En arbetsmarknad för alla

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En arbetsmarknad för alla"

Transkript

1 En arbetsmarknad för alla Så kan integrationen förbättras Fredrik Segerfeldt, Migro

2 En arbetsmarknad för alla Så kan integrationen förbättras Fredrik Segerfeldt, Migro 2013 Omslag & Layout: Jonas Lovéus loveus.se

3 Introduktion En arbetsmarknad för alla så kan integrationen förbättras har getts ut inom ramen för nätverket Migro. Rapporten är skriven av författaren och medgrundaren till Migro Fredrik Segerfeldt. Om migro Migro är ett forum för idédebatt om migration och fri rörlighet. Det grundades som en reaktion på den skeva svenska debatten där migration reducerats till integration och associeras med problem som diskriminering, segregation och bidragsberoende. Genom migro vill vi bredda perspektiven kring invandring i Sverige. Migration har genom historien varit viktigt för ökat välstånd och säkerhet. Idag fortsätter det vara en kraft som bekämpar fattigdom, räddar oskyldiga liv ur konflikter och katastrofer och gör mer nytta än alla biståndsprocentmål världen har skådat. Människans frihet att söka sig dit där hon tror sig kunna skapa ett bättre liv för sig och sin familj borde vara ett självklart mål för alla. Migro verkar för att belysa att öppnare gränser inte enbart är humanistiskt riktigt, utan att det också är ekonomiskt förmånligt. Det är absurt att bara associera invandring med utanförskap och fattigdom när migration historiskt varit en nyckel till ökat välstånd. En stor del av den svenska ekonomin är beroende av att människor vill flytta hit, arbeta och starta företag. Migration kan lindra demografiska utmaningar och tillföra arbetskraft och nya idéer samt öka handelskontakter och dynamik. Vår verksamhet är ideell och drivs främst genom vår hemsida där vi löpande publicerar artiklar. Hösten 2012 publicerade vi boken Migrationens kraft av Johan Norberg och Fredrik Segerfeldt. Läs mer om oss och vår verksamhet på

4 Invandringen och sysselsättningen 15 % Sveriges befolkningssammansättning har förändrats drastiskt sedan 1960-talet. Numera är drygt 15 procent av befolkningen född i ett annat land. Nedanstående graf är illustrativ. Utrikes födda som andel av befolkningen, procent Arbetslösheten bland utrikes födda är hela 15,9 procent, mot endast 6,4 procent bland inrikes födda. Sysselsättningsgraden bland inrikes födda är 67,2 procent, mot endast 57,3 procent bland utrikes födda. Arbetslöshet och sysselsättningsgrad, år, procent, % 10 % 60 % 40 % 5 % 20 % 0 % Källa: SCB <http://www.scb.se/pages/tableandchart aspx> Arbetslöshet Inrikes födda Utrikes födda Sysselsättningsgrad 0 % Migration är en mycket positiv företeelse. 1 Människans rörlighet över gränser och mångfald är positivt, ur en lång rad perspektiv. Det ökar friheten och rörelseutrymmet, ger ekonomiska vinster, höjer levnadsstandarden och bekämpar fattigdom och ger dessutom skydd till människor som riskerar död och förföljelse. De allra flesta utrikes födda bidrar till svensk ekonomi genom sitt arbete, som anställd eller som företagare personer som är födda i ett annat land går varje vecka till sitt arbete. Nästan var sjätte person som jobbar i Sverige är född utomlands. 2 Invandrare står bakom vart sjätte nystartat företag. 3 Samtidigt har Sverige problem när det gäller invandrares ställning på arbetsmarknaden. Källa: AKU. Under de senaste decennierna har invandringen till Sverige förändrats. Fram till början av talet hade Sverige främst arbetskraftsinvandring. Numera är det flyktingar och deras anhöriga som dominerar, även om det nyligen åter har öppnats upp för arbetskraftsinvandring. Dessutom har sändarländerna bytts ut, från främst inomeuropeiska till främst utomeuropeiska sådana. Under samma period har Sverige fått ett problem när det gäller sysselsättningen bland invandrare. Under den förra epoken av arbetskraftsinvandring under efterkrigstiden fram till början av 1970-talet hade utrikes födda en högre sysselsättningsgrad än infödda. 4 Nu är det alltså tvärt om. 1 Norberg och Segerfeldt (2012) beskriver nyttan med migration ur en rad perspektiv. 2 Joyce NUTEK Ekberg & Hammarstedt

5 I såväl statistiken som debatten tenderar vi att behandla kollektivet invandrare eller utrikes födda som en homogen grupp. Det är en felaktig bild. I gruppen utrikes födda finns såväl högutbildade personer från rika, demokratiska länder som lågutbildade personer från fattiga, odemokratiska länder. De har inte samma problem på arbetsmarknaden. Sysselsättningsgraden varierar starkt beroende på vilken region och vilket land invandrare är födda i. Lägst är sysselsättningen för personer med ursprung i Afrika, följt av Asien och Europa utanför EU. Med undantag för gruppen Latinamerika, varierar det alltså rätt jämnt med sändarländernas utvecklingsnivåer. 5 Det är för människor från fattiga länder i Asien och Afrika de största problemen finns. Sysselsättningsgrad efter födelseregion, 2010, år, procent Bilden bekräftas när man går ner på landsnivå. I grafen nedan visas sysselsättningen för människor födda i de 12 största sändarländerna (länder varifrån minst personer invandrat). Sysselsättningsgrad, de 12 största födelseländerna, procent, år 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 80 % 10 % 70 % 0 % 60 % 50 % Finland Bosnien Chile Tyskland Polen Jugoslavien Iran Turkiet Thailand Somalia Irak Libanon Källa: SCB % 30 % 20 % 10 % 0 % Sydamerika Norden* Nordamerika** EU 27*** Källa: SCB Notera att dessa siffror inte stämmer med de siffror som kommer från SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU). Det beror på att det åldersgränserna inte är desamma. Eftersom AKU:n inte anger födelseland är jag dock tvungen att använda denna andra källa här. * Norden utom Sverige. ** Inklusive Centralamerika. *** EU-27 utom Norden. Övriga Europa Asien Afrika Absolut lägst sysselsättningsgrad har personer från Somalia (25 procent). Endast en av fyra somalier i åldern år arbetar alltså. Näst lägst sysselsättningsgrad har irakier (39 procent). Vi ska också komma ihåg att det inte är samma invandrare som är arbetslösa hela tiden. Som vi ska se senare suddas det mesta av skillnaden mellan inrikes och utrikes föddas sysselsättning ut med tiden. Den negativa arbetsmarknadsstatistiken förklaras i stället primärt av att gruppen invandrare fylls på och att för få nyanlända arbetar. Dessutom är etableringstiden för lång. Mediantiden från uppehållstillstånd till arbete är 7 år. 6 5 Som vi ska se senare är det avgörande för sysselsättningen hur länge en grupp i snitt varit i Sverige. Sydamerikaner är ofta flyktingar från 1970-talets militärdiktaturer och har således varit i Sverige i flera decennier och har därför hög sysselsättningsgrad. 6 Regeringen

6 120 Det är något som inte fungerar. Det blir tydligt inte minst i en internationell jämförelse. Sverige är sämst av de rika länderna på integration på arbetsmarknaden. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda är större i Sverige än i andra OECD-länder. I Sverige har utrikes födda 82 procent av de inrikes föddas sysselsättningsnivå. Det är lägst siffra bland alla länder för vilka data finns tillgängligt. Minst två saker är värda att notera. 1) De länder som efter Sverige lyckas sämst med integrationen på arbetsmarknaden tenderar att vara sådana som liknar Sverige politiskt, kulturellt och institutionellt, som Danmark, Finland och Nederländerna. 2) Bland tio av OECD-länderna är sysselsättningsgraden bland utrikes födda högre än bland inrikes födda. Utrikes föddas sysselsättning, som andel av inrikes föddas, procent, 2011 En viktig reservation är att jämförelsen inte behöver vara rättvisande eftersom de utrikes födda i olika länder inte nödvändigtvis har samma förutsättningar. Trots att det i bägge fallen handlar om migration från Afrika söder om Sahara till Västeuropa kan en somalisk flyktinginvandrare i Sverige ha det svårare än en västafrikansk arbetskraftsinvandrare i Frankrike, eftersom den språkliga, ekonomiska och kulturella barriären är större för somaliern än för västafrikanen och för att invandringsskälet gör att västafrikanens anknytning till arbetsmarknaden blir starkare Sverige Danmark Nederländerna Finland Frankrike Tyskland Österrike Norge Australien Polen Schweiz Spanien Kanada Storbritannien Nya Zeeland Slovenien Island Estland Irland Slovakien Tjeckien USA Grekland Portugal Italien Israel Ungern Turkiet Luxemburg Källa: OECD. factbook-2013-table24-en Data ej tillgänglig för Belgien, Chile, Japan, Korea och Mexiko. 6

7 Arbetsmarknadens struktur och funktionssätt Den viktigaste förklaringen till den dåliga integrationen på arbetsmarknaden är arbetsmarknadens funktionssätt. Det finns för få jobb för människor som har lägre produktivitet. 42,5 procent av befolkningen i arbetsför ålder (15 74 år) står ungdomar och utrikes födda för hela 65,3 procent av arbetslösheten. Arbetslöshetens sammansättning, 2012 Ungdomar Ett sätt att illustrera problemet är att titta på en annan grupp i samhället som har lägre sysselsättningsgrad än infödda med omfattande arbetslivserfarenhet, nämligen ungdomar. För precis som utrikes födda har ungdomar lägre sysselsättningsgrad än äldre. Sysselsättningsgrad, procent, % Utrikes födda Inrikes födda år Övriga 80 % Källa: AKU. 60 % 40 % Bland inrikes födda i åldern år etniska svenskar mitt i livet med statsministerns ord är arbetslösheten så låg som 3,8 procent, mot 23,7 procent bland ungdomar och 15,9 procent bland utrikes födda. 20 % Arbetslöshet, procent, % 0 % år år 20 % Källa: AKU. 15 % Sysselsättningsgraden för ungdomar (15 24 år) var år procent, mot över 85 procent för personer i åldern år. 10 % Ungdomar har det gemensamt med utrikes födda att de i snitt är mindre produktiva än inrikes födda med mångårig erfarenhet från svensk arbetsmarknad. (Vi återkommer senare till frågan om utrikes föddas produktivitet.) De är på samma sätt i högre utsträckning utanför arbetsmarknaden. Trots att de tillsammans utgör bara Inrikes födda år Alla år 5 % 0 % Utrikes födda år Källa: AKU. 7

8 Det här ett klassiskt uttryck för det svensk nationalekonomis nestor, socialdemokraten Assar Lindbeck, har kallat insider outsiderproblematik, när de som är inne på arbetsmarknaden skaffar sig privilegier på bekostnad av dem som är utanför genom att barriärerna in på arbetsmarknaden blir höga. 7 Produktivitet, lön och sysselsättning I en bilaga till långtidsutredningen 2011 skriver docenten i nationalekonomi Stefan Eriksson lite försiktigt: Om lönerna fullt ut kan anpassas till varje persons produktivitet blir resultatet att den nyanlände initialt bara kan få relativt okvalificerade jobb, vars lön avspeglar den lägre produktiviteten. Därefter kan hon, i takt med att humankapitalet växer genom att språkkunskaperna och/ eller yrkeskunnandet förbättras, successivt få alltmer kvalificerade jobb och lönen stiger därmed över tiden. I verkligheten är dock lönerna sällan så flexibla att de avspeglar den faktiska produktiviteten. Ofta finns det dessutom en lägsta möjliga lön, vilken kan överstiga värdet av vissa personers produktivitet. Det kan medföra att dessa personer inte betraktas som anställningsbara av företagen och därmed fastnar i arbetslöshet. 8 En annan docent i nationalekonomi, Andreas Bergh, uttrycker det så här: Den krassa ekonomiska analysen av Sveriges sysselsättningsproblem är att en stor del av Sveriges vuxna befolkning inte är lönsam att anställa till rådande lönenivåer när alla skatter räknats in. 9 En stor del av befolkningen har helt enkelt prisats ut från arbetsmarknaden. De löner som tillåts gör tillsammans med alla skatter på arbete att många människor är för dyra för att kunna få jobb. Vad menas egentligen med detta resonemang? En anställning blir av när arbetsgivaren har anledning att förvänta sig att den anställde drar in mer till företaget än hon kostar. Annars blir hon en förlustaffär för arbetsgivaren. Alla anställningar i näringslivet utgår ifrån idén att människor ska vara lönsamma, att personalen ska producera ett högre värde än den sammanlagda kostnaden arbetsgivaren har för den anställde (lön, inkomstskatt, arbetsgivaravgifter samt kollektivavtalsbaserade förmåner). Låt oss ta en snabbmatsrestaurang som exempel. Snabbmatskedjan har räknat ut exakt hur många personer varje anställd måste servera under en timme för att personalen ska vara lönsam. Det är hastigheten i serveringen som är företagets affärsidé. Det måste flyta på och då krävs både goda språkkunskaper och datorkunskaper. För annars blir personalen en förlustaffär, givet att lönen inte är baserad på individuella prestationer utan på kollektiva förhandlingar. Låt oss säga att den lägsta lönen enligt restaurangfackets kollektivavtal är kronor. Med arbetsgivaravgifter blir det en arbetskraftskostnad det vill säga det lägsta tillåtna priset på arbete på någonstans mellan och kronor. 10 De som inte lever upp till kalkylen och serverar för få personer blir alltså en ekonomisk börda för företaget och får ingen anställning. Hade man fått arbeta för en lön som motsvarar ens produktivitet hade fler kunnat jobba där. Men som reglerna fungerar idag går det inte. Det är inte så att alla personer som inte når upp till de lägsta nivåerna i kollektivavtalen inte får ett jobb. Som Stefan Eriksson påpekade ovan fungerar det inte så i praktiken, att alla som arbetar har en lön som exakt motsvarar deras produktivitet. På en arbetsmarknad som primärt består av tjänstejobb är produktiviteten svår att mäta. Och arbetsgivaren har ofta svårt att mäta exakt vad varje person åstadkommer. Men på aggregerad, statistisk nivå, när hundratusentals beslut om anställning har räknats in, får det effekt. 7 Lindbeck & Snower Eriksson 2011, s Bergh Arbetsgivaravgiften ligger på 31,42 procent gånger 1,3142 är

9 50 % 40 % 30 % 20 % Ekonomer brukar uttrycka det som att efterfrågan på okvalificerad arbetskraft blir låg, när det lägsta tillåtna priset för en anställning är högt. Man kan också säga som regeringen och andra uttrycker det, att trösklarna in på arbetsmarknaden är för höga. Eller så kan man säga att den svenska arbetsmarknaden ställer mycket höga krav och tillåter bara de duktiga att försörja sig själva genom lönearbete. Vi har en snäv arbetsmarknad. Låt oss titta specifikt på gruppen somalier, uppdelad efter utbildningsnivå. Utbildning är inte ett exakt mått på produktivitet, men det är det bästa mått vi har att utgå ifrån. Då ser vi att skillnaden i sysselsättningsgrad är stor. Bland de som bara har förgymnasial utbildning har endast 18 procent jobb, mot hela 49 procent bland de som har en eftergymnasial utbildning längre än tre år. Sysselsättning för personer födda i Somalia, procent, 2010 Den stora skillnaden i sysselsättning mellan somalier med förgymnasial och gymnasial utbildning antyder att svensk arbetsmarknad inte är konstruerad för människor med så lågt humankapital. Det står mycket få jobb till buds för personer som inte kan så mycket. Faktum är att decennier av politik och strategi från arbetsmarknadens parter har syftat till att så enkla jobb ska försvinna (mer om det senare). I en omfattande genomgång av forskningslitteraturen på området konstaterar två forskare att minimilöner minskar möjligheterna för lågkvalificerad arbetskraft att få jobb. 11 Det finns forskning som ifrågasätter dessa resultat. Men den handlar ofta om USA, som i många avseenden skiljer sig från Sverige. Det som sker här, med omfattande immigration från några av världens fattigaste länder, är att människor med i snitt mycket låga kvalifikationer möter ett land med i snitt mycket höga kvalifikationer kombinerat med världens kanske mest sammanpressade lönestruktur och världens mest generösa välfärdsstat med mycket höga bidragsnivåer. Det blir en svår kombination. Per Lundborg, professor i internationell migration och etniska relationer vid Stockholms universitet, har på Konjunkturinstitutets uppdrag undersökt de svenska lägstalönernas effekter på arbetslöshet för invandrare. Han finner att lägstalöner som är höga i förhållande till medellönen i en viss bransch har negativ påverkan på både arbetslöshetens omfattning och längd, och att effekten är särskilt stor för just flyktingar % 0 % Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial <3 år Eftergymnasial >3 år Källa: SCB Detta ska inte missförstås som ett argument att fortsatt flyktingmottagning kräver en avreglerad arbetsmarknad och ökad lönespridning. Mot bakgrund av uppgifterna om antalet döda i exempelvis Syrien ter sig frågan om tio procentenheters skillnad i sysselsättningsgrad i ett världens rikaste länder som ett mycket futtigt problem. Att rädda människor från krig och diktaturers förtryck är en moralisk uppgift som väger mycket tyngre än så. Men det finns ändå anledning att fundera på integrationen och vilka förändringar som skulle underlätta sysselsättningen för utrikes födda. 11 Neumark & Wascher Lundborg

10 Det finns de som inte accepterar resonemanget om arbetskraftskostnader, produktivitet och lönsamhet på arbetsmarknaden över huvud taget, som inte tror att arbete följer ekonomins lagar, och som menar att lön främst är resultatet av en maktkamp mellan arbete och kapital. Låt mig därför citera nationalekonomiprofessor Lars Calmfors: Det har i alla tider funnits de som hävdat att högre löneökningar, genom att öka konsumtion och efterfrågan, skulle leda till varaktigt högre sysselsättning. Det vore bra om det var sant. Tyvärr talar allt för att världen inte är så trevlig. Långsiktigt hög sysselsättning kräver dessvärre att lönerna ligger på en sådan nivå att det är lönsamt för företagen att anställa. 13 Lägstalöner i Sverige jämfört med minimilöner i EU-länder, euro Det är särskilt den sista meningen i Calmfors citat som är viktig i detta sammanhang. Det finns inget kollektivavtal eller konfliktvapen i världen som kan få arbetsgivare att anställa hundratusentals människor som utan tvekan innebär förluster för företaget. I alla fall inte i en marknadsekonomi. För att illustrera hur självklart det hela är kan man fråga: Är det någon som tror att sysselsättningen inte skulle minska om vi satte den lägsta tillåtna arbetskraftskostnaden till kronor i månaden? Frågan är då hur det ser ut med lönestrukturen i Sverige? Faktum är att Sverige har högre lägstalöner och lägre andel låglönejobb än de flesta jämförbara EU-länder. Man kan titta på lägstalönerna på minst två sätt. Dels i kronor och ören (eller omvandlat till euro för jämförbarhetens skull), och dels som andel av medianlönen. Sverige har som bekant inga lagstadgade minimilöner utan man får i stället utgå från de lägsta nivåerna i kollektivavtalen. En jämförelse ger då vid handen att Sverige har de högsta lägst tillåtna lönenivåerna i EU. Sverige Luxemburg Irland Nederländerna Belgien Frankrike Per Skedinger, docent i nationalekonomi, presenterar lägstalöner i Sverige jämfört med 12 andra avancerade länder (EU-medlemmar samt USA) och finner att de är högst i Sverige, såväl i nominella termer som köpkraftsjusterat. 15 I en annan rapport har Skedinger undersökt lägstalönerna i förhållande till medianlönen och finner att de är högst i Sverige och Norge bland 18 rika länder. 16 Man kan också titta på hur många låglönejobb det finns som andel av alla jobb i ett land, här definierade som andelen sysselsatta med en timlön på högst två tredjedelar av mediantimlönen, i företag med minst 10 anställda år Då ser vi att Sverige har varit bäst av alla på att få bort dem. Storbritannien Grekland Spanien Slovenien Malta Portugal Källa: Frykhammar med flera Calmfors Tabellen anger den lagstagdade minimilönen i de rikaste EU-länder som har en sådan samt genomsnittet för den lägsta lönen i de kollektivavtal som Svenskt Näringslivs medlemsförbund har tecknat. I ett antal andra EU-länder finns ingen lagstagdad minimilön. Frykhammar m fl Skedinger Skedinger 2008.

11 30 % Det faktum att Sverige har världens mest sammanpressade lönestruktur är ingen slump, utan en mycket medveten strategi. Att slå ut lågproduktiva jobb var en del i den solidariska lönepolitiken, något som på senare tid har kompletterats med omfattande låglönesatsningar från LO-facken i avtalsrörelse efter avtalsrörelse. Det är grundbult i den ideologi som har format det svenska samhället. De enkla jobben ska bort. Och så ska befolkningen lyftas upp genom utbildning, så att de blir mer produktiva och kan utföra mer kvalificerade arbetsuppgifter. Det lustiga är dock att arkitekterna bakom denna strategi inte på något sätt är omedvetna om de negativa konsekvenserna, särskilt inte i relation till omfattande invandring från fattiga länder. De vet om att denna sammanpressade lönestruktur, med mycket få jobb för människor med låga kvalifikationer och låg produktivitet, gör att många människor inte kan få jobb. Andelen låglönejobb i EU-länderna Det är därför alliansregeringen har infört instegsoch nystartsjobb, för att öppna för jobb för människor med lägre produktivitet genom att subventionera en stor del av arbetskraftskostnaden. En kartläggning av Svenskt Näringsliv fann att det finns hela 17 olika former skattesubventionerande stöd till anställningar för att råda bot på problemet, införda av såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar. 17 Det finns också ett antal uttalanden från ledande företrädare för arbetarrörelsen som avslöjar att de insett problematiken och att de har valt att inte göra något åt den. År 2005 erkände exempelvis LO:s dåvarande avtalssekreterare (tillika vice ordförande) Erland Olausson på en presskonferens att om facket sätter en gräns för hur låg lön det ska vara tillåtet att arbeta för kommer vissa inte att kunna arbeta. 18 Häromåret sa Ardalan Shekarabi, före detta ordförande i SSU, ledare i S kriskommission efter valet 2010 och nyvald medlem i Socialdemokraternas verkställande utskott, att höga lägsta kostnader för anställning skapar ett utanförskap bland invandrare % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Lettland Litauen Rumänien Polen Estland Cypern Tyskland Storbritannien Bulgarien Irland Ungern Slovakien Malta Tjeckien Nederländerna Slovenien Portugal Österrike Spanien Luxemburg Italien Danmark Belgien Frankrike Finland Sverige Källa: Eurostat, 17 Jansson Peterson Seminarium på Timbro den 1 juni

12 Är invandrare mindre produktiva än inrikes födda? Resonemanget ovan om att den sammanpressade lönestrukturen gör att det blir svårt för människor som av någon anledning är mindre produktiva att hitta ett arbete bygger på premissen att utrikes födda skulle ha lägre genomsnittlig produktivitet än inrikes födda. Det finns de som tillbakavisar den premissen. Utbildningsnivå, andel av befolkningen år, procent, % 40 % Utbildning Det vanligaste motargumentet är att utrikes födda i snitt inte har så mycket lägre utbildningsnivå än inrikes födda. Det är sant. I snitt är skillnaden inte så stor. 30 % 20 % Men den stora utmaningen för integrationen på arbetsmarknaden är inte att alla utrikes födda har lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda. Precis som de flesta inrikes födda jobbar de flesta utrikes födda. Den stora utmaningen är i stället att vissa invandrargrupper har mycket svårt att komma in på arbetsmarknaden. Och det handlar primärt om två grupper: människor med låg utbildning/lågt humankapital och människor från länder med låg inkomstnivå. Förgymnasial Inrikes födda Gymnasial Utrikes födda Eftergymnasial <3 år Eftergymnasial >3 år Källa:SCB % 0 % Den senare frågan återkommer vi till. Låt oss kvarhålla oss vid frågan om låg utbildning. För det finns en betydande skillnad mellan inrikes och utrikes födda när det gäller andelen som bara har grundskoleutbildning. Den är 12,8 procent bland inrikes födda men hela 20,4 procent bland utrikes födda. 20 Som vi noterade i inledningen är det inte alltid så informativt att dra alla utrikes födda över en kam, eftersom denna grupp innehåller alltifrån universitetsutbildade norrmän till personer från Afrika och Centralasien som inte kan läsa och skriva. Låt oss därför jämföra utbildningsgraden hos inrikes födda med den hos invandrare med ursprung i icke-västliga länder varifrån Sverige har tagit emot fler än personer. Dessa länder är nio stycken (Bosnien-Hercegovina, Chile, Irak, Iran, Jugoslavien, Libanon, Somalia, Thailand och Turkiet), och antalet personer i åldern år därifrån är sammanlagt drygt SCB

13 Utbildningsgrad och födelseregion, procent, år Sysselsättningsgrad efter utbildningsnivå, icke-väst, procent 50 % 80 % 70 % 40 % 60 % 30 % 50 % 40 % 20 % 30 % 10 % 20 % 10 % 0 % 0 % Förgymnasial Inrikes födda Gymnasial Födda i icke-väst Eftergymnasial <3 år Eftergymnasial >3 år Källa:SCB Förgymnasial Gymnasial Källa: SCB Oviktat genomsnitt för personer i åldern år födda i Bosnien-Hercegovina, Chile, Irak, Iran, Jugoslavien, Libanon, Somalia, Thailand och Turkiet. Eftergymnasial <3 år Eftergymnasial >3 år Och då ser vi att den stora skillnaden handlar om att andelen med bara förgymnasial utbildning är mer än dubbelt så stor hos födda i icke-väst (28,1 procent) som hos de som är födda i Sverige (12,6 procent). Låt oss sedan se hur sysselsättningen ser ut i dessa invandrargrupper uppdelade efter utbildningsnivå. Då ser vi att bland personer med förgymnasial utbildning är det endast drygt 42 procent som jobbar, mot hela 65 procent bland de med eftergymnasial utbildning som är längre än tre år. Denna diskurs känns ibland olustig. Det är inte utan att det tar emot i fingrarna när man ska skriva en fras som människor med så lågt humankapital. Men det är ett faktum man måste förhålla sig till. För det har funnits en motvilja mot att tala högt om dessa frågor. Att de faktiskt finns invandrare som inte kan läsa och skriva som aldrig har hanterat en dator. En viktig faktor att också ha i åtanke när man diskuterar utrikes föddas utbildningsnivå och sysselsättning är att kategorin förgymnasial utbildning ofta inte motsvarar nio år i svensk grundskola, utan färre år i en skola av långt lägre kvalitet än så. Och att även personer som har längre utbildningsnivå inte har gått i en skola av västerländskt snitt. 13

14 I litteraturen om fattiga länders utvecklingsproblem finns gott om exempel på riktigt urusla skolor, med oengagerade eller frånvarande lärare och med resurser som aldrig kommer fram från utbildningsministerier till skolor. I en studie av Uganda fann de utvecklingsekonomiska forskarna Jakob Svensson och Ritva Reinikka att 95 procent av pengarna från utbildningsministerium försvann innan de kom fram till skolorna. 21 I en undersökning gjord av Världsbanken i sex utvecklingsländer var lärarna frånvarande en av fem dagar i snitt, och när de var i skolan drack de ofta te, läste tidningen och pratade med kollegor i stället för att undervisa. 22 Det finns lite olika uppgifter, men enligt Världsbanken går endast 22 procent av somaliska barn i skolan. Enligt CIA World Factbook kan endast 37,8 procent av den somaliska befolkningen läsa och skriva. 23 Motsvarande siffra för Afghanistan är 28,1 procent. 24 Finska Migrationsverket uppskattar att procent av de somaliska flyktingarna där är analfabeter. 25 Finns det någon som tror att en person från ett världens fattigaste länder som inte kan läsa eller skriva ska kunna producera ett värde på kronor i månaden, bara för att hon korsar gränsen in till Sverige? Det finns en annan aspekt på det där med utbildning och produktivitet man ofta inte tänker på, nämligen frågan om körkort. En undersökning visade att sextio procent av de utlysta jobben på Arbetsförmedlingens Platsbanken kräver körkort. Det gäller även okvalificerade jobb som städ och hemtjänst. 26 Andelen som har körkort är lägre bland utrikes födda än bland inrikes födda, åtminstone i åldern år. Bland utrikes födda kvinnor med låg utbildning är andelen med svenskt körkort så låg som tio procent. 27 Vad händer när en invandrare från ett fattigt land kommer till ett rikt? Det gäller också att tänka på vad migrationen gör med en människas humankapital. Det första som sker när man byter land är att man förlorar en del av sin kompetens. Man kan inte språket, man känner sig främmande för kulturen och ens utbildning är inte alltid anpassad till det nya landet. 28 Men en person som flyttar från ett fattigt land till ett rikt upplever samtidigt en produktivitetsvinst, eftersom den institutionella miljön och den tekniska nivån är så mycket högre i det nya landet. En somalisk bonde som får tillgång till ett kreditväsende som gör att man kan låna till en traktor och konstgödsel, säkra äganderätter och ett fungerande rättsväsende kommer att kunna producera mer säd i Östergötland än i Somalia. Man höjer alltså sin produktivitet i förhållande till hemlandet, trots att man helt plötsligt kan mindre. 29 Följande anekdot från verkligheten illustrerar hur det kan gå till när en yrkesman som byter land finner att hans kompetens inte passar det nya landet. Innan Hassan kom till Sverige år 2007 jobbade han i decennier som bilmekaniker i ursprungslandet Irak. Han var duktig och var flink på att laga alltifrån växellådor till bromsar. Efter ett par månader i Sverige fick han också jobb som just bilmekaniker. Men efter ett tag blev han uppsagd. Hans kompetens var inte tillräckligt hög. Hur kommer det sig? En bil är väl en bil, såväl i Irak som i Sverige. 21 Svensson & Reinikka Banerjee & Duflo För Världsbanken, se <http://www.worldbank.org/en/country/somalia/overview>, för CIA World Factbook <https://www.cia.gov/library/publications/ the-world-factbook/geos/so.html> Avläst den 5 februari Källa: <https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/af.html> 25 Källa: <http://svenska.yle.fi/artikel/2010/03/31/nastan-alla-somaliska-flyktingar-ar-analfabeter> 26 Presentation på Bil Swedens webbplats: <http://www.bilsweden.se/publikationer/arkiv_pressmeddelanden/pressmeddelanden-2011_1/korkortslosarbetslos> 27 Källa: SCB. <http://www.scb.se/pages/article aspx> 28 Eriksson Clemens 2011 diskuterar huruvida en människas produktivitet primärt förklaras med vem man är eller var man är, och kommer med hjälp av den vetenskapliga litteraturen fram till att det handlar om både och. 14

15 Det är sant, men bilarna i Sverige tenderar att vara nyare. Och numera sköts det mesta av service och reparationer via datorer. Mekanikern sätter helt enkelt in en sladd i bilen för att se vad som behöver göras på en skärm. Och Hassan kan inte tillräckligt om dessa system. Han har aldrig använt dem. I Irak lagar man inte bilar på det sättet. 30 Det var för dyrt att ha honom anställd med bara halva den kompetens som krävs. I stället jobbar han svart med att reparera äldre bilar på traditionellt vis. För utan skatt och arbetsgivaravgifter blir han ungefär hälften så dyr och därmed lönsam att anställa. Sysselsättningsgrad för utromeuropeiska invandrare efter vistelsetid i Sverige, procent, % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % Efter ett tag i landet brukar dock människor skaffa sig ett bättre humankapital. Man lär sig språket och kulturen och skaffar sig kanske en utbildning och får det lättare att bli tillräckligt produktiv för att bli lönsam att anställa. Faktum är att en av de faktorer som avgör mest hur stor andel av de utrikes födda som jobbar är hur länge de har varit i Sverige. Ju längre en utrikes född har levt i Sverige, desto högre är sannolikheten att hen har ett jobb. Det är sannolikt skälet till att latinamerikaner i allmänhet och chilenare i synnerhet är så framgångsrika på arbetsmarknaden, eftersom en stor del av dem flydde från 1970-talets diktaturer, och således har varit i Sverige under lång tid. Särskilt när det gäller utomeuropeiska invandrare är sambandet mellan vistelsetid och sysselsättning starkt. År 2009 var sysselsättningsgraden för utomeuropeiska invandrare som hade varit i Sverige 0 4 år så låg som 37,7 procent, mot hela 70,9 procent för dem som varit här i mer än 20 år. 31 Merparten av, men inte hela, skillnaden i sysselsättning mellan infödda och utomeuropeiska invandrare äts alltså upp med åren. 0-4 år 5-9 år år 20- år Källa:SCB Detta kan dock bero på att utomeuropeiska invandrare som har varit här längre inte är från samma regioner eller har samma humankapital som de utomeuropeiska invandrare som varit här en kort tid. En chilensk universitetslärare har det sannolikt lättare på arbetsmarknaden än en afghansk hemmafru som inte kan läsa och skriva. Eriksson (2011) redovisar också statistik från kommunmottagna flyktingar som bekräftar vistelsetidens betydelse. De som har varit landet i 11 år har en sysselsättningsgrad på runt 60 procent, mot endast runt 12 procent bland dem som varit här i ett år. 32 SCB följde utvecklingen för runt personer som invandrade 1997, från främst f.d. Jugoslavien och Irak. Efter ett år i landet var sysselsättningsgraden mycket låg, 29 procent för män och 17 procent för kvinnor. Tio år senare var sysselsättningsgraden dock långt högre, 68 respektive 60 procent. Utvecklingen illustreras i grafen på nästa sida. 20 % 10 % 0 % 30 Hassan heter i verkligheten något annat. Uppgifterna kommer från en person som agerar kontaktperson vid ett svenskcafé för invandrare. 31 Eriksson Eriksson

16 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % Sysselsättningsgrad, kohorten 1997, procent, efter vistelseår i Sverige Hur ser det ut i sändarländerna? En människa som flyttar från ett land till ett annat land förändras inte över en dag. Under ganska lång tid kommer kompetensen och föreställningarna från ursprungslandet att vara kvar. Ett sätt att få en bättre bild av integrationens utmaningar är därför att se på situationen i ursprungsländerna. Man kan illustrera skillnaden mellan länderna genom att titta på andelen av befolkningen i respektive land som använder internet. Det ger en, visserligen begränsad, fingervisning om ländernas utvecklingsnivå. Andelen av befolkningen som använder internet, % 10 % 1år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 80 % Kvinnor Män Källa:SCB % Denna studie visar också att det är för de lågkvalificerade som problemet är störst. SCB skriver: Det är mycket större skillnad mellan gruppen utan gymnasieutbildning och gruppen med, än mellan de gymnasie och högskoleutbildade (...) Tio år efter invandring var hälften av dem som hade lägst utbildning sysselsatta. Bland dem som hade eftergymnasial utbildning var nästan tre fjärdedelar sysselsatta. 33 Det är inte osannolikt att denna skillnad beror på att det inte finns tillräckligt många okvalificerade jobb i Sverige, främst eftersom lönenivåerna inte tillåter det. Somalia* Afghanistan Irak Iran Thailand Turkiet Libanon Chile Bosnien Sverige 40 % 20 % 0 % Källa: International Telecom Union (ITU). * År Källa: <www.internetworldstats.com> I Somalia använder en procent av befolkningen internet. I Irak och Afghanistan är motsvarande siffra fem procent, mot 91 procent i Sverige. Vi ser att invandrare med ursprung i länder med högt internetanvändande, som Chile och Bosnien, har långt mindre problem på arbetsmarknaden än personer från länder med låg andel internetanvändande, som Somalia och Irak. 33 SCB:s webbplats < aspx> 16

17 Ett sätt att få en antydan om invandrares produktivitet är att titta på inkomsterna i hemländerna. Det bästa måttet på inkomstnivån är BNP per capita, justerat för skillnader i pris mellan länder (purchasing power parity, ppp). Här är därför senaste tillgängliga uppgifter över BNP per capita (PPP) i de största icke-västliga sändarländerna. Genomsnittliga inkomstnivåer Land BNP/capita, $, ppp I kronor per månad 34 Somalia Irak Iran Bosnien- Hercegovina Libanon Turkiet Chile Källa: CIA World Factbook Dessa skattningar är skakiga ur flera olika perspektiv, inte minst när det gäller jämförelser mellan länder. Men det ger ändå vid handen att vinsterna av att flytta från ett mycket fattigt land till ett mycket rikt är ofattbart stora. Snittinvånaren i Afrika söder om Sahara skulle femdubbla sin levnadsstandard om hen flyttade till Sverige för ett jobb med en lön som motsvarar det vi kallar existensminimum. Även om lönen bara var hälften av existensminimum skulle flytten alltså innebära en välfärdsförbättring på 150 procent. Snittinkomsten i Sverige är mellan 60 och 70 gånger högre än i Somalia. 35 Enligt Global Commission on International Migration tjänar en migrant som flyttar från ett fattigt till ett rikt ofta 20 eller 30 gånger mer i det nya landet. 36 FN:s utvecklingsprogram UNDP publicerar varje år en rapport om mänsklig utveckling, i vilken länder klassificeras utifrån tre parametrar: utveckling, hälsa och inkomstnivå. De länder som får goda sammantagna poäng bedöms ha hög mänsklig utveckling ( high human development ), medan de som får låga sammantagna poäng bedöms ha låg mänsklig utveckling ( low human development ). UNDP har räknat ut att en migrant som flyttar från ett land med låg mänsklig utveckling till ett land med högre mänsklig utveckling multiplicerar sin inkomst i snitt 15 gånger, fördubblar skolgången och minskar barnadödligheten 16 gånger. 37 Dessa vinster beror på inkomstskillnaderna mellan länder. Den helt avgörande faktorn när det gäller att förklara skillnaden i barns hälsa mellan länder är skillnader i BNP per capita. 38 Och dessa skillnader återspeglar också hur låg produktiviteten är i flera av de länder från vilka Sverige tar emot många invandrare. Världsbanken uppskattar att det finns 1,4 miljarder människor, nästan tre gånger EU:s befolkning, som lever på mindre än 1,25 köpkraftsjusterade dollar om dagen, motsvarande runt 340 kronor i månaden. 39 Välfärdsvinsten för dem att flytta till ett land där de kan tjäna 20, 30 eller 50 gånger så mycket är ofattbart stora. Dessa siffror är också en antydan om hur mycket värde människor som fram tills alldeles nyss bodde i dessa länder är vana att producera. Vi bör i denna diskussion komma ihåg att ett jobb i Sverige som ger en nyanländ somalier kronor i månaden skulle innebära att hen får tio gånger högre inkomst än i hemlandet. Ett jobb som ger kronor i månaden skulle innebära en femtio gånger högre inkomst än i ursprungslandet. Det lägsta tillåtna löneläget på svensk arbetsmarknad är runt Den utmaning vi står inför handlar alltså om att hitta en arbetsmarknad för människor som inte kan läsa och skriva som är vana att producera 50 gånger mindre än den lägst tillåtna nivån enligt svenska kollektivavtal. Det är bäddat för trubbel. 34 SCB:s webbplats < aspx> 35 Norberg & Segerfeldt Global Commission on International Migration UNDP Schell med flera ,25 dollar gånger 6,5 blir 8,125 kronor. Multiplicerat med 30 dagar blir det 243,75 kronor i månaden. Multiplicerat med Sveriges PPP-faktor 1,4 blir det 341,25 kronor i månaden. 17

18 Låt oss tänka oss det hela tvärt om och se på Sverige som det fattiga landet och att det skulle finnas länder där man tjänar femtio gånger mer än vi. Om vi utgår från en ungefärlig svensk lön på i månaden innebär det att vi skulle kunna flytta till ett annat land och tjäna kronor i månaden. Samtidigt som priserna är ungefär desamma som i Sverige. Och att vi skulle vara tvungna att producera ett värde för ungefär en miljon kronor i månaden för att kunna få ett jobb. Samtidigt som vi kan få ungefär lika mycket i socialbidrag. Under fick sammanlagt endast personer från Afrika uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl. 40 Detta trots att ökningen i inkomst är så enorm och att undersökningar visar att så många som 40 procent av befolkningen i den fattigaste fjärdedelen av världens länder vill flytta permanent till ett annat land. 41 Svensk arbetsmarknad är inte gjord för att ta emot människor från mycket fattiga länder, förutom deras eliter. Ett annat sätt att få en antydan om produktiviteten hos de stora invandrargrupperna från icke-väst är att titta på sysselsättningsgraden hos respektive grupp jämfört med inkomstnivån i sändarlandet. Inkomstnivå i ursprungslandet och sysselsättningsgrad i Sverige. Det är en underlig uppfattning, som stora delar av den svenska integrationsdiskussionen tycks utgå ifrån att ha som axiom nämligen att en människa så fort hon korsar den svenska gränsen helt plötsligt ska ha svenska egenskaper. Så är naturligtvis inte fallet. Det är en omöjlig tanke att tusentals människor som inte är läs- och skrivkunnig och som är van att tjäna drygt 450 kronor i månaden helt plötsligt ska producera kronor. Det är därför inte heller förvånande att endast 18 procent av somalier med förgymnasial utbildning lyckats få ett arbete i Sverige. Och därför är den underliggande tanken att integrationen är lyckad först när gruppen som helhet har lika hög sysselsättningsgrad och lika hög snittinkomst samtidigt som infödda lika omöjlig. Ett sätt att se på hur välkomnande svensk arbetsmarknad är för människor från Afrika är att titta på hur många som sökt sig därifrån till Sverige de senaste åren för att arbeta. Sedan slutet av 2008 kan en svensk arbetsgivare fritt rekrytera arbetskraft från utanför EU/EES. Lönen måste enligt lagen vara enligt kollektivavtal eller praxis i branschen. 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 0 Källa: SCB och CIA World Factbook Även om sambandet inte är perfekt så finns det en korrelation mellan hur hög inkomstnivån i ursprungslandet är och hur hög sysselsättningen är bland invandrare med ursprung i respektive land. Vi ska dock komma ihåg att denna graf bygger på ett väldigt litet antal observationer, att den inte tar hänsyn till hur länge människorna levt i Sverige, att flera av dessa länder har utvecklats snabbt sedan invandrarna lämnat det samt att den ignorerar selektionen, det vill säga vilka grupper det är i respektive land som flyttat Källa: Migrationsverket. 41 Clemens

19 Arbetsmarknadens förändring Sedan arbetskraftsinvandringens 1960-tal har svensk arbetsmarknad genomgått en dramatisk förändring. Andelen industrijobb har minskat och andelen tjänstejobb har ökat. Under och 1980-talen ökade också andelen jobb i offentlig sektor stort. Utrikes födda förlorade mer på strukturomvandlingen 120 % År 1965 stod industrin för 30 procent av sysselsättningen. Idag är motsvarande andel 13 procent. Sysselsättningen i industrin har mer än halverats på 50 år. Samtidigt har produktionen effektiviserats och kunskapsinnehållet ökat. Det finns numera mycket få enkla jobb i industrin. De har ersatts av arbetstillfällen med större kunskapsinnehåll och därmed högre krav på kompetens för att bli lönsam, eller anställningsbar. Inte minst under den ekonomiska krisen i början av 1990-talet slogs många industrijobb ut. Enligt dåvarande Integrationsverket (2006) minskade utrikes föddas sysselsättning i industrin mycket mer än för inrikes födda, mellan 1987 och 2004, det vill säga i takt med att industrin rationaliserade, något som accentuerades under 1990-talets början. Sturkturförändringar i sysselsättningen, andel av total sysselsättning, procent Inklippt från Integrationsverket Migrationsprofessorn Pieter Bevelander har visat att de strukturella förändringarna under och 1990-talen gjorde svensk ekonomi mindre lämpad för invandrare med lägre humankapital och sämre kulturell kompetens. 42 Det är helt enkelt så att vår ekonomi och vår arbetsmarknad har blivit så kvalificerad att den har blivit mycket sämre på att absorbera personer med lägre kvalifikationer. 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % Industri Jord, skog, fiske Tjänster Offentlig sektor Källa: Ekonomifakta.se < 42 Bevelander

20 Strukturomvandlingen är en del av den process som höjer produktiviteten och därmed vår levnadsstandard. Det är alltså något bra och nödvändigt. Vi klättrar i den globala värdetrappan och får högre löner. Men samtidigt gör det Sverige till ett svårare land att arbeta i för någon som inte har så höga kvalifikationer. För att ersätta de enklare industrijobben som försvann skulle vi ha kunnat tillåta framväxten av lågkvalificerad arbetsmarknad i tjänstesektorn. I verksamheter som inte är utsatta för internationell konkurrens och därför kan överleva utan att vara hårt rationaliserade skulle det kunna finnas utrymme för sådana. Sysselsättningsökningen i städsektorn efter införandet av RUT-avdragen är ett exempel på en sådan åtgärd. Men det finns ett ideologiskt motstånd mot sådana jobb, något vi återkommer till nedan. Det är ett medvetet ideologiskt val att hålla sådana jobb borta. Det måste erkännas, för att diskussionen om integrationen av utrikes födda på arbetsmarknaden ska bli substantiell. I sitt migrationspolitiska index som rankar länders politik på området nämner tyska Bertelsmann Stiftung specifikt den reglerade svenska arbetsmarknaden, och noterar att frånvaron av den sortens ingångsjobb som finns i anglo-saxiska länder försvårar integrationen. Bertelsmann ger Sverige således inte heller toppbetyg i integration, utan sätter oss först på delad nionde plats. 43 Här är en jämförelse mellan gruppen jugoslaver och gruppen bosnier mycket intressant och illustrativ. De senare har hela åtta procentenheters högre sysselsättningsgrad än de förra (69 respektive 61 procent). Det är en skillnad som är nästan lika stor som mellan inrikes och utrikes födda (9,9 procentenheter). Detta trots att jugoslaverna, varav en del var från den del av Jugoslavien som idag är landet Bosnien-Hercegovina, har decenniers längre vistelsetid i landet. Förklaringen är uppenbar. Jugoslaverna var främst okvalificerade arbetare som invandrade på 1960-talet för att stå på golvet i tillverkningsindustrin. Bosnierna, däremot, var i högre utsträckning utbildade personer som hals över huvud flydde 1990-talets blodiga inbördeskrig. Utbildningsnivån skiljer sig rejält mellan de två grupperna. Bosnier och jugoslaver i Sverige efter utbildningsgrad, procent, 2010 Förgymnasial Bosnier Gymnasial Jugoslaver Andelen jugoslaver med enbart grundskoleutbildning är nästan dubbelt så stor som andelen bosnier (28,8 procent mot 15 procent). Efter de omfattande strukturrationaliseringarna i tillverkningsindustrin har jugoslaverna haft det svårare än bosnierna att hitta en plats på en tjänstearbetsmarknad med få enkla jobb. Eftergymnasial <3 år Eftergymnasial >3 år Källa: SCB % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 43 Bertelsmann Stiftung

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter TEMA UTBILDNING RAPPORT 23:2 Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter Producent Producer SCB, enheten för utbildning och arbete Statistics Sweden, Education and jobs SE-7 89 Örebro +46

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan

Läs mer

LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5. Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse

LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5. Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse LINA ALDÉN AND MATS HAMMARSTEDT 2014:5 Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell jämförelse Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden en översikt och en internationell

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Återutvandring från Sverige 1995 1999

Återutvandring från Sverige 1995 1999 Återutvandring från Sverige 1995 1999 nr 2 2004 årgång 32 I artikeln studeras återutvandring från Sverige åren 1995 1999. Invandrare från länder vilka är kulturellt och geografiskt närliggande Sverige

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse

Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Skattebetalarnas beräkningar visar att den positiva effekten på arbetsmarknaden

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Polen 1 till 5 1 till 5 Storbritanien, Irland 1 till 5 1 till 5 Tyskland, Österrike

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring.

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Kring invandring cirkulerar många myter, halvsanningar och felaktigheter. Det bidrar till

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Almedalsveckan 2010 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Innehåll: Hur går det med jobben? 2 Ungdomsarbetslösheten 4 Företag inom välfärdssektorn 5 Europas skuldkris 6 EKONOMI FÖRMEDLAR

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Omflyttningens demografi

Omflyttningens demografi Efterkrigstidens invandring och utvandring 49 Omflyttningens demografi Det är som regel unga människor som flyttar. Under etableringsfasen i livet är det vanligast att flytta d.v.s. från den åldern då

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs Mars 2010 Bemanningsföretagen behövs Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Majoriteten unga positiva till bemanningsföretag... 6 Många anser att bemanningsföretag förbättrar

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Eftergymnasial utbildning i ett internationellt perspektiv en jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:2 Rapport 2015:2

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

Bortom etnicitet. Farbod Rezania Februari, 2007

Bortom etnicitet. Farbod Rezania Februari, 2007 Bortom etnicitet Farbod Rezania Februari, 2007 Förord Den svenska debatten om invandrares ställning på arbetsmarknaden präglas av begrepp som diskriminering och påståenden om arbetsgivarnas negativa attityd.

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

Utan migration stannar Norrland

Utan migration stannar Norrland Utan migration stannar Norrland Problemet är inte invandringen, problemet är vad som händer sedan, hur vi som samhälle tar hand om eller hjälper människor att ta hand som sig själva. Utan migration stannar

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Fickfakta. Statistik om integration. Integrationsverket

Fickfakta. Statistik om integration. Integrationsverket Fickfakta Statistik om integration För mer information om statistiken kontakta: Monir Dastserri, tel. 011-36 14 01 monir.dastserri@integrationsverket.se Fickfakta Statistik om integration, 2006 ISBN 91-89609-29-8

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

INTEGRATION: RAPPORT 2. Integration. utrikes födda på arbetsmarknaden

INTEGRATION: RAPPORT 2. Integration. utrikes födda på arbetsmarknaden INTEGRATION: RAPPORT 2 Integration utrikes födda på arbetsmarknaden INTEGRATION: RAPPORT 2 Integration utrikes födda på arbetsmarknaden Statistiska centralbyrån 2009 Integration: Report 2 Integration

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva

Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition Summary in Swedish Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Sammanfattning på svenska OECD:s utbildningsöversikt Education at a Glance

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

INTEGRATION: RAPPORT 3. Integration. ett regionalt perspektiv

INTEGRATION: RAPPORT 3. Integration. ett regionalt perspektiv INTEGRATION: RAPPORT 3 Integration ett regionalt perspektiv Omslagsbilden: Kartan återkommer inne i boken och visar andelen utrikes födda i de 72 FA-regionerna år 2008. INTEGRATION: RAPPORT 3 Integration

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg 2 Slå på och av scannern Mekaniskt uttag Standby-strömbrytare Array-uttag Anslut transducers Använd den gröna standby-strömbrytaren. För att slå på scannern: Tryck

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Innehåll Sammanfattning 6 Lönespridning för lärare 8 Lönespridning efter

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist Sveriges framtida befolkning 214-26 Lena Lundkvist Prognos 214-26 Mellanliggande år SM 214 26 Ålder, Kön Född i Sverige/Utrikes född I databaserna: 214 211 Ålder, Kön 7 Födelselandsgrupper Födelselandsgrupper

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

OECD: Vem är berättigad till pension?

OECD: Vem är berättigad till pension? Sverige Nederlä Island Israel Finland Chile Schweiz Österrike Estland Norge Danmark Mexico Polen Ungern Slovakien Belgien USA Kanada Irland England Tyskland Frankrike Korea Italien Luxenburg Spanien Portugal

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR LeS; 2010-12-21; 14:03 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR... 1 4.1 Patienter som är utlandssvenskar... 1 4.2 Utlandssvenskar från EU/EES/Schweiz... 1 4.2.1 EU/EES-området

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

TCO GRANSKAR: SAMMA VILLKOR FÖR ALLA AKADEMIKER? #3/09

TCO GRANSKAR: SAMMA VILLKOR FÖR ALLA AKADEMIKER? #3/09 TCO GRANSKAR: SAMMA VILLKOR FÖR ALLA AKADEMIKER? #3/09 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009-03-09 Författare Lena Schröder* lena.schroder@sofi.su.se tel 08-16

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Statistikinfo. Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011

Statistikinfo. Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2012:04 Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011 Linköpings kommun hade totalt 147 334 invånare vid årsskiftet 2011/2012.

Läs mer

Almedalsveckan 2009 -4 % -8 % Din guide till kunskap under Almedalsveckan

Almedalsveckan 2009 -4 % -8 % Din guide till kunskap under Almedalsveckan BNP-tillväxten Almedalsveckan 2009 Sveriges energianvändning Fördelad på energibärare, år 2007 Fjärrvärme, 12 % El, 33 % Källa: Energimyndigheten Biobränsle, torv, avfall, 17 % Oljeprodukter, 32 % Arbetslösheten

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer