Delårsbokslut och helårsprognos

Transkript

1 Delårsbokslut och helårsprognos Kommunfullmäktige (version till KS)

2 Delårsbokslut (35)

3 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse kommunen... 4 Övergripande finansiella mål... 4 Omvärldsanalys/ Samhällsekonomins utveckling... 6 Befolkningsutveckling... 7 Bostadsmarknaden... 7 Finansiell analys/ Årsresultat/ Balanskrav... 7 Driftredovisning med nämndresultat... 8 Skatteintäkter, generella stadsbidrag och utjämning... 8 Pensionsmedelsförvaltning... 9 Eget kapital/ Skuldsättning och soliditetsutveckling... 9 Likviditet och rörelsekapital Borgensåtagande Avgiftsfinansierad verksamhet Investeringsredovisning Personalredovisning Kommunens samlade verksamhet Kommunala uppdragsföretag Kommunkoncernen/ ForshagaBostäder AB med dotterbolag Finansiell analys - Kommunkoncernen Ekonomi Sammanställd redovisning resultaträkning Sammanställd redovisning balansräkning Sammanställd redovisning noter Kommunen resultaträkning/ redovisning av kassaflöden Kommunen balansräkning Kommunen noter Tillämpade redovisningsprinciper Redovisningsmodell Delårsbokslut (35)

4 Förvaltningsberättelse kommunen Inledning Delårsbokslutet ska enligt den kommunala redovisningslagen innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av verksamheten och resultat sedan föregående års utgång (årsredovisningen 2014). Dokumenten resultaträkning, redovisning av kassaflöden och balansräkning ingår. I delårsbokslutet görs också en helårsprognos mot budget och en jämförelse med föregående års delårsrapport. Upplysningar ska lämnas om förhållanden som inte redovisas i balans- och resultaträkningen men som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning. Det ska även framgå händelser av väsentlig betydelse för kommunen som inträffat under rapportperioden eller efter dennas slut. Delårsbokslutet tillsammans med uppföljningen under året har som huvudsyfte att informera beslutsfattarna om kommunens faktiska finansiella utveckling under året. Delårsbokslutet är också en del av kommunstyrelsens och övriga nämnders rapport till kommunfullmäktige över verksamhetsåret. Budgetuppföljningar redovisas månadsvis till kommunstyrelsen och rapporteras sedan vidare till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige har bestämt att delårsbokslutet skall behandlas senast i oktober. Revisorerna ska göra en skriftlig bedömning om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om i budget och plan. Bedömningen skall biläggas delårsrapporten. Övergripande finansiella mål Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna är i balans. Enligt kommunallagen och lagen om kommunal redovisning ska kommunfullmäktige besluta om finansiella mål samt om mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen har uppnåtts. Kommunfullmäktige har antagit sådana mål. Verksamhetsmål syftar till att staka ut den politiska färdriktningen, att ge stöd för att resurserna används till rätt saker och på ett kostnadseffektivt sätt samt att tydliggöra för intressenter vad pengarna räcker till. God ekonomisk hushållning Kommunens resultat ska långsiktigt uppgå till 2 % av skatteintäkter och skatteutjämning Målet uppnås inte. Per delåret uppgår resultatet till 0,5 % av skatteintäkterna och per helåret är prognosen 0,1 %. Sett över senaste femårsperioden med denna prognos uppgår resultatet till 1,5 % av skatteintäkterna. Samtliga investeringar utom återvinningscentral Kvarntorp, konvertering oljepannor, membranfilter VA-verk och reservvattentäkt ska skattefinansieras Målet uppnås i delåret och bedöms även uppnås per helåret. Kommunens soliditet ska uppgå till minst 60%. Bedömningen är att målet inte kommer att uppnås. Soliditeten visar hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, det vill säga egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Soliditeten per delåret uppgår till 58 % och prognosen för helåret är 57 %. Nämnder och styrelse ska hålla sig inom sin ekonomiska ram och därmed bidra till att kommunens övergripande finansiella mål kan nås. Målet kommer inte att uppnås varken per delåret eller helåret. Nämnder och förvaltningar har sedan i våras arbetat intensivt med att ta fram åtgärder för att få kommunens ekonomi långsiktigt i balans. I dagsläget finns åtgärder som bedöms minska kommunens kostnader motsvarande ca 9 mnkr från budgetåret 2016 och som också kan minska kommunens kostnader 2015 med minst 2 mnkr. Åtgärderna handlar bland annat om borttag av kommunens konsumentrådgivning på 0,2 mnkr som nu köps av Karlstads kommun. Kommunens tekniska förvaltning kan utifrån en städutredning minska kommunens kostnader motsvarande 1,2 mnkr, dessutom har Delårsbokslut (35)

5 paviljong inom förskoleverksamheten köpts loss och det minskar kommunens kostnader med 0,3 mnkr. Förändringar i kostverksamheten helgtid skulle innebära ca 1,0 mnkr lägre kostnader. Och inom barn- och utbildningsnämnden kan bland annat förändringar i ledningsorganisation, inkomstkontroller inom förskola/fritids och samordning av återsök från Migrationsverket ge ca 6 mnkr lägre kostnader. Balanskravet Kommunallagen stadgar att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Balanskravet innebär att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. Om ett negativt resultat uppstår skall detta täckas inom en treårsperiod. En redogörelse över avstämning av balanskravet per visar att resultatet uppgår till 2,0 mnkr. Enligt prognosen för helåret 2015 blir resultatet 0,7 mnkr. Balanskravet uppnås i delårsbokslutet 2015 och bedöms också uppnås enligt prognosen på helårsbasis. Bedömningen på helårsbasis görs utifrån åtgärdsplaner. Medborgare Alla har en god uppväxt Målet är delvis uppnått Underlag för analys återfinns i nämndernas verksamhetsberättelser. Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna. Målet är delvis uppnått Underlag för analys återfinns i nämndernas verksamhetsberättelser. God hälsa bland medborgarna. Målet är delvis uppnått Underlag för analys återfinns i nämndernas verksamhetsberättelser. Medarbetare God förståelse för uppdraget. Målet är delvis uppnått Underlag för analys återfinns i nämndernas verksamhetsberättelser. En god hälsa bland medarbetarna. Målet är delvis uppnått Underlag för analys återfinns i nämndernas verksamhetsberättelser. Ekonomi Hållbar utveckling Målet är delvis uppnått Underlag för analys återfinns i nämndernas verksamhetsberättelser. Tillväxt Målet inte uppnått Under årets första sju månader har befolkningen minskat med 60 personer och uppgår nu till Ett förslag till bostadsförsörjningsplan har tagits fram och är just nu ute på remiss. Delårsbokslut (35)

