Samrådsunderlag för ansökan om tillstånd för vattenverksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samrådsunderlag för ansökan om tillstånd för vattenverksamhet"

Transkript

1 Samrådsunderlag för ansökan om tillstånd för vattenverksamhet samt Natura 2000 prövning, bro över Aapuajoki, väg 857 Övertorneå kommun, Norrbottens län Objekt: Trafikverkets diarienummer: 2011/

2 Titel: Samrådsunderlag för ansökan om tillstånd för vattenverksamhet samt Natura 2000 prövning, bro över Aapuajoki, väg 857 Övertorneå kommun, Norrbottens län, Trafikverkets diarienummer: 2011/56421 Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Mats Elgcrona Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Luleå Carina Seppelin

3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Tidigare samråd och beslut Befintliga förhållanden Områdesskydd Naturmiljö Vattenmiljö Natura Kulturmiljö Geoteknik Hydrologi Miljökvalitetsnormer Studerade alternativ Planerade åtgärder Ny bro Rivning av befintlig bro Vägåtgärder Konsekvenser och förslag till miljöskyddsåtgärder Landskapsbild Naturmiljö Vattenmiljö Hälsa och säkerhet Markanvändning och naturresurser Övriga störningar under byggtiden Sammanställning av skyddsåtgärder Kontroll av verksamheten Källor BILAGA

4 1 Inledning Denna samrådshandling utgör underlag för samråd med myndigheter, berörda fastighetsägare, allmänheten och berörda intresseorganisationer inför ansökan om tillstånd till vattenverksamhet samt prövning om verksamheten påverkar Natura 2000-området. 1.1 Bakgrund Bron över Aapuajoki korsar väg 857 ca 2 km väster om byn Aapua i Övertorneå kommun, Norrbottens län, figur Befintlig bro över Aapuajoki är en plattrambro i armerad betong från Bron är smal med ojämn och spårig vägbeläggning. Vidare uppvisar bron beständighetsskador och har dålig plangeometri, vilket skapar viss osäkerhet vid möten, figur För att säkerställa funktionen av bron över Aapuajoki ska ny bro och ny anslutningsväg i nytt läge anläggas, figur Bro över Aapuajoki Km Figur Översiktskarta, läge befintlig bro över Aapuajoki, Övertorneå kommun Figur Vid broläget smalnar vägen av med ca 2 meter, tillsammans med brons dåliga geometri skapar det osäkerhet vid möten. (Foto: WSP) 4

5 857 Aapuajoki Teckenförklaring Ny väg Nytt broläge Befintlig bro Meter Figur Karta med befintligt och nytt broläge 1.2 Tidigare samråd och beslut Eftersom projektet till stor del handlar om vattenverksamheten har de tidigare samråden och yttrandena i huvudsak berört detta. Samråd har genomförts under förstudiearbetet. I förstudien framkom att Aapuajoki som en biflöde till Torne- Kalixälvsystem är klassat som Natura 2000 vilket gör vattendraget skyddsvärt. Inför arbetet med Vägplanen beslutade Länsstyrelsen i Norrbottens län att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan för att åtgärderna berör ett Natura 2000 område och de kunskapsluckor som råder angående vattendragets naturvärden samt hur arbetet ska genomföras. En utkast till miljökonsekvensbeskrivning för Vägplan togs fram till samrådet med en utökad krets. Alla inkomna yttrandet finns i bilaga. En sakägarsammanträde genomfördes Kallelse till sammanträdet skedde genom personliga kallelser till fastighetsägare och till andra berörda. Annonsering om sakägarsammanträdet gjordes i NSD och Norrbottens Kuriren den 30 augusti 2011 och Post- och Inrikestidningen 1 september Annonsen innehöll även att information om vattenverksamhet kommer att ske i mötet. I sammanträdet informerades även om vattenverksamheten som kräver tillstånd enligt miljöbalken och att tillstånd erfordras även om en verksamhet på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000 område. MKB för Vägplan, daterad , har lämnats till Länsstyrelsen i Norrbottens län för godkännande. 5

6 2 Befintliga förhållanden 2.1 Områdesskydd Aapuajoki ingår i Torne och Kalixälvsystem och är därför utpekad som Natura område samt riksintresse för naturvård enligt 4 kap 8 i miljöbalken. Aapuajoki är i Övertorneå kommuns översiktsplan (antagen år ) utpekad som ett område med betydelsefulla natur-och kulturvärden, där bevarandeintresset prioriteras. Förändrad mark och vattenanvändning som kan påverka den ekologiska balansen, naturvårdens, och friluftslivets intressen negativt skall undvikas. Figur Bebyggelse vid Aapuajoki. (Foto: WSP) 2.2 Naturmiljö Området runt Aapuajoki består av ett flackt och småkuperad landskap med omfattande myrområden. Det finns både permanent- och fritidsbebyggelse i anslutning till bron. Bebyggelsen finns längs vattendragets östra strand och både norr och söder om bron, se figur Naturmiljön i området utgörs framför allt av barrskog, med inslag av lövskog, främst björk och sälg. Platsen för bron karaktäriseras av det rikt meandrande vattendraget. Bäcken är relativt bred vid brostället och de flacka strandkanterna tyder på att bredden varierar stort med vattentillgången i bäcken. Den goda tillgången på vatten ger en frisk gräsbeklädd strandkant där buskarter och örter samsas. Några meter in från strandkanten tar skog vid, figur Ingen sumpskog och inga nyckelbiotoper finns registrerade av Skogsstyrelsen i anslutning till bron. Inga artrika vägkanter finns registrerade. En inventering av utter genomfördes i de södra delarna av Övertorneå kommun vintern Endast en punkt inventerades norr om väg 391 mellan Övertorneå och Överkalix. Inventeringen visade att uttern är relativt vanlig i vattendragen mellan Övertorneå och Haparanda. Enligt boende i Aapua finns både utter och bäver i området. En inventering av landvegetation i vattendragets strandzon och meter upp från vattendraget kommer att genomföras. Inventeringen omfattar främst förekomst av växter som tas upp i bilaga 1 till artskyddsförordningen 2007:845. 6

