Samrådsunderlag för ansökan om tillstånd för vattenverksamhet

Transkript

1 Samrådsunderlag för ansökan om tillstånd för vattenverksamhet samt Natura 2000 prövning, bro över Aapuajoki, väg 857 Övertorneå kommun, Norrbottens län Objekt: Trafikverkets diarienummer: 2011/

2 Titel: Samrådsunderlag för ansökan om tillstånd för vattenverksamhet samt Natura 2000 prövning, bro över Aapuajoki, väg 857 Övertorneå kommun, Norrbottens län, Trafikverkets diarienummer: 2011/56421 Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Mats Elgcrona Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Luleå Carina Seppelin

3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Tidigare samråd och beslut Befintliga förhållanden Områdesskydd Naturmiljö Vattenmiljö Natura Kulturmiljö Geoteknik Hydrologi Miljökvalitetsnormer Studerade alternativ Planerade åtgärder Ny bro Rivning av befintlig bro Vägåtgärder Konsekvenser och förslag till miljöskyddsåtgärder Landskapsbild Naturmiljö Vattenmiljö Hälsa och säkerhet Markanvändning och naturresurser Övriga störningar under byggtiden Sammanställning av skyddsåtgärder Kontroll av verksamheten Källor BILAGA

4 1 Inledning Denna samrådshandling utgör underlag för samråd med myndigheter, berörda fastighetsägare, allmänheten och berörda intresseorganisationer inför ansökan om tillstånd till vattenverksamhet samt prövning om verksamheten påverkar Natura 2000-området. 1.1 Bakgrund Bron över Aapuajoki korsar väg 857 ca 2 km väster om byn Aapua i Övertorneå kommun, Norrbottens län, figur Befintlig bro över Aapuajoki är en plattrambro i armerad betong från Bron är smal med ojämn och spårig vägbeläggning. Vidare uppvisar bron beständighetsskador och har dålig plangeometri, vilket skapar viss osäkerhet vid möten, figur För att säkerställa funktionen av bron över Aapuajoki ska ny bro och ny anslutningsväg i nytt läge anläggas, figur Bro över Aapuajoki Km Figur Översiktskarta, läge befintlig bro över Aapuajoki, Övertorneå kommun Figur Vid broläget smalnar vägen av med ca 2 meter, tillsammans med brons dåliga geometri skapar det osäkerhet vid möten. (Foto: WSP) 4

5 857 Aapuajoki Teckenförklaring Ny väg Nytt broläge Befintlig bro Meter Figur Karta med befintligt och nytt broläge 1.2 Tidigare samråd och beslut Eftersom projektet till stor del handlar om vattenverksamheten har de tidigare samråden och yttrandena i huvudsak berört detta. Samråd har genomförts under förstudiearbetet. I förstudien framkom att Aapuajoki som en biflöde till Torne- Kalixälvsystem är klassat som Natura 2000 vilket gör vattendraget skyddsvärt. Inför arbetet med Vägplanen beslutade Länsstyrelsen i Norrbottens län att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan för att åtgärderna berör ett Natura 2000 område och de kunskapsluckor som råder angående vattendragets naturvärden samt hur arbetet ska genomföras. En utkast till miljökonsekvensbeskrivning för Vägplan togs fram till samrådet med en utökad krets. Alla inkomna yttrandet finns i bilaga. En sakägarsammanträde genomfördes Kallelse till sammanträdet skedde genom personliga kallelser till fastighetsägare och till andra berörda. Annonsering om sakägarsammanträdet gjordes i NSD och Norrbottens Kuriren den 30 augusti 2011 och Post- och Inrikestidningen 1 september Annonsen innehöll även att information om vattenverksamhet kommer att ske i mötet. I sammanträdet informerades även om vattenverksamheten som kräver tillstånd enligt miljöbalken och att tillstånd erfordras även om en verksamhet på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000 område. MKB för Vägplan, daterad , har lämnats till Länsstyrelsen i Norrbottens län för godkännande. 5

6 2 Befintliga förhållanden 2.1 Områdesskydd Aapuajoki ingår i Torne och Kalixälvsystem och är därför utpekad som Natura område samt riksintresse för naturvård enligt 4 kap 8 i miljöbalken. Aapuajoki är i Övertorneå kommuns översiktsplan (antagen år ) utpekad som ett område med betydelsefulla natur-och kulturvärden, där bevarandeintresset prioriteras. Förändrad mark och vattenanvändning som kan påverka den ekologiska balansen, naturvårdens, och friluftslivets intressen negativt skall undvikas. Figur Bebyggelse vid Aapuajoki. (Foto: WSP) 2.2 Naturmiljö Området runt Aapuajoki består av ett flackt och småkuperad landskap med omfattande myrområden. Det finns både permanent- och fritidsbebyggelse i anslutning till bron. Bebyggelsen finns längs vattendragets östra strand och både norr och söder om bron, se figur Naturmiljön i området utgörs framför allt av barrskog, med inslag av lövskog, främst björk och sälg. Platsen för bron karaktäriseras av det rikt meandrande vattendraget. Bäcken är relativt bred vid brostället och de flacka strandkanterna tyder på att bredden varierar stort med vattentillgången i bäcken. Den goda tillgången på vatten ger en frisk gräsbeklädd strandkant där buskarter och örter samsas. Några meter in från strandkanten tar skog vid, figur Ingen sumpskog och inga nyckelbiotoper finns registrerade av Skogsstyrelsen i anslutning till bron. Inga artrika vägkanter finns registrerade. En inventering av utter genomfördes i de södra delarna av Övertorneå kommun vintern Endast en punkt inventerades norr om väg 391 mellan Övertorneå och Överkalix. Inventeringen visade att uttern är relativt vanlig i vattendragen mellan Övertorneå och Haparanda. Enligt boende i Aapua finns både utter och bäver i området. En inventering av landvegetation i vattendragets strandzon och meter upp från vattendraget kommer att genomföras. Inventeringen omfattar främst förekomst av växter som tas upp i bilaga 1 till artskyddsförordningen 2007:845. 6

7 Tor Figur Strandkanten består av fuktälskande växter (Foto: WSP) 2.3 Vattenmiljö Huvudavrinningsområde för Aapuajoki är Torneälvens vattensystem. Aapuajoki rinner genom Pajala och Övertorneå kommuner, för att mynna ut i Pentäsjoki som är ett biflöde till Torneälven, se figur Enligt Övertorneå kommuns översiktsplan är Aapuajoki en av tre mindre bäckflöden i området med öring och bäcknejonöga. Enligt översiktsplanen får inga åtgärder vidtas som kan försämra vattenkvalitén i vattendraget. Åtgärder som dikning, fördämning och dylikt bör undvikas. Vid avverkningar bör en 20 meter bred lövskogsbård sparas längs vattendraget. Denna zon är viktig för insekterna som i sin tur utgör fiskföda. Enligt Havs- och vattenmyndighetens (tidigare Fiskeriverket) utredningskontor i Luleå finns ingen direkt kunskap om vilka fiskar som förekommer i Aapuajoki. Fiskarter som kan förväntas förekomma är harr, stationär öring, abborre, gädda, mört, braxen, elritsa, bergs- och stensimpa. Aapuajoki anses vara en potentiell havsöringsbäck. Enligt boende i Aapua finns öring, harr och gädda i bäcken. Det finns därmed både höst- och vårlekande fiskar. Inga uppgifter finns dokumenterade om att Länsstyrelsen har inventerat Aapuajoki med avseende på flodpärlmussla. Sattajärvi!!! Korpilombolo!!! Pentäsjoki Jierijärvi Ohtanajärvi Aapuajoki! Aapua! Jarhois! Pentäsjoki Pello! Broläge! Kilometer Figur Aapuajoki rinner norrut via Pentäsjoki ut i Torneälven 7

8 2.4 Natura 2000 Torne och Kalix älvsystem (SE ) är utvalt att ingå i Natura 2000 eftersom det i området finns arter och naturtyper som finns med i Art- och habitatdirektivet. I och med att Aapuajoki är ett biflöde till Torneälven, är även vattendraget och dess källflöden utpekade som Natura Naturtyper och arter som är utpekade för Natura 2000 området redovisas i tabell Tabell Naturtyper och arter utpekade i Natura 2000 området Torne och Kalix älvsystem Naturtyper i området som pekats ut enligt Art- och habitatdirektivet Kod Naturtyp Areal (ha) % av total area Oligo-mesotrofa sjöar Dystrofa sjöar och småvatten Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor 35 0,02 1 Andelen utpekade naturtyper i området behöver inte uppgå till 100% av arealen. Arter i området som pekats ut enligt Art- och habitatdirektivet Kod Art 1029 Flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) 1037 Grön flodtrollslända (Ophiogomphus cecilia) 1106 Lax (Salmo salar) 1163 Stensimpa (Cottus gobio) 1355 Utter (Lutra lutra) 1977 Venhavre (Tristum subalpestre) Torne och Kalix älvsystem är Västeuropas enda riktigt stora oreglerade vattensystem, med ursprungliga, naturligt reproducerande bestånd av östersjölax och havsöring. Vattenflödet varierar kraftigt under olika årstider. Den kraftiga is- och vårflodserosionen sätter stark prägel på vegetationen längs vattendragen. Träd- och buskvegetation hålls tillbaka, varvid stränderna blir öppna och domineras av örter, ris och gräs. Älvsystemet är påverkat av skogsavverkningar, dikningar, flottledsrensningar m.m. Vattendragen har tidigare utnyttjats för timmerflottning. För att underlätta flottningen rensades de flesta vattendragen. Bevarandesyftet för Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de utpekade naturtyperna och arterna på biogeografisk nivå (hela landet). Det ska finnas strukturer och funktioner som är nödvändiga för bevarandet. En av de viktigaste funktionerna är ett naturligt fluktuerande vattenstånd. Även bevarandet av de naturliga stammarna av vildlax och havsvandrande öring är prioriterat. Enligt, av Länsstyrelsen i Norrbotten fastställd ( ), bevarandeplan för Natura 2000 området Torne och Kalix älvsystem finns bevarandemål sammanställda för respektive naturtyp och art i älvsystemet. Dessa preciserar vad som krävs för att bidra till att gynnsam bevarandestatus upprätthålls. 8

9 De arter och naturtyper som bedöms kunna beröras av ny bro i Aapuajoki redovisas i tabell För dessa beskrivs risk för grumling och utsläpp av miljöfarliga ämnen som ett hot i bevarandeplanen för Natura 2000-området. Broar och vägtrummor beskrivs kunna innebära vandrings-/spridningshinder och vara flaskhalsar vid höga flöden. Andra hot är biltrafik med risk för skador på utter och att flodpärlmusslelokaler förstörs t.ex. vid vägbyggnation och körning. Tabell Aktualitet för utpekade naturtyper och arter som eventuellt bedöms beröras i samband med brobyte i Aapuajoki Kod Naturtyp/art Aktualitet 1029 Flodpärlmussla Det finns inga uppgifter på förekomst av flodpärlmussla i vattendraget. Inventering av flodpärlmussla kommer att genomföras Lax Det finns inga uppgifter om lax i vattendraget, däremot förekommer öring och harr i närområdet. Inventering av bottensubstrat och eventuell potentiell lekbotten för öring och harr samt provfiske kommer att genomföras Stensimpa Arten allmän och ej hotad i Sverige. Inga uppgifter om Stensimpa i vattendraget, 1355 Utter Utter finns i vattendraget 3210 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ 3260 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor Vattendraget utgör ett biflöden till ett naturligt större vattendrag. I bevarandeplanen för Kalix och Torne älvssystem (2006) antas i stort sett alla strömmande vatten tillhöra naturtypen Utifrån Naturvårdsverket vägledning avm senare datum bör Aapuajoki tillhöra mindre vattendrag (naturtyp 3260) 1 1 Vägledningen (Naturvårdsverket 2011) anger att mindre vattendrag med årsmedelvattenföring lägre än 20 m 3 /s tillhör naturtypen 3260 samt att naturtypen förekommer tillsammans med större vattendrag (naturtyp 3210), till vilken den ofta är ett biflöde. Utter är en utpekad art i Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem och skyddad även enligt 4 Artskyddsförordningen (2007:845). Alla nya broar inom områden med utterförekomst ska förses med någon form av utterpassage enligt bevarandemålet för utter. Uttern håller tämligen stora hemområden och följer gärna strandlinjen när den vandrar. Avsaknad av naturliga stränder vid broar kan utgöra vandringshinder för utter, där djuret tvingas upp på vägbanan och därvid riskerar trafikdöd. Det krävs därför torra strandremsor längs vattnet, även vid högvatten. En inventering av bottensubstrat och eventuell potentiell lekbotten för öring och harr samt ett provfiske kommer att genomföras. Eftersom öring finns i Aapuajoki finns det möjlighet att även flodpärlmussla förekommer i vattendraget. En inventering av flodpärlmussla kommer att genomföras inom projektets påverkansområde (50 meter uppströms och 300 meter nedströms bron) under sommaren

10 2.5 Kulturmiljö Inga fornlämningar finns registrerade i direkt anslutning till bron. 2.6 Geoteknik På bäckens västra sida består naturlig mark i allmänhet av sediment på morän. Sedimenten utgörs av sand och siltig sand. Naturlig jord består under 0,2 m vegetationsskikt av löst lagrad siltig sand ner till ca 1,2 m under markytan. Den siltiga sanden underlagras av siltig sandmorän med hög till mycket hög relativ fasthet. På bäckens östra sida består naturlig mark närmast bäcken av torv på sandiga sediment. Sedimenten är i allmänhet löst lagrade. Naturlig jord består under vegetationsskikt (ca 0,2 m) av sand (ca 1,2 m) på siltig sand (ca 2,6 m). Denna underlagras av siltig sandmorän. Sedimenten har låg till medelhög relativ fasthet medan den siltiga sandmoränen har mycket hög relativ fasthet. 2.7 Hydrologi Vattenflöden Aapuajoki Huvudavrinningsområde för Aapuajoki är Torneälvens vattensystem. Följande uppgifter för Aapuajoki är lämnade av SMHI : Flöden (dygnsmedelvärden i m3/s) Högvattenföring HHQ år 24 Högvattenföring HHQ - 50 år 22 Medelhögvattenföring MHQ 11 Medelvattenföring MQ 1,0 Medellågvattenföring MLQ 0,10 Lågvattenföring LLQ 50 år 0,02 Faktor för momentanflöde, högsta högvatten HHQ: 1,3 Vid islossning dämmer befintliga bron, så att isen stockar igen och vattnet stiger uppströms vid stugan nära bron. 10

11 3 Miljökvalitetsnormer Torneälven omfattas inte av miljökvalitetsnormena för fisk- och musselvatten och är därför inte tillämpliga i detta projekt. Omgivningsbuller bedöms inte medföra några skadliga effekter på människors hälsa. Miljökvalitetsnormer för luft bedöms inte överskridas p.g.a. liten trafikmängd foch å närboende. I detta projekt bedöms endast miljökvalitetsnormer för vattenförekomster vara relevanta. Aapuajoki är klassat enligt Vattendirektivets statusklassningar. Ekologisk status: Nuvarande status: Måttlig ekologisk status Kvalitetskrav: God ekologisk status 2021 Undantag: Kontinuitet och morfologiska förändringar Kemisk status (exklusive kvicksilver): Nuvarande status: God kemisk ytvattenstatus Kvalitetskrav: God kemisk ytvattenstatus 2015 I Aapuajoki har kontinuitetsförändringar och morfologiska förändringar konstaterats som en orsak till att god ekologisk status är i riskzonen att inte nås till Klassningen har baserats på kända vandringshinder (dammar och vägtrummor) längs vattendraget samt att vattendrag som tidigare nyttjats som flottleder anges som miljöproblem. 11

12 VÄG 857 BRO ÖVER AAPUAJOKI 12 Figur Förslagskiss bro

13 4 Studerade alternativ Två alternativ har studerats vid val av lokalisering av bron över Aapuajoki. Ena alternativet omfattar byte av bron i befintligt läge. Det andra alternativet omfattar en ny bro i nytt broläge. För bästa plangeometrin på vägen har alternativet med ett nytt broläge, 10 meter uppströms befintlig bro, valts. Alternativet medger även att den befintliga bron kan användas som förbifart under byggtiden. Anläggande av ny bro i nytt läge och ny vägsträckning förbättrar både framkomlighete och trafiksäkerheten. Genom uträtning av vägen förbättras siktförhållandena. Genom bredare bro och bättre plangeometri minskar osäkerheten vid möten. Alternativet med ny bro i befintlig läge skulle innebära att en tillfällig förbifart behövs under byggtiden. Den tillfälliga förbifarten skulle ta ny mark i anspråk. lternativet bedöms därför att bli både dyrare och medföra större miljöpåverkan än en ny bro i nytt läge och har därför valts bort. 5 Planerade åtgärder 5.1 Ny bro Den nya bron utformas som träbro med fritt upplagd träplatta på landfästen av betong. Brons konstruktion framgår av figur Utläggning av koner samt fyllning mot bro kommer utföras med krossad sprängsten. Stöd kommer att grundläggas frostskyddat i bäckfårans slänt, delvis i ån. Möjlighet för utter att passera kommer att finnas i anslutning till bron. Enligt föreslagen utformning av utterpassage kommer en parallell trumma att anläggas vid ena sidan av bäcken brevid bron, se figur Den nya bron placeras i nytt läge på den södra sidan av väg 857, ca 10 meter uppströms befintlig bro, figur Den nya bron placeras uppströms, där vattendraget är bredare. För att bron inte ska bli så lång kommer vägbanken byggas en bit ut i vattendraget. Den nya brons utformning bedöms innebära en bättre lösning än den nuvarande. Trafikverket strävar efter att utforma en anläggning som är tekniskt, miljömässigt och kostnadsmässigt lämpligast. Att bygga en bro som inte alls påverkar vattenarean anses inte vara motiverbart ur kostnadssynpunkt. Brons teoretiska spännvidd blir 15 meter. Öppningen blir större än den befintliga brons 8 meter. Den fria öppningen blir större och våtarean på HHW är 25 m 2 är större än vig befintlig bro. Brons fria bredd blir 7 meter. Total brolängd blir ca 24 m. Brons teknisk livslängd beräknas till 80 år och bron är dimensionerad för HHQ med momentanfaktor 1,3. Vid västra brostödet ligger befintlig mark på nivå ca +182,1. Den löst lagrade siltiga sanden schaktas bort och bron grundläggs med plattor på den fast lagrade siltiga sandmoränen på nivå ca +180,7 eller djupare. Grundläggning ska utföras tjälsäkert. Vid östra brostödet ligger befintlig markyta på nivå ca +182,1. Under nivå ca 177,9 finns fast lagrad siltig sandmorän. För grundläggning rekommenderas att sedimenten schaktas bort och ersätts av sprängsten som packas. På grund av risk för bottenupptryckning rekommenderas att schakt utförs under vatten. Anläggande av bro medför både fyllning i bäckfåran och schakt av bäckbotten. Ytor för schakt och fyllning i vatten i anslutning till ny bro omfattar ca 380 m 2. Under byggtiden behöver ingen tillfällig förbifart byggas. Den befintliga bron kommer att finnas kvar tills den nya vägsträckningen och bron kan tas i bruk. I broarbetena ingår att erosionsskydda ytor i anslutning till bäcken. 13

14 14 Figur Ritning befintlig bro.

15 5.2 Rivning av befintlig bro Den befintliga bron, inklusive koner, kommer att rivas helt ner till överkant bottenplatta. Bottenplattan lämnas kvar utan att någon del blir uppstickande ovan markytan. Rivningsarbete för den gamla bron kommer att ske i vatten. Rivning av den befintliga bron görs efter att den nya bron har tagits i drift.. Den befintliga bron har en totallängd på 15 meter och en fri öppning på 8 meter, figur Våtarean på HHW är 14 m 2. Komplettering och justering av erosionsskydd i bäckfåran i anslutning mot befintlig bro kommer att ske i vatten. Schaktytor i vattnet i anslutning till befintlig bro omfattar ca 60 m Vägåtgärder För att ansluta till den nya bron kommer ca 450 meter ny väg att anläggas. I anslutning till bäcken går vägen på bank. För naturlig infiltration av dagvattnet från vägdiken kommer dikena att avslutas i terrängen innan de når Aapuajoki. 6 Konsekvenser och förslag till miljöskyddsåtgärder 6.1 Landskapsbild Konsekvenser Den nya bron förändrar landskapsbilden, då den läggs i ett nytt läge och nya anslutningsvägar anläggs utanför befintlig väg. Bro och vägåtgärder innebär små förändringar på landskapsbilden i stort. Konsekvenserna av åtgärderna bedöms som små. Förslag till miljöskyddsåtgärder Vegetation används för att mildra det konstgjorda uttryck som vägens skärning och slänter har. Marken iordningställs så att vegetation kan etableras på naturlig väg. Den nya bron utformas med hänsyn till omgivande terräng. Efter rivning av befintlig bro kommer marken att efterbehandlas till utseende så nära ursprunglig karaktär som möjligt. 6.2 Naturmiljö Konsekvenser Föreslagna åtgärder innebär att ny mark måste tas i anspråk. Ny anslutningsväg medför intrång på omgivande mark. Då naturvärdena i vägens närområde är låga, bedöms ingen påtaglig skada uppkomma. Hydrologin i de omkringliggande våtmarksområdena bedöms inte komma att påverkas. Skälet till detta är att vattenföringen i bäcken inte kommer att förändras. Detta gör i sin tur att inga konsekvenser bedöms uppstå för våtmarkerna. Alla nya broar inom områden med utterförekomst ska förses med någon form av utterpassage enligt bevarandemålet för utter. Enligt föreslagen utformning kommer en parallell trumma att anläggas vid ena sidan av bäcken brevid bron, se figur Det är viktigt för utter att placera sina markeringar strategiskt utmed stränderna där spillningen är synlig och skyddad från väder och vind, till exempel under ett träd eller under en bro på en upphöjd sten eller rot. Saknas bra markeringsplatser 15

16 under eller intill bron finns inget som lockar uttern att passera under vägen och då ökar risken att uttern passerar på vägen istället. Förhållandena för växt och djurliv ändras inte långsiktigt på platsen. Det innebär att de värden som är till grund för att Torneälven är utpekat som ett Natura 2000 område bedöms inte långsiktigt komma att påverkas av de planerade åtgärdena. De störningar som kommer att uppkomma på grund av de planerade åtgärderna är förhållandevis små och tidsbegränsade. Därför bedöms inte åtgärdena ge några bestående negativa konsekvenser för växt och djurliv. För ytterligare bedömningar av konsekvenser kommer en inventering av landvegetation i vattendragets strandzon att genomföras. Inventeringen omfattar främst förekomst av växter som tas upp i bilaga 1 till artskyddsförordningen 2007:845. Förslag till miljöskyddsåtgärder Arbeten utförs inom vägplanens föreslagna gränser och försiktighetsåtgärder vidtas för att inte störa närliggande miljö, flora och fauna. Efter rivning av befintlig bro kommer marken iordningställs så att en naturlig etablering av vegetation kan ske. För att underlätta för utter att hitta passagen anordnas en grussträng (med samma bredd som passagen) på åstranden. För att ytterligare förstärka passagens funktion läggs större stenar ut som markeringsplatser vid grussträngen och vid passagens ingångar. Uttrar intresserar sig för hålor som potentiella boplatser och större stenar för markering av revir. För att undvika att utter uppehåller sig vid vägen får inga större stenar som kan utgöra markeringsplatser för utter finnas i närheten av vägen. 6.3 Vattenmiljö Konsekvenser Den nya brons utformning innebär en bättre lösning än den nuvarande. Den nya bron medför mindre miljöpåverkan än den gamla i och med den större genomströmningsarean. Vattenhastigheten kommer att öka i anslutning till nya bron, men kommer att vara lägre än vid befintlig bro. Vattenhastigheten vid befintlig bro kommer att bli lägre när bron med konerna rivs och vattendraget blir bredare. Den gamla brons uppdämmande verkan försvinner när bron rivs. När landfästen och tillfartsbankar byggs i vattendraget fördjupar den allmänna erosionen vattendragets botten vid avsmalningen. Strömningsriktningen ändras och lokala erosionsgropar kan bildas. Naturlig jord i anslutning till bron består av siltig sandmorän. Anläggande av en ny bro och rivning av gamla bron kommer att medföra schakt av bäckbotten vilket kommer att medföra att botten berörs och grumling uppstår. Det grövre materialet kommer att sedimentera snabbt, medan det finare materialet kan hålla sig i suspension länge. Grumlade arbeten utförs vid grundläggning av brostöd, vid återställning av slänter, utläggande av erosionsskydd, rivning av befintlig bro etc. Schakt- och fyllnings ytor i vatten i anslutning till ny bro omfattar ca 380 m 2 och till befintlig bro ca 60 m 2. Schaktningsarbetena kan även ge upphov till ytor som på kort och lång sikt kan erodera när strömningsförhållandena förändras. Risk för grumling kan även finnas under perioder med stora regnmängder om markytor är blottlagda och utan vegetationstäcke. Naturvårdsverkets riktlinje om 25 mg/l suspenderade ämnen kan komma att överskridas momentant. Yngel- och lekområden bör hållas fria från finpartikulärt material. En hög andel finsediment på lekbottnar orsakar en ökad mortalitet av ägg och yngel. Öring kräver extra varsamhet. Sedimentering av silt på lekgrus verkar vara ett ökande hinder för laxfiskarnas lekframgång och leder generellt till minskad reproduktion även p.g.a. 16

17 att fiskar undviker att leka i områden med sand och silt. Grumling kan även orsaka flykt, stress och beteendeförändringar samt skador på fiskarnas gälar. En av de viktigaste faktorerna för öringens val av leklokaler är en hög andel grovgrus. En indirekt effekt av grumlingen är att tillgången på föda kan minska och att födosöket försvåras. De flesta akvatiska organismer klarar av några veckors grumling, då fiskar som lever i strömmande vatten naturligt upplever att grumlingen ökar vid t.ex. vårfloden och vid kraftiga eller långvariga regn. Nyanläggning av bro bör utformas om möjligt så att en naturlig bäckbotten kan behållas. Fiskarna, liksom många andra djur som lever i rinnande vatten, är beroende av att kunna vandra upp och ner längs vattendraget. Den planerade utformningen av bron medför inte något hinder för denna vandring. Med tanke på att öringens lekvandring kan störas av öppna solbelysta sträckor behövs en skyddszon med vegetation längs bäcken. En lövskogsbård längs vattendraget är även viktig för insekterna som utgör fiskföda. Med föreslagna försiktighetsmått bedöms effekterna av den tillfälliga grumlingen som små. Grumlingen bedöms vara övergående och bedöms därför inte ge några bestående negativa konsekvenser för populationerna av fisk och andra vattenlevande organismer. I relation till att Aapuajoki enligt vattendirektivet har kvalitetskravet God ekologisk status år 2021 så är den temporära förändring i status som kan uppstå väldigt kortvarig. Några bestående ekologiska konsekvenser bedöms inte uppstå. Bron kommer inte att tillföra några nya vandringshinder längs vattendraget eller ytterligare öka de miljöproblemen som orsakats av att vattendraget tidigare nyttjats som flottled. Därför görs bedömningen att miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Någon bestående påverkan på värdena i Natura 2000 bedöms heller inte uppstå. För ytterligare bedömningar av eventuella konsekvenser på vattenmiljön kommer en inventering av flodpärlmussla att genomföras inom projektets påverkansområde. Även en inventering av bottensubstrat och eventuell potentiell lekbotten för öring och harr samt ett provfiske kommer att genomföras. Utförandetid Anläggningstiden för objekt inom berört vattenområde, det vill säga brobygget och rivning av befintlig bro beräknas pågå under ca 3 månader. Arbeten som sker i vatten och som kan orsaka grumling, utförs under en begränsad tid, ca en månad. Anläggningsarbetena, det vill säga alla arbeten i objektet, kommer att pågå under en längre tid. Förslag till miljöskyddsåtgärder Den nya bron placeras uppströms, där vattendraget är bredare. För att bron inte ska bli så lång kommer vägbanken byggas en bit ut i vattendraget. Vattendraget blir smalare vid nya broläget, men öppningen blir större än vid befintlig bro. Den våta arean är större vid den nya bron än vid den gamla. Den fria öppningen på den nya bron blir större än på den befintliga. Erosionsskydd kommer att anläggas på slänt och bottenytor under vatten för att förhindra den allmänna erosionen och framtida grumling. Omfattning av erosionsskydd redovisas i förslagsskiss bro, bild Bron utformas så att vattendragets botten behålls. Hänsyn ska tas till befintlig naturmiljö och vattensystem vid den nya bron. För att begränsa grumlingens effekter på vattenorganismerna kommer arbetet utföras under lågvattenperioder, om möjligt under vintern. Påverkade lekbottnar i anslutning till brolägena (vid ny och befintlig bro) kan restaureras genom tillförande av grus i rätt storlek. 17

18 Arbetet i vatten utförs under en begränsad tid. Hänsyn ska även tas till fiskens lekoch vandringsperioder, då arbete i vatten inte får utföras. För att inte störa vårlekande fisk ska arbete i vatten undvikas under maj-juni. Arbete bör även undvikas från mitten av september till slutet av oktober på grund av höstlekande öring i vattendraget. Att genomföra arbeten under vintern är positivt ur grumlingssynpunkt, då även större regn undviks. Beroende på förhållanden i vattendraget kan lämpliga skyddsåtgärder för att minska grumling vara exempelvis skyddande geotextilduk, förbiledning av vatten via länspumpning, sedimenteringsfälla för läns- och schaktvatten innan avledning till recipient. För att ökad avrinning och erosion inte ska kunna hota vattenkvaliteten och de mest skyddsvärda arterna som till exempel öring, ska entreprenören ha beredskap att skydda slänter och markytor i händelse av kraftiga regn under byggtiden för att minska grumling. För att förhindra grumling i framtiden kommer alla öppna schaktytor erosionsskyddas, se figur Eventuell skadad mark kommer att återställas så nära ursprungligt utseende som möjligt. För att undvika eller minimera grumling och föroreningar från nya vägdiken ska dessa om möjligt avslutas ut i terrängen så att vattnet infiltreras över naturlig vegetation innan det når Aapuajoki. En skyddszon med vegetation ska sparas längs bäcken både för insekter, som utgör fiskföda, och för att undvika öppna sylbelysta sträckor längs vattendraget. Om flodpärlmussla påträffas ska Länsstyrelsen i Norrbotten kontaktas för vidare information om hur dessa ska hanteras. 6.4 Hälsa och säkerhet Konsekvenser Dagens väg och trafik orsakar liten påverkan på miljön. Ingen framtida förändring av trafikmängd, bullernivåer, barriärer, vibrationer och luftföroreningar förväntas. Denna bedömning utgår från prognosåret 2020 som visar att en mycket liten ökning av trafiken är att förvänta i inlandet. Inga miljökvalitetsnormer för buller eller luft överskrids på grund av väg eller trafik. Några speciella åtgärder för oskyddade trafikanter planeras ej. Vägåtgärderna medför att framkomligheten förbättras på vägen och vägsträckan blir säkrare, i och med att en bredare bro anläggs. Åtgärderna medför därför sammantaget positiva konsekvenser för människors hälsa och säkerhet. Förslag till miljöskyddsåtgärder Då bedömningen är att föreslagna åtgärder inte innebär någon negativ förändring är heller inga åtgärder aktuella. 6.5 Markanvändning och naturresurser Konsekvenser Anslutningsvägen och bron gör intrång på marker där skogbruk bedrivs. Någon bestående konsekvens för Korju koncessionssamebyns bedrivande av rennäring bedöms inte uppstå. Däremot kan viss störning uppstå under byggtiden. Naturresurser i form av material för genomförande av projektet kommer att tas i anspråk. 18

19 Förslag till miljöskyddsåtgärder Då bedömningen är att föreslagna åtgärder inte innebär någon negativ förändring för skogsbruket, rennäringen, vattentäkter eller friluftsliv är heller inga åtgärder aktuella. Väglinjen har optimerats i plan och profil, bland annat med hänsyn till massbalans så att onödig resursåtgång kan undvikas. Användbara schaktmassor används inom projektet som fyllnadsmaterial. Befintlig väg och bro kommer att nyttjas som förbifart så befintlig vägfyllning kan inte användas i den nya vägbanken. 6.6 Övriga störningar under byggtiden Konsekvenser Vägarbetena, anläggande av ny bro samt rivning av befintlig bro kommer att orsaka störningar såsom damning, buller och byggtrafik med maskiner på vägen. Behov av områden för uppläggning av massor kommer att uppstå. Vägen kommer att vara öppen för trafik under hela byggskedet men begränsad framkomlighet kan råda periodvis. Eventuell skada på mark utanför arbetsområdet åtgärdas. Förslag till miljöskyddsåtgärder Under rivning av befintlig bro samt anläggande av ny bro kan buller uppstå. Bullrande arbeten nära bostäder koncentreras så långt möjligt till dagtid. Om de måste utföras under annan tid på dygnet underrättas boende i god tid. De riktvärden för ljudnivåer från byggarbetsplatser som föreslås av Naturvårdsverket och Socialstyrelsen får inte överskridas annat än undantagsvis. Under byggskedet kommer kemikalier, petroleumprodukter, hydrauloljor mm atthanteras. Tankning och förvaring av dessa produkter får endast utföras på för ändamålet iordningställda ytor, ej i närheten av vattendrag eller där spridning till vattendragkan ske via diken. Övertorneå kommuns regler för renhållning och återvinning ska följas. Hantering av avfall ska ske på sådant sätt att inte nedskräpning och förorening uppstår. Eftersom bron och vägsträckningen kommer att anläggas i nytt läge kommer väg 857 att vara öppen för trafik under hela byggskedet. Begränsad framkomlighet kan råda periodvis. Körning i terräng samt körning i eller i anslutning till vattendraget ska planeras så att markskador undviks. Försiktighetsåtgärder (tex markskoning) vidtas, där det bedöms nödvändigt, så att omfattande skador undviks. 19

20 7 Sammanställning av skyddsåtgärder. Nedan sammanfattas åtgärder som föreslås för att minska miljöpåverkan. Ytor som skadas efterbehandlas efter arbetenas färdigställande till utseende så nära ursprunglig karaktär som möjligt. Körning i terräng samt körning eller i anslutning till vattendraget ska planeras så att markskador undviks. Vegetation används för att mildra det konstgjorda uttryck som vägens skärning samt rivning av den gamla vägen och bron har. Marken iordningställs så att en naturlig etablering av vegetation kan ske. Erosionsskydd kommer att anläggas på slänt och bottenytor under vatten för att förhindra den allmänna erosionen och framtida grumling Öppna schaktytor kommer att erosionsskyddas för att minska grumling i vattendraget. Entreprenören ska ha beredskap att skydda slänter och markytor i händelse av kraftiga regn under byggtiden för att minska grumling. Nya vägdiken ska om möjligt avslutas ut i terrängen så att vattnet infiltreras över naturlig vegetation innan det når Aapuajoki. För att minska grumlingens effekter kommer vattenarbeten utföras under tider för lågvatten. Hänsyn kommer att tas till fiskens lekperioder. För att inte störa vårlekande fisk ska arbete i vatten undvikas under maj-juni. Arbete bör även undvikas från mitten av september till slutet av oktober på grund av höstlekande öring i vattendraget. En skyddszon med vegetation ska sparas längs bäcken både för insekter och för att undvika öppna sylbelysta sträckor längs vattendraget. Om flodpärlmussla påträffas ska Länsstyrelsen i Norrbotten kontaktas för vidare information om hur dessa ska hanteras. Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete ska detta omedelbart avbrytas och länsstyrelsens kulturmiljöenhet kontaktas enligt 2 kap 10 KML. Användbara schaktmassor används inom projektet som fyllnadsmaterial. Förvaring och hantering av petroleumprodukter och andra kemikalier skall inte ske i närheten av vattendrag eller där spridning till vattendragkan ske via diken. Övertorneå kommuns regler för renhållning och återvinning ska följas. Hantering av avfall ska ske på sådant sätt att inte nedskräpning och förorening uppstår. 8 Kontroll av verksamheten Kontrollprogram tas fram och riktvärden bestäms, i samråd med tillsynsmyndigheten, i samband med ansökan om tillstånd till vattenverksamhet. Syftet med kontrollerna är att bedöma om arbetena tillfälligt kan behöva avbrytas till dess att grumlingen minskat eller ytterligare skyddsåtgärder utförts. Arbeten med kontroll och uppföljning sker kontinuerligt av Trafikverket under entreprenadtiden och redovisas i byggmötesprotokoll och kvalitetsprotokoll. 20

21 9 Källor Länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrbottens kulturmiljöprogram, Vägverket, Åtgärdsförslag enligt fyrstegsprincipen, Publ 2002:72. Övertorneå kommuns översiktsplan, Nya vägar för utter, Trafikverket Utterinventering i Tornedalen vintern , Länsstyrelsen i Norrbottens län. Digitalt underlagsmaterial Länsstyrelsen i Norrbottens län. Bevarandeplan för Natura 2000 Torne och Kalix älvsystem SE Länsstyrelsen i Norrbottens län. Digitalt underlagsmaterial natur- och riksintressen, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Skogsstyrelsen. Underlagsmaterial om naturvärden och skog, Riksantikvarieämbetet. Digitalt underlagsmaterial om fornlämningar, Övertorneå kommun, Trafikverket, Trafikverket, Info om vägar. Vägdata, trafikmängder, hastighet, vägbredd o.s.v. Nationella vägdatabasen (NVDB) Elfiskeregister. Fiskeriverket, Vattenmyndigheten, Brunnsarkivet. Kulturhistoriskt värdefulla broar. Muntliga/personliga kontakter Länstrafiken i Norrbotten, Helena Persson Länsstyrelsen i Norrbottens län, Jeanette Aro Fiskeriverkets utredningskontor i Luleå, Minna Brodin och Karl-Erik Nilsson Stig Nuuksujärvi, boende i Aapua Hulda Andersson, boende vid Aapuajoki Aapua turism Kartor Kartorna är framställda av WSP med underlag från Allmänt kartmaterial, Lantmäteriet, dnr /

22 22

23 BILAGA

24

25

26

27 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Tjänsteställe, handläggare Miljö- och byggnadsnämnden Per Lundbäck Datum DnrD Trafikverket Box Luleå Bladnr 1(2) TRV:s ärendenummer: TRV 2011/56421 Inbjudan till utökat samråd.. Bro över Aapuajoki. Yttrande till Trafikverket Trafikverket, Luleå, har översänt ett utkast till MBKK för ombyggnad av bro över Aapuajoki för samråd. Trafikverket har översänt ett Trafikverket t vill ha in ev synpunkter senast Miljö- och byggnadsnämndens synpunkter Under 2.2 rubriken Områdesskydd anges bl a att Aapuajoki ingår i Torne och Kalix älvsystem och är därför utpekad som Natura 2000-område samt riksintresse för naturvård enligt 4 kap 8 i miljöbalken. Det ska vara 4 kap 1. Torne- och Kalix älvsystem ärr förtecknat som Natura 2000-område enligt 7 kap 27 1 st, 1. Områden enligt 7 kap 27 inte bara av nationell betydelse utan av Europeiskt intresse. Det medför att Sverige har ett ansvar för att skydda naturvärdena och de listadee arterna gentemot EU. Aapuajoki fanns med på kommunens översiktsplan redan på 1990-talets början som E3, bevarandeområde. Rekommendationerna säger att bl a dikningar bör undvikas och att vid avverkningar bör en 20 m bred lövskogsbård sparas längs vattendragen. Kommande MKB bör redovisa bl a: - principerna hur vägdikena avses utformas för attt undvika eller minimera utsläpp av vatten från vägdikena till Aapuajoki. Några meter nya eller omlagda o diken blir aktuellt då bron flyttas. Dessa diken liksom närmaste anslutande befintliga vägdikena bör ledas ut i terrängen innann de når Aapuajoki, - hur hänsyn tas till att klimatförändringen medför ökade nederbördsmängder och större avrinning. Ökad avrinning och erosion har en relativt stor potential att kunna hota Postadresss Telefon Telefax Bankgiro Postgiro Kommunalkontoret ÖVERTORNEÅ vx

28 vattenkvaliteten och de mest skyddsvärda arterna i Aapuajoki, bl öring, 2 - hur skyddszonen med vegetation utefter bäcken, fram till bron, utformas med tanke på att Öringens lekvandring störs av öppna solbelysta sträckor i vägområdet. I övrigt har miljö- och byggnadsnämnden inget att erinra i ärendet. Enligt uppdrag Per Lundbäck miljö- och hälsoskyddsinspektör Delges: Miljö- och byggnadsnämnden Postadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro Kommunalkontoret ÖVERTORNEÅ vx

29

30 Trafikverket, Borlänge, Besöksadress: Rödavägen 1 Telefon : , Texttelefon: