Huvudmålgrupper för Forskning inom Arbetsterapi

Transkript

1 Svenskt: Engelskt: Huvudmålgrupper för Forskning inom Arbetsterapi 3. Huvudmålgrupper för Forskning inom Arbetsterapi Huvudmålgrupperna för vår forskningskommunikation finns bland forskare från andra lärosäten som forskar inom ämnet Arbetsterapi (nationellt och internationellt). Vi hittar också våra viktigaste målgrupper inom landsting och kommuner, t.ex. arbetsterapeuter, rehabiliteringsaktörer, specialpedagoger och elevhälsoteam, samt inom olika intresseorganisationer. Vilken är den viktigaste målgruppen för din forskning? Komplettera gärna nedan! Vilka externa kontakter är viktiga för den verksamhet som bedrivs? Mot vilka vill du profilera dig, eller ha någon annan typ av kommunikation med? Fundera på vilka grundläggande behov och drivkrafter målgruppen har. Nationella målgrupper: 1. Forskare 2. Samhälle (avnämare, tredje uppgiften samverkan) 1.1 Forskare från andra lärosäten (nationella) som forskar inom ämnet Arbetsterapi och/eller relaterad forskning Ex. på svenska universitet som forskar inom ämnet Arbetsterapi: Luleå Tekniska Högskola Umeå universitet Göteborgs universitet Sahlgrenska Akademin Karolinska institutet Högskolan i Jönköping Örebro universitet Lunds universitet Presumtiv medarbetare Samarbetspartners Gästforskare Internationella målgrupper: 1.2 Forskare från andra lärosäten (internationella) som forskar inom ämnet Arbetsterapi och/eller relaterad forskning Presumtiv medarbetare Samarbetspartners Gästforskare 2.1 Landsting och kommuner (även privata och statliga aktörer) Arbetsterapeuter Norrköpings kommun Bo och Miljö (bostads- och teknikanpassning) Demensteam Rehabiliteringsaktörer Region Östergötland Landsting utanför Östergötland Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Samhall Specialpedagoger och elevhälsoteam Kommunala skolor och förskolor Friskolor och förskolor 2.2 Intresseorganisationer Handikapporganisationer Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU Strokeförbundet Organisationer för äldre PRO, Pensionärernas Riksorganisation SPF, Sveriges Pensionärsförbund SKPF, Svenska Kommunal- Pensionärernas Förbund SPRF, Sveriges Pensionärers Riksförbund RPG, Riksförbundet Pensionärs Gemenskap Syftet med kommunikationen - Visa forskningens resultat (ständigt uppdatera sidorna med aktuella resultat som presenteras på ett attraktivt sätt) - Visa vilken samhällsnytta forskningen har (ge exempel, gärna med hjälp av film) - Utöka samverkan (berätta om våra föreläsningsuppdrag, att vi deltar i olika konferenser, bjud in samverkanspartner till våra seminarier) - Profilera och positionera oss i forskarvärlden (bygg en attraktiv webb som lockar in besökarna) - Påverka samhällsförändring (visa vilken nytta vår forskning gör, öka försäljningen av våra instrument) - Det ska vara lätt att hitta till vår forskningskommunikation och våra kontaktuppgifter Elin Ekbladh: Syftet och målet med forskningskommunikationen Målgrupper markerade ovan! Nya/fler samarbetspartners, utöka samverkan med det omgivande samhället, profilera och positionera sig i forskarvärlden, få nya/fler finansiärer, visa på forskningens resultat och samhällsnytta, påverka samhällsförändring. Öka tecknandet av användarlicenser. Nyckelord: Arbetsterapi, arbetslivsinriktad rehabilitering, bedömning arbetsförmåga, arbetsmiljö, instrumentutveckling, motivation, psykometri, WEIS, WRI (10 st) Occupational therapy, work ability, assessment, vocational rehabilitation, RTW, motivation, research, work environment, WRI, WEIS (10 st) Tre nyckelord har prioriterats i samråd med Fredrik Carlén.

2 Elin Ekbladh Elin Ekbladh Universitetslektor Arbetsterapi, arbetslivsinriktad rehabilitering, bedömning arbetsförmåga, arbetsmiljö, instrumentutveckling, motivation, psykometri, WEIS, WRI Att hamna utanför arbetsmarknaden innebär en ökad risk för ohälsa för individen och en kostnad för samhället. Utveckling och prövning av metoder för bedömning av arbetsförmåga utgör en central del i min forskning. Personens vanor och rutiner utanför arbetet och hur man ser på sin förmåga är viktiga aspekter att beakta vid bedömning och utformning av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. elin ekbladh@liu.se Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) Avdelning Hälsa, Aktitet, Vård (HAV) Prövning av instrument för bedömning av arbetsförmåga och stöd för personcentrerade arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser Mitt forskningsområde är arbetslivsinriktad rehabilitering, med särskilt fokus på bedömning av arbetsförmåga. En central del i forskningen är bearbetning, utveckling och psykometrisk prövning av svenska versionerna av instrumenten Worker Role Interview (WRI) och Work Environment Impact Scale (WEIS). WRI och WEIS är arbetsrelaterade intervjuinstrument med tillhörande skattningsskala, som har utvecklats i syfte att bedöma subjektiva psykosociala och miljömässiga faktorers påverkan på arbetsförmåga. Med stöd av WRI får man fram hur en persons motivation, dagliga vanor och rutiner, och den omgivande sociala miljön påverkar personens arbetspotential. Fokus för WEIS är person-miljö interaktionen, vid bedömning identifieras personens upplevelse av hindrande och stödjande psykosociala och fysiska arbetsmiljöfaktorer och dess påverkan på personens tillfredställelse och välbefinnande på arbetet. ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING BEDÖMNING OCH INTERVENTION Fokus för forskningsområdet är arbetsförmåga och hur detta komplexa fenomen kan bedömas och förstås som underlag för intervention. Länk till Jan Sandqvist medarbetarpresentation. I flera av mina studier (och andras) har WRI och WEIS med sin teoretiska förankring i Model of Human Occupation (MOHO) (Kielhofner, 2008) visat sig vara användbara för att identifiera psykosociala och miljömässiga rehabiliteringsbehov och att bedömningsinstrumenten utgör en viktig grund för identifiering och planering av individspecifika rehabiliteringsinsatser. Bedömningsinstrumenten WRI och WEIS har också visat sig fungera väl att kombinera med instrumenten Assessment of Work Performance (AWP) och Assessment of Work Characteristics (AWC) som bygger på observation som datainsamlingsmetod för att bedöma personens färdigheter vid utförande av arbetsuppgifter respektive krav på färdigheter vid utförande av arbetsuppgifter. AWP och AWC har också sin teoretiska grund i MOHO och de är utvecklade av universitetslektor Jan Sandqvist. Forskningen kring utvecklingen av instrumenten för bedömning av arbetsförmåga och prövning av kombinatoriska effekter vid användning av instrumenten sker i nära samarbete med Jan Sandqvist. Instrumenten WRI, WEIS, AWP och AWC har fått en ansenlig spridning och används inom olika verksamheter t ex inom Arbetsförmedlingen, Primärvården, Försäkringsmedicinska utredningsenheter samt inom privata, kommunala och landstings/regionbaserade arbetslivsinriktade rehabiliteringsverksamheter i Sverige. Bilden visar verksamheter som använder våra bedömningsinstrument.

3 Instrument för bedömning av arbetsförmåga och identifiering av rehabiliteringsbehov WEIS Work Environment Impact Scale Teckna användarlicens WRI Worker Role Interview Teckna användarlicens Bedömningsinstrumenten AWC, AWP, WEIS och WRI används av landstings/region baserade, statliga, kommunala och privata rehabiliteringsaktörer i Sverige för bedömning av personers arbetsförmåga och utformning av personcentrerade rehabiliteringsinsatser. Min forskning är inriktad på bedömningsinstrumenten WEIS och WRI. Övergång till arbete och fortsatta studier för elever i behov av särskilt stöd i gymnasieskolan Jag ingår också i ett forskningsprojekt där vi undersöker om en individuellt utformad insats i form av teknikanpassning och stöd ger elever med funktionsnedsättning ökade möjligheter att klara sina gymnasiestudier och om insatsen har effekt på övergången till arbete och fortsatta studier efter avslutad gymnasieutbildning. Elever i gymnasieutbildning i behov av särskilt stöd, både med och utan diagnos, är överrepresenterade bland de som går direkt från skola till arbetslöshet. Skolsvårigheterna kan bero på olika former av funktionsnedsättningar, exempelvis läs- och skrivsvårigheter och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som tex ADHD. Gemensamt är att kognitiva nedsättningar negativt påverkar koncentrationsförmåga, förmåga att följa instruktioner och att organisera och planera aktiviteter. Teknikanpassning är ett område som har potential att underlätta skolgången för dessa elever men det saknas i dagsläget forskning kring detta. I projektet ingår ca 600 gymnasieungdomar i behov av särskilt stöd. Interventionen i detta forskningsprojekt fokuserar på kombinationen av individanpassat stöd och användning av tekniska hjälpmedel i elevens vardag vilket är ett område som inte har undersökts i denna omfattning tidigare. NYA MÖJLIGHETER MED TEKNIKSTÖD I SKOLAN Vilka hinder och svårigheter upplever elever med olika nedsättningar i skolan? Hur kan vi få dessa ungdomar att känna sig mer delaktiga och aktiva? Genom bedömningar med BAS och individuellt utformade stödinsatser samt teknikstöd får eleverna ökade möjligheter till godkända betyg och delaktighet. Länkar: Återgång i arbete personcentrerad rehabilitering för personer med stroke. Projektet handlar om att utvärdera en ny metod för personcentrerad rehabilitering som syftar till återgång i arbete för personer som haft stroke. I projektet används bland annat WRI, WEIS och AWP som effektmått. Forskningsledare i projektet är Medicine doktor Gunilla Eriksson. Jag är också delaktig i projektet Personcentered rehabilitation for return to work after stroke som har sin hemvist vid Karolinska Institutet. Gunilla Eriksson: guneri

4 Undervisningsuppdrag på Arbetsterapeutprogrammet Länk till MOHO: moho/ Kursansvar för Examensarbete i arbetsterapi, grundnivå Kursansvar för Arbetsterapi inom arbetslivsinriktad rehabilitering, avancerad nivå Examinator för termin 1 och för examensarbeteskursen på kandidatnivå Handleder studenter på grund- och avancerad nivå Övriga undervisningsuppdrag: basgruppshandledning, föreläsningar inom arbetslivsinriktad rehabilitering, vetenskapligt förhållningssätt och Model of Human Occupation Bild Puff till Arbetsterapeutprogrammet Bild Puff till fristående kurs 8FA102?l=sv Pedagogiskt utvecklingsarbete Pedagogiska frågor intresserar mig och jag har uppdrag att arbeta med curriculumutveckling på Arbetsterapeutprogrammet. Arbete pågår med ny utbildningsplan och nya kursplaner för införande på programmet höstterminen Studentuppdrag! Önskar du undersöka ett problem, belysa ett område, eller utvärdera något inom din verksamhet? Kanske kan det passa för ett examensarbete i arbetsterapi. Läs mer om studentuppdrag Uppdrag Biträdande handledare Biträdande programansvarig, Arbetsterapeutprogrammet Ledamot programutskottet, Arbetsterapeutprogrammet Suppleant fakultetstyrelsen, Medicinska fakulteten Sammankallande Arbetsterapeutprogrammets Curriculumgrupp Jag är biträdande handledare för Moa Yngve, som är doktorand inom forskningsprojektet En intervention för att underlätta skolgång och övergången till arbete och fortsatta studier för elever i behov av särskilt stöd i gymnasieskolan. Forskningsprojektet ingår i temat Funktionshinder i skolan. FUNKTIONSHINDER I SKOLAN - På VÄG MOT ARBETE Vilka hinder finns i skolmiljön? Hur ser barn och unga med funktionsnedsättning på delaktighet? Vilken betydelse har teknikstödet för studieresultatet? Vi vidareutvecklar och prövar intervjuinstrumentet BAS, där barn och unga själva identifierar sina behov av anpassningar i skolan. Nätverk-länk: forskning/forskningsmiljoer/pro-care/psykometrinatverk/ SPID har ingen hemsida att länka till. Nätverk jag ingår i Nationellt psykometrinätverk för forskare inom Hälsovetenskaperna SPID - Nationellt forskarnätverk inom området sjukförsäkring Forskar du inom området? Ta gärna kontakt om du använder eller är intresserad av att använda bedömningsinstrumenten WRI och/eller WEIS i något forskningsprojekt. Kurs i användning av bedömningsinstrumenten Vi erbjuder kurser i användande av bedömningsinstrumenten AWC, AWP, WEIS och WRI. Kurserna ger användaren möjlighet att få kunskaper om instrumentens teoretiska grund, Model of Human Occupation, samt hur instrumenten kan användas i kombination vid bedömning av arbetsförmåga. Våra kurser ger dig tillfälle att utvidga ditt kontaktnät samtidigt som du uppdaterar dig om den senaste forskningen kring instrumenten och deras användning. Anmäl ditt intresse för kommande kurstillfällen! Vi planerar att ge en ny kursomgång hösten Publikationer Ekbladh E, Thorell L-H, Haglund L. Return to work- the predictive value of the Worker Role Interview (WRI) over two years. Work, 2010; 35; Ekbladh E, Fan CW, Sandqvist J, Hemmingsson H, Taylor R. Work Environment Impact Scale: Testing the psychometric properties of the Swedish version, Work, 2014; 47; Yngve, M. Ekbladh E. Clinical Utility of the Worker Role Interview - A Survey Study among Swedish Users. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 2015, early on-line Länk till samtliga publikationer i DIVA Model of Human Occupation Teori och tillämpning För denna första svenska översättning av av Model of Human Occupation, har jag varit fackgranskare och jag är också medförfattare till ett kapitel i boken. Modellen förklarar hur aktivitet motiveras, inordnas i vardagens livsmönster, utförs och påverkas av aktuell miljökontext samt vad som händer när människan ställs inför svårigheter som sjukdom, skador och annat som leder till problem med att genomföra dagliga aktiviteter. I boken diskuteras även hur person centrerad arbetsterapi med stöd av modellens begrepp kan möjliggöra utförande av och delaktighet i aktivitet. Utgivningsår: 2012 Förlag: Studentlitteratur

5 Pris för entreprenörskap LiU Holdings pris 2014 för Årets entreprenöriella lärare gick till inte mindre än fyra personer som tillsammans verkat som eldsjälar för entreprenörskap och nytänkande på Arbetsterapeutprogrammet. Priset delades ut till Jane Holstein, Annette Kjellberg, Elin Ekbladh och Kristin Alfredsson Ågren från ISV för deras insatser inom Arbetsterapeutprogrammet. Motivering: För att rusta sina studenter med ett entreprenöriellt förhållningssätt och verktyg för verksamhetsutveckling har utbildningen en tydlig strimma av entreprenörskap och nytänkande, tack vare dessa eldsjälar. Kurser och moment är under ständig utveckling där samverkan med andra fakulteter och omgivande samhälle är viktiga och prioriterade delar, helt i enlighet med LiU:s långsiktiga arbete att etablera en kultur av samverkan. Läs hela artikeln (InnovationskontorEtt) Pristagare Ingela Peterson Lies minnesfond Pristagare 2013 med motiveringen: Elin Ekbladh visar stort engagemang och har en utpräglad förmåga att forskningsanknyta utbildningen för arbetsterapeuter med sitt forskningsområde som utgångspunkt. Hon tar sig an utmaningar på ett systematiskt och strukturerat sätt och fokuserar på möjligheter. I lyhört samspel med medarbetare och studenter skapar hon förutsättning för delaktighet och nyfikenhet gentemot forskning och utveckling av arbetsterapi. Akademisk examen Leg Arbetsterapeut 1997 Magister examen, 1999 Medicine doktorsexamen 2008 Arbetsterapiforskning Arbetsterapiforskning syftar till att minska funktionshinder i samhället och öka personers möjlighet att vara aktiva och delaktiga i sin vardag oavsett funktionsnedsättning. Samverkan med forskare inom området Jan Sandqvist Helena Hemmingsson Helene Lidström Moa Yngve Lena Haglund Linda Fredrikson,