Urinvägsinfektion hos unga kvinnor och relaterande faktorer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Urinvägsinfektion hos unga kvinnor och relaterande faktorer"

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Urinvägsinfektion hos unga kvinnor och relaterande faktorer Författare: Viktoria Cedgård Handledare : Kerstin Lindblad Päivi Adolfsson Anna Sandin Maria Grandahl Examinator: Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp, VT Anna Höglund Uppsatskurs i vårdvetenskap, fortsättningskurs C

2 SAMMANFATTNING: Bakgrund: Urinvägsinfektion (UVI) är en vanlig åkomma hos kvinnor som kan ge stor påverkan på hälsan. Syftet med studien var att kartlägga unga kvinnors miktionsvanor (kissvanor) och förekomst av UVI. Dessutom undersöktes om det fanns samband mellan ett lågt antal miktionstillfällen och/eller sexuell relation och/eller kirurgi i urinvägarna för förekomsten av UVI hos unga kvinnor. Metod: En studiespecifik enkät sammanställdes och delades ut till kvinnliga studerande på ett vårdgymnasium i Mellansverige och till kvinnliga sjuksköterskestuderande på ett universitet i Mellansverige. Enkäten besvarades av 67 studerande. Kvinnorna delades in i två grupper efter ålder; grupp 1, kvinnor år och grupp 2, kvinnor år. Resultat: Kvinnorna i grupp 1 hade lägre miktionsfrekvens och många gick inte på toaletten under skoldagen jämfört med kvinnorna i grupp 2. För kvinnorna i grupp 2 var det vanligare att ha genomgått UVI. För kvinnorna i grupp 1 var det vanligare att ha drabbats av UVI det senaste året. Låg miktionsfrekvens gav inte större risk för UVI. Sexuell relation hade nästan alla haft som hade drabbats av UVI. Slutsats: UVI var vanligt förekommande hos kvinnorna. Ett lågt antal miktionstillfällen verkade inte påverka förekomsten av UVI. Det var vanligare att ha drabbats av UVI det senaste året för åringarna. Detta kan troligen förklaras med att det i denna åldersgrupp är vanligt med ny sexualpartner samt att sexuallivet troligen är mer aktivt i ett nytt förhållande. Nyckelord: urinvägsinfektion, riskfaktorer, sexuellt beteende. II

3 ABSTRACT: Background: Urinary tract infection (UTI) is a common illness in women that can affect health. The aim of the study was to identify voiding habits of young women and incidence of urinary tract infections. The aim was also to examine whether there was a link between UTI and a low number of voiding occasions and/or sexual relationship and/or surgery in the urinary tract. Method: A study specific questionnaire was distributed to female students in a health care college and to female nursing students at a university in Sweden. The questionnaire was answered by 67 students. The women were divided into two groups by age, group 1, years, and group 2, years. Results: Women in group 1 had a lower number of voiding occasions, many of them did not go to the restroom during the school day, compared to women in group 2. UTI in the past was more common in group 2. UTI in the last year was more common in group 1. Almost every woman with UTI had had sexual relationship. Conclusion: UTI was a common illness in these women. A low number of voiding occasions did not seem to affect the occurrence of UTI. It was more common to have suffered of UTI last year for year old women. This might be because it is more common with new sexual partners in this group and that sexual life probably is more active in a new relationship. Keywords: urinary tract infection, risk factors, sexual behaviour. III

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: BAKGRUND Inledning Definition av UVI Historia kring UVI Myter kring UVI....2 Miktionsvanor hos kvinnor...3 Kvinnans upplevelse av UVI Riskfaktorer för UVI hos unga friska kvinnor Behandling och prevention av UVI Kostnad för samhället och UVI Problemformulering Syfte..8 Frågeställningar.8 METOD Design 9 Urval.. 9 Datainsamling Tillvägagångssätt Forskningsetiska överväganden Bearbetning och analys RESULTAT...13 Bakgrundsinformation om deltagarna i studien.. 13 Unga kvinnors miktionsvanor Unga kvinnors problem med UVI...15 Samband mellan UVI och tidigare genomgången urinvägskirurgi Samband mellan UVI och ett lågt antal miktionstillfällen Samband mellan UVI och sexuell relation.. 17 DISKUSSION...19 Resultatdiskussion...19 Metoddiskussion Slutsats IV

5 REFERENSER Bilaga 1: Enkät Bilaga 2: Informationsbrev till studerande.. 32 Bilaga 3: Tillstånd från rektorer..33 V

6 BAKGRUND Inledning Urinvägsinfektion (UVI) är en av de vanligaste bakteriella infektionerna hos i övrigt friska kvinnor. UVI är mer vanligt förekommande hos kvinnor, 80 procent, jämfört med hos män, 20 procent (Salvatore et al., 2011). Det finns beräkningar att ungefär varannan kvinna drabbas av UVI under sin levnad och att en tredjedel av alla kvinnor drabbas före 24 års ålder (Griebling, 2005). Bland unga kvinnor ökar risken för UVI kraftigt under puberteten (Kyrklund, Taskinen, Rintala & Pakarinen, 2012). Återkommande UVI är vanligt hos i övrigt friska unga kvinnor utan anatomiska avvikelser (Finer & Landau, 2004). Förekomsten av UVI är högst vid års ålder och återfallen är många. Av kvinnorna med urinvägsinfektion, får 27 procent återfall inom sex månader och 48 procent får återfall inom ett år (Salvatore et al., 2011). Tjugo till trettio procent av kvinnorna med UVI får recidiv inom sex månader och tre procent får en tredje infektion inom samma period. Det har även gjorts beräkningar att av kvinnor, drabbas procent av UVI årligen (Eells, Bharadwa, McKinnell & Miller, 2014). Definition av UVI Nedre okomplicerad UVI (blåskatarr, cystit) kännetecknas av symtom som sveda, frekventa miktionstillfällen (kisstillfällen), trängningar och förekomst av bakterier i urinen. Den förkommer hos friska kvinnor utan andra sjukdomar, anatomiska avvikelser eller graviditet. Sporadisk UVI definieras som högst en UVI de senaste sex månaderna och högst två UVI det senaste året. Återkommande, recidiverande UVI definieras som mer än en UVI inom sex månader och/eller mer än två UVI senaste året. De vanligaste bakterierna som orsakar UVI hos unga kvinnor är Escheria coli (E. coli), drygt 80 procent, och Staphyloccocus saprophyticus (Staf. saprophyticus), tio procent. Staf. saprophyticus har en årstidsvariation och förekommer oftast under sensommar och i början av hösten (Norman & Sundqvist, 2007). UVI-symtom tillsammans med feber tyder på en njurbäckeninflammation, pyelonefrit (Sandberg, Jodal & Nyman, 2009). 1

7 Historia kring UVI De äldsta skrifterna som berör ämnet UVI härrör från antikens Egypten, 1550 f.kr. Då rekommenderades myrra och örter som behandling. Hippokrates ( f.kr.), medicinens fader i Grekland, trodde att sjukdomar från urinvägarna orsakades av disharmoni i de fyra kroppsvätskorna (Curtis Nickel, 2005). De fyra kroppsvätskorna var gul galla, svart galla, slem och blod. Om personen hade för mycket gul galla, chole på grekiska, blev den kolerisk d.v.s. hetsig och hetlevrad. Om svart galla, melano chole på grekiska, var övervägande blev personen melankolisk d.v.s. känslig och långsam. När slemmet, flegma på grekiska, dominerade var personen flegmatisk d.v.s. trög, lugn och sävlig. När blodet, sanguis på latin, dominerade var personen livlig, växlande och sorglös (Ekero Eriksson, 2009). Hippokrates beskrev ett flertal sjukdomar som drabbade njurarna. Det som mest liknar urinvägsinfektion trodde Hippokrates orsakades av galla och slem. Sjukdomen uppkom framförallt under sommarmånaderna och orsakades av överdrivet samliv. Sjukdomen klingade av efter cirka ett år och läkte av sig själv eller också tillstötte en försämring och njurarna angreps. Då rekommenderades kirurgi för att dränera njurarna på var. I Rom behandlade Celsus (23-40 e.kr.) njursjukdomar med varma bad, tarmrening med laxermedel, speciell diet med salt och sur kost samt örter. Kall mat och dryck rekommenderades inte. En hel del urindrivande örter användes i kombination med annan behandling. Därefter kom Rufus (ca. 100 e. Kr.), som menade att inflammation i njurarna, uppkom efter omåttliga samlag, hästridning samt icke lämpliga kroppsvätskor. I Indien behandlades UVI med urin från ko, får, get och människa på 1600-talet. Långt in på 1880-talet behandlades inflammationer med vila, varma bad, opiatbaserade lavemang och blodiglar. Salpetersyra och Bensoesyra reserverades till de patienter som inte blev bättre av konservativ behandling. Sulfabehandling introducerades 1937 (Curtis Nickel, 2005). Myter kring UVI Det finns många myter kring UVI. Många kvinnor upplever det som en ökad risk att drabbas av UVI om de blir kalla om stjärten eller bär trånga underkläder i syntetmaterial. Det kan också ses som en ökad risk för UVI att torka sig åt fel håll. I litteraturen är det svårt att hitta evidens för att detta stämmer (Bergqvist, 2007; Rodhe, 2012). 2

8 Det finns inte något bevisat samband mellan UVI och miktionsmönster, antal miktionstillfällen, hur kvinnan torkar sig efter toalettbesök, om kvinnan använder trånga underkläder eller om hon inte går och kissar när behov finns. Det finns inte heller några studier som visar att UVI minskar om man kissar före eller efter samlag (Kodner & Thomas Gupton, 2010). Miktionsvanor hos kvinnor Normal miktionsfrekvens brukar räknas som fyra till sju miktioner per dag (Peeker & Samuelsson, 2014). I en studie av Kyrklund och medarbetare (2912) visas att av unga kvinnor år, kissar 31 procent, en till tre gånger per dag, 67 procent går på toaletten fyra till åtta gånger per dag och knappt två procent kissar mer än åtta gånger per dag. Av unga vuxna (18-26 år) kissar 22 procent, en till tre gånger per dag, 72 procent går på toaletten fyra till åtta gånger per dag och sex procent går mer än åtta gånger per dag på toaletten. Kvinnans upplevelse av UVI De kvinnor som drabbas av UVI uppger symtom såsom buksmärta, smärta vid miktion, trängningar, frekventa miktionstillfällen och upplevelse av svårigheter att tömma urinblåsan. I genomsnitt leder detta till tre till sex dagar med symtom och en till tre dagar med låg aktivitet (Georgakopoulos et al., 2007). Hos kvinnor som drabbats av UVI påverkas livskvalitén. De lider av smärta, sämre förmåga att gå till skola/arbete och behöver ligga till sängs som ett resultat av UVI (Eells et al., 2014). Obehaget av symtomen från urinvägarna i samband med UVI upplevs som mycket stort av de drabbade kvinnorna. Det visas också att många kvinnor har ett avbrott i det sexuella samlivet, 17 procent, alternativt ett försämrat sexuellt samliv, 78 procent (Ciani, Grassi & Tarricone, 2013). Vid UVI blir kvinnan ofta rekommenderad av sjukvården, Vårdguiden 1177, att avvakta behandling i tre dagar (Rodhe, 2012). Detta resulterar i att kvinnor har strategier för självbehandling. Många kvinnors upplevelse av UVI är smärtsam och något som de själva hellre försöker behandla än att söka hjälp från sjukvården. Kvinnan kan ibland känna rädsla för att UVI är symtom för något mer allvarligt. Att dricka stora mängder vätska, t.ex. tranbärsjuice är en vanlig strategi (Leydon, Turner, Smith & Little, 2009). 3

9 Symtom som gör att kvinnan söker hjälp på sjukvårdsinrättning är blod i urinen (hematuri), icke övergående eller ökade symtom från urinvägarna trots försök till självbehandling, värk över njurarna samt om kvinnan får feber (Leydon et al., 2009). Många urinvägsinfektioner självläker inom några dagar utan behandling (Rodhe, 2012). Riskfaktorer för UVI hos unga friska kvinnor Vid förekomst av UVI som liten ökar risken att drabbas av UVI som ung kvinna (Finer & Landau, 2004; Chung, Arianayagam & Rashid, 2010). Tidigare genomgången UVI, ung ålder vid första UVI, sexuellt umgänge (särskilt om kvinnan använder pessar och spermiedödande medel), lågt antal miktionstillfällen, litet vätskeintag och förstoppning är faktorer som ökar risken att drabbas av UVI (Salvatore et al., 2011). Det finns ett ärftligt samband för UVI samt en ökad risk om kvinnan går sällan på toaletten, dricker lite samt är förstoppad (Stauffer et al., 2004). Sexuellt umgänge För unga kvinnor brukar samlag räknas som en av de största riskfaktorerna för UVI, framförallt vid återkommande urinvägsinfektioner (Finer & Landau, 2004; Valdevenito, 2008; Kodner & Thomas Gupton, 2010). Sexuellt inducerad cystit, SIC, är vanligast hos åringar (Georgakoupoulos et al., 2007). Största riskfaktorn för återkommande UVI hos unga kvinnor är frekvensen av sexuellt umgänge. Mer än nio samlag senaste månaden ger en tiofalt ökad risk. Fyra till åtta samlag senaste månaden ger sex gånger ökad risk för UVI. Ung ålder hos kvinnan vid första UVI ger en fyra gånger högre risk att drabbas av UVI. Om kvinnans mamma haft problem med UVI och om kvinnan haft ny sexualpartner senaste året löper kvinnan dubbelt så stor risk att drabbas av UVI (Kodner & Thomas Gupton, 2010). På engelska används begreppet honeymoon cystitis, smekmånadscystit, för fenomenet med ofta förekommande urinvägsinfektioner tidigt under äktenskapet. Spermiedödande medel, särskilt tillsammans med pessar, ökar benägenheten för UVI (Finer & Landau, 2004; Bergqvist, 2007; Salvatore et al., 2011). 4

10 Ärftlighet Det finns ett samband mellan återkommande UVI och en genetisk predisposition med en ökad benägenhet i slemhinnan att binda till sig bakterier som t.ex. E. coli (Finer & Landau, 2004, Minardi, d Anzeo, Cantoro, Conti & Muzzonigro, 2011; Salvatore et al., 2011). Som näst största risk för recidiverande UVI (efter sexuellt umgänge) är om kvinnans mor drabbats av recidiverande UVI samt om kvinnan drabbats av UVI före 15 års ålder (Finer & Landau, 2004). Ett kortare avstånd mellan urinrörsmynningen, uretra, och stjärtöppningen, anus, ger en högre risk för UVI (Kodner & Thomas Gupton, 2010; Minardi et al., 2011). Behandling och prevention av UVI Antibiotikabehandling vid UVI Antibiotikaresistens är ett ökande problem i samhället. I Norden ligger dock resistensnivån lägre än i övriga världen (Norman & Sundqvist, 2007). UVI är en av de vanligaste orsakerna till antibiotikabehandling hos i övrigt friska kvinnor (Gupta et al., 2011). Vid antibiotikabehandling för UVI bör ett smalt urinvägsantibiotikum, t.ex. nitrofurantoin, användas för att undvika resistens (Sandberg et al., 2009, Salvatore et al., 2011). Enligt svenska rekommendationer i Vårdguiden 1177 finns det inte alltid behov av medicinsk behandling av UVI hos kvinnor. De flesta infektioner läker ut av sig själva med egenbehandling förutsatt att det inte rör sig om riskpatienter med återkommande infektioner, gravida, diabetiker eller patienter som drabbats av pyelonefrit (Rodhe, 2012). Initial behandling med ibuprofen bör ges vid okomplicerad UVI för symtomlindring och antibiotikabehandling ges till de patienter som återkommer med fortsatta besvär från urinvägarna (Gágyor et al., 2012). Sexuellt inducerad cystit Kvinnor med återkommande UVI kan få riktad antibiotika som används efter samlag för att förhindra bakterietillväxt (Albert et al., 2008; Valdevenito, 2008; Kodner & Thomas Gupton, 2010, Salvatore et al., 2011). Om kvinnan använder antibiotika efter samlag blir dosen antibiotika lägre jämfört med en daglig dos av antibiotikaprofylax (Kodner & Thomas Gupton, 2010). 5

11 Det finns inte någon skillnad i effekt på att använda antibiotika efter samlag jämfört med dagligt intag av antibiotikaprofylax (Albert et al., 2008). Dagligt intag av antibiotikaprofylax med t.ex. nitrofurantoin till kvinnor med återkommande UVI är den mest effektiva strategin tycker Eells och medarbetare (2014). Kvinnor med återkommande UVI bör informeras anekdotiskt om att det kan vara en fördel att kissa efter samlag och att detta kanske kan minska risken för återkommande UVI trots att det inte finns studier som bevisar detta (Kodner & Thomas Gupton, 2010). Vid användande av pessar och spermiedödande medel rekommenderas byte av preventivmedel vid återkommande UVI (Salvatore et al., 2011). Eftersom sexuell aktivitet räknas som en riskfaktor för både recidiverande okomplicerad UVI och sexuellt överförbara infektioner, STI, bör yngre kvinnor med recidiverande UVI undersökas för STI (Norman & Sundqvist, 2007). Unga kvinnor med vaginala symtom och symtom från urinvägar bör genomgå test både för bakterier i urin och screening för STI. Traditionell antibiotikabehandling för UVI hjälper inte mot STI och obehandlad STI kan leda till mer allvarliga sjukdomar såsom inflammationstillstånd, smärttillstånd och infertilitet (Huppert et al., 2007; Prentiss, Newby & Vinci, 2011). Till STI räknas infektioner orsakade av Trichomonas vaginalis, Neisseria gonorrheae och Chlamydia trachomatis (Huppert et al., 2007). Tranbärsjuice och UVI Många försöker förebygga och bota urinvägsinfektion genom att dricka C-vitamin och tranbärsjuice. Effekten av behandling med tranbärsjuice finns det delade meningar om. Undersökningsgrupperna är oftast inte så stora så det är svårt att dra säkra slutsatser angående resultat. En studie har gjorts med genomgång av 24 tidigare studier där tranbärsbehandling i olika form givits (Jepson, Williams & Craig, 2013). Tretton av studierna utvärderar tranbärsjuice, 2380 deltagare, och nio studier utvärderar tranbärstabletter/kapslar, 1032 deltagare. En studie jämför tabletter med juice och i en annan jämförs tabletter med kapslar. Dessa studier har jämförande grupper som fick placebo. Jämfört med placebo finns ingen signifikant skillnad för att reducera förekomsten av UVI med tranbärsprodukter. Många av studierna har dålig följsamhet av studiedeltagarna, speciellt i kontrollgruppen. I tabletterna och kapslarna är mängden tranbär inte angiven (Jepson et al., 2013). 6

12 Det finns evidens för att tranbär har viss profylaktisk effekt vid återkommande UVI. Tranbärsjuice är kanske bra som profylax vid återkommande UVI, men inte som behandling. Däremot kan man inte rekommendera detta eftersom det behövs fler studier (Jepson et al., 2013). I en studie som utfördes på 20 kvinnor med återkommande UVI, fick kvinnorna minskat antal recidiv efter intag av torkade tranbär (Burleigh et al., 2013). Tranbärsjuice som profylax kan hjälpa kvinnor med återkommande UVI (Kodner & Thomas Gupton, 2010). Probiotika mot UVI Laktobaciller som administreras via slidan, vagina, kan användas i förebyggande syfte för att minska risken för återkommande UVI. Detta återställer den normala bakteriefloran. I en undersökning av 100 kvinnor som behandlades med Laktobaciller, Lactin V, vaginalt och 113 kvinnor som behandlades med placebo minskades återfallsfrekvensen för UVI från 27 procent till 15 procent efter behandling med Lactin V. Detta är en randomiserad studie där unga kvinnor (18-40 år) som har återkommande symtomgivande okomplicerad nedre urinvägsinfektion inkluderats. Av dessa kvinnor var 99 procent sexuellt aktiva (Stapleton et al., 2011). Med ökade antibiotika kostnader, ökad förekomst av multiresistenta bakterier samt svårigheter att hitta bra fungerande strategier vid återkommande UVI behövs nya behandlingsmetoder t.ex. probiotika/vaccin. Varje antibiotikabehandling slår ut kroppens egna bakterier och därmed ger möjlighet för andra bakterier att få fäste (Borchert et al., 2008). Vaccin mot UVI Nytt inom forskningen kring recidiverande urinvägsinfektioner är ett vaccin, Uromune, mot UVI. Vaccinet innehåller inaktiverade bakteriestammar av E. coli, Klebsiella pneumoniae, Proteus vulgaris och Enterococcus faecalis. I Spanien har man provat detta vaccin på 159 kvinnor under en tre månaders period. Kvinnorna upplever en minskning av UVI jämfört med kontrollgruppen. Minskningen är signifikant. Grupperna är jämbördiga i ålder, antal UVI, övriga sjukdomar, menopaus (övergångsålder), sexuell aktivitet, allergier, barnafödande och blodtryck. Antibiotikaprofylax gavs till kontrollgruppen under undersökningsperioden. Vaccinet hade inte några bieffekter under behandlingstiden (Lorenzo-Gomez et al., 2013). 7

13 Kostnad för samhället och UVI UVI orsakar många sjukbesök. Detta medför en stor kostnad både för sjukvård, läkemedel, förlorad arbetstid och eventuell sjukskrivning samt ett stort lidande för den som drabbas av UVI. I en artikel från 2007 beräknas kostnaden år 2000 i Sverige för UVI uppgå till 254 miljoner kronor för öppenvårdspatienter (Norman & Sundqvist, 2007). Siffrorna är dock osäkra. I USA beräknas antibiotika vid UVI stå för femton procent av läkemedelskostnaden (Salvatore et al., 2011). Problemformulering Eftersom forskningen är otillräcklig angående UVI hos unga kvinnor och relaterande faktorer är det intressant att ytterligare utforska ämnet. Att kartlägga unga kvinnors miktionsvanor och kringliggande faktorer ger viktig kunskap för att belysa vad som ger ökad risk för UVI. Kan vissa av dessa infektioner förebyggas? Syfte Syftet med studien var att kartlägga vård- och omsorgs- samt sjuksköterskestuderande unga kvinnors miktionsvanor och förekomst av UVI. Syftet var dessutom att undersöka om det fanns ett samband mellan ett lågt antal miktionstillfällen och/eller sexuell relation och/eller kirurgi i urinvägarna för förekomsten av UVI hos unga kvinnor. Frågeställningar 1. Hur ser unga kvinnors miktionsvanor ut? Finns det skillnad mellan kvinnor i övre tonåren och unga vuxna? 2. Har unga kvinnor problem med UVI? Finns det skillnad mellan kvinnor i övre tonåren och unga vuxna? 3. Finns det samband mellan UVI och tidigare genomgången urinvägskirurgi? 4. Finns det samband mellan UVI och lågt antal miktionstillfällen? 5. Finns det samband mellan UVI och sexuell relation? 8

14 METOD Design En deskriptiv kvantitativ studiedesign användes (Polit & Beck 2008). Urval Urvalet gjordes enligt tillgänglighetsprincipen, och var en totalundersökning där alla individer i en definierad population ingick (Ejlertsson, 2005; Polit & Beck 2008). Som population till undersökningen valdes studerande på vård- och omsorgsprogrammet termin sex på ett kommunalt vårdgymnasium i Mellansverige och studerande på sjuksköterskeprogrammet termin sex på ett universitet i Mellansverige. Dessa utbildningar valdes eftersom förekomsten av unga kvinnor i kurserna var hög samt eftersom studenterna troligen var intresserade av ämnet. Antal enkäter som delades ut var 67 stycken, varav alla besvarades. Inklusionskriterier: Kvinnor år som studerade på vård- och omsorgsprogrammet samt sjuksköterskeprogrammet. Datainsamlingsmetod En studiespecifik enkät (se bilaga 1) konstruerades (Hansagi & Allebeck, 1994; Ejlertsson, 2005) med nio frågor som avsåg att besvara studiens syfte och frågeställningar angående miktionsvanor, tidigare kirurgi i urinvägarna, UVI och sexuell relation samt bakgrundsinformation angående ålder och vätskeintag. Svarsalternativen angående miktionsvanor, om kvinnan hade genomgått urinvägskirurgi, UVI och sexuell relation var slutna och besvarades med ja, nej, vet ej och ibland. Frågor angående vätskeintag, miktionsfrekvens och antal UVI hade slutna svarsalternativ och besvarades med olika val av volymintervall på vätskeintag, olika val av antal miktionstillfällen på miktionsvanor samt olika val av antal infektionstillfällen på UVI. De enda öppna frågorna var födelseåret samt en fråga angående typ av tidigare kirurgi i urinvägarna. En pilotstudie genomfördes i november 2013 på fem unga kvinnor mellan år som arbetade på ett barnsjukhus i Mellansverige och efter denna undersökning redigerades ordningen på frågorna i enkäten. 9

15 Tillvägagångssätt Tillstånd (se bilaga 3) att utföra studien hämtades in från utbildningarnas rektorer och kursansvarig studierektor efter godkännande av projektplanen. I mitten av februari 2014 presenterades studiens bakgrund, syfte, metod och projektets betydelse både muntligt och skriftligt (se bilaga 2) för alla kursdeltagarna på vård och omsorgsprogrammet (23 studerande) termin sex och sjuksköterskeprogrammet (35 studerande) termin sex under cirka tio minuter på respektive utbildning. Vid undersökningstillfället var det många studerande på vård- och omsorgsprogrammet som var sjuka därför inkluderades även en klass (9 studerande) från vård- och omsorgsprogrammet termin två. På sjuksköterskeutbildningen var det också ett flertal studerande som inte var närvarande på universitetets lektion som låg före utdelandet av enkäterna och därför blev antalet studerande som deltog i enkätundersökningen lägre än förväntat. Enkäten (se bilaga 1) delades ut i samband med presentationen av studien och samlades in på plats efter ifyllande. De studerande fick en chokladbit efter ifyllande av enkät som tack för hjälpen. Vid besöket på respektive utbildning granskades tillgången till toaletter och då framgick det att det var betydligt större tillgång till toaletter på universitetet än på gymnasieskolan. Toaletterna hade överlag god standard. Resultatet av studien kommer att skickas efter avslutad analys och godkännande av uppsats till kursansvariga för vidarebefordran till de studerande. Forskningsetiska överväganden Godkännande för att utföra studien hämtades in från utbildningarnas rektorer och från kursansvarig studierektor (se bilaga.3). Kursdeltagarna informerades muntligt och skriftligt om studiens bakgrund, syfte, metod och projektets betydelse innan enkäten delades ut (se bilaga 2). Information gavs även om frivillighet, konfidentialitet, och att deltagaren får avbryta sin medverkan när som helst (WMA, Helsingforsdeklarationen 2008). Det fanns inga persondata som skulle anges som kunde härledas till någon enskild person. Vid ifyllande av enkät räknades detta som ett informerat samtycke. 10

16 Denna studie är utformad enligt riktlinjer i Svensk författningssamling, lag 2003:460, som säger att examensarbeten på grundnivå inte behöver granskas av etisk kommitté. Grundläggande är att forskning bara får godkännas om den kan utföras med respekt för människovärdet och att mänskliga rättigheter och grundläggande friheter alltid skall beaktas vid etikprövningen. Människors välfärd skall ges företräde framför samhällets och vetenskapens behov. Därför får bland annat ett samtycke till att delta i forskning när som helst tas tillbaka med omedelbar verkan (CODEX, 2013). Bearbetning och dataanalys För att besvara frågeställningarna har deskriptiv kvantitativ statistik använts för att undersöka frekvenser och jämförande statistik för samband (Polit & Beck, 2008). Efter insamlandet av enkätsvar sammanställdes dessa med en kvantitativ analys gjord med hjälp av SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) version Icke parametrisk test, Mann-Whitney U-test, användes för jämförelse mellan två grupper vid samma tidpunkt och för att undersöka om signifikanta skillnader fanns. För att undersöka eventuella samband mellan variabler användes chi-två test. Signifikansnivå p < 0,05 (Ejlertsson, 2003). Jämförelse gjordes mellan deltagarna i grupp 1 och deltagarna i grupp 2 på bakgrund och frågeställningar 1, 2 och 5. Grupp 1 motsvarade studerande på vård- och omsorgsprogrammet (ålder år) och grupp 2 motsvarade studerande på sjuksköterskeprogrammet (ålder år). Bakgrundsinformation om ålder gavs av fråga 1 i enkäten. Bakgrundsinformation om dryckesvanor gavs av fråga 2 i enkäten. Bakgrundsinformationen bearbetades med statistiska frekvenstabeller och presenterades med löpande text, tabeller och diagram. Frågeställning 1 som handlade om miktionsvanor besvarades med fråga 3-5 i enkäten. Frågeställning 2 som handlade om UVI besvarades av fråga 7-8 i enkäten. Frågeställning 1, 2 bearbetades med statistiska frekvenstabeller och presenterades med löpande text och tabeller. I frågeställning 3 undersöktes samtliga deltagare i studien. Frågeställning 3 som handlade om tidigare kirurgi i urinvägarna besvarades av fråga 6 i enkäten och presenterades med löpande text. 11

17 I frågeställning 4 undersöktes samtliga deltagare i studien. Frågeställning 4 handlade om samband mellan lågt antal miktionstillfällen och UVI. Kvinnans miktionsvanor (fråga 3-5 i enkäten) korrelerades till om kvinnan hade haft UVI (fråga 7-8 i enkäten). Frågeställning 4 bearbetades med statistiska frekvenstabeller och presenterades med löpande text och tabeller. Frågeställning 5 handlade om samband mellan UVI och sexuell relation. Kvinnans sexuella relation (fråga 9 i enkäten) korrelerades till om kvinnan hade haft UVI (fråga 7-8 i enkäten). Svaren sammanställdes från samtliga deltagare och det gjordes även en jämförelse mellan grupp 1 och 2 i denna frågeställning. Frågeställning 5 bearbetades med statistiska frekvenstabeller och presenterades med löpande text, tabeller och diagram. Tydliggörande av hur analysen utfördes se tabell 1, nedan. Tabell 1: Exempel på tillvägagångssätt vid analys Frågeställning Enkätfråga Presentation Statistik Signifikans 1 3,4,5 Löpande text Frekvenstabeller Deskriptiv statistik Mann-Whitney U- test p< ,8 Löpande text Frekvenstabeller Deskriptiv statistik Mann-Whitney U- test p< Löpande test Frekvensberäkning Ej aktuell 4 3,4,5,7,8 Löpande text Frekvenstabeller 5 7,8,9 Löpande text Diagram Frekvenstabeller Ej aktuell Ej aktuell 12

18 RESULTAT Presentationen av analysen syftar till att redovisa unga kvinnors miktionsvanor och förekomst av UVI samt riskfaktorer för att drabbas av UVI. Bakgrundsinformation om deltagarna i studien Antal utdelade enkäter var 67 och samtliga besvarades. Enkätfråga 1 gav bakgrundsinformation angående deltagarnas ålder. Åldersfördelningen redovisas i diagram 1 nedan. Deltagarna delades därefter in i två grupper efter ålder. Grupp 1 var kvinnor år, 32 deltagare. Grupp 2 var kvinnor år, 35 deltagare. Grupp 1 motsvarade studerande på vård- och omsorgsprogrammet på ett vårdgymnasium i Mellansverige och grupp 2 motsvarade studerande på sjuksköterskeprogrammet på ett universitet i Mellansverige. Spridningen i ålder var större i grupp 2 än i grupp Antal studenter Ålder/år Diagram 1. Åldersfördelning studerande 13

19 Drygt hälften av deltagarna drack en till två liter vätska och en fjärdedel av deltagarna drack två till tre liter vätska per dygn. En femtedel av alla deltagare drack mindre än en liter vätska per dygn. Deltagarna i grupp 1 drack mindre volymer än deltagarna i grupp 2 (se tabell 2). Unga kvinnors miktionsvanor Deltagarna i grupp 1, gick mer sällan på toaletten än deltagarna i grupp 2 (se tabell 2). Av deltagarna i grupp 1, gick cirka en tredjedel och kissade en till tre gånger per dygn och drygt hälften av dem gick på toaletten och kissade under skoldagen (se tabell 2). Vid besök i samband med utdelande av enkät noterades att antalet toaletter var lägre på vårdgymnasiet jämfört med antalet toaletter på universitetet. Av deltagarna i grupp 2, var det en deltagare som kissade en till tre gånger per dag, resterande kissade mer än tre gånger per dag. I grupp 2 var det ingen deltagare som regelbundet avstod från att gå på toaletten under skoldagen (se tabell 2). En tiondel av deltagarna gick regelbundet upp på natten och kissade. Det fanns signifikant skillnad mellan grupperna på miktionsfrekvens och miktioner under skoldagen. Tabell 2. Unga kvinnors vätskeintag samt miktionsvanor Variabel Grupp 1 Grupp 2 n=32 % n=35 % Vätskeintag per dygn <1 liter 10 (31.3 ) 4 (11.4) 1-2 liter 13 (40.6 ) 23 (65.7) 2-3 liter 9 (28.1 ) 8 (22.9) Miktionsfrekvens 1-3 ggr 11 (34.4) 1 ( 2.9) 4-8 ggr 16 (50.0) 29 (82.9) 9-12 ggr 5 (15.6) 5 (14.3) Miktioner under skoldag Ja 18 (56.2) 30 (85.7) Nej 3 ( 9.4) 0 ( 0.0) Ibland 11 (34.4) 5 (14.3) Miktioner nattetid, nocturi Ja 3 ( 9.4) 4 (11.4) Nej 19 (59.4) 16 (45.7) Ibland 10 (31.2) 15 (42.9) *Mann-Whitney U-test. Signifikans om ** p< Totalt n=67 % 14 (20.9) 36 (53.7) 17 (25.4) 12 (17.9) 45 (67.2) 10 (14.9) 48 (71.6) 3 ( 4.5) 16 (23.9) 7 (10.4) 35 (52.2) 25 (37.3) Z-värde* p-värde* ** **

20 Unga kvinnors problem med UVI Av alla deltagare i studien hade knappt hälften haft UVI tidigare i sitt liv. Nästan hälften av deltagarna hade inte haft UVI och fyra deltagare visste inte om de haft urinvägsinfektion. Senaste året hade tretton av deltagarna drabbats av UVI. Mer än hälften av deltagarna som hade haft UVI det senaste året hade en enstaka infektion. Drygt en tredjedel av deltagarna svarade att de hade haft två till tre urinvägsinfektioner senaste året. Fyra infektioner eller fler, hade en deltagare haft. Av deltagarna i grupp 1 hade knappt två femtedelar drabbats av UVI tidigare i sitt liv och knappt en tredjedel hade haft urinvägsinfektion det senaste året. Av deltagarna i grupp 2 hade drygt hälften drabbats av UVI tidigare i sitt liv och en sjundedel hade haft urinvägsinfektion det senaste året (se tabell 3). Tabell 3. UVI hos unga kvinnor Variabel Grupp 1 Grupp 2 Totalt Z-värde* p-värde* n % n % n % UVI n=29 n=35 n= Ja 11 (37.9) 19 (54.3) 30 (46.9) Nej 15 (51.7) 15 (42.8) 30 (46.9) Vet ej 3 (10.3) 1 ( 2.9) 4 ( 6.2) UVI senaste året n=29 n=35 n= Ja 8 (30.8) 5 (14.3) 13 (20.3) Nej 21 (69.2) 30 (85.7) 51 (79.7) Vet ej 0 ( 0.0) 0 ( 0.0) 0 ( 0.0) Febril UVI n=8 n=5 n=13 *** *** Ja 0 ( 0.0) 2 (40.0) 2 (15.4) Nej 5 (62.5) 3 (60.0) 8 (61.5) Vet ej 3 (37.5) 0 ( 0.0) 3 (23.1) UVI antal n=8 n=5 n=13 *** *** 1 4 (50.0) 3 (60.0) 7 (53.8) (37.5) 2 (40.0) 5 (38.5) 4 el fler 1 (12.5) 0 ( 0.0) 1 ( 7.7) *Mann-Whitney U-test. Signifikans om ** p< ***beräkning ej utförd p.g.a. liten grupp. 15

21 Febrila urinvägsinfektioner, såsom pyelonefrit, hade bara två deltagare haft det senaste året. Dessa deltagare kom båda från grupp 2. Antal svarande på respektive fråga finns angivet i respektive kolumn. Det fanns ingen signifikant skillnad vare sig på urinvägsinfektion tidigare i livet eller på urinvägsinfektion det senaste året mellan grupperna. Samband mellan UVI och tidigare genomgången urinvägskirurgi Av de 67 deltagarna som besvarande enkäten var det endast tre deltagare (4.5 procent) som genomgått kirurgi i urinvägarna. Två av deltagarna hade genomgått mindre urinvägskirurgi och en av deltagarna hade genomgått större urinvägskirurgi. Dessa tre hade alla haft UVI tidigare i sitt liv och en hade haft UVI det senaste året. Två av de totalt tre deltagare som genomgått urinvägskirurgi hade inte haft urinvägsinfektion det senaste året. Ingen av deltagarna som genomgått urinvägskirurgi hade haft febrila urinvägsinfektioner det senaste året. Samband mellan UVI och ett lågt antal miktionstillfällen Av de deltagare som drabbats av urinvägsinfektion det senaste året gick knappt hälften av dem på toaletten fyra till åtta gånger per dag. Detta är ett lägre antal jämfört med samtliga i undersökningsgruppen, 46.2 procent jämfört med 67.2 procent. Mer än dubbelt så många av deltagarna som hade drabbats av UVI, d.v.s procent i jämförelse med 14.9 procent av samtliga deltagare, gick oftare än åtta gånger per dag på toaletten och kissade (se tabell 2, sidan 14 jämfört med tabell 4, sidan 18). Jämfört med samtliga i undersökningsgruppen var det alltså fler deltagare av dem som drabbats av UVI som gick lite oftare på toaletten. Två av deltagarna som drabbats av UVI det senaste året gick på toaletten en till tre gånger per dag. Av de deltagare som hade haft urinvägsinfektion det senaste året gick nästan alla deltagarna på toaletten under skoldagen. En av deltagarna som hade haft UVI gick inte på toaletten under skoldagen (se tabell 4, sidan 18). 16

22 Samband mellan UVI och sexuell relation Av alla deltagare i undersökningsgruppen var det 76.6 procent som hade haft sexuell relation det senaste året och 23.4 procent hade inte haft sexuell relation (se diagram 2). Av de deltagare som drabbats av urinvägsinfektion hade nästan alla haft sexuell relation det senaste året. Det var en deltagare som drabbats av urinvägsinfektion som inte hade haft sexuellt relation senaste året (se tabell 4, sidan 18) Procent Sexuell relation senaste året Regelbunden sexuell realtion Grupp 1, n=29 Grupp 2, n=35 Totalt, n=64 Diagram 2. Unga kvinnors sexuella relationer Unga kvinnors sexuella relationer ökade med stigande ålder och detsamma gällde för regelbundet sexuell umgänge. Regelbundet sexuellt umgänge hade 53.1 procent av alla deltagare. Av deltagarna i grupp 1 var det 66.6 procent som hade haft sexuell relation det senaste året jämfört med 85.3 procent av deltagarna i grupp 2. Av deltagarna i grupp 1 hade 44.8 procent regelbundet sexuellt umgänge jämfört med 61.8 procent av deltagarna i grupp 2 (se diagram 2). 17

23 Av de deltagare som hade drabbats av urinvägsinfektion det senaste året hade nio av tretton haft regelbundet sexuellt umgänge. För utförligare presentation se tabell 4 nedan. Deltagarna som hade drabbats av UVI hade i högre grad, 92.3 procent jämfört med 76.6 procent, haft sexuell relation det senaste året samt hade i högre utsträckning regelbunden sexuell relation, 69.2 procent jämfört med 53.1 procent av samtliga deltagarna i gruppen (jämför diagram 2, sidan 17, med tabell 4, sidan 18). Tabell 4. UVI i år jämfört miktionsvanor och sexuell relation Variabel Grupp 1 Grupp 2 n =8 % n=5 % Miktionsfrekvens 1-3 ggr 2 (25.0) 0 ( 0.0) 4-8 ggr 3 (37.5) 3 ( 60.0) 9-12 ggr 3 (37.5) 2 ( 40.0) Toalettbesök under skoldag Ja 5 (62.5) 5 (100.0) Nej 1 (12.5) 0 ( 0.0) Ibland 2 (25.0) 0 ( 0.0) Sexuell relation senaste året Ja 7 (87.5) 5 (100.0) Nej 1 (12.5) 0 ( 0.0) Regelbunden sex. relation Ja 6 (75.0) 3 ( 60.0) Nej 2 (25.0) 2 ( 40.0) Totalt n=13 % 2 (15.4) 6 (46.2) 5 (38.5) 10 (76.9) 1 ( 7.7) 2 (15.4) 12 (92.3) 1 ( 7.7) 9 (69.2) 4 (30.8) 18

24 DISKUSSION Syftet med studien var att kartlägga vård- och omsorgs- samt sjuksköterskestuderande unga kvinnors miktionsvanor och förekomst av urinvägsinfektion. Syftet var dessutom att undersöka om det fanns ett samband mellan ett lågt antal miktionstillfällen och/eller sexuell relation och/eller kirurgi i urinvägarna för förekomsten av UVI hos unga kvinnor. Huvudfynden i resultatet var att kvinnorna i grupp 1, hade en lägre miktionsfrekvens än kvinnorna i grupp 2. Av samtliga kvinnor i undersökningsgruppen hade knappt hälften drabbats av UVI. För kvinnorna i grupp 2, var det vanligare att ha genomgått UVI, men för kvinnorna i grupp 1 var det vanligare att ha drabbats av UVI senaste året. Det var tre kvinnor som genomgått urinvägskirurgi, varav en hade drabbats av UVI det senaste året. Ett lågt antal miktionstillfällen verkade inte påverka förekomsten av UVI. De mest drabbade kvinnorna verkade snarare gå ofta på toaletten. Sexuell relation hade nästan alla kvinnor haft som hade drabbats av UVI. Resultatdiskussion Kvinnorna i grupp 1 hade lägre miktionsfrekvens och uppsökte mer sällan toaletten under skoldagen samt hade ett lägre vätskeintag än kvinnorna i grupp 2. Vid besöket på respektive utbildning framgick att tillgången till toaletter var betydligt högre på universitetet jämfört med vårdgymnasiet, vilket till viss del kan förklara varför deltagarna i grupp 1 gick mer sällan på toaletten än deltagarna i grupp 2. Att kvinnorna i grupp 1 kissade mer sällan än kvinnorna i grupp 2 stämmer väl överens med Kyrklund och medarbetares studie (2012). Denna studie visar att det är vanligare att kvinnor i tonåren går mer sällan på toaletten jämfört med unga vuxna, som har ett mer regelbundet miktionsmönster. Frågan är om det är tillgången till toaletter som styr eller om det är andra faktorer? Frågan angående skoltoaletter har många gånger varit ett hett diskuterat ämne i media. Eleverna tycker många gånger att toaletterna har dålig hygienisk standard och av denna anledning undviker de att gå dit (Lundblad, Hellström & Berg, 2010). Det är viktigt att tillgången till rena och fräscha toaletter är god för att främja goda toalettvanor hos unga kvinnor, särskilt då dessa unga kvinnor löper stor risk att drabbas av UVI. 19

25 Bland kvinnorna i grupp 2 hade drygt hälften drabbats av UVI vilket stämmer väl överens med Grieblings resultat (2005) som beräknar att cirka varannan kvinna drabbas av UVI under sin levnad. En femtedel av samtliga kvinnor hade drabbats av UVI senaste året vilket är en något högre andel än Eells och medarbetares beräkning på kvinnor i allmänhet. Enligt Salvatore och medarbetare (2011) är förekomsten av UVI högst i åldrarna mellan år. Resultatet från föreliggande studie (urinvägsinfektion hos unga kvinnor och relaterande faktorer) kändes därför tillförlitligt. Bland kvinnorna i grupp 1 hade cirka 38 procent drabbats av UVI, vilket är något högre än Grieblings beräkning att cirka en tredjedel av alla kvinnor drabbas av UVI före 24 års ålder. Risken att ha drabbats av UVI ökade ganska mycket med stigande ålder hos deltagaren vilket överensstämmer med studien som Kyrklund och medarbetare gjorde (2012) där risken att drabbas av UVI kraftigt ökade under puberteten. Frekvensen av recidiv var hög, nästan hälften av kvinnorna drabbades av UVI igen. Detta stämmer ganska väl med referenslitteraturens resultat (Salvatore et al., 2011). Tre kvinnor hade genomgått kirurgi i urinvägarna. Resultatet av kirurgin verkade lyckosamt eftersom bara en av tre kvinnor drabbats av UVI senaste året. Referensartiklar angående urinvägsinfektioner efter urinvägskirurgi var svåra att hitta. Detta kan bero på att det finns flera olika operationsmetoder och på att inte så många studier verkar vara gjorda med långtidsuppföljning av UVI (på unga kvinnor efter genomgången urinvägskirurgi) med dagens mest använda tekniker. De flesta i fåtalet undersökningar som finns gjorda undersöker febrila infektioner efter urinvägskirurgi. Lågt antal miktionstillfällen verkade inte påverka risken för UVI, det var snarare de kvinnor som gick lite oftare än normalt på toaletten som drabbades av urinvägsinfektion. Detta var förvånande, men resultatet hade kanske blivit ett annat om undersökningsgruppen varit större. I litteraturen däremot ses ett samband mellan lågt antal miktionstillfällen och risken att drabbas av UVI (Stauffer et al., 2004, Salvatore et al., 2011). Resultatet av undersökningen kan kanske förklaras med att de kvinnor som gick oftare på toaletten hade en sämre tömning av urinblåsan och därmed ökades risken för urinvägsinfektion. I litteraturen ses också ett samband mellan förstoppning och UVI (Stauffer et al., 2004; Salvatore et al., 2011). 20

26 Nästan alla kvinnor som hade drabbats av UVI det senaste året hade haft sexuell relation. I litteraturen finns ett starkt samband mellan UVI och sexuellt umgänge. För unga kvinnor brukar samlag räknas som en av de största riskfaktorerna för UVI (Finer & Landau, 2004, Valdevenito, 2008, Kodner & Thomas Gupton, 2010). Redan på antiken konstaterade Hippokrates ( f.kr.) att UVI orsakades av överdrivet samliv. Rufus (cirka 100 e.kr.) menade att inflammation i njurarna uppkom efter omåttliga samlag (Curtis Nickel, 2005). Georgakoupoulos och medarbetare (2007) fann att sexuellt inducerad cystit var vanligast bland åringar. Att det var vanligare bland kvinnorna i grupp 1 att ha drabbas av UVI senaste året kan kanske förklaras med att det var vanligare i den åldersgruppen med ny sexualpartner och att sexuallivet är mer aktivt i ett nytt förhållande. Flera studier har visat att risken att drabbas av UVI ökar om kvinnan byter sexualpartner (Finer & Landau, 2004; Kodner & Thomas Gupton, 2010). Kodner och Thomas Gupton (2010) menar att den största riskfaktorn för att drabbas av urinvägsinfektion är hög frekvens av sexuellt umgänge, ju högre antal sexuella tillfällen desto större risk för UVI. För unga sexuellt aktiva kvinnor som söker för UVI på barnklinik i Sverige ingår det inte alltid som rutin en undersökning med screening för STI. Detta borde utföras åtminstone på unga kvinnor med recidiverande urinvägsinfektioner. I terapikompendiet för barn på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala, finns det inte några rekommendationer om STIscreening för sexuellt aktiva unga kvinnor i samband med diagnostik för UVI (Neveus & Ågren, 2014). Metoddiskussion Detta var en studie där alla närvarande i de klasser som besöktes inkluderades och deltagandet var totalt, vilket var en styrka i uppsatsarbetet. En stor fördel var att samla in enkäterna i samband med presentationen av studien på respektive utbildning. Detta resulterade troligen i det höga antalet svarande. I dagens utbildningar är det vanligt att studerande gör uppsatsarbeten t.ex. enkät undersökningar. Detta kan göra de studerande mer motiverade att medverka i andras undersökningar och därmed öka svarsfrekvensen. En studiespecifik enkät utformades för att ge svar på studiens frågeställningar (Hansagi & Allebeck, 1994; Ejlertsson, 2005). Frågeställningarna i studien besvarades väl av frågorna i enkäten. 21

27 Resultatet från studien stämde ganska väl överens med referensartiklarnas resultat och därför kändes valt instrument tillförlitligt. Pilotstudien genomfördes på unga kvinnor som arbetade på ett barnsjukhus i Mellansverige, men skulle kanske hellre ha gjorts på studerande som inte har lika stor sjukvårdserfarenhet. Efter insamlande av resultat av pilotstudien gjordes en omflyttning av frågorna vilket resulterade i att det blev bättre logisk ordning på frågorna. Vid analys av enkätsvaren framgick att fler mindre justeringar kunde ha gjorts. Det var stor frånvaro av studerande både på vård- och omsorgsprogrammet och på sjuksköterskeprogrammet vid presentationen av enkäten vilket resulterade i ett lägre deltagarantal än beräknat. Beräknat antal studerande var det dubbla, d.v.s. cirka 140 studerande. En större undersökningsgrupp hade gjort reliabiliteten högre. På vård- och omsorgsprogrammet ordnade ansvarig kursledare att även att en grupp med studerande från termin två kunde inkluderas i enkätundersökningen för att därmed kunna öka antalet deltagare. På vårdgymnasiet upptäcktes efter insamlandet av enkäter från första enkätpresentationen att tre studerande inte fyllt i frågorna på baksidan av enkäten. En tydligare information gavs till efterkommande grupper av studerande. De studerande var mycket välvilliga till att svara på enkäten. Studerande på vård- och omsorgsprogrammet var mycket intresserade av ämnet och hade många frågor. Ämnet kändes mycket aktuellt. Även kvinnor som genomgått urinvägskirurgi inkluderades i studien trots att gruppen var mycket liten. Detta gjordes eftersom denna grupp ingår i patientklientelet som söker på barnkirurgiska, barnurologiska och barnmedicinska mottagningar/avdelningar. Vid utdelande av enkäten informerades deltagarna om frivillighet, fullständig konfidentialitet, och att deltagaren får avbryta sin medverkan när som helst, helt enligt forskningsetiska riktlinjer (Helsingforsdeklarationen, 2008). Det fanns inga persondata som skulle anges som kunde härledas till någon enskild person. Alla enkäter kommer att läggas i dokumentförstörare efter avslutad studie. Validiteten i studien kändes god men för reliabilitet hade ett högre antal deltagare behövts (Hansagi & Allebeck, 1994). En svaghet i studien är att antalet deltagande kvinnor som drabbats av UVI inte var så många (n=13) och det kunde därför inte göras statistiska signifikansberäkningar i den omfattning som planerats. 22

28 Framförallt verkade kopplingen mellan sexuell relation och UVI vara stark, så där hade en signifikansberäkning varit spännande att utföra. En större undersökningsgrupp hade ökat möjligheten att ge statistiskt signifikans i frågan om samband mellan UVI och sexuellt umgänge samt samband mellan tidigare kirurgi i urinvägar och UVI. Resultatet från studien, framförallt från litteraturgenomgången i bakgrunden kan implementeras i en uroterapeuts vardagliga arbete genom att poängtera för patienten om vikten av regelbundna miktions- och avföringsvanor, vanor för vätskeintag samt miktionsvanor i samband med sexuellt umgänge. Om uroterapeuten träffar en ung kvinna med återkommande problem från urinvägarna där korrigering av levnadsvanor inte hjälper mot recidiverande UVI finns enligt litteraturgenomgången många behandlingsalternativ att prova. I förebyggande syfte kan kvinnan i första hand prova med transbärsjuice därefter antibiotika efter samlag alternativt antibiotikaprofylax samt i framtiden probiotika alternativt vaccin. Om profylaktisk antibiotikabehandling krävs p.g.a. stora problem med återkommande UVI (som misstänks ha samband med sexuellt umgänge) är kanske antibiotika efter samlag att föredra eftersom total antibiotikados då troligen blir lägre i enlighet med Kodners och Thomas Guptons (2010) litteraturgenomgång. Eftersom UVI är en mycket vanlig åkomma är det många kvinnor som kan vara hjälpta av denna information och på så sätt få ett liv med god kvalitet. Det vore intressant att göra en större fördjupad studie på ett större antal deltagare med samma tema. Intressant vore också att i samma studie följa upp kvinnornas eventuella ärftlighet för UVI och avföringsvanor samt kvinnornas eventuella behandlingsstrategier vid UVI. För att få en större undersökningsgrupp med kvinnor som genomgått urinvägskirurgi bör en datasökning göras i journalregister med operationskoder för att säkerställa ett större antal svarande. Det vore även spännande att följa upp resultatet att det var de kvinnor som gick ofta på toaletten som främst drabbades av UVI. Detta resultat går stick i stäv mot vad litteraturen visar. 23

29 Slutsats Kvinnorna som var år hade lägre miktionsfrekvens än kvinnorna som var år. Detta kan ha varit beroende på lägre tillgång till toaletter på gymnasiet jämfört med universitetet, men kan lika gärna ha varit ett åldersrelaterat beteende. UVI var vanligt hos de unga kvinnorna och många av dem var drabbade av detta hälsoproblem. Det var endast tre kvinnor som genomgått urinvägskirurgi och därför gick det inte att avgöra om det fanns ett samband mellan UVI och tidigare genomgången urinvägskirurgi. Lågt antal miktionstillfällen verkade inte öka risken att drabbas av UVI i denna studie, något som kanske kunde ha fått ett annat resultat om undersökningsgruppen varit större. Relationen mellan UVI och sexuell relation verkade vara stark. Att kvinnorna år oftare drabbats av UVI senaste året var troligtvis beroende på att det är vanligare med ny sexualpartner i denna åldersgrupp samt att sexuallivet troligen är mer aktivt i ett nytt förhållande. För de kvinnor som drabbats av återkommande UVI finns hjälp att få. Kvinnan som drabbats av recidiverande UVI kan försöka få bättre levnadsvanor med regelbundna toalettbesök (både gällande urin och avföring) och vätskeintagsvanor samt goda miktionsvanor i samband med sexuellt umgänge. I förebyggande syfte kan kvinnan prova med transbärsjuice eller vid stora besvär antibiotika efter samlag samt i framtiden probiotika alternativt vaccin. 24

30 REFERENSER Albert, X., Huertas, I., Pereiro, I., Sanfelix, J., Gosalbes, V. & Perrota, C. (2008). Antibiotics for preventing recurrent urinary tract infection in non-pregnant women. Cochrane database of systemic reviews 2008, issue 4. Bergqvist, K. (2007). Många myter kring urinvägsinfektion. Läkartidningen hämtad 28 februari, 2014, från Borchert, D., Sheridan, L., Papatsoris, A., Faruquz, Z., Barua, J. M., Junaid, I., Buchholz, N. (2008). Prevention and treatment of urinary tract infection with probiotics: Review and research perspective. Indian Journal of Urology, 24(2), Burleigh, A. E., Benck, S. M., Mc Achran, S. E., Reed, J. D., Krueger, C. G. & Hopkins, W. J. (2013). Consumption of sweetened, dried cranberries may reduce urinary tract infection incidence in susceptible women- a modified observational study, Nutrition Journal 12, 139. Chung, A., Arianayagam, M. & Rashid, P. (2010). Bacterial cystitis in women. Australian Family Physician, 39, Ciani, O., Grassi, D. & Tarricone, R. (2013). An economic perspective on urinary tract infection: the costs of resignation. Clinical Drug Investigation Journal, 33(4), doi: /s x CODEX. (2013). Forskning som involverar människan. Regler och riktlinjer för forskning. hämtad 28 februari, 2014, från Curtis Nickel, J. (2005). Management of urinary tract infections: historical perspective and current strategies: part 1-before antibiotics. The Journal of Urology, 173, doi: /01.ju b2. 25

31 Eells, S., Bharadwa, K., McKinnell, J. & Miller, L. (2014). Recurrent urinary tract infections among women: comparative effectiveness of 5 prevention and management strategies using a Markov chain Monte Carlo model. Clinical Infectious Diseases, 58(2), doi: /cid/cit646 Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB. Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur AB. Ekero Eriksson, K. (2009). Historisk läkekonst. Allt om historia. Hämtad 13 mars 2014 från Finer, G. & Landau, D. (2004). Pathogenesis of urinary tract infection with normal female anatomy. The Lancet of Infectious Diseases, 4, Gágyor, I., Hummers-Pradier, E., Kochen, M.M., Schmiemann, G., Wegscheider, K. & Bleidorn, J. (2012). Immediate versus conditional treatment of uncomplicated urinary tract infection- a randomized- controlled comparative effectiveness study in general practices. BMC Infectious Diseases, 12, 146. doi: / Georgakopoulos, G., Stamatiou, K., Ilias, G., Karanasiou, V., Christakis, M., Matsagoura, M., Daskalopoulos, G. (2007). Sex-induced cystitis: an epidemiological study in female populations of three district of rural Thebes, Greece. Indian Journal of Sexually Transmitted Diseases and AIDS. 28(2), doi: / Griebling, TL. (2005). Urologic diseases in America project: trends in resource use for urinary tract infections in women. Journal of Urology, 173(4), doi: /01.ju Gupta, K., Hooton, T., Naber, K., Wullt, B., Colgan, R., Miller, L., Soper, D. (2011). International Clinical practice guideline for the treatment of acute uncomplicated cystitis and pyelonephritis in women: a 2010 update by the infectious diseases society of America and the European society of Microbiology and infectious diseases. Clinical Infectious Diseases, 52(5), doi: /cid/ciq257 26

32 Hansagi & Allebeck. (1994). Enkät och intervju inom hälso- och sjukvård Lund. Studentlitteratur. Huppert, J., Biro, F., Dongmei, L., Mortensen, J., Reed, J. & Slap, G. (2007). Urinary symptoms in adolescent females: STI or UTI? Journal of Adolescent Health, 40, doi: /j.jadohelath Jepson, R. G., Williams, G. & Craig, J. C. (2013). Cranberries for preventing urinary tract infections. Review. Cochrane database library, 4. Kodner, C. & Thomas Gupton, E. (2010). Recurrent urinary tract infections in women: diagnosis and management. American Academy of Family Physician, 82(6), Kyrklund, K., Taskinen, S., Rintala, R. J. & Pakarinen, M. P. (2012). Lower urinary tract symtoms from childhood to adulthood: a population based study of 594 Finnish individuals 4 to 26 years old. Journal of Urology, 188, doi:org/ /j.juro Leydon, G. M., Turner, S., Smith, H. & Little, P. (2009). The journey from self-care to GPcare: a qualitative interview study of women presenting with symptoms of urinary tract infection. British Journal of General Practice. 59, doi: /bjgp09x Lorenzo-Gómez, M. F., Padilla-Fernandez, B., Garcia-Criado, F. J., Mirón-Canelo, J- A., Gil-Vicente, A., Nieto-Huertos, A. & Silva-Abuin, J. M. (2013). Evaluation of a therapeutic vaccine for the prevention of recurrent urinary tract infections versus prophylactic treatment with antibiotics. International Urogynecology Journal, 24, doi: /s Lundblad, B., Hellström, A.-L. & Berg, M. (2010). Children s experiences of attitudes and rules for going to the toilet in school. Scandinavian Journal of Caring Science, 24: doi: /j x Minardi, D., d Anzeo, G., Cantoro, D., Conti, A. & Muzzonigro, G. (2011). Urinary tract infections in women: etiology and treatment options. International Journal of General Medicin, 4, doi: /tjgm.si

33 Neveus, T. & Ågren, J. (2014). Terapikompendium Pediatrik. Uppsala Akademiska barnjukhus. Uppsala. Norman, C. & Sundqvist, M. (2007). Nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor bakgrundsdokumentation. Läkemedelsverket. 2:2007. Peeker, R. & Samuelsson, E. (2014). Läkemedelsboken. Urininkontinens. Hämtad den 11 maj, 2014, från Polit, D. & Beck, C. (2008). Nursing research. Generating and assessing evidence for nursing practice (8:e ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Prentiss, K., Newby, P. & Vinci, P. (2011). Adolescent female with urinary symptoms. A diagnostic challenge for the Pediatrician. Pediatric Emergency Care, 27(9), Rodhe, N. (2012). Vårdguiden, Urinvägsinfektion. Hämtad den 6 mars, 2014, från Salvatore, St., Salvatore, Si., Cattoni, E., Siesto, G., Serati, M., Sorice, P. & Torella, M. (2011). Urinary tract infections in women. European Journal of Obstetrics & Gynecology and Reproductive Biology, 156, doi:org/ /j.ejogrb Sandberg, T., Jodal, U. & Nyman, J. (2009). Urinvägsinfektioner. Läkemedelsboken Apoteket AB, Stapleton, A., Au-Yeung, M., Hooton, T., Fredricks, D., Roberts, P., Czaja, C., Stamm, W. (2011). Randomized, placebo-controlled phase 2 trial of a Lactobacillus crispatus probiotic given intravaginally for prevention of recurrent urinary tract infection. Clinical Infectious Diseases, 52(10), doi: /cid/cir183 28

34 Stauffer, C., van der Weg, B., Donadini, R., Ramelli, G.P., Marchand, S. & Bianchetti, M.G. (2004). Family history and behavioral abnormalities in girls with recurrent urinary tract infections: a controlled study. The Journal of Urology, 171, doi: /01.ju f0 Svensk författningssamling, SFS 2003:460. Lag om etikprövning som avser människor. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 28 februari, 2014, från om-etikprovning_sfs / Valdevenito, S. (2008). Recurrent urinary tract infections in women. Chilena de Infectologia, 25(4), doi.org/ /s World Medical Association, WMA, (2008). Declaration of Helsinki- Ethical principles for medical research involving human subjects. 59 th. WMA General Assembly, Seoul, Republic of Korea. Hämtad 29 april, 2014, från 29

35 Bilaga 1 ENKÄT På flervalsalternativen: Ringa in det alternativ som stämmer bäst. 1. Födelseår? Hur mycket dricker du under en dag (1 glas = 200 ml)? Räkna med all vätska, även fil, yoghurt, kaffe, te och dyl. < 1 liter 1-2 liter 2-3 liter 3 liter eller mer 3. Hur många gånger kissar du per dag? eller fler 4. Går du på toaletten under skoldagen/arbetsdagen? Ja Nej Ibland 5. Går du upp och kissar på natten? Ja Nej Ibland 6a. Är du opererad i urinvägarna? Ja Nej Vet ej 6b. Om ja, vad är du opererad för?

36 7. Har du haft urinvägsinfektion tidigare i ditt liv? Ja Nej Vet ej 8a. Har du haft urinvägsinfektion senaste året? Om nej, gå vidare till fråga 9. Ja Nej Vet ej 8b. Hade du feber i samband med infektionen? Besvaras om du svarat ja på frågan ovan (8a) Ja Nej Vet ej 8c. Hur många urinvägsinfektioner har du haft senaste året? Besvaras om du svarat ja på frågan ovan (8a) el fler 9a. Har du haft en sexuell relation senaste året? Ja Nej 9b. Har du regelbundet sexuellt umgänge? Ja Nej Tack för din medverkan!! 31

37 Bilaga 2 INFORMATIONSBREV Urinvägsinfektion (UVI) är en vanlig åkomma hos kvinnor. Det finns studier som visar att allt ifrån en av tre kvinnor drabbas till att varannan kvinna får UVI under sin levnad. Bland unga kvinnor ökar risken för UVI kraftigt med åldern. UVI föranleder ökad antibiotikaanvändning och därmed större risk för utveckling av resistenta bakterier. Antibiotikaanvändning medför en ökad samhällelig kostnad. Syftet med studien är att kartlägga unga kvinnors miktionsvanor (kissvanor) och förekomst av UVI. Syftet är dessutom att undersöka om ett lågt antal miktionstillfällen och/eller sexuell relation samt kirurgi i urinvägarna har betydelse för förekomsten av UVI hos unga kvinnor. Detta är ett viktigt område eftersom många unga kvinnor drabbas av UVI. Troligen skulle en viss del av dessa infektioner kunna förebyggas om unga kvinnor fick upprepad information om goda miktions- och tarmtömningsvanor under sin uppväxt. En studiespecifik enkät har konstruerats med nio frågor som avser att besvara studiens syfte och frågeställningar samt bakgrundsfrågor angående ålder och vätskeintag. Enkäten delas ut till studerande på vård- och omsorgsprogrammet och sjuksköterskeprogrammet. Frågorna tar cirka fem minuter att besvara. Svarsunderlaget förstörs efter avslutad studie. Enkätstudien är frivillig, konfidentiell, och deltagaren får avbryta sin medverkan när som helst (Helsingforsdeklarationen 2008). Godkännande har inhämtas från utbildningarnas rektorer och från kursansvarig studierektor. Ansvariga för studien är tre studerande på Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap som gör examensarbetet i Uppsatskurs i vårdvetenskap, fortsättningskurs C. Vid frågor, kontakta ansvariga för studien: Viktoria Cedgård tel: Handledare: Kerstin Lindblad tel: Päivi Adolfsson Anna Sandin tel: Maria Grandahl 32

38 Bilaga 3 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Vårdvetenskap ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR ATT GENOMFÖRA EN STUDIE INOM RAMEN FÖR EXAMENSARBETE Preliminär titel: Miktionsvanor hos unga kvinnor relaterat till urinvägsinfektion Studiens design: se bifogad projektplan Namn: Viktoria Cedgård Kerstin Lindblad Anna Sandin Tidpunkt för datainsamling: Program / Kurs: Vårdvetenskap C. Uppsatskurs. Termin:2 Gatuadress: Akademiska barnsjukhuset Postnummer: Ort: Uppsala Telefon: Handledare: Päivi Adolfsson, Maria Grandahl Gatuadress: Husargatan 3, Box 564 Postnummer: Ort: Uppsala Telefon: Tillstånd för att genomföra ovanstående studie lämnas härmed x Tillstånd för att genomföra ovanstående studie lämnas ej Datum: 29 jan 2014 Ort: Uppsala Namnteckning ansvarig rektor/lektor: Ulrika Pöder Namnförtydligande: Institution(motsv.): Studierektor för sjuksköterskeprogrammet 33

39 Bilaga 3 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Vårdvetenskap ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR ATT GENOMFÖRA EN STUDIE INOM RAMEN FÖR EXAMENSARBETE Preliminär titel: Miktionsvanor hos unga kvinnor relaterat till urinvägsinfektion Studiens design: se bifogad projektplan Namn: Viktoria Cedgård Kerstin Lindblad Anna Sandin Tidpunkt för datainsamling: Program / Kurs: Vårdvetenskap C. Uppsatskurs. Termin:2 Gatuadress: Akademiska barnsjukhuset Postnummer: Ort: Uppsala Telefon: Handledare: Päivi Adolfsson, Maria Grandahl Gatuadress: Husargatan 3, Box 564 Postnummer: Ort: Uppsala Telefon: Tillstånd för att genomföra ovanstående studie lämnas härmed x Tillstånd för att genomföra ovanstående studie lämnas ej Datum: 4 feb 2014 Ort: Uppsala Namnteckning ansvarig rektor/lektor: Stefan Nyhem Namnförtydligande: Institution(motsv.): Rektor för vård- och omsorgsprogrammet. 34

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre

Läs mer

Värt att veta om urinvägsinfektion

Värt att veta om urinvägsinfektion Värt att veta om urinvägsinfektion Hej! Denna broschyr handlar om urinvägsinfektion, ett vanligt besvär som drabbar cirka 400 000 kvinnor varje år. Här får du bland annat reda på vad sjukdomen beror på,

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER

Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER Utvärderats av Centret för hälsofrämjande rf. Utgiven av: Studenternas hälsövårdsstiftelse Tölögatan 37 A 00260 Helsingfors Beställning: julkaisutilaukset@yths.fi Författare:

Läs mer

Gynekologiska aspekter på uvi. Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ

Gynekologiska aspekter på uvi. Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ Gynekologiska aspekter på uvi Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ Strama-möte 3 mars 2015 Vilka gyn tillstånd predisponerar för uvi? Vilka gyn tillstånd kan misstolkas för uvi? Ökad UVI -

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Fortsätt njuta av livet.

Fortsätt njuta av livet. Fortsätt njuta av livet. Om torra slemhinnor i underlivet och vad du kan göra åt dem. TILL DIG SOM BEHÖVER LOKAL ÖSTROGENBEHANDLING 1 Tid av förändring Plötsligt känner du inte riktigt igen din kropp.

Läs mer

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan Sexlivets risker Infektioner och smärta Skolhälsovårdens Höstupptakt Göteborg 1.9 2010 Eva Rylander, prof em. i obstetrik o gynekologi Sexuellt överförda infektioner = STI Bakterier Klamydia Virus HSV=

Läs mer

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge SÄNGVÄTNING ENURES Mia Herthelius Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Förekomst av sängvätning i olika åldrar Prevalens, %

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När

Läs mer

Din värdering 1 år efter operationen

Din värdering 1 år efter operationen Din värdering 1 år efter operationen 2010-02-13 Dr Östen Överst Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon... E-post...... 19520202-0202 Inkontinens

Läs mer

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM VI OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM Obstetriska och gynekologiska symtom Obs! Innefattar även symtom från bröstkörteln (mammae). 101 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet Innefattar

Läs mer

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 ALLMÄNT Organisationen av abortverksamheten ser olika ut på olika sjukhus/sjukvårdsinrättningar. I de flesta fall består verksamheten av ett teamwork

Läs mer

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:

Läs mer

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också.

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också. ENURES BAKGRUND/DEFINITION Enures betyder ofrivillig urinavgång. De flesta barn är nattorra vid 3-4 års ålder men vid 7 års ålder är fortfarande 5-10 % sängvätare, flest pojkar. ORSAK Enures innefattar

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Urinvägsinfektioner - från skolan till sjukhemmet

Urinvägsinfektioner - från skolan till sjukhemmet Urinvägsinfektioner - från skolan till sjukhemmet Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Antibiotika Urinvägsinfektioner Symtom / diagnostik / behandling

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård

Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård MEDICINSK INSTRUKTION 1 (7) BAKGRUND Urinvägsinfektion är en av de vanligaste bakteriella infektionerna i barnaåldern. Bland 7-åringar som började skolan i Göteborg 1992 hade 7,8 % av flickor och 1,6 %

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Hur vanligt är sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När ett barn

Läs mer

Patientinformation om MINIRIN

Patientinformation om MINIRIN Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du

Läs mer

Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige?

Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige? Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige? Hur skyddar sig kvinnor vid samlag som inte använder p-piller/spiral eller kondom/pessar och skulle Billingsmetoden kunna vara ett alternativ för dem?

Läs mer

Urinvägsinfektion hos barn

Urinvägsinfektion hos barn sid 1 Urinvägsinfektion hos barn Urinvägsinfektion (UVI) är vanligare hos pojkar första levnadsåret men därefter drabbas flickor oftare. Före 7 års ålder har 7-8% av alla flickor och c:a 2 % av alla pojkar

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Information om sängvätning

Information om sängvätning Information om sängvätning Skriven av specialist i barnsjukdomar Pirjo Terho Åbo Utgivare Ferring Lääkkeet Oy Sängvätning är vanligt Sängvätning eller enures hör till de allra vanligaste besvären hos barn

Läs mer

Efficacy of ELLEN in w omen Diagnosed w ith Bacteriell Vaginosis. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 Percentage of w omen

Efficacy of ELLEN in w omen Diagnosed w ith Bacteriell Vaginosis. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 Percentage of w omen Kliniska studier Pilotstudie, 1992 2 kvinnor med bakteriell vaginos var inkluderade i studien. Diagnosen ställdes med hjälp av mikroskopisk undersökning och gradering av vaginalutstryk enligt Nugents poängbedömning.

Läs mer

UVI-patienten i öppenvården med speciellt fokus på återkommande infektioner

UVI-patienten i öppenvården med speciellt fokus på återkommande infektioner SLL Läkemedelskommittén Urinvägsinfektioner huvudsakligen inom öppenvården -vilka antibiotika ska jag välja? UVI-patienten i öppenvården med speciellt fokus på återkommande infektioner World Trade Center

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa Beställ behandlingsstödet Ett friare liv Svansben Bä me Blygdben Kvinnlig bäckenbotten i vila Manlig bäckenbotten i vila Ändtarm Bäckenbotten Slida Urinrör ETT FRIARE LIV Namn.

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom?

Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom? Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom? Frågor och svar av gynekolog Eva Rylander SFOG-veckan 24 augusti 2009i Norrköping Vem kan få livmoderhalscancer? Vem får inte livmoderhalscancer?

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

Patientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Klamydiainfektion Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Klamydia en mycket vanlig könssjukdom Infektion med klamydia är mycket vanligt. Klamydia smittar främst sexuellt. Klamydiainfektion

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera

Läs mer

Information: hiv och STI

Information: hiv och STI Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen

Läs mer

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin.

DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. Helsingborg Historik 1920-40 talen: Studier fastslår: Barn med bilaterala

Läs mer

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM Solutions with you in mind www.almirall.com VILKA ÄR DE? Urinblåseproblem definieras som alla symtom som orsakas av bristande funktion av urinblåsan. Två typer av urologiska problem

Läs mer

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN?

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Fakta om NOCTURI att vakna för att gå upp och kissa på natten Fakta om nocturi Vad är nocturi? Orsaker till nocturi Goda råd och åtgärder Diagnostik Resultat Vad är nocturi? Nocturi

Läs mer

Övergripande syfte. www.gu.se

Övergripande syfte. www.gu.se Övergripande syfte Att beskriva de förutsättningar barn har att förhålla sig till när de behöver gå på toaletten i skolan och vilken betydelse dessa får för deras toalettvanor Originalartiklar Lundblad

Läs mer

Anamnes tarm lång. 1. Hur ofta har du avföring?

Anamnes tarm lång. 1. Hur ofta har du avföring? Namn Personnummer Anamnes tarm lång Datum 1. Hur ofta har du avföring? Mer än två ggr/dag En gång/dag Ungefär två ggr/vecka Ungefär en gång/ vecka Mer sällan än en gång/vecka Ungefär varannan vecka 2.

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

frågor och svar om klamydia.

frågor och svar om klamydia. 29 frågor och svar om klamydia. En informationsskrift från Socialstyrelsen och RFSU. Bakgrund Klamydiainfektion bland ungdomar och unga vuxna har ökat under de senaste åren. De flesta unga människor har

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

Information om svamp i underlivet. klotrimazol

Information om svamp i underlivet. klotrimazol Information om svamp i klotrimazol Innehåll Svamp i vad är det? 4 Faktorer som kan orsaka svampinfektion i 6 Vilka är symtomen? 8 Smittar svamp? 8 Kan män få svamp? 9 Kan mjölksyrabakterier bota svamp

Läs mer

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar? Har du koll på sexuellt överförbara sjukdomar? Broschyren ges ut av smittskyddsenheten i Landstinget i Uppsala län som information för ungdomar och vuxna. Fler broschyrer kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se.

Läs mer

00 3', v 2010-08-30. Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta a t t motionen, med vad som anförts, anses besvarad.

00 3', v 2010-08-30. Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige besluta a t t motionen, med vad som anförts, anses besvarad. I II l andstinget DALARNA LANDSTINGSSTYRELSEN 00 3', BER EDNINGS MEMORIAL Sammanlrädesdalum v 2010-08-30 1O Svar på motion från Ken Swedenborg (-): "Inför automatisk provtagning för Mykoplasma Genitalium

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Forskningsetiska anvisningar för examens-

Forskningsetiska anvisningar för examens- Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna Beslut: UFN och UFL 2008-12-17 Revidering: Rektor 2013-12-20 Dnr: DUC 2010/687/90 Gäller fr o m: 2013-12-20 Ersätter:

Läs mer

Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting

Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting Utformat av deltagarna i Förbättringsprogram 4 våren 2010; Marita Palm Ankarman distriktssköterska HC Stora Trädgårdsgatan Västervik Nina

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Rosacea I N F O R M AT I O N O M E T T V U X E T P R O B L E M

Rosacea I N F O R M AT I O N O M E T T V U X E T P R O B L E M Rosacea I N FO R M AT I O N O M E T T V UX E T P RO B L E M Rosacea. Rosacea drabbar omkring 10 procent av den vuxna befolkningen och är en kronisk hudsjukdom med utslag i de centrala delarna av ansiktet,

Läs mer

Kvinnliga intimbesvär

Kvinnliga intimbesvär Kvinnliga intimbesvär Finlands Apotekareförbund 2010 Åt läsaren I den här broschyren hittar Du information om kvinnliga intimbesvär. Vaginal svampinfektion är den vanligaste orsak till besvären, men det

Läs mer

PARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet.

PARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet. Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-negativa partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD)

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) Din guide till Eylea används för att behandla en typ av åldersförändringar i gula fläcken, så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post:

Läs mer

KÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen

KÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen KÖNSSJUKDOMAR Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen SEXUELL HÄLSA Kärlek, sexualitet och sex hör till människans liv. Den sexuella hälsan är en viktig del av ens hälsa och livskvalitet. Alla har rätt att

Läs mer

Förebygg & behandla. Guide till ett friskt underliv.

Förebygg & behandla. Guide till ett friskt underliv. Förebygg & behandla Guide till ett friskt underliv. Ditt underliv är ph-antastiskt! men ibland blir det problem... I den här foldern kan du läsa om vanliga underlivsproblem och vad du kan göra för att

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Urinvägsinfektioner i Norrbotten. Robert Svartholm Norrbottens Läkemedelskommitté våren 2012

Urinvägsinfektioner i Norrbotten. Robert Svartholm Norrbottens Läkemedelskommitté våren 2012 Urinvägsinfektioner i Norrbotten Robert Svartholm Norrbottens Läkemedelskommitté våren 2012 Blåskatarr hos kvinnor en besvärlig bagatell? Symposium utifrån Läkemedelsverkets rekommendation UVI Nedre urinvägsinfektion

Läs mer

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol)

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Läs mer Vill du läsa mer om Diflucan, gå in på www.diflucan.se, www.fass.se eller läs bipacksedeln som följer med förpackningen. Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Pfizer AB Vetenskapsvägen

Läs mer

Okomplicerad UVI sveda, frekventa miktioner, trängningar och bakteriuri hos vuxna icke gravida kvinnor med normala urinvägar Komplicerad anatomiska

Okomplicerad UVI sveda, frekventa miktioner, trängningar och bakteriuri hos vuxna icke gravida kvinnor med normala urinvägar Komplicerad anatomiska Handläggning Okomplicerad UVI sveda, frekventa miktioner, trängningar och bakteriuri hos vuxna icke gravida kvinnor med normala urinvägar Komplicerad anatomiska avvikelser (obstruktion, cystisk njursjukdom)

Läs mer

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Utvecklat från www.endozone.org av Ellen T. Jonhson med bidrag från Professorerna Philippe Koninckc, Jörg Keckstein, och cques Donnez.

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring

Läs mer

P A T I E N T I N F O R M A T I O N Bakteriell vaginos F R Å G O R O C H S V A R

P A T I E N T I N F O R M A T I O N Bakteriell vaginos F R Å G O R O C H S V A R P A T I E N T I N F O R M A T I O N Bakteriell vaginos F R Å G O R O C H S V A R Författare till informationsskriften är P-G Larsson överläkare vid kvinnokliniken på Kärnsjukhuset i Skövde. Han har under

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2014-02-21 Totalpoäng: 59 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning:

Läs mer

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage Apotekets råd om Gaser och orolig mage De allra flesta har någon gång upplevt besvär med magen i någon form. Det kan vara allt ifrån symtom som diarré, förstoppning, gaser till mer diffusa symtom som magknip,

Läs mer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2009:2. Barn eller inte? Resultat från en enkätundersökning om kvinnors och mäns inställning till barnafödande

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2009:2. Barn eller inte? Resultat från en enkätundersökning om kvinnors och mäns inställning till barnafödande DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2009:2 Barn eller inte? Resultat från en enkätundersökning om kvinnors och mäns inställning till barnafödande DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2009:2 Barn eller inte? Resultat från en enkätundersökning

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA. Mage Tarm Urinvägar Manliga genitalia

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA. Mage Tarm Urinvägar Manliga genitalia V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA Mage Tarm Urinvägar Manliga genitalia 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet,

Läs mer

Med busig blåsa men friska njurar

Med busig blåsa men friska njurar Med busig blåsa men friska njurar Peter Wide, Barnläkare, PNU-T enheten, Barn- & Ungdomssjukhuset, Universitetssjukhuset i Linköping Utgångspunkt Barnen föds med friska njurar Signalsystemet för styrning

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Undersökning hepatit C

Undersökning hepatit C Stockholm 26 maj 2015 Undersökning hepatit C Svenska Brukarföreningen har i samarbete med biopharmaföretaget Abbvie gett undersökningsföretaget YouGov i uppdrag att mäta kunskapsnivån hos allmänheten.

Läs mer

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Ökad risk för infektionskomplikationer i samband med förlossning finns vid lång vattenavgång (>18 timmar), upprepade vaginalundersökningar, bakteriell vaginos,

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post: 2 Välkommen till din Eylea-guide Din läkare

Läs mer