6 God ekonomisk hushållning Målet gällande god ekonomisk hushållning är delvis uppnått. Uppfyllelsen av de finansiella målen kommenteras särskilt i avsnittet övergripande finansiella mål. God ekonomisk hushållning Kommunens resultat ska långsiktigt uppgå till 2 % av skatteintäkter och skatteutjämning Målet uppnås inte. Samtliga investeringar utom återvinningscentral Kvarntorp, konvertering oljepannor, membranfilter VA-verk och reservvattentäkt ska skattefinansieras Målet uppnås i delåret och bedöms även uppnås per helåret. Kommunens soliditet ska uppgå till minst 60%. Bedömningen är att målet inte kommer att uppnås. Nämnder och styrelse ska hålla sig inom sin ekonomiska ram och därmed bidra till att kommunens övergripande finansiella mål kan nås. Målet kommer inte att uppnås varken per delåret eller helåret. Balanskravet Kommunallagen stadgar att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Balanskravet innebär att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. Om ett negativt resultat uppstår skall detta täckas inom en treårsperiod. En redogörelse över avstämning av balanskravet per visar att resultatet uppgår till 2,0 mnkr. Enligt prognosen för helåret 2015 blir resultatet 0,7 mnkr. Balanskravet uppnås i delårsbokslutet 2015 och bedöms också uppnås enligt prognosen på helårsbasis. Bedömningen på helårsbasis görs utifrån åtgärdsplaner. Omvärldsanalys/ Samhällsekonomins utveckling OMVÄRLDSANALYS En omvärldsanalys har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Forshaga kommuns verksamheter och ekonomi. Samhällsekonomins utveckling Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. Regeringens bedömningar över den makroekonomiska utvecklingen det senaste året visar på en stabil bild i den svenska ekonomin. Regeringen ser att en fortsatt återhämtning i omvärlden skapar förutsättningar för en förbättrad konjunkturutveckling i svensk ekonomi. I euroområdet ser återhämtningen ut att gå långsamt, även om utsikterna för den ekonomiska utvecklingen blivit ljusare under Den europeiska centralbankens expansiva penningpolitik har stimulerat exporten och förtroendet för den ekonomiska utvecklingen har stärkts bland både företag och hushåll. BNP förväntas växa i en relativt snabb takt 2015 och Det beror på flera faktorer, bland annat att efterfrågan på svensk export förväntas ta fart då konjunkturen i omvärlden förbättras. Under kommande år fortsätter även konsumtionsoch investeringstillväxten att bidra till tillväxten. Det gäller såväl hushållens som den offentliga sektorns konsumtion och investeringar i bostäder och i tjänstesektorn. Svensk ekonomi har befunnit sig i en utdragen lågkonjunktur och arbetslösheten har länge legat på en hög nivå kring 8 %. Eftersom arbetskraften växt snabbt har tillväxten i sysselsättnig inte varit tillräckligt hög för att kunna pressa tillbaka arbetslösheten. I och med att konjunkturen förbättras i år och nästa år bedöms efterfrågan på arbetskraft öka. Därmed ökar även sysselsättningen. För kommunerna är utvecklingen på arbetsmarknaden viktig. Hur skatteunderlaget förändras beror i stor utsträckning på hur antalet arbetade timmar utvecklas. Bedömningen av 2014 års skatteintäker i 2014 års bokslut var en ökning med 3,3 %. Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömning per augusti 2015 är en ökning med 3,2% och det medför en korrigering av avräkningen med -40 kronor per invånare års bokslut kommer alltså påverkas negativt med -0,4 mnkr utifrån 2014 års skatteintäkter. För skatteintäkterna 2015 fastställde regeringen uppräkningsfaktorer för 2014 och 2015 till 3,3% respektive 4,6%. Sveriges Delårsbokslut (35)

7 kommuner och landstings senaste prognos innebär en högre uppräkning. Det gör att prognos på slutavräkningen 2015 blir positiv med 40 kr per invånare den Det innebär i årets bokslut en preliminär skatteavräkning på 0,4 mnkr högre skatteintäkter för Forshaga kommuns räkning. Forshaga kommuns folkmängd har minskat med 60 personer under januari- juli och uppgår till personer. En minskad folkmängd är negativ ur ekonomisk utveckling eftersom nivån på det generella statsbidraget och skatteutjämningen bygger på antalet invånare och 100 personer innebär ca 5 mnkr för kommunen. I budgeten räknade kommunen med ett resultat på 5,0 mnkr och bedömningen är nu ett resultat på endast 0,7 mnkr. Den post som påverkar resultatet mest jämfört med budget är nämndernas budgetavvikelse på -10,9 mnkr. Kommunen har tagit upp ett nytt lån på 12,7 mnkr hos Kommuninvest och kan dra nytta av historiskt låga räntor, men så småningom kommer räntenivåerna att höjas. Ytterligare ett lån på 9,5 mnkr kommer att tas upp under hösten. Kommunen har för avsikt att minska sin låneskuld redan under 2016, för att förbättra kommunens soliditet och för att minska kommunens känslighet för ränteförändringar. Räntenivåerna har också betydelse för kommunens pensionsåtagande. Vid beräkningen av pensionsskulden så har förändringar av kalkylränta stor betydelse. Stora förändringar i marknadsräntenivåer (upp eller ned) över en femårsperiod innebär justeringar av kalkylräntan. RIPS-kommittén övervakar och föreslår förändringar utifrån "Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS). Befolkningsutveckling uppgick befolkningen till personer, vilket är en minskning med 60 personer sedan årsskiftet då invånarantalet uppgick till personer. Kommunen har både ett födelse- och inflyttningsunderskott.tillgången på bostäder är en viktig faktor för folkmängdsutvecklingen. Ett förslag till bostadsförsörjningsplan har tagits fram och är just nu ute på remiss. Bostadsmarknaden Efterfrågan på bostäder är fortsatt stor i centrala lägen, främst i tätorten Forshaga. Vakansläget för samtliga lägenheter har under året pendlat mellan 0-2 % vilket är mycket tillfredsställande, men trycket är hårt på de lägenheter som är lediga för uthyrning. Utvecklingen i Forshaga kommun kommer framöver i stor utsträckning att vara beroende av hur nya bostäder kan skapas till kostnader som människor kan efterfråga, samt hur vi lyckas bygga om kommunens befintliga bestånd till dagens krav på t ex tillgänglighet. Finansiell analys/ Årsresultat/ Balanskrav Periodens resultat Delårsbokslutet för perioden januari - augusti 2015 visar ett resultat på 2,0 mnkr, vilket är en försämring med 0,8 mnkr i förhållande till samma period 2014 då resultatet var 2,8 mnkr. Årets resultat Årets resultat på helårsbasis för 2015 enligt upprättad prognos redovisas till 0,7 mnkr. Budgeterat resultat uppgår till 5,0 mnkr (ursprunglig budget 6,0) och prognosen är -4,3 mnkr sämre än budget. Resultatet beror på följande poster: Budgeterat resultat 5,0 AFA, återbetalning premie ,2 Sämre nämndresultat -10,9 PO-pålägg/faktisk personalförsäkringsavgift 1,6 Pensionsutgifter -0,6 Inga infriade borgensåtaganden 0,2 KF:s förfogande inklusive löneökningar 0,3 Lägre avskrivningar 0,2 Prel slutavräkn kommunalskatt sämre än budget -3,4 Bättre finansnetto 1,0 Ska hämtas hem via åtgärdsplaner 2,0 Årets resultat 0,7 Delårsbokslut (35)

8 Den post som påverkar resultatet mest jämfört med budget är nämndernas budgetöverskridande med 10,9 mnkr. Driftredovisning med nämndresultat Driftredovisning (mnkr) Utfall Utfall Prognos 2015 Prognos Avvikelser mot mot budget Kostn Intäkt Kostn Intäkt Kostn Intäkt Kostn Intäkt Kommunstyrelsen 151,3 89,3 159,8 91,7 236,9 133,4-2,0 2,3 Valnämnd 0,2 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 BUN 192,6 12,7 200,6 14,7 299,4 22,0-15,2 8,9 VON 146,1 32,1 152,5 32,3 219,8 44,6-5,0 0,0 LAN 53,3 28,6 59,7 34,4 80,1 41,7 2,0-2,0 MBN 5,9 2,5 6,0 2,2 8,0 2,8 0,1-0,1 ÖFN 2,2 1,3 2,4 1,3 3,3 1,9 0,1 0,0 Summa 551,6 166,9 581,0 176,6 847,5 246,4-20,0 9,1 Netto 384,7 404,4 601,1-10,9 Nämndernas driftredovisning per och prognos över avvikelse mot budget helår 2015 framgår av tabellen. För jämförelse återfinns även delårsbokslut , belopp i mnkr. En grundläggande förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att kommunens nämnder klarar av att bedriva verksamheterna inom den av fullmäktige angivna budgeten. Sammantaget prognostiseras en negativ avvikelse mot budget med -10,9 mnkr. Förklaringar till avvikelser och de åtgärder som vidtagits beskrivs i nämndernas verksamhetsberättelser. Nämnder och förvaltningar har sedan i våras arbetat intensivt med att ta fram åtgärder för att få kommunens ekonomi långsiktigt i balans. I dagsläget finns åtgärder som bedöms minska kommunens kostnader motsvarande ca 9 mnkr från budgetåret 2016 och som också kan minska kommunens kostnader 2015 med minst 2 mnkr. Åtgärderna handlar bland annat om borttag av kommunens konsumentrådgivning på 0,2 mnkr som nu köps av Karlstads kommun. Kommunens tekniska förvaltning kan utifrån en städutredning minska kommunens kostnader motsvarande 1,2 mnkr, dessutom har paviljong inom förskoleverksamheten köpts loss och det minskar kommunens kostnader med 0,3 mnkr. Förändringar i kostverksamheten helgtid skulle innebära ca 1,0 mnkr lägre kostnader. Och inom barn- och utbildningsnämnden kan bland annat förändringar i ledningsorganisation, inkomstkontroller inom förskola/fritids och samordning av återsök från Migrationsverket ge ca 6 mnkr lägre kostnader. Skatteintäkter, generella stadsbidrag och utjämning För kommuninvånarna i Forshaga kommun gäller följande skattesats: Landsting 11,20 Kommun 22,35 TOTALT 33,55 Delårsbokslut (35)

9 Kommunens skatteintäkter inklusive skatteutjämning uppgår till 398,1 mnkr per I upprättad prognos, där hänsyn tagits till de senaste bedömningarna, förväntas totala skatteinäkter inklusive skatteutjämning redovisa ett underskott mot budget med 3,4 mnkr (budget 601,1 mnkr och prognos 597,7 mnkr). Detta förklaras främst av Sveriges Kommuner och Landstings bedömningar om preliminära slutavräkningar för 2014 och Finansnetto Kommunen redovisar ett negativt finansnetto på 0,6 mnkr per , d v s de finansiella kostnaderna överstiger intäkterna (ränta på likvida medel). På årsbasis prognostiseras ett finansnetto på 0,9 mnkr vilket är 1,0 mnkr bättre än budget. Förklaringen är ett lågt ränteläge. Nettokostnader och skatteintäkter Skatteintäkterna (netto) ska räcka till att finansiera den löpande verksamheten, då menas verksamhetens nettokostnader, räntor, investeringar och till amorteringar på lån. En långsiktig balans i ekonomin kräver alltså att nettokostnadsutvecklingen inte ökar snabbare än skatteintäkterna. Ett sätt att mäta en kommuns ekonomiska ställning är att ställa nettokostnaderna exkl. avskrivningar i förhållande till skatteintäkter och finansnetto. En målsättning på sikt bör vara att nettokostnaderna inte ska överstiga 90 %. I kommande tabell framgår utvecklingen av detta mål: Nettokostnader och skatteintäkter Delår Bokslut Delår prognos 94,6% 95% 94,8% 95% Pensionsmedelsförvaltning Avsättningar till pensionsförpliktelser har ökat med 0,9 mnkr sedan årsskiftet och uppgår i delårsbokslutet till 11,9 mnkr. På helårsbasis beräknas avsättningen uppgå till 12,7 mnkr. Som ansvarsförbindelse finns upptaget pensionsförpliktelser intjänade före Dessa uppgår till 305,0 mnkr per och har minskat med 4,3 mnkr i förhållande till bokslutet 2014 då skulden uppgick till 309,3 mnkr. Ansvarsförbindelsen prognostiseras till 301,7 mnkr per helåret Kommunens totala pensionsåtagande beräknas till 314,4 mnkr vid årsskiftet Vid beräkningen av pensionsskulden så har förändringar av kalkylränta stor betydelse. Stora förändringar i marknadsräntenivåer (upp eller ned) över en femårsperiod innebär justeringar av kalkylräntan. RIPS-kommittén övervakar och föreslår förändringar utifrån "Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS). Eget kapital/ Skuldsättning och soliditetsutveckling Eget kapital Kommunens egna kapital uppgår till 364,1 mnkr i delårsbokslutet. För bokslutet 2014 redovisades ett eget kapital på 362,1 mnkr. Enligt helårsprognosen beräknas det egna kapitalet till 362,8 mnkr per Skuldsättning och soliditetsutveckling Kommunens långfristiga upplåning beräknas enligt helårsprognosen till 117,2 mnkr per , vilket är en ökning jämfört med Kommunen planerar enligt budget 2015 att låna till återvinningscentral Kvarntorp, konvertering oljepannor och membranfilter VA-verk och till reservvattentäkt. Ett nytt lån har tagtis upp under perioden på 12,7 mnkr och ytterligare 9,5 mnkr är planerat att lånas upp under hösten. Kommunen har lånat hos Kommuninvest. Kommunen har per delåret via koncernvalutakontot lånat 21,0 mnkr inom kommunkoncernen. Soliditeten visar hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, d v s egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Soliditeten visar kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Ju högre soliditet kommunen redovisar, desto stabilare ekonomi. Delårsbokslut (35)

10 Soliditet Delår Boklslut Delår Prognos 61% 60% 58% 57% Skuldsättningsgraden, som visar hur den del av tillgångarna som ej är finansierat med eget kapital, d v s lånade pengar, uppgår till 42% per och förväntas uppgå till 43 % per , d v s en försämring med 3% jämfört med bokslutet Ju högre skuldsättningsgrad som redovisas, dess osäkrare ekonomi. Likviditet och rörelsekapital Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder (belopp i mnkr). Rörelsekapital ,5-75,8-75,8-82,6 De likvida medlen uppgår till 19,2 mnkr vid delårsbokslutet Enligt prognosen per väntas de likvida medlen uppgå till 12,7 mnkr. Kommunen har ett negativt rörelsekapital, men klarar sin likviditet genom att utnyttja koncernvalutakontot. Som förstärkning av de likvida medlen vid tillfällig brist har kommunen beviljad checkräkningskredit på 70 mkr. Borgensåtagande Kommunen har inte infriat några borgensåtaganden per delåret. Kommunens åtagande har ökat med 4,0 mnkr från 2014 och ligger på 324,7 mnkr. Det ökade åtagandet avser Forshaga Fiber AB och ryms inom ramen för beslut om kommunal borgen till fiberbolaget. Kommunen har följande borgensåtaganden: Forshagabostäder AB 277,0 mnkr Forshaga Energi AB 24,6 mnkr Forshaga Fiber AB 21,0 mnkr Forshaga IF 0,1 mnkr Klarälvdalens somordningsförbund 2,0 mnkr Kommunala förlustgarantier 19 tkr Avgiftsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet VA-verksamhet I den nya VA-lagen finns en paragraf om VA-verksamhetens redovisning. I 42 skriver man: För VA-verksamheten skall redovisas en särskild resultat-och balansräkning. Av tilläggsupplysningar skall framgå hur huvudman fördelat kostnader som varit gemensamma med annan verksamhet som huvudmannen drivit. VA-verksamheten särredovisas fr o m årsredovisning Det affärsmässiga resultatet för VA-verksamheten redovisar ett resultat på 0,2 på delåret och en prognos på 0,3 mnkr på helåret och en negativ avvikelse mot budget på 0,6 mnkr på helårsprognosen. Delårsbokslut (35)

11 I nedanstående tabell presenteras den avgiftsfinansierade VA-verksamheten åren samt prognos för helåret VA-verksamhet Resultaträkning M kr, Delår 2015 Verksamhetens 19,9 21,2 20,4 20,7 20,7 20,9 14,2 20,2 intäkter Verksamhetens -19,2-21,4-18,9-20,0-19,4-20,6-14,0-19,9 Kostnader Resultat 0,6-0,2 1,5 0,7 1,3 0,3 0,2 0,3 Prognos 2015 Verksamhetens 0,7 1,5 1,2 1,2 1,1 1,1 0,9 0,9 Budget Verksamhetens -0,1-1,7 0,3-0,5 0,2-0,8-0,7-0,6 avvikelse mot budget Tilläggsupplysningar: Kostnaderna har särredovisats för VA-verksamheten på egen verksamhetskod. Gemensamma kostnader har fördelats genom interndebitering. Ett försök att ta fram en balansräkning för VA-verksamheten har gjorts from 2006 års redovisning. Det har inte gått att få fram samtliga poster. För vidare kommentarer se noter. Siffrorna har justerats mot underlaget i 2006 års redovisning. I kommande tabell presenteras balansräkning för den avgiftsfinansierade VA-verksamheten för 2015 Balansräkning för VA (Mkr) Delår 2015 Prognos 2015 Tillgångar Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar, Not 1 70,6 73,3 73,3 72,9 73,2 80,5 84,4 Omsättningstillgångar Kundfordringar, Not 2 0,2 4,4 4,6 4,6 4,4 0,1 4,4 Periodiseringsposter Summa tillgångar 75,0 78,0 77,8 77,5 77,6 80,6 88,8 Eget kapital, avsättningar & skulder Eget kapital, Not 3 1,4 2,9 3,6 4,9 5,2 5,4 5,7 varav åretsresultat 0,6 1,5 0,7 1,3 0,3 0,2 0,3 Avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0 Anläggningstillgångarna uppgår vid delåret till 80,6 mnkr och vid helåret 88,8 mnkr. Kundfordringarna till 0,1 mnkr vid delåret och 4,4 mnkr vid helåret. Eget kapital på 5,4 mnkr vid delåret, består av anslutningsavgifterna samt årens resultat. Semesterlöneskulden är oförändrad mot 2014 och uppgår vid utgången av till 0,1 mnkr. From 2011 års bokslut periodiseras anslutningavgifterna och redovisas som kortfristig skuld. En restpost på poster som inte kunnat specificeras redovisas som långfristig skuld till kommunen 71,4 mnkr vid delåret och 79,1 mnkr vid helåret. Noter: 1. Enligt anläggningsredovisningen 2. Enligt utdrag från kundreskontran 3. Summa anslutningsavgifter samt resultatet Restpost (beräknad mellanskillnad kända poster) 5. Enligt bokslutsuppgifter för VA-personalen. Delårsbokslut (35)

12 6. From år 2007 kan uppgifterna särredovisas i ekonomisystemet. 7. Periodisering av anslutningsavgifter. From 2011 redovisas anslutningsavgifterna som kortfristig skuld. Avgiftsfinansierad verksamhet - fastighetsförvaltning & renhållning (exkl VA-verksamhet) Avgiftsfinansierad verksamhet Resultaträkning, Mkr Fastighetsförvaltning Delår 2015 Verksamhetens 2,4 2,7 2,6 2,6 2,6 2,7 1,5 2,2 intäkter Verksamhetens -2,9-2,9-2,7-2,6-2,5-2,8-1,5-2,4 kostnader Resultat -0,5-0,3-0,1 0,0 0,1-0,1 0-0,2 Prognos 2015 Verksamhetens 0,0 0,2 0,2 0,1 0,4 0,4 0,4 0,4 budget Verksamhetens resultat gentemot budget -0,5-0,4-0,3-0,1-0,3-0,5-0,4-0,6 Fastighetsförvaltningen redovisar ett resultat på -0,0 mnkr för Avvikelsen mot budgeten är 0,4 mnkr Renhållningen redovisar ett positivt resultat på 1,0 mnkr och en positiv avvikelse mot budget på 1,0 mnkr vid delåret och 1,5 mnkr på helåret. Utrymme finns i taxan för kommande matavfallssortering vilket planeras införas En stor investering sker vilket innebär ökade kapitalkostnader. Då byggs en ny återvinningscentral som även medför ökade driftskostnader. Överuttaget i taxan har bokförts som en förutbetald intäkt från renhållningskollektivet. I kommande tabeller presenteras den avgiftsfinansierade verksamheten exkl VA-verksamheten åren utifrån budget Avgiftsfinansierad verksamhet Resultaträkning, Mkr Renhållning Verksamhetens 8,8 9,2 8,7 8,5 8,7 8,7 5,7 8,5 Intäkter Verksamhetens -7,7-7,6-7,6-8,2-7,8-7,5-4,7-7,0 Kostnader Resultat 1,1 1,6 1,1 0,4 0,9 1,2 1,0 1, Delår 2015 Prognos 2015 Verksamhetens 0,1 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0 Budget Verksamhetens 1,0 1,4 1,1 0,3 0,9 1,2 1,0 1,5 avvikelse mot budget Delårsbokslut (35)

13 Investeringsredovisning Investeringsredovisning nämnd Prognos 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse Utgift Inkomst Utgift Inkomst Utgift Inkomst Netto Kommunstyrelsen 28,5 0,9 23,5 0,7 41,2 1,0 10,2 0,9 BUN 0,5 0,0 1,5 0,0 2, VON 0,4 0,0 1,2 0,0 3,5 0 0,7 0 LAN 0,2 0,2 1,2 0,0 1, MBN 0,1 0,0 0,0 0, ,1 0 ÖFN 0,0 0,0 0,0 0, Summa 29,7 1,1 27,4 0,7 48,4 1,0 11,0 0,9 Netto 28,6 26,7 47,4 10,1 Nämndernas investeringar per , (utgifter och inkomster) samt avvikelse mot budget framgår av tabellen. För jämförelse återfinns även uppgifter från delårsbokslutet , belopp i mnkr. Vid tidpunkten för delårsbokslutet har det nettoinvesterats för 26,7 mnkr. Vid samma tidpunkt 2014 hade investeringar genomförts för 28,6 mnkr. Nettoinvesteringar per (mnkr netto): Nettoinvestering Ny återvinningscentral Kvarntorp 7,6 Ombyggnad Dejeskolan 3,5 Sanering gamla områden 2,9 Membranfilter Forshaga Vattenverk 2,8 Skredrisksåtgärder 2,6 Tak Kommunkontoret 1,1 Verksamhetssystem LAN 0,9 Verksamhetssystem VON 0,8 Verksamhetssystem BUN 0,6 Renovering Gula Villan 0,4 Utbyggnad datastyrning Vattenverk 0,4 Arbetsplatser alla skolenheter 0,3 Hjälpmedel 0,3 Fiber Dömle 0,3 Nya arbetsfordon, tekniska 0,3 Grusvägar 0,3 Elevarbetsplatser, Grossbol 0,3 Lärcenter investeringar 0,2 Upprustning lekplatser 0,2 Elevarbetsplatser, Ullerud 0,2 Klimatåtgärder, konvertering oljepannor 0,1 Serviceledningar 0,1 Intranät 0,08 Pumpstationer 0,07 Investeringar VON 0,07 Övriga investeringar 0,28 mnkr netto Delårsbokslut (35)

14 Nettoinvestering Summa nettoinvesteringar per ,7 mnkr netto Prognostiserad avvikelse hänger samman med investeringprojekt som inte beräknas färdigställas 2015 utan kommer att föreslås att ombudgeteras till Personalredovisning Antal anställda Den 31 augusti hade kommunen 903 personer tillsvidareanställda. Omräknat till heltider motsvarar dessa 859 årsarbetare. Detta är tre personer fler och fem årsarbetare fler än samma tidpunkt Antal anställda har ökat sedan årsskiftet inom BUN och KS. Inom MBN och LAN är det oförändrat och inom VON har antal anställda minskat. Förv BUN KS MBN LAN VON Överförmyndarkontoret redovisas här tillsammans med Administrativt kontor, Ekonomikontor, Kommunteknik o service, Näringsliv, Turism och fritid samt Personalkontor under KS. Enligt Lagen om anställningsskydd, ska vikariat och allmän visstidsanställning övergå till tillsvidareanställning efter mer än 2 års anställning (i resp anställningsform) under en 5-årsperiod. Detta innebär att en tillsvidareanställd ytterligare, inte alltid påverkar bemanningen, då hen kan ersätta någon annan som är frånvarande. JÄMSTÄLLDHET/MÅNGFALD De jämställdhetsfaktorer som kan mätas är kön och sysselsättningsgrad. Antal anställda med annan etnisk bakgrund mm kan inte redovisas eftersom vi inte kan ha sådana uppgifter registrerade. Kön Antal tillsvidareanställda män har ökat med 3 personer sedan årsskiftet. Andelen män har ökat något, 18,2% av de tillsvidareanställda var män Vid årsskiftet var siffran 18,0%. Antal tillsvidareanställda män BUN KS MBN LAN VON Totalt Sysselsättningsgrad Då undersköterskor inom äldreomsorgen i januari 2013 fick heltidstjänster minskade skillnaden avseende genomsnittlig sysselsättningsgrad (ssgr) mellan könen. Män har i genomsnitt 95,7% i ssgr Kvinnor har i genomsnitt 94.9 % i ssgr Skillnaden minskar och är nu 0,8 %. Den var vid samma tidpunkt ,6 % och 2012 var den 6 %. Delårsbokslut (35)

15 Inom VON finns 335 tillsvidareanställda fördelade på 316 årsarbetare. 48 personer som har heltid inom äldreomsorgen har önskat annan sysselsättningsgrad. Tar man hänsyn till det så är antal årsarbetare inom VON 306. Det är 3 personer färre men 1 årsarbetare mer än vid samma tidpunkt Anställda med deltidstjänster väljer ibland att arbeta på annan befattning/sysselsättningsgrad, vid annan persons frånvaro. Tidigare, innan heltidstjänster infördes, var det vanligt även bland äldreomsorgens undersköterskor. Den förvaltning som har lägst genomsnittlig sysselsättningsgrad är Näringsliv, kultur o fritid, det är främst musiklärare som har låg eller mycket låg sysselsättningsgrad. Mer- och övertid Antal arbetade mer och övertidstimmar i kommunen uppgår under perioden 1 januari-31 juli till timmar. Det är en ökning med 4377 timmar jämfört med samma period Jämförelse: En årsarbetare kan räknas till timmar (inklusive semesterperioden). Övertid och mertid i timmar (Fors haga kommun, Totalt) Prognos Prognosen för hela året utgår från att antal arbetade mer och övertidstimmar under den återstående delen av året sker i samma omfattning som under den första delen av året. Antal timmar mer och övertid per förvaltning Förv BUN KS LAN MBN VON SJUKFRÅNVARO Delårsbokslut (35)

16 Sjukfrånvaron i % av möjlig arbetstid i kommunen var under perioden 1 jan- 31 juli 6,67 %. Det är en stor ökning jämfört med samma period förra året då den var 4,81 %. Sjukfrånvaron har ökat inom alla nämnder, mest inom LAN och VON. Sjukfrånvaro i % av den möjliga arbetstiden ,18 4,77 5,02 4,97 6,67 Sjukfrånvaro i % av den möjliga arbetstiden juli 2014 År BUN KS LAN VON ,52 4,52 5,13 8, ,11 3,66 3,24 6, ,13 3,28 4,92 5, ,62 4,3 3,53 5, ,77 3 3,59 4, ,73 4,7 4,58 4,24 Jämfört med samma period förra året så har sjukfrånvaron ökat för kvinnor i alla åldersgrupper och så även för män upp till 49 år. I gruppen män 50 år eller mer har sjukfrånvaron minskat. Sjukfrånvaro i % av den möjliga arbetstidenfördelat på kön och åldersgrupp Totalt Kv Män <=29 år 3,82 4,3 2, år 7,42 8,27 3,43 >=50 år 6,63 7,42 3,68 Kommunen 6,67 7,49 3,39 För att hålla sjukfrånvaron på en låg nivå är det förebyggande hälsoarbetet viktigt. Ett aktivt och strukturerat rehabiliteringsarbete är också viktigt. Detta för att i tid fånga upp sjukfall för att undvika långtidssjukfrånvaro. Vid årsskiftet 2013/2014 fick vi en ny företags-hälsovård vilken arbetar med ett fokus på det förebyggande hälsoarbetet. I samband med förändringen upphörde de hälsokontroller som erbjudits anställda som är 50 år och äldre. Anställda har möjlighet att få ett bidrag till friskvård på upp till 500 kr/anställd och år. Vad friskvårdspengen kan användas till regleras av skatteverkets regler för skattefria motions eller friskvårdsaktiviteter. Detta är tänkt att ge anställda en valfrihet bland friskvårdsaktiviteter. Sjukfrånvaron skiljer mellan olika befattningar. Som jämförelse kan nämnas: Befattning Förskollärare 9,03 8,51 7,12 9,00 8,94 Lärare 2,57 3,18 2,22 2,18 2,37 Lokalvårdare 7,01 9,37 4,19 7,42 2,62 Habiliteringsass 3,13 2,11 4,84 4,70 3,35 Personlig assistent 2,82 4,24 5,62 3,69 3,23 Undersköterka i gruppb Undersköterska i hemtj 6,23 6,67 6,87 9,66 9,74 7,15 6,21 5,47 6,92 7,60 Not. I grupper med färre arbetstagare påverkar enskilda individer statistiken mer. Delårsbokslut (35)

17 Långtidssjukfrånvaro Antal sjukdagar som avser dag 60 eller högre i sjukperioden, av den totala sjukfrånvaron, under perioden 1 jan-31 juli har ökat även En ökning av långtidssjukfrånvarodagar i förhållande till totalt antal sjukdagar, har skett i alla åldersgrupper för såväl kvinnor som män. Uppgifter fördelat per åldersgrupp och kön liksom per förvaltning och kön framgår av nedanstående tabell. Procent av totala sjukfrånvarodagar som har varat 60 dagar eller mer (Siffrorna i parentes avser samma period 2014) Totalt Kv Män <=29 år 32,05 (18,53) 36,77 (19,86) 4,49 ( 0,00) år 51,15 (40,46) 51,02 (43,11) 52,42 ( 8,92) >=50 år 48,52 (44,77) 48,12 (44,44) 51,70 (47,01) Totalt 48,94 (41,50) 49,01 (42,36) 48,30 (34,22) KS 47,47 (39,30) 38,56 (23,12) 70,65 (60,10) BUN 57,36 (44,60) 57,46 (46,49) 55,79 (22,91) LAN 35,19 (15,95) 28,08 (26,80) 44,23 ( 0,00) VON 45,57 (42,31) 46,66 (42,98) 23,25 ( 0,00) MBN 0,00 ( 0,00) 0,00 ( 0,00) 0,00 ( 0,00) Kommunens samlade verksamhet Enligt rekommendationen för sammanställd redovisning från Rådet för kommunal redovisning (RKR), ska förvaltningsberättelsen innehålla en beskrivning av de enheter som ingår i den samlade kommunala verksamheten. Kommunens samlade verksamhet består av kommunkoncernen (kommunens förvaltningar och kommunala koncernföretag där kommunen har ett varaktigt bestämmande eller betydande inflytande) samt kommunala uppdragsföretag (samägda företag utan betydande inflytande och kommunala entreprenader). Som tumregel för att bestämma när inflytande över en juridisk person är betydande eller bestämmande används följande gränser: För kommunalt koncernföretag gäller att: -Bestämmande inflytande uppnås vid mer än 50 % röstinnehav i företagets beslutande organ. Ett sådant företag kallas dotterföretag. -Betydande inflytande uppnås vid mer än 20 % och upp till 50 % röstinnehav i företagets beslutande organ. Ett sådant företag kallas intresseföretag. Ett kommunalt uppdragsföretag är en annan juridisk person till vilken kommunen med stöd av kommunallagen överlämnat vården av en kommunal angelägenhet, men där överlämnandet skett på ett sådant sätt att ett betydande inflytande inte erhållits. Bland uppdragsföretagen ingår: Andra samägda företag, där kommunens röstandelar understiger 20 %. Kommunala entreprenader, företag som ägs av andra juridiska personer än kommunen till vika kommunen överlämnat vården av en kommunal angelägenhet. Kommunala uppdragsföretag I följande företag är röstandelen mindre än 20%. Andelsbelopp: Kollektivtrafikmyndigheten 836 tkr HSB Karlstad (50 kr) Kommentus samverkan 1,9 tkr Delårsbokslut (35)

18 Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund, bidrag tkr Kommuninvest ekonomisk förening tkr Klarälvens samordningsförbund, 235 tkr bidrag Värmlands Läns Vårdförbund Kommunala entreprenader saknas enligt RKR:s definition. Kommunkoncernen/ ForshagaBostäder AB med dotterbolag Kommunkoncernen Koncernen Forshaga kommun omfattar Kommunen samt Kommunala Bostadsföretaget Forshagabostäder AB, Forshaga Energi AB och Forshaga Fibernät AB. Fr o m 2014 så är de tre kommunala bolagen enskilda bolag. Koncernens ekonomiska sammanställningar återfinns i sk sammanställd redovisning längre fram i delårsbokslutet. Forshaga bostäder AB (FABO) Bolagets ägs till 100 % av Forshaga kommun. Bolagets huvudsakliga verksamhet enligt bolagsordningen är att uppföra, förvalta, förvärva och sälja fastigheter i kommunen. FABO har idag 7 st anställda. Ekonomisk förvaltning köps via entreprenadavtal av HSB Värmland, t o m , därefter kommer tjänsten att köpas av Forshaga kommun. Löneadministrationen kommer dock att ligga kvar hos HSB. Yttre skötsel, städning samt diverse UE-uppdrag köps även de via entreprenadavtal. Del av driftteknikertjänst köps av Forshaga Energi AB. Bolaget ska vara en förebild och en av huvudmotorerna för att uppnå de mål beträffande attraktions- och konkurrenskraft som är uppställda av ägaren. Bolaget ska bedriva sin verksamhet med hög produktivitet, professionell kundvård och ha ett välutvecklat intresse för sociala och humanistiska värden. Bolagets affärsidé är att i samverkan med kommunen och kundernas värderingar skapa de bästa bostäderna och väl fungerande boende och samhällsmiljöer samt vara det ledande bostadsföretaget på orten vad gäller delaktighet, trygghet, service och miljö. Forshaga Energi AB (FFAB) Bolagets ägs till 100 % av Forshaga kommun. Bolagets huvudsakliga verksamhet enligt bolagsordningen är att producera och försälja fjärrvärme i kommunen. FEAB har idag 2 st anställda. Ekonomisk förvaltning köps via entreprenadavtal av HSB Värmland, t o m , därefter kommer tjänsten att köpas av Forshaga kommun. Löneadministrationen kommer dock att ligga kvar hos HSB. Vd-post, driftschef och administrativa tjänster köps av Forshagabostäder AB. Bolaget ska utveckla effektiva energilösningar som inte bidrar till utsläpp av växthusgaser. Bolaget ska bedriva sin verksamhet med hög produktivitet i anläggningar som ur miljösynpunkt är långsiktigt hållbara. Bolagets affärsidé är att i samverkan med kommunen och kundernas värderingar tillhandahålla de bästa energilösningarna vad gäller trygghet, service, miljö och ekonomi. Forshaga Fibernät AB (FFAB) Bolagets ägs till 100 % av Forshaga kommun. Bolagets huvudsakliga verksamhet enligt bolagsordningen är att verka för kommunens utveckling genom att främja distribution och tillgång till bredband och bredbandstjänster. FFAB har idag 1 anställd. Ekonomisk förvaltning köps via entreprenadavtal av HSB Värmland, t o m , därefter kommer tjänsten att köpas av Forshaga kommun. Löneadministrationen kommer dock att ligga kvar hos HSB. Vd-post och driftschef köps av Forshagabostäder AB. Konsulttjänster för dokumentation köps via ramavtal. Bolaget ska bedriva nätverksamhet för överföring av bredbandstjänster. Fibernätet ska vara ett öppet nät i syfte att erbjuda stor valfrihet, hög kapacitet och god ekonomi i nyttjandet av de tjänster som kan erbjudas i nätet. Fr o m juni 2015 ingår bolaget i samverkansbolaget MittNät AB tillsammans med 5 st andra kommuner/kommunala bolag i regionen. Delårsbokslut (35)

19 Detta innebär att bolaget fr o m september månad 2015 verkar som egen nätoperatör. Bolagets affärsidé ska i samverkan med kommunen och kundernas värderingar tillhandahålla de bästa media-lösningarna vad gäller valfrihet, kapacitet och ekonomi. Finansiell analys - Kommunkoncernen Koncernens resultat Resultatet i koncernen uppgår per till 4,5 mnkr (5,4 mnkr i delårsbokslutet 2014 och 1,8 mnkr i bokslutet 2014). Kommunen redovisar ett positivt resultat med 2,0 mnkr och den övriga koncernen redovisar ett positivt resultat med 2,5 mnkr i delårsbokslutet I prognosen på helårsbasis 2015 beräknas ett positivt resultat till 2,5 mnkr (varav kommunen står för ett positivt resultat på 0,7 mnkr och övriga koncernen ett positivt resultat på 1,8 mnkr). Koncernens finansnetto Finansnettot har förbättrats i förhållande till bokslutet 2014 och uppgår vid delårsbokslutet 2015 till -5,7 mnkr (-8,8 mnkr i bokslutet 2014), dvs. räntekostnaderna är större än ränteintäkterna. Huvuddelen av kostnadsräntorna svara bostadsbolaget för. Koncernens likviditet Koncernens likvida medel uppgår till 19,2 mnkr vid delårsbokslutet 2015 jämfört med 34,5 mnkr vid bokslutet Enligt prognosen beräknas koncernens likvida medel uppgå till 12,7 mnkr per Koncernens eget kapital Det egna kapitalet uppgår till 385,2 mnkr per sista augusti Vid årets slut beräknas det egna kapitalet uppgå till 383,0 mnkr. Koncernens långfristiga skulder Koncernens långfristiga skulder har ökat och uppgår per till 440,3 mnkr (424,0 mnkr 2014). Koncernens låneskuld enligt årsprognosen beräknas öka till 449,9 mnkr, ökningen beror på upplåning till avgiftsfinansierad verksamhet och konvertering av oljepannor. Koncernens soliditet Koncernens soliditet i delårsbokslutet per uppgår till 40 %, vilket innebär en försämring med 1 procentenhet i förhållande till bokslutet 2014 (41 %). Enligt årsprognosen beräknas soliditeten till 40 % per Soliditetsmåttet visa bl. a. i vilken utsträckning koncernen med egna medel finansierar anskaffningen av tillgångar. För kommunen är soliditeten 58 % vid delårsbokslutet 2015 mot 11 % för bostadsbolaget, 35 % för energibolaget och 15 % för fiberbolaget. Skuldsättningen är alltså högre i koncernen än i kommunen. Det är viktigt att soliditeten i bolagen är goda annars riskerar kommunen att som ägare och borgensman att få stå för bolagens skulder vid eventuella finansiella svårigheter. Delårsbokslut (35)

20 Ekonomi Sammanställd redovisning resultaträkning Delårsbokslut (35)

21 Sammanställd redovisning balansräkning Delårsbokslut (35)

22 Sammanställd redovisning noter SAMMANSTÄLLD REDOVISNING NOTER (belopp i mnkr) Not 1 - Versamhetens intäkter/kostnader Koncerninterna intäkter/ kostnader har eliminerats i allt väsentligt. Koncernens intäkter enligt driftredovisningen 214,0 151,4 232,5 217,3 Avgår interna fördelningar -70,0-7,6-11,5-7,6 Jämförelsestötande intäkt AFA Verksamhetens kostnader efter justering 144,0 143,7 221,0 209,7 Koncernens kostnader enligt driftredovisningen -503,0-517,3 762,9-774,0 Avgår interna fördelningar 7,4 7,6-11,5 7,6 Verksamhetens kostnader efter justering -495,6-509,7 751,4-766,4 Not 2 - Avskrivningar -24,1-25,4-36,4-35,8 Avskrivningar utgörs av planenliga avskrivningar beräknade på tillgångarnas anskaffningstid enligt nominell metod. Not 3 - Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Kommunalskatteintäkter 288,6 297,4 430,3 446,1 Generella statsbidrag och utjämning 98,4 100,7 147,7 151,6 Summa 387,0 398,1 578,0 597,7 Not 4 - Finansiell intäkter Forshaga kommun, ränteintäkter 0,7 0,7 1,0 1,0 Forshagabostäder AB, ränteintäkter 0,2 0,1 0,7 0,1 Forshaga Energi AB, ränteintäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Forshaga Fibernät AB, ränteintäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,9 0,8 1,8 1,1 Not 5 - Finansiella kostnader Forshaga kommun, räntekostnader långfristiga lån mm 1,5 1,3 2,1 1,9 Forshagabostäder AB, räntekostnader inteckningslån 4,9 4,6 7,8 6,9 Forshaga Energi AB, räntekostnader 0,3 0,4 0,5 0,1 Forshaga Fibernät AB, räntekostnader 0,2 0,3 0,3 0,1 Summa 6,9 6,5 10,6 9,0 Forshaga kommun finansiella jämförelsestörande poster Delårsbokslut (35)

23 Not 6 - Årets resultat Forshaga kommun 2,8 2,0 1,7 0,7 Forshagabostäder AB 1,3 3,3 0,2 2,2 Forshaga Energi AB -0,1-0,1-0,1-0,3 Forshaga Fibernät AB 1,4-0,7 0,0-0,2 Summa 5,4 4,5 1,8 2,5 Not 7 - Mark, byggnader och tekn anläggn Forshaga kommun 484,0 494,2 486,2 503,5 Forshagabostäder AB 299,6 296,5 300,5 293,8 Forshaga Energi AB 6,3 6,2 6,4 6,1 Forshaga Fibernät AB 17,8 8,0 7,4 5,8 Summa 807,7 804,9 800,6 809,3 Not 8 - Maskiner och inventarier Forshaga kommun 21,6 23,6 22,6 25,3 Forshagabostäder AB 5,4 6,0 6,2 5,9 Forshaga Energi AB 23,2 21,4 22,7 20,8 Forshaga Fibernät AB 18,8 15,6 22,6 Summa 50,2 69,9 67,1 74,5 Not 9 - Eget kapital Eget kapital 398,9 385,2 382,5 383,0 Not 10 - Avsättningar Forshaga kommun, avsättningar pensionsförpliktelser & andra avsättningar 10,2 11,9 11,1 12,7 Forshagabostäder AB avsättningar för skatt 5,4 0,0 0,5 0,0 Forshaga fibernät AB obeskattade reserver, avskrivning utöver plan 1,8 Summa 17,3 11,9 11,6 12,7 Not 11 - Långfristiga skulder Forshaga kommun 85,4 111,2 98,6 120,8 Forshagabostäder AB 285,9 283,6 283,9 283,6 Forshaga Energi AB 24,6 24,6 24,6 24,6 Forshaga Fibernät AB 13,0 21,0 17,0 21,0 Summa 408,8 440,3 424,0 449,9 Not 12 - Fastighetsinteckningar, Forshagabostäder AB 83,5 83,5 83,5 83,5 Delårsbokslut (35)

24 Kommunen resultaträkning/ redovisning av kassaflöden DELÅRSBOKSLUT JANUARI-AUGUSTI 2015 KOMMUN RESULTATRÄKNING Not Kommun Kommun Kommun Kommun Kommun Kommun (Belopp i Mnkr) Budget 15 Avvikelse mot budget Verksamhetens intäkter 1 104,3 109,1 165,6 149,8 145,8 4,0 Jämförelsestörande intäkt 1 3,5 5,2 5,2 Verksamhetens kostnader 1-470,4-489,8-714,6-723,0-711,7-11,3 Avskrivningar 2-17,3-18,3-26,2-28,1-28,3 0,2 Verksamhetens nettokostnader -383,4-395,5-575,2-596,1-594,2-1,9 Skatteintäkter 3 288,6 297,4 430,3 446,1 449,3-3,2 Generella statsbidrag och utjämning 3 98,4 100,7 147,7 151,6 151,8-0,2 Finansiella intäkter 4 0,7 0,7 1,0 1,0 1,0 0,0 Finansiella kostnader 5-1,5-1,3-2,1-1,9-2,9 1,0 Finansiella kostnader jämförelsestörande poster Resultat före extraordinära poster 2,8 2,0 1,7 0,7 5-4,3 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat 2,8 2,0 1,7 0,7 5,0-4,3 Delårsbokslut (35)

25 KOMMUN Redovisning av kassaflöden Not Kommun Kommun Kommun Kommun DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 2,8 2,0 1,7 0,7 Av- och nedskrivningar 17,3 18,3 26,2 28,1 Förändrad pensionsavsättning 6 0,3 0,8 1,1 1,6 Övr ej likviditetspåverkande poster Ökning(+) Minskning (-) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 20,4 21,1 29,0 30,4 Ökning (-) /minskning (+) kortfristiga fordringar 13,3 12,0 3,2 12,0 Ökning (-) /minskning (+) förråd och varulager Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder 8,2 4,7 10,2 5,0 Medel från den löpande verksamheten 41,9 37,8 42,4 47,4 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Bruttoinvestering i materiella anläggningstillgångar 7-29,7-27,4-42,2-48,4 Investeringsbidrag och övriga investeringsinkomster 7 1,1 0,7 1,8 1,0 Anslutningsavgifter VA (redovisas som långfr skuld) 8-0,3-0,1-0,5-0,1 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Inköp av materiella anläggningstillgångar 8-0,5-0,5 Investering i finansiella anläggningstillgångar 12-14,6-5,0-14,6-9,9 Medel från investeringsverksamheten -43,5-32,3-55,5-57,9 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 12,7 13,0 22,2 Amortering av skuld Långfristig skuld avseende anslutningsavgifter 8 0,3 0,0 0,4 0,0 Ökning av långfristiga fordringar 9-1,4-1,5-1,4-1,5 Medel från finansieringsverksamheten -1,1 11,2 12,0 20,7 ÅRETS KASSAFLÖDE -2,7 16,7-1,1 10,2 Likvida medel vid årets början 3,6 2,5 3,6 2,5 Likvida medel vid årets slut 0,9 19,2 2,5 12,7 Delårsbokslut (35)

26 Kommunen balansräkning BALANSRÄKNING KOMMUN TILLGÅNGAR (Belopp i Mnkr) Anläggningstillgångar: Not Kommun Kommun Kommun Kommun Materiella anläggningstillgångar M ark, byggn o tekn anläggn ,0 494,2 486,2 503,5 M askiner och inventarier 11 21,6 23,6 22,6 25,3 Finansiella anläggningstillgångar 12 38,7 45,2 38,7 50,1 Summa anläggningstillgångar 544,3 563,0 547,5 578,9 Omsättningstillgångar: Kortfristiga fordringar 13 47,3 45,4 57,4 45,4 Kassa och bank 14 0,9 19,2 2,5 12,7 Summa omsättningstillgångar 48,2 64,6 59,9 58,1 Summa tillgångar 592,5 627,6 607,4 637,0 Eget kapital ,2 364,1 362,1 362,8 Därav årets resultat 2,8 2,0 1,7 0,7 Därav eget kapital som består av pensionsreserv 3,0 3,0 3,0 3,0 Därav eget kapital som består av omställningssreserv 4,0 4,0 4,0 4,0 Avsättningar 16 10,2 11,9 11,0 12,7 Långfristiga skulder 17 85,4 111,2 98,6 120,8 Kortfristiga skulder ,7 140,4 135,7 140,7 Summa skulder 219,1 251,6 234,3 261,5 Summa eget kapital,avs o skulder 592,5 627,6 607,4 637,0 Pensionsförpliktelser ,2 305,0 309,3 301,7 Ställda panter och ansvarsförbindelser ,8 324,7 320,7 330,7 Privata medel 21 0,1 0,1 0,1 0,1 Beviljad checkräkningskredit 22 70,0 70,0 70,0 70,0 Operationella leasingavtal 23 11,3 9,6 11,1 9,6 Delårsbokslut (35)

27 Kommunen noter NOTER (KOMMUNEN) (belopp i mnkr) Not 1 - Intäkter/kostnader Verksamhetens intäkter enligt driftredovisningens slutsumma 166,9 176,6 262,5 241,3 Avgår interna fördelningar, lokalvård och hyror -62,6-67,5-96,9-91,5 Jämförelsestörande intäkt AFA 3,5 0,0 5,2 Verksamhetens intäkter efter justering 104,3 112,6 165,6 155,0 Verksamhetens kostnader enligt driftredovisningens slutsumma -551,6-581,0-839,4-840,6 Avgår kapitalkostnader enligt nominell metod 26,2 27,1 39,4 40,3 Avgår interna personalförsäkringsavgifter 83,3 87,3 124,3 127,5 Faktiska personalförsäkringsavgifter -66,6-69,3-98,9-106,1 Avgår interna fördelningar, lokalvård och hyror 62,6 67,5 96,9 91,5 Fastighetsskatt -0,1-0,1-0,1-0,1 Årets nyintjänade pensionsrättigheter -0,2-0,8-0,9-1,0 Utbetalning av pensioner -18,9-18,1-28,6-27,4 Särskild löneskatt -4,6-4,0-7,3-7,1 Infriande av borgen 0,0 0,0 0,0 0,0 KF:S förfogande pris- och löneökning/periodiserad löneökning 0,0 0,0 0,0 0,0 Semesterlöneskuldens förändring -0,5 1,6 0,0 0,0 Verksamhetens kostnader efter justeringar -470,4-489,8-714,6-723,0 Not 2 - Avskrivningar -17,3-18,3-26,2-28,1 Avskrivningar utgörs av planenliga avskrivningar beräknade på tillgångarnas anskaffningstid enligt nominell metod. Kommunen använder Svenska kommunförbundets rekommendationer när det gäller avskrivningstider. Not 3 - Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Kommunalskatteintäkter: Preliminära skatteintäkter 287,7 297,4 431,5 446,1 Prognos för slutavräkning 1,2 0,3 0,1 0,4 Justeringspost slutavräkning -0,3-0,3-1,3-0,4 Summa 288,6 297,4 430,3 446,1 Generella statsbidrag och utjämning: Inkomstutjämning/Inkomsutjämningsbidrag 84,5 90,4 126,8 135,6 Kostnadsutjämningsbidrag/kostnadsutjämningsavgift -5,2-5,1-7,8-7,7 Kommunal fastighetsavgift 13,2 13,0 19,7 19,5 Utjämningsbidrag LSS 3,4 1,7 5,2 2,6 Regleringsavgift/bidrag 1,7-0,3 2,6-0,4 Strukturbidrag 0,8 0,8 1,2 1,2 Generella bidrag från staten 0,2 0,8 Generella statsbidrag och utjämning: Summa 98,4 100,7 147,7 151,6 Delårsbokslut (35)