Samrådsunderlag för ansökan om tillstånd för vattenverksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samrådsunderlag för ansökan om tillstånd för vattenverksamhet"

Transkript

1 Samrådsunderlag för ansökan om tillstånd för vattenverksamhet samt Natura 2000 prövning, bro över Aapuajoki, väg 857 Övertorneå kommun, Norrbottens län Objekt: Trafikverkets diarienummer: 2011/

2 Titel: Samrådsunderlag för ansökan om tillstånd för vattenverksamhet samt Natura 2000 prövning, bro över Aapuajoki, väg 857 Övertorneå kommun, Norrbottens län, Trafikverkets diarienummer: 2011/56421 Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Mats Elgcrona Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Luleå Carina Seppelin

3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Tidigare samråd och beslut Befintliga förhållanden Områdesskydd Naturmiljö Vattenmiljö Natura Kulturmiljö Geoteknik Hydrologi Miljökvalitetsnormer Studerade alternativ Planerade åtgärder Ny bro Rivning av befintlig bro Vägåtgärder Konsekvenser och förslag till miljöskyddsåtgärder Landskapsbild Naturmiljö Vattenmiljö Hälsa och säkerhet Markanvändning och naturresurser Övriga störningar under byggtiden Sammanställning av skyddsåtgärder Kontroll av verksamheten Källor BILAGA

4 1 Inledning Denna samrådshandling utgör underlag för samråd med myndigheter, berörda fastighetsägare, allmänheten och berörda intresseorganisationer inför ansökan om tillstånd till vattenverksamhet samt prövning om verksamheten påverkar Natura 2000-området. 1.1 Bakgrund Bron över Aapuajoki korsar väg 857 ca 2 km väster om byn Aapua i Övertorneå kommun, Norrbottens län, figur Befintlig bro över Aapuajoki är en plattrambro i armerad betong från Bron är smal med ojämn och spårig vägbeläggning. Vidare uppvisar bron beständighetsskador och har dålig plangeometri, vilket skapar viss osäkerhet vid möten, figur För att säkerställa funktionen av bron över Aapuajoki ska ny bro och ny anslutningsväg i nytt läge anläggas, figur Bro över Aapuajoki Km Figur Översiktskarta, läge befintlig bro över Aapuajoki, Övertorneå kommun Figur Vid broläget smalnar vägen av med ca 2 meter, tillsammans med brons dåliga geometri skapar det osäkerhet vid möten. (Foto: WSP) 4

5 857 Aapuajoki Teckenförklaring Ny väg Nytt broläge Befintlig bro Meter Figur Karta med befintligt och nytt broläge 1.2 Tidigare samråd och beslut Eftersom projektet till stor del handlar om vattenverksamheten har de tidigare samråden och yttrandena i huvudsak berört detta. Samråd har genomförts under förstudiearbetet. I förstudien framkom att Aapuajoki som en biflöde till Torne- Kalixälvsystem är klassat som Natura 2000 vilket gör vattendraget skyddsvärt. Inför arbetet med Vägplanen beslutade Länsstyrelsen i Norrbottens län att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan för att åtgärderna berör ett Natura 2000 område och de kunskapsluckor som råder angående vattendragets naturvärden samt hur arbetet ska genomföras. En utkast till miljökonsekvensbeskrivning för Vägplan togs fram till samrådet med en utökad krets. Alla inkomna yttrandet finns i bilaga. En sakägarsammanträde genomfördes Kallelse till sammanträdet skedde genom personliga kallelser till fastighetsägare och till andra berörda. Annonsering om sakägarsammanträdet gjordes i NSD och Norrbottens Kuriren den 30 augusti 2011 och Post- och Inrikestidningen 1 september Annonsen innehöll även att information om vattenverksamhet kommer att ske i mötet. I sammanträdet informerades även om vattenverksamheten som kräver tillstånd enligt miljöbalken och att tillstånd erfordras även om en verksamhet på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000 område. MKB för Vägplan, daterad , har lämnats till Länsstyrelsen i Norrbottens län för godkännande. 5

6 2 Befintliga förhållanden 2.1 Områdesskydd Aapuajoki ingår i Torne och Kalixälvsystem och är därför utpekad som Natura område samt riksintresse för naturvård enligt 4 kap 8 i miljöbalken. Aapuajoki är i Övertorneå kommuns översiktsplan (antagen år ) utpekad som ett område med betydelsefulla natur-och kulturvärden, där bevarandeintresset prioriteras. Förändrad mark och vattenanvändning som kan påverka den ekologiska balansen, naturvårdens, och friluftslivets intressen negativt skall undvikas. Figur Bebyggelse vid Aapuajoki. (Foto: WSP) 2.2 Naturmiljö Området runt Aapuajoki består av ett flackt och småkuperad landskap med omfattande myrområden. Det finns både permanent- och fritidsbebyggelse i anslutning till bron. Bebyggelsen finns längs vattendragets östra strand och både norr och söder om bron, se figur Naturmiljön i området utgörs framför allt av barrskog, med inslag av lövskog, främst björk och sälg. Platsen för bron karaktäriseras av det rikt meandrande vattendraget. Bäcken är relativt bred vid brostället och de flacka strandkanterna tyder på att bredden varierar stort med vattentillgången i bäcken. Den goda tillgången på vatten ger en frisk gräsbeklädd strandkant där buskarter och örter samsas. Några meter in från strandkanten tar skog vid, figur Ingen sumpskog och inga nyckelbiotoper finns registrerade av Skogsstyrelsen i anslutning till bron. Inga artrika vägkanter finns registrerade. En inventering av utter genomfördes i de södra delarna av Övertorneå kommun vintern Endast en punkt inventerades norr om väg 391 mellan Övertorneå och Överkalix. Inventeringen visade att uttern är relativt vanlig i vattendragen mellan Övertorneå och Haparanda. Enligt boende i Aapua finns både utter och bäver i området. En inventering av landvegetation i vattendragets strandzon och meter upp från vattendraget kommer att genomföras. Inventeringen omfattar främst förekomst av växter som tas upp i bilaga 1 till artskyddsförordningen 2007:845. 6

7 Tor Figur Strandkanten består av fuktälskande växter (Foto: WSP) 2.3 Vattenmiljö Huvudavrinningsområde för Aapuajoki är Torneälvens vattensystem. Aapuajoki rinner genom Pajala och Övertorneå kommuner, för att mynna ut i Pentäsjoki som är ett biflöde till Torneälven, se figur Enligt Övertorneå kommuns översiktsplan är Aapuajoki en av tre mindre bäckflöden i området med öring och bäcknejonöga. Enligt översiktsplanen får inga åtgärder vidtas som kan försämra vattenkvalitén i vattendraget. Åtgärder som dikning, fördämning och dylikt bör undvikas. Vid avverkningar bör en 20 meter bred lövskogsbård sparas längs vattendraget. Denna zon är viktig för insekterna som i sin tur utgör fiskföda. Enligt Havs- och vattenmyndighetens (tidigare Fiskeriverket) utredningskontor i Luleå finns ingen direkt kunskap om vilka fiskar som förekommer i Aapuajoki. Fiskarter som kan förväntas förekomma är harr, stationär öring, abborre, gädda, mört, braxen, elritsa, bergs- och stensimpa. Aapuajoki anses vara en potentiell havsöringsbäck. Enligt boende i Aapua finns öring, harr och gädda i bäcken. Det finns därmed både höst- och vårlekande fiskar. Inga uppgifter finns dokumenterade om att Länsstyrelsen har inventerat Aapuajoki med avseende på flodpärlmussla. Sattajärvi!!! Korpilombolo!!! Pentäsjoki Jierijärvi Ohtanajärvi Aapuajoki! Aapua! Jarhois! Pentäsjoki Pello! Broläge! Kilometer Figur Aapuajoki rinner norrut via Pentäsjoki ut i Torneälven 7

8 2.4 Natura 2000 Torne och Kalix älvsystem (SE ) är utvalt att ingå i Natura 2000 eftersom det i området finns arter och naturtyper som finns med i Art- och habitatdirektivet. I och med att Aapuajoki är ett biflöde till Torneälven, är även vattendraget och dess källflöden utpekade som Natura Naturtyper och arter som är utpekade för Natura 2000 området redovisas i tabell Tabell Naturtyper och arter utpekade i Natura 2000 området Torne och Kalix älvsystem Naturtyper i området som pekats ut enligt Art- och habitatdirektivet Kod Naturtyp Areal (ha) % av total area Oligo-mesotrofa sjöar Dystrofa sjöar och småvatten Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor 35 0,02 1 Andelen utpekade naturtyper i området behöver inte uppgå till 100% av arealen. Arter i området som pekats ut enligt Art- och habitatdirektivet Kod Art 1029 Flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) 1037 Grön flodtrollslända (Ophiogomphus cecilia) 1106 Lax (Salmo salar) 1163 Stensimpa (Cottus gobio) 1355 Utter (Lutra lutra) 1977 Venhavre (Tristum subalpestre) Torne och Kalix älvsystem är Västeuropas enda riktigt stora oreglerade vattensystem, med ursprungliga, naturligt reproducerande bestånd av östersjölax och havsöring. Vattenflödet varierar kraftigt under olika årstider. Den kraftiga is- och vårflodserosionen sätter stark prägel på vegetationen längs vattendragen. Träd- och buskvegetation hålls tillbaka, varvid stränderna blir öppna och domineras av örter, ris och gräs. Älvsystemet är påverkat av skogsavverkningar, dikningar, flottledsrensningar m.m. Vattendragen har tidigare utnyttjats för timmerflottning. För att underlätta flottningen rensades de flesta vattendragen. Bevarandesyftet för Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de utpekade naturtyperna och arterna på biogeografisk nivå (hela landet). Det ska finnas strukturer och funktioner som är nödvändiga för bevarandet. En av de viktigaste funktionerna är ett naturligt fluktuerande vattenstånd. Även bevarandet av de naturliga stammarna av vildlax och havsvandrande öring är prioriterat. Enligt, av Länsstyrelsen i Norrbotten fastställd ( ), bevarandeplan för Natura 2000 området Torne och Kalix älvsystem finns bevarandemål sammanställda för respektive naturtyp och art i älvsystemet. Dessa preciserar vad som krävs för att bidra till att gynnsam bevarandestatus upprätthålls. 8

9 De arter och naturtyper som bedöms kunna beröras av ny bro i Aapuajoki redovisas i tabell För dessa beskrivs risk för grumling och utsläpp av miljöfarliga ämnen som ett hot i bevarandeplanen för Natura 2000-området. Broar och vägtrummor beskrivs kunna innebära vandrings-/spridningshinder och vara flaskhalsar vid höga flöden. Andra hot är biltrafik med risk för skador på utter och att flodpärlmusslelokaler förstörs t.ex. vid vägbyggnation och körning. Tabell Aktualitet för utpekade naturtyper och arter som eventuellt bedöms beröras i samband med brobyte i Aapuajoki Kod Naturtyp/art Aktualitet 1029 Flodpärlmussla Det finns inga uppgifter på förekomst av flodpärlmussla i vattendraget. Inventering av flodpärlmussla kommer att genomföras Lax Det finns inga uppgifter om lax i vattendraget, däremot förekommer öring och harr i närområdet. Inventering av bottensubstrat och eventuell potentiell lekbotten för öring och harr samt provfiske kommer att genomföras Stensimpa Arten allmän och ej hotad i Sverige. Inga uppgifter om Stensimpa i vattendraget, 1355 Utter Utter finns i vattendraget 3210 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ 3260 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor Vattendraget utgör ett biflöden till ett naturligt större vattendrag. I bevarandeplanen för Kalix och Torne älvssystem (2006) antas i stort sett alla strömmande vatten tillhöra naturtypen Utifrån Naturvårdsverket vägledning avm senare datum bör Aapuajoki tillhöra mindre vattendrag (naturtyp 3260) 1 1 Vägledningen (Naturvårdsverket 2011) anger att mindre vattendrag med årsmedelvattenföring lägre än 20 m 3 /s tillhör naturtypen 3260 samt att naturtypen förekommer tillsammans med större vattendrag (naturtyp 3210), till vilken den ofta är ett biflöde. Utter är en utpekad art i Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem och skyddad även enligt 4 Artskyddsförordningen (2007:845). Alla nya broar inom områden med utterförekomst ska förses med någon form av utterpassage enligt bevarandemålet för utter. Uttern håller tämligen stora hemområden och följer gärna strandlinjen när den vandrar. Avsaknad av naturliga stränder vid broar kan utgöra vandringshinder för utter, där djuret tvingas upp på vägbanan och därvid riskerar trafikdöd. Det krävs därför torra strandremsor längs vattnet, även vid högvatten. En inventering av bottensubstrat och eventuell potentiell lekbotten för öring och harr samt ett provfiske kommer att genomföras. Eftersom öring finns i Aapuajoki finns det möjlighet att även flodpärlmussla förekommer i vattendraget. En inventering av flodpärlmussla kommer att genomföras inom projektets påverkansområde (50 meter uppströms och 300 meter nedströms bron) under sommaren

10 2.5 Kulturmiljö Inga fornlämningar finns registrerade i direkt anslutning till bron. 2.6 Geoteknik På bäckens västra sida består naturlig mark i allmänhet av sediment på morän. Sedimenten utgörs av sand och siltig sand. Naturlig jord består under 0,2 m vegetationsskikt av löst lagrad siltig sand ner till ca 1,2 m under markytan. Den siltiga sanden underlagras av siltig sandmorän med hög till mycket hög relativ fasthet. På bäckens östra sida består naturlig mark närmast bäcken av torv på sandiga sediment. Sedimenten är i allmänhet löst lagrade. Naturlig jord består under vegetationsskikt (ca 0,2 m) av sand (ca 1,2 m) på siltig sand (ca 2,6 m). Denna underlagras av siltig sandmorän. Sedimenten har låg till medelhög relativ fasthet medan den siltiga sandmoränen har mycket hög relativ fasthet. 2.7 Hydrologi Vattenflöden Aapuajoki Huvudavrinningsområde för Aapuajoki är Torneälvens vattensystem. Följande uppgifter för Aapuajoki är lämnade av SMHI : Flöden (dygnsmedelvärden i m3/s) Högvattenföring HHQ år 24 Högvattenföring HHQ - 50 år 22 Medelhögvattenföring MHQ 11 Medelvattenföring MQ 1,0 Medellågvattenföring MLQ 0,10 Lågvattenföring LLQ 50 år 0,02 Faktor för momentanflöde, högsta högvatten HHQ: 1,3 Vid islossning dämmer befintliga bron, så att isen stockar igen och vattnet stiger uppströms vid stugan nära bron. 10

11 3 Miljökvalitetsnormer Torneälven omfattas inte av miljökvalitetsnormena för fisk- och musselvatten och är därför inte tillämpliga i detta projekt. Omgivningsbuller bedöms inte medföra några skadliga effekter på människors hälsa. Miljökvalitetsnormer för luft bedöms inte överskridas p.g.a. liten trafikmängd foch å närboende. I detta projekt bedöms endast miljökvalitetsnormer för vattenförekomster vara relevanta. Aapuajoki är klassat enligt Vattendirektivets statusklassningar. Ekologisk status: Nuvarande status: Måttlig ekologisk status Kvalitetskrav: God ekologisk status 2021 Undantag: Kontinuitet och morfologiska förändringar Kemisk status (exklusive kvicksilver): Nuvarande status: God kemisk ytvattenstatus Kvalitetskrav: God kemisk ytvattenstatus 2015 I Aapuajoki har kontinuitetsförändringar och morfologiska förändringar konstaterats som en orsak till att god ekologisk status är i riskzonen att inte nås till Klassningen har baserats på kända vandringshinder (dammar och vägtrummor) längs vattendraget samt att vattendrag som tidigare nyttjats som flottleder anges som miljöproblem. 11

12 VÄG 857 BRO ÖVER AAPUAJOKI 12 Figur Förslagskiss bro

13 4 Studerade alternativ Två alternativ har studerats vid val av lokalisering av bron över Aapuajoki. Ena alternativet omfattar byte av bron i befintligt läge. Det andra alternativet omfattar en ny bro i nytt broläge. För bästa plangeometrin på vägen har alternativet med ett nytt broläge, 10 meter uppströms befintlig bro, valts. Alternativet medger även att den befintliga bron kan användas som förbifart under byggtiden. Anläggande av ny bro i nytt läge och ny vägsträckning förbättrar både framkomlighete och trafiksäkerheten. Genom uträtning av vägen förbättras siktförhållandena. Genom bredare bro och bättre plangeometri minskar osäkerheten vid möten. Alternativet med ny bro i befintlig läge skulle innebära att en tillfällig förbifart behövs under byggtiden. Den tillfälliga förbifarten skulle ta ny mark i anspråk. lternativet bedöms därför att bli både dyrare och medföra större miljöpåverkan än en ny bro i nytt läge och har därför valts bort. 5 Planerade åtgärder 5.1 Ny bro Den nya bron utformas som träbro med fritt upplagd träplatta på landfästen av betong. Brons konstruktion framgår av figur Utläggning av koner samt fyllning mot bro kommer utföras med krossad sprängsten. Stöd kommer att grundläggas frostskyddat i bäckfårans slänt, delvis i ån. Möjlighet för utter att passera kommer att finnas i anslutning till bron. Enligt föreslagen utformning av utterpassage kommer en parallell trumma att anläggas vid ena sidan av bäcken brevid bron, se figur Den nya bron placeras i nytt läge på den södra sidan av väg 857, ca 10 meter uppströms befintlig bro, figur Den nya bron placeras uppströms, där vattendraget är bredare. För att bron inte ska bli så lång kommer vägbanken byggas en bit ut i vattendraget. Den nya brons utformning bedöms innebära en bättre lösning än den nuvarande. Trafikverket strävar efter att utforma en anläggning som är tekniskt, miljömässigt och kostnadsmässigt lämpligast. Att bygga en bro som inte alls påverkar vattenarean anses inte vara motiverbart ur kostnadssynpunkt. Brons teoretiska spännvidd blir 15 meter. Öppningen blir större än den befintliga brons 8 meter. Den fria öppningen blir större och våtarean på HHW är 25 m 2 är större än vig befintlig bro. Brons fria bredd blir 7 meter. Total brolängd blir ca 24 m. Brons teknisk livslängd beräknas till 80 år och bron är dimensionerad för HHQ med momentanfaktor 1,3. Vid västra brostödet ligger befintlig mark på nivå ca +182,1. Den löst lagrade siltiga sanden schaktas bort och bron grundläggs med plattor på den fast lagrade siltiga sandmoränen på nivå ca +180,7 eller djupare. Grundläggning ska utföras tjälsäkert. Vid östra brostödet ligger befintlig markyta på nivå ca +182,1. Under nivå ca 177,9 finns fast lagrad siltig sandmorän. För grundläggning rekommenderas att sedimenten schaktas bort och ersätts av sprängsten som packas. På grund av risk för bottenupptryckning rekommenderas att schakt utförs under vatten. Anläggande av bro medför både fyllning i bäckfåran och schakt av bäckbotten. Ytor för schakt och fyllning i vatten i anslutning till ny bro omfattar ca 380 m 2. Under byggtiden behöver ingen tillfällig förbifart byggas. Den befintliga bron kommer att finnas kvar tills den nya vägsträckningen och bron kan tas i bruk. I broarbetena ingår att erosionsskydda ytor i anslutning till bäcken. 13

14 14 Figur Ritning befintlig bro.

15 5.2 Rivning av befintlig bro Den befintliga bron, inklusive koner, kommer att rivas helt ner till överkant bottenplatta. Bottenplattan lämnas kvar utan att någon del blir uppstickande ovan markytan. Rivningsarbete för den gamla bron kommer att ske i vatten. Rivning av den befintliga bron görs efter att den nya bron har tagits i drift.. Den befintliga bron har en totallängd på 15 meter och en fri öppning på 8 meter, figur Våtarean på HHW är 14 m 2. Komplettering och justering av erosionsskydd i bäckfåran i anslutning mot befintlig bro kommer att ske i vatten. Schaktytor i vattnet i anslutning till befintlig bro omfattar ca 60 m Vägåtgärder För att ansluta till den nya bron kommer ca 450 meter ny väg att anläggas. I anslutning till bäcken går vägen på bank. För naturlig infiltration av dagvattnet från vägdiken kommer dikena att avslutas i terrängen innan de når Aapuajoki. 6 Konsekvenser och förslag till miljöskyddsåtgärder 6.1 Landskapsbild Konsekvenser Den nya bron förändrar landskapsbilden, då den läggs i ett nytt läge och nya anslutningsvägar anläggs utanför befintlig väg. Bro och vägåtgärder innebär små förändringar på landskapsbilden i stort. Konsekvenserna av åtgärderna bedöms som små. Förslag till miljöskyddsåtgärder Vegetation används för att mildra det konstgjorda uttryck som vägens skärning och slänter har. Marken iordningställs så att vegetation kan etableras på naturlig väg. Den nya bron utformas med hänsyn till omgivande terräng. Efter rivning av befintlig bro kommer marken att efterbehandlas till utseende så nära ursprunglig karaktär som möjligt. 6.2 Naturmiljö Konsekvenser Föreslagna åtgärder innebär att ny mark måste tas i anspråk. Ny anslutningsväg medför intrång på omgivande mark. Då naturvärdena i vägens närområde är låga, bedöms ingen påtaglig skada uppkomma. Hydrologin i de omkringliggande våtmarksområdena bedöms inte komma att påverkas. Skälet till detta är att vattenföringen i bäcken inte kommer att förändras. Detta gör i sin tur att inga konsekvenser bedöms uppstå för våtmarkerna. Alla nya broar inom områden med utterförekomst ska förses med någon form av utterpassage enligt bevarandemålet för utter. Enligt föreslagen utformning kommer en parallell trumma att anläggas vid ena sidan av bäcken brevid bron, se figur Det är viktigt för utter att placera sina markeringar strategiskt utmed stränderna där spillningen är synlig och skyddad från väder och vind, till exempel under ett träd eller under en bro på en upphöjd sten eller rot. Saknas bra markeringsplatser 15

16 under eller intill bron finns inget som lockar uttern att passera under vägen och då ökar risken att uttern passerar på vägen istället. Förhållandena för växt och djurliv ändras inte långsiktigt på platsen. Det innebär att de värden som är till grund för att Torneälven är utpekat som ett Natura 2000 område bedöms inte långsiktigt komma att påverkas av de planerade åtgärdena. De störningar som kommer att uppkomma på grund av de planerade åtgärderna är förhållandevis små och tidsbegränsade. Därför bedöms inte åtgärdena ge några bestående negativa konsekvenser för växt och djurliv. För ytterligare bedömningar av konsekvenser kommer en inventering av landvegetation i vattendragets strandzon att genomföras. Inventeringen omfattar främst förekomst av växter som tas upp i bilaga 1 till artskyddsförordningen 2007:845. Förslag till miljöskyddsåtgärder Arbeten utförs inom vägplanens föreslagna gränser och försiktighetsåtgärder vidtas för att inte störa närliggande miljö, flora och fauna. Efter rivning av befintlig bro kommer marken iordningställs så att en naturlig etablering av vegetation kan ske. För att underlätta för utter att hitta passagen anordnas en grussträng (med samma bredd som passagen) på åstranden. För att ytterligare förstärka passagens funktion läggs större stenar ut som markeringsplatser vid grussträngen och vid passagens ingångar. Uttrar intresserar sig för hålor som potentiella boplatser och större stenar för markering av revir. För att undvika att utter uppehåller sig vid vägen får inga större stenar som kan utgöra markeringsplatser för utter finnas i närheten av vägen. 6.3 Vattenmiljö Konsekvenser Den nya brons utformning innebär en bättre lösning än den nuvarande. Den nya bron medför mindre miljöpåverkan än den gamla i och med den större genomströmningsarean. Vattenhastigheten kommer att öka i anslutning till nya bron, men kommer att vara lägre än vid befintlig bro. Vattenhastigheten vid befintlig bro kommer att bli lägre när bron med konerna rivs och vattendraget blir bredare. Den gamla brons uppdämmande verkan försvinner när bron rivs. När landfästen och tillfartsbankar byggs i vattendraget fördjupar den allmänna erosionen vattendragets botten vid avsmalningen. Strömningsriktningen ändras och lokala erosionsgropar kan bildas. Naturlig jord i anslutning till bron består av siltig sandmorän. Anläggande av en ny bro och rivning av gamla bron kommer att medföra schakt av bäckbotten vilket kommer att medföra att botten berörs och grumling uppstår. Det grövre materialet kommer att sedimentera snabbt, medan det finare materialet kan hålla sig i suspension länge. Grumlade arbeten utförs vid grundläggning av brostöd, vid återställning av slänter, utläggande av erosionsskydd, rivning av befintlig bro etc. Schakt- och fyllnings ytor i vatten i anslutning till ny bro omfattar ca 380 m 2 och till befintlig bro ca 60 m 2. Schaktningsarbetena kan även ge upphov till ytor som på kort och lång sikt kan erodera när strömningsförhållandena förändras. Risk för grumling kan även finnas under perioder med stora regnmängder om markytor är blottlagda och utan vegetationstäcke. Naturvårdsverkets riktlinje om 25 mg/l suspenderade ämnen kan komma att överskridas momentant. Yngel- och lekområden bör hållas fria från finpartikulärt material. En hög andel finsediment på lekbottnar orsakar en ökad mortalitet av ägg och yngel. Öring kräver extra varsamhet. Sedimentering av silt på lekgrus verkar vara ett ökande hinder för laxfiskarnas lekframgång och leder generellt till minskad reproduktion även p.g.a. 16

17 att fiskar undviker att leka i områden med sand och silt. Grumling kan även orsaka flykt, stress och beteendeförändringar samt skador på fiskarnas gälar. En av de viktigaste faktorerna för öringens val av leklokaler är en hög andel grovgrus. En indirekt effekt av grumlingen är att tillgången på föda kan minska och att födosöket försvåras. De flesta akvatiska organismer klarar av några veckors grumling, då fiskar som lever i strömmande vatten naturligt upplever att grumlingen ökar vid t.ex. vårfloden och vid kraftiga eller långvariga regn. Nyanläggning av bro bör utformas om möjligt så att en naturlig bäckbotten kan behållas. Fiskarna, liksom många andra djur som lever i rinnande vatten, är beroende av att kunna vandra upp och ner längs vattendraget. Den planerade utformningen av bron medför inte något hinder för denna vandring. Med tanke på att öringens lekvandring kan störas av öppna solbelysta sträckor behövs en skyddszon med vegetation längs bäcken. En lövskogsbård längs vattendraget är även viktig för insekterna som utgör fiskföda. Med föreslagna försiktighetsmått bedöms effekterna av den tillfälliga grumlingen som små. Grumlingen bedöms vara övergående och bedöms därför inte ge några bestående negativa konsekvenser för populationerna av fisk och andra vattenlevande organismer. I relation till att Aapuajoki enligt vattendirektivet har kvalitetskravet God ekologisk status år 2021 så är den temporära förändring i status som kan uppstå väldigt kortvarig. Några bestående ekologiska konsekvenser bedöms inte uppstå. Bron kommer inte att tillföra några nya vandringshinder längs vattendraget eller ytterligare öka de miljöproblemen som orsakats av att vattendraget tidigare nyttjats som flottled. Därför görs bedömningen att miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Någon bestående påverkan på värdena i Natura 2000 bedöms heller inte uppstå. För ytterligare bedömningar av eventuella konsekvenser på vattenmiljön kommer en inventering av flodpärlmussla att genomföras inom projektets påverkansområde. Även en inventering av bottensubstrat och eventuell potentiell lekbotten för öring och harr samt ett provfiske kommer att genomföras. Utförandetid Anläggningstiden för objekt inom berört vattenområde, det vill säga brobygget och rivning av befintlig bro beräknas pågå under ca 3 månader. Arbeten som sker i vatten och som kan orsaka grumling, utförs under en begränsad tid, ca en månad. Anläggningsarbetena, det vill säga alla arbeten i objektet, kommer att pågå under en längre tid. Förslag till miljöskyddsåtgärder Den nya bron placeras uppströms, där vattendraget är bredare. För att bron inte ska bli så lång kommer vägbanken byggas en bit ut i vattendraget. Vattendraget blir smalare vid nya broläget, men öppningen blir större än vid befintlig bro. Den våta arean är större vid den nya bron än vid den gamla. Den fria öppningen på den nya bron blir större än på den befintliga. Erosionsskydd kommer att anläggas på slänt och bottenytor under vatten för att förhindra den allmänna erosionen och framtida grumling. Omfattning av erosionsskydd redovisas i förslagsskiss bro, bild Bron utformas så att vattendragets botten behålls. Hänsyn ska tas till befintlig naturmiljö och vattensystem vid den nya bron. För att begränsa grumlingens effekter på vattenorganismerna kommer arbetet utföras under lågvattenperioder, om möjligt under vintern. Påverkade lekbottnar i anslutning till brolägena (vid ny och befintlig bro) kan restaureras genom tillförande av grus i rätt storlek. 17

18 Arbetet i vatten utförs under en begränsad tid. Hänsyn ska även tas till fiskens lekoch vandringsperioder, då arbete i vatten inte får utföras. För att inte störa vårlekande fisk ska arbete i vatten undvikas under maj-juni. Arbete bör även undvikas från mitten av september till slutet av oktober på grund av höstlekande öring i vattendraget. Att genomföra arbeten under vintern är positivt ur grumlingssynpunkt, då även större regn undviks. Beroende på förhållanden i vattendraget kan lämpliga skyddsåtgärder för att minska grumling vara exempelvis skyddande geotextilduk, förbiledning av vatten via länspumpning, sedimenteringsfälla för läns- och schaktvatten innan avledning till recipient. För att ökad avrinning och erosion inte ska kunna hota vattenkvaliteten och de mest skyddsvärda arterna som till exempel öring, ska entreprenören ha beredskap att skydda slänter och markytor i händelse av kraftiga regn under byggtiden för att minska grumling. För att förhindra grumling i framtiden kommer alla öppna schaktytor erosionsskyddas, se figur Eventuell skadad mark kommer att återställas så nära ursprungligt utseende som möjligt. För att undvika eller minimera grumling och föroreningar från nya vägdiken ska dessa om möjligt avslutas ut i terrängen så att vattnet infiltreras över naturlig vegetation innan det når Aapuajoki. En skyddszon med vegetation ska sparas längs bäcken både för insekter, som utgör fiskföda, och för att undvika öppna sylbelysta sträckor längs vattendraget. Om flodpärlmussla påträffas ska Länsstyrelsen i Norrbotten kontaktas för vidare information om hur dessa ska hanteras. 6.4 Hälsa och säkerhet Konsekvenser Dagens väg och trafik orsakar liten påverkan på miljön. Ingen framtida förändring av trafikmängd, bullernivåer, barriärer, vibrationer och luftföroreningar förväntas. Denna bedömning utgår från prognosåret 2020 som visar att en mycket liten ökning av trafiken är att förvänta i inlandet. Inga miljökvalitetsnormer för buller eller luft överskrids på grund av väg eller trafik. Några speciella åtgärder för oskyddade trafikanter planeras ej. Vägåtgärderna medför att framkomligheten förbättras på vägen och vägsträckan blir säkrare, i och med att en bredare bro anläggs. Åtgärderna medför därför sammantaget positiva konsekvenser för människors hälsa och säkerhet. Förslag till miljöskyddsåtgärder Då bedömningen är att föreslagna åtgärder inte innebär någon negativ förändring är heller inga åtgärder aktuella. 6.5 Markanvändning och naturresurser Konsekvenser Anslutningsvägen och bron gör intrång på marker där skogbruk bedrivs. Någon bestående konsekvens för Korju koncessionssamebyns bedrivande av rennäring bedöms inte uppstå. Däremot kan viss störning uppstå under byggtiden. Naturresurser i form av material för genomförande av projektet kommer att tas i anspråk. 18

19 Förslag till miljöskyddsåtgärder Då bedömningen är att föreslagna åtgärder inte innebär någon negativ förändring för skogsbruket, rennäringen, vattentäkter eller friluftsliv är heller inga åtgärder aktuella. Väglinjen har optimerats i plan och profil, bland annat med hänsyn till massbalans så att onödig resursåtgång kan undvikas. Användbara schaktmassor används inom projektet som fyllnadsmaterial. Befintlig väg och bro kommer att nyttjas som förbifart så befintlig vägfyllning kan inte användas i den nya vägbanken. 6.6 Övriga störningar under byggtiden Konsekvenser Vägarbetena, anläggande av ny bro samt rivning av befintlig bro kommer att orsaka störningar såsom damning, buller och byggtrafik med maskiner på vägen. Behov av områden för uppläggning av massor kommer att uppstå. Vägen kommer att vara öppen för trafik under hela byggskedet men begränsad framkomlighet kan råda periodvis. Eventuell skada på mark utanför arbetsområdet åtgärdas. Förslag till miljöskyddsåtgärder Under rivning av befintlig bro samt anläggande av ny bro kan buller uppstå. Bullrande arbeten nära bostäder koncentreras så långt möjligt till dagtid. Om de måste utföras under annan tid på dygnet underrättas boende i god tid. De riktvärden för ljudnivåer från byggarbetsplatser som föreslås av Naturvårdsverket och Socialstyrelsen får inte överskridas annat än undantagsvis. Under byggskedet kommer kemikalier, petroleumprodukter, hydrauloljor mm atthanteras. Tankning och förvaring av dessa produkter får endast utföras på för ändamålet iordningställda ytor, ej i närheten av vattendrag eller där spridning till vattendragkan ske via diken. Övertorneå kommuns regler för renhållning och återvinning ska följas. Hantering av avfall ska ske på sådant sätt att inte nedskräpning och förorening uppstår. Eftersom bron och vägsträckningen kommer att anläggas i nytt läge kommer väg 857 att vara öppen för trafik under hela byggskedet. Begränsad framkomlighet kan råda periodvis. Körning i terräng samt körning i eller i anslutning till vattendraget ska planeras så att markskador undviks. Försiktighetsåtgärder (tex markskoning) vidtas, där det bedöms nödvändigt, så att omfattande skador undviks. 19

20 7 Sammanställning av skyddsåtgärder. Nedan sammanfattas åtgärder som föreslås för att minska miljöpåverkan. Ytor som skadas efterbehandlas efter arbetenas färdigställande till utseende så nära ursprunglig karaktär som möjligt. Körning i terräng samt körning eller i anslutning till vattendraget ska planeras så att markskador undviks. Vegetation används för att mildra det konstgjorda uttryck som vägens skärning samt rivning av den gamla vägen och bron har. Marken iordningställs så att en naturlig etablering av vegetation kan ske. Erosionsskydd kommer att anläggas på slänt och bottenytor under vatten för att förhindra den allmänna erosionen och framtida grumling Öppna schaktytor kommer att erosionsskyddas för att minska grumling i vattendraget. Entreprenören ska ha beredskap att skydda slänter och markytor i händelse av kraftiga regn under byggtiden för att minska grumling. Nya vägdiken ska om möjligt avslutas ut i terrängen så att vattnet infiltreras över naturlig vegetation innan det når Aapuajoki. För att minska grumlingens effekter kommer vattenarbeten utföras under tider för lågvatten. Hänsyn kommer att tas till fiskens lekperioder. För att inte störa vårlekande fisk ska arbete i vatten undvikas under maj-juni. Arbete bör även undvikas från mitten av september till slutet av oktober på grund av höstlekande öring i vattendraget. En skyddszon med vegetation ska sparas längs bäcken både för insekter och för att undvika öppna sylbelysta sträckor längs vattendraget. Om flodpärlmussla påträffas ska Länsstyrelsen i Norrbotten kontaktas för vidare information om hur dessa ska hanteras. Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete ska detta omedelbart avbrytas och länsstyrelsens kulturmiljöenhet kontaktas enligt 2 kap 10 KML. Användbara schaktmassor används inom projektet som fyllnadsmaterial. Förvaring och hantering av petroleumprodukter och andra kemikalier skall inte ske i närheten av vattendrag eller där spridning till vattendragkan ske via diken. Övertorneå kommuns regler för renhållning och återvinning ska följas. Hantering av avfall ska ske på sådant sätt att inte nedskräpning och förorening uppstår. 8 Kontroll av verksamheten Kontrollprogram tas fram och riktvärden bestäms, i samråd med tillsynsmyndigheten, i samband med ansökan om tillstånd till vattenverksamhet. Syftet med kontrollerna är att bedöma om arbetena tillfälligt kan behöva avbrytas till dess att grumlingen minskat eller ytterligare skyddsåtgärder utförts. Arbeten med kontroll och uppföljning sker kontinuerligt av Trafikverket under entreprenadtiden och redovisas i byggmötesprotokoll och kvalitetsprotokoll. 20

21 9 Källor Länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrbottens kulturmiljöprogram, Vägverket, Åtgärdsförslag enligt fyrstegsprincipen, Publ 2002:72. Övertorneå kommuns översiktsplan, Nya vägar för utter, Trafikverket Utterinventering i Tornedalen vintern , Länsstyrelsen i Norrbottens län. Digitalt underlagsmaterial Länsstyrelsen i Norrbottens län. Bevarandeplan för Natura 2000 Torne och Kalix älvsystem SE Länsstyrelsen i Norrbottens län. Digitalt underlagsmaterial natur- och riksintressen, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Skogsstyrelsen. Underlagsmaterial om naturvärden och skog, Riksantikvarieämbetet. Digitalt underlagsmaterial om fornlämningar, Övertorneå kommun, Trafikverket, Trafikverket, Info om vägar. Vägdata, trafikmängder, hastighet, vägbredd o.s.v. Nationella vägdatabasen (NVDB) Elfiskeregister. Fiskeriverket, Vattenmyndigheten, Brunnsarkivet. Kulturhistoriskt värdefulla broar. Muntliga/personliga kontakter Länstrafiken i Norrbotten, Helena Persson Länsstyrelsen i Norrbottens län, Jeanette Aro Fiskeriverkets utredningskontor i Luleå, Minna Brodin och Karl-Erik Nilsson Stig Nuuksujärvi, boende i Aapua Hulda Andersson, boende vid Aapuajoki Aapua turism Kartor Kartorna är framställda av WSP med underlag från Allmänt kartmaterial, Lantmäteriet, dnr /

22 22

23 BILAGA

24

25

26

27 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Tjänsteställe, handläggare Miljö- och byggnadsnämnden Per Lundbäck Datum DnrD Trafikverket Box Luleå Bladnr 1(2) TRV:s ärendenummer: TRV 2011/56421 Inbjudan till utökat samråd.. Bro över Aapuajoki. Yttrande till Trafikverket Trafikverket, Luleå, har översänt ett utkast till MBKK för ombyggnad av bro över Aapuajoki för samråd. Trafikverket har översänt ett Trafikverket t vill ha in ev synpunkter senast Miljö- och byggnadsnämndens synpunkter Under 2.2 rubriken Områdesskydd anges bl a att Aapuajoki ingår i Torne och Kalix älvsystem och är därför utpekad som Natura 2000-område samt riksintresse för naturvård enligt 4 kap 8 i miljöbalken. Det ska vara 4 kap 1. Torne- och Kalix älvsystem ärr förtecknat som Natura 2000-område enligt 7 kap 27 1 st, 1. Områden enligt 7 kap 27 inte bara av nationell betydelse utan av Europeiskt intresse. Det medför att Sverige har ett ansvar för att skydda naturvärdena och de listadee arterna gentemot EU. Aapuajoki fanns med på kommunens översiktsplan redan på 1990-talets början som E3, bevarandeområde. Rekommendationerna säger att bl a dikningar bör undvikas och att vid avverkningar bör en 20 m bred lövskogsbård sparas längs vattendragen. Kommande MKB bör redovisa bl a: - principerna hur vägdikena avses utformas för attt undvika eller minimera utsläpp av vatten från vägdikena till Aapuajoki. Några meter nya eller omlagda o diken blir aktuellt då bron flyttas. Dessa diken liksom närmaste anslutande befintliga vägdikena bör ledas ut i terrängen innann de når Aapuajoki, - hur hänsyn tas till att klimatförändringen medför ökade nederbördsmängder och större avrinning. Ökad avrinning och erosion har en relativt stor potential att kunna hota Postadresss Telefon Telefax Bankgiro Postgiro Kommunalkontoret ÖVERTORNEÅ vx

28 vattenkvaliteten och de mest skyddsvärda arterna i Aapuajoki, bl öring, 2 - hur skyddszonen med vegetation utefter bäcken, fram till bron, utformas med tanke på att Öringens lekvandring störs av öppna solbelysta sträckor i vägområdet. I övrigt har miljö- och byggnadsnämnden inget att erinra i ärendet. Enligt uppdrag Per Lundbäck miljö- och hälsoskyddsinspektör Delges: Miljö- och byggnadsnämnden Postadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro Kommunalkontoret ÖVERTORNEÅ vx

29

30 Trafikverket, Borlänge, Besöksadress: Rödavägen 1 Telefon : , Texttelefon:

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Väg 1758 bro över Nolån

Väg 1758 bro över Nolån ARBETSPLAN BESKRIVNING Väg 1758 bro över Nolån 2012-04-18 Objektnr: 5815211 Objektdata Vägnr: 1758 Vägnamn: Objektnamn: Objektnr: 5815211 Kommun: Län: Dokumentdata Titel: Bollebygd Töllsjövägen Väg 1758

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Samråd enligt 6 kap. 4 Miljöbalken Halmstads kommun, Teknik- och fritidsförvaltningen Ny gång- och cykelbro över Genevadsån

Samråd enligt 6 kap. 4 Miljöbalken Halmstads kommun, Teknik- och fritidsförvaltningen Ny gång- och cykelbro över Genevadsån Halmstad 2014-10-03 Samråd enligt 6 kap. 4 Miljöbalken Halmstads kommun, Teknik- och fritidsförvaltningen Ny gång- och cykelbro över Genevadsån 1 Inledning Teknik- och fritidsförvaltningen i Halmstads

Läs mer

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande

Läs mer

Väg 19, Bjärlöv Broby, omgrävning av öppet dike i Bonnarp

Väg 19, Bjärlöv Broby, omgrävning av öppet dike i Bonnarp Samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken inför tillståndsprövning av vattenverksamhet: Väg 19, Bjärlöv Broby, omgrävning av öppet dike i Bonnarp Östra Göinge kommun, Skåne län Samrådsunderlag 2016-09-19 UNDERLAG

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan

Läs mer

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur

Läs mer

Utformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager

Utformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager Utformning av Ekologiskt anpassade vägpassager Råd när nya vägpassager ska anläggas och vandringshinder åtgärdas Valvbågens bredd Naturlig bäckbredd 1 2 3 Det bästa sättet att se till att vattendrag inte

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Vägverket Region Sydöst Väg 34 Kisa Linköping Delen Skeda udde Kåparp OBJEKT NR Teknisk PM geoteknik

Vägverket Region Sydöst Väg 34 Kisa Linköping Delen Skeda udde Kåparp OBJEKT NR Teknisk PM geoteknik 1(3) Vägverket Region Sydöst Väg 34 Kisa Linköping Delen Skeda udde Kåparp OBJEKT NR 87 53 34 13 Arbetsplan Teknisk PM geoteknik JÖNKÖPING 2008-06-13 Handläggare: Björn Pettersson Vägverket Konsult Postadress:

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun Hjo kommun Samhällsbyggnad Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är dels att möjliggöra uppförande

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun Nordmalings kommun och projektet ReBorN planerar att genomföra restaurering av flottledsrensade sträckor

Läs mer

Väg 940, delen Rösan-Forsbäck

Väg 940, delen Rösan-Forsbäck ARBETSPLAN Väg 940, delen Rösan-Forsbäck Kungsbacka kommun, Hallands län TEKNISK PM BRO MED GEOTEKNIK Objekt: 106 705, Upprättad den 2013-03-15 1 Titel: Tekniskt PM bro med geoteknik Utgivningsdatum: 2013-03-15

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten 1(8) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Porten 11 med närområde inom Hageby i Norrköping den 12 juni 2013 ANTAGANDEHANDLING Antagen: 2013-09-10, 158 Laga kraft: 2013-10-17 Genomförandetidens

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24. Dnr: Upprättad:

Storumans kommun. Behovsbedömning Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24. Dnr: Upprättad: Storumans kommun Behovsbedömning Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24 Dnr: Upprättad: 2013-01-15 2 (7) Upprättande av detaljplan på del av fastigheten Joeström 2:24 Samråd om miljöpåverkan

Läs mer

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga 24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,

Läs mer

Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut

Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut Elektronisk delgivning Anmälan om vattenverksamhet och dispens från strandskyddsbestämmelserna på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut Länsstyrelsen ger dispens från strandskyddsbestämmelserna,

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten Nävrasjö 1:7 Karlskrona kommun

Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten Nävrasjö 1:7 Karlskrona kommun 1 (5) BESLUT 2012-01-25 delgivningskvitto Trafikverket Att. Lars Jonsson Box 44 342 21 ALVESTA Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten

Läs mer

Beskrivning av ärendet. Beslut Box SVEG. Delgivningskvitto

Beskrivning av ärendet. Beslut Box SVEG. Delgivningskvitto 1 (6) Miljöskyddsenheten Halvard Didriksson 010-2253269 Härjeåns Nät AB Box 129 84222 SVEG Delgivningskvitto Föreläggande enligt miljöbalken för nyanläggning av markkabel och rasering av befintlig luftledning

Läs mer

Bro över Puolisjoki, Förbifart Vittangi

Bro över Puolisjoki, Förbifart Vittangi Samrådsunderlag för prövning av vattenverksamhet och Natura 2000-prövning Projektet Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara Bro över Puolisjoki, Förbifart Vittangi Kiruna kommun, Norrbottens län 2013-03-21

Läs mer

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Föreläggande enligt miljöbalken för anläggande av skoterleder i Umfors, Klippen och Hemavan,

Föreläggande enligt miljöbalken för anläggande av skoterleder i Umfors, Klippen och Hemavan, 1(6) Storumans kommun Siv Forsberg siv.forsberg@storuman.se Arkivbeteckning 525 Föreläggande enligt miljöbalken för anläggande av skoterleder i Umfors, Klippen och Hemavan, Storumans kommun (2 bilagor)

Läs mer

Halmstad kommun Samhällsbyggnadskontoret Göteborg

Halmstad kommun Samhällsbyggnadskontoret Göteborg PM - Underlag för kompletterande samråd om vattenverksamhet, broar över Fylleån Halmstad kommun Samhällsbyggnadskontoret Göteborg 2016-09-16 PM - Underlag för kompletterande samråd om vattenverksamhet,

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Tillfälligt färjeläge Tyska Botten

Tillfälligt färjeläge Tyska Botten Anmälan om vattenverksamhet Tillfälligt färjeläge Tyska Botten Stockholms kommun, Stockholms län Komplettering 2010-10-13 Projektnummer: 883850 Dokumenttitel: Tillfälligt färjeläge Tyska Botten Skapat

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

SAMRÅDSUNDERLAG Väg E14, stigningsfält i Rännbergsbacken Åre kommun, Jämtlands län. Vägplan 2015-08-25 Projektnummer: 150208

SAMRÅDSUNDERLAG Väg E14, stigningsfält i Rännbergsbacken Åre kommun, Jämtlands län. Vägplan 2015-08-25 Projektnummer: 150208 SAMRÅDSUNDERLAG Väg E14, stigningsfält i Rännbergsbacken Åre kommun, Jämtlands län Vägplan 2015-08-25 Projektnummer: 150208 TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.2.0 Trafikverket Postadress: Trafikverket,

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun.

ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun. 1(7) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun den 25 maj 2012 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2012-10-09, 198 Laga kraft: 2012-11-13

Läs mer

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering 2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg

Läs mer

MARKAVVATTNING. Information om hur man fyller i blanketten finns på sidan 6. Kryssa i vad ärendet gäller: Anmälan för samråd enligt 6 kap.

MARKAVVATTNING. Information om hur man fyller i blanketten finns på sidan 6. Kryssa i vad ärendet gäller: Anmälan för samråd enligt 6 kap. MARKAVVATTNING Information om hur man fyller i blanketten finns på sidan 6. Kryssa i vad ärendet gäller: Anmälan för samråd enligt 6 kap. 4 MB Ansökan om dispens enligt 11 kap. 14 MB Ansökan om tillstånd

Läs mer

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Namn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande)

Namn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande) HUSBEHOVSTÄKT Anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(3) Ankomststämpel: Sökande Namn/Företag Tel. Postadress Mobiltel. Postnummer och ort Fax Sökanden är Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag 2 2 REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande

Läs mer

Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge

Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge Miljömål 8: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter

BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2014-0331 Illustration: White arkitekter BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. SAMRÅDSHANDLING 1(7) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Till detaljplanen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

Förstudie/Samrådshandling

Förstudie/Samrådshandling Väg 857, Bro över Aapuajoki Övertorneå kommun, Norrbottens län 2011-02-25 Titel: Väg!", Bro över Aapuajoki, Förstudie#Samrådshandling Övertorneå kommun, Norrbottens län, $%&!" Utgivningsdatum: $(&&)($)$%

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

B E H O V S B E D Ö M N I N G

B E H O V S B E D Ö M N I N G 1(8) B E H O V S B E D Ö M N I N G tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde) inom Dagsberg i Norrköpings kommun, fysisk planering den 9 april

Läs mer

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken En avgift enligt avgiftsförordningen* på 1350 kr måste betalas in för att anmälan skall kunna behandlas. Avgiften

Läs mer

Väg 84 Hede gång- och cykelväg

Väg 84 Hede gång- och cykelväg SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 84 Hede gång- och cykelväg Härjedalens kommun, Jämtlands län Vägplan 2015-08-28 Projektnummer: 145074 TMALL 0096 Mall Samrådsredogörelsev 1.0 Trafikverket Postadress: Box 186, 871

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Behovsbedömning / Avgränsning sid 3 Planens syfte sid 3 Checklista för miljöbedömning sid 4 Motiverat ställningstagande / Avgränsning sid 9 2(9) Behovsbedömning/ Avgränsning Enligt

Läs mer

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Gul färg föreslås i aktuell detaljplan överföras från Trönninge 25:1 till Trönninge 3:31 i enlighet med tidigare skrivet avtal om fastighetsreglering. (karta eller flygbild över planområdet) BEHOVSBEDÖMNING

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen Referens Anders Forsberg Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen Tumba, februari 2011 Behovsbedömningen av detaljplan för del av kvarteret Rotemannen är framtagen som ett underlag inför

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Riskreducerande åtgärder på väg 729 i Keräsjoki

Riskreducerande åtgärder på väg 729 i Keräsjoki SAMRÅDSUNDERLAG Riskreducerande åtgärder på väg 729 i Keräsjoki Haparanda kommun, Norrbottens Län Vägplan, 2014-09-05 Projektnummer: 139036 TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.1.0 Trafikverket Postadress:

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun Hjo kommun Samhällsbyggnad Madeleine Turén (kompletterad av Louise Eriksson) Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun Planens

Läs mer

PLANBESKRIVNING med genomförandebeskrivning. DETALJPLAN FÖR Hullarydsvägen i Frinnaryd tätort, Aneby kommun

PLANBESKRIVNING med genomförandebeskrivning. DETALJPLAN FÖR Hullarydsvägen i Frinnaryd tätort, Aneby kommun 2012-02-06 Dnr 2011-0565-214 / 203 Laga kraft 2012-xx-xx PLANBESKRIVNING med genomförandebeskrivning DETALJPLAN FÖR Hullarydsvägen i Frinnaryd tätort, Aneby kommun Upprättad av Aneby kommun, samhällsbyggnadsavdelningen,

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

Dispens för intrång i diken, bäck och åkerholmar vid utbyggnad av väg E45 i Lilla Edets kommun

Dispens för intrång i diken, bäck och åkerholmar vid utbyggnad av väg E45 i Lilla Edets kommun 2011-06-23 1(6) Naturvårdsenheten Peter Flodin 031-60 54 80 peter.flodin@lansstyrelsen.se Delg. kvitto Trafikverket BanaVäg i Väst Att. Erik Lööv 405 33 Göteborg erik.loov@trafikverket.se Dispens för intrång

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Väg E6.20 Söder-Västerleden. Samråd med Länsstyrelsen 2014-12-01

Väg E6.20 Söder-Västerleden. Samråd med Länsstyrelsen 2014-12-01 Väg E6.20 Söder-Västerleden Samråd med Länsstyrelsen 2014-12-01 Två vägplaner Söderleden utgör riksintresse för kommunikationer. Behov finns att förbättra framkomligheten. Sisjömotet Söderleden Fässbergsmotet

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Väg 841 utbyte av öppningsbar bro vid Almarestäket

Väg 841 utbyte av öppningsbar bro vid Almarestäket SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 841 utbyte av öppningsbar bro vid Almarestäket Järfälla och Upplands-Bro kommuner, Stockholms län Vägplan, 2016-03-24 Projektnummer: 152560 Samrådsredogörelse, Väg 841, öppningsbar

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

Information om samråd för fiberkabel

Information om samråd för fiberkabel MEDDELANDE Sida 1/2 Enheten för naturskydd och tillsyn 010-22 36 350 Information om samråd för fiberkabel Att lägga ner fiberkabel i marken kan påverka natur- och kulturmiljövärden på ett negativt sätt.

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(6) Mottagare Skogsstyrelsen Samrådsanmälan Box 7 351 03 Växjö Enligt 12 kap 6 miljöbalken ska skogsbruksåtgärder som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön Mölndals Kvarnby Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen Rådasjön Stensjön Ståloppet Kvarnbyfallen Grevedämm etkanalintag Stensjö dämme Copyright

Läs mer

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras. Sida 1 av 8 Fastställd 2005-08-15 Ärendenummer 511-05535-2004 Bevarandeplan för Natura 2000 (enligt 17 Förordningen om Områdesskydd (1998:1252)) Område: Malmaryd Kommun: Ljungby Områdeskod: SE0320147 Areal:

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

Biotopskyddsdispens för att ta bort del av en stenmur på fastigheten Finntorp 2:99 i Sotenäs kommun

Biotopskyddsdispens för att ta bort del av en stenmur på fastigheten Finntorp 2:99 i Sotenäs kommun BESLUT 2015-10-29 1(7) Naturavdelningen Ingvar Olofsson 010-224 56 76 Delg.kvitto Margareta Bruto Finntorp Gård 456 47 Bovallstrand bruto@telia.com Biotopskyddsdispens för att ta bort del av en stenmur

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING PL 390 Detaljplan för del av kv. GAUTIOD m.m. (område vid Västra Långgatan), Köpings tätort, Köpings kommun Västra Långgatan från söder. Foto Stadsarkitektkontoret, juni 2012. BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-12

Läs mer