Att vara medlem i Kommuninvest ekonomisk förening

Transkript

1 Att vara medlem i Kommuninvest ekonomisk förening

2

3 Innehåll Om Kommuninvest...4 Medlemskapets fördelar...7 Andelskapital...9 Tydligt medlemsansvar...10 Medlemmarnas kreditlimit...12 Upplånings-, placerings- och riskhanteringsverksamhet...13 Utträde, uteslutning samt medlems ansvar...15

4 Om Kommuninvest Kommuninvest är kommunernas och landstingens eget verktyg för tillgång till långsiktig konkurrenskraftig finansiering. Kommuninvest verkar som Kommungäld för alla Sveriges kommuner och landsting. Historik 1986 tog tio kommuner i Örebro län tillsammans med landstinget ett initiativ för att via ett gemensamt ägt och garanterat bolag tillsammans kunna erhålla mer attraktiva finansieringsvillkor. Samarbetet visade sig bärkraftigt från start mellan 1987 och 1992 ökade balansomslutningen från 350 miljoner kronor till nästan 6 miljarder kronor. Den svenska bankkrisen i början av 1990-talet fungerade som katalysator för kommuner utanför Örebro län att vilja gå med i samarbetet. Trycket på att Kommuninvest skulle bli tillgängligt för fler blev allt större. Ägarna reagerade positivt på att vidga kretsen, men förstod samtidigt att det krävde en ny ägandeform bildas Kommuninvest ekonomisk förening för att äga aktierna i bolaget och administrera den kommunala solidariska borgen som var grunden för bolagets goda kreditvärdighet. Tack vare föreningsbildningen kunde medlemmarna betala sin insats som andelskapital vilket samtidigt gjorde det enklare att vidga ägarkretsen. Bolaget bytte också namn till Kommuninvest i Sverige AB. Unik ställning på marknaden Merparten av Sveriges kommuner är idag med i Kommuninvest-samarbetet och kreditmarknaden betraktar i allt väsentligt Kommuninvest på samma sätt som svenska staten. Ett tydligt bevis är att Kommuninvest är en av de få svenska låntagare som har högsta möjliga kreditbetyg från två kreditvärderingsinstitut för både den lång- och kortfristiga upplåningen (AAA från Standard & Poor s / Aaa från Moody s). Till Kommuninvests unika låntagarprofil och särställning i upplåningssammanhang bidrar det solidariska borgensåtagandet från ägarna/medlemmarna, den implicita statsgarantin för kommuner och landsting samt den höga kvaliteten på utlåningstillgångarna. Kommuninvests position har stärkts av att bli utsedd till penningpolitisk motpart till Riksbanken och av att delta i Riksbankens betalningssystem RIX, knutpunkten i det svenska betalningssystemet. Som penningpolitisk motpart och deltagare i RIX befästs Kommuninvests roll som en viktig aktör i det svenska finansiella systemet. Dessutom stärker det tillgången till likviditet och ger konkreta fördelar för Kommuninvests upplåningskostnader. 4

5 Organisationen Kommuninvest består av medlemsorganisationen Kommuninvest ekonomisk förening ( Föreningen ) och dess helägda kreditmarknadsbolag Kommuninvest i Sverige AB ( Bolaget ). Föreningen företräder den svenska kommun- och landstingssektorn i finansieringsfrågor och äger samtliga aktier i Bolaget. Bolaget erbjuder medlemmarna tillgång till konkurrenskraftiga lån, skuldförvaltning samt övrig service som bidrar till en effektiv finansförvaltning. Bolagets utlåning sker uteslutande till medlemmar i Föreningen samt till medlemmarnas majoritetsägda företag. Bolaget har ett 50-tal anställda och kontor i Örebro. Föreningens vision Kommuninvest skall vara det naturliga valet för svenska kommuner och landsting när det gäller finans- och finansieringsverksamhet. Kommuninvest skall vara en medlemsorganisation som verkningsfullt företräder den kommunala sektorn i finansieringsfrågor. I sin roll som samhällsnyttig kommungäld skall verksamheten vara en god förebild i omvärlden. 5

6 Medlemsutveckling Vid halvårsskiftet 2011 var 256 kommuner och 8 landsting medlemmar i Kommuninvest. Utlåningsutveckling , mdkr Vid utgången av 2010 uppgick utlåningen till 133,7 miljarder kronor. Vid halvårsskiftet 2011 uppgick utlåningen till 147,9 miljarder kronor.

7 Medlemskapets fördelar Konkurrenskraftiga lån Kommuninvest grundades för att förbättra villkoren för kommuners och landstings upplåning och öka konkurrensen på marknaden för kommunal finansiering. Ett konkret tecken på att Kommuninvest uppfyller sitt uppdrag är att acceptansgraden på Kommuninvests avgivna offerter över tid uppgår till mellan 80 och 90 procent. Direkt access till räntemarknaden Genom att bli medlem i Kommuninvest har kommunen eller landstinget i princip skapat ett eget upplåningsprogram, genom möjligheten att ta upp lån i enlighet med villkoren i Kommuninvests svenska obligationsprogram. Det ger möjlighet till flexibel upplåning till gällande dagsmarknadsräntor. Trygg likviditetsförsörjning Medlemmarna ska kunna lita på att Kommuninvest alltid ska kunna tillhandahålla finansiering. Bolagets styrelse har därför beslutat att minst 25 procent av balansomslutningen, plus minst 50 procent av utestående offerter, ska finnas i en likviditetsreserv. Skälet till likviditetsreservens storlek är att Kommuninvests medlemmar och dess företag alltid ska ha tillgång till likviditet, även i tider av marknadsoro. Vid exempelvis en balansomslutning om 200 miljarder kronor och utestående låneofferter om 10 miljarder kronor ska likviditetsreserven uppgå till minst 55 miljarder kronor. Under finanskrisen testades Kommuninvests möjligheter att finansiera sig i tider av exceptionell marknadsoro. Som en av få svenska aktörer hade Kommuninvest under hela krisen själv tillgång till likviditet och kunde därmed förse alla medlemmar med de lån som efterfrågades. Placerare visade högt förtroende för kommunala upplåningsinstitut av Kommuninvests slag och krisen blev ett kvitto på att Kommuninvests affärsmodell höll för de svåraste av prövningar. Nätverk och kompetensutveckling Kärnan i Kommuninvest är samarbetstanken. För många medlemmar är detta samarbete och nätverk för informations- och erfarenhetsutbyte, i olika finansiella frågor, betydelsefullt. Kommuninvest arrangerar bland annat seminarier och är en av arrangörerna för Finansdagarna, som riktar sig till förtroendevalda och tjänstemän i offentlig sektor. Medlemsinflytande För att diskutera och förankra aktuella frågor genomför Kommuninvests ledning medlemssamråd med den politiska ledningen i medlemskommunerna en gång per år. Vid medlemssamråden som genomfördes i början av 2010 på 16 orter, deltog 400 förtroendevalda och tjänstemän från 200 kommuner och landsting. 7

8 Den kommunala sektorns internbank Verksamheten inom Kommuninvest är helt inriktad på att förse den kommunala sektorn med konkurrenskraftig finansiering, skuldförvaltning och annan service som bidrar till effektiv finansförvaltning. Denna tydliga inriktning/specialisering bidrar till hög kompetensnivå och effektivitet. Sveriges Kommungäld Kommuninvests uppdrag är att verka som Kommungäld för svenska kommuner och landsting. Det innebär att fungera som garant för finansiell stabilitet inom kommunal sektor och erbjuda samtliga svenska kommuner och landsting effektiv finansförvaltning med fokus på finansiering. Kommuninvest drivs utan enskilt vinstintresse och med syfte att skapa förmånliga finansiella lösningar för medlemmarna. Såväl medlemskapet som rätten att använda Kommuninvests tjänster baseras på frivillighet. 8

9 Andelskapital Varje medlem i Kommuninvest ekonomisk förening tillskjuter ett andelskapital baserat på invånarantal. Vid ett eventuellt utträde återbetalas andelskapitalet samt den värdeökning som skett genom insatsemissioner. För att stödja den utlåningstillväxt som normalt följer med en ny medlems inträde i Kommuninvest ekonomisk förening betalar varje ny medlem ett andelskapital baserat på invånarantal. Föreningens styrelse fastställer årligen hur stort andelskapitalet för nya medlemmar ska vara, enligt en trappstegsmodell. En kommun med invånare tillskjuter kr i andelskapital; en kommun med invånare kr. I genomsnitt uppgår andelskapitalet till 48 kr per invånare; beloppet blir lägre om kommunen har fler än invånare. För landsting är andelskapitalet 10 kronor per invånare. Andelskapitalet kommer Kommuninvests verksamhet tillgodo genom att Bolaget nyemitterar aktier till Föreningen i anslutning till att ny medlem antas. Det totala andelskapitalet i föreningen uppgick vid utgången av 2009 till 271,6 mkr. Insatsemissioner Föreningsstämman kan genom en stadgeändring 2001 besluta om en insatsemission till medlemmarna. Därmed kan medlemmarna tillgodogöras resultat som skapats i Bolaget. Enligt lagen om ekonomiska föreningar (1987:667) får enbart sådant belopp som kan göras till föremål för vinstutdelning genom insatsemission överföras till medlemsinsatserna. Insatsemissioner har genomförts åren till ett totalt värde av 43 mkr, storleken på insatsemissionerna har varierat mellan 1,5 och 4,5 procent av andelskapitalet. Vid ett eventuellt utträde ur föreningen erhåller medlemmen sitt inbetalda och genom insatsemission tillgodoförda insatskapital. 9

10 Tydligt medlemsansvar Medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening tecknar en obegränsad solidarisk borgen för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Borgen gäller enbart Bolagets förpliktelser och inte några av de övriga medlemmarnas förpliktelser. Kommuninvests förmåga att bistå medlemmarna med stabil och kostnadseffektiv finansiering baseras på dess mycket höga kreditvärdighet. En viktig del för finansmarknadens förtroende för Kommuninvest är det ansvar som medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening har. Detta ansvar bygger på tre avtal: 1. Solidarisk borgensförbindelse 2. Garantiavtal gällande motpartsexponeringar i derivat 3. Regressavtal Till dessa avtal kommer stadgarna för den ekonomiska föreningen, där det bland annat anges vad som gäller för medlems ansvar vid utträde och uteslutning. 1. Solidarisk borgensförbindelse Samtliga kommuner och landsting som är medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har undertecknat ett solidariskt borgensåtagande för Kommuninvests samtliga förpliktelser. Borgensförbindelsen har följande lydelse: Till säkerhet för samtliga förpliktelser som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå går undertecknade landsting och kommuner solidariskt i borgen såsom för egen skuld i enlighet med vad som anges i stadgarna för Kommuninvest ekonomisk förening. Proprieborgen Borgensförbindelsen utgör en proprieborgen ( borgen såsom för egen skuld ), vilket innebär att en fordringsägare kan söka betalning antingen av Kommuninvest eller av en medlem. Fordringsägaren behöver inte först försöka få betalt från Kommuninvest, utan hela beloppet kan krävas direkt från medlemmarna. För att en fordringsägare ska kunna kräva medlemmarna på betalning, måste dock Kommuninvests åtagande ha förfallit och betalning ej ha skett av Kommuninvest. Solidarisk borgen Genom att alla medlemmar har tecknat solidarisk borgen för Kommuninvests förpliktelser, kan fordringsägaren vända sig mot vilken eller vilka som helst av medlemmarna med krav på betalning av hela beloppet. Detta uttrycks på det sättet att 10

11 medlemmarna svarar solidariskt för Kommuninvests förpliktelser gentemot fordringsägarna. Det är således inte frågan om ett delat ansvar mellan medlemmarna, dvs. att var och en av dessa skall svara endast för en del av beloppet. Däremot äger en medlem som har att infria sitt åtagande enligt borgensförbindelsen rätt att begära att övriga medlemmar står för sin del av det krav som har framställts av fordringsägaren. Denna fördelning av ansvaret mellan medlemmarna regleras i ett separat regressavtal. Innebörden av regressavtalet framgår nedan. Generell borgen Genom att borgensförbindelsen är generellt utformad, blir en ny medlem ansvarig för samtliga Kommuninvests förpliktelser vid tidpunkten för undertecknandet av borgensförbindelsen samt för Kommuninvests framtida förpliktelser. [Medlemsansvar vid utträde eller uteslutning Medlems ansvar för Kommuninvests förpliktelser är efter utträde eller uteslutning begränsat till sådana förpliktelser som existerade vid medlemmens avgång ur föreningen. Avgående medlem är inte ansvarig för de förpliktelser som inträffar därefter. Reglerna om ansvaret vid utträde och uteslutning framgår av stadgarna för Kommuninvest ekonomisk förening.] 2. Garantiavtal gällande motpartsexponeringar i derivat Vad är en motpartsexponering i derivat? Kommuninvests upplåning sker i valutor, löptider och strukturer som många gånger skiljer sig från de valutor, löptider eller strukturer som sker vid utlåning och likviditetsförvaltning. För att matcha betalningsflödena vid upplåning med betalningsflödena vid utlåning och likviditetsförvaltning, ingår Kommuninvest olika typer av avtal om derivat. De vanligaste derivaten är swappar, optioner och terminer. Användningen av derivat innebär en risk för att Kommuninvests motpart inte kan fullgöra sina åtaganden enligt avtalet. Beroende på prisförändringar på den underliggande tillgången, exempelvis räntans eller valutans utveckling, kommer Kommuninvest ha en skuld till eller en fordran på sin motpart. I de fall Kommuninvest har en fordran på sin motpart, föreligger en motpartsrisk, som utgörs av den kostnad det skulle innebära att ersätta det ursprungliga derivatet med ett nytt. Denna kostnad, som varierar över tiden, utgör en motpartsexponering för Kommuninvest. Det är ansvaret för denna motpartsexponering som regleras i garantiavtalet. I de fall som kostnaden för det nya derivatet istället är lägre än det ursprungliga derivatet, uppkommer en exponering för Kommuninvests motpart. Denna exponering innebär att motparten får en motsvarande fordran mot Kommuninvest. Ansvaret för denna förpliktelse omfattas, liksom alla andra Kommuninvests förpliktelser, av det solidariska borgensåtagandet. 11

12 Medlemsansvar enligt garantiavtalet Garantiavtalet reglerar samtliga de exponeringar som uppkommer vid användningen av derivat i Kommuninvests verksamhet och utgörs av det belopp som Kommuninvests derivatmotparter från tid till annan har att betala till Kommuninvest. För de motpartsexponeringar från derivat som Kommuninvest har ingått för den del av upplånade medel som inte är utlånade, inklusive förvaltningen av dessa ännu ej utlånade medel, svarar varje medlem utifrån sin andel av det totala insatskapitalet i den ekonomiska föreningen. För de motpartsexponeringar från derivat som Kommuninvest har ingått som en följd av utlåningen samt för den del av upplånade medel som är utlånad, svarar varje medlem för den andel som medlems lån utgör av den totala utlåningen i Kommuninvest. Vid beräkningen av medlems andel av Kommuninvests totala utlåning ingår även av medlem tecknad borgen för de kommunala företagen. Enligt garantiavtalet förbinder sig medlemmarna att när Kommuninvest framställer krav på betalning, till Kommuninvest betala den del av åtagandet som respektive kommun ansvarar för. 3. Regressavtalet Syftet med regressavtalet är att reglera det inbördes ansvaret mellan medlemmarna om Kommuninvests fordringsägare skulle framställa anspråk gentemot någon eller några av medlemmarna enligt borgensförbindelsen. Vidare reglerar regressavtalet den närmare proceduren om ett anspråk skulle framställas mot någon eller några av medlemmarna. I denna procedur har Kommuninvest ett samordningsansvar. Fördelningen av ansvaret enligt regressavtalet För den andel av Kommuninvests totala upplåning som inte är utlånad, svarar varje medlem utifrån sin andel av det totala insatskapitalet i den ekonomiska föreningen. För den andel av Kommuninvests totala upplåning som är utlånad, svarar varje medlem för den andel som medlems lån utgör av den totala utlåningen i Kommuninvest. Vid beräkningen av medlems andel av Kommuninvests totala utlåning ingår även av medlem tecknad borgen för de kommunala företagen. Ytterligare information Ytterligare information finns att tillgå i skriften Tydligt medlemsansvar En redovisning av det ansvar varje medlem i Kommuninvest ekonomisk förening har. 12

13 Medlemmarnas kreditlimit Kommuninvests kreditgivning sker inom ramen för årligen fastställda kreditlimiter. Limiten fastställs med utgångspunkt från medlemmens nettokoncernskuld. Vilka kan få kredit? Kommuninvests produkter och tjänster är enbart tillgängliga för medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening, medlemmarnas majoritetsägda företag samt interkommunala samarbetsorganisationer, om alla dess medlemmar också är medlemmar i Kommuninvest. Kreditgivningen begränsas genom en årligen fastställd limit. Hur fastställs kreditlimiten? Limiten fastställs med utgångspunkt från nettokoncernskulden i Sveriges samtliga kommunkoncerner. Den generella limiten motsvaras av den 95:e percentilen bland Sveriges kommunkoncerner, dvs. skuldsättningen i den kommun som har den 14:e högsta nettokoncernskulden per invånare. I november 2010 uppgick limiten till 108 tkr per invånare. För landstingsmedlemmar är limiten 50 procent av limiten för kommuner. Nettokoncernskulden beräknas som summan av kommunkoncernens skulder, avsättningar och ansvarsförbindelser för pensioner, med avdrag för likviditet (kassa, bank och kortfristiga placeringar). Förhöjda limiter Vid behov kan styrelsen besluta om förhöjd kreditlimit för en medlem. Beslutet grundar sig på en kommunbedömning som visar att en förhöjd limit kan motiveras av särskilda skäl. Med särskilda skäl menas främst att medlemmen har tillgångar som motiverar en högre skuldsättning. Exempel på sådana tillgångar är tillgångar där marknadsvärdet väsentligt kan antas överstiga det bokförda värdet, till exempel energi-, mark- eller fastighetstillgångar. Även tillgångar i form av långsiktiga avtal kan utgöra särskilda skäl för förhöjd limit. Ett exempel är när medlemmar genomför och finansierar investeringar för objekt som hyrs av staten genom verk eller myndigheter, eller vid infrastrukturinvesteringar där staten är slutlig finansiär. Utöver särskilda skäl beaktas också medlemmens allmänna finansiella situation. Lånestopp Om medlemmens nettokoncernskuld överstiger limiten inträder lånestopp. Medlemmen kan dock omsätta äldre krediter från Kommuninvest eller annan kreditgivare så länge det är säkerställt att nettokoncernskulden inte ökar. 13

14 Upplånings-, placerings- och riskhanteringsverksamhet De delar av Kommuninvest i Sverige AB:s verksamhet som kan få betydelse för en medlem i egenskap av borgensman är i första hand upplåningsverksamheten, placeringsverksamheten samt användningen av finansiella försäkringsinstrument (derivat) i riskhanteringssyfte. Upplåningsverksamheten Kommuninvest i Sverige AB:s utlåning finansieras via korta och långa upplåningsprogram på nationella och internationella kapitalmarknader. Bolagets upplåningsstrategi baseras på diversifierade finansieringskällor vad gäller upplåningsmarknader, investerarkategorier, upplåningsvalutor och upplåningsprodukter. Genom att sprida upplåningen på olika marknader och olika typer av finansiella instrument minskas riskerna. Kommuninvest är främst aktivt på europeiska kapitalmarknader men har historiskt haft stor upplåning i exempelvis Japan. Kommuninvests största upplåningsprogram Svenskt kommunobligationsprogram, ett obligationsprogram för löptider mellan 1 och 10 år. Kommuninvest EMTN program (Euro Medium Term Note), ett medelfristigt obligationsprogram för löptider mellan 1 30 år. Kreditram: 20 miljarder euro. Kommuninvest Euro-Commercial Paper Programme (ECP), ett kortfristigt upplåningsprogram för löptider mellan dagar. Kreditram: 5 miljarder euro. Kommuninvest Domestic Commercial Paper Program, ett kortfristigt upplåningspro-gram på den svenska marknaden. Kreditram: 50 miljarder kronor. Japanska s.k. Shelf Registrations, ett medelfristigt obligationsprogram. Tyska s.k. Schuldscheins och Namenschuldverchreibung, medelfristiga obligationsprogram. Placeringsverksamheten Placeringsverksamheten är kopplad till upplåningsverksamheten genom att Bolaget, i avvaktan på utlåning, placerar sin likviditet i olika värdepapper. Bolagets placeringar sker i första hand i värdepapper utfärdade av stater eller statligt garanterade finansiella institutioner. Enligt riktlinjer från Bolagets styrelse ska Kommuninvest verka för att sprida placeringar i värdepapper mellan olika typer av motparter såväl som motparter i olika geografiska områden. Motparter måste ha låg kreditrisk kreditbetyg om lägst A2 från Moodys och/eller A från 14

15 Standard & Poor s och får endast ha en riskviktning om högst 20 procent i kapitaltäckningshänseende. Riskerna begränsas även genom att placeringarna får ha en löptid om maximalt 5,5 år. Tydliga riktlinjer fastställda av Bolagets styrelse anger hur likviditetsreserven ska sättas samman för att minimera kredit- och likviditetsrisker. En betydande del av tillgångarna måste vara repobara (belåningsbara) hos Riksbanken, vilket innebär att de omedelbart kan omsättas till likvida medel utan att försäljning krävs. Riskhantering med derivatinstrument I syfte att begränsa de marknadsrisker som uppstår när upplåningens och utlåningens avtalsmässiga villkor inte överensstämmer används derivatinstrument, främst valuta- och ränteswapar. Derivatinstrumenten används för att säkra sig mot oönskade värdeförändringar i valutor och räntor och är på det sätt som Kommuninvest använder dem att betrakta som finansiella försäkringsinstrument. Motparterna i derivatkontrakt är finansiella institutioner. En valutaswap är ett avtal mellan två parter att utbyta en viss valuta mot en annan valuta under en i förväg bestämd tidsperiod. En ränteswap innebär att fasta räntebetalningar byts mot rörliga, eller omvänt. Den risk som uppkommer för Bolaget genom användningen av derivatinstrument är att Bolagets motpart i transaktionen inte kan fullgöra sina åtaganden, s.k. motpartsrisk. Skulle det ske måste Bolaget ersätta det ursprungliga derivatkontraktet med ett nytt, vilket leder till en kostnad för bolaget. Kostnaden varierar över derivatkontraktets löptid med priset på den underliggande tillgången. Är kostnaden för att ersätta derivatkontraktet högre än den ursprungliga uppstår för Bolaget en fordran på motparten, dvs. en exponering på motparten. Är kostnaden för det nya försäkringsinstrumentet istället lägre än det ursprungliga instrumentet, uppkommer istället en skuld till motparten, dvs. motparten får en exponering mot Bolaget. För att minska motpartsrisken har Kommuninvest krav på att motparterna har en viss lägsta kreditvärdighet, lägst stabil A-nivå från Moody s eller Standard and Poor s. Motpartens kreditbetyg är avgörande för vad Kommuninvest är berett att acceptera när det gäller kontraktens löptid, struktur och tillåten riskexponering. Genom att använda sig av s.k. close-out netting, vilket innebär att samtliga kontrakt nettas ifall motparten skulle fallera, kan Kommuninvest minska motpartsrisken. Kommuninvest är vidare medlem i organisationen ISDA (International Swaps and Derivatives Association) och ställer som krav för att ingå avtal en rätt till förtidsinlösen om motpartens kreditbetyg försämras under en viss nivå. Kommuninvest använder sig också av säkerhetsavtal för derivattransaktioner, s.k. CSA-avtal, som ger rätt att under vissa förutsättningar kräva men också ställa extra säkerheter.

16 Utträde, uteslutning samt medlems ansvar Medlemmar har rätt att begära utträde ur föreningen, men har kvar ansvar enligt den solidariska borgensförbindelsen för de förpliktelser som finns vid utträdesdatumet. Utträde Medlem har rätt att, tidigast två år från inträdet i föreningen, begära utträde. Uppsägningen ska vara skriftlig. Efter att medlemmen sagt upp sitt medlemskap, sker formellt utträde vid utgången av det räkenskapsår som slutar näst efter sex månader sedan medlemmen har sagt upp sig till utträde. Ett utträde som begärs i mars får således effekt vid utgången av samma år, medan ett utträde som begärs i oktober får effekt först vid utgången av påföljande år. Undantaget är om tvingande reglering i lag (1987:667) om ekonomiska föreningar föranleder rätt till tidigare avgång ur föreningen. Uteslutning Medlem som väsentligen åsidosätter sina skyldigheter gentemot föreningen eller föreningens företag, eller på annat sätt väsentligen motverkar föreningens intressen kan efter beslut av föreningsstämman uteslutas. Medlems ansvar vid utträde eller uteslutning Medlems ansvar för föreningens företags samtliga förpliktelser enligt separat tecknad borgensförbindelse är efter utträde eller uteslutning begränsat till sådana förpliktelser som existerade vid medlemmens utträde eller uteslutning ur föreningen. Medlemsansvaret sträcker sig till dess dessa åtaganden upphört eller reglerats. Ansvaret baseras på aktuella förpliktelser vid den tidpunkt då medlemmen formellt utträder ur föreningen.

17 Box 124, Örebro. Telefon: Upplaga: januari 2011