minhälsa Sveriges hjärtvård Tema hjärt-kärlsjukdomar Fritt vårdval Ändrad livsstil ger hjälp råd om vård från landstinget sörmland nummer 1/2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "minhälsa Sveriges hjärtvård Tema hjärt-kärlsjukdomar Fritt vårdval Ändrad livsstil ger hjälp råd om vård från landstinget sörmland nummer 1/2013"

Transkript

1 minhälsa råd om vård från landstinget sörmland nummer 1/2013 Tema hjärt-kärlsjukdomar Sveriges bästa hjärtvård Fritt vårdval Ändrad livsstil ger hjälp

2 3. Tema Hjärt-kärlsjukdomar. En stor del av befolkningen drabbas av olika typer av hjärtkärlsjukdomar. Dessa sjukdomar är starkt förknippade med vår livsstil. Vi berättar om några av de största hjärtsjukdomarna och hur du själv kan minska riskerna. 4. Hjärtinfarkt inträffar när en blodpropp täpper till ett av hjärtats kranskärl och hindrar blodflödet till hjärtmuskeln. Vid symptom på hjärtinfarkt är det viktigt att snabbt få behandling. 6. Han vandrade sakta bort mot ljuset, men vände om och kom tillbaka till livet. Nyköpingsbon Bengt Johansson berättar om när överlevde en kraftig hjärtinfarkt. 8. I Sörmland arbetar man för bättre omhändertagande av patienter med hjärtsvikt. På många av länets vårdcentraler finns nu speciella hjärtsviktsmottagningar. 10. Ett långsiktigt och målmedvetet arbete har gjort hjärtteamet på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm till Sveriges bästa. Med de nöjer sig inte med det utan forsätter sitt förbättringsarbete. 16. Vid förmaksflimmer har hjärtats elektriska signalsystem delvis kommit i oordning. Det uppstår elektriska signaler på flera ställen i förmaken utan samordning. 18. Det är aldrig försent att förändra. Efter 15 år som rökfri är alla sjukdomsrisker som man får av rökning nästan lika låga som för dem som aldrig rökt. 22. Lättläst information. 23. Hälsokrysset. En frågetävling. Min hälsa råd om vård ges ut av Landstinget Sörmlands kommunikationsenhet i samverkan med landstingets Läkemedelskommitté. Ansvarig utgivare: Maria Karlsson. Redaktionskommitté: Lena Bosdotter Rosten, Lars Steen, Marie Portström och Maria Karlsson. Produktion & grafisk form: JFS & Co AB. Omslagsfoto: Lasse Skog. På omslaget: Gösta Svensson är en av de hjärtpatienter som deltar i hjärtteamets rehabiliteringsprogram. Tryck: Edita Västra Aros. Adress: Min hälsa råd om vård, Nyköping. E-post: fax: , landstingetsormland.se. Min hälsa råd om vård utkommer med tre nummer per år. 2 min hälsa 1/2013

3 Tema hjärt-kärlsjukdomar Olika typer av hjärt-kärlsjukdomar drabbar en stor del av befolkningen. Dessa sjukdomar är starkt förknippade med vår livsstil. Vi äter fel, rör oss för lite, stressar, sover för lite och väger för mycket. Under de senaste decennierna har stora framsteg gjorts avseende olika behandlingar vid till exempel hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Forskning har också visat att vi kan förebygga hjärtkärlsjukdom genom en hälsosam livsstil och behandling av riskfaktorerna; rökning, höga blodfetter, diabetes, högt blodtryck, bukfetma och psykosocial stress. I detta nummer av Min hälsa berättar vi om några av de största hjärtsjukdomarna; hjärtinfarkt, hjärtsvikt och förmaksflimmer. min hälsa 1/2013 3

4 Snabb behandling viktigt vid hjärtinfarkt Hjärtinfarkt inträffar när en blodpropp täpper till ett av hjärtats kranskärl och hindrar blodflödet till hjärtmuskeln. Vid symtom på hjärtinfarkt är det viktigt att snabbt få behandling. text Mohammed Kamaran överläkare, medicinkliniken, Mälarsjukhuset Hjärtinfarkt, även kallat hjärtattack, innebär förlust av hjärtmuskelceller orsakad av långvarig akut syrebrist. Åderförkalkningen börjar i 20-årsåldern och utvecklas gradvis med stigande ålder. När ett förkalkat område i ett kranskärl av någon anledning brister, bildas en liten klump koagulerat blod. Om det bildas en tillräckligt stor klump kan i värsta fall hela blodkärlet täppas till och delar av hjärtmuskeln skadas. Detta medför att blodflödet stoppas helt och en hjärtinfarkt är på väg att utvecklas. Själva infarkten inträffar när en blodpropp täpper till ett av hjärtats kranskärl tillräckligt länge och hindrar blodflödet till hjärtmuskeln. Ett förhindrat blodflöde till hjärtmuskeln innebär syre- eller näringsbrist och leder till att en mindre eller större mängd muskelceller i hjärtat skadas eller dör. Det är den skadan i hjärtmuskeln som kallas hjärtinfarkt. Svårt skadad hjärtmuskelvävnad övergår efterhand från att vara muskel till bindväv. Den vanligaste orsaken till att en blodpropp bildas är att ett åderförkalkat område i kärlväggen brister. Det är mindre vanligt att man vid hjärtinfarkt finner kärl utan blodpropp och åderförkalkade förträngningar. Denna typ av hjärtinfarkt är dock vanligare hos kvinnor. 4 min hälsa 1/2013

5 »Vid ett hjärtstillestånd är det potentiellt livräddande med hjärt-lungräddning tills man har möjlighet att få igång hjärtat igen genom att ge en elektrisk stöt, så kallad defibrillering.«i det akuta skedet, framför allt under de första timmarna, av en hjärtinfarkt kan olika rubbningar av hjärtats rytm förekomma. Detta beror på vissa, oftast övergående, skador på hjärtats elektriska system. En mindre infarkt innebär oftast inte någon mätbar försämring av hjärtats pumpförmåga eftersom hjärtmuskeln normalt har en mycket stor reservkapacitet. Vid en större infarkt däremot kan hjärtats pumpförmåga försämras och hjärtat orkar inte längre upprätthålla den blodcirkulation som krävs. Detta tillstånd kallas hjärtsvikt och kan vara av olika svårighetsgrad. En hjärtinfarkt kan också orsaka en störning av hjärtats elektriska aktivitet vilket kan yttra sig i oregelbunden puls eller i värsta fall hjärtstillestånd. Vid ett hjärtstillestånd är det potentiellt livräddande med hjärt-lungräddning tills man har möjlighet att få igång hjärtat igen genom att ge en elektrisk stöt, så kallad defibrillering. Det vanligaste symtomet på hjärtinfarkt är stark och ihållande smärta i bröstet. Smärtan kan variera mycket och stråla ut i en arm eller båda armarna, magen, ryggen, halsen, nacken eller käkarna. Smärtan är olika stark, men den är ihållande en längre period. Om den sitter i under minst femton minuter och kombineras med illamående, kallsvett, andnöd, yrsel eller svimning ökar sannolikheten för att det är en hjärtinfarkt. Det är vanligt att den drabbade känner sig mycket rädd och har ångest. Ibland har man haft kärlkramp dagarna eller veckorna före en hjärtinfarkt. Dessa symtom liknar dem för hjärtinfarkt, men är lindrigare och kommer i korta attacker, ofta vid eller efter fysisk ansträngning. Det typiska är att smärtan försvinner i vila. Detta är en varningssignal som innebär att man snarast ska söka sjukvård. Den akuta behandlingsfasen vid en hjärtinfarkt startar redan vid ambulansfärden på väg till sjukhuset. I ambulansen görs den första undersökningen i form av ett EKG för att kunna påvisa en hjärtinfarkt. Troponin är en biokemisk markör som frisätts vid hjärtmuskelskada. På sjukhus analyseras denna markör i blodprov och tillsammans med EKG diagnostiseras hjärtinfarkten. Behandlingen syftar till att återupprätta blodflödet i de kranskärl som stängts av. Man vill dessutom avlägsna smärta och ångest, eftersom detta ytterligare förvärrar den drabbades tillstånd. Akut ges därför ofta morfin mot smärta och ångest. Nitroglycerinpreparat ges för att avlasta hjärtat genom att vidga kroppens blodkärl och framförallt vidga hjärtats egna kärl och blodet kan då lättare ta sig fram där det är trångt. Infarkten beror på att en propp har bildats och därför ges acetylsalicylsyra för att motverka blodets levringsförmåga. Vanligen ges även andra blodförtunnande läkemedel. Det vanligaste vid en kraftig hjärtinfarkt, där man med hjälp av EKG misstänker att ett av kranskärlen är stängt, är att köra patienten direkt till röntgenavdelning för att utföra akut kranskärlsröntgen och så kallad ballongvidgning och stentinläggning. Det är ett ingrepp där man går in med en kanyl i ett blodkärl i ena ljumsken eller i en handled och därefter för en kateter genom stora kroppspulsådern upp till det avstängda kranskärlet i hjärtat och öppnar upp det igen och sätter in ett metallrör i den förträngda delen av kärlet. I de fall patienten inte körs direkt till kranskärlsröntgen läggs patienter med misstänkt hjärtinfarkt in på en speciell avdelning för hjärtpatienter. Här övervakas patienten under tiden som man utreder om hjärtinfarkt föreligger. Man tar till exempel blodprover med några timmars mellanrum för att avgöra om, och hur mycket, hjärtmuskeln har skadats. Vanligtvis sker också regelbunden EKG-övervakning under den första tiden. Efter den akuta fasen behandlar man de bakomliggande orsakerna till infarkten som till exempel åderförkalkning, övervikt med en diabetes, obehandlat förhöjt blodtryck och förhöjda blodfettsvärden. Även rökning ökar risken för hjärtinfarkt. En god rehabilitering efter den akuta fasen innebär bland annat en riktig kost, motion och att sluta med rökning. Fortsatt medicinering med blodförtunnande läkemedel, kolesterolsänkare och betablockerare har också viktiga förebyggande effekter. «min hälsa 1/2013 5

6 Han hörde en vacker sällsam musik spela inom sig. Han vandrade sakta bort mot ljuset i tunneln. Men han vände och kom tillbaka till livet. Jag har fått låna 22 år till av livet efter hjärtinfarkten. De åren har jag haft mycket nytta och glädje av, säger Bengt Johansson i Nyköping. text ulf bertilsson foto lasse skog Han gick mot ljuset men vände om Året var 1991 och den då 60-årige Bengt Johansson jobbade på länstrafiken i Sörmland. Ett nytt biljettsystem skulle installeras och Bengt var ute i länet och lärde ut hur det hela skulle skötas. Samtidigt tränade han för Göteborgsvarvet. Dagen före infarkten hade han varit ute och sprungit nästan två mil. Jag tänkte inte på det då. Men jag var nog lite stressad. Hade svårt att säga nej och gnodde på med alla måsten, minns han. När han avrundade en arbetsdag på kontoret i Nyköping fick han plötsligt svårt att andas. Luften bara tog slut. Det blåste en rätt kraftig vårvind, och jag trodde att det berodde på det. Men Strax efter midnatt när han låg och sov där hemma i huset i Sjösa, någon mil utanför Nyköping, nöp det plötsligt till i bröstkorgen. Bengt förstod direkt att något var på tok, han väckte hustrun och bad henne att skjutsa honom till akuten. Där lade man honom under bevakning under natten. Och på morgonen kom den stora infarkten. Hjärtat stannade och Bengt försvann in i ett annat medvetande. Musiken inom mig går knappt att beskriva. Det var nästan som att Björn J:son Lindh flyttat in i mitt inre. Samtidigt befann jag mig i en mörk tunnel med ett lockande ljus långt bort. Bengt strävade mot det där ljuset, men något fick honom att motvilligt vända om. Sannolikt överlevde jag tack vare att jag redan var på sjukhuset och att läkarna och sköterskorna omedelbart kunde sätta igång en massiv insats. Efter en stund noterade Bengt det arbete som lades ner för att rädda hans liv, men han gjorde det utifrån. Som om det var någon annan patient de jobbade så febrilt med. Jag vaknade på riktigt på förmiddagen. Sakta gick det upp för mig hur nära döden jag varit och att jag hade haft en enorm tur som inte fick den stora infarkten hemma i Sjösa. Han låg kvar på intensiven några dagar innan han flyttades till en vårdavdelning. Rehabiliteringsarbetet och sjukgymnastiken skulle igång så snabbt som möjligt. Jag fick veta att det var bra att träna och röra på mig. Men jag var tvungen att lära mig att läsa av mina begränsningar. Bengt försökte så småningom komma tillbaka till jobbet, på deltid. Men det gick motigt och han hade inget annat val än att bli sjukpensionär. Jag omprövade en hel del efter den där smällen. Tidigare överskuggade jobbet nästan allt annat. Nu tonades alla måsten ned, tacksamheten över att fortfarande vara vid liv gav ett lugn jag tidigare inte haft. Bengt hade pratat med sjukhusprästen på Nyköpings lasarett om sin nära-dödenupplevelse. Det ledde till att han fick berätta om den i Oppebykyrkan i Nyköping och i en kyrka i Nässjö. Han gick också med i Hjärt- och Lungsjukas förening. När sådant här händer känns det bra att prata med likasinnade, med folk som vet vad det hela handlar om. Det är en myt att ensam är stark, man är mycket starkare tillsammans med andra! Idag har det gått 22 år sedan infarkten, Bengt är 82 år och hans fru har gått bort sedan länge. Men han värdesätter fortfarande varje ny dag i sin lägenhet i centrala Nyköping. Och humorn har han kvar, mitt bland ålderskrämporna. Jag har en envis huvudvärk idag. Men det är bara positivt. Tomrum smärtar ju inte! «6 min hälsa 1/2013

7 Bengt Johansson fick en kraftig hjärtinfarkt 1991, han överlevde tack vare en massiv räddningsinsats på Nyköpings lasarett. min hälsa 1/2013 7

8 Hjärtsviktsprocessen ger I Landstinget Sörmland pågår ett arbete med att förbättra omhändertagandet av patienter med hjärtsvikt kallat Hjärtsviktprocessen. Hjärtsviktsprocessen ger patienterna en förbättrad livskvalitet genom snabbare diagnos och behandling. Arbetssättet innebär dessutom färre akuta besök, effektivare vårdkedja och minskade kostnader för slutenvården. text Maria Liljeroos Processledare, Hjärtsviktprocessen, Landstinget Sörmland foto joakim serrander Sen starten 2010 har 19 av 26 vårdcentraler i länet startat hjärtsviktsmottagning. Slutenvård och öppenvård samarbetar och har gemensamma kunskapsbaserade riktlinjer för omhändertagandet av patienter med hjärtsvikt. Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte förmår pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Hjärtsvikt utvecklas ofta gradvis men kan också komma snabbt i samband med en hjärtinfarkt. Man räknar med att det finns cirka personer med hjärtsvikt i Sverige. Främst drabbas personer över 65 år, men yngre kan också få hjärtsvikt. Det finns flera olika orsaker till hjärtsvikt men de vanligaste är sjukdom i hjärtats kranskärl eller högt blodtryck. Om man misstänker att man har hjärtsvikt ska man kontakta sin vårdcentral. Om man får svår andnöd och akuta besvär ska man genast ringa efter ambulans på 112. När man kommer till en läkare får man först berätta om sina besvär och läkaren gör en kroppsundersökning, tar blodprov och EKG. Oftast skrivs även en remiss för ultraljudsundersökning av hjärtat. Undersökningen ger en bild av hjärtväggarnas rörelser och tjocklek, hjärtklaffarna och blodflödet inne i hjärtat. Målen för behandling av hjärtsvikt är att Minska symtomen Öka livskvaliteten Förbättra arbetsförmågan Förebygga komplikationer Minska behovet av sjukhusvård Förlänga överlevnaden ACE-hämmande läkemedel avlastar hjärtats arbete genom att dels vidga blodkärlen och dels sänka blodtrycket. På så sätt blir det lättare för hjärtat att pumpa ut blodet. Läkemedlet lindrar symtomen, ökar arbetsförmågan, minskar behovet av sjukhusvård och förlänger överlevnaden. Angiotensinreceptor-blockerare, ARB, är ett alternativ till ACE-hämmare för dem som inte tål dessa. Betablockerare avlastar hjärtat framförallt genom att minska hjärtfrekvensen så att hjärtat får mer tid att fylla sig. Regleringen av hjärtfrekvensen skyddar också mot allvarliga rytmrubbningar. Även betablockare har visat att de lindrar symtomen, minskar behovet av sjukhusvård och förlänger överlevnaden. Vätskedrivande medel, eller så kallade diuretika, lindrar framförallt symtomen av hjärtsvikten. De driver ut vatten genom att öka urinmängden och på så sätt minska vätskeöverskottet. Spironolakton ger en ökning av överlevnaden och minskat antalet inläggningar på sjukhus vid medelsvår och svår hjärtsvikt. Digitalis används i första hand för att lugna ner hjärtrytmen vid förmaksflimmer som är en rubbning av hjärtrytmen då hjärtat slår ojämnt och oftast alltför fort. «8 min hälsa 1/2013

9 bättre livskvalitet Ändrad livsstil ger hjälp Vanliga symtom vid hjärtsvikt är att man Blir trött och orkar mindre Lätt blir andfådd Går upp i vikt på grund av att vätska samlas i kroppen Får svullna anklar och ben Rökstopp rekommenderas starkt. Nikotin ger kärlsammandragning och ökar därmed motståndet för hjärtat. Kolmonoxid i röken tar syrets plats i blodet och den redan från början nedsatta syretillgången blir ytterligare försämrad. Tobaksrök leder till ökad åderförkalkning och risk för blodproppsbildning. text Maria Liljeroos Ät en näringsrik kost. Salt ger ökad törst och binder vätska så undvik att vanemässigt salta extra på maten. Använd gärna Seltin istället för vanligt salt. Alkoholintag bör begränsas då hjärtats pumpförmåga kan försämras. Alkohol kan också bidra till vissa hjärtrytmrubbningar. Fysisk aktivitet är ett viktigt komplement till den medicinska behandlingen. Graden av fysisk ansträngning bör ökas successivt och det är viktigt att lyssna på hur kroppen reagerar på ansträngning. Ta vaccin mot influensa varje höst eftersom personer med hjärtsvikt lättare får komplikationer av influensa. Det finns också vaccination mot lunginflammation. «min hälsa 1/2013 9

10 Hjärtteamet har varit igång i tio år. På bilden från vänster Gunvor Finnas, Rosie Axén, Karin Eriksson, Lena Gustavsson, Karin Gunnelin, Eva Mattson och Ulla Lundin. I teamet ingår även Tina Palm, Mahbub Siddiqui och Sofia Wedbrand. Sveriges bästa hjärtteam finns på Kullbergska Ett långsiktigt och målmedvetet arbete har gjort hjärtteamet till Sveriges bästa. Vi vill erbjuda våra patienter en så god eftervård som möjligt så de kan fortsätta leva ett bra liv efter sin hjärtinfarkt, säger Gunvor Finnas, överläkare i hjärtteamet på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. text Lena Bosdotter Rosten foto Lasse skog I hjärtteamet arbetar läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, kurator och dietist. Teamet träffas varje veckan och diskuterar patienternas behov och möjligheter. En av orsakerna till att vår hjärtrehabilitering är bäst i Sverige är att patienterna har kontakt med samma personal under både vårdtid och rehabilitering. Det blir en kontinuitet och trygghet att få möta någon man känner igen, berättar Gunvor Finnas. Alla hjärtpatienter erbjuds möjligheten att få delta i träning och undervisning. Redan innan de skrivs ut från vårdavdelningen är de inbokade på ett första möte. Patienterna delas in i olika grupper beroende på ålder. Det är runt tio personer i varje grupp. De yngre patienterna tränar tre gånger i veckan och de äldre två gånger. Grupperna träffas under åtta veckor. Många patienter är väldigt tveksamma 10 min hälsa 1/2013

11 och frågande till att komma och börja träna i grupp. Om vi lyckas få dem att komma till första träffen så brukar de fortsätta hela programmet. Cirka 80 procent av alla hjärtinfarktspatienter deltar, säger Karin Eriksson, hjärtsköterska. Alla tränar utifrån sin egen förmåga när det gäller kondition, koordination, balans och styrka. De som är vana att träna kan ha lite mer belastning och högre intensitet, träningen blir individuell fast vi gör den i grupp, säger sjukgymnasten Rosie Axén. Hon berättar vidare att det är en stor fördel att träna i grupp under kontrollerade former. Många är rädda att ta i när de tränar, men här får de testa och se att de oftast klarar mer än de själva tror. Även de anhöriga är välkomna att titta när gruppen tränar. Familjen är ofta överbeskyddande efter en infarkt så det är bra att de får se hur mycket deras anhörige kan klara av. Efter träningspasset är det dags för gemensam fika. Sedan följer undervisning som hjärtsköterska, sjukgymnast, kurator eller dietist håller i. Varannan vecka kommer en doktor som intensivsgruppen kan ställa frågor till. På mina träffar ligger fokus inte på information, vi för ett samtal. Jag utgår från ett tema, till exempel ångest, depression eller känslor, men det är samtalet som styr, säger Eva Mattson, kurator. Hon fortsätter. Gruppdynamiken är väldigt viktig. Medlemmarna i gruppen får stöd av varandra och utbyter erfarenheter. Även om de har olika ålder och bakgrund så har de en sak gemensamt de har alla gått igenom en hjärtinfarkt. Karin Gunnelin arbetar som dietist i hjärtteamtet. På hennes träffar får patienterna laga mat och lära sig hur de bör lägga om sin kost. Även inköpsrutinerna är viktiga. När de blir hungriga så tar de fram den mat som står i kylen. Då gäller det Patienter som haft hjärtinfarkt, patienter med kärlkramp, de som gjort klaffbyten eller genomgått en bypassoperation ingår i träningsgrupperna. också att de har rätt råvaror hemma. Många funderar på vad det egentligen var som hände i hjärtat och kroppen vid infarkten. På de informationsträffar som hjärtsköterskorna håller går de igenom det. Där pratar de också om vilka läkemedel patienterna behöver och hur de påverkar. Vi diskuterar också riskfaktorer och förklarar varför de fick sin hjärtinfarkt. Om någon patient har önskemål om individuellt samtal för att, till exempel, gå igenom sin journal ordnar vi det också, säger hjärtsköterskan Ulla Lundin. På hjärtrehabiliteringen hjälper hjärtteamet patienterna att sänka blodtryck och blodfetter genom kost, motion och medicinering. Om patienten är rökare erbjuds rökavvänjning. Patienternas ingångsvärden mäts direkt efter infarkten. Efter 8-10 veckor gör man en uppföljning och sedan ytterligare en mätning efter ett år. Vid uppföljningen ett år efter att hjärtinfarkten inträffade har fyrtio procent av våra patienter slutat röka, deltagit i fysiska träningsprogram och fått sänkt blodtryck och kolesterolvärde. Med det resultatet är vi bäst i Sverige på eftervård. Men vi nöjer oss inte med det. Vi fortsätter vårt förbättringsarbete och vårt mål är att minst åttio procent av våra patienter ska nå dit, säger Gunvor Finnas. «Hjärtsjukvården i Sörmland Sörmland har landets bästa hjärtsjukvård. Det visade en nationell rapport från Swedheart som presenterades i höstas. Kullbergska sjukhuset i Katrineholm hamnar överst på listan men även Mälarsjukhuset i Eskilstuna och Nyköpings lasarett ger patienterna hjärtsjukvård i toppklass. Rapporten är en sammanvägning av olika indikatorer som mäter hur väl akuthjärtsjukvård, eftervård, kranskärlsröntgen, ballongvidgningar och bypassoperationer fungerar vid ett 70-tal sjukhus i landet. Samma rapport visade att Kullbergska sjukhuset är bäst i Sverige när det gäller rehabilitering efter hjärtinfarkt. min hälsa 1/

12 Förmaksflimmer en störning i hjärtats elsystem Vid förmaksflimmer har det uppstått en störning i hjärtats elektriska system där de elektriska impulserna från sinusknutan upphört. Istället bildas elektriska impulser i förmaksmuskulaturen. Detta innebär att förmaken drar ihop sig osynkroniserat och ofta och att blodmängden ner till kamrarna minskar. V text Eva Basilier Överläkare Medicinkliniken Mälarsjukhuset, ansvarig läkare på antikoagulationsmottagningen Marie Portström Informationsläkare Läkemedelskommittén illustrationer Kari C Toverud årt hjärta utgörs av hjärtmuskeln som består av två förmak och två kamrar. Till höger förmak kommer blod från kroppen och förs vidare till höger kammare som drar ihop sig varvid blodet åker till lungorna för syresättning. Det syresatta blodet återkommer till hjärtats vänstra förmak som drar ihop sig så att blodet förs ner i vänster kammare. Vänster kammare drar ihop sig och pumpar ut syresatt blod till kroppen. Hjärtats sammandragningar regleras av ett elektriskt system där varje hjärtslag startas av en impuls från sinusknutan som sitter i höger förmak. Impulsen startar en sammandragning av förmaken så blodet kommer ner till kamrarna. När dessa är tillräckligt fyllda drar de ihop sig och pumpar ut blod till lungor respektive kroppen. Vid förmaksflimmer når vissa elektriska impulser från förmaken kamrarna som drar ihop sig.dock är kamrarna oftast inte tillräckligt fyllda med blod vilket Ett friskt hjärta. Här styrs hjärtats rytm av elektriska impulser från sinusknutan i höger förmak som fortplantar sig regelbundet i förmak och kamrar. medför att blodmängden som lämnar hjärtat blir mindre och hjärtats arbetsförmåga försämras. De elektriska impulserna kan variera i antal men om de är många leder det till att hjärtat slår fort och ibland oregelbundet. I samband med de oregelbundna och snabba hjärtslagen kan det bildas blodproppar i anslutning till hjärtat. Dessa kan släppa och fara i väg via halskärlen upp till hjärnan och orsaka en stroke. Varje år får 600 svenskar en stroke på grund av förmaksflimmer. Förmaksflimmer finns i en kronisk form där den elektriska störningen ständigt finns. Förmaksflimmer kan också komma attackvis och gå över spontant. Dessa attacker kan utlösas av kaffe, stress, alkohol eller tobak. Förmaksflimmer får man oftast först efter 50-årsåldern och andelen personer med förmaksflimmer ökar fram till 85-årsåldern. Det är lite vanligare hos män. I Sverige finns cirka personer med ett konstaterat kroniskt förmaksflimmer. Vid kroniskt förmaksflimmer kan man behöva behandling för att förebygga och minska risken för stroke men behandling är inte nödvändigt för alla. I övrigt friska patienter, framförallt yngre med låg risk 12 min hälsa 1/2013

13 »Vid kroniskt förmaksflimmer kan man behöva behandling för att förebygga och minska risken för stroke men behandling är inte nödvändigt för alla. «för blodpropp, behöver inte alltid blodförtunnande behandling. Behandlingen går ut på att på olika sätt minska blodets förmåga att levra sig. Det är alltid ansvarig läkare som gör en individuell bedömning av risken för stroke och rekommenderar behandling till patienten. Läkemedel minskar risken för stroke Waran (warfarin) är den vanligaste blodförtunnande medicinen. Det är ett preparat som använts länge och man känner till alla biverkningar. Nackdelen är att det krävs återkommande provtagning, Pkkontroll, för att kontrollera att nivån av blodförtunning varken är för låg eller för hög. Pradaxa (dabigatran) är ett nytt läkemedel som också är blodförtunnande. Fördelen är att provtagning för kontroll inte behövs lika ofta som för Waran, dock ska njurfunktionen kontrolleras flera gånger under första behandlingsåret och därefter årligen. Pradaxa kan ge magbesvär och rekommenderas inte om man äter magsyrahämmande läkemedel som till exempel omeprazol Losec, ezmoprazol Nexium. Xarelto (rivaroxaban) är ytterligare ett nytt preparat med samma blodförtunnande effekt som Pradaxa och Waran. Även här behövs tätare provtagning med kontroll av njurfunktionen under första året av behandlingen och därefter i samband med årskontroll. Både Pradaxa och Xarelto är relativt nya preparat och därför vet vi inte lika mycket om eventuella biverkningar som för Waran. Detta trots att alla läkemedel testas noggrant av läkemedelsföretagen innan de släpps för förskrivning och försäljning. Trombyl (acetylsalicylsyra) används till patienter som av olika anledningar inte kan ta vare sig Waran, Pradaxa eller Xarelto. Trombyl ger dock inte lika bra skydd mot stroke vid förmaksflimmer. Acetylsalicylsyra påverkar blodplättarna så att de får svårare att inte klumpa ihop sig och minskar därför risken att bilda blodproppar som far i väg upp till hjärnan och orsakar en stroke. Samtliga dessa preparat påverkar blodets koagulationsförmåga och utgör därför ett visst bekymmer vid blödningar och inför kirurgi och i synnerhet vid akuta operationer. Vid Waranbehandling finns ett motmedel som snabbt blockerar warfarinets effekt. Däremot saknas det för både Pradaxa och Xarelto läkemedel som direkt blockerar effekten exempelvis vid akut blödning eller akut kirurgi. Samtliga preparat kan om de används felaktigt få allvarliga eller till och med förödande effekter för den enskilde patienten. Din läkare måste alltid utifrån dina individuella förutsättningar som sjukdomar, leverfunktion, njurfunktion, andra läkemedel, med mera, bedöma vilken blodförtunnande behandling som är bäst för just dig. Viktigt är också att alltid följa den ordination du fått och vid minsta tveksamhet kontakta sjukvården för råd! «Ett hjärta med förmaksflimmer. Hjärtats signalsystem har delvis kommit i oordning. Förmakens elektriska signal startar inte i sinusknutan utan istället uppstår elektriska signaler på fler ställen i förmaken utan samordning. min hälsa 1/

14 Nytt arbetssätt minskar ris 14 min hälsa 1/2013

15 ken för hjärt- kärlsjukdom Primärvården i Sörmland inför nu ett nytt arbetssätt kring behandling och provtagning för att minska risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Många diabetiker och patienter som går på kontrollbesök för högt blodtryck får därför ändrade doser eller flera mediciner för att minska äggvitan i urinen. text Marie Portström informationsläkare, Landstinget Sörmlands Läkemedelskommitté Bakgrunden till den nya behandlingen är att man i studier fått belägg för att tecken på njurskada, som visar sig i form av utsöndring av äggvita i urinen, är den kraftigaste riskmarkören för att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Primärvården i Sörmland har därför genomfört två projekt. I projekten, som genomfördes på några vårdcentraler i södra och norra länsdelen, har manbland annat systematiskt kollat utsöndringen av äggvita i urinen hos diabetiker och patienter med högt blodtryck. Patienter som hade äggviteutsöndring fick extra behandling med läkemedel och stöttning av en specialistsköterska för att nå målvärden för blodtryck, blodsocker och blodfetter. Syftet var bland annat att behandla bort eller minska utsöndringen av äggvita i urinen och därmed minska risken för att senare få hjärtkärlsjukdom. Projekten visade att behandlingen är framgångsrik och många patienter nådde sina målvärden och därmed även minskad utsöndringen av äggvita i urinen. Den nya behandlingsstrategin ska därför under året införas som standard på samtliga vårdcentraler i länet. 27 procent av den vuxna befolkningen i Sverige har diagnosen högt blodtryck. Diagnosen blir vanligare Målvärden för patienter med äggvita i urinen HbA1C (långtidsblodsocker) < 52 P-kolesterol (totalkolesterolet) < 2,5 P-HDL (det goda kolesterolet) > 1,3 för kvinnor, > 1,0 för män P-LDL (det onda kolesterolet) < 2,5 Äggvita i urinen (ACR) helst ingen alls eller <3 ju äldre man blir och förekommer lika ofta hos båda könen. Vid 65 års ålder har 50 procent ett blodtryck över 140/90. 5 procent av den vuxna befolkningen har diabetes, de flesta har typ 2. Hälften av alla diabetiker har högt blodtryck. Ett optimalt blodtryck ska ligga på 130/80 men värdet varierar om man har en sjukdom. Hos diabetiker med komplikationer ska blodtrycket ligga på 120/70. «Hälsoråd Ta ordinerad blodtrycksmedicin och sluta inte/ ändra dosering behandlingen på eget initiativ! Ta ordinerad blodsockersänkande och blodfetts sänkande medicin och inte sluta/ ändra dos på eget initiativ. Ät bra, varierad kost och rör på dig regelbundet det påverkar ditt blodtryck, dina blodsocker- och blodfettsvärden gynnsamt och kan göra att du kanske slipper något/några läkemedel. Sluta röka. Överkonsumera inte alkohol. min hälsa 1/

16 Föreningen får en att må bättre Vivi-Ann Landehag är en utpräglad föreningsmänniska. Hon är bland annat aktiv i Hjärt- och Lungsjukas förening i Östra Sörmland. Man mår bättre själv, om man gör något för andra, säger hon. Vivi-Ann Landehag, 75, i Nyköping hade länge dragits med förmaksflimmer, 2010 fick hon en mindre hjärtinfarkt. Men jag blev mycket väl omhändertagen på Nyköpings lasarett. Hon tycks hellre prata om andra drabbade i Hjärt- och Lungsjukas förening, än om sin egen hälsa. Men hon tillstår att hon hade en mentalt jobbig period efter infarkten. Jag grubblade och isolerade mig där text ulf bertilsson foto lasse skoog hemma. Som tur var hade jag föreningen som lockade mig ur min håla, säger hon. Hjärt- och Lungsjukas förening Vivi-Ann har varit medlem i Hjärt- och Lung i många år. Nu är hon vice ordförande och eftervårdsombud. Man tror att man är ensam i hela världen med sina problem. Tack vare föreningen träffar man andra med samma bekymmer. Och då känns det genast bättre. Som eftervårdsombud hälsar hon nya medlemmar välkomna och smörjer samarbetet med Nyköpings lasarett. Vi har en utmärkt kontakt med medicinkliniken, som exempelvis delar ut vår folder till alla hjärtpatienter. Att föreningen har mycket att erbjuda till medlemmarna står alldeles klart. Vivi- Ann berättar länge och väl om allt som erbjuds i form av rehab och social samvaro: Vattengympa, sittjympa, lättjympa, stavgång, boule, bowling, pingis, datakurser, körsång, resor, utflykter, fester, medlemsmöten Hälsans Stig ej att förglömma. På Hälsans Stig kan man ta en promenad mot ett sundare liv. Tillsammans med landets kommuner har Hjärt- och Lungsjukas riksförbund anlagt över hundra promenad-och motionsslingor. Alla, inklusive den i Nyköping, är placerade vid attraktiva promenadstråk för att främja motion i alla åldrar, och att förebygga hjärt-kärlsjukdomar. Hjärt- och Lungsjukas förening i Östra Sörmland har även en minnesfond, som bland annat bekostat ett par defibrillatorer (hjärtstartare) som finns i två gallerior i Nyköping. Stöd, rehab och social samvaro som ger god livskvalitet. Det är vår förening i ett nötskal, sammanfattar Vivi-Ann. «Hjärt- och Lungsjukas förening i Östra Sörmland bildades Föreningen har 430 medlemmar och kansli i centrala Nyköping. Föreningen är en av 180 lokalföreningar i Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund. Övriga föreningar i länet finns i Eskilstuna, Strängnäs och Västra Sörmland. 16 min hälsa 1/2013

17 Landstinget fyller 150 år! Berätta din del av historien År 2013 är det 150 år sedan landstingen i Sverige inrättades. Under de åren har Sverige genomgått en av de största förändringarna genom tiderna. Från att ha varit till största delen ett fattigt bondesamhälle till att bli ett av de mest utvecklade länderna i världen, inte minst när det gäller vård, omsorg och utbildning. Den historien vill vi samla in och berätta om i en vandringsutställning som invigs den 20 september 2013 och som sedan kommer att visas på olika platser i länet. För att göra detta behöver vi din hjälp, dina minnen, berättelser och erfarenheter av hur det är och hur det har varit att arbeta i Landstinget Sörmland. Du kan vara allt ifrån nyanställd sjuksköterska, en pensionerad undersköterska med lång erfarenhet av vården, arbetsterapeut, läkare, administratör, städerska, psykolog eller kanske lärare på en av landstingets skolor allas minnen är lika viktiga. Berätta kan man göra på olika sätt genom att skriva själv, kanske berätta för någon annan som skriver, eller helt enkelt spela in sig själv eller filma. Vi är också intresserade av fotografier, album, videofilmer, brev, dagböcker och andra arbetsrelaterade dokument som till exempel anställningsbevis och arbetsbetyg. Det kan också vara målningar, teckningar eller föremål av olika slag som knyter an till verksamheten. Vill du inte lämna ifrån dig original så kopierar vi och skickar tillbaka. Du väljer själv vad som är intressant och vad du vill berätta om. Ibland kan det vara lättare att komma igång om man har frågor att besvara.därför har vi valt ut ett antal teman som kan inspirera: Längst fram på bilden ovan står Maj- Britt Jannerblad, sjukvårdsbiträde. Runt 1970 beslutade vår chef på röntgen att alla skulle säga du till varandra. Det var svårt i början, men vi arbetade ju alla tillsammans. Bilden till höger: Sjuksköterskehemmet i Eskilstuna på 1960-talet. Arbetsvillkor, roller och uppgifter Samarbeten, gränser och hierarkier Yrkesetik och yrkesidentitet Öppenhet och slutenhet Teknologisk utveckling och teknologi kontra omsorg Helhetsyn och specialisering Mötet och relationen mellan personal och patient/kund/elev Sjukdom och/eller hälsa Förändrade synsätt och värderingar Vi vill också veta lite om din bakgrund: namn, födelseår och ort, utbildning och yrke. Hur behandlas ditt material? I första hand kommer det insamlade materialet att användas i utställningen. Sedan arkiveras det på Sörmlands museum där det blir tillgängligt för forskning, nu och i framtiden. «Skicka dina minnen till: Lena Wernevik Sörmlands museum Box 314, Nyköping eller med e-post: Skicka in dina minnen senast den 1 april min hälsa 1/

18 Det är aldrig för s Kroppen är fantastisk på att reparera sig själv. Redan tjugo minuter efter rökning går blodtrycket ner och efter hela 15 år som rökfri är alla sjukdomsrisker som man får av rökning nästan lika låga som för dem som aldrig rökt. text MARIE JOHANSSON Det är aldrig försent att förändra, vill man så går det säger Anna Elvenger, distriktssköterska och en av landstingets hälsokoordinatorer som hjälper folk att ändra livsstil. Rökning tillhör en av de levnadsvanor som är högst prioriterade i arbetet med att förbättra sörmlänningarnas levnadsvanor. Anna Elvenger ingår i hälsogruppen Ett år efter du slutat röka har risken att få hjärtinfarkt halverats. Efter fem år är risken för hjärtinfarkt och stroke lika liten som för dem som aldrig rökt. Nu vill vi ändra våra levnadsvanor Allt fler sörmlänningar vill ha hjälp med sundare levnadsvanor. Nu vill vi röra mer på oss, äta bättre och sluta röka. text Marie Johansson Vill du minska risken för att drabbas av folksjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes ska du ändra dina levnadsvanor. Tobaksbruk, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor kan du själv påverka för att må bättre. Ny statistik från undersökningen Hälsa på lika villkor, visar att medan andelen rökare är konstant så fortsätter övervikt och fetma att öka, vilket hör ihop med såväl matvanor som fysisk aktivitet. Fetma är lika vanligt bland kvinnor och män uppges andelen fetma vara 16 procent i åldersgruppen år. Motsvarande andel 2000 var 10 procent. Trenden ser likadan ut i övriga Sverige och världen, vilket är ett problem eftersom övervikt ökar risken för bland annat diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar. 18 min hälsa 1/2013

19 ent att förändra på Vårdcentralen City i Eskilstuna och är diplomerad tobaksavvänjare. I snitt kommer patienter om året till henne för att få stöd att ta sig till en rökfri tillvaro. Det värsta med rökningen är att man kan röka länge utan att kroppen reagerar negativt, säger Anna. Det innebär att många av dem som kommer till henne har rökt i kanske år. Annas jobb blir att motivera och att hjälpa sina patienter att ändra sina vanor; bland annat genom samtal och kartläggning av rökningen. Jag vill att de ska fundera över hur ofta de röker och hur cigarretten smakade. Många rökare använder cigarretterna som en belöning. Går det att hitta något annat att belöna sig med? Det handlar om att ändra sitt beteende. I många fall ett beteende man levt med i större delen av sitt liv. Och stödet finns på alla vårdcentraler. På Fröslunda vårdcentral i Eskilstuna hålls speciella viktgrupper till personer med övervikt eller fetma.»rökning tillhör en av de levnadsvanor som är högst prioriterade i arbetet med sörmlänningarnas levnadsvanor. «Under tio veckor samlas gruppen för att prata kost, fysisk aktivitet och hur man bryter ett beteende. Allt fler söker just för kostrådgivning. Ofta har de hunnit få ont när de söker; en ömmande rygg eller ett värkande knä. Det är inte alltid våra patienter ser kopplingen mellan smärtan och övervikten och deras livsstil, säger Nina Gejdeman, kostsköterska. Majoriteten av hennes patienter är medelålders kvinnor. Men även kvinnor födda på och 90-talen söker hjälp. Männen syns inte lika mycket. Det är inte ovanligt att hennes patienter bär på 40 kilos övervikt. Många önskar fetmakirurgi men vi vill se en attitydförändring i livsstilen först, säger Nina. Att hitta motiveringen till att ändra livsstil kan vara svårt. I Skiftinge ser hälsogruppen två hinder som försvårar steget till ett sundare liv: att avsätta tid för arbetet samt ekonomin. Det är inte alla som har råd att köpa ett kort på något gym. Cathrine Iraeus är sjukgymnast och hälsokoordinator. Vår uppgift är att se till helheten och inte bara till en ond axel. Alla inom vården ska ställa frågor om livsstil och jag tycker vi blir bättre och bättre, säger hon. Vid sidan av tobak, övervikt, fysisk aktivitet och alkoholvanor har Cathrine och hennes grupp uppmärksammat att allt fler även söker för psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan ökar och folk söker för att få hjälp att stressa av. Ibland känns det som om den psykiska ohälsan kommer lite i skymundan, säger Cathrine. «För att få en positiv effekt på hälsa måste du vara fysiskt aktiv minst 30 minuter per dag. Då ökar välbefinnandet och möjligheterna att bevara sin funktionsförmåga även in i ålderdomen. Två av tre personer är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag, visar undersökningen Hälsa på lika villkor. Den visar också att en majoritet av deltagarna i undersökningen som rör sig mindre än 30 minuter per dag vill ha hjälp för att komma igång. Och att de som redan är aktiva vill faktiskt röra mer på sig. Hela hälften av de som svarat på enkäten vill förbättra sina matvanor. Den nationella rekommendationen för goda matvanor är att äta frukt och grönsaker minst fem gånger om dagen. Det är försvinnande få som når upp till, men däremot önskar 58 procent av kvinnorna, och 55 procent av männen att öka sitt intag av frukt och grönsaker. Undersökningen Hälsa på lika villkor, tas fram av Landstinget Sörmland i samarbete med landstingen i Uppsala län, Västmanland och Örebro län. Enkäten har skickats till cirka slumpmässig utvalda personer i åldern år. Totalt har personer besvarat enkäten. Undersökningen är återkommande sedan 2000 och genomförs vart fjärde år. «min hälsa 1/

20 Nå vården via webben använd Mina vårdkontakter Nu kan du kontakta din vårdcentral när det passar dig via e-tjänsten Mina vårdkontakter. När som helst på dygnet kan du bland annat: Förnya recept Beställa tid Av- eller omboka tid Förnya hjälpmedel Be att bli kontaktad Lämna synpunkter och förslag Samtliga vårdcentraler i länet erbjuder nu sina patienter möjligheten att kontakta mottagningen via e-tjänsten Mina vårdkontakter. Folktandvården, mammografimottagningen och Habilitering och hjälpmedel är igång sedan tidigare. Under året kommer fler mottagningar att anslutas. För att komma igång behöver du ett personligt användarkonto. Du använder sedan samma konto oavsett vilken mottagning du vill kontakta. Det finns två sätt att logga in, genom att använda e-legitimation eller engångskod. Med personlig inloggning i Mina vårdkontakter får du hög säkerhet och sekretess i din kontakt med vården. Tjänsten är utvecklad av vården för vården och används i de flesta landsting och regioner i Sverige. På finns mer information om hur du använder tjänsten. Om du behöver ytterligare hjälp kan du kontakta Mina vårdkontakter på telefon: vardagar mellan klockan Gynekologiska cellprov nu gratis Alla kvinnor i Sörmland mellan år erbjuds gynekologisk cellprovtagning för att i tid upptäcka cellförändringar som kan utvecklas till cancer. För att få fler att ta cellprov har Landstinget Sörmland tagit bort avgiften på 100 kr. Kvinnor mellan 23 och 49 år kallas vart tredje år och kvinnor mellan 50 och 59 vart femte år. Under 2011 vara det bara 66,5 procent i målgruppen som tog gynekologiskt cellprov. Därför är nu undersökningen gratis från och med 1 januari. En avgift tas dock ut vid uteblivet bokat besök. Provtagningen görs vanligen av en barnmorska och går fort att ta. Man kallas till den mottagning som ansvarar för det område där man bor. Nyinflyttade kallas så fort som möjligt efter folkbokföring i länet. Gynekologiskt cellprov är en frivillig undersökning, men rekommenderas mycket starkt och ger goda resultat. Sedan allmän gynekologisk cellprovtagning infördes i mitten av 1960-talet har antalet fall av livmoderhalscancer mer än halverats. Valmöjligheter inom hälso- och sjukvården Fritt vårdval Valmöjligheter inom Landstinget Sörmland Du som är folkbokförd i Sörmland har möjlighet att välja sjukhusmottagningar och slutenvård samt landstingsfinansierad privat vårdgivare vart du vill inom länet. Landstinget Sörmland har inget remisskrav för specialistbesök vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna, Kullbergska sjukhuset i Katrineholm och Nyköpings lasarett. Valmöjligheter i annat landsting Varje landsting har ett förstahandsansvar för att erbjuda och bekosta vård till sina länsinvånare. Många landsting kan även ta emot patienter från andra län för planerad vård. Från den 1 januari 2013 har folkbokförda sörmlänningar möjlighet att söka landstingsfinansierad öppen hälso- och sjukvård i hela landet till en kostnad av maximalt kronor utan remiss. För en mer kostnadskrävande vård krävs ett godkännande i förväg från Landstinget Sörmland. Endast den vård som erbjuds i Sörmland omfattas av det fria vårdvalet. Du får själv kontakta vårdgivaren i annat län och försäkra dig om att de kan ta emot dig. Du betalar den patientavgift som gäller i vårdlandstinget och även merkostnader som kan uppstå i samband med det fria vårdvalet. Barn, som får vård i landsting som tar ut avgift för barn, kan få patientavgiften återbetald av Landstinget Sörmland. Valmöjligheten omfattar inte Regionsjukvård/högspecialiserad vård Tvångsvård För mer information kontakta Valfrihet- och vårdgarantiservice på telefon vardagar mellan klockan E-post: 20 min hälsa 1/2013

21 Nya grupper får tandvårdsstöd Den 1 januari infördes ett nytt tandvårdsstöd för personer med vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar. Stödet ska ge möjlighet för personer med stora tandvårdsbehov att få tandvård till en rimlig kostnad och uppmuntra till förebyggande behandlingar. Cirka personer i Södermanland omfattas av de nya ersättningarna. För att få stödet krävs i de flesta fall intyg från läkare. För patienter som är muntorra på grund av långvarig läkemedelsbehandling går det också bra med ett utdrag från läkemedelsförteckningen, eller läkarintyg, tillsammans med resultat av ett salivprov för att få stödet. Det särskilda tandvårdsbidraget (STB) riktar sig till personer som på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning riskerar att få en försämrad tandhälsa. Hit räknas till exempel personer med muntorrhet som kan bero på mediciner, sjukdom eller strålbehandling. En förändring är att stödet nu blir lika för alla, oavsett orsaken till muntorrheten. Hjärtliga aktiviteter På alla hjärtansdag, den 14 februari, var det fullt av aktiviteter inom hjärt-kärlområdet på våra sjukhus. Bland annat hade Hjärtintensiven på Mälarsjukhuset öppen frågestund för allmänheten med hjärtläkaren Stefan Pettersson och hjärtsköterskan Lotta Alitis. I Katrineholm uppmärksammade Kullbergska sjukhuset att de är det bästa sjukhuset när det gäller hjärtvård i Sverige! Det andra stödet riktar sig till personer som har stora behov av tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Många långvarigt sjuka eller funktionshindrade får svårare att sköta munhygienen och besöka tandvården. De får därför en försämrad munhälsa och ett stort behov av tandvård. Syftet med det nya stödet är att de ska ha råd att få den tandvård de behöver. Läs mer om det nya tandvårdsstödet på www. landstingetsormland.se/ tandvard Hallå där! Jan Grönlund, ny landstingsdirektör i Sörmland Hur känns det att börja nya jobbet? Det känns roligt och det är något jag sett fram emot väldigt mycket. Jag vet vad jobbet innebär, eftersom jag har varit landstingsdirektör tidigare. Nu har jag ytterligare erfarenheter med mig från andra verksamheter och hoppas att jag kan ta med mig dem in i mitt nya jobb. Beskriv kort vem du är! Som person är jag öppen, glad och nyfiken. Jag är bra på att lyssna och ta del av andras synpunkter innan jag fattar beslut. Jag tycker om att lära mig nya saker. Att göra studiebesök i landstingets verksamhet är en viktig del i mitt lärande. Jag har erfarenhet från olika delar av offentlig verksamhet, bland annat som landstingsdirektör i Jämtland, som statssekreterare i Regeringskansliet och som direktör på Hjälpmedelsinstitutet. Framtidens hälso- och sjukvård heter det stora förändringsarbetet som nyligen startat. Hur kommer sörmlänningarna märka av det? Arbetet syftar till att också i framtiden erbjuda en hälso- och sjukvård med hög kvalitet och god tillgänglighet. Vi vill alla ha en hög livskvalitet och vi vet att demografin förändras. Vi lever allt längre. Det skapar nya förväntningar och krav på hälso- och sjukvården. Målet är att Sörmland ska vara Sveriges friskaste län år foto Hjälpmedelsinstitutet Vårdråd dygnet runt Hur ser du på landstingets roll och ansvar i framtiden? Landstinget har en viktig roll. Naturligtvis för att erbjuda en bra hälso- och sjukvård, men också inom många andra områden, som utbildning, kultur och regional utveckling. Vi kommer att se ännu mer av samverkan mellan landsting oavsett vad som händer med regionfrågan. Vi kommer också att se tydligare samarbeten mellan landstinget och länets kommuner. min hälsa 1/

22 Snabb behandling är viktig vid hjärtinfarkt Hjärtinfarkt kallas också hjärtattack. Får du en hjärtinfarkt är det viktigt att snabbt få behandling. Vid en hjärtinfarkt får du en stark smärta i bröstet. Smärtan kan stråla ut i en arm eller i båda armarna, i magen, i ryggen, i halsen, i nacken eller i käkarna. Smärtan är olika stark, men den håller i länge. Om du också mår illa, kallsvettas, får svårt att andas, känner dig yr eller svimmar är det ganska säkert en hjärtinfarkt. Behandlingen börjar redan i ambulansen på väg till sjukhuset. Behandlingen ska se till att blodet kommer fram till hjärtat igen. På sjukhuset tar man patienten direkt till röntgenavdelning för att göra akut kranskärlsröntgen. Tar man inte patienten direkt till kranskärlsröntgen lägger man patienter med misstänkt hjärtinfarkt på en avdelning för hjärtpatienter. Så fungerar hjärtat Vårt hjärta består av två förmak och två kamrar. Till höger förmak kommer blod från kroppen och förs vidare till höger kammare som drar ihop sig så att blodet åker till lungorna för att få syre. Det syresatta blodet kommer tillbaka till hjärtats vänstra förmak som drar ihop sig så att blodet förs ner i vänster kammare. Vänster kammare drar ihop sig och pumpar ut syresatt blod till kroppen. Detta är förmaksflimmer Hjärtat styrs av elektriska impulser. Vid förmaksflimmer når vissa av de elektriska impulserna fram till kamrarna som drar ihop sig. Oftast är kamrarna inte tillräckligt fyllda med blod vilket gör att mindre blod lämnar hjärtat. Förmaksflimmer kan leda till att hjärtat slår fort och ibland oregelbundet. Då kan det bli blodproppar som kan ge stroke. Varje år får 600 svenskar en stroke på grund av förmaksflimmer. Behandlingen går ut på att på olika sätt minska blodets förmåga att levra sig, alltså bli tjockt. Oftast får man blodförtunnande medicin. Bättre hjälp till patienter med hjärtsvikt Landstinget Sörmland arbetar med att göra behandling bättre för patienter med hjärtsvikt. Sedan år 2010 har 19 av 26 vårdcentraler i länet startat hjärtsviktsmottagning. Hjärtsvikt är när hjärtat inte kan pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Vanliga tecken på hjärtsvikt är att du blir trött, lätt blir andfådd, att vätska samlas i kroppen och att du får svullna anklar och ben. Om du misstänker att du har hjärtsvikt ska du kontakta sin vårdcentral. Om du får svår andnöd och akuta besvär ska du genast ringa efter ambulans på min hälsa 1/2013

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Till dig som har hjärtsvikt

Till dig som har hjärtsvikt Till dig som har hjärtsvikt Version 1 Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. I Sverige beräknas ca 200 000 vara drabbade och antalet som insjuknade ökar när befolkningen blir äldre.

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Nu struntar jag i dammtussarna Det hände för drygt två år sedan. Jag satt i bilen på väg hem från Norrköping och

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett.

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett. Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke Till dig som har fått Pradaxa Din behandlande läkare har ordinerat dig Pradaxa. Det är ett läkemedel som minskar risken för blodpropp. Vid förmaksflimmer

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi

Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Information till dig som har en sjukdom i hjärtats kranskärl. Reviderad version mars 2001 A Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning

Läs mer

Innehållsförteckning. Cirkulationssystemet 3. Allmänt 4. Symptom 4. Orsaker 5. Behandling 7. Vad kan jag själv göra för min kropp?

Innehållsförteckning. Cirkulationssystemet 3. Allmänt 4. Symptom 4. Orsaker 5. Behandling 7. Vad kan jag själv göra för min kropp? 1 Innehållsförteckning SIDAN Cirkulationssystemet 3 Allmänt 4 Symptom 4 Orsaker 5 Behandling 7 Vad kan jag själv göra för min kropp? 10 Framtidsutsikter 13 Arbetsfördelning 14 Källförteckning 15 2 Cirkulationssystemet

Läs mer

Vad är förmaksflimmer?

Vad är förmaksflimmer? Vad är förmaksflimmer? Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig? Hur fungerar hjärtat? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen och är uppbyggt av muskelvävnad.

Läs mer

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Att leva med kärlkramp

Att leva med kärlkramp Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Nu ska jag ha så roligt som möjligt Det kändes som någon drog en livrem runt bröstet och drog åt. Jag fick svårt

Läs mer

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva friheten med att cykla igen Det började när jag skulle gå i pension.

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig?

Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig? Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Stora kroppspulsådern Lungartärer Hela bröstkorgen fladdrar. Övre hålvenen Lungvener Känner du igen dig? Fickklaff Vänster förmak Höger förmak Nedre hålvenen

Läs mer

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt

Hjärtinfarkt. En skrift om vad som händer under och efter infarkt Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt-, kärloch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt Att leva med hjärtsvikt Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund Att få pacemakern inopererad var som att vända en hand En kväll för 18 år sedan kände jag en intensiv smärta i nacken

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare 1) Kodnummer (personligt kodnummer) År Mån Dag Tim Min 2) Utbildningsdag och tid, klockan 3) Uppföljande samtal

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Kärlkramp. Vad händer i kroppen?

Kärlkramp. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Omtentamen 2 T3 VT 2012 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Skrivningen består av följande frågor, fråga 1-4 rättas av MH, fråga 5-8 rättas av DD Fråga 1 Karl-Axel Pettersson...

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator AP Närpsykiatri, Karlskoga Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator Hur det började hos oss på Rehab.. 2005 Utbildning i Ett Sundare Liv. - Hälsa och Välbefinnande

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Det här häftet innehåller information till dig som blivit ordinerad Eliquis

Det här häftet innehåller information till dig som blivit ordinerad Eliquis Det här häftet innehåller information till dig som blivit ordinerad Eliquis Eliquis patientbroschyr finns på 8 olika språk, fråga din sköterska eller läkare. Om du vill ha en fördjupad kunskap gällande

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Patientinformation. till Dig som skall genomgå. Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation

Patientinformation. till Dig som skall genomgå. Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation Patientinformation till Dig som skall genomgå Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation Arytmienheten Kardiologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Utarbetat den 10 april 2003

Läs mer

Fakta om blodpropp. Pressmaterial

Fakta om blodpropp. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om blodpropp Blodpropp är en del av de stora och allvarliga folksjukdomarna såsom hjärtinfarkt och stroke men även andra livshotande tillstånd som lungemboli (propp i lungan). Viktiga

Läs mer