via Region Blekinge. Landstinget är delägare i Blekinge trafiken som ansvarar för en fungerande kollektivtrafik med bussar, tåg och skärgårdsbåtar. Färdtjänst, närtrafik och sjuktransporter ligger också inom Blekingetrafikens ansvarsområde. Landstinget Blekinge ger också ekonomiskt stöd till ALMI företagspartner, Blekinge museum och regionteatern Blekinge-Kronoberg. Vad går skattepengarna till? INTÄKTER UNDER 2012 (MILJONER KRONOR) Landstingsskatt Statsbidrag 892 Avgifter från patienter 139 Finansiella intäkter 67 Övriga intäkter 481 Summa KOSTNADER UNDER 2012 (MILJONER KRONOR) Hälso- och sjukvård och tandvård Folkhögskolenämnden 26 Samverkansnämnden 54 Serviceverksamhet 579 Finansiella kostnader 51 Övriga kostnader 676 Summa Skattepengarna är landstingets viktigaste inkomstkälla höjdes landstingsskatten med 80 öre och av varje hundralapp som en invånare i Blekinge tjänade gick 11,51 kronor till landstingsskatt.

9 2,5 ton avfall gör Blekinge- sjukhuset av med 2, luncher serveras till patienter och anställda personer besöker psykiatrin och habiliteringen 311 En vanlig dag i sjukvården Under en fyraårsperiod kommer alla blekingar i kontakt med hälso- och sjukvården i Blekinge som patienter. Det kan vara i samband med graviditet och den före byggande barnhälsovården eller olika besök till primärvård och tandvård, akuta besök på grund av sjukdom eller skada eller planerade operationer. Året som gick Bra betyg till barn- och ungdoms psykiatrin Väntetider, bemötande, information och nyttan av behandlingen. Det är några av de områden där Blekinges barn- och ungdomspsykiatri får bäst betyg av patienterna. Jämfört med resten av Sverige ligger Blekinge bra till inom så gott som samtliga områden visar en undersökning från Sveriges kommuner och landsting. Störst minskning av antibiotika Under många år har användningen av antibiotika varit mycket hög men 2012 minskar antalet antibiotikarecept i Blekinge mest i hela landet. Som ett av få landsting i Sverige når Landstinget Blekinge därmed det nationella antibiotikamålet för Stort förtroende för vårdpersonalen Patienterna inom den specialiserade vården i Blekinge känner stort för troende för vårdpersonalen. Det visar den nationella patientenkäten. Särskilt stort är förtroendet för sjuksköterskor och undersköterskor. Bättre vård av äldre Landstinget Blekinge får över 25 miljoner kronor från regeringen för förbättringar som gjorts inom vården av äldre. Det gör Blekinge till näst bästa landsting i landet. Merparten av pengarna får landstinget för att ha minskat mängden olämpliga läkemedel som ges till äldre. 552 personer gör läkarbesök på vårdcentralerna personer är inlagda på sjukhuset nyfödda barn välkomnas på förlossningsavdelningen personer behandlas på sjukhuset 627 personer besöker folktandvården Högre kvalitet och effektivitet Hälso- och sjukvården i Blekinge håller fortsatt hög kvalitet. Samtidigt minskar kostnaderna för vården, enligt rapporten Öppna jämförelser, som mäter vårdkvaliteten bland Sveriges landsting. Blekinge har på ett år gått från en 18:e till en sjunde plats av alla landsting i sammanställningen av de olika mätområdena. Ett ungdomsråd bildas Landstingsdirektören inrättar ett särskilt ungdomsråd för att landstinget ska bli bättre på att tillvarata yngre medarbetares kunskaper och synpunkter. Förändringar i akutverksamheten I september stängs akutmottagningen i Karlshamn nattetid och byter namn till dagakutmottagning. Bakgrunden till beslutet är kritik från Socialstyrelsen i samband med flera lex Maria-ärenden. För framtidens hälso- och sjukvård Under året påbörjas ett arbete för att komma fram till vilka åtgärder landstinget behöver göra för att klara fram tidens utmaningar. Fem olika framtidsseminarier genomförs där politik och verksamhet tillsammans diskuterar vilken väg hälso- och sjuk vården bör ta de närmaste 15 åren. Satsningar i budgeten Budgeten för 2013 beslutas i juni och innehåller flera satsningar, bland annat på folkhälsa, klimat och sommarjobb för ungdomar. Pengar avsätts också för att bygga ut äldresjukvården och den palliativa vården i östra Blekinge. Hemsjukvården blir kommunal Efter en lång beslutsprocess flyttas hemsjukvården vid årsskiftet från landstinget till länets kommuner. F ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e D e t t a ä r L a n d s t i n g e t B l e k i n g e 9

10 Måluppfyllelse F ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e M å l u p p f y l l e l s e Landstingets vision livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss är baserad på landstingets huvuduppdrag, att erbjuda befolkningen en god hälso- och sjukvård utifrån blekingebornas hälsorelaterade behov. Utifrån visionen fastställs de prioriterade strategierna och målen. Detta kapitel beskriver hur landstinget lever upp till målen. En mer hälsofrämjande hälsooch sjukvård Samtal om levnadsvanor Mål: 2012 ska 25 procent av de listade patienter som har gjort planerade besök i primärvården ha tillfrågats om och fått sina levnadsvanor registrerade i journalsystemet. Måluppfyllelse i procent: 0 Målet är inte möjligt att mäta eftersom journalsystemet inte är uppbyggt för att kunna redovisa arbetet med levnads vanorna i enlighet med målet. Målformuleringen har sin grund i de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder, men målvärdet är högt satt och hade inte uppnåtts oavsett om mätningen kunnat göras eller inte. Under året har journalsystemet justerats så att uppföljning ska kunna göras enligt målet. Ändringen har testats i ett antal olika verksam heter i landstinget och införs nu successivt i de verksamheter som är relevanta, med start i primärvården. Patientnöjdhet Mål: 2012 ska 90 procent av patienterna inom primärvården värdera sin vård eller behandling som bra, mycket bra eller utmärkt. Den somatiska specialistsjukvården och psykiatrin ska redovisa sina första mätresultat från nationella patientenkäten. Måluppfyllelse i procent: 100 Undersökningen görs på hösten och resultatet presenteras först nästkommande år. Måluppfyllelsen bygger därför på 2011 års resultat som redovisades 10

11 under början av Helhetsvärderingen av vård och behandling med värdena bra, mycket bra eller utmärkt är 90 procent för den offentliga primär vården och 93 procent för den privata primärvården. Det sammanslagna värdet för riket är 90 procent. Nationell patientenkät genomfördes under våren. Den somatiska specialistvårdens måluppfyllelse är 91 procent för öppenvård och 93 procent för slutenvård. Värdena för riket är 93 procent respektive 95 procent. Motsvarande värden för psykiatrins öppen- och sluten vård är 82 procent och 68 procent. Värdena för riket är 82 procent och 72 procent. God vård genom processinriktat arbete Vårdgarantin Mål: Landstinget ska uppfylla vårdgarantin till 100 procent. Måluppfyllelse i procent: 89 Den lagstadgade vårdgarantin innehåller flera steg och nu gällande tidsgränser är: 0 dagar för kontakt med primärvården Måluppfyllelse: 85 procent (källa: nationell mätning) 7 dagar vid behov av planerat läkarbesök inom primärvården Måluppfyllelse: 95 procent (källa: nationell mätning) 90 dagar för besök inom den specialiserade vården Måluppfyllelse: 86 procent (källa: Systeam cross) 90 dagar efter beslut om behandling eller operation inom den specialiserade vården Måluppfyllelse: 91 procent (källa: Systeam cross, Orbit) Primärvårdens tillgänglighet mäts nationellt vid två olika tillfällen varje år. I primärvården (offentlig och privat) var andelen besvarade samtal i länet (0 dagar för kontakt) 89 procent vid vårmätningen och 85 procent vid höstmätningen. Genomsnittet för riket var 89 procent både vid vår- och höstmätningen. Landstinget Blekinge har en strikt tolkning av antalet besvarade och obesvarade samtal, vilket kan vara en förklaring till att telefontillgängligheten ligger något under rikets. Resultatet för läkarbesök till primärvården inom 7 dagar visar att 95 procent av vårdenheterna klarade vård garan tin vid båda mätningarna. Genom snittet i riket var 93 procent vid båda mätningarna. Psykiatrin utmärker sig med sin stabilt goda tillgänglighet. Vid barnoch ungdomspsykiatrins mottagningar får 99,5 procent ett nybesök inom 90 dagar. Inom vuxenpsykiatrin får 98,5 procent ett nybesök inom 90 dagar och inom habiliteringen 91 procent. Av årets planerade nybesök på Blekingesjukhuset fick 86 procent ett besök inom 90 dagar och av planerade och utförda operationer skedde 91 procent inom 90 dagar. Tillgängligheten till planerade operationer har förbättrats under Inom den specialiserade vårdens redovisade väntetider ingår även de som väntat längre på egen begäran. Planerade nybesök 0-30 dagar besök dagar besök dagar besök dagar besök 121 > dagar besök Huvuddelen av landstingets patientbesök är akuta besök med ett snabbt omhändertagande. I en detaljerad redo visning av väntetiderna ser man att 50 procent av patienterna som omfattas av den specialiserade vårdens planerade nybesök har fått vård inom 30 dagar och ytterligare 22 procent inom 60 dagar. 11 procent av patienterna har väntat mer än 90 dagar, en förbättring jämfört med 2011 då samma andel uppgick till 14 procent. I underlaget ingår samtliga patienter, även de som av medicinska skäl eller på egen önskan har väntat längre än 90 dagar. Planerade behandlingar 0-30 dagar behandlingar dagar behandlingar dagar 835 behandlingar dagar 429 behandlingar behandlingar Under 2012 utfördes planerade behandlingar, i huvudsak operationer. 63 procent av dessa gjordes 30 dagar efter beslut om behandling och ytterligare 17 procent inom 60 dagar. 9 procent av behandlingarna skedde senare än 90 dagar efter beslut, vilket är en förbättring jämfört med 2011, då 15 procent väntade längre än 90 dagar. Öppna jämförelser Mål: Minst 85 procent av resultaten i Öppna jämförelser ska ligga på eller över nationell medelnivå. Måluppfyllelse i procent: procent av Landstinget Blekinges resultat i Öppna jämförelser 2012 låg på eller över nationell medelnivå, vilket innebär att målet är uppfyllt. Att synlig göra och analysera medicinska resultat mått är första steget i kunskaps F ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e M å l u p p f y l l e l s e 11

12 styrning av sjukvården. Först då kan man ange vad som behöver förbättras och påbörja förändringar. Landstinget har arbetat fram ett förslag till struktur för kunskapsstyrning som redovisades i en rapport till Sveriges kommuner och landsting våren För att bygga upp en stödjande struktur för arbetet med resultatet av Öppna jämförelser i landstinget har en medicinsk kommitté bildats under året och det finns ansvariga kontaktpersoner för det fortsatta analysarbetet inom de olika medicinska specialiteterna. De flesta har redovisat innebörd och konsekvenser av resultatet. Den medicinska kommittén kommer att tillsammans med kont akt personerna jobba vidare med analys och åtgärdsförslag. Vårdrelaterade infektioner Mål: Andelen vårdrelaterade infektioner ska vara lägre än genomsnittet för landet. Måluppfyllelse i procent: 100 inom somatik och psykiatri under året. Kompetensförsörjningsplaner Mål: 40 procent av alla avdelningschefer ska 2012 ha en dokumenterad kompetensförsörjningsplan för sina respektive verksamheter. Måluppfyllelse i procent: 100 Alla arbetsplatser ska ha en dokumenterad kompetensförsörjningsplan som bygger på verksamheternas uppdrag och planerade verksamhet. Kompetensförsörjningsplaner upprättas i grunden på arbetsplatsnivå och förvaltningarnas samlade kompetensutvecklingsbehov byggs på detta sätt upp underifrån. 45 procent av arbetsplatserna hade kompetensförsörjningsplaner vid utgången av 2012, vilket kan jämföras med 10 procent året innan. Detta innebär att målet för 2012 har uppfyllts. En god hushållning för att Mål: Nettokostnadsutvecklingen ska årligen vara lägre än landstingsprisindex, LPI. Måluppfyllelse i procent: 96 Verksamhetens nettokostnadsför ändring är + 2,7 procent. Nettokostnadsförändringen ska vara lägre än landstingsprisindex. Enligt SKL:s Ekonomi nytt i december 2012 är LPI inklusive läkemedel 2,6 procent. Målet är nästan uppfyllt. Aktiv ekonomistyrning Mål: Nettokostnad per invånare ska vara lägre än landstingsprisindex, LPI. Måluppfyllelse i procent: 81 Verksamhetens nettokostnadsförändring per invånare är + 3,1 procent. Nettokostnadsförändringen ska vara lägre än LPI. Enligt SKL:s Ekonominytt i december 2012 är LPI inklusive läkemedel 2,6 procent. F ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e M å l u p p f y l l e l s e Riksgenomsnittet i landet för vårdrelaterade infektioner (VRI) inom soma tisk vård visar en minskning från 11,2 procent våren 2008 till 9 procent vid den senaste nationella mätningen hösten Motsvarande siffror för Landstinget Blekinge var 11 respektive 8,1 procent. För psykiatrisk vård visade höstens mätning för riket på 1,2 procent. I blekingepsykiatrin fanns ingen förekomst av VRI vid mätningen. En nationell studie har tidigare visat att VRI drabbar ungefär var tionde patient som vårdas på sjukhus. Infektioner kan undvikas genom att följa grundläggande (basala) hygienrutiner och genom att ha bra rutiner vid riskin grepp. För att visa detta krävs dokumentation kring åtgärderna och mätningar som kan visa resultat. Landstinget Blekinge har deltagit i de nationella punktprevalensmätningarna för VRI och basala hygienrutiner och klädregler (BHK) som sker två gånger om året. Landstinget Blekinge gör dock flera kontinuerliga mätningar uppnå långsiktigt stabil ekonomi Kostnadseffektivitet Mål: Samtliga förvaltningar och nämnders utfall ska vara lika med eller bättre än budget. Måluppfyllelse i procent: 60 Landstingets resultat är i balans med budget. Resultatet är positivt, 169,1 miljoner kronor och således är målet uppfyllt på landstingsnivå. Däremot är det två förvalt ningar som inte har balans i sin ekonomi, Blekingesjukhuset och Folktand vården. Mål: Verksamhetens nettokostnader får ej överstiga summan av skatter och statsbidrag, enligt SKL:s senaste prognos. Årets resultat ska vara noll eller bättre för landstinget som helhet. Måluppfyllelse i procent: 100 Verksamhetens nettokostnader är lägre än skatter och statsbidrag. Budgetöverskottet var närmare 4 procent En hälso- och sjukvård som Bidrar till en hållbar utveckling Soliditet Mål: Soliditeten ska vara 35 procent. Måluppfyllelse i procent: 100 Målet är uppnått eftersom soliditeten enligt bokslutet 2012 blev 40,8 procent. Kassalikviditet Mål: Kassalikviditeten ska vara 120 procent eller högre. Måluppfyllelse i procent: 100 Kassalikviditeten för år 2012 blev 136 procent exklusive pensionsmedel och 229 procent inklusive pensionsmedel. 12

13 Årets investeringar och avskrivningar Mål: Årets investeringar ska vara minst lika stora som årets avskrivningar. Måluppfyllelse i procent: 58 Årets avskrivningar blev 159,1 miljoner kronor och investeringarna uppgick till endast 93 miljoner kronor. Målet är därför uppfyllt till 58 procent. Detta beror bland annat på uppbromsningen i ekonomin under 2011 som får effekt även under Det saknades också resurser inom upphandlings området. Det kommer att åtgärdas under Hållbarhetskrav på landstingets upphandlingar Mål: Minst 80 procent av landstingets upphandlingar ska, där så är relevant, innehålla hållbarhetskrav, det vill säga miljökrav, enligt Miljöstyrningsrådets kriterier samt sociala och etiska krav enligt Sveriges landstings gemensamma uppförandekod. Måluppfyllelse i procent: 79 Landstinget har infört fler och bättre krav i upphandlingar av varor och tjänster under I samtliga upphandlingar som utförs av affär senheten ställs miljökrav och sociala och etiska krav där det är möjligt. Miljökraven ställs enligt nationella kriterier framtagna av Svenska miljöstyrningsrådet. Sociala och etiska krav ställs enligt den nationella landstingsgemensamma uppförandekoden. Uppförandekoden skrivs under av landstingets leverantörer i samband med kontraktskrivningen. Uppförandekoden är baserad på Internationella arbetsorganisationens, ILO:s, åtta kärnkonventioner, FN:s mänskliga rättigheter, barnkonventionen och tillverkningslandets nation ella lagstiftning gällande arbetarskydd, arbets miljölagstiftning och arbetsrätt. Landstinget har ingått ett samarbete med samtliga landsting och regioner kring upphandling och uppföljning av avtal med leverantörer. I de upphandlingar som utförs av affärs område fastighet ställs inga miljöoch hållbarhetskrav enligt dessa principer, men ett utvecklingsarbete pågår. Landstinget ställer krav på att samtliga av talade vårdgivare inom Hälso val Blekinge ställer miljö- och hållbarhetskrav i upphandlingar och inköp. Lands tinget Blekinge är aktivt i flera nationella organ med fokus på detta utvecklingsområde. Miljöledningssystem Mål: Minst 25 procent av linjecheferna arbetar efter ett ledningssystem med ständiga systematiska miljö- och hållbarhetsförbättringar. Måluppfyllelse i procent: 100 Ett systematiskt miljö- och hållbarhetsarbete efter ett ledningssystem är viktigt för att fokusera på rätt saker, uppfylla lagkrav, nå uppsatta mål och följa strategier. Primärvården i Blekinge har under året påbörjat miljöcertifiering av samtliga verksamheter inom förvaltningen enligt ISO Certifieringen beräknas bli klar under Folktandvården i Mörrum är sedan tio år miljöcertifierad enligt ISO Under året har folktandvården i Karlshamn påbörjat ett miljöcertifieringsarbete och samtliga kliniker inom folktandvården arbetar med att införa ett miljöledningssystem. Landstingsservice arbetar med miljöfrågor i ett ledningssystem på vissa nivåer. Blekingesjukhusets röntgenklinik i Karlskrona arbetar systematiskt med miljöfrågorna och har infört ett miljöledningssystem. F ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e M å l u p p f y l l e l s e 13

14 F ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e S t r a t e g i s k t v i k t i g a v e r k s a m h e t s o m r å d e n Strategiskt viktiga verksamhetsområden För att lyckas med landstingets strategiskt viktiga områden och bidra till att de övergripande målen uppfylls är ett fungerande förbättrings- och utvecklingsarbete nödvändigt. De prioriterade strategiska områdena måste vara kända och tydligt uttryckta genom hela organisationen och förutsättningar, som pedagogiskt stöd och arbetsverktyg, måste finnas för att nå framgång i arbetet. Förbättrings och utvecklingsarbete en självklar del av vår vardag Under 2012 har Landstinget Blekinge deltagit i två nationella utvecklingsarbeten med inriktning mot förbättringsarbete. Psykiatrins Bättre vård mindre tvång inleddes i februari 2012 och avslutades under hösten. För bätt ring sarbetet skulle förbättra den psykiatriska heldygnsvården och därmed minska antalet tvångsåtgärder. Andelen vård dagar med tvångsvård inom psykiatrin har minskat kontinuerligt sedan Det andra nationella utvecklingsarbetet som Landstinget Blekinge har deltagit i är projektet Akut förbättring som leds av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Förbättringsarbetet ska öka tillgängligheten på landets akutmottagningar genom att tillsammans arbeta för att minska slöseriet med patientens tid, öka kvaliteten och patientsäkerheten och öka nöjdheten hos medarbetarna. I arbetet, som in leddes under våren 2012, ingår 26 akutmottagningar, varav en är från Blekinge. Vårdpersonalen på Blekingesjukhuset har bedrivit ett framgångsrikt förebyggande arbete genom att bedöma risk för fall, trycksår och undernäring hos patienter. När en risk identifieras görs evidensbaserade åtgärder för att förebygga komplikationer. Flera utbildningsinsatser har genomförts. Nu riskbedömer personalen på samt 14

15 liga avdelningar fall, trycksår och undernäring, varav 10 vårdavdelningar riskbedömer mellan 75 och 98 procent av alla patienter som är 65 år och äldre. Flera vårdprocesser har förbättrats. Vårdprocessen för patienter med höftfraktur har ständigt förbättras sedan I januari 2012 startade också direkt inläggning via röntgen till vårdavdelning 36 och 37. Inom thoraxcentrums verksamhet har man arbetat för att hitta strukturer för att poliklinisera en andel av ablationspatienterna. Thoraxcentrum har också effektiviserat och förbättrat omhändertagandet av de patienter som ska genomgå screening av aortan. Kirurgkliniken har arbetat för att optimera flödet för kärlsjuka patienter som ska få en intervention. Inom Landstingsservice inleddes projektet Vårdnära servicetjänster under Projektet ska förbättra material försörjnings- och textilhanteringsprocesserna i vården. Detta innebär att Landstingsservice tar över hanteringen av beställning, uppackning och påfyllning av textilier och förrådsvaror för att vårdpersonalen ska få mer tid till direkt vårdarbete. Projektet kommer också att stödja den patientnärmre vården som är ett arbetssätt som nu initieras vid olika avdelningar inom sjukhuset för att skapa mer tid för direkt patient arbete. Framtidens hälso- och sjukvård Under 2012 genomfördes fem olika framtidsseminarier på uppdrag av landstingsstyrelsen där företrädare för politik, verksamhet och berörda patientorganisationer tillsammans diskuterade vilken väg som hälso- och sjukvården bör ta de kommande 15 åren. Till grund för detta ligger en utredning där ett antal områden identifierats som kritiska att skapa samsyn kring för att landstinget ska klara framtidens utmaningar. Det handlar till exempel om vilka vårdprocesser landstinget ska ha särskild fokus på och hur insatser och verksamheter ska organiseras. Ett inrikt ningsbeslut kommer att tas av landstingsfullmäktige i juni Jämlik hälso- och sjukvård I januari 2012 presenterade landstinget rapporten Tillsammans kan vi göra skillnad folkhälsorapport Blekinge Rapporten är en sammanställning av resultaten från den nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor. Undersökningen visar på en fortsatt ojämlik fördelning av hälsan, till exempel mellan olika åldersgrupper och kön i Blekinge. En ojämlik hälsa har stark koppling till förutsättningarna för jämlik vård. Folktandvården är ett exempel på verksamheter som har arbetat med insat ser för att utjämna skillnaderna i ohälsa. De har skapat utrymme att fokusera på de sjukaste barnen och ungdomarna genom att förändra omhän dertagandet av 3-19-åringar. Arbetet med uppsökande tandvård för patienter är ett annat exempel. Jämställd hälso- och sjukvård En särskild handlingsplan för att uppnå en jämställd sjukskrivningsprocess har arbetats fram under året. Syftet är att få samma kvalitet i både kvinnors och mäns sjukskrivningar. Det övergripande målet för sjukskrivningsprocessen är att all sjukskrivning ska vara patient- och rättssäker med hög kvalitet genom att erbjuda patienter, kvinnor och män, en aktiv och optimal sjukskrivningsprocess. Det innebär att sjukskrivning ska ske som en medveten och planerad del av vård och behandling utan onödiga dröjsmål och med kvalitativ rehabilitering anpassad till individ, funktion och arbetskrav. Resurs erna ska utnyttjas på bästa sätt, bemötandet ska vara likvärdigt och vård och behandling ska vara tillgänglig för både kvinnor och män. En jämställd sjukskrivningsprocess kan också innebära att frågor om våld ställs så att eventuellt våld upptäcks och adekvata åtgärder kan sättas in. En utbildningsaktivitet med temat jämställda sjukskrivningar har genomförts för sjukskrivande läkare och rehabiliteringspersonal. Genom att använda ett strukturerat frågebatteri ökar möjlig F ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e S t r a t e g i s k t v i k t i g a v e r k s a m h e t s o m r å d e n 15

16 F ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e S t r a t e g i s k t v i k t i g a v e r k s a m h e t s o m r å d e n heten att ställa diagnos utan att fördomar, normer och värderingar får påverka. Inom psykiatrin följs ett antal kvalitets indikatorer upp varje år, bland annat indikatorer som illustrerar jämställdhet i vård mellan kvinnor och män. Där har man kunnat konstatera att kvinnor gör återbesök inom öppen vård något snabbare än män. I den nationella patientenkäten ligger kvinnor i genomsnitt lägre än män vad gäller patientnöjdheten, men skillnaderna har minskat sedan föregående mätning. För att försäkra sig om att vården bedrivs både jämställt och jämlikt har psykiatri- och habiliteringsförvaltningen arbetat fram flera vårdprogram som beslutats under året. Landstingets övergripande Folkhälsoarbete Folkhälsorapporten har lett till ett ökat fokus på och intresse för samverkan i både landstinget, kommunerna och Region Blekinge kring länets folkhälsoarbete. Under våren 2012 togs politiskt beslut om att återinrätta tjänsten som folkhälsostrateg på central nivå i landstinget. Detta kommer att förverkligas under våren Under hösten inleddes dialoger med kommunernas välfärds- och folkhälsoråd för att dis kutera roller och förväntningar i det länsövergripande folkhälsoarbetet. Hösten 2012 togs beslut om ett utökat anslag för landstingets strategiska folkhälsoarbete i budgeten för Landstingets hälso- och sjukvårdsverksamheter är också aktiva i det övergripande folkhälsoarbetet, bland annat genom att medverka i kommunernas välfärds- och folkhälsoråd, men också genom samverkan kring olika målgrupper som äldre, barn och unga med psykisk ohälsa och förskolebarns hälsovanor. Vissa verksamheter är också flitiga med att anordna publika föreläsningar och temaseminarium kring olika hälsofrågor. Nationell strokekampanj För att öka medborgarnas kunskap om vikten av att snabbt få vård vid misstänkt stroke och vilka symtom som kan tyda på stroke, driver Blekinge tillsammans med Sveriges övriga landsting och regioner en treårig informationskampanj. På nationell nivå görs regelbundna mätningar av kampanjens effekter. Mätningarna har visat att den har varit framgångsrik. 8 av 10 svenskar har uppmärksammat den och 99 procent av dem vet att de ska larma 112 om de ser en person med symtom på stroke. Ökat fokus på levnadsvanor och sjukdomsförebyggande arbete Arbetet med att införa Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har förstärkts. Riktlinjerna innehåller rekommendationer om insatser kring de fyra levnadsvanorna tobaksbruk, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och mat. Landstingsdirektören har tagit beslut om en handlingsplan för införandet. Journalsystemet har anpassats, främst för att ge bättre stöd för verksamheterna i arbetet med levnadsvanorna, men även för att bättre möta kraven som riktlinjerna ställer på dokumentation och uppföljning av arbetet med levnadsvanorna från och med Personalhandledningar och patientmaterial har tagits fram för att stötta verksamheterna. Dialogmöten har inletts med flera vård enheter under året för att kunna ge så bra stöd som möjligt i deras arbete. I landstingets olika hälso- och sjukvårdsverksamheter pågår ett intensivt utvecklingsarbete för att förstärka hälso inriktningen. En kartläggning har genomförts av alla hälsovalsenheters sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete. Vårdcentralerna har tagit fram handlingsplaner för sitt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Primärvården har också genomfört utbildningsinsatser i hälsofrämjande samtal och startat gruppverksamhet kring sömnstörning, rökavvänjning och övervikt. Vårdcentralerna har börjat använda ett självskattningsformulär för bruk av alkohol och depres 16

17 sionsgrad. Barnhälsovården arbetar utifrån sitt vedertagna basprogram och under 2012 har de påbörjat en utvärdering av satsningen Grunda sunda vanor, ett samarbete som pågått med kommunerna under flera år. Fokus för folktandvårdens hälsofrämjande arbete 2012 har varit att arbeta strukturerat för att alla patienter ska få information om tand status, behandling och egenvård och att andelen patienter med friskvårds avtal ska öka. Friskvårdsavtalen har dock inte ökat i den utsträckning som var målsättningen för Folktandvården har under 2012 förstärkt sitt offensiva arbete med tandhälsoinformation i länets skolor. Folktandvården har också inlett ett samarbete med barnhälsovården för att nå de mindre barnen. Utöver detta har folktand vården dessutom bidragit finansiellt till landstingets övergripande tobakssamordnarfunktion. Inom vuxenpsykiatrin används särskilda metoder, Ett självständigt liv, ESL, och utbildningsmaterialet Kompetenz för att ta upp frågor kring hälsa, kost och levnadsvanor. Habiliteringen har arbetat fram en checklista för patientens hälsa som används i samband med upprättandet av den så kallade habiliteringsplanen som varje patient är med och formulerar. Även inom sjukhuset arbetar många verksamheter med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Kvinno- och mödrahälsovården har lång tradition av att samtala om levnadsvanor med sina patienter. Under 2012 har Tobaksfri i samband med operation övergått från projektform till ordinarie verksamhet. Flera kliniker medverkar i detta. Ytterligare exempel på en starkare hälsoinriktning är ortopedklinikens samverkan med primärvården kring införandet av artrosskola och medicinklinikens medverkan i pilot testet av den nya dokumentationslösningen för arbetet med levnadsvanorna i journalsystemet. Thoraxcentrum arbetar också aktivt med rådgivning om levnadsvanorna, liksom infektions- och hudkliniken som har rådgivning om solvanor och vaccinationsfrågor. Patienter med psykisk ohälsa I primärvården har satsningar genomförts för att förstärka kompetensen hos de som möter patienter med psykisk ohälsa. Insatserna ska leda till ett bättre bemötande och omhändertagande. Primärvårdens utbildningssatsning i kognitiv beteendeterapi, KBT, avslutades i januari En satsning på psykiaterkompetens i primärvården påbörjades under november och finansieras i likhet med KBT-utbildningen av medel från re habiliteringsgarantin. Barn och ungas hälsa Hösten 2011 inleddes ett länsövergripande samarbetsprojekt mellan landstinget, länets kommuner och länsstyrelsen kring generellt föräldrastöd. Projektet skulle hitta samverkansvinster för ett säkrare och rikare utbud av föräldrastöd i länet. Tanken med föräldrastöd är att alla föräldrar som så önskar, från graviditeten till dess barnen är 18 år, ska få stöd och hjälp i sitt föräldraskap av samhället. Under 2012 visade det sig dock att det förberedande förankringsarbetet i projektet varit bristfälligt och flera kommuner valde att dra sig ur. Beslut fattades därför om att lägga ner projektet två år i förtid, det vill säga från och med sista december Under 2012 anordnade projektledaren en uppskattad utbildning för landstingets personal i generellt föräldrastöd. Äldres hälsa Under 2012 påbörjades arbetet med den nationella överenskommelsen mellan staten och Sveriges kommuner och landsting om en sammanhållen vård och omsorg av de mest sjuka äldre. För att stötta arbetet fick landsting och kommuner erbjudande om att medverka i utvecklingsprogrammet Ledningskraft. Blekinge deltar med ett team med representanter från primärvårds- och psykiatriförvaltningarna, Blekingesjukhuset, kommuner, lands F ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e S t r a t e g i s k t v i k t i g a v e r k s a m h e t s o m r å d e n 17

18 F ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e S t r a t e g i s k t v i k t i g a v e r k s a m h e t s o m r å d e n tingets planerings- och utvecklingsavdelning och Blekinge kompetenscentrum. Projektet samordnas från planerings- och utvecklingsavdelningen, men Blekinge kompetenscentrums insatser har varit avgörande för att länka samman landstinget och kommunerna i äldrefrågorna. Satsningen innehåller prestationsersättningar och grundkrav som ska visa att kommuner och landsting samverkar på alla nivåer för att uppnå en bättre vård för de mest sjuka äldre. Utvecklings arbetet i verksamheten har gått framåt och Blekinge var bland annat ett av endast tre län som klarade målet med att minska användningen av olämpliga läkemedel till äldre. Vid årsskiftet 2011 och 2012 påbörjades en utredning om kommunalisering av hemsjukvården med förankringsmöten på politisk nivå. I april överlämnade projektledarna handlingarna till landstingsdirektören för vidare hantering. Beslutprocessen blev fördröjd på grund av att kommunerna och landstinget var oeniga om växlingsnivå, det vill säga hur mycket pengar som landstinget skulle lämna över till kommunerna för hemsjukvården. Därför togs beslutet om kommunalisering av hemsjukvården först i oktober Ansvaret för det praktiska förberedelsearbetet lämnades samtidigt över till primärvårds förvaltningen. Ett intensivt arbete inleddes för att bland annat säkra informationsöverföringen mellan landstinget och kommunerna. Vid årsskiftet återstod arbete med att lösa rutinen för utskrift av remissblankett till avdelningen för klinisk kemi och publicering av provsvar via den nationella patient översikten, NPÖ. Fortsatt utveckling av den palliativa vården Landstinget Blekinge avsatte budgetmedel och tog beslut om att utveckla den palliativa vården i Blekinge. En länsövergripande verksamhet för specialiserad palliativ vård ska skapas så att de olika aktörerna inom öppenoch slutenvården och inom länets kommuner ska kunna bedriva det pallia tiva arbetet på ett patientsäkert sätt. Vården ska organiseras och bedrivas utifrån ett processperspektiv som skapar tydlighet i övergångarna mellan berörda funktioner, avdelningar och yrkesgrupper. Patientens väg genom vården ska vara tydlig och på så sätt bidra till att skapa trygghet och god vårdkvalitet för patienten och de anhöriga. Målet är att starta en öppenvårdsverksamhet för specialiserad palliativ vård i Karlskrona motsvarande den verksamhet som redan finns i Karlshamn på medicinkliniken och som huvud sakligen bedrivs i västra Blekinge. Uppdraget innebär också att skapa gemensamma vårdplatser i Karlskrona men inriktningen är att patienten i största utsträckning ska vårdas i hemmet. Den specialiserade vården har ett tydligt pedagogiskt uppdrag att till exempel genomföra utbildningsinsatser i form av handledning och organiserad grupputbildning. På så sätt ska kunskapen i palliativ vård på kommunala boenden också kunna öka, så att alla kommuner i länet kan erbjuda god palliativ vård även till patienter med mer komplex bild men där omvårdnadsbehovet är viktigast. Patientsäkerhet Patientsäkerhet har de senaste åren kommit alltmer i fokus nationellt vilket har lett till en patientsäkerhetslag (2010:659), en föreskrift kring ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) och en nationell patientsäkerhetsöverenskommelse för Med utgångspunkt från detta har Landstinget Blekinge utfört olika aktiviteter för att förbättra patientsäker heten och för att uppfylla de grundkrav och indikatorer som ingår i den nationella patientsäkerhetsöverenskommelsen. För att tydliggöra vikten av patient säkerhet hade årets chefsdag detta tema och då utnämndes bland annat årets patientsäkraste arbetsplats och handlingsplanen för patientsäkerhet presenterades. 18

19 Med patientsäkerhet menas skydd mot vårdskada. För att så långt som möjligt förebygga att vårdskador inträffar är det viktigt att rapportera avvikelser. Landstingets IT-stöd för avvikel se hantering har uppdaterats och hälso- och sjukvårdspersonalen ska i det rapportera risker för vårdskador och händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Det är viktigt att patienter och anhöriga framför klagomål och medverkar för att få en bättre och säkrare vård. Vid allvarliga vårdskador bedömer chefläkarna om en lex Maria-anmälan ska göras till Socialstyrelsen. Ett händelseanalysteam analyserar en del av de allvarligare vårdskador som har skett. Landstinget Blekinge uppfyllde de fyra grundkraven och fyra av de sex indikatorerna i den nationella patientsäkerhetsöverenskommelsen. Grundkraven innebar att upprätta en patientsäkerhetsberättelse, påbörja införandet av IT-stöden nationell patientöversikt, NPÖ, och infektionsverktyget samt att genomföra sjukhusövergripande journalgranskningar. Landstingets Strama-grupp har tillsammans med läkemedelskommittén under flera år genomfört aktiviteter för att få en mer rationell antibiotikaanvändning. Deras arbete var en bidragande orsak till att Blekinge var ett av de fåtal landsting som lyckades med att minska antibiotikaanvändningen under året. Ytterligare en indikator som uppfylldes var att upprätta en handlingsplan för patientsäkerhetskulturen utifrån resultatet av den mätning som genomfördes våren år Tre förbättringsområden har prioriterats och ett förbättringsarbete har påbörjats. Målsättningen är att öka högsta ledningens engagemang i patientsäkerhetsarbetet, förbättra samarbetet mellan vårdenheter och trygga informationsutbytet vid överlämningar och överföringar av patienter mellan vårdenheter. Dessutom har förbättringsarbeten genomförts för att minska förekomsten av trycksår. Överbeläggningar rapporteras kontinuerligt liksom följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler, BHK. För riket ökade följsamheten till BHK från 64 procent på våren till 68 procent vid höstens mätning. För Landstinget Blekinge var dock resultatet i stort sett oförändrat och fortsatt under riksgenomsnittet, cirka 56 procent. Kömiljarden Staten har fortsatt att avsätta särskilda medel, den så kallade kömiljarden, för att stimulera landstingen till att förbättra tillgängligheten inom den specialiserade vården. Under 2012 var villkoren att 70 procent av de som väntar på ett besök eller en beslutad behandling skulle erbjudas tid inom 60 dagar. För de landsting som klarade 80 procent utgick ytterligare ersättning. Resultatet rapporteras månadsvis till den nationella väntetidsdatabasen. Det innebär att varje månad har betydelse för resultatet. Under 2012 klarade lands tinget kravet på 70 procent för besök under 9 månader. En av dessa månader klarades också kravet på 80 procent inom 60 dagar. För behandlingar var motsvarande resultat 70 procent under 7 månader varav 3 av dessa månader dessutom klarade kravet på 80 procent inom 60 dagar. Under 2012 har Blekingesjukhuset haft fokus på att förbättra tillgängligheten och resultatet har blivit både bättre och stabilare efterhand. Tydligast syns det på behandlingar där en avsevärd förbättring skett jämfört med föregående år. Samplanering av sjukhusets operationer med stöd av en opera tionsstyrelse och ett IT-baserat operationsplaneringsstöd som togs i bruk före sommaren har gett synbara resultat. För barn och unga med psykisk ohälsa finns en särskild överenskommelse om att nybesök ska ske inom 30 dagar. Vid barn- och ungdomspsykiatrins mottagningar får 86 procent ett nybesök inom 30 dagar (inklusive de som själva valt att vänta längre). Sammantaget klarar landstinget kravet på 30 dagar. Samma tidskrav gäller för F ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e S t r a t e g i s k t v i k t i g a v e r k s a m h e t s o m r å d e n 19

20 F ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e S t r a t e g i s k t v i k t i g a v e r k s a m h e t s o m r å d e n neuropsykiatriska utredningar. De patienter som är i behov av utred ningar är ofta gemensamma för barn- och ungdomspsykiatrin och habili teringen, vilket ställer krav på samordning mellan verksamheterna. Både barn- och ungdomspsykiatrin och habili teringen klarar att uppfylla målet för fördjupad neuropsykiatrisk utredning. Sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin Syftet med sjukskrivningsmiljarden är att utveckla sjukskrivningsprocessen så att sjukskrivning används som en genomtänkt, planerad åtgärd som, när den inte kan undvikas genom att erbjuda rehabilitering, ger så stor patientnytta som möjligt så att patienten kan återgå i arbete om det går. Flera insatser har genomförts för att stötta verksamheterna i sjukskrivningsarbetet, bland annat i form av uppföljningsverktyg, utbildningar och nätverksträffar för sjukskrivningskoordinatorerna. Under året fastställde landstingsdirektören en övergripande handlingsplan för det fortsatta arbetet. Landstinget Blekinge genomför fördjupade medicinska utredningar på uppdrag av Försäk ringskassan. Ett 90-tal Blekingepatienter har fått teambaserade medicinska utredningar, TMU, och cirka 25 patienter har fått särskilda läkarutredningar, SLU. Samupphandling med Region Skåne av beställning och uppföljning av fördjupade medicinska utred ningar pågår. Sammanlagt har Landstinget Blekinge fått cirka 22 miljoner kronor i statsbidrag år 2012 för sitt utvecklingsarbete med sjukskrivningsprocessen. Rehabiliteringsgarantin ger stöd till personer med ångest, depression, stress eller en långvarig diffus smärta i axlar, nacke och rygg så att de kan återgå i arbete eller förebygga en sjukskrivning. Detta genom att öka tillgängligheten till evidensbaserade behandlingsmetoder i primärvården. Regelverket för ersättning ändrades för 2012 med något skärpta krav, vilket inneburit att Landstinget Blekinge för första gången inte uppnått ersättningstaket från Försäkringskassan. Landstinget fick drygt 9,3 miljoner kronor av drygt 14,5 möjliga. Det har skett en kvalitetsförsämring i de utredningar som ligger till grund för rehabiliteringsremisser till specialistvården. I indikationer för multimodal rehabilitering, MMR, anges bland annat att remissen ska föregås av en strukturerad och systematisk utredning. I regelboken för Hälsoval Blekinge 2012 togs kravet bort om att erbjuda MMR i primärvården. För att förbättra kvaliteten driver ett antal vårdcentraler utvecklingsarbeten mot teamutredning av patienter med en mer komplex problematik. Landstinget Blekinge har tillsammans med Region Skåne och Landstinget Kronoberg fått forskningsmedel för att genomföra en studie inom ospecifik smärta, Work Up. I Blekinge kommer totalt tolv vårdcentraler att medverka. Förutom effekterna av ett strukturerat första omhändertagande hos sjukgymnast, kommer effekten av tidig samverkan med arbetsgivaren att studeras. Rekryteringen av deltagare till forskningsprojektet REGASSA har avslutats. REGASSA utvärderar effekterna av internetbaserad KBT och fysisk aktivitet i relation till sedvanlig behandling av patienter med lätt till medelsvår depression, ångest eller stressrelaterad psykisk ohälsa. En första delrapport beräknas komma i juni 2013, men redan har man kunnat konstatera att patienterna som söker vård i primärvården har sämre hälsa än förväntat och att diagnostiseringen brister. E-hälsa Landstinget Blekinges arbete med att göra verklighet av intentionerna i Nationell ehälsa, strategin för tillgänglighet och säker information inom vård och omsorg har gått framåt. Arbetet be drivs med utgångspunkt från en nationell handlingsplan för åren Redan under 2011 infördes Nationell patientöversikt, NPÖ. Då blev det möjligt för andra landsting att ta del av journalinformation om blekingar som söker vård utanför länet. Under 2012 blev det även möjligt för vårdgivare i Blekinge att läsa information om patienter från andra landsting som söker vård i länet. Ordinationsverktyget Pascal har införts under året. Det är ett verktyg som används för att ordinera dosdispenserade läkemedel. Genom att enkelt ge förskrivaren tillgång till information om vilka läkemedel patienten använder, kan risken för felaktig läkemedelshantering minska. Nytt samverkansavtal Ett nytt samverkansavtal mellan fack och arbetsgivare har tagits fram och kommer i juli 2013 att ersätta det befintliga som skapades Samverkansavtalet ska bidra till att förena en väl fungerande verksamhet där medarbetarna känner motivation och tar ansvar för sitt arbete med ett långsiktigt och hållbart arbetsliv. En god arbets miljö är nödvändig för en effektiv verksamhet. Därför ska hälso- och arbets miljöarbetet vara en integrerad del av verksamhetens vardag och utveckling. Landstingets arbetsplatser ska präglas av respekt för varandra och en insikt om alla människors lika värde. Samsyn om löneöversynsprocessen Ett dokument om Samsyn om löneöversynsprocessen har tagits fram gemen samt av fack och arbetsgivare. En facklig representant från varje område landstinget har lönekollektivavtal med och representanter för samtliga förvaltningar bildade en arbetsgrupp under ledning av personal från landstingsdirektörens stab. I samsynsdokumentet tydliggörs hur lokala parter arbetar konkret och strukturerat i vardagen utifrån löne avtalen. 20

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge Bokslut 2014 Landstinget Blekinge 1 2 Resultat 2014 Årets resultat + 49,2 mnkr Nettokostnadsutveckling 4,0 % 3 Engångskostnader 2014 Nedskrivningar fastigheter 48,6 mnkr Komponentredovisning 20,6 mnkr

Läs mer

Presentation av landstingets ledningsgrupp. Utbildning för landstingets förtroendevalda Landsstingssalen 2015-01-21

Presentation av landstingets ledningsgrupp. Utbildning för landstingets förtroendevalda Landsstingssalen 2015-01-21 1 Presentation av landstingets ledningsgrupp Utbildning för landstingets förtroendevalda Landsstingssalen 2015-01-21 2 Landstinget Blekinge Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss 3 4 Blekingesjukhuset

Läs mer

Granskning av Delårsrapport 2 2015

Granskning av Delårsrapport 2 2015 Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Årsredovisning F Ö RVA LT N I N GSB ER ÄT T EL SE 1

Årsredovisning F Ö RVA LT N I N GSB ER ÄT T EL SE 1 Årsredovisning 2014 F Ö RVA LT N I N GSB ER ÄT T EL SE 1 Så här läser du årsredovisningen Det här är Landstinget Blekinges samlade årsredovisning. Innehållsförteckning Redovisningen innehåller två olika

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Landstingets uppdrag. Hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Regional utveckling. Kultur

Landstingets uppdrag. Hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Regional utveckling. Kultur Landstingets uppdrag Hälso- och sjukvård inklusive tandvård Regional utveckling Kultur Uppdraget styrs av Kommunallagen Hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Kollektivtrafiklagen Norrbotten Politisk

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

Så här läser du årsredovisningen

Så här läser du årsredovisningen Årsredovisning 2015 Så här läser du årsredovisningen Det här är Landstinget Blekinges samlade årsredovisning. Redovisningen innehåller två olika huvudavsnitt: förvaltningsberättelsen och den ekonomiska

Läs mer

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Landstingsstyrelsen 2012-02-08 Arbetsplats X, 2011-07-04, Namn Efternamn, www.ltkalmar.se Svensk sjukvård i världsklass Svensk sjukvård

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Oktober 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Låt de goda exemplen visa vägen! Låt de goda exemplen

Läs mer

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Folktandvården i Kronobergs län har i uppdrag att arbeta för en god tandhälsa i befolkningen genom en fortsatt satsning på förebyggande munhälsovård. Folktandvårdens

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Mål och inriktning 2014

Mål och inriktning 2014 Förslag Mål och inriktning 2014 Driftnämnden öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd I detta dokument redovisas driftnämndens mål och inriktningar för att genomföra det uppdrag för 2014 som nämnden

Läs mer

Hur styrs landstinget..

Hur styrs landstinget.. Hur styrs landstinget.. 11.10-11.45 Landstingsplan, uppdrag, över- underskott, prioriteringar (Karin Jonsson) 11.45-12.00 Ledningssystem (Roland Frisdalen) Lunch 12.40-13.00 Investeringar, upphandling

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Hälso- och sjukvårdsnämnden. Fastställd 2014-XX-XX 2014 års verksamhetsplan uppdaterad genom beslut XXXX

Verksamhetsplan 2015. Hälso- och sjukvårdsnämnden. Fastställd 2014-XX-XX 2014 års verksamhetsplan uppdaterad genom beslut XXXX Verksamhetsplan 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden Fastställd 2014-XX-XX 2014 års verksamhetsplan uppdaterad genom beslut XXXX Innehållsförteckning 1 Landstingets uppdrag... 3 1.1 Landstingets uppdrag...

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg 01054 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2015 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 4 Invånarna

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Beställningsunderlag 2015

Beställningsunderlag 2015 Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1

Läs mer

Så vill vi utveckla närsjukvården

Så vill vi utveckla närsjukvården Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-16 Så vill vi utveckla närsjukvården Fyrbodal 2 (9) Innehållsförteckning Närsjukvård Norra Bohuslän och Dalsland... 3 Vad vill socialdemokraterna?... 3 Lokala

Läs mer

Så bra nådde landstinget målen

Så bra nådde landstinget målen årsredovisning 2010 Så bra nådde landstinget målen En av årsredovisningens viktiga funktioner är att synliggöra hur landstinget lyckats med att uppnå de mål som sattes i landstingsplanen. Under respektive

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Svar på 2013 års revisionsberättelse

Svar på 2013 års revisionsberättelse Landstingsdirektörens stab 2014-05-12 Dnr 2014/0295 Ekonomienheten Maria Gotthardsson Landstingsstyrelsens arbetsutskott Svar på 2013 års revisionsberättelse Landstingsstyrelsen har tagit del av 2013 års

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län 2014-08-28 Region Jönköpings län Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ansvar för hälso- och sjukvård och för regional utveckling

Läs mer

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv

Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län 56 000 invånare Under sommaren ca 180 000 inv Orter: Norrtälje stad Rimbo uppländsk jordbruksbygd Älmsta vid väddö kanal Hallstavik - huvudort i norra delen

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvård uppfylls

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

PRIO-satsningen 2014 inom Psykiatrin Halland

PRIO-satsningen 2014 inom Psykiatrin Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Ledningsstaben 2014-04-24 DN PS140036-1 Ylva Berger, Utvecklare 070-662 60 52 Driftnämnden för Psykiatrin i Halland PRIO-satsningen 2014 inom Psykiatrin Halland

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Fortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård

Fortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-25 1 (6) HSN 1503-0333 Handläggare: Conny Gabrielsson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-04-28, p 5 Fortsatt utveckling av privata driftsformer

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Budget 2014 Verksamhetsstöd och service

Budget 2014 Verksamhetsstöd och service Till Landstingsdirektören CIRKULÄR E1213 Budget 2014 Verksamhetsstöd och service Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé: Vår verksamhetsidé är att genom samverkan tillgänglighet och

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025 Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-07 Landstingsstyrelsen 1(2) Referens Diarienummer 150054 Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Läs mer

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning LS 1112-165 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt Åtagande

Läs mer

Balanserat styrkort 2012

Balanserat styrkort 2012 Balanserat styrkort 2012 Rödmarkering innebär särskilt prioriterat område Psykiatrin Halland Telefon: 0346-571 15 Fax: 0346-581 50 E-post: psykiatrin@regionhalland.se Webb: www.regionhalland.se/psykiatrin

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer