Urinvägsinfektion hos unga kvinnor och relaterande faktorer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Urinvägsinfektion hos unga kvinnor och relaterande faktorer"

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Urinvägsinfektion hos unga kvinnor och relaterande faktorer Författare: Viktoria Cedgård Handledare : Kerstin Lindblad Päivi Adolfsson Anna Sandin Maria Grandahl Examinator: Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp, VT Anna Höglund Uppsatskurs i vårdvetenskap, fortsättningskurs C

2 SAMMANFATTNING: Bakgrund: Urinvägsinfektion (UVI) är en vanlig åkomma hos kvinnor som kan ge stor påverkan på hälsan. Syftet med studien var att kartlägga unga kvinnors miktionsvanor (kissvanor) och förekomst av UVI. Dessutom undersöktes om det fanns samband mellan ett lågt antal miktionstillfällen och/eller sexuell relation och/eller kirurgi i urinvägarna för förekomsten av UVI hos unga kvinnor. Metod: En studiespecifik enkät sammanställdes och delades ut till kvinnliga studerande på ett vårdgymnasium i Mellansverige och till kvinnliga sjuksköterskestuderande på ett universitet i Mellansverige. Enkäten besvarades av 67 studerande. Kvinnorna delades in i två grupper efter ålder; grupp 1, kvinnor år och grupp 2, kvinnor år. Resultat: Kvinnorna i grupp 1 hade lägre miktionsfrekvens och många gick inte på toaletten under skoldagen jämfört med kvinnorna i grupp 2. För kvinnorna i grupp 2 var det vanligare att ha genomgått UVI. För kvinnorna i grupp 1 var det vanligare att ha drabbats av UVI det senaste året. Låg miktionsfrekvens gav inte större risk för UVI. Sexuell relation hade nästan alla haft som hade drabbats av UVI. Slutsats: UVI var vanligt förekommande hos kvinnorna. Ett lågt antal miktionstillfällen verkade inte påverka förekomsten av UVI. Det var vanligare att ha drabbats av UVI det senaste året för åringarna. Detta kan troligen förklaras med att det i denna åldersgrupp är vanligt med ny sexualpartner samt att sexuallivet troligen är mer aktivt i ett nytt förhållande. Nyckelord: urinvägsinfektion, riskfaktorer, sexuellt beteende. II

3 ABSTRACT: Background: Urinary tract infection (UTI) is a common illness in women that can affect health. The aim of the study was to identify voiding habits of young women and incidence of urinary tract infections. The aim was also to examine whether there was a link between UTI and a low number of voiding occasions and/or sexual relationship and/or surgery in the urinary tract. Method: A study specific questionnaire was distributed to female students in a health care college and to female nursing students at a university in Sweden. The questionnaire was answered by 67 students. The women were divided into two groups by age, group 1, years, and group 2, years. Results: Women in group 1 had a lower number of voiding occasions, many of them did not go to the restroom during the school day, compared to women in group 2. UTI in the past was more common in group 2. UTI in the last year was more common in group 1. Almost every woman with UTI had had sexual relationship. Conclusion: UTI was a common illness in these women. A low number of voiding occasions did not seem to affect the occurrence of UTI. It was more common to have suffered of UTI last year for year old women. This might be because it is more common with new sexual partners in this group and that sexual life probably is more active in a new relationship. Keywords: urinary tract infection, risk factors, sexual behaviour. III

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: BAKGRUND Inledning Definition av UVI Historia kring UVI Myter kring UVI....2 Miktionsvanor hos kvinnor...3 Kvinnans upplevelse av UVI Riskfaktorer för UVI hos unga friska kvinnor Behandling och prevention av UVI Kostnad för samhället och UVI Problemformulering Syfte..8 Frågeställningar.8 METOD Design 9 Urval.. 9 Datainsamling Tillvägagångssätt Forskningsetiska överväganden Bearbetning och analys RESULTAT...13 Bakgrundsinformation om deltagarna i studien.. 13 Unga kvinnors miktionsvanor Unga kvinnors problem med UVI...15 Samband mellan UVI och tidigare genomgången urinvägskirurgi Samband mellan UVI och ett lågt antal miktionstillfällen Samband mellan UVI och sexuell relation.. 17 DISKUSSION...19 Resultatdiskussion...19 Metoddiskussion Slutsats IV

5 REFERENSER Bilaga 1: Enkät Bilaga 2: Informationsbrev till studerande.. 32 Bilaga 3: Tillstånd från rektorer..33 V

6 BAKGRUND Inledning Urinvägsinfektion (UVI) är en av de vanligaste bakteriella infektionerna hos i övrigt friska kvinnor. UVI är mer vanligt förekommande hos kvinnor, 80 procent, jämfört med hos män, 20 procent (Salvatore et al., 2011). Det finns beräkningar att ungefär varannan kvinna drabbas av UVI under sin levnad och att en tredjedel av alla kvinnor drabbas före 24 års ålder (Griebling, 2005). Bland unga kvinnor ökar risken för UVI kraftigt under puberteten (Kyrklund, Taskinen, Rintala & Pakarinen, 2012). Återkommande UVI är vanligt hos i övrigt friska unga kvinnor utan anatomiska avvikelser (Finer & Landau, 2004). Förekomsten av UVI är högst vid års ålder och återfallen är många. Av kvinnorna med urinvägsinfektion, får 27 procent återfall inom sex månader och 48 procent får återfall inom ett år (Salvatore et al., 2011). Tjugo till trettio procent av kvinnorna med UVI får recidiv inom sex månader och tre procent får en tredje infektion inom samma period. Det har även gjorts beräkningar att av kvinnor, drabbas procent av UVI årligen (Eells, Bharadwa, McKinnell & Miller, 2014). Definition av UVI Nedre okomplicerad UVI (blåskatarr, cystit) kännetecknas av symtom som sveda, frekventa miktionstillfällen (kisstillfällen), trängningar och förekomst av bakterier i urinen. Den förkommer hos friska kvinnor utan andra sjukdomar, anatomiska avvikelser eller graviditet. Sporadisk UVI definieras som högst en UVI de senaste sex månaderna och högst två UVI det senaste året. Återkommande, recidiverande UVI definieras som mer än en UVI inom sex månader och/eller mer än två UVI senaste året. De vanligaste bakterierna som orsakar UVI hos unga kvinnor är Escheria coli (E. coli), drygt 80 procent, och Staphyloccocus saprophyticus (Staf. saprophyticus), tio procent. Staf. saprophyticus har en årstidsvariation och förekommer oftast under sensommar och i början av hösten (Norman & Sundqvist, 2007). UVI-symtom tillsammans med feber tyder på en njurbäckeninflammation, pyelonefrit (Sandberg, Jodal & Nyman, 2009). 1

7 Historia kring UVI De äldsta skrifterna som berör ämnet UVI härrör från antikens Egypten, 1550 f.kr. Då rekommenderades myrra och örter som behandling. Hippokrates ( f.kr.), medicinens fader i Grekland, trodde att sjukdomar från urinvägarna orsakades av disharmoni i de fyra kroppsvätskorna (Curtis Nickel, 2005). De fyra kroppsvätskorna var gul galla, svart galla, slem och blod. Om personen hade för mycket gul galla, chole på grekiska, blev den kolerisk d.v.s. hetsig och hetlevrad. Om svart galla, melano chole på grekiska, var övervägande blev personen melankolisk d.v.s. känslig och långsam. När slemmet, flegma på grekiska, dominerade var personen flegmatisk d.v.s. trög, lugn och sävlig. När blodet, sanguis på latin, dominerade var personen livlig, växlande och sorglös (Ekero Eriksson, 2009). Hippokrates beskrev ett flertal sjukdomar som drabbade njurarna. Det som mest liknar urinvägsinfektion trodde Hippokrates orsakades av galla och slem. Sjukdomen uppkom framförallt under sommarmånaderna och orsakades av överdrivet samliv. Sjukdomen klingade av efter cirka ett år och läkte av sig själv eller också tillstötte en försämring och njurarna angreps. Då rekommenderades kirurgi för att dränera njurarna på var. I Rom behandlade Celsus (23-40 e.kr.) njursjukdomar med varma bad, tarmrening med laxermedel, speciell diet med salt och sur kost samt örter. Kall mat och dryck rekommenderades inte. En hel del urindrivande örter användes i kombination med annan behandling. Därefter kom Rufus (ca. 100 e. Kr.), som menade att inflammation i njurarna, uppkom efter omåttliga samlag, hästridning samt icke lämpliga kroppsvätskor. I Indien behandlades UVI med urin från ko, får, get och människa på 1600-talet. Långt in på 1880-talet behandlades inflammationer med vila, varma bad, opiatbaserade lavemang och blodiglar. Salpetersyra och Bensoesyra reserverades till de patienter som inte blev bättre av konservativ behandling. Sulfabehandling introducerades 1937 (Curtis Nickel, 2005). Myter kring UVI Det finns många myter kring UVI. Många kvinnor upplever det som en ökad risk att drabbas av UVI om de blir kalla om stjärten eller bär trånga underkläder i syntetmaterial. Det kan också ses som en ökad risk för UVI att torka sig åt fel håll. I litteraturen är det svårt att hitta evidens för att detta stämmer (Bergqvist, 2007; Rodhe, 2012). 2

8 Det finns inte något bevisat samband mellan UVI och miktionsmönster, antal miktionstillfällen, hur kvinnan torkar sig efter toalettbesök, om kvinnan använder trånga underkläder eller om hon inte går och kissar när behov finns. Det finns inte heller några studier som visar att UVI minskar om man kissar före eller efter samlag (Kodner & Thomas Gupton, 2010). Miktionsvanor hos kvinnor Normal miktionsfrekvens brukar räknas som fyra till sju miktioner per dag (Peeker & Samuelsson, 2014). I en studie av Kyrklund och medarbetare (2912) visas att av unga kvinnor år, kissar 31 procent, en till tre gånger per dag, 67 procent går på toaletten fyra till åtta gånger per dag och knappt två procent kissar mer än åtta gånger per dag. Av unga vuxna (18-26 år) kissar 22 procent, en till tre gånger per dag, 72 procent går på toaletten fyra till åtta gånger per dag och sex procent går mer än åtta gånger per dag på toaletten. Kvinnans upplevelse av UVI De kvinnor som drabbas av UVI uppger symtom såsom buksmärta, smärta vid miktion, trängningar, frekventa miktionstillfällen och upplevelse av svårigheter att tömma urinblåsan. I genomsnitt leder detta till tre till sex dagar med symtom och en till tre dagar med låg aktivitet (Georgakopoulos et al., 2007). Hos kvinnor som drabbats av UVI påverkas livskvalitén. De lider av smärta, sämre förmåga att gå till skola/arbete och behöver ligga till sängs som ett resultat av UVI (Eells et al., 2014). Obehaget av symtomen från urinvägarna i samband med UVI upplevs som mycket stort av de drabbade kvinnorna. Det visas också att många kvinnor har ett avbrott i det sexuella samlivet, 17 procent, alternativt ett försämrat sexuellt samliv, 78 procent (Ciani, Grassi & Tarricone, 2013). Vid UVI blir kvinnan ofta rekommenderad av sjukvården, Vårdguiden 1177, att avvakta behandling i tre dagar (Rodhe, 2012). Detta resulterar i att kvinnor har strategier för självbehandling. Många kvinnors upplevelse av UVI är smärtsam och något som de själva hellre försöker behandla än att söka hjälp från sjukvården. Kvinnan kan ibland känna rädsla för att UVI är symtom för något mer allvarligt. Att dricka stora mängder vätska, t.ex. tranbärsjuice är en vanlig strategi (Leydon, Turner, Smith & Little, 2009). 3

9 Symtom som gör att kvinnan söker hjälp på sjukvårdsinrättning är blod i urinen (hematuri), icke övergående eller ökade symtom från urinvägarna trots försök till självbehandling, värk över njurarna samt om kvinnan får feber (Leydon et al., 2009). Många urinvägsinfektioner självläker inom några dagar utan behandling (Rodhe, 2012). Riskfaktorer för UVI hos unga friska kvinnor Vid förekomst av UVI som liten ökar risken att drabbas av UVI som ung kvinna (Finer & Landau, 2004; Chung, Arianayagam & Rashid, 2010). Tidigare genomgången UVI, ung ålder vid första UVI, sexuellt umgänge (särskilt om kvinnan använder pessar och spermiedödande medel), lågt antal miktionstillfällen, litet vätskeintag och förstoppning är faktorer som ökar risken att drabbas av UVI (Salvatore et al., 2011). Det finns ett ärftligt samband för UVI samt en ökad risk om kvinnan går sällan på toaletten, dricker lite samt är förstoppad (Stauffer et al., 2004). Sexuellt umgänge För unga kvinnor brukar samlag räknas som en av de största riskfaktorerna för UVI, framförallt vid återkommande urinvägsinfektioner (Finer & Landau, 2004; Valdevenito, 2008; Kodner & Thomas Gupton, 2010). Sexuellt inducerad cystit, SIC, är vanligast hos åringar (Georgakoupoulos et al., 2007). Största riskfaktorn för återkommande UVI hos unga kvinnor är frekvensen av sexuellt umgänge. Mer än nio samlag senaste månaden ger en tiofalt ökad risk. Fyra till åtta samlag senaste månaden ger sex gånger ökad risk för UVI. Ung ålder hos kvinnan vid första UVI ger en fyra gånger högre risk att drabbas av UVI. Om kvinnans mamma haft problem med UVI och om kvinnan haft ny sexualpartner senaste året löper kvinnan dubbelt så stor risk att drabbas av UVI (Kodner & Thomas Gupton, 2010). På engelska används begreppet honeymoon cystitis, smekmånadscystit, för fenomenet med ofta förekommande urinvägsinfektioner tidigt under äktenskapet. Spermiedödande medel, särskilt tillsammans med pessar, ökar benägenheten för UVI (Finer & Landau, 2004; Bergqvist, 2007; Salvatore et al., 2011). 4

10 Ärftlighet Det finns ett samband mellan återkommande UVI och en genetisk predisposition med en ökad benägenhet i slemhinnan att binda till sig bakterier som t.ex. E. coli (Finer & Landau, 2004, Minardi, d Anzeo, Cantoro, Conti & Muzzonigro, 2011; Salvatore et al., 2011). Som näst största risk för recidiverande UVI (efter sexuellt umgänge) är om kvinnans mor drabbats av recidiverande UVI samt om kvinnan drabbats av UVI före 15 års ålder (Finer & Landau, 2004). Ett kortare avstånd mellan urinrörsmynningen, uretra, och stjärtöppningen, anus, ger en högre risk för UVI (Kodner & Thomas Gupton, 2010; Minardi et al., 2011). Behandling och prevention av UVI Antibiotikabehandling vid UVI Antibiotikaresistens är ett ökande problem i samhället. I Norden ligger dock resistensnivån lägre än i övriga världen (Norman & Sundqvist, 2007). UVI är en av de vanligaste orsakerna till antibiotikabehandling hos i övrigt friska kvinnor (Gupta et al., 2011). Vid antibiotikabehandling för UVI bör ett smalt urinvägsantibiotikum, t.ex. nitrofurantoin, användas för att undvika resistens (Sandberg et al., 2009, Salvatore et al., 2011). Enligt svenska rekommendationer i Vårdguiden 1177 finns det inte alltid behov av medicinsk behandling av UVI hos kvinnor. De flesta infektioner läker ut av sig själva med egenbehandling förutsatt att det inte rör sig om riskpatienter med återkommande infektioner, gravida, diabetiker eller patienter som drabbats av pyelonefrit (Rodhe, 2012). Initial behandling med ibuprofen bör ges vid okomplicerad UVI för symtomlindring och antibiotikabehandling ges till de patienter som återkommer med fortsatta besvär från urinvägarna (Gágyor et al., 2012). Sexuellt inducerad cystit Kvinnor med återkommande UVI kan få riktad antibiotika som används efter samlag för att förhindra bakterietillväxt (Albert et al., 2008; Valdevenito, 2008; Kodner & Thomas Gupton, 2010, Salvatore et al., 2011). Om kvinnan använder antibiotika efter samlag blir dosen antibiotika lägre jämfört med en daglig dos av antibiotikaprofylax (Kodner & Thomas Gupton, 2010). 5

11 Det finns inte någon skillnad i effekt på att använda antibiotika efter samlag jämfört med dagligt intag av antibiotikaprofylax (Albert et al., 2008). Dagligt intag av antibiotikaprofylax med t.ex. nitrofurantoin till kvinnor med återkommande UVI är den mest effektiva strategin tycker Eells och medarbetare (2014). Kvinnor med återkommande UVI bör informeras anekdotiskt om att det kan vara en fördel att kissa efter samlag och att detta kanske kan minska risken för återkommande UVI trots att det inte finns studier som bevisar detta (Kodner & Thomas Gupton, 2010). Vid användande av pessar och spermiedödande medel rekommenderas byte av preventivmedel vid återkommande UVI (Salvatore et al., 2011). Eftersom sexuell aktivitet räknas som en riskfaktor för både recidiverande okomplicerad UVI och sexuellt överförbara infektioner, STI, bör yngre kvinnor med recidiverande UVI undersökas för STI (Norman & Sundqvist, 2007). Unga kvinnor med vaginala symtom och symtom från urinvägar bör genomgå test både för bakterier i urin och screening för STI. Traditionell antibiotikabehandling för UVI hjälper inte mot STI och obehandlad STI kan leda till mer allvarliga sjukdomar såsom inflammationstillstånd, smärttillstånd och infertilitet (Huppert et al., 2007; Prentiss, Newby & Vinci, 2011). Till STI räknas infektioner orsakade av Trichomonas vaginalis, Neisseria gonorrheae och Chlamydia trachomatis (Huppert et al., 2007). Tranbärsjuice och UVI Många försöker förebygga och bota urinvägsinfektion genom att dricka C-vitamin och tranbärsjuice. Effekten av behandling med tranbärsjuice finns det delade meningar om. Undersökningsgrupperna är oftast inte så stora så det är svårt att dra säkra slutsatser angående resultat. En studie har gjorts med genomgång av 24 tidigare studier där tranbärsbehandling i olika form givits (Jepson, Williams & Craig, 2013). Tretton av studierna utvärderar tranbärsjuice, 2380 deltagare, och nio studier utvärderar tranbärstabletter/kapslar, 1032 deltagare. En studie jämför tabletter med juice och i en annan jämförs tabletter med kapslar. Dessa studier har jämförande grupper som fick placebo. Jämfört med placebo finns ingen signifikant skillnad för att reducera förekomsten av UVI med tranbärsprodukter. Många av studierna har dålig följsamhet av studiedeltagarna, speciellt i kontrollgruppen. I tabletterna och kapslarna är mängden tranbär inte angiven (Jepson et al., 2013). 6

12 Det finns evidens för att tranbär har viss profylaktisk effekt vid återkommande UVI. Tranbärsjuice är kanske bra som profylax vid återkommande UVI, men inte som behandling. Däremot kan man inte rekommendera detta eftersom det behövs fler studier (Jepson et al., 2013). I en studie som utfördes på 20 kvinnor med återkommande UVI, fick kvinnorna minskat antal recidiv efter intag av torkade tranbär (Burleigh et al., 2013). Tranbärsjuice som profylax kan hjälpa kvinnor med återkommande UVI (Kodner & Thomas Gupton, 2010). Probiotika mot UVI Laktobaciller som administreras via slidan, vagina, kan användas i förebyggande syfte för att minska risken för återkommande UVI. Detta återställer den normala bakteriefloran. I en undersökning av 100 kvinnor som behandlades med Laktobaciller, Lactin V, vaginalt och 113 kvinnor som behandlades med placebo minskades återfallsfrekvensen för UVI från 27 procent till 15 procent efter behandling med Lactin V. Detta är en randomiserad studie där unga kvinnor (18-40 år) som har återkommande symtomgivande okomplicerad nedre urinvägsinfektion inkluderats. Av dessa kvinnor var 99 procent sexuellt aktiva (Stapleton et al., 2011). Med ökade antibiotika kostnader, ökad förekomst av multiresistenta bakterier samt svårigheter att hitta bra fungerande strategier vid återkommande UVI behövs nya behandlingsmetoder t.ex. probiotika/vaccin. Varje antibiotikabehandling slår ut kroppens egna bakterier och därmed ger möjlighet för andra bakterier att få fäste (Borchert et al., 2008). Vaccin mot UVI Nytt inom forskningen kring recidiverande urinvägsinfektioner är ett vaccin, Uromune, mot UVI. Vaccinet innehåller inaktiverade bakteriestammar av E. coli, Klebsiella pneumoniae, Proteus vulgaris och Enterococcus faecalis. I Spanien har man provat detta vaccin på 159 kvinnor under en tre månaders period. Kvinnorna upplever en minskning av UVI jämfört med kontrollgruppen. Minskningen är signifikant. Grupperna är jämbördiga i ålder, antal UVI, övriga sjukdomar, menopaus (övergångsålder), sexuell aktivitet, allergier, barnafödande och blodtryck. Antibiotikaprofylax gavs till kontrollgruppen under undersökningsperioden. Vaccinet hade inte några bieffekter under behandlingstiden (Lorenzo-Gomez et al., 2013). 7

13 Kostnad för samhället och UVI UVI orsakar många sjukbesök. Detta medför en stor kostnad både för sjukvård, läkemedel, förlorad arbetstid och eventuell sjukskrivning samt ett stort lidande för den som drabbas av UVI. I en artikel från 2007 beräknas kostnaden år 2000 i Sverige för UVI uppgå till 254 miljoner kronor för öppenvårdspatienter (Norman & Sundqvist, 2007). Siffrorna är dock osäkra. I USA beräknas antibiotika vid UVI stå för femton procent av läkemedelskostnaden (Salvatore et al., 2011). Problemformulering Eftersom forskningen är otillräcklig angående UVI hos unga kvinnor och relaterande faktorer är det intressant att ytterligare utforska ämnet. Att kartlägga unga kvinnors miktionsvanor och kringliggande faktorer ger viktig kunskap för att belysa vad som ger ökad risk för UVI. Kan vissa av dessa infektioner förebyggas? Syfte Syftet med studien var att kartlägga vård- och omsorgs- samt sjuksköterskestuderande unga kvinnors miktionsvanor och förekomst av UVI. Syftet var dessutom att undersöka om det fanns ett samband mellan ett lågt antal miktionstillfällen och/eller sexuell relation och/eller kirurgi i urinvägarna för förekomsten av UVI hos unga kvinnor. Frågeställningar 1. Hur ser unga kvinnors miktionsvanor ut? Finns det skillnad mellan kvinnor i övre tonåren och unga vuxna? 2. Har unga kvinnor problem med UVI? Finns det skillnad mellan kvinnor i övre tonåren och unga vuxna? 3. Finns det samband mellan UVI och tidigare genomgången urinvägskirurgi? 4. Finns det samband mellan UVI och lågt antal miktionstillfällen? 5. Finns det samband mellan UVI och sexuell relation? 8

14 METOD Design En deskriptiv kvantitativ studiedesign användes (Polit & Beck 2008). Urval Urvalet gjordes enligt tillgänglighetsprincipen, och var en totalundersökning där alla individer i en definierad population ingick (Ejlertsson, 2005; Polit & Beck 2008). Som population till undersökningen valdes studerande på vård- och omsorgsprogrammet termin sex på ett kommunalt vårdgymnasium i Mellansverige och studerande på sjuksköterskeprogrammet termin sex på ett universitet i Mellansverige. Dessa utbildningar valdes eftersom förekomsten av unga kvinnor i kurserna var hög samt eftersom studenterna troligen var intresserade av ämnet. Antal enkäter som delades ut var 67 stycken, varav alla besvarades. Inklusionskriterier: Kvinnor år som studerade på vård- och omsorgsprogrammet samt sjuksköterskeprogrammet. Datainsamlingsmetod En studiespecifik enkät (se bilaga 1) konstruerades (Hansagi & Allebeck, 1994; Ejlertsson, 2005) med nio frågor som avsåg att besvara studiens syfte och frågeställningar angående miktionsvanor, tidigare kirurgi i urinvägarna, UVI och sexuell relation samt bakgrundsinformation angående ålder och vätskeintag. Svarsalternativen angående miktionsvanor, om kvinnan hade genomgått urinvägskirurgi, UVI och sexuell relation var slutna och besvarades med ja, nej, vet ej och ibland. Frågor angående vätskeintag, miktionsfrekvens och antal UVI hade slutna svarsalternativ och besvarades med olika val av volymintervall på vätskeintag, olika val av antal miktionstillfällen på miktionsvanor samt olika val av antal infektionstillfällen på UVI. De enda öppna frågorna var födelseåret samt en fråga angående typ av tidigare kirurgi i urinvägarna. En pilotstudie genomfördes i november 2013 på fem unga kvinnor mellan år som arbetade på ett barnsjukhus i Mellansverige och efter denna undersökning redigerades ordningen på frågorna i enkäten. 9

15 Tillvägagångssätt Tillstånd (se bilaga 3) att utföra studien hämtades in från utbildningarnas rektorer och kursansvarig studierektor efter godkännande av projektplanen. I mitten av februari 2014 presenterades studiens bakgrund, syfte, metod och projektets betydelse både muntligt och skriftligt (se bilaga 2) för alla kursdeltagarna på vård och omsorgsprogrammet (23 studerande) termin sex och sjuksköterskeprogrammet (35 studerande) termin sex under cirka tio minuter på respektive utbildning. Vid undersökningstillfället var det många studerande på vård- och omsorgsprogrammet som var sjuka därför inkluderades även en klass (9 studerande) från vård- och omsorgsprogrammet termin två. På sjuksköterskeutbildningen var det också ett flertal studerande som inte var närvarande på universitetets lektion som låg före utdelandet av enkäterna och därför blev antalet studerande som deltog i enkätundersökningen lägre än förväntat. Enkäten (se bilaga 1) delades ut i samband med presentationen av studien och samlades in på plats efter ifyllande. De studerande fick en chokladbit efter ifyllande av enkät som tack för hjälpen. Vid besöket på respektive utbildning granskades tillgången till toaletter och då framgick det att det var betydligt större tillgång till toaletter på universitetet än på gymnasieskolan. Toaletterna hade överlag god standard. Resultatet av studien kommer att skickas efter avslutad analys och godkännande av uppsats till kursansvariga för vidarebefordran till de studerande. Forskningsetiska överväganden Godkännande för att utföra studien hämtades in från utbildningarnas rektorer och från kursansvarig studierektor (se bilaga.3). Kursdeltagarna informerades muntligt och skriftligt om studiens bakgrund, syfte, metod och projektets betydelse innan enkäten delades ut (se bilaga 2). Information gavs även om frivillighet, konfidentialitet, och att deltagaren får avbryta sin medverkan när som helst (WMA, Helsingforsdeklarationen 2008). Det fanns inga persondata som skulle anges som kunde härledas till någon enskild person. Vid ifyllande av enkät räknades detta som ett informerat samtycke. 10

16 Denna studie är utformad enligt riktlinjer i Svensk författningssamling, lag 2003:460, som säger att examensarbeten på grundnivå inte behöver granskas av etisk kommitté. Grundläggande är att forskning bara får godkännas om den kan utföras med respekt för människovärdet och att mänskliga rättigheter och grundläggande friheter alltid skall beaktas vid etikprövningen. Människors välfärd skall ges företräde framför samhällets och vetenskapens behov. Därför får bland annat ett samtycke till att delta i forskning när som helst tas tillbaka med omedelbar verkan (CODEX, 2013). Bearbetning och dataanalys För att besvara frågeställningarna har deskriptiv kvantitativ statistik använts för att undersöka frekvenser och jämförande statistik för samband (Polit & Beck, 2008). Efter insamlandet av enkätsvar sammanställdes dessa med en kvantitativ analys gjord med hjälp av SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) version Icke parametrisk test, Mann-Whitney U-test, användes för jämförelse mellan två grupper vid samma tidpunkt och för att undersöka om signifikanta skillnader fanns. För att undersöka eventuella samband mellan variabler användes chi-två test. Signifikansnivå p < 0,05 (Ejlertsson, 2003). Jämförelse gjordes mellan deltagarna i grupp 1 och deltagarna i grupp 2 på bakgrund och frågeställningar 1, 2 och 5. Grupp 1 motsvarade studerande på vård- och omsorgsprogrammet (ålder år) och grupp 2 motsvarade studerande på sjuksköterskeprogrammet (ålder år). Bakgrundsinformation om ålder gavs av fråga 1 i enkäten. Bakgrundsinformation om dryckesvanor gavs av fråga 2 i enkäten. Bakgrundsinformationen bearbetades med statistiska frekvenstabeller och presenterades med löpande text, tabeller och diagram. Frågeställning 1 som handlade om miktionsvanor besvarades med fråga 3-5 i enkäten. Frågeställning 2 som handlade om UVI besvarades av fråga 7-8 i enkäten. Frågeställning 1, 2 bearbetades med statistiska frekvenstabeller och presenterades med löpande text och tabeller. I frågeställning 3 undersöktes samtliga deltagare i studien. Frågeställning 3 som handlade om tidigare kirurgi i urinvägarna besvarades av fråga 6 i enkäten och presenterades med löpande text. 11

17 I frågeställning 4 undersöktes samtliga deltagare i studien. Frågeställning 4 handlade om samband mellan lågt antal miktionstillfällen och UVI. Kvinnans miktionsvanor (fråga 3-5 i enkäten) korrelerades till om kvinnan hade haft UVI (fråga 7-8 i enkäten). Frågeställning 4 bearbetades med statistiska frekvenstabeller och presenterades med löpande text och tabeller. Frågeställning 5 handlade om samband mellan UVI och sexuell relation. Kvinnans sexuella relation (fråga 9 i enkäten) korrelerades till om kvinnan hade haft UVI (fråga 7-8 i enkäten). Svaren sammanställdes från samtliga deltagare och det gjordes även en jämförelse mellan grupp 1 och 2 i denna frågeställning. Frågeställning 5 bearbetades med statistiska frekvenstabeller och presenterades med löpande text, tabeller och diagram. Tydliggörande av hur analysen utfördes se tabell 1, nedan. Tabell 1: Exempel på tillvägagångssätt vid analys Frågeställning Enkätfråga Presentation Statistik Signifikans 1 3,4,5 Löpande text Frekvenstabeller Deskriptiv statistik Mann-Whitney U- test p< ,8 Löpande text Frekvenstabeller Deskriptiv statistik Mann-Whitney U- test p< Löpande test Frekvensberäkning Ej aktuell 4 3,4,5,7,8 Löpande text Frekvenstabeller 5 7,8,9 Löpande text Diagram Frekvenstabeller Ej aktuell Ej aktuell 12

18 RESULTAT Presentationen av analysen syftar till att redovisa unga kvinnors miktionsvanor och förekomst av UVI samt riskfaktorer för att drabbas av UVI. Bakgrundsinformation om deltagarna i studien Antal utdelade enkäter var 67 och samtliga besvarades. Enkätfråga 1 gav bakgrundsinformation angående deltagarnas ålder. Åldersfördelningen redovisas i diagram 1 nedan. Deltagarna delades därefter in i två grupper efter ålder. Grupp 1 var kvinnor år, 32 deltagare. Grupp 2 var kvinnor år, 35 deltagare. Grupp 1 motsvarade studerande på vård- och omsorgsprogrammet på ett vårdgymnasium i Mellansverige och grupp 2 motsvarade studerande på sjuksköterskeprogrammet på ett universitet i Mellansverige. Spridningen i ålder var större i grupp 2 än i grupp Antal studenter Ålder/år Diagram 1. Åldersfördelning studerande 13

19 Drygt hälften av deltagarna drack en till två liter vätska och en fjärdedel av deltagarna drack två till tre liter vätska per dygn. En femtedel av alla deltagare drack mindre än en liter vätska per dygn. Deltagarna i grupp 1 drack mindre volymer än deltagarna i grupp 2 (se tabell 2). Unga kvinnors miktionsvanor Deltagarna i grupp 1, gick mer sällan på toaletten än deltagarna i grupp 2 (se tabell 2). Av deltagarna i grupp 1, gick cirka en tredjedel och kissade en till tre gånger per dygn och drygt hälften av dem gick på toaletten och kissade under skoldagen (se tabell 2). Vid besök i samband med utdelande av enkät noterades att antalet toaletter var lägre på vårdgymnasiet jämfört med antalet toaletter på universitetet. Av deltagarna i grupp 2, var det en deltagare som kissade en till tre gånger per dag, resterande kissade mer än tre gånger per dag. I grupp 2 var det ingen deltagare som regelbundet avstod från att gå på toaletten under skoldagen (se tabell 2). En tiondel av deltagarna gick regelbundet upp på natten och kissade. Det fanns signifikant skillnad mellan grupperna på miktionsfrekvens och miktioner under skoldagen. Tabell 2. Unga kvinnors vätskeintag samt miktionsvanor Variabel Grupp 1 Grupp 2 n=32 % n=35 % Vätskeintag per dygn <1 liter 10 (31.3 ) 4 (11.4) 1-2 liter 13 (40.6 ) 23 (65.7) 2-3 liter 9 (28.1 ) 8 (22.9) Miktionsfrekvens 1-3 ggr 11 (34.4) 1 ( 2.9) 4-8 ggr 16 (50.0) 29 (82.9) 9-12 ggr 5 (15.6) 5 (14.3) Miktioner under skoldag Ja 18 (56.2) 30 (85.7) Nej 3 ( 9.4) 0 ( 0.0) Ibland 11 (34.4) 5 (14.3) Miktioner nattetid, nocturi Ja 3 ( 9.4) 4 (11.4) Nej 19 (59.4) 16 (45.7) Ibland 10 (31.2) 15 (42.9) *Mann-Whitney U-test. Signifikans om ** p< Totalt n=67 % 14 (20.9) 36 (53.7) 17 (25.4) 12 (17.9) 45 (67.2) 10 (14.9) 48 (71.6) 3 ( 4.5) 16 (23.9) 7 (10.4) 35 (52.2) 25 (37.3) Z-värde* p-värde* ** **

20 Unga kvinnors problem med UVI Av alla deltagare i studien hade knappt hälften haft UVI tidigare i sitt liv. Nästan hälften av deltagarna hade inte haft UVI och fyra deltagare visste inte om de haft urinvägsinfektion. Senaste året hade tretton av deltagarna drabbats av UVI. Mer än hälften av deltagarna som hade haft UVI det senaste året hade en enstaka infektion. Drygt en tredjedel av deltagarna svarade att de hade haft två till tre urinvägsinfektioner senaste året. Fyra infektioner eller fler, hade en deltagare haft. Av deltagarna i grupp 1 hade knappt två femtedelar drabbats av UVI tidigare i sitt liv och knappt en tredjedel hade haft urinvägsinfektion det senaste året. Av deltagarna i grupp 2 hade drygt hälften drabbats av UVI tidigare i sitt liv och en sjundedel hade haft urinvägsinfektion det senaste året (se tabell 3). Tabell 3. UVI hos unga kvinnor Variabel Grupp 1 Grupp 2 Totalt Z-värde* p-värde* n % n % n % UVI n=29 n=35 n= Ja 11 (37.9) 19 (54.3) 30 (46.9) Nej 15 (51.7) 15 (42.8) 30 (46.9) Vet ej 3 (10.3) 1 ( 2.9) 4 ( 6.2) UVI senaste året n=29 n=35 n= Ja 8 (30.8) 5 (14.3) 13 (20.3) Nej 21 (69.2) 30 (85.7) 51 (79.7) Vet ej 0 ( 0.0) 0 ( 0.0) 0 ( 0.0) Febril UVI n=8 n=5 n=13 *** *** Ja 0 ( 0.0) 2 (40.0) 2 (15.4) Nej 5 (62.5) 3 (60.0) 8 (61.5) Vet ej 3 (37.5) 0 ( 0.0) 3 (23.1) UVI antal n=8 n=5 n=13 *** *** 1 4 (50.0) 3 (60.0) 7 (53.8) (37.5) 2 (40.0) 5 (38.5) 4 el fler 1 (12.5) 0 ( 0.0) 1 ( 7.7) *Mann-Whitney U-test. Signifikans om ** p< ***beräkning ej utförd p.g.a. liten grupp. 15

21 Febrila urinvägsinfektioner, såsom pyelonefrit, hade bara två deltagare haft det senaste året. Dessa deltagare kom båda från grupp 2. Antal svarande på respektive fråga finns angivet i respektive kolumn. Det fanns ingen signifikant skillnad vare sig på urinvägsinfektion tidigare i livet eller på urinvägsinfektion det senaste året mellan grupperna. Samband mellan UVI och tidigare genomgången urinvägskirurgi Av de 67 deltagarna som besvarande enkäten var det endast tre deltagare (4.5 procent) som genomgått kirurgi i urinvägarna. Två av deltagarna hade genomgått mindre urinvägskirurgi och en av deltagarna hade genomgått större urinvägskirurgi. Dessa tre hade alla haft UVI tidigare i sitt liv och en hade haft UVI det senaste året. Två av de totalt tre deltagare som genomgått urinvägskirurgi hade inte haft urinvägsinfektion det senaste året. Ingen av deltagarna som genomgått urinvägskirurgi hade haft febrila urinvägsinfektioner det senaste året. Samband mellan UVI och ett lågt antal miktionstillfällen Av de deltagare som drabbats av urinvägsinfektion det senaste året gick knappt hälften av dem på toaletten fyra till åtta gånger per dag. Detta är ett lägre antal jämfört med samtliga i undersökningsgruppen, 46.2 procent jämfört med 67.2 procent. Mer än dubbelt så många av deltagarna som hade drabbats av UVI, d.v.s procent i jämförelse med 14.9 procent av samtliga deltagare, gick oftare än åtta gånger per dag på toaletten och kissade (se tabell 2, sidan 14 jämfört med tabell 4, sidan 18). Jämfört med samtliga i undersökningsgruppen var det alltså fler deltagare av dem som drabbats av UVI som gick lite oftare på toaletten. Två av deltagarna som drabbats av UVI det senaste året gick på toaletten en till tre gånger per dag. Av de deltagare som hade haft urinvägsinfektion det senaste året gick nästan alla deltagarna på toaletten under skoldagen. En av deltagarna som hade haft UVI gick inte på toaletten under skoldagen (se tabell 4, sidan 18). 16

22 Samband mellan UVI och sexuell relation Av alla deltagare i undersökningsgruppen var det 76.6 procent som hade haft sexuell relation det senaste året och 23.4 procent hade inte haft sexuell relation (se diagram 2). Av de deltagare som drabbats av urinvägsinfektion hade nästan alla haft sexuell relation det senaste året. Det var en deltagare som drabbats av urinvägsinfektion som inte hade haft sexuellt relation senaste året (se tabell 4, sidan 18) Procent Sexuell relation senaste året Regelbunden sexuell realtion Grupp 1, n=29 Grupp 2, n=35 Totalt, n=64 Diagram 2. Unga kvinnors sexuella relationer Unga kvinnors sexuella relationer ökade med stigande ålder och detsamma gällde för regelbundet sexuell umgänge. Regelbundet sexuellt umgänge hade 53.1 procent av alla deltagare. Av deltagarna i grupp 1 var det 66.6 procent som hade haft sexuell relation det senaste året jämfört med 85.3 procent av deltagarna i grupp 2. Av deltagarna i grupp 1 hade 44.8 procent regelbundet sexuellt umgänge jämfört med 61.8 procent av deltagarna i grupp 2 (se diagram 2). 17

23 Av de deltagare som hade drabbats av urinvägsinfektion det senaste året hade nio av tretton haft regelbundet sexuellt umgänge. För utförligare presentation se tabell 4 nedan. Deltagarna som hade drabbats av UVI hade i högre grad, 92.3 procent jämfört med 76.6 procent, haft sexuell relation det senaste året samt hade i högre utsträckning regelbunden sexuell relation, 69.2 procent jämfört med 53.1 procent av samtliga deltagarna i gruppen (jämför diagram 2, sidan 17, med tabell 4, sidan 18). Tabell 4. UVI i år jämfört miktionsvanor och sexuell relation Variabel Grupp 1 Grupp 2 n =8 % n=5 % Miktionsfrekvens 1-3 ggr 2 (25.0) 0 ( 0.0) 4-8 ggr 3 (37.5) 3 ( 60.0) 9-12 ggr 3 (37.5) 2 ( 40.0) Toalettbesök under skoldag Ja 5 (62.5) 5 (100.0) Nej 1 (12.5) 0 ( 0.0) Ibland 2 (25.0) 0 ( 0.0) Sexuell relation senaste året Ja 7 (87.5) 5 (100.0) Nej 1 (12.5) 0 ( 0.0) Regelbunden sex. relation Ja 6 (75.0) 3 ( 60.0) Nej 2 (25.0) 2 ( 40.0) Totalt n=13 % 2 (15.4) 6 (46.2) 5 (38.5) 10 (76.9) 1 ( 7.7) 2 (15.4) 12 (92.3) 1 ( 7.7) 9 (69.2) 4 (30.8) 18

24 DISKUSSION Syftet med studien var att kartlägga vård- och omsorgs- samt sjuksköterskestuderande unga kvinnors miktionsvanor och förekomst av urinvägsinfektion. Syftet var dessutom att undersöka om det fanns ett samband mellan ett lågt antal miktionstillfällen och/eller sexuell relation och/eller kirurgi i urinvägarna för förekomsten av UVI hos unga kvinnor. Huvudfynden i resultatet var att kvinnorna i grupp 1, hade en lägre miktionsfrekvens än kvinnorna i grupp 2. Av samtliga kvinnor i undersökningsgruppen hade knappt hälften drabbats av UVI. För kvinnorna i grupp 2, var det vanligare att ha genomgått UVI, men för kvinnorna i grupp 1 var det vanligare att ha drabbats av UVI senaste året. Det var tre kvinnor som genomgått urinvägskirurgi, varav en hade drabbats av UVI det senaste året. Ett lågt antal miktionstillfällen verkade inte påverka förekomsten av UVI. De mest drabbade kvinnorna verkade snarare gå ofta på toaletten. Sexuell relation hade nästan alla kvinnor haft som hade drabbats av UVI. Resultatdiskussion Kvinnorna i grupp 1 hade lägre miktionsfrekvens och uppsökte mer sällan toaletten under skoldagen samt hade ett lägre vätskeintag än kvinnorna i grupp 2. Vid besöket på respektive utbildning framgick att tillgången till toaletter var betydligt högre på universitetet jämfört med vårdgymnasiet, vilket till viss del kan förklara varför deltagarna i grupp 1 gick mer sällan på toaletten än deltagarna i grupp 2. Att kvinnorna i grupp 1 kissade mer sällan än kvinnorna i grupp 2 stämmer väl överens med Kyrklund och medarbetares studie (2012). Denna studie visar att det är vanligare att kvinnor i tonåren går mer sällan på toaletten jämfört med unga vuxna, som har ett mer regelbundet miktionsmönster. Frågan är om det är tillgången till toaletter som styr eller om det är andra faktorer? Frågan angående skoltoaletter har många gånger varit ett hett diskuterat ämne i media. Eleverna tycker många gånger att toaletterna har dålig hygienisk standard och av denna anledning undviker de att gå dit (Lundblad, Hellström & Berg, 2010). Det är viktigt att tillgången till rena och fräscha toaletter är god för att främja goda toalettvanor hos unga kvinnor, särskilt då dessa unga kvinnor löper stor risk att drabbas av UVI. 19

25 Bland kvinnorna i grupp 2 hade drygt hälften drabbats av UVI vilket stämmer väl överens med Grieblings resultat (2005) som beräknar att cirka varannan kvinna drabbas av UVI under sin levnad. En femtedel av samtliga kvinnor hade drabbats av UVI senaste året vilket är en något högre andel än Eells och medarbetares beräkning på kvinnor i allmänhet. Enligt Salvatore och medarbetare (2011) är förekomsten av UVI högst i åldrarna mellan år. Resultatet från föreliggande studie (urinvägsinfektion hos unga kvinnor och relaterande faktorer) kändes därför tillförlitligt. Bland kvinnorna i grupp 1 hade cirka 38 procent drabbats av UVI, vilket är något högre än Grieblings beräkning att cirka en tredjedel av alla kvinnor drabbas av UVI före 24 års ålder. Risken att ha drabbats av UVI ökade ganska mycket med stigande ålder hos deltagaren vilket överensstämmer med studien som Kyrklund och medarbetare gjorde (2012) där risken att drabbas av UVI kraftigt ökade under puberteten. Frekvensen av recidiv var hög, nästan hälften av kvinnorna drabbades av UVI igen. Detta stämmer ganska väl med referenslitteraturens resultat (Salvatore et al., 2011). Tre kvinnor hade genomgått kirurgi i urinvägarna. Resultatet av kirurgin verkade lyckosamt eftersom bara en av tre kvinnor drabbats av UVI senaste året. Referensartiklar angående urinvägsinfektioner efter urinvägskirurgi var svåra att hitta. Detta kan bero på att det finns flera olika operationsmetoder och på att inte så många studier verkar vara gjorda med långtidsuppföljning av UVI (på unga kvinnor efter genomgången urinvägskirurgi) med dagens mest använda tekniker. De flesta i fåtalet undersökningar som finns gjorda undersöker febrila infektioner efter urinvägskirurgi. Lågt antal miktionstillfällen verkade inte påverka risken för UVI, det var snarare de kvinnor som gick lite oftare än normalt på toaletten som drabbades av urinvägsinfektion. Detta var förvånande, men resultatet hade kanske blivit ett annat om undersökningsgruppen varit större. I litteraturen däremot ses ett samband mellan lågt antal miktionstillfällen och risken att drabbas av UVI (Stauffer et al., 2004, Salvatore et al., 2011). Resultatet av undersökningen kan kanske förklaras med att de kvinnor som gick oftare på toaletten hade en sämre tömning av urinblåsan och därmed ökades risken för urinvägsinfektion. I litteraturen ses också ett samband mellan förstoppning och UVI (Stauffer et al., 2004; Salvatore et al., 2011). 20

26 Nästan alla kvinnor som hade drabbats av UVI det senaste året hade haft sexuell relation. I litteraturen finns ett starkt samband mellan UVI och sexuellt umgänge. För unga kvinnor brukar samlag räknas som en av de största riskfaktorerna för UVI (Finer & Landau, 2004, Valdevenito, 2008, Kodner & Thomas Gupton, 2010). Redan på antiken konstaterade Hippokrates ( f.kr.) att UVI orsakades av överdrivet samliv. Rufus (cirka 100 e.kr.) menade att inflammation i njurarna uppkom efter omåttliga samlag (Curtis Nickel, 2005). Georgakoupoulos och medarbetare (2007) fann att sexuellt inducerad cystit var vanligast bland åringar. Att det var vanligare bland kvinnorna i grupp 1 att ha drabbas av UVI senaste året kan kanske förklaras med att det var vanligare i den åldersgruppen med ny sexualpartner och att sexuallivet är mer aktivt i ett nytt förhållande. Flera studier har visat att risken att drabbas av UVI ökar om kvinnan byter sexualpartner (Finer & Landau, 2004; Kodner & Thomas Gupton, 2010). Kodner och Thomas Gupton (2010) menar att den största riskfaktorn för att drabbas av urinvägsinfektion är hög frekvens av sexuellt umgänge, ju högre antal sexuella tillfällen desto större risk för UVI. För unga sexuellt aktiva kvinnor som söker för UVI på barnklinik i Sverige ingår det inte alltid som rutin en undersökning med screening för STI. Detta borde utföras åtminstone på unga kvinnor med recidiverande urinvägsinfektioner. I terapikompendiet för barn på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala, finns det inte några rekommendationer om STIscreening för sexuellt aktiva unga kvinnor i samband med diagnostik för UVI (Neveus & Ågren, 2014). Metoddiskussion Detta var en studie där alla närvarande i de klasser som besöktes inkluderades och deltagandet var totalt, vilket var en styrka i uppsatsarbetet. En stor fördel var att samla in enkäterna i samband med presentationen av studien på respektive utbildning. Detta resulterade troligen i det höga antalet svarande. I dagens utbildningar är det vanligt att studerande gör uppsatsarbeten t.ex. enkät undersökningar. Detta kan göra de studerande mer motiverade att medverka i andras undersökningar och därmed öka svarsfrekvensen. En studiespecifik enkät utformades för att ge svar på studiens frågeställningar (Hansagi & Allebeck, 1994; Ejlertsson, 2005). Frågeställningarna i studien besvarades väl av frågorna i enkäten. 21

27 Resultatet från studien stämde ganska väl överens med referensartiklarnas resultat och därför kändes valt instrument tillförlitligt. Pilotstudien genomfördes på unga kvinnor som arbetade på ett barnsjukhus i Mellansverige, men skulle kanske hellre ha gjorts på studerande som inte har lika stor sjukvårdserfarenhet. Efter insamlande av resultat av pilotstudien gjordes en omflyttning av frågorna vilket resulterade i att det blev bättre logisk ordning på frågorna. Vid analys av enkätsvaren framgick att fler mindre justeringar kunde ha gjorts. Det var stor frånvaro av studerande både på vård- och omsorgsprogrammet och på sjuksköterskeprogrammet vid presentationen av enkäten vilket resulterade i ett lägre deltagarantal än beräknat. Beräknat antal studerande var det dubbla, d.v.s. cirka 140 studerande. En större undersökningsgrupp hade gjort reliabiliteten högre. På vård- och omsorgsprogrammet ordnade ansvarig kursledare att även att en grupp med studerande från termin två kunde inkluderas i enkätundersökningen för att därmed kunna öka antalet deltagare. På vårdgymnasiet upptäcktes efter insamlandet av enkäter från första enkätpresentationen att tre studerande inte fyllt i frågorna på baksidan av enkäten. En tydligare information gavs till efterkommande grupper av studerande. De studerande var mycket välvilliga till att svara på enkäten. Studerande på vård- och omsorgsprogrammet var mycket intresserade av ämnet och hade många frågor. Ämnet kändes mycket aktuellt. Även kvinnor som genomgått urinvägskirurgi inkluderades i studien trots att gruppen var mycket liten. Detta gjordes eftersom denna grupp ingår i patientklientelet som söker på barnkirurgiska, barnurologiska och barnmedicinska mottagningar/avdelningar. Vid utdelande av enkäten informerades deltagarna om frivillighet, fullständig konfidentialitet, och att deltagaren får avbryta sin medverkan när som helst, helt enligt forskningsetiska riktlinjer (Helsingforsdeklarationen, 2008). Det fanns inga persondata som skulle anges som kunde härledas till någon enskild person. Alla enkäter kommer att läggas i dokumentförstörare efter avslutad studie. Validiteten i studien kändes god men för reliabilitet hade ett högre antal deltagare behövts (Hansagi & Allebeck, 1994). En svaghet i studien är att antalet deltagande kvinnor som drabbats av UVI inte var så många (n=13) och det kunde därför inte göras statistiska signifikansberäkningar i den omfattning som planerats. 22

28 Framförallt verkade kopplingen mellan sexuell relation och UVI vara stark, så där hade en signifikansberäkning varit spännande att utföra. En större undersökningsgrupp hade ökat möjligheten att ge statistiskt signifikans i frågan om samband mellan UVI och sexuellt umgänge samt samband mellan tidigare kirurgi i urinvägar och UVI. Resultatet från studien, framförallt från litteraturgenomgången i bakgrunden kan implementeras i en uroterapeuts vardagliga arbete genom att poängtera för patienten om vikten av regelbundna miktions- och avföringsvanor, vanor för vätskeintag samt miktionsvanor i samband med sexuellt umgänge. Om uroterapeuten träffar en ung kvinna med återkommande problem från urinvägarna där korrigering av levnadsvanor inte hjälper mot recidiverande UVI finns enligt litteraturgenomgången många behandlingsalternativ att prova. I förebyggande syfte kan kvinnan i första hand prova med transbärsjuice därefter antibiotika efter samlag alternativt antibiotikaprofylax samt i framtiden probiotika alternativt vaccin. Om profylaktisk antibiotikabehandling krävs p.g.a. stora problem med återkommande UVI (som misstänks ha samband med sexuellt umgänge) är kanske antibiotika efter samlag att föredra eftersom total antibiotikados då troligen blir lägre i enlighet med Kodners och Thomas Guptons (2010) litteraturgenomgång. Eftersom UVI är en mycket vanlig åkomma är det många kvinnor som kan vara hjälpta av denna information och på så sätt få ett liv med god kvalitet. Det vore intressant att göra en större fördjupad studie på ett större antal deltagare med samma tema. Intressant vore också att i samma studie följa upp kvinnornas eventuella ärftlighet för UVI och avföringsvanor samt kvinnornas eventuella behandlingsstrategier vid UVI. För att få en större undersökningsgrupp med kvinnor som genomgått urinvägskirurgi bör en datasökning göras i journalregister med operationskoder för att säkerställa ett större antal svarande. Det vore även spännande att följa upp resultatet att det var de kvinnor som gick ofta på toaletten som främst drabbades av UVI. Detta resultat går stick i stäv mot vad litteraturen visar. 23

29 Slutsats Kvinnorna som var år hade lägre miktionsfrekvens än kvinnorna som var år. Detta kan ha varit beroende på lägre tillgång till toaletter på gymnasiet jämfört med universitetet, men kan lika gärna ha varit ett åldersrelaterat beteende. UVI var vanligt hos de unga kvinnorna och många av dem var drabbade av detta hälsoproblem. Det var endast tre kvinnor som genomgått urinvägskirurgi och därför gick det inte att avgöra om det fanns ett samband mellan UVI och tidigare genomgången urinvägskirurgi. Lågt antal miktionstillfällen verkade inte öka risken att drabbas av UVI i denna studie, något som kanske kunde ha fått ett annat resultat om undersökningsgruppen varit större. Relationen mellan UVI och sexuell relation verkade vara stark. Att kvinnorna år oftare drabbats av UVI senaste året var troligtvis beroende på att det är vanligare med ny sexualpartner i denna åldersgrupp samt att sexuallivet troligen är mer aktivt i ett nytt förhållande. För de kvinnor som drabbats av återkommande UVI finns hjälp att få. Kvinnan som drabbats av recidiverande UVI kan försöka få bättre levnadsvanor med regelbundna toalettbesök (både gällande urin och avföring) och vätskeintagsvanor samt goda miktionsvanor i samband med sexuellt umgänge. I förebyggande syfte kan kvinnan prova med transbärsjuice eller vid stora besvär antibiotika efter samlag samt i framtiden probiotika alternativt vaccin. 24

30 REFERENSER Albert, X., Huertas, I., Pereiro, I., Sanfelix, J., Gosalbes, V. & Perrota, C. (2008). Antibiotics for preventing recurrent urinary tract infection in non-pregnant women. Cochrane database of systemic reviews 2008, issue 4. Bergqvist, K. (2007). Många myter kring urinvägsinfektion. Läkartidningen hämtad 28 februari, 2014, från Borchert, D., Sheridan, L., Papatsoris, A., Faruquz, Z., Barua, J. M., Junaid, I., Buchholz, N. (2008). Prevention and treatment of urinary tract infection with probiotics: Review and research perspective. Indian Journal of Urology, 24(2), Burleigh, A. E., Benck, S. M., Mc Achran, S. E., Reed, J. D., Krueger, C. G. & Hopkins, W. J. (2013). Consumption of sweetened, dried cranberries may reduce urinary tract infection incidence in susceptible women- a modified observational study, Nutrition Journal 12, 139. Chung, A., Arianayagam, M. & Rashid, P. (2010). Bacterial cystitis in women. Australian Family Physician, 39, Ciani, O., Grassi, D. & Tarricone, R. (2013). An economic perspective on urinary tract infection: the costs of resignation. Clinical Drug Investigation Journal, 33(4), doi: /s x CODEX. (2013). Forskning som involverar människan. Regler och riktlinjer för forskning. hämtad 28 februari, 2014, från Curtis Nickel, J. (2005). Management of urinary tract infections: historical perspective and current strategies: part 1-before antibiotics. The Journal of Urology, 173, doi: /01.ju b2. 25

31 Eells, S., Bharadwa, K., McKinnell, J. & Miller, L. (2014). Recurrent urinary tract infections among women: comparative effectiveness of 5 prevention and management strategies using a Markov chain Monte Carlo model. Clinical Infectious Diseases, 58(2), doi: /cid/cit646 Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB. Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur AB. Ekero Eriksson, K. (2009). Historisk läkekonst. Allt om historia. Hämtad 13 mars 2014 från Finer, G. & Landau, D. (2004). Pathogenesis of urinary tract infection with normal female anatomy. The Lancet of Infectious Diseases, 4, Gágyor, I., Hummers-Pradier, E., Kochen, M.M., Schmiemann, G., Wegscheider, K. & Bleidorn, J. (2012). Immediate versus conditional treatment of uncomplicated urinary tract infection- a randomized- controlled comparative effectiveness study in general practices. BMC Infectious Diseases, 12, 146. doi: / Georgakopoulos, G., Stamatiou, K., Ilias, G., Karanasiou, V., Christakis, M., Matsagoura, M., Daskalopoulos, G. (2007). Sex-induced cystitis: an epidemiological study in female populations of three district of rural Thebes, Greece. Indian Journal of Sexually Transmitted Diseases and AIDS. 28(2), doi: / Griebling, TL. (2005). Urologic diseases in America project: trends in resource use for urinary tract infections in women. Journal of Urology, 173(4), doi: /01.ju Gupta, K., Hooton, T., Naber, K., Wullt, B., Colgan, R., Miller, L., Soper, D. (2011). International Clinical practice guideline for the treatment of acute uncomplicated cystitis and pyelonephritis in women: a 2010 update by the infectious diseases society of America and the European society of Microbiology and infectious diseases. Clinical Infectious Diseases, 52(5), doi: /cid/ciq257 26

32 Hansagi & Allebeck. (1994). Enkät och intervju inom hälso- och sjukvård Lund. Studentlitteratur. Huppert, J., Biro, F., Dongmei, L., Mortensen, J., Reed, J. & Slap, G. (2007). Urinary symptoms in adolescent females: STI or UTI? Journal of Adolescent Health, 40, doi: /j.jadohelath Jepson, R. G., Williams, G. & Craig, J. C. (2013). Cranberries for preventing urinary tract infections. Review. Cochrane database library, 4. Kodner, C. & Thomas Gupton, E. (2010). Recurrent urinary tract infections in women: diagnosis and management. American Academy of Family Physician, 82(6), Kyrklund, K., Taskinen, S., Rintala, R. J. & Pakarinen, M. P. (2012). Lower urinary tract symtoms from childhood to adulthood: a population based study of 594 Finnish individuals 4 to 26 years old. Journal of Urology, 188, doi:org/ /j.juro Leydon, G. M., Turner, S., Smith, H. & Little, P. (2009). The journey from self-care to GPcare: a qualitative interview study of women presenting with symptoms of urinary tract infection. British Journal of General Practice. 59, doi: /bjgp09x Lorenzo-Gómez, M. F., Padilla-Fernandez, B., Garcia-Criado, F. J., Mirón-Canelo, J- A., Gil-Vicente, A., Nieto-Huertos, A. & Silva-Abuin, J. M. (2013). Evaluation of a therapeutic vaccine for the prevention of recurrent urinary tract infections versus prophylactic treatment with antibiotics. International Urogynecology Journal, 24, doi: /s Lundblad, B., Hellström, A.-L. & Berg, M. (2010). Children s experiences of attitudes and rules for going to the toilet in school. Scandinavian Journal of Caring Science, 24: doi: /j x Minardi, D., d Anzeo, G., Cantoro, D., Conti, A. & Muzzonigro, G. (2011). Urinary tract infections in women: etiology and treatment options. International Journal of General Medicin, 4, doi: /tjgm.si

33 Neveus, T. & Ågren, J. (2014). Terapikompendium Pediatrik. Uppsala Akademiska barnjukhus. Uppsala. Norman, C. & Sundqvist, M. (2007). Nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor bakgrundsdokumentation. Läkemedelsverket. 2:2007. Peeker, R. & Samuelsson, E. (2014). Läkemedelsboken. Urininkontinens. Hämtad den 11 maj, 2014, från Polit, D. & Beck, C. (2008). Nursing research. Generating and assessing evidence for nursing practice (8:e ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Prentiss, K., Newby, P. & Vinci, P. (2011). Adolescent female with urinary symptoms. A diagnostic challenge for the Pediatrician. Pediatric Emergency Care, 27(9), Rodhe, N. (2012). Vårdguiden, Urinvägsinfektion. Hämtad den 6 mars, 2014, från Salvatore, St., Salvatore, Si., Cattoni, E., Siesto, G., Serati, M., Sorice, P. & Torella, M. (2011). Urinary tract infections in women. European Journal of Obstetrics & Gynecology and Reproductive Biology, 156, doi:org/ /j.ejogrb Sandberg, T., Jodal, U. & Nyman, J. (2009). Urinvägsinfektioner. Läkemedelsboken Apoteket AB, Stapleton, A., Au-Yeung, M., Hooton, T., Fredricks, D., Roberts, P., Czaja, C., Stamm, W. (2011). Randomized, placebo-controlled phase 2 trial of a Lactobacillus crispatus probiotic given intravaginally for prevention of recurrent urinary tract infection. Clinical Infectious Diseases, 52(10), doi: /cid/cir183 28

34 Stauffer, C., van der Weg, B., Donadini, R., Ramelli, G.P., Marchand, S. & Bianchetti, M.G. (2004). Family history and behavioral abnormalities in girls with recurrent urinary tract infections: a controlled study. The Journal of Urology, 171, doi: /01.ju f0 Svensk författningssamling, SFS 2003:460. Lag om etikprövning som avser människor. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 28 februari, 2014, från om-etikprovning_sfs / Valdevenito, S. (2008). Recurrent urinary tract infections in women. Chilena de Infectologia, 25(4), doi.org/ /s World Medical Association, WMA, (2008). Declaration of Helsinki- Ethical principles for medical research involving human subjects. 59 th. WMA General Assembly, Seoul, Republic of Korea. Hämtad 29 april, 2014, från 29

35 Bilaga 1 ENKÄT På flervalsalternativen: Ringa in det alternativ som stämmer bäst. 1. Födelseår? Hur mycket dricker du under en dag (1 glas = 200 ml)? Räkna med all vätska, även fil, yoghurt, kaffe, te och dyl. < 1 liter 1-2 liter 2-3 liter 3 liter eller mer 3. Hur många gånger kissar du per dag? eller fler 4. Går du på toaletten under skoldagen/arbetsdagen? Ja Nej Ibland 5. Går du upp och kissar på natten? Ja Nej Ibland 6a. Är du opererad i urinvägarna? Ja Nej Vet ej 6b. Om ja, vad är du opererad för?

36 7. Har du haft urinvägsinfektion tidigare i ditt liv? Ja Nej Vet ej 8a. Har du haft urinvägsinfektion senaste året? Om nej, gå vidare till fråga 9. Ja Nej Vet ej 8b. Hade du feber i samband med infektionen? Besvaras om du svarat ja på frågan ovan (8a) Ja Nej Vet ej 8c. Hur många urinvägsinfektioner har du haft senaste året? Besvaras om du svarat ja på frågan ovan (8a) el fler 9a. Har du haft en sexuell relation senaste året? Ja Nej 9b. Har du regelbundet sexuellt umgänge? Ja Nej Tack för din medverkan!! 31

37 Bilaga 2 INFORMATIONSBREV Urinvägsinfektion (UVI) är en vanlig åkomma hos kvinnor. Det finns studier som visar att allt ifrån en av tre kvinnor drabbas till att varannan kvinna får UVI under sin levnad. Bland unga kvinnor ökar risken för UVI kraftigt med åldern. UVI föranleder ökad antibiotikaanvändning och därmed större risk för utveckling av resistenta bakterier. Antibiotikaanvändning medför en ökad samhällelig kostnad. Syftet med studien är att kartlägga unga kvinnors miktionsvanor (kissvanor) och förekomst av UVI. Syftet är dessutom att undersöka om ett lågt antal miktionstillfällen och/eller sexuell relation samt kirurgi i urinvägarna har betydelse för förekomsten av UVI hos unga kvinnor. Detta är ett viktigt område eftersom många unga kvinnor drabbas av UVI. Troligen skulle en viss del av dessa infektioner kunna förebyggas om unga kvinnor fick upprepad information om goda miktions- och tarmtömningsvanor under sin uppväxt. En studiespecifik enkät har konstruerats med nio frågor som avser att besvara studiens syfte och frågeställningar samt bakgrundsfrågor angående ålder och vätskeintag. Enkäten delas ut till studerande på vård- och omsorgsprogrammet och sjuksköterskeprogrammet. Frågorna tar cirka fem minuter att besvara. Svarsunderlaget förstörs efter avslutad studie. Enkätstudien är frivillig, konfidentiell, och deltagaren får avbryta sin medverkan när som helst (Helsingforsdeklarationen 2008). Godkännande har inhämtas från utbildningarnas rektorer och från kursansvarig studierektor. Ansvariga för studien är tre studerande på Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap som gör examensarbetet i Uppsatskurs i vårdvetenskap, fortsättningskurs C. Vid frågor, kontakta ansvariga för studien: Viktoria Cedgård tel: Handledare: Kerstin Lindblad tel: Päivi Adolfsson Anna Sandin tel: Maria Grandahl 32

38 Bilaga 3 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Vårdvetenskap ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR ATT GENOMFÖRA EN STUDIE INOM RAMEN FÖR EXAMENSARBETE Preliminär titel: Miktionsvanor hos unga kvinnor relaterat till urinvägsinfektion Studiens design: se bifogad projektplan Namn: Viktoria Cedgård Kerstin Lindblad Anna Sandin Tidpunkt för datainsamling: Program / Kurs: Vårdvetenskap C. Uppsatskurs. Termin:2 Gatuadress: Akademiska barnsjukhuset Postnummer: Ort: Uppsala Telefon: Handledare: Päivi Adolfsson, Maria Grandahl Gatuadress: Husargatan 3, Box 564 Postnummer: Ort: Uppsala Telefon: Tillstånd för att genomföra ovanstående studie lämnas härmed x Tillstånd för att genomföra ovanstående studie lämnas ej Datum: 29 jan 2014 Ort: Uppsala Namnteckning ansvarig rektor/lektor: Ulrika Pöder Namnförtydligande: Institution(motsv.): Studierektor för sjuksköterskeprogrammet 33

39 Bilaga 3 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Vårdvetenskap ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR ATT GENOMFÖRA EN STUDIE INOM RAMEN FÖR EXAMENSARBETE Preliminär titel: Miktionsvanor hos unga kvinnor relaterat till urinvägsinfektion Studiens design: se bifogad projektplan Namn: Viktoria Cedgård Kerstin Lindblad Anna Sandin Tidpunkt för datainsamling: Program / Kurs: Vårdvetenskap C. Uppsatskurs. Termin:2 Gatuadress: Akademiska barnsjukhuset Postnummer: Ort: Uppsala Telefon: Handledare: Päivi Adolfsson, Maria Grandahl Gatuadress: Husargatan 3, Box 564 Postnummer: Ort: Uppsala Telefon: Tillstånd för att genomföra ovanstående studie lämnas härmed x Tillstånd för att genomföra ovanstående studie lämnas ej Datum: 4 feb 2014 Ort: Uppsala Namnteckning ansvarig rektor/lektor: Stefan Nyhem Namnförtydligande: Institution(motsv.): Rektor för vård- och omsorgsprogrammet. 34

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19

Läs mer

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio

Läs mer

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper 1400

Läs mer

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor Huvudbudskap I Akut cystit i flesta fall ofarligt Ca 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka Antibiotikabehandling främst för att förkorta

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset Recidiverande cystit hos kvinnor Definition Minst 2 UVI det senaste halvåret Minst 3 UVI det senaste

Läs mer

Värt att veta om urinvägsinfektion

Värt att veta om urinvägsinfektion Värt att veta om urinvägsinfektion Hej! Denna broschyr handlar om urinvägsinfektion, ett vanligt besvär som drabbar cirka 400 000 kvinnor varje år. Här får du bland annat reda på vad sjukdomen beror på,

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Regionala Strama Västra Götaland Programråd Strama SKL Förskrivning

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER 1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER

Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER Utvärderats av Centret för hälsofrämjande rf. Utgiven av: Studenternas hälsövårdsstiftelse Tölögatan 37 A 00260 Helsingfors Beställning: julkaisutilaukset@yths.fi Författare:

Läs mer

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan

Läs mer

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Gynekologiska aspekter på uvi. Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ

Gynekologiska aspekter på uvi. Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ Gynekologiska aspekter på uvi Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ Strama-möte 3 mars 2015 Vilka gyn tillstånd predisponerar för uvi? Vilka gyn tillstånd kan misstolkas för uvi? Ökad UVI -

Läs mer

Fortsätt njuta av livet.

Fortsätt njuta av livet. Fortsätt njuta av livet. Om torra slemhinnor i underlivet och vad du kan göra åt dem. TILL DIG SOM BEHÖVER LOKAL ÖSTROGENBEHANDLING 1 Tid av förändring Plötsligt känner du inte riktigt igen din kropp.

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande

Läs mer

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin

Läs mer

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011 Elin Gottfridsson 1. WORLD CONGRESS OF SEXUALLY TRANSMITTED INFECTIONS & AIDS Den 2-5 november 2011 anordnade IUSTI (International union against

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri. Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS

Urinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri. Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS Urinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS Asymtomatisk bakteriuri ABU Växt av bakterier i urinen hos en individ utan symtom på

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

KAD-bara när det behövs

KAD-bara när det behövs KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Urinvägsinfektioner Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Förskrivning av urinvägsantibiotika* och övrig antibiotika till patienter

Läs mer

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge SÄNGVÄTNING ENURES Mia Herthelius Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Förekomst av sängvätning i olika åldrar Prevalens, %

Läs mer

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 ALLMÄNT Organisationen av abortverksamheten ser olika ut på olika sjukhus/sjukvårdsinrättningar. I de flesta fall består verksamheten av ett teamwork

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:

Läs mer

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på? Erektionssvikt är något som uppskattningsvis 500 000 svenska män lider av. 1 Det finns

Läs mer

BCG-medac Behandling med BCG-medac

BCG-medac Behandling med BCG-medac SE BCG-medac Behandling med BCG-medac Patientinformation Diagnos Du har av din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCG-medac. Behandlingen följer ett speciellt

Läs mer

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige?

Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige? Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige? Hur skyddar sig kvinnor vid samlag som inte använder p-piller/spiral eller kondom/pessar och skulle Billingsmetoden kunna vara ett alternativ för dem?

Läs mer

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan Sexlivets risker Infektioner och smärta Skolhälsovårdens Höstupptakt Göteborg 1.9 2010 Eva Rylander, prof em. i obstetrik o gynekologi Sexuellt överförda infektioner = STI Bakterier Klamydia Virus HSV=

Läs mer

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också.

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också. ENURES BAKGRUND/DEFINITION Enures betyder ofrivillig urinavgång. De flesta barn är nattorra vid 3-4 års ålder men vid 7 års ålder är fortfarande 5-10 % sängvätare, flest pojkar. ORSAK Enures innefattar

Läs mer

Handhygienens betydelse

Handhygienens betydelse Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien

Läs mer

Frågor och svar om sängvätning

Frågor och svar om sängvätning Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2-3 års åldern, i regel tidigare på dagen än på natten.

Läs mer

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat

Läs mer

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM VI OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM Obstetriska och gynekologiska symtom Obs! Innefattar även symtom från bröstkörteln (mammae). 101 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet Innefattar

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie

Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie Författare: Erik Hagman, MD Handledare: Lotta Andreén, MD, PhD Kvinnokliniken, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand Jäv/intressekonflikt Ingen

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Din värdering 1 år efter operationen

Din värdering 1 år efter operationen Din värdering 1 år efter operationen 2010-02-13 Dr Östen Överst Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon... E-post...... 19520202-0202 Inkontinens

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Borrelia-Artrit 1. VAD ÄR BORRELIA-ARTRIT 1.1 Vad är det? Borrelia-artrit är en av de sjukdomar som orsakas av bakterien Borrelia och som överförs genom bett

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM Solutions with you in mind www.almirall.com VILKA ÄR DE? Urinblåseproblem definieras som alla symtom som orsakas av bristande funktion av urinblåsan. Två typer av urologiska problem

Läs mer

Victoriadagen 12 maj 2016. Heidi Lindbäck Distriktsläkare Knivsta vårdcentral Informationsläkare Strama Uppsala län

Victoriadagen 12 maj 2016. Heidi Lindbäck Distriktsläkare Knivsta vårdcentral Informationsläkare Strama Uppsala län Victoriadagen 12 maj 2016 Heidi Lindbäck Distriktsläkare Knivsta vårdcentral Informationsläkare Strama Uppsala län Antibiotikaresistens Bakterier som utvecklat motståndskraft (resistens) mot antibiotika

Läs mer

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN?

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Fakta om NOCTURI att vakna för att gå upp och kissa på natten Fakta om nocturi Vad är nocturi? Orsaker till nocturi Goda råd och åtgärder Diagnostik Resultat Vad är nocturi? Nocturi

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Vad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn. Maria Herthelius

Vad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn. Maria Herthelius Vad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn Maria Herthelius Disposition Klinisk bild Diagnostik Bakteriologi Behandling Patogenes och Riskfaktorer Uppföljning och Utredning Komplikationer

Läs mer

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans

Läs mer

Namn: Pers.nr: G: Minst 65 % Kod: T5V16 -

Namn: Pers.nr: G: Minst 65 % Kod: T5V16 - TENTAMEN TEORI - EXAMENSARBETE 1 (LÄLA53/LÄMA53) TERMIN 5, VT 2016 2016-04-19 Kl. 09.00-11.00 Namn: Pers.nr: Ma: 63 poäng G: Minst 65 % Kod: T5V16 - Poäng: VIKTIGT! Skriv ovannämnda kodkombination överst

Läs mer

Patientinformation om MINIRIN

Patientinformation om MINIRIN Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du

Läs mer

Urinvägsinfektioner. AT-dag 131023 Strama Skåne. Mattias Waldeck

Urinvägsinfektioner. AT-dag 131023 Strama Skåne. Mattias Waldeck Urinvägsinfektioner AT-dag 131023 Strama Skåne Mattias Waldeck Misstanke om urinvägsinfektion vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos äldre Källa: Swedres 2012 Urinvägsinfektioner Diagnostik

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När

Läs mer

Maj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet

Maj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet Maj 2012 Mars 2012 Medborgarpanel 2 - behandling via Internet Medborgarpanel 2 - mars 2012 behandling via Internet Varför är det här ett aktuellt område? Internet skapar nya möjligheter för behandling

Läs mer

Proscar. 7.8.2015, version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Proscar. 7.8.2015, version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Proscar 7.8.2015, version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Prostatan är en körtel som endast finns

Läs mer

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist 19660101-0101 Hysterektomi Blödningsbesvär 44 år 2månader efter op Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort...

Läs mer

Framfall. Patientinformation om ett vanligt problem som kan avhjälpas

Framfall. Patientinformation om ett vanligt problem som kan avhjälpas Framfall Patientinformation om ett vanligt problem som kan avhjälpas 1 Text: Anette Jansson, uroterapeut, barnmorska, Kvinnokliniken SUS Faktagranskat av Pia Teleman, docent, överläkare, Kvinnokliniken

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

SAMTALSSTÖD OM EREKTIONSSVIKT. MED INNEHÅLL OM URINVÄGSSYMTOM RELATERADE TILL GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING.

SAMTALSSTÖD OM EREKTIONSSVIKT. MED INNEHÅLL OM URINVÄGSSYMTOM RELATERADE TILL GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING. SAMTALSSTÖD OM EREKTIONSSVIKT. MED INNEHÅLL OM URINVÄGSSYMTOM RELATERADE TILL GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING. Det här är ett samtalsstöd för dig som möter män med erektionsproblem. Det är tänkt att fungera

Läs mer

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN?

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Fakta om NOKTURI att vakna för att gå upp och kissa på natten Fakta om nokturi Vad är nokturi? Orsaker till nokturi Goda råd och åtgärder Diagnostik VAD ÄR NOKTURI? Nokturi (nattkissning)

Läs mer

Behandling av infektioner i öppenvård - barn

Behandling av infektioner i öppenvård - barn Behandling av infektioner i öppenvård - barn Ingrid Ziegler ST-läkare Infektionskliniken USÖ Luftvägsinfektioner hos barn Normalt i småbarnsgrupp: Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Ofta hög feber-omogen

Läs mer

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION 1 DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION 2 3 Diabetes och erektionssvikt De flesta diabetiker kan en hel del om sin sjukdom och sköter noga både sin kost, motion och

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna. - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999

KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna. - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999 KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box 200 63 104 60

Läs mer

Efficacy of ELLEN in w omen Diagnosed w ith Bacteriell Vaginosis. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 Percentage of w omen

Efficacy of ELLEN in w omen Diagnosed w ith Bacteriell Vaginosis. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 Percentage of w omen Kliniska studier Pilotstudie, 1992 2 kvinnor med bakteriell vaginos var inkluderade i studien. Diagnosen ställdes med hjälp av mikroskopisk undersökning och gradering av vaginalutstryk enligt Nugents poängbedömning.

Läs mer

Utvärdering av Prime For Life utbildning.

Utvärdering av Prime For Life utbildning. Utvärdering av Prime For Life utbildning. Alkoholbeteende och riskuppfattning bland värnpliktiga före och efter Prime For Life utbildning. Författare: Barbro Arvidson Handledare: Peter Palm ergonom vid

Läs mer

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor)

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Sammanfattning Rinosinuit är en inflammation i näsan och bihålorna. Det kan finnas flera orsaker till inflammationen till exempel infektioner

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd efter tsunamikatastrofen

Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd efter tsunamikatastrofen Uppsala Universitet Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Projektarbete inom läkarutbildningen, 7.5hp Vt 2009 Tidigare psykisk behandling och könets betydelse för uppvisandet av nedsatt allmänt hälsotillstånd

Läs mer

HEPATITENS. för säkerhets skull

HEPATITENS. för säkerhets skull HEPATITENS ABC för säkerhets skull A Hur smittar hepatit A? Hepatit A smittar framför allt genom förorenat vatten och livsmedel, men kan också spridas direkt från person till person vid dålig handhygien,

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer