Årsredovisning Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Transkript

1 Årsredovisning 2015 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

2 Årsredovisning 2015 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Citera gärna ur skriften, men ange källa. Årsredovisningen finns även publicerad på Författaren och Vårdanalys Grafisk Design och produktion: Les Creatives Sthlm Tryck: TMG Sthlm, Stockholm 2016 ISBN:

3 Årsredovisning 2015 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys DNR. 2453/2016 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (64)

4 2 (64) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2015

5 Myndighetschefens inledning År 2015 var ett händelserikt år för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys som blev vårt nya namn från den 1 juli Under året bedrev vi sammantaget ett tjugotal analysprojekt. Vi publicerade 12 rapporter och promemorior, vi anpassade verksamheten till minskande resursramar, vi inledde arbetet med det utökade uppdraget som omfattar hela socialtjänsten, och vi införde en ny organisation och nya arbetssätt. Min samlade bedömning är att vi kan se tillbaka på ännu ett framgångsrikt år. Analysverksamheten har fortsatt att bedrivas med hög kvalitet och effektivitet, och vårt arbete har på ett konstruktivt sätt bidragit till att belysa angelägna utvecklingsområden i vården, tandvården och omsorgen ur ett patientbrukar- och medborgarperspektiv. Eftersom årsredovisningens huvudfokus är på analysverksamheten och våra rapporter vill jag inledningsvis säga något om verksamhetens förutsättningar och utveckling i övrigt. Myndigheten har under de inledande verksamhetsåren vuxit stadigt, sett till resurser, medarbetare och prestationer. År 2015 innebar en något minskad verksamhetsomfattning jämfört med föregående år minskade bidragsfinansieringen med över 20 procent. Signaler om att myndighetens totala finansiering skulle fortsätta att minska innebar att vi under andra halvan av året behövde minska kostnaderna ytterligare. Det gjorde vi huvudsakligen genom personalminskningar och en process för att avveckla flertalet tidsbegränsade anställningar. Samtidigt fick myndigheten från den 1 juli 2015 ett utökat uppdrag som omfattar hela socialtjänsten. I samband med det ändrades vårt namn till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, regeringen förordnande nya ledamöter i styrelsen och det namnbytta patient- och brukarrådet fylldes på med ledamöter med erfarenhet av olika delar av socialtjänsten. Myndighetens ramanslag tillfördes 2 miljoner kronor som finansiering för det utökade uppdraget under Under året har myndigheten såväl förberett som inlett arbetet med det utvidgade uppdraget. Eftersom det inte varit möjligt för myndigheten att i någon större utsträckning rekrytera ny personal, har kompetensutveckling av befintlig personal varit viktig i förberedelsearbetet. Vi bedömer att behovet och värdet av en systematisk och kvalificerad analys av socialtjänsten ur ett brukar- och medborgarperspektiv är mycket stort. Det utökade uppdraget ger dessutom förbättrade möjligheter att belysa hur det fungerar för personer som behöver omfattande insatser från såväl hälso- och sjukvården som socialtjänsten. Samtidigt ser vi att förutsättningarna för vår verksamhet inom socialtjänsten, med bland annat en begränsad data tillgång, är utmanande. Att myndigheten fortsatt saknar ett ändamålsenligt författningsmässigt stöd att till exempel hantera personuppgifter riskerar också att innebära en betydande begränsning för verksamheten. Under andra halvan av 2015 har Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (64)

6 Myndighetschefens inledning vi tillsammans med vårt nybildade patient- och brukarråd gjort en inledande av socialtjänstens utmaningar. Baserat på den har vi lagt fast den strategiska inriktningen för vårt arbete med det utökade uppdraget. Inriktningen beskrivs i myndighetens analysplan för Under året har vi också slutfört arbetet med att utveckla vår organisation och vårt arbetssätt. I nära dialog med medarbetarna har vi tagit fram utvecklingsområden och mål med utvecklingsarbetet. Eftersom verksamheten vuxit kraftigt såg vi ett behov av ett mer närvarande ledarskap och ändamålsenligt stöd i samtliga faser i analysprojekten. För att svara upp mot behoven tog vi fram en ny organisation med tre nybildade enheter under ledning av tre projektdirektörer och en utvecklad projektstyrningsmodell. Den nya organisationen och projektstyrningsmodellen implementerades under andra halvan av De löpande avstämningar som gjorts har pekat på att utvecklingsarbetet hittills fallit väl ut och att vi nu har en organisation som är välanpassad till våra behov och förutsättningar. Under 2015 har vi också tagit fram en utvecklad kommunikationsstrategi för myndigheten. Den ska implementeras under 2016, och då också lägga grunden till en förbättrad uppföljning av vår egen verksamhet. Stockholm den 17 februari 2016 Fredrik Lennartsson Myndighetschef 4 (64) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2015

7 Innehåll 1. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Myndighetens uppgifter och inriktning Organisation Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Redogörelse för årets viktigare prestationer Tandlösa tandvårdsstöd (Rapport 2015:3) Sjukt engagerad (Rapport 2015:4) Vårdval och jämlik vård inom primärvården (Rapport 2015:6) Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? (Rapport 2015:8) Befolkningens värdering av alternativa former för äldreomsorg (PM 2015:2) Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag Redogörelse för årets viktigare prestationer Patientlagen i praktiken (Rapport 2015:1) Mot en mer effektiv och jämlik användning av medicinteknik (Rapport 2015:2) Varierande väntan på vård (Rapport 2015:5) Lång väg till patientnytta (Rapport 2015:7) Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv (2015:9) Psykisk hälsa ett gemensamt ansvar (Rapport 2015:10) Mätning av kvaliteten i äldreomsorgen (PM 2015:1) Harkness Fellowship 2014/ Remisser Deltagande i statliga kommittéer och råd Verksamhetsområde 3 Kommunikation och externa relationer Redogörelse för årets viktigare prestationer Analysplan Seminarium i Almedalen Konferenser, seminarier och mässor Uppföljning av genomslag Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (64)

8 Innehåll 5. Ekonomi Indelning och prestationer Fördelning av gemensamma intäkter och kostnader på verksamhetsområde Redovisning av kostnader per prestation Kompetens Bemanning och kompetensförsörjning Kompetensutveckling Arbetsmiljö och hälsa Sjukfrånvaro Jämställdhet och mångfald Finansiell redovisning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Sammanställning över väsentliga uppgifter Bilagor...61 Bilaga 1 Patient- och brukarrådets sammansättning...61 Underskriftsmening (64) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2015

9 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (64)

10 8 (64) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2015

11 1 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 1.1 MYNDIGHETENS UPPGIFTER OCH INRIKTNING Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) uppgift enligt förordningen (2010:1385) med instruktion för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (instruktion) är att ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv följa upp och analysera verksamheter och förhållanden inom hälso- och sjukvård, tandvård och omsorg. Vårdanalys ska 1. följa upp och analysera vårdens och omsorgens funktionssätt, 2. effektivitetsgranska statliga åtaganden och verksamheter, samt 3. inom sitt verksamhetsområde bistå regeringen med underlag och rekom menda tioner för effektivisering av statlig verksamhet och styrning. Vårdanalys har även till uppgift att 1. kontinuerligt utvärdera sådan information om vården och omsorgen som lämnas till den enskilde, i fråga om informationens innehåll, kvalitet, ändamålsenlighet och tillgänglighet, 2. på regeringens uppdrag bistå med utvärderingar och uppföljningar av beslutade eller genomförda statliga reformer och andra statliga initiativ, samt 3. inom sitt verksamhetsområde bedriva omvärldsbevakning och genomföra internationella jämförelser. Innebörden av den ändring av myndighetens instruktion som gällde från den 1 juli 2015 var att myndighetens uppdrag vidgades till att vid sidan av hälso- och sjukvården och tandvården också omfatta hela socialtjänsten. Myndighetens upp gifter är, som framgår av formuleringarna, breda och öppna och rör sektorer som omfattar drygt femton procent av BNP. I den av styrelsen beslutade analysplanen för 2015 preciserades inriktningen på verksamheten med följande illustration. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (64)

12 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Vi vill uppnå: Ökat värde för patienter, brukare och medborgare i ett långsiktigt hållbart vård- och omsorgssystem VÅRA UTGÅNGSPUNKTER VI GÖR VÅRT BIDRAG Beslutsunderlag i nationellt angelägna frågor Utvärderingar av reformer och satsningar Problembaserad analys och granskning Strukturerade jämförelser Patient-, brukar- och medborgarperspektiv Oberoende och sektorskompetens Myndighetens verksamhet är enligt den av styrelsen beslutade arbetsordningen indelad i tre verksamhetsområden: Verksamhetsområde 1 Verksamhetsområde 2 Verksamhetsområde 3 Analys och granskning Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag Kommunikation och externa relationer Prestationsredovisningen i årsredovisningen följer den indelningen. Vårdanalys produkter redovisas i olika serier. Vårdanalys analyser, slutsatser och rekommendationer publiceras i myndighetens rapportserie. Promemorior, metodresonemang och liknande material som utgör underlag eller stöd för myndighetens rapporter samlas i myndighetens PM-serie. De underlag som ingår i PM-serien anses vara av relevans för kunskapsbildningen på respektive ämnesområde. De kan exempelvis vara intressanta för en vidare läsarkrets men inte rymmas inom ramen för planerade eller utgivna rapporter. De kan vara mer tekniskt orienterade texter eller bidra med en fördjupning i ett ämne. 10 (64) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2015

13 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 1.2 ORGANISATION Vårdanalys är en styrelsemyndighet. I början av året bestod styrelsen av: Anders Anell (ordförande), Eva Fernvall, Mel Nilbert, Karin Tengvald och Fredrik Lennartsson (myndighetschef). Från och med den 1 juli 2015 ingår även Elisabeth Rynning och Kerstin Wigzell i styrelsen. Styrelsen har under året haft åtta sammanträden. Kopplat till myndigheten finns, i enlighet med myndighetens instruktion, ett patientråd. Patientrådet utses av styrelsen och har enligt instruktionen till uppgift att identifiera och lämna förslag på angelägna områden för analys och granskning, samt att bistå myndigheten i arbetet med att identifiera patienters, brukares och medborgares behov av information. I samband med att myndigheten den 1 juli 2015 fick ett utvidgat uppdrag som också ska omfatta hela socialtjänsten, bytte patientrådet namn till patient- och brukarrådet. För att höja rådets kompetens inom socialtjänstområdet valdes fyra nya ledamöter in. Utöver arbetet med sina instruktionsbundna uppgifter har patient- och brukarrådet under året också bidragit i arbetet med analysplanen för 2016 och med att bistå myndigheten i att sprida resultatet av genomförda analyser och granskningar. Patient- och brukarrådet har under året haft fem sammanträden. Rådets ledamöter framgår av bilaga 1. Under året har en ny organisation för myndighetens kansli utvecklats och implementerats. I den nya organisationen, som infördes från den 1 augusti 2015, är verksamheten under myndighetschefen organiserad i en stab och i en analysavdelning. Chefsjuristen och staben svarar bland annat för juridik, ekonomi, administration och kommunikationsstöd. Avdelningen för analys och granskning svarar för att planera och genomföra egeninitierade analys- och granskningsprojekt samt regeringsuppdrag. I den nya organisationen är analysavdelningen uppdelad i tre enheter, där var och en av enheterna leds av en projektdirektör med budget- och personalansvar. Arbetet har bedrivits enligt den fastlagda projektstyrningsmodellen. Den syftar till att tydliggöra roller, ansvar och arbetsprocesser för att standardisera och kvalitetssäkra arbetet med projekt på myndigheten. Enligt modellen delas arbetet in i olika faser: initiering, förstudie, projektplanering, genomförande och avslut. Projektstyrningsmodellen skapar en ordnad process för att i olika faser ta ställning till om och hur projektet ska bedrivas vidare. Modellen har utvecklats under året och bland annat anpassats till den nya organsationen. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (64)

14 12 (64) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2015

15 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (64)

16 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 14 (64) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2015

17 2 Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Resultaträkning för verksamhetsområdet Analys och granskning (tkr) Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Årets kapitalförändring Verksamhetsområdets inriktning styrs utöver instruktionen av den analysplan och verksamhetsplan, inklusive internbudget, som läggs fast av styrelsen. Nedan beskrivs verksamheten och de viktigare prestationerna inom verksamhetsområdet. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (64)

18 Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Tabell 1. Prestationer och kostnader per prestation (tkr). Prestationer Direkta kostnader Indirekta kostnader Totala kostnader Tandlösa tandvårdsstöd (Rapport 2015:3) Sjukt engagerad (Rapport 2015:4) Vårdval och jämlik vård inom primärvården (Rapport 2015:6) Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? (Rapport 2015:8) Befolkningens värdering av alternativa former för äldreomsorg (PM 2015:2) Summa Genomsnittskostnad per rapport Genomsnittskostnad per promemoria Tabell 2. Utveckling av prestationer inom verksamhetsområdet (antal och tkr). Utveckling av prestationer Antal redovisade rapporter 4 4 5* 7* Genomsnittskostnad per rapport Antal redovisade promemorior 1 4 2* 0 Genomsnittskostnad per promemoria *) Principen för redovisning av prestationer ändrades 2013 vilket påverkar jämförbarheten mellan år 2012 och För mer information, läs årsredovisningen för år REDOGÖRELSE FÖR ÅRETS VIKTIGARE PRESTATIONER Tandlösa tandvårdsstöd (Rapport 2015:3) I denna rapport analyserar Vårdanalys hur fyra tandvårdsstöd fungerar för äldre. Vi identifierar utmaningar och ger rekommendationer för hur tandvårdsstöden kan utvecklas. Resultaten visar att en relativt liten andel av äldre i målgruppen tar del av stöden. Orsakerna är bland annat låg kännedom om stöden, bristande samverkan och olika villkor för hur stöden erbjuds äldre. I rapporten ges ett antal rekommendationer på både kort och lång sikt, som kan bidra till att tandvårdsstöden utvecklas. På kort sikt handlar det bland annat om åtgärder för att öka kännedomen om tandvårdsstöden, att ta fram nationella styrdokument för att öka jämlikheten i hur stöden erbjuds äldre och att tydliggöra informationsansvaret kring tandvården. Vi föreslår också att regeringen tillsätter en utredning som får i uppdrag att belysa hur tandvårdsstöden kan förenklas och hur tandvården kan stärkas inom kommunernas äldreomsorg respektive hälso- och sjukvården. 16 (64) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2015

19 Verksamhetsområde 1 Analys och granskning I samband med att rapporten publicerades spreds våra resultat och slutsatser medialt genom pressmeddelande och uttalanden i pressen om bland annat behovet av att tandvårdsstöden som är riktade till äldre förbättras. Myndigheten hade även en debattartikel i tidskriften Dagens Samhälle. Vi anordnade också ett seminarium vid Odontologiska riksstämman i november Vårdanalys rekommendationer har tagits vidare i den statliga utredningen SOU 2005:76, Ett tandvårdsstöd för alla Fler och starkare patienter, som föreslår att informationsansvaret kring tandvården tydliggörs och samlas till en myndighet. Utredningen pekar också, enlighet med Vårdanalys slutsatser, på att samverkan mellan tandvården och hälsooch sjukvården inte fungerar tillfredställande och förslår att en utredning ska tillsättas som ska lämna förslag på hur samverkansformerna kan utvecklas. Rapporten Tandlösa tandvårdsstöd Sjukt engagerad (Rapport 2015:4) Efterfrågan ökar på patienternas perspektiv och delaktighet i utformningen av hälso- och sjukvården. Det har funnits ett stort fokus på individens roll som patient i vården de senaste åren, men det saknas kunskap om det inflytande patienter och personer med funktionsnedsättning kan ha som kollektiv. Denna rapport syftar till att bidra med kunskap om den svenska patient- och funktionshinderrörelsen hur den är organiserad och finanseriad, vilka roller den fyller och hur den påverkar hälso- och sjukvårdens utformning. Rapporten lyfter fram tre centrala slutsatser om patient- och funktions hinderrörelsen: Patient- och funktionshinderorganisationerna fyller flera viktiga roller, men med begränsade resurser måste de prioritera mellan dessa. En ökad efterfrågan tänjer organisationernas kapacitet och kompetens som företrädare. Det är bra att fler grupper blir representerade, men organisationerna måste också kunna samlas bakom ett brett patientperspektiv. Rapporten Sjukt engagerad Vårdanalys rekommenderar även att regeringen, myndigheter och landsting bör utveckla tydliga strategier och rutiner för samverkan med rörelsen och att regeringen bör se över statens stöd och bidrag. Rapporten presenterades på ett välbesökt seminarium i Almedalen. Under hösten presenterades rapporten även vid sju tillfällen för olika patientorganisationer, landsting samt vid ett par externa konferenser Vårdval och jämlik vård inom primärvården (Rapport 2015:6) Ett centralt mål med vårdvalsreformerna har varit att öka tillgängligheten och vårdutnyttjandet samt att stärka patientens roll som aktör inom primärvården. I den här rapporten studeras de fördelningsmässiga konsekvenserna av vårdvalet i primärvården i tre landsting. Fokus ligger på vårdkontakternas volym och fördelning, före och efter vårdvalets införande. Syftet är att studera hur vårdens horisontella rättvisa utvecklats över tid, det vill säga att individer med lika sjukvårdsbehov ska Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (64)

20 Verksamhetsområde 1 Analys och granskning ha samma tillgång till hälso- och sjukvård, oavsett socioekonomiska förhållanden. Resultaten visar att fördelningen av antal läkarbesök mellan socioekonomiska grupper är relativt likartad mellan landstingen, trots skillnaderna i vårdvalsmodellernas utformning. I samtliga tre landsting visar primärvården ett mönster där individer med låg utbildning eller inkomst, korrigerat för ålder, kön och sjuklighet, har ett relativt högre vårdutnyttjande. Denna fördelningsprofil är också relativt likartad såväl före som efter vårdval. I studien framkommer också att patienter med högre utbildning och inkomst respektive mindre sjukdomsbörda i större utsträckning anlitar privata vårdgivare. Rapporten Vårdval och jämlik vård inom primäsvården Vårdanalys ger följande rekommendationer för att främja en fortsatt utveckling av primärvården: Regeringen bör säkerställa att det finns förutsättningar för en ändamålsenlig uppföljning av primärvården där såväl privata som offentliga vårdgivare ingår. Landstingen bör se över och utveckla behovsviktade ersättningar som premierar både ett jämlikt vårdutnyttjande och en god tillgänglighet. Ur ett jämlikhetsperspektiv bör primärvården sammantaget söka främja ett för delningsmässigt neutralt och tillgängligt öppenvårdsutnyttjande. Resultaten från rapporten presenterades i en debattartikel i Dagens Samhälle. Därtill har rapporten presenterats muntligen i en rad olika sammanhang, bland annat på 2015 års prioriteringskonferens Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? (Rapport 2015:8) Den ökande andelen äldre ställer krav på kommunerna att redan nu börja planera morgondagens äldreomsorg. Vårdanalys har därför tagit fram ett kunskapsunderlag som analyserar konsekvenserna av olika sätt att utforma äldreomsorgen år Vi fokuserar på önskemålen från morgondagens äldre, effekten på de äldres funktionsförmåga samt kostnaden för äldreomsorg, hälso- och sjukvård och närståendes informella omsorg. Analysen visar på vikten av en planering som både utgår från de äldres behov och ett brett samhällsekonomiskt perspektiv. I rapporten ges några rekommendationer för en ändamålsenlig planering av morgondagens äldreomsorg: Rapporten Hemtjänst, vård och omsorgsberoende eller mitt emellan? Kommunerna och landstingen bör satsa på förebyggande och rehabiliterande åtgärder, både för äldre som har och inte har äldreomsorg. Kommunerna bör erbjuda flera alternativa omsorgsformer, oavsett grad av funktionsnedsättning. Regeringen bör säkerställa strukturer för samverkan mellan kommuner och landsting kring morgondagens vård och omsorg för äldre. Regeringen bör tydliggöra var gränsen går för det offentliga åtagandet inom äldreomsorgen. Regeringen bör bidra till att utveckla kunskapen om förebyggande arbete och nya metoder inom äldreomsorgen samt göra den tillgänglig för kommunerna. 18 (64) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2015

21 Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Vårdanalys har arrangerat ett frukostseminarium på Socialdepartementet på temat morgondagens vård och omsorg för äldre. Rapporten presenterades och diskuterades vid detta tillfälle för departementet. I samband med publiceringen den 30 november publicerade Dagens Samhälle en debattartikel där Vårdanalys sammanfattade några centrala utgångspunkter för morgondagens planering av morgondagens äldreomsorg baserat på rapporten. Vårdanalys deltog även på Socialchefsdagarna i Norrköping med syftet att uppmärksamma kommunerna på projektet och den kommande rapporten Befolkningens värdering av alternativa former för äldreomsorg (PM 2015:2) Den ökande andelen äldre ställer krav på kommunerna att redan nu börja planera morgondagens äldreomsorg. Denna promemoria presenterar en studie som undersöker vilken äldreomsorg som morgondagens äldre föredrar vid olika funktionsnivåer samt hur mycket de tycker att det vore värt att få tillgång till sitt föredragna alternativ. Ungefär hälften av morgondagens äldre anger att de hellre skulle vilja flytta till någon form av anpassat boende än att bo kvar hemma vid en lättare funktionsnedsättning. Vid en svårare funktionsnedsättning anger cirka 70 procent att de skulle vilja flytta till ett äldreboende. Resultaten visar att betalningsviljan är större vid ett större behov av omsorg och att betalningsviljan ökar med de svarandes hushållsinkomst. Promemorian Befolkningens värdering av alternativa former för äldreomsorg Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (64)

22 20 (64) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2015

23 Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (64)

24 Verksamhetsområde 1 Analys och granskning 22 (64) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2015

25 3 Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag Resultaträkning för verksamhetsområdet Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag (tkr) Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Transfereringar Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (64)

26 Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag Vårdanalys har som en av sina uppgifter enligt instruktionen att på regeringens uppdrag bistå med utvärderingar och uppföljningar av beslutade eller genomförda statliga reformer och andra statliga initiativ. Verksamhetsområdet omfattar, förutom regeringsuppdrag, också bland annat remissvar och deltagande i statliga kommittéer och råd. Under året har Vårdanalys haft följande regeringsuppdrag: Uppdrag Delrapportering under 2015 Datum för slutrapport International Health Policy Survey Harkness Fellowship (ingår i regeringsuppdraget International Health Policy Survey) Fördjupad analys av tillgänglighet i hälsooch sjukvården Nationella riktlinjers effekter ur ett patientperspektiv Utveckla kvaliteten i äldreomsorgen Utvärdera satsningen på nationella kvalitetsregister Utvärdera nyttan med att genomföra hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter Följa upp implementeringen av den nya patientlagen Följa upp och utvärdera handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa (64) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2015

27 Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag Nedan redovisas de viktigaste prestationerna inom verksamhetsområdet under Tabell 3. Prestationer och kostnader per prestation (tkr). Prestationer Kostnad Uppföljning av implementeringen och införandet av den nya patientlagen (Patientlagen i praktiken, Rapport 2015:1) Utvärdering av nyttan med att genomföra hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter utifrån ett patient- och systemperspektiv (Mot en mer effektiv och jämlik användning av medicinteknik, Rapport 2015:2) Fördjupad analys av tillgängligheten i hälso- och sjukvården (Varierande väntan på vård, Rapport 2015:5) Uppföljning av de nationella riktlinjernas effekter ur ett patientperspektiv (Lång väg till patientnytta, Rapport 2015:7) International Health Policy Survey (Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv, Rapport 2015:9) Uppföljning och utvärdering av handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa (Psykisk hälsa ett gemensamt ansvar, Rapport 2015:11) Utveckling av en metod att undersöka kvaliteten inom äldreomsorgen ur ett brukarperspektiv (Mätning av kvalitet i äldreomsorgen, PM 2015:1) Summa Genomsnittskostnad per prestation En del av regeringsuppdraget International Health Policy Survey är att samarbeta med The Commonwealth Fund i programmet Harkness Fellowship. Den totala kostnaden för uppdraget som redovisades till regeringen 31 januari 2015 uppgår till tkr. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (64)

28 Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag Tabell 4. Utveckling av prestationer för regeringsuppdrag (antal och tkr). Utveckling av prestationer Antal publikationer Genomsnittskostnad Kostnad Harkness Fellowship År 2013 var det första året Vårdanalys redovisade prestationer inom detta verksamhets område, varför jämförelsesiffror för tidigare år inte redovisas. 3.1 REDOGÖRELSE FÖR ÅRETS VIKTIGARE PRESTATIONER Rapporten Patientlagen i praktiken Patientlagen i praktiken (Rapport 2015:1) Vårdanalys har på regeringens uppdrag gjort en baslinjemätning för att kunna följa patientlagens genomslag och effekter. Denna första mätning visar att många av de bestämmelser som gällt sedan tidigare, i många fall i mer än 30 år, inte följs fullt ut. Att åstadkomma ett ökat genomslag framstår därför som en utmaning för samtliga aktörer med ansvar i sektorn. Vårdanalys bedömning är att det kommer att krävas ett brett och innovativt arbete för att åstadkomma en ökad efterlevnad. Vårdanalys kommer fram till 2017 att följa utvecklingen med nya mätningar och göra djupare analyser för att identifiera hinder och framgångsfaktorer för införandet av patientlagen, för att bidra till förbättrade förutsättningar i detta arbete. Rapporten presenterades på ett policyseminarium på Socialdepartementet. TT publicerade en längre artikel med inkluderande faktadel i samband med publiceringen och på så sätt fick Vårdanalys en god spridning av studiens resultat till allmänheten samtidigt som de uppmärksammades på att lagen trätt i kraft. Under våren blev Vårdanalys inbjuden till olika aktörer för att presentera och diskutera studiens resultat, däribland Handikappförbunden, Sveriges Kommuner och Landstings nätverk för hälso- och sjukvårdsdirektörer, landstingens kommunikatörer samt landstingens projektledare för implementeringen av patientlagen Mot en mer effektiv och jämlik användning av medicinteknik (Rapport 2015:2) Vårdanalys har på regeringens uppdrag utvärderat en pågående försöksverksamhet för hälsoekonomiska bedömningar av medicinteknik vid Tandvårds- och läkemedels - förmånsverket (TLV). Vi drar slutsatsen att verksamheten har potential att skapa nytta, bland annat som ett viktigt beslutsstöd till landstingen, men att nyttan begränsas av landstingens låga kännedom och användning av TLV:s hälsoekonomiska bedömningar. Rapporten lyfter fram viktiga förbättringsområden och diskuterar hur försöksverksamheten kan utvecklas vidare för att skapa nytta för patienter och landsting. Vårdanalys konstaterar i rapporten att nationella hälsoekonomiska bedömningar har potential att skapa värde, framförallt som viktigt kunskapsstöd till landstingen vid beslut om införande av medicinteknik i vården. Däremot bedöms inte den 26 (64) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2015

29 Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag nuvarande försöksverksamheten ha nått sina mål. Verksamhetens nytta begränsas av en låg kännedom om och användning av TLV:s kunskapsunderlag ute i landstingen. Vi kopplar detta till brister i kommunikation från TLV och inom landstingen samt till landstingens begränsade kunskap om hur hälsoekonomiska underlag kan användas i praktiska beslut inom hälso- och sjukvården. Resultatet från utvärderingen presenterades på ett policyseminarium på Socialdepartementet, på den fjärde nationella hälsoekonomiska konferensen samt i en debattartikel i Dagens Medicin. Vårdanalys ger i rapporten ett antal rekommendationer för att utveckla processerna för de hälsoekonomiska bedömningarna av medicinteknik. I enlighet med dessa har TLV under 2015 utvecklat sina processer och fördjupat sin samverkan med landsting och patientorganisationer. Landstingen har efter publiceringen av rapporten påbörjat en process för att skapa ett ordnat införande av medicinteknik. Rapporten Mot en mer effektiv och jämlik användning av medicinteknik Varierande väntan på vård (Rapport 2015:5) Vårdanalys har på regeringens uppdrag följt upp den nationella vårdgarantin. Resultaten visar på betydande skillnader mellan landsting, vårdområden och enskilda verksamheter i hur väl vårdgarantins väntetidsgränser följs. Därutöver analyseras även förklaringar till skillnader i väntetider mellan landsting och om vårdgarantin påverkar de medicinska prioriteringarna. I rapporten beskrivs också vilken information som ges till patienter om vårdgarantin och vilka förutsättningar denna ger för jämlik vård. Vårdanalys ger följande rekommendationer för det fortsatta arbetet med vårdgarantin och väntetider: Regeringen bör vidta ytterligare och riktade åtgärder där vårdgarantins efterlevnad är särskilt bristfällig. Regeringen bör se över hur vårdgarantin eller andra styrmedel kan utvecklas för att bredda och fördjupa tillgänglighetsarbetet. Regeringen bör i samverkan med landstingen utveckla en nationell standard för information kring vårdgarantin. Regeringen bör säkerställa fortsatt uppföljning av väntetider och vårdgarantins uppfyllelse. Regeringen bör säkerställa att ändamålsenlig väntetidsstatistik finns tillgänglig. Landstingen behöver fortsätta och påskynda arbetet med att hitta nya och effektivare arbetssätt, särskilt vad gäller läkarnas tidsanvändning. Landstingen behöver hitta sätt att säkerställa tillgången till personal, både säsongsmässigt och på längre sikt. Landstingen bör i ökad utsträckning genomföra medicinska revisioner kring eventuell förekomst av undanträngningseffekter. Rapporten Varierande väntan på vård Rapporten presenterades bland annat vid ett policyseminarium på Social depar te mentet och på ett seminarium i Almedalen. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (64)

30 Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag Lång väg till patientnytta (Rapport 2015:7) Rapporten Lång väg till patientnytta Vårdanalys har på regeringens uppdrag följt upp nationella riktlinjers effekter ut ett patientperspektiv. Våra resultat visar att nationella riktlinjer bidrar till en mer kunskapsbaserad och jämlik vård men att arbetet behöver utvecklas. En relativt stor andel av patienterna får inte fullt ut den kunskapsbaserade och jämlika vård som skulle vara möjligt om den bästa tillgängliga kunskapen fanns tillgänglig i vårdmötet. Vårdanalys ser behov av en sammanhållen och långsiktig strategi för att etablera ett välfungerande system för kunskapsstöd. Vårdanalys rekommenderar att regeringen tillsammans med huvudmännen bör utveckla en strategi för ett ändamålsenligt kunskapsstöd till hälso- och sjukvården. Utgångspunkterna för en kunskapsstödsstrategi för vården bör vara följande: Arbetet på nationell, regional och lokal nivå måste hänga ihop. Ett kunskapsstöd som är ändamålsenligt för vårdens professioner och patienterna måste prioriteras. Uppföljning på lokal, regional och nationell nivå samt stöd till förbättringsarbete bör utgöra en naturlig del i ett utvecklat kunskapsstödssystem. Kunskapsstöd behöver finnas på fler områden än i dag och processerna för att ta fram och uppdatera kunskapsstödet behöver utvecklas. Rapporten har uppmärksammats i media, bland annat i Dagens Medicin och Läkartidningen. Professionsföreningarna skrev en debattartikel i Göteborgsposten utifrån rapporten där de ställde krav på fungerande kunskapsstöd för vårdens professioner. Rapporten har presenterats och diskuterats vid ett tiotal tillfällen. Vårdanalys höll ett välbesökt seminarium på Medicinska riksstämman. Rapporten används även i en nytillsatt statlig utredning om följsamheten till nationella riktlinjer och andra nationella kunskapsstöd Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv (2015:9) Vårdanalys har på regerings uppdrag genomfört den svenska delen av den internationella undersökningen International Health Policy Survey (IHP), där svensk hälso- och sjukvård jämförs med andra länders. Arbetet leds av den amerikanska stiftelsen The Commonwealth Fund. År 2015 vände sig under sök - ningen till läkare i primärvården, och gav därmed möjligheter att jämföra svenska läkares upplevelser av hur vården fungerar med andra länder. Utifrån undersökningens resultat och jämförelser med tidigare års undersökningar drar Vårdanalys några övergripande slutsatser: Rapporten Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv Det finns en stor förbättringspotential vad gäller patientcentrering både mellan landstingen och i jämförelse med andra länder. Journalsystemen tillgodoser inte primärvårdsläkarnas behov. Läkarnas tid kan utnyttjas bättre för att frigöra tid för patientmötet. Läkarnas minskade förtroende för hälso- och sjukvårdssystemet är oroande men behöver förstås bättre. Slutligen ställer vi oss också frågan hur den svenska primärvården kan leva upp till förväntningarna på samordning och kontinuitet med den organisation och de resurser den har i dag. 28 (64) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2015

31 Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag I samband med att rapporten släpptes publicerades en nyhetsartikel i Dagens Medicin Psykisk hälsa ett gemensamt ansvar (Rapport 2015:10) Vårdanalys har på regeringens uppdrag följt upp och utvärderat handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa Planen syftar till att förbättra livssituationen och vården för personer med psykisk ohälsa. Den här rapporten är en slututvärdering av PRIO. Den innehåller även en belysning av statens psykiatrisatsningar mellan 1995 och 2012 samt internationella exempel som visar hur andra länder har agerat för att förbättra den psykiska hälsan. Några av utvärderingens slutsatser: De senaste tjugo åren av statliga satsningar har varit motiverade och har ökat fokus på psykisk ohälsa. Satsningarna har också bidragit till utveckling inom flera områden. Exempelvis har stödfunktioner som personliga ombud utvecklats, patient- och brukarrörelsens ställning har stärkts och omfattande utbildningsinsatser har genomförts. Trots de statliga satsningarna kvarstår stora utmaningar och nya har tillkommit. Exempelvis ökar den självrapporterade psykiska ohälsan i samhället, tillgängligheten till vård och omsorg brister och tillgången till evidensbaserade metoder är otillräcklig. För att möta de stora utmaningarna är det nödvändigt att hela samhället bidrar. Fokus behöver flyttas från de relativt begränsade statliga satsningarna till hur hela samhällets resurser kan användas. Det är därför nödvändigt att andra aktörer än staten prioriterar psykisk hälsa, exempelvis kommuner, landsting, myndigheter, skola, arbetsgivare och det civila samhället. Rapporten Psykisk ohälsa ett gemensamt ansvar Resultatet från utvärderingen presenterades på hearingen Psykisk hälsa hela samhällets ansvar som anordnades av de nationella psykiatrisamordnarna, samt på ett policyseminarium på Socialdepartementet. Flera riksmedier, bland annat Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, skrev om rapporten Mätning av kvaliteten i äldreomsorgen (PM 2015:1) Vårdanalys har på regeringens uppdrag tagit fram och utvärderat en metod för att med hjälp av så kallade vinjetter analysera skillnader i kvalitet inom äldreomsorgen ur ett brukarperspektiv. Utvärderingen visar att metoden ökar jämförbarheten mellan äldreomsorgsutförare genom att minska påverkan av de äldres personliga egenskaper, såsom hälsa, på deras svar. Däremot ställer metoden också högre krav på de äldres förmåga att besvara enkäten och metoden uppfattas negativt av vissa äldre. Slutsatsen av studien är därför att vinjettmetoden i dagsläget inte lämpar sig för användning inom äldreomsorgen. Promemorian kommunicerades genom ett frukostseminarium hos Vårdanalys Promemorian Matning av kvaliteten i äldreomsorgen Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (64)

32 Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag som samlade deltagare från Socialdepartementet, Socialstyrelsen, SKL och Linköpings universitet. Under seminariet presenterades promemorians slutsatser följt av en bred diskussion om utmaningarna med att genomföra brukarundersökningar inom äldreomsorgen Harkness Fellowship 2014/2015 Myndighetens arbete med Harkness Fellowship under 2014/2015 slutredovisades till regeringen den 31 januari Arbetet har varit inriktat på att stödja och sprida information kring 2013/2014 års Harkness Fellow slutföra utlysning, informationsspridning, urval, placering, utbetalning av medel för samt stöd till 2014/2015 års Harkness Fellow utlysa, sprida information kring och inleda urvalsprocessen för 2015/2016 års Harkness Fellow bidra till kunskapsutbyte med relevanta forskare och beslutsfattare i USA samt lägga en grund för en utvecklad svensk plattform för informationsspridning, samverkan och kompetensuppbyggnad. 3.2 REMISSER Svar på remisser redovisas som en sammantagen prestation. Myndigheten har under året svarat på 14 remisser. Tabell 5. Utveckling av antal remissvar (antal och totalkostnader i tkr). Utveckling Antal Total kostnad DELTAGANDE I STATLIGA KOMMITTÉER OCH RÅD En medarbetare har varit förordnad som expert i Välfärdsutredningen (Fi 2015:01) sedan maj (64) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2015

33 Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (64)

34 Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag 32 (64) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2015

35 4 Verksamhetsområde 3 Kommunikation och externa relationer Resultaträkning för verksamhetsområdet Kommunikation och externa relationer (tkr) Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Årets kapitalförändring Kommunikationen kring rapporter har bedrivits integrerat, som en del i arbetet med de olika analys- och granskningsprojekten. De huvudsakliga kommunikationsinsatserna är då inkluderade i redogörelsen under verksamhetsområde 1 eller 2. Under verksamhetsområdet kommunikation och externa relationer redovisas som prestationer under 2015: Analysplan 2015, arrange mang av seminarium i Almedalen samt anordnande av och deltagande vid olika seminarier, konferenser och mässor. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (64)

36 Verksamhetsområde 3 Kommunikation och externa relationer Tabell 6. Prestationer och kostnader per prestation (tkr). Prestationer Direkta kostnader Indirekta kostnader Totala kostnader Analysplan Seminarier i Almedalen Seminarier, konferenser och mässor Summa För åren 2011 och 2012 redovisades samtliga seminarier som enskilda prestationer, medan de år 2013 och 2014 redovisas som en sammantagen prestation. Det finns därför inte några jämförelsetal för åren 2011 och 2012 men vi redovisar antal seminarier, konferenser och mässor med ett nyckeltal för åren 2013 och Tabell 7. Utveckling av prestationer. Utveckling av prestationer Antal redovisade prestationer Antal seminarier REDOGÖRELSE FÖR ÅRETS VIKTIGARE PRESTATIONER Analysplan 2015 Analysplanen 2015 innebar en större omprövning av verksamhetens inriktning. En omfattande omvärldsanalys genomfördes och utifrån den lades sex långsiktiga analys områden fast av styrelsen. Analysplanen har styrt inriktningen på verk samheten under året men har också legat till grund för myndighetens kommunikation med omvärlden om inriktningen på verksamheten. Analysplanen överlämnades till regeringen den 1 februari Seminarium i Almedalen Myndigheten genomförde tre seminarier i Almedalen Rapporterna Sjukt engagerad och Varierande väntan på vård var utgångspunkten för två seminarier i egen regi. Presentation av rapporterna följdes av moderatorledda paneldiskussioner med experter och beslutsfattare. Båda seminarierna var välbesökta med cirka 100 deltagare. Därutöver ordnande Vårdanalys ett seminarium om patientsäkerhet tillsammans med Vinnvård. 34 (64) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2015

37 Verksamhetsområde 3 Kommunikation och externa relationer Konferenser, seminarier och mässor Myndighetens personal har under året presenterat myndigheten och myndighetens arbete på över hundra seminarier, konferenser och mässor. I samband med varje rapportpublicering erbjuds Socialdepartementet ett seminarium där resultaten av analysprojektet presenteras och diskuteras. Myndigheten presenterar också regelbundet sitt arbete för olika föreningar och nätverk på SKL, såsom Landstingsdirektörsföreningen, Hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket, Huvudmannagruppen och Nätverket för Styrning med Kunskap (NSK). Under hösten anordnande myndigheten ett seminarium för socialutskottets ledamöter där myndighetens arbete presenterades. Myndigheten har under året besökt ett tiotal regioner och landsting och i olika sammanhang presenterat sitt arbete. Myndigheten har under året också deltagit på bland annat Socialchefsdagarna, Kvalitetsregisterkonferensen och på Medicinska riksstämman. 4.2 UPPFÖLJNING AV GENOMSLAG Vårdanalys genomförde i början av året en mätning av genomslaget i media, omnämnanden i nationella beslutsunderlag samt en undersökning av målgruppernas syn på myndigheten och vårt arbete. Resultatet av dessa undersökningar redovisades översiktligt i årsredovisningen för En fördjupad resultatpresentation togs fram till den årliga mål- och resultatdialogen med Socialdepartementet. Under året beslutades en kommunikationsstrategi som ska implementeras i verksamheten under År 2016 ska även ett strategiskt arbete genomföras med syfte att definiera hur Vårdanalys ska följa upp sin verksamhet. I dagsläget är planen att genomslagsuppföljningen genomförs årligen och målgruppsundersökning vartannat år. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (64)

38 36 (64) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2015

39 Verksamhetsområde 3 Kommunikation och externa relationer Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (64)

40 Verksamhetsområde 3 Kommunikation och externa relationer 38 (64) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2015

41 5 Ekonomi 5.1 INDELNING OCH PRESTATIONER Vårdanalys styrelse har beslutat att indela verksamheten i tre verksamhetsområden: analys och granskning, uppföljning och utvärdering till följd av särskilda regerings - uppdrag samt kommunikation och externa relationer. Analys och granskning Prestationerna inom det här verksamhetsområdet är myndighetens rapporter och promemorior. Uppföljning och utvärdering till följd av särskilda regeringsuppdrag De främsta prestationerna inom det här verksamhetsområdet är myndighetens rapporter och promemorior. Kommunikation och externa relationer De främsta prestationerna inom det här verksamhetsområdet är myndighetens analysplan och seminarieverksamhet. I årsredovisningen redovisar vi intäkter, kostnader och prestationer fördelade på respektive verksamhetsområde. Prestationerna redovisar vi främst utifrån hur de har utvecklats i antal och kostnader Fördelning av gemensamma intäkter och kostnader på verksamhetsområde Vissa intäkter och kostnader är specifikt hänförbara till ett verksamhetsområde, till exempel bidragsintäkter, lönekostnader, konsultkostnader och tryckkostnader. Dem kallar vi direkta intäkter och kostnader. Andra intäkter och kostnader, till exempel finansiella intäkter, kostnader för lokaler, IT och stabsstöd, hör inte till något specifikt verksamhetsområde. Dem kallar vi indirekta intäkter och kostnader. I årsredovisningen fördelas de indirekta intäkterna och kostnaderna på de tre verksamhetsområdena utifrån den andel av direkta kostnader som respektive verksamhetsområde har stått för. Summan av intäkter och kostnader per verksamhetsområde stämmer överens med de totala intäkterna och kostnaderna för myndigheten. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (64)

42 Ekonomi Redovisning av kostnader per prestation Kostnaderna för prestationerna i årsredovisningen avser hela prestationens livslängd, alltså inte bara kostnaderna under Det innebär att de totala kostnaderna som redovisas inom verksamhetsområdet även till viss del avser prestationer som kommer att redovisas under kommande år. Summan av kostnader per prestation stämmer därmed inte överens med de totala kostnaderna för myndigheten. De prestationer som redovisas i årsredovisningen finansieras antingen med anslagsmedel eller med bidrag. Kostnaden för de prestationer som finansieras med anslagsmedel redovisas uppdelat på direkta och indirekta kostnader. De indirekta kostnaderna är framräknade utifrån hur stor den direkta kostnaden för prestationen är i förhållande till de direkta kostnaderna för hela verksamhetsområdet. De prestationer som finansieras med bidrag påförs löpande under året en overheadkostnad med totalt 20 procent av det tilldelade bidraget. I årsredovisningen redovisar vi därför inte någon indirekt kostnad eftersom den ingår i overhead-kostnaden. 40 (64) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2015