7 Tor Figur Strandkanten består av fuktälskande växter (Foto: WSP) 2.3 Vattenmiljö Huvudavrinningsområde för Aapuajoki är Torneälvens vattensystem. Aapuajoki rinner genom Pajala och Övertorneå kommuner, för att mynna ut i Pentäsjoki som är ett biflöde till Torneälven, se figur Enligt Övertorneå kommuns översiktsplan är Aapuajoki en av tre mindre bäckflöden i området med öring och bäcknejonöga. Enligt översiktsplanen får inga åtgärder vidtas som kan försämra vattenkvalitén i vattendraget. Åtgärder som dikning, fördämning och dylikt bör undvikas. Vid avverkningar bör en 20 meter bred lövskogsbård sparas längs vattendraget. Denna zon är viktig för insekterna som i sin tur utgör fiskföda. Enligt Havs- och vattenmyndighetens (tidigare Fiskeriverket) utredningskontor i Luleå finns ingen direkt kunskap om vilka fiskar som förekommer i Aapuajoki. Fiskarter som kan förväntas förekomma är harr, stationär öring, abborre, gädda, mört, braxen, elritsa, bergs- och stensimpa. Aapuajoki anses vara en potentiell havsöringsbäck. Enligt boende i Aapua finns öring, harr och gädda i bäcken. Det finns därmed både höst- och vårlekande fiskar. Inga uppgifter finns dokumenterade om att Länsstyrelsen har inventerat Aapuajoki med avseende på flodpärlmussla. Sattajärvi!!! Korpilombolo!!! Pentäsjoki Jierijärvi Ohtanajärvi Aapuajoki! Aapua! Jarhois! Pentäsjoki Pello! Broläge! Kilometer Figur Aapuajoki rinner norrut via Pentäsjoki ut i Torneälven 7

8 2.4 Natura 2000 Torne och Kalix älvsystem (SE ) är utvalt att ingå i Natura 2000 eftersom det i området finns arter och naturtyper som finns med i Art- och habitatdirektivet. I och med att Aapuajoki är ett biflöde till Torneälven, är även vattendraget och dess källflöden utpekade som Natura Naturtyper och arter som är utpekade för Natura 2000 området redovisas i tabell Tabell Naturtyper och arter utpekade i Natura 2000 området Torne och Kalix älvsystem Naturtyper i området som pekats ut enligt Art- och habitatdirektivet Kod Naturtyp Areal (ha) % av total area Oligo-mesotrofa sjöar Dystrofa sjöar och småvatten Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor 35 0,02 1 Andelen utpekade naturtyper i området behöver inte uppgå till 100% av arealen. Arter i området som pekats ut enligt Art- och habitatdirektivet Kod Art 1029 Flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) 1037 Grön flodtrollslända (Ophiogomphus cecilia) 1106 Lax (Salmo salar) 1163 Stensimpa (Cottus gobio) 1355 Utter (Lutra lutra) 1977 Venhavre (Tristum subalpestre) Torne och Kalix älvsystem är Västeuropas enda riktigt stora oreglerade vattensystem, med ursprungliga, naturligt reproducerande bestånd av östersjölax och havsöring. Vattenflödet varierar kraftigt under olika årstider. Den kraftiga is- och vårflodserosionen sätter stark prägel på vegetationen längs vattendragen. Träd- och buskvegetation hålls tillbaka, varvid stränderna blir öppna och domineras av örter, ris och gräs. Älvsystemet är påverkat av skogsavverkningar, dikningar, flottledsrensningar m.m. Vattendragen har tidigare utnyttjats för timmerflottning. För att underlätta flottningen rensades de flesta vattendragen. Bevarandesyftet för Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de utpekade naturtyperna och arterna på biogeografisk nivå (hela landet). Det ska finnas strukturer och funktioner som är nödvändiga för bevarandet. En av de viktigaste funktionerna är ett naturligt fluktuerande vattenstånd. Även bevarandet av de naturliga stammarna av vildlax och havsvandrande öring är prioriterat. Enligt, av Länsstyrelsen i Norrbotten fastställd ( ), bevarandeplan för Natura 2000 området Torne och Kalix älvsystem finns bevarandemål sammanställda för respektive naturtyp och art i älvsystemet. Dessa preciserar vad som krävs för att bidra till att gynnsam bevarandestatus upprätthålls. 8

9 De arter och naturtyper som bedöms kunna beröras av ny bro i Aapuajoki redovisas i tabell För dessa beskrivs risk för grumling och utsläpp av miljöfarliga ämnen som ett hot i bevarandeplanen för Natura 2000-området. Broar och vägtrummor beskrivs kunna innebära vandrings-/spridningshinder och vara flaskhalsar vid höga flöden. Andra hot är biltrafik med risk för skador på utter och att flodpärlmusslelokaler förstörs t.ex. vid vägbyggnation och körning. Tabell Aktualitet för utpekade naturtyper och arter som eventuellt bedöms beröras i samband med brobyte i Aapuajoki Kod Naturtyp/art Aktualitet 1029 Flodpärlmussla Det finns inga uppgifter på förekomst av flodpärlmussla i vattendraget. Inventering av flodpärlmussla kommer att genomföras Lax Det finns inga uppgifter om lax i vattendraget, däremot förekommer öring och harr i närområdet. Inventering av bottensubstrat och eventuell potentiell lekbotten för öring och harr samt provfiske kommer att genomföras Stensimpa Arten allmän och ej hotad i Sverige. Inga uppgifter om Stensimpa i vattendraget, 1355 Utter Utter finns i vattendraget 3210 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ 3260 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor Vattendraget utgör ett biflöden till ett naturligt större vattendrag. I bevarandeplanen för Kalix och Torne älvssystem (2006) antas i stort sett alla strömmande vatten tillhöra naturtypen Utifrån Naturvårdsverket vägledning avm senare datum bör Aapuajoki tillhöra mindre vattendrag (naturtyp 3260) 1 1 Vägledningen (Naturvårdsverket 2011) anger att mindre vattendrag med årsmedelvattenföring lägre än 20 m 3 /s tillhör naturtypen 3260 samt att naturtypen förekommer tillsammans med större vattendrag (naturtyp 3210), till vilken den ofta är ett biflöde. Utter är en utpekad art i Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem och skyddad även enligt 4 Artskyddsförordningen (2007:845). Alla nya broar inom områden med utterförekomst ska förses med någon form av utterpassage enligt bevarandemålet för utter. Uttern håller tämligen stora hemområden och följer gärna strandlinjen när den vandrar. Avsaknad av naturliga stränder vid broar kan utgöra vandringshinder för utter, där djuret tvingas upp på vägbanan och därvid riskerar trafikdöd. Det krävs därför torra strandremsor längs vattnet, även vid högvatten. En inventering av bottensubstrat och eventuell potentiell lekbotten för öring och harr samt ett provfiske kommer att genomföras. Eftersom öring finns i Aapuajoki finns det möjlighet att även flodpärlmussla förekommer i vattendraget. En inventering av flodpärlmussla kommer att genomföras inom projektets påverkansområde (50 meter uppströms och 300 meter nedströms bron) under sommaren

10 2.5 Kulturmiljö Inga fornlämningar finns registrerade i direkt anslutning till bron. 2.6 Geoteknik På bäckens västra sida består naturlig mark i allmänhet av sediment på morän. Sedimenten utgörs av sand och siltig sand. Naturlig jord består under 0,2 m vegetationsskikt av löst lagrad siltig sand ner till ca 1,2 m under markytan. Den siltiga sanden underlagras av siltig sandmorän med hög till mycket hög relativ fasthet. På bäckens östra sida består naturlig mark närmast bäcken av torv på sandiga sediment. Sedimenten är i allmänhet löst lagrade. Naturlig jord består under vegetationsskikt (ca 0,2 m) av sand (ca 1,2 m) på siltig sand (ca 2,6 m). Denna underlagras av siltig sandmorän. Sedimenten har låg till medelhög relativ fasthet medan den siltiga sandmoränen har mycket hög relativ fasthet. 2.7 Hydrologi Vattenflöden Aapuajoki Huvudavrinningsområde för Aapuajoki är Torneälvens vattensystem. Följande uppgifter för Aapuajoki är lämnade av SMHI : Flöden (dygnsmedelvärden i m3/s) Högvattenföring HHQ år 24 Högvattenföring HHQ - 50 år 22 Medelhögvattenföring MHQ 11 Medelvattenföring MQ 1,0 Medellågvattenföring MLQ 0,10 Lågvattenföring LLQ 50 år 0,02 Faktor för momentanflöde, högsta högvatten HHQ: 1,3 Vid islossning dämmer befintliga bron, så att isen stockar igen och vattnet stiger uppströms vid stugan nära bron. 10

11 3 Miljökvalitetsnormer Torneälven omfattas inte av miljökvalitetsnormena för fisk- och musselvatten och är därför inte tillämpliga i detta projekt. Omgivningsbuller bedöms inte medföra några skadliga effekter på människors hälsa. Miljökvalitetsnormer för luft bedöms inte överskridas p.g.a. liten trafikmängd foch å närboende. I detta projekt bedöms endast miljökvalitetsnormer för vattenförekomster vara relevanta. Aapuajoki är klassat enligt Vattendirektivets statusklassningar. Ekologisk status: Nuvarande status: Måttlig ekologisk status Kvalitetskrav: God ekologisk status 2021 Undantag: Kontinuitet och morfologiska förändringar Kemisk status (exklusive kvicksilver): Nuvarande status: God kemisk ytvattenstatus Kvalitetskrav: God kemisk ytvattenstatus 2015 I Aapuajoki har kontinuitetsförändringar och morfologiska förändringar konstaterats som en orsak till att god ekologisk status är i riskzonen att inte nås till Klassningen har baserats på kända vandringshinder (dammar och vägtrummor) längs vattendraget samt att vattendrag som tidigare nyttjats som flottleder anges som miljöproblem. 11

12 VÄG 857 BRO ÖVER AAPUAJOKI 12 Figur Förslagskiss bro

13 4 Studerade alternativ Två alternativ har studerats vid val av lokalisering av bron över Aapuajoki. Ena alternativet omfattar byte av bron i befintligt läge. Det andra alternativet omfattar en ny bro i nytt broläge. För bästa plangeometrin på vägen har alternativet med ett nytt broläge, 10 meter uppströms befintlig bro, valts. Alternativet medger även att den befintliga bron kan användas som förbifart under byggtiden. Anläggande av ny bro i nytt läge och ny vägsträckning förbättrar både framkomlighete och trafiksäkerheten. Genom uträtning av vägen förbättras siktförhållandena. Genom bredare bro och bättre plangeometri minskar osäkerheten vid möten. Alternativet med ny bro i befintlig läge skulle innebära att en tillfällig förbifart behövs under byggtiden. Den tillfälliga förbifarten skulle ta ny mark i anspråk. lternativet bedöms därför att bli både dyrare och medföra större miljöpåverkan än en ny bro i nytt läge och har därför valts bort. 5 Planerade åtgärder 5.1 Ny bro Den nya bron utformas som träbro med fritt upplagd träplatta på landfästen av betong. Brons konstruktion framgår av figur Utläggning av koner samt fyllning mot bro kommer utföras med krossad sprängsten. Stöd kommer att grundläggas frostskyddat i bäckfårans slänt, delvis i ån. Möjlighet för utter att passera kommer att finnas i anslutning till bron. Enligt föreslagen utformning av utterpassage kommer en parallell trumma att anläggas vid ena sidan av bäcken brevid bron, se figur Den nya bron placeras i nytt läge på den södra sidan av väg 857, ca 10 meter uppströms befintlig bro, figur Den nya bron placeras uppströms, där vattendraget är bredare. För att bron inte ska bli så lång kommer vägbanken byggas en bit ut i vattendraget. Den nya brons utformning bedöms innebära en bättre lösning än den nuvarande. Trafikverket strävar efter att utforma en anläggning som är tekniskt, miljömässigt och kostnadsmässigt lämpligast. Att bygga en bro som inte alls påverkar vattenarean anses inte vara motiverbart ur kostnadssynpunkt. Brons teoretiska spännvidd blir 15 meter. Öppningen blir större än den befintliga brons 8 meter. Den fria öppningen blir större och våtarean på HHW är 25 m 2 är större än vig befintlig bro. Brons fria bredd blir 7 meter. Total brolängd blir ca 24 m. Brons teknisk livslängd beräknas till 80 år och bron är dimensionerad för HHQ med momentanfaktor 1,3. Vid västra brostödet ligger befintlig mark på nivå ca +182,1. Den löst lagrade siltiga sanden schaktas bort och bron grundläggs med plattor på den fast lagrade siltiga sandmoränen på nivå ca +180,7 eller djupare. Grundläggning ska utföras tjälsäkert. Vid östra brostödet ligger befintlig markyta på nivå ca +182,1. Under nivå ca 177,9 finns fast lagrad siltig sandmorän. För grundläggning rekommenderas att sedimenten schaktas bort och ersätts av sprängsten som packas. På grund av risk för bottenupptryckning rekommenderas att schakt utförs under vatten. Anläggande av bro medför både fyllning i bäckfåran och schakt av bäckbotten. Ytor för schakt och fyllning i vatten i anslutning till ny bro omfattar ca 380 m 2. Under byggtiden behöver ingen tillfällig förbifart byggas. Den befintliga bron kommer att finnas kvar tills den nya vägsträckningen och bron kan tas i bruk. I broarbetena ingår att erosionsskydda ytor i anslutning till bäcken. 13

14 14 Figur Ritning befintlig bro.

15 5.2 Rivning av befintlig bro Den befintliga bron, inklusive koner, kommer att rivas helt ner till överkant bottenplatta. Bottenplattan lämnas kvar utan att någon del blir uppstickande ovan markytan. Rivningsarbete för den gamla bron kommer att ske i vatten. Rivning av den befintliga bron görs efter att den nya bron har tagits i drift.. Den befintliga bron har en totallängd på 15 meter och en fri öppning på 8 meter, figur Våtarean på HHW är 14 m 2. Komplettering och justering av erosionsskydd i bäckfåran i anslutning mot befintlig bro kommer att ske i vatten. Schaktytor i vattnet i anslutning till befintlig bro omfattar ca 60 m Vägåtgärder För att ansluta till den nya bron kommer ca 450 meter ny väg att anläggas. I anslutning till bäcken går vägen på bank. För naturlig infiltration av dagvattnet från vägdiken kommer dikena att avslutas i terrängen innan de når Aapuajoki. 6 Konsekvenser och förslag till miljöskyddsåtgärder 6.1 Landskapsbild Konsekvenser Den nya bron förändrar landskapsbilden, då den läggs i ett nytt läge och nya anslutningsvägar anläggs utanför befintlig väg. Bro och vägåtgärder innebär små förändringar på landskapsbilden i stort. Konsekvenserna av åtgärderna bedöms som små. Förslag till miljöskyddsåtgärder Vegetation används för att mildra det konstgjorda uttryck som vägens skärning och slänter har. Marken iordningställs så att vegetation kan etableras på naturlig väg. Den nya bron utformas med hänsyn till omgivande terräng. Efter rivning av befintlig bro kommer marken att efterbehandlas till utseende så nära ursprunglig karaktär som möjligt. 6.2 Naturmiljö Konsekvenser Föreslagna åtgärder innebär att ny mark måste tas i anspråk. Ny anslutningsväg medför intrång på omgivande mark. Då naturvärdena i vägens närområde är låga, bedöms ingen påtaglig skada uppkomma. Hydrologin i de omkringliggande våtmarksområdena bedöms inte komma att påverkas. Skälet till detta är att vattenföringen i bäcken inte kommer att förändras. Detta gör i sin tur att inga konsekvenser bedöms uppstå för våtmarkerna. Alla nya broar inom områden med utterförekomst ska förses med någon form av utterpassage enligt bevarandemålet för utter. Enligt föreslagen utformning kommer en parallell trumma att anläggas vid ena sidan av bäcken brevid bron, se figur Det är viktigt för utter att placera sina markeringar strategiskt utmed stränderna där spillningen är synlig och skyddad från väder och vind, till exempel under ett träd eller under en bro på en upphöjd sten eller rot. Saknas bra markeringsplatser 15

16 under eller intill bron finns inget som lockar uttern att passera under vägen och då ökar risken att uttern passerar på vägen istället. Förhållandena för växt och djurliv ändras inte långsiktigt på platsen. Det innebär att de värden som är till grund för att Torneälven är utpekat som ett Natura 2000 område bedöms inte långsiktigt komma att påverkas av de planerade åtgärdena. De störningar som kommer att uppkomma på grund av de planerade åtgärderna är förhållandevis små och tidsbegränsade. Därför bedöms inte åtgärdena ge några bestående negativa konsekvenser för växt och djurliv. För ytterligare bedömningar av konsekvenser kommer en inventering av landvegetation i vattendragets strandzon att genomföras. Inventeringen omfattar främst förekomst av växter som tas upp i bilaga 1 till artskyddsförordningen 2007:845. Förslag till miljöskyddsåtgärder Arbeten utförs inom vägplanens föreslagna gränser och försiktighetsåtgärder vidtas för att inte störa närliggande miljö, flora och fauna. Efter rivning av befintlig bro kommer marken iordningställs så att en naturlig etablering av vegetation kan ske. För att underlätta för utter att hitta passagen anordnas en grussträng (med samma bredd som passagen) på åstranden. För att ytterligare förstärka passagens funktion läggs större stenar ut som markeringsplatser vid grussträngen och vid passagens ingångar. Uttrar intresserar sig för hålor som potentiella boplatser och större stenar för markering av revir. För att undvika att utter uppehåller sig vid vägen får inga större stenar som kan utgöra markeringsplatser för utter finnas i närheten av vägen. 6.3 Vattenmiljö Konsekvenser Den nya brons utformning innebär en bättre lösning än den nuvarande. Den nya bron medför mindre miljöpåverkan än den gamla i och med den större genomströmningsarean. Vattenhastigheten kommer att öka i anslutning till nya bron, men kommer att vara lägre än vid befintlig bro. Vattenhastigheten vid befintlig bro kommer att bli lägre när bron med konerna rivs och vattendraget blir bredare. Den gamla brons uppdämmande verkan försvinner när bron rivs. När landfästen och tillfartsbankar byggs i vattendraget fördjupar den allmänna erosionen vattendragets botten vid avsmalningen. Strömningsriktningen ändras och lokala erosionsgropar kan bildas. Naturlig jord i anslutning till bron består av siltig sandmorän. Anläggande av en ny bro och rivning av gamla bron kommer att medföra schakt av bäckbotten vilket kommer att medföra att botten berörs och grumling uppstår. Det grövre materialet kommer att sedimentera snabbt, medan det finare materialet kan hålla sig i suspension länge. Grumlade arbeten utförs vid grundläggning av brostöd, vid återställning av slänter, utläggande av erosionsskydd, rivning av befintlig bro etc. Schakt- och fyllnings ytor i vatten i anslutning till ny bro omfattar ca 380 m 2 och till befintlig bro ca 60 m 2. Schaktningsarbetena kan även ge upphov till ytor som på kort och lång sikt kan erodera när strömningsförhållandena förändras. Risk för grumling kan även finnas under perioder med stora regnmängder om markytor är blottlagda och utan vegetationstäcke. Naturvårdsverkets riktlinje om 25 mg/l suspenderade ämnen kan komma att överskridas momentant. Yngel- och lekområden bör hållas fria från finpartikulärt material. En hög andel finsediment på lekbottnar orsakar en ökad mortalitet av ägg och yngel. Öring kräver extra varsamhet. Sedimentering av silt på lekgrus verkar vara ett ökande hinder för laxfiskarnas lekframgång och leder generellt till minskad reproduktion även p.g.a. 16

17 att fiskar undviker att leka i områden med sand och silt. Grumling kan även orsaka flykt, stress och beteendeförändringar samt skador på fiskarnas gälar. En av de viktigaste faktorerna för öringens val av leklokaler är en hög andel grovgrus. En indirekt effekt av grumlingen är att tillgången på föda kan minska och att födosöket försvåras. De flesta akvatiska organismer klarar av några veckors grumling, då fiskar som lever i strömmande vatten naturligt upplever att grumlingen ökar vid t.ex. vårfloden och vid kraftiga eller långvariga regn. Nyanläggning av bro bör utformas om möjligt så att en naturlig bäckbotten kan behållas. Fiskarna, liksom många andra djur som lever i rinnande vatten, är beroende av att kunna vandra upp och ner längs vattendraget. Den planerade utformningen av bron medför inte något hinder för denna vandring. Med tanke på att öringens lekvandring kan störas av öppna solbelysta sträckor behövs en skyddszon med vegetation längs bäcken. En lövskogsbård längs vattendraget är även viktig för insekterna som utgör fiskföda. Med föreslagna försiktighetsmått bedöms effekterna av den tillfälliga grumlingen som små. Grumlingen bedöms vara övergående och bedöms därför inte ge några bestående negativa konsekvenser för populationerna av fisk och andra vattenlevande organismer. I relation till att Aapuajoki enligt vattendirektivet har kvalitetskravet God ekologisk status år 2021 så är den temporära förändring i status som kan uppstå väldigt kortvarig. Några bestående ekologiska konsekvenser bedöms inte uppstå. Bron kommer inte att tillföra några nya vandringshinder längs vattendraget eller ytterligare öka de miljöproblemen som orsakats av att vattendraget tidigare nyttjats som flottled. Därför görs bedömningen att miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Någon bestående påverkan på värdena i Natura 2000 bedöms heller inte uppstå. För ytterligare bedömningar av eventuella konsekvenser på vattenmiljön kommer en inventering av flodpärlmussla att genomföras inom projektets påverkansområde. Även en inventering av bottensubstrat och eventuell potentiell lekbotten för öring och harr samt ett provfiske kommer att genomföras. Utförandetid Anläggningstiden för objekt inom berört vattenområde, det vill säga brobygget och rivning av befintlig bro beräknas pågå under ca 3 månader. Arbeten som sker i vatten och som kan orsaka grumling, utförs under en begränsad tid, ca en månad. Anläggningsarbetena, det vill säga alla arbeten i objektet, kommer att pågå under en längre tid. Förslag till miljöskyddsåtgärder Den nya bron placeras uppströms, där vattendraget är bredare. För att bron inte ska bli så lång kommer vägbanken byggas en bit ut i vattendraget. Vattendraget blir smalare vid nya broläget, men öppningen blir större än vid befintlig bro. Den våta arean är större vid den nya bron än vid den gamla. Den fria öppningen på den nya bron blir större än på den befintliga. Erosionsskydd kommer att anläggas på slänt och bottenytor under vatten för att förhindra den allmänna erosionen och framtida grumling. Omfattning av erosionsskydd redovisas i förslagsskiss bro, bild Bron utformas så att vattendragets botten behålls. Hänsyn ska tas till befintlig naturmiljö och vattensystem vid den nya bron. För att begränsa grumlingens effekter på vattenorganismerna kommer arbetet utföras under lågvattenperioder, om möjligt under vintern. Påverkade lekbottnar i anslutning till brolägena (vid ny och befintlig bro) kan restaureras genom tillförande av grus i rätt storlek. 17

18 Arbetet i vatten utförs under en begränsad tid. Hänsyn ska även tas till fiskens lekoch vandringsperioder, då arbete i vatten inte får utföras. För att inte störa vårlekande fisk ska arbete i vatten undvikas under maj-juni. Arbete bör även undvikas från mitten av september till slutet av oktober på grund av höstlekande öring i vattendraget. Att genomföra arbeten under vintern är positivt ur grumlingssynpunkt, då även större regn undviks. Beroende på förhållanden i vattendraget kan lämpliga skyddsåtgärder för att minska grumling vara exempelvis skyddande geotextilduk, förbiledning av vatten via länspumpning, sedimenteringsfälla för läns- och schaktvatten innan avledning till recipient. För att ökad avrinning och erosion inte ska kunna hota vattenkvaliteten och de mest skyddsvärda arterna som till exempel öring, ska entreprenören ha beredskap att skydda slänter och markytor i händelse av kraftiga regn under byggtiden för att minska grumling. För att förhindra grumling i framtiden kommer alla öppna schaktytor erosionsskyddas, se figur Eventuell skadad mark kommer att återställas så nära ursprungligt utseende som möjligt. För att undvika eller minimera grumling och föroreningar från nya vägdiken ska dessa om möjligt avslutas ut i terrängen så att vattnet infiltreras över naturlig vegetation innan det når Aapuajoki. En skyddszon med vegetation ska sparas längs bäcken både för insekter, som utgör fiskföda, och för att undvika öppna sylbelysta sträckor längs vattendraget. Om flodpärlmussla påträffas ska Länsstyrelsen i Norrbotten kontaktas för vidare information om hur dessa ska hanteras. 6.4 Hälsa och säkerhet Konsekvenser Dagens väg och trafik orsakar liten påverkan på miljön. Ingen framtida förändring av trafikmängd, bullernivåer, barriärer, vibrationer och luftföroreningar förväntas. Denna bedömning utgår från prognosåret 2020 som visar att en mycket liten ökning av trafiken är att förvänta i inlandet. Inga miljökvalitetsnormer för buller eller luft överskrids på grund av väg eller trafik. Några speciella åtgärder för oskyddade trafikanter planeras ej. Vägåtgärderna medför att framkomligheten förbättras på vägen och vägsträckan blir säkrare, i och med att en bredare bro anläggs. Åtgärderna medför därför sammantaget positiva konsekvenser för människors hälsa och säkerhet. Förslag till miljöskyddsåtgärder Då bedömningen är att föreslagna åtgärder inte innebär någon negativ förändring är heller inga åtgärder aktuella. 6.5 Markanvändning och naturresurser Konsekvenser Anslutningsvägen och bron gör intrång på marker där skogbruk bedrivs. Någon bestående konsekvens för Korju koncessionssamebyns bedrivande av rennäring bedöms inte uppstå. Däremot kan viss störning uppstå under byggtiden. Naturresurser i form av material för genomförande av projektet kommer att tas i anspråk. 18

19 Förslag till miljöskyddsåtgärder Då bedömningen är att föreslagna åtgärder inte innebär någon negativ förändring för skogsbruket, rennäringen, vattentäkter eller friluftsliv är heller inga åtgärder aktuella. Väglinjen har optimerats i plan och profil, bland annat med hänsyn till massbalans så att onödig resursåtgång kan undvikas. Användbara schaktmassor används inom projektet som fyllnadsmaterial. Befintlig väg och bro kommer att nyttjas som förbifart så befintlig vägfyllning kan inte användas i den nya vägbanken. 6.6 Övriga störningar under byggtiden Konsekvenser Vägarbetena, anläggande av ny bro samt rivning av befintlig bro kommer att orsaka störningar såsom damning, buller och byggtrafik med maskiner på vägen. Behov av områden för uppläggning av massor kommer att uppstå. Vägen kommer att vara öppen för trafik under hela byggskedet men begränsad framkomlighet kan råda periodvis. Eventuell skada på mark utanför arbetsområdet åtgärdas. Förslag till miljöskyddsåtgärder Under rivning av befintlig bro samt anläggande av ny bro kan buller uppstå. Bullrande arbeten nära bostäder koncentreras så långt möjligt till dagtid. Om de måste utföras under annan tid på dygnet underrättas boende i god tid. De riktvärden för ljudnivåer från byggarbetsplatser som föreslås av Naturvårdsverket och Socialstyrelsen får inte överskridas annat än undantagsvis. Under byggskedet kommer kemikalier, petroleumprodukter, hydrauloljor mm atthanteras. Tankning och förvaring av dessa produkter får endast utföras på för ändamålet iordningställda ytor, ej i närheten av vattendrag eller där spridning till vattendragkan ske via diken. Övertorneå kommuns regler för renhållning och återvinning ska följas. Hantering av avfall ska ske på sådant sätt att inte nedskräpning och förorening uppstår. Eftersom bron och vägsträckningen kommer att anläggas i nytt läge kommer väg 857 att vara öppen för trafik under hela byggskedet. Begränsad framkomlighet kan råda periodvis. Körning i terräng samt körning i eller i anslutning till vattendraget ska planeras så att markskador undviks. Försiktighetsåtgärder (tex markskoning) vidtas, där det bedöms nödvändigt, så att omfattande skador undviks. 19

20 7 Sammanställning av skyddsåtgärder. Nedan sammanfattas åtgärder som föreslås för att minska miljöpåverkan. Ytor som skadas efterbehandlas efter arbetenas färdigställande till utseende så nära ursprunglig karaktär som möjligt. Körning i terräng samt körning eller i anslutning till vattendraget ska planeras så att markskador undviks. Vegetation används för att mildra det konstgjorda uttryck som vägens skärning samt rivning av den gamla vägen och bron har. Marken iordningställs så att en naturlig etablering av vegetation kan ske. Erosionsskydd kommer att anläggas på slänt och bottenytor under vatten för att förhindra den allmänna erosionen och framtida grumling Öppna schaktytor kommer att erosionsskyddas för att minska grumling i vattendraget. Entreprenören ska ha beredskap att skydda slänter och markytor i händelse av kraftiga regn under byggtiden för att minska grumling. Nya vägdiken ska om möjligt avslutas ut i terrängen så att vattnet infiltreras över naturlig vegetation innan det når Aapuajoki. För att minska grumlingens effekter kommer vattenarbeten utföras under tider för lågvatten. Hänsyn kommer att tas till fiskens lekperioder. För att inte störa vårlekande fisk ska arbete i vatten undvikas under maj-juni. Arbete bör även undvikas från mitten av september till slutet av oktober på grund av höstlekande öring i vattendraget. En skyddszon med vegetation ska sparas längs bäcken både för insekter och för att undvika öppna sylbelysta sträckor längs vattendraget. Om flodpärlmussla påträffas ska Länsstyrelsen i Norrbotten kontaktas för vidare information om hur dessa ska hanteras. Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete ska detta omedelbart avbrytas och länsstyrelsens kulturmiljöenhet kontaktas enligt 2 kap 10 KML. Användbara schaktmassor används inom projektet som fyllnadsmaterial. Förvaring och hantering av petroleumprodukter och andra kemikalier skall inte ske i närheten av vattendrag eller där spridning till vattendragkan ske via diken. Övertorneå kommuns regler för renhållning och återvinning ska följas. Hantering av avfall ska ske på sådant sätt att inte nedskräpning och förorening uppstår. 8 Kontroll av verksamheten Kontrollprogram tas fram och riktvärden bestäms, i samråd med tillsynsmyndigheten, i samband med ansökan om tillstånd till vattenverksamhet. Syftet med kontrollerna är att bedöma om arbetena tillfälligt kan behöva avbrytas till dess att grumlingen minskat eller ytterligare skyddsåtgärder utförts. Arbeten med kontroll och uppföljning sker kontinuerligt av Trafikverket under entreprenadtiden och redovisas i byggmötesprotokoll och kvalitetsprotokoll. 20

21 9 Källor Länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrbottens kulturmiljöprogram, Vägverket, Åtgärdsförslag enligt fyrstegsprincipen, Publ 2002:72. Övertorneå kommuns översiktsplan, Nya vägar för utter, Trafikverket Utterinventering i Tornedalen vintern , Länsstyrelsen i Norrbottens län. Digitalt underlagsmaterial Länsstyrelsen i Norrbottens län. Bevarandeplan för Natura 2000 Torne och Kalix älvsystem SE Länsstyrelsen i Norrbottens län. Digitalt underlagsmaterial natur- och riksintressen, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Skogsstyrelsen. Underlagsmaterial om naturvärden och skog, Riksantikvarieämbetet. Digitalt underlagsmaterial om fornlämningar, Övertorneå kommun, Trafikverket, Trafikverket, Info om vägar. Vägdata, trafikmängder, hastighet, vägbredd o.s.v. Nationella vägdatabasen (NVDB) Elfiskeregister. Fiskeriverket, Vattenmyndigheten, Brunnsarkivet. Kulturhistoriskt värdefulla broar. Muntliga/personliga kontakter Länstrafiken i Norrbotten, Helena Persson Länsstyrelsen i Norrbottens län, Jeanette Aro Fiskeriverkets utredningskontor i Luleå, Minna Brodin och Karl-Erik Nilsson Stig Nuuksujärvi, boende i Aapua Hulda Andersson, boende vid Aapuajoki Aapua turism Kartor Kartorna är framställda av WSP med underlag från Allmänt kartmaterial, Lantmäteriet, dnr /

22 22

23 BILAGA

24

25

26

27 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Tjänsteställe, handläggare Miljö- och byggnadsnämnden Per Lundbäck Datum DnrD Trafikverket Box Luleå Bladnr 1(2) TRV:s ärendenummer: TRV 2011/56421 Inbjudan till utökat samråd.. Bro över Aapuajoki. Yttrande till Trafikverket Trafikverket, Luleå, har översänt ett utkast till MBKK för ombyggnad av bro över Aapuajoki för samråd. Trafikverket har översänt ett Trafikverket t vill ha in ev synpunkter senast Miljö- och byggnadsnämndens synpunkter Under 2.2 rubriken Områdesskydd anges bl a att Aapuajoki ingår i Torne och Kalix älvsystem och är därför utpekad som Natura 2000-område samt riksintresse för naturvård enligt 4 kap 8 i miljöbalken. Det ska vara 4 kap 1. Torne- och Kalix älvsystem ärr förtecknat som Natura 2000-område enligt 7 kap 27 1 st, 1. Områden enligt 7 kap 27 inte bara av nationell betydelse utan av Europeiskt intresse. Det medför att Sverige har ett ansvar för att skydda naturvärdena och de listadee arterna gentemot EU. Aapuajoki fanns med på kommunens översiktsplan redan på 1990-talets början som E3, bevarandeområde. Rekommendationerna säger att bl a dikningar bör undvikas och att vid avverkningar bör en 20 m bred lövskogsbård sparas längs vattendragen. Kommande MKB bör redovisa bl a: - principerna hur vägdikena avses utformas för attt undvika eller minimera utsläpp av vatten från vägdikena till Aapuajoki. Några meter nya eller omlagda o diken blir aktuellt då bron flyttas. Dessa diken liksom närmaste anslutande befintliga vägdikena bör ledas ut i terrängen innann de når Aapuajoki, - hur hänsyn tas till att klimatförändringen medför ökade nederbördsmängder och större avrinning. Ökad avrinning och erosion har en relativt stor potential att kunna hota Postadresss Telefon Telefax Bankgiro Postgiro Kommunalkontoret ÖVERTORNEÅ vx

28 vattenkvaliteten och de mest skyddsvärda arterna i Aapuajoki, bl öring, 2 - hur skyddszonen med vegetation utefter bäcken, fram till bron, utformas med tanke på att Öringens lekvandring störs av öppna solbelysta sträckor i vägområdet. I övrigt har miljö- och byggnadsnämnden inget att erinra i ärendet. Enligt uppdrag Per Lundbäck miljö- och hälsoskyddsinspektör Delges: Miljö- och byggnadsnämnden Postadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro Kommunalkontoret ÖVERTORNEÅ vx

29

30 Trafikverket, Borlänge, Besöksadress: Rödavägen 1 Telefon : , Texttelefon:

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Väg 940, delen Rösan-Forsbäck

Väg 940, delen Rösan-Forsbäck ARBETSPLAN Väg 940, delen Rösan-Forsbäck Kungsbacka kommun, Hallands län TEKNISK PM BRO MED GEOTEKNIK Objekt: 106 705, Upprättad den 2013-03-15 1 Titel: Tekniskt PM bro med geoteknik Utgivningsdatum: 2013-03-15

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Väg E6.20 Söder-Västerleden. Samråd med Länsstyrelsen 2014-12-01

Väg E6.20 Söder-Västerleden. Samråd med Länsstyrelsen 2014-12-01 Väg E6.20 Söder-Västerleden Samråd med Länsstyrelsen 2014-12-01 Två vägplaner Söderleden utgör riksintresse för kommunikationer. Behov finns att förbättra framkomligheten. Sisjömotet Söderleden Fässbergsmotet

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön Mölndals Kvarnby Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen Rådasjön Stensjön Ståloppet Kvarnbyfallen Grevedämm etkanalintag Stensjö dämme Copyright

Läs mer

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken En avgift enligt avgiftsförordningen* på 1350 kr måste betalas in för att anmälan skall kunna behandlas. Avgiften

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Bilaga 1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Samrådsredogörelse Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Mars 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972

Läs mer

Väg E6 Helsingborg-Halmstad, Trafikplats Rebbelberga

Väg E6 Helsingborg-Halmstad, Trafikplats Rebbelberga GRANSKNINGSHANDLING Väg E6 Helsingborg-Halmstad, Trafikplats Rebbelberga Ängelholms kommun, Skåne län Tekniskt PM Geoteknik 2014-12-19 Dokument nr 1G07TP01 Projektnummer: V8850565 Yta för bild Trafikverket

Läs mer

Järnvägsbro över Väärtioja MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Järnvägsbro över Väärtioja MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2007-11-30 Sidan 1 av 19 HAPARANDABANAN JÄRNVÄGSPLAN, DELEN KOKOJÄNKÄÄ-HAPARANDA, JP 14 Järnvägsbro över Väärtioja MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILL ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR VATTENVERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplaneunderlag Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplan för verksamhetsområde söder om västra infarten PM Mark och vatten Stockholm 2010-10-05 Beställare: Norrtälje kommun Projektbeteckning:

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Orsa kommun Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Datum 2011-02-07 Uppdragsnummer 61381041185 Anders Nises Björn Dehlbom Handläggare

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga)

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Arkivbeteckning 504 1(6) Umeå kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnden 901 84 Umeå Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Beslut Länsstyrelsen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n.

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n. Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för markförläggning av del av 40 kv-ledning L643 i ny sträckning mellan Norra Ormesta och Rynninge, Örebro kommun, Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

Trelleborgs kommun 2013-03-22

Trelleborgs kommun 2013-03-22 Omprövning av dikningsföretaget Grönby-Assartorp av år 1934 och nedläggning av dikningsföretaget Grönby nr 2 och 13 samt Hönsinge nr 10 år 1887 och 1888 Trelleborgs kommun 2013-03-22 Innehåll 1. Sökande...

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Johan Stenson, 0550-88550 johan.stenson@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-29 Referens Sida 1(7) Behovsbedömning Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun,

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

PM Mark och Avvattning. Utredning i samband med detaljplanearbetet vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26

PM Mark och Avvattning. Utredning i samband med detaljplanearbetet vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26 PM vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26 Upprättad av: Kjell Molarin Granskad av: Joakim Alström Godkänd av: Henrik Jönsson vid Torsboda Logistikpark Kund Torsboda Combiterminal AB Konsult WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808).

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). Så planeras en väg Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). PLANLÄGGNING (ÅTGÄRDER ENLIGT STEG 3 OCH 4) Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Protokoll från samrådsmöte med sakägare som berörs av E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet i Göteborgs stad och Mölndals stad, Västra Götalands län.

Protokoll från samrådsmöte med sakägare som berörs av E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet i Göteborgs stad och Mölndals stad, Västra Götalands län. PROTOKOLL 1 (5) Ev. ärendenummer Ev. projektnummer Projektnamn TRV 2015/310 139060 E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet Dokumenttitel Protokoll från samrådsmöte Protokoll från samrådsmöte med sakägare som

Läs mer

DAGORDNING Muntlig förberedelse 17 18 oktober 2012 i Solna

DAGORDNING Muntlig förberedelse 17 18 oktober 2012 i Solna NACKA TINGSRÄTT DAGORDNING Muntlig förberedelse 17 18 oktober 2012 i Solna Aktbilaga 462 Mål nr M 3346-11 Sid 1 (7) RÄTTEN Rådmannen Anders Lillienau, tekniska rådet Staffan Ljung samt de särskilda ledamöterna

Läs mer

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29.

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29. Vectura Mark&Samhälle Box 412 581 04 Linköping Telefon: 0771-159 159 Fax: 010-484 00 00 Lars Skoog Telefon: 010-4845187 Datum: 2011-04-21 Beteckning: Väg E4 Helsingborg-Stockholm, delen Trafikplats Bråvalla

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:1 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Metodik och redovisning Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION STATENS

Läs mer

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA NATUR Biotopvård i vattendrag Foto: Fredrik Boo, Mostphotos.com Många vattendrag är påverkade av människan, till exempel längs med vägar och järnvägar eller vid broar. De naturliga strukturerna i vattnet

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Sårbarhetskartering vattendrag

Sårbarhetskartering vattendrag Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

ANMÄLAN OM INSTALLATION AV VÄRMEPUMP Enligt 17 och 21 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

ANMÄLAN OM INSTALLATION AV VÄRMEPUMP Enligt 17 och 21 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ANMÄLAN OM INSTALLATION AV VÄRMEPUMP Enligt 17 och 21 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Miljö- och Samhällsnämnden Sökande och fastighet Sökande, namn Person- el organisationsnummer

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län Växjö Tingsrätt Mark och miljödomstolen Kungsgatan 8 351 86 VÄXJÖ paketadress Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Sökande Adress Org. nr Lunds kommun Tekniska förvaltningen 212000-1132

Läs mer

Samrådsunderlag för åtgärder vid Masugnsdammen i Nävekvarn Näveån, Nyköpings kommun

Samrådsunderlag för åtgärder vid Masugnsdammen i Nävekvarn Näveån, Nyköpings kommun Samrådsunderlag för åtgärder vid Masugnsdammen i Nävekvarn Näveån, Nyköpings kommun 2015-03-25 Samrådsunderlag för åtgärder vid Masugnsdammen i Nävekvarn Näveån, Nyköpings kommun 2015-03-25 Beställare:

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Umeåprojektet medför även ökade möjligheter för tillväxt och utveckling av Umeå stad. 3 2015-01-19

Umeåprojektet medför även ökade möjligheter för tillväxt och utveckling av Umeå stad. 3 2015-01-19 Umeåprojektet 2014 2 2015-01-19 Umeåprojektet är det enskilt största vägprojektet i Trafikverket Region Nord. Sedan 1980-talet har Umeå kommun och Vägverket/Trafikverket allt intensivare arbetat med att

Läs mer

ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2013-04-25

ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2013-04-25 ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro 2013-04-25 WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 010/722 50 00 2013-04-25

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom 1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för Skånes Sommarland m.m. Tomelilla kommun, Skåne län

Behovsbedömning av miljöbedömning för Skånes Sommarland m.m. Tomelilla kommun, Skåne län Behovsbedömning av miljöbedömning för Skånes Sommarland m.m. Tomelilla kommun, Skåne län PROGRAMHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DNR KS 2009.10184, 2010-10-12 PLAN 154 GÄLLANDE REGLERINGAR OCH SKYDDSVÄRDEN

Läs mer

Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd

Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd 1 (6) Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd 1. Administrativa uppgifter: 2011-10-02 Sökande: Kontaktperson hos sökande: Konsult, kontaktperson för ärendet

Läs mer

Bilaga 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering MKB CHECKLISTA. Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB

Bilaga 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering MKB CHECKLISTA. Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB MKB CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Detaljplan för del av Höga 7:1 m fl (Älvvallens idrottsområde) i Ljusdals kommun, Gävleborgs län Planens syfte Planens syfte

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Samrådsunderlag Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Ärende Kalmarsund Vind driver två vindkraftverk på fastigheterna Nedra Vannborga

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

BILAGA 5 PM KORSNING VATTENFYLLDA DIKEN

BILAGA 5 PM KORSNING VATTENFYLLDA DIKEN BILAGA 5 PM KORSNING 546640-03 PM korsning vattenfyllda diken UPPDRAG Markkabelprojektering Gotland UPPDRAGSNUMMER 546640000 UPPDRAGSLEDARE Simon Hultgren UPPRÄTTAD AV Simon Hultgren DATUM Korsning av

Läs mer

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Greger Jonsson Hushållningssällskapet 2007-01-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

(UPPSALA) (STORVRETA) DUBBELSPÅR UPPSALA GAMLA UPPSALA VITTULSBERGSVÄGEN Sträckan km 0+000-0+420

(UPPSALA) (STORVRETA) DUBBELSPÅR UPPSALA GAMLA UPPSALA VITTULSBERGSVÄGEN Sträckan km 0+000-0+420 Dokumentnummer Sida 1 (7) Handläggare/upprättad av Tyréns Granskad Tyréns Godkänd Tyréns 3445-00-010 Datum Nils-Erik Ångman Handläggare namn/sign. TrV Handling förvaltningsgranskad TrV Ketil KIndestam

Läs mer

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05 Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare HÄRRYDA KOMMUN BOX 20 43521 MÖLNLYCKE Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren UPPDRAG VÄG 798 ESARP-GENARP UPPDRAGSNUMMER 2222064 UPPDRAGSLEDARE Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV Göran Lundgren DATUM PM Avvattning Här nedan redovisas vad den planerade ombyggnaden och breddningen av vägen

Läs mer

2. Planeringsprocessen syfte med gång- och cykelvägen

2. Planeringsprocessen syfte med gång- och cykelvägen 1 (5) Ev. ärendenummer Ev. projektnummer Projektnamn TRV 2014/80087 144321 Väg 955, gång- och cykelväg utmed Östra Särövägen Dokumenttitel Mötesanteckningar Mötesanteckningar från samrådsmöte på orten

Läs mer

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker

Läs mer

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. MILJÖASPEKTEN VATTEN Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både

Läs mer

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer