Samrådsunderlag för ansökan om tillstånd för vattenverksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samrådsunderlag för ansökan om tillstånd för vattenverksamhet"

Transkript

1 Samrådsunderlag för ansökan om tillstånd för vattenverksamhet samt Natura 2000 prövning, bro över Aapuajoki, väg 857 Övertorneå kommun, Norrbottens län Objekt: Trafikverkets diarienummer: 2011/

2 Titel: Samrådsunderlag för ansökan om tillstånd för vattenverksamhet samt Natura 2000 prövning, bro över Aapuajoki, väg 857 Övertorneå kommun, Norrbottens län, Trafikverkets diarienummer: 2011/56421 Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Mats Elgcrona Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Luleå Carina Seppelin

3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Tidigare samråd och beslut Befintliga förhållanden Områdesskydd Naturmiljö Vattenmiljö Natura Kulturmiljö Geoteknik Hydrologi Miljökvalitetsnormer Studerade alternativ Planerade åtgärder Ny bro Rivning av befintlig bro Vägåtgärder Konsekvenser och förslag till miljöskyddsåtgärder Landskapsbild Naturmiljö Vattenmiljö Hälsa och säkerhet Markanvändning och naturresurser Övriga störningar under byggtiden Sammanställning av skyddsåtgärder Kontroll av verksamheten Källor BILAGA

4 1 Inledning Denna samrådshandling utgör underlag för samråd med myndigheter, berörda fastighetsägare, allmänheten och berörda intresseorganisationer inför ansökan om tillstånd till vattenverksamhet samt prövning om verksamheten påverkar Natura 2000-området. 1.1 Bakgrund Bron över Aapuajoki korsar väg 857 ca 2 km väster om byn Aapua i Övertorneå kommun, Norrbottens län, figur Befintlig bro över Aapuajoki är en plattrambro i armerad betong från Bron är smal med ojämn och spårig vägbeläggning. Vidare uppvisar bron beständighetsskador och har dålig plangeometri, vilket skapar viss osäkerhet vid möten, figur För att säkerställa funktionen av bron över Aapuajoki ska ny bro och ny anslutningsväg i nytt läge anläggas, figur Bro över Aapuajoki Km Figur Översiktskarta, läge befintlig bro över Aapuajoki, Övertorneå kommun Figur Vid broläget smalnar vägen av med ca 2 meter, tillsammans med brons dåliga geometri skapar det osäkerhet vid möten. (Foto: WSP) 4

5 857 Aapuajoki Teckenförklaring Ny väg Nytt broläge Befintlig bro Meter Figur Karta med befintligt och nytt broläge 1.2 Tidigare samråd och beslut Eftersom projektet till stor del handlar om vattenverksamheten har de tidigare samråden och yttrandena i huvudsak berört detta. Samråd har genomförts under förstudiearbetet. I förstudien framkom att Aapuajoki som en biflöde till Torne- Kalixälvsystem är klassat som Natura 2000 vilket gör vattendraget skyddsvärt. Inför arbetet med Vägplanen beslutade Länsstyrelsen i Norrbottens län att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan för att åtgärderna berör ett Natura 2000 område och de kunskapsluckor som råder angående vattendragets naturvärden samt hur arbetet ska genomföras. En utkast till miljökonsekvensbeskrivning för Vägplan togs fram till samrådet med en utökad krets. Alla inkomna yttrandet finns i bilaga. En sakägarsammanträde genomfördes Kallelse till sammanträdet skedde genom personliga kallelser till fastighetsägare och till andra berörda. Annonsering om sakägarsammanträdet gjordes i NSD och Norrbottens Kuriren den 30 augusti 2011 och Post- och Inrikestidningen 1 september Annonsen innehöll även att information om vattenverksamhet kommer att ske i mötet. I sammanträdet informerades även om vattenverksamheten som kräver tillstånd enligt miljöbalken och att tillstånd erfordras även om en verksamhet på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000 område. MKB för Vägplan, daterad , har lämnats till Länsstyrelsen i Norrbottens län för godkännande. 5

6 2 Befintliga förhållanden 2.1 Områdesskydd Aapuajoki ingår i Torne och Kalixälvsystem och är därför utpekad som Natura område samt riksintresse för naturvård enligt 4 kap 8 i miljöbalken. Aapuajoki är i Övertorneå kommuns översiktsplan (antagen år ) utpekad som ett område med betydelsefulla natur-och kulturvärden, där bevarandeintresset prioriteras. Förändrad mark och vattenanvändning som kan påverka den ekologiska balansen, naturvårdens, och friluftslivets intressen negativt skall undvikas. Figur Bebyggelse vid Aapuajoki. (Foto: WSP) 2.2 Naturmiljö Området runt Aapuajoki består av ett flackt och småkuperad landskap med omfattande myrområden. Det finns både permanent- och fritidsbebyggelse i anslutning till bron. Bebyggelsen finns längs vattendragets östra strand och både norr och söder om bron, se figur Naturmiljön i området utgörs framför allt av barrskog, med inslag av lövskog, främst björk och sälg. Platsen för bron karaktäriseras av det rikt meandrande vattendraget. Bäcken är relativt bred vid brostället och de flacka strandkanterna tyder på att bredden varierar stort med vattentillgången i bäcken. Den goda tillgången på vatten ger en frisk gräsbeklädd strandkant där buskarter och örter samsas. Några meter in från strandkanten tar skog vid, figur Ingen sumpskog och inga nyckelbiotoper finns registrerade av Skogsstyrelsen i anslutning till bron. Inga artrika vägkanter finns registrerade. En inventering av utter genomfördes i de södra delarna av Övertorneå kommun vintern Endast en punkt inventerades norr om väg 391 mellan Övertorneå och Överkalix. Inventeringen visade att uttern är relativt vanlig i vattendragen mellan Övertorneå och Haparanda. Enligt boende i Aapua finns både utter och bäver i området. En inventering av landvegetation i vattendragets strandzon och meter upp från vattendraget kommer att genomföras. Inventeringen omfattar främst förekomst av växter som tas upp i bilaga 1 till artskyddsförordningen 2007:845. 6

7 Tor Figur Strandkanten består av fuktälskande växter (Foto: WSP) 2.3 Vattenmiljö Huvudavrinningsområde för Aapuajoki är Torneälvens vattensystem. Aapuajoki rinner genom Pajala och Övertorneå kommuner, för att mynna ut i Pentäsjoki som är ett biflöde till Torneälven, se figur Enligt Övertorneå kommuns översiktsplan är Aapuajoki en av tre mindre bäckflöden i området med öring och bäcknejonöga. Enligt översiktsplanen får inga åtgärder vidtas som kan försämra vattenkvalitén i vattendraget. Åtgärder som dikning, fördämning och dylikt bör undvikas. Vid avverkningar bör en 20 meter bred lövskogsbård sparas längs vattendraget. Denna zon är viktig för insekterna som i sin tur utgör fiskföda. Enligt Havs- och vattenmyndighetens (tidigare Fiskeriverket) utredningskontor i Luleå finns ingen direkt kunskap om vilka fiskar som förekommer i Aapuajoki. Fiskarter som kan förväntas förekomma är harr, stationär öring, abborre, gädda, mört, braxen, elritsa, bergs- och stensimpa. Aapuajoki anses vara en potentiell havsöringsbäck. Enligt boende i Aapua finns öring, harr och gädda i bäcken. Det finns därmed både höst- och vårlekande fiskar. Inga uppgifter finns dokumenterade om att Länsstyrelsen har inventerat Aapuajoki med avseende på flodpärlmussla. Sattajärvi!!! Korpilombolo!!! Pentäsjoki Jierijärvi Ohtanajärvi Aapuajoki! Aapua! Jarhois! Pentäsjoki Pello! Broläge! Kilometer Figur Aapuajoki rinner norrut via Pentäsjoki ut i Torneälven 7

8 2.4 Natura 2000 Torne och Kalix älvsystem (SE ) är utvalt att ingå i Natura 2000 eftersom det i området finns arter och naturtyper som finns med i Art- och habitatdirektivet. I och med att Aapuajoki är ett biflöde till Torneälven, är även vattendraget och dess källflöden utpekade som Natura Naturtyper och arter som är utpekade för Natura 2000 området redovisas i tabell Tabell Naturtyper och arter utpekade i Natura 2000 området Torne och Kalix älvsystem Naturtyper i området som pekats ut enligt Art- och habitatdirektivet Kod Naturtyp Areal (ha) % av total area Oligo-mesotrofa sjöar Dystrofa sjöar och småvatten Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor 35 0,02 1 Andelen utpekade naturtyper i området behöver inte uppgå till 100% av arealen. Arter i området som pekats ut enligt Art- och habitatdirektivet Kod Art 1029 Flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) 1037 Grön flodtrollslända (Ophiogomphus cecilia) 1106 Lax (Salmo salar) 1163 Stensimpa (Cottus gobio) 1355 Utter (Lutra lutra) 1977 Venhavre (Tristum subalpestre) Torne och Kalix älvsystem är Västeuropas enda riktigt stora oreglerade vattensystem, med ursprungliga, naturligt reproducerande bestånd av östersjölax och havsöring. Vattenflödet varierar kraftigt under olika årstider. Den kraftiga is- och vårflodserosionen sätter stark prägel på vegetationen längs vattendragen. Träd- och buskvegetation hålls tillbaka, varvid stränderna blir öppna och domineras av örter, ris och gräs. Älvsystemet är påverkat av skogsavverkningar, dikningar, flottledsrensningar m.m. Vattendragen har tidigare utnyttjats för timmerflottning. För att underlätta flottningen rensades de flesta vattendragen. Bevarandesyftet för Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för de utpekade naturtyperna och arterna på biogeografisk nivå (hela landet). Det ska finnas strukturer och funktioner som är nödvändiga för bevarandet. En av de viktigaste funktionerna är ett naturligt fluktuerande vattenstånd. Även bevarandet av de naturliga stammarna av vildlax och havsvandrande öring är prioriterat. Enligt, av Länsstyrelsen i Norrbotten fastställd ( ), bevarandeplan för Natura 2000 området Torne och Kalix älvsystem finns bevarandemål sammanställda för respektive naturtyp och art i älvsystemet. Dessa preciserar vad som krävs för att bidra till att gynnsam bevarandestatus upprätthålls. 8

9 De arter och naturtyper som bedöms kunna beröras av ny bro i Aapuajoki redovisas i tabell För dessa beskrivs risk för grumling och utsläpp av miljöfarliga ämnen som ett hot i bevarandeplanen för Natura 2000-området. Broar och vägtrummor beskrivs kunna innebära vandrings-/spridningshinder och vara flaskhalsar vid höga flöden. Andra hot är biltrafik med risk för skador på utter och att flodpärlmusslelokaler förstörs t.ex. vid vägbyggnation och körning. Tabell Aktualitet för utpekade naturtyper och arter som eventuellt bedöms beröras i samband med brobyte i Aapuajoki Kod Naturtyp/art Aktualitet 1029 Flodpärlmussla Det finns inga uppgifter på förekomst av flodpärlmussla i vattendraget. Inventering av flodpärlmussla kommer att genomföras Lax Det finns inga uppgifter om lax i vattendraget, däremot förekommer öring och harr i närområdet. Inventering av bottensubstrat och eventuell potentiell lekbotten för öring och harr samt provfiske kommer att genomföras Stensimpa Arten allmän och ej hotad i Sverige. Inga uppgifter om Stensimpa i vattendraget, 1355 Utter Utter finns i vattendraget 3210 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ 3260 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor Vattendraget utgör ett biflöden till ett naturligt större vattendrag. I bevarandeplanen för Kalix och Torne älvssystem (2006) antas i stort sett alla strömmande vatten tillhöra naturtypen Utifrån Naturvårdsverket vägledning avm senare datum bör Aapuajoki tillhöra mindre vattendrag (naturtyp 3260) 1 1 Vägledningen (Naturvårdsverket 2011) anger att mindre vattendrag med årsmedelvattenföring lägre än 20 m 3 /s tillhör naturtypen 3260 samt att naturtypen förekommer tillsammans med större vattendrag (naturtyp 3210), till vilken den ofta är ett biflöde. Utter är en utpekad art i Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem och skyddad även enligt 4 Artskyddsförordningen (2007:845). Alla nya broar inom områden med utterförekomst ska förses med någon form av utterpassage enligt bevarandemålet för utter. Uttern håller tämligen stora hemområden och följer gärna strandlinjen när den vandrar. Avsaknad av naturliga stränder vid broar kan utgöra vandringshinder för utter, där djuret tvingas upp på vägbanan och därvid riskerar trafikdöd. Det krävs därför torra strandremsor längs vattnet, även vid högvatten. En inventering av bottensubstrat och eventuell potentiell lekbotten för öring och harr samt ett provfiske kommer att genomföras. Eftersom öring finns i Aapuajoki finns det möjlighet att även flodpärlmussla förekommer i vattendraget. En inventering av flodpärlmussla kommer att genomföras inom projektets påverkansområde (50 meter uppströms och 300 meter nedströms bron) under sommaren

10 2.5 Kulturmiljö Inga fornlämningar finns registrerade i direkt anslutning till bron. 2.6 Geoteknik På bäckens västra sida består naturlig mark i allmänhet av sediment på morän. Sedimenten utgörs av sand och siltig sand. Naturlig jord består under 0,2 m vegetationsskikt av löst lagrad siltig sand ner till ca 1,2 m under markytan. Den siltiga sanden underlagras av siltig sandmorän med hög till mycket hög relativ fasthet. På bäckens östra sida består naturlig mark närmast bäcken av torv på sandiga sediment. Sedimenten är i allmänhet löst lagrade. Naturlig jord består under vegetationsskikt (ca 0,2 m) av sand (ca 1,2 m) på siltig sand (ca 2,6 m). Denna underlagras av siltig sandmorän. Sedimenten har låg till medelhög relativ fasthet medan den siltiga sandmoränen har mycket hög relativ fasthet. 2.7 Hydrologi Vattenflöden Aapuajoki Huvudavrinningsområde för Aapuajoki är Torneälvens vattensystem. Följande uppgifter för Aapuajoki är lämnade av SMHI : Flöden (dygnsmedelvärden i m3/s) Högvattenföring HHQ år 24 Högvattenföring HHQ - 50 år 22 Medelhögvattenföring MHQ 11 Medelvattenföring MQ 1,0 Medellågvattenföring MLQ 0,10 Lågvattenföring LLQ 50 år 0,02 Faktor för momentanflöde, högsta högvatten HHQ: 1,3 Vid islossning dämmer befintliga bron, så att isen stockar igen och vattnet stiger uppströms vid stugan nära bron. 10

11 3 Miljökvalitetsnormer Torneälven omfattas inte av miljökvalitetsnormena för fisk- och musselvatten och är därför inte tillämpliga i detta projekt. Omgivningsbuller bedöms inte medföra några skadliga effekter på människors hälsa. Miljökvalitetsnormer för luft bedöms inte överskridas p.g.a. liten trafikmängd foch å närboende. I detta projekt bedöms endast miljökvalitetsnormer för vattenförekomster vara relevanta. Aapuajoki är klassat enligt Vattendirektivets statusklassningar. Ekologisk status: Nuvarande status: Måttlig ekologisk status Kvalitetskrav: God ekologisk status 2021 Undantag: Kontinuitet och morfologiska förändringar Kemisk status (exklusive kvicksilver): Nuvarande status: God kemisk ytvattenstatus Kvalitetskrav: God kemisk ytvattenstatus 2015 I Aapuajoki har kontinuitetsförändringar och morfologiska förändringar konstaterats som en orsak till att god ekologisk status är i riskzonen att inte nås till Klassningen har baserats på kända vandringshinder (dammar och vägtrummor) längs vattendraget samt att vattendrag som tidigare nyttjats som flottleder anges som miljöproblem. 11

12 VÄG 857 BRO ÖVER AAPUAJOKI 12 Figur Förslagskiss bro

13 4 Studerade alternativ Två alternativ har studerats vid val av lokalisering av bron över Aapuajoki. Ena alternativet omfattar byte av bron i befintligt läge. Det andra alternativet omfattar en ny bro i nytt broläge. För bästa plangeometrin på vägen har alternativet med ett nytt broläge, 10 meter uppströms befintlig bro, valts. Alternativet medger även att den befintliga bron kan användas som förbifart under byggtiden. Anläggande av ny bro i nytt läge och ny vägsträckning förbättrar både framkomlighete och trafiksäkerheten. Genom uträtning av vägen förbättras siktförhållandena. Genom bredare bro och bättre plangeometri minskar osäkerheten vid möten. Alternativet med ny bro i befintlig läge skulle innebära att en tillfällig förbifart behövs under byggtiden. Den tillfälliga förbifarten skulle ta ny mark i anspråk. lternativet bedöms därför att bli både dyrare och medföra större miljöpåverkan än en ny bro i nytt läge och har därför valts bort. 5 Planerade åtgärder 5.1 Ny bro Den nya bron utformas som träbro med fritt upplagd träplatta på landfästen av betong. Brons konstruktion framgår av figur Utläggning av koner samt fyllning mot bro kommer utföras med krossad sprängsten. Stöd kommer att grundläggas frostskyddat i bäckfårans slänt, delvis i ån. Möjlighet för utter att passera kommer att finnas i anslutning till bron. Enligt föreslagen utformning av utterpassage kommer en parallell trumma att anläggas vid ena sidan av bäcken brevid bron, se figur Den nya bron placeras i nytt läge på den södra sidan av väg 857, ca 10 meter uppströms befintlig bro, figur Den nya bron placeras uppströms, där vattendraget är bredare. För att bron inte ska bli så lång kommer vägbanken byggas en bit ut i vattendraget. Den nya brons utformning bedöms innebära en bättre lösning än den nuvarande. Trafikverket strävar efter att utforma en anläggning som är tekniskt, miljömässigt och kostnadsmässigt lämpligast. Att bygga en bro som inte alls påverkar vattenarean anses inte vara motiverbart ur kostnadssynpunkt. Brons teoretiska spännvidd blir 15 meter. Öppningen blir större än den befintliga brons 8 meter. Den fria öppningen blir större och våtarean på HHW är 25 m 2 är större än vig befintlig bro. Brons fria bredd blir 7 meter. Total brolängd blir ca 24 m. Brons teknisk livslängd beräknas till 80 år och bron är dimensionerad för HHQ med momentanfaktor 1,3. Vid västra brostödet ligger befintlig mark på nivå ca +182,1. Den löst lagrade siltiga sanden schaktas bort och bron grundläggs med plattor på den fast lagrade siltiga sandmoränen på nivå ca +180,7 eller djupare. Grundläggning ska utföras tjälsäkert. Vid östra brostödet ligger befintlig markyta på nivå ca +182,1. Under nivå ca 177,9 finns fast lagrad siltig sandmorän. För grundläggning rekommenderas att sedimenten schaktas bort och ersätts av sprängsten som packas. På grund av risk för bottenupptryckning rekommenderas att schakt utförs under vatten. Anläggande av bro medför både fyllning i bäckfåran och schakt av bäckbotten. Ytor för schakt och fyllning i vatten i anslutning till ny bro omfattar ca 380 m 2. Under byggtiden behöver ingen tillfällig förbifart byggas. Den befintliga bron kommer att finnas kvar tills den nya vägsträckningen och bron kan tas i bruk. I broarbetena ingår att erosionsskydda ytor i anslutning till bäcken. 13

14 14 Figur Ritning befintlig bro.

15 5.2 Rivning av befintlig bro Den befintliga bron, inklusive koner, kommer att rivas helt ner till överkant bottenplatta. Bottenplattan lämnas kvar utan att någon del blir uppstickande ovan markytan. Rivningsarbete för den gamla bron kommer att ske i vatten. Rivning av den befintliga bron görs efter att den nya bron har tagits i drift.. Den befintliga bron har en totallängd på 15 meter och en fri öppning på 8 meter, figur Våtarean på HHW är 14 m 2. Komplettering och justering av erosionsskydd i bäckfåran i anslutning mot befintlig bro kommer att ske i vatten. Schaktytor i vattnet i anslutning till befintlig bro omfattar ca 60 m Vägåtgärder För att ansluta till den nya bron kommer ca 450 meter ny väg att anläggas. I anslutning till bäcken går vägen på bank. För naturlig infiltration av dagvattnet från vägdiken kommer dikena att avslutas i terrängen innan de når Aapuajoki. 6 Konsekvenser och förslag till miljöskyddsåtgärder 6.1 Landskapsbild Konsekvenser Den nya bron förändrar landskapsbilden, då den läggs i ett nytt läge och nya anslutningsvägar anläggs utanför befintlig väg. Bro och vägåtgärder innebär små förändringar på landskapsbilden i stort. Konsekvenserna av åtgärderna bedöms som små. Förslag till miljöskyddsåtgärder Vegetation används för att mildra det konstgjorda uttryck som vägens skärning och slänter har. Marken iordningställs så att vegetation kan etableras på naturlig väg. Den nya bron utformas med hänsyn till omgivande terräng. Efter rivning av befintlig bro kommer marken att efterbehandlas till utseende så nära ursprunglig karaktär som möjligt. 6.2 Naturmiljö Konsekvenser Föreslagna åtgärder innebär att ny mark måste tas i anspråk. Ny anslutningsväg medför intrång på omgivande mark. Då naturvärdena i vägens närområde är låga, bedöms ingen påtaglig skada uppkomma. Hydrologin i de omkringliggande våtmarksområdena bedöms inte komma att påverkas. Skälet till detta är att vattenföringen i bäcken inte kommer att förändras. Detta gör i sin tur att inga konsekvenser bedöms uppstå för våtmarkerna. Alla nya broar inom områden med utterförekomst ska förses med någon form av utterpassage enligt bevarandemålet för utter. Enligt föreslagen utformning kommer en parallell trumma att anläggas vid ena sidan av bäcken brevid bron, se figur Det är viktigt för utter att placera sina markeringar strategiskt utmed stränderna där spillningen är synlig och skyddad från väder och vind, till exempel under ett träd eller under en bro på en upphöjd sten eller rot. Saknas bra markeringsplatser 15

16 under eller intill bron finns inget som lockar uttern att passera under vägen och då ökar risken att uttern passerar på vägen istället. Förhållandena för växt och djurliv ändras inte långsiktigt på platsen. Det innebär att de värden som är till grund för att Torneälven är utpekat som ett Natura 2000 område bedöms inte långsiktigt komma att påverkas av de planerade åtgärdena. De störningar som kommer att uppkomma på grund av de planerade åtgärderna är förhållandevis små och tidsbegränsade. Därför bedöms inte åtgärdena ge några bestående negativa konsekvenser för växt och djurliv. För ytterligare bedömningar av konsekvenser kommer en inventering av landvegetation i vattendragets strandzon att genomföras. Inventeringen omfattar främst förekomst av växter som tas upp i bilaga 1 till artskyddsförordningen 2007:845. Förslag till miljöskyddsåtgärder Arbeten utförs inom vägplanens föreslagna gränser och försiktighetsåtgärder vidtas för att inte störa närliggande miljö, flora och fauna. Efter rivning av befintlig bro kommer marken iordningställs så att en naturlig etablering av vegetation kan ske. För att underlätta för utter att hitta passagen anordnas en grussträng (med samma bredd som passagen) på åstranden. För att ytterligare förstärka passagens funktion läggs större stenar ut som markeringsplatser vid grussträngen och vid passagens ingångar. Uttrar intresserar sig för hålor som potentiella boplatser och större stenar för markering av revir. För att undvika att utter uppehåller sig vid vägen får inga större stenar som kan utgöra markeringsplatser för utter finnas i närheten av vägen. 6.3 Vattenmiljö Konsekvenser Den nya brons utformning innebär en bättre lösning än den nuvarande. Den nya bron medför mindre miljöpåverkan än den gamla i och med den större genomströmningsarean. Vattenhastigheten kommer att öka i anslutning till nya bron, men kommer att vara lägre än vid befintlig bro. Vattenhastigheten vid befintlig bro kommer att bli lägre när bron med konerna rivs och vattendraget blir bredare. Den gamla brons uppdämmande verkan försvinner när bron rivs. När landfästen och tillfartsbankar byggs i vattendraget fördjupar den allmänna erosionen vattendragets botten vid avsmalningen. Strömningsriktningen ändras och lokala erosionsgropar kan bildas. Naturlig jord i anslutning till bron består av siltig sandmorän. Anläggande av en ny bro och rivning av gamla bron kommer att medföra schakt av bäckbotten vilket kommer att medföra att botten berörs och grumling uppstår. Det grövre materialet kommer att sedimentera snabbt, medan det finare materialet kan hålla sig i suspension länge. Grumlade arbeten utförs vid grundläggning av brostöd, vid återställning av slänter, utläggande av erosionsskydd, rivning av befintlig bro etc. Schakt- och fyllnings ytor i vatten i anslutning till ny bro omfattar ca 380 m 2 och till befintlig bro ca 60 m 2. Schaktningsarbetena kan även ge upphov till ytor som på kort och lång sikt kan erodera när strömningsförhållandena förändras. Risk för grumling kan även finnas under perioder med stora regnmängder om markytor är blottlagda och utan vegetationstäcke. Naturvårdsverkets riktlinje om 25 mg/l suspenderade ämnen kan komma att överskridas momentant. Yngel- och lekområden bör hållas fria från finpartikulärt material. En hög andel finsediment på lekbottnar orsakar en ökad mortalitet av ägg och yngel. Öring kräver extra varsamhet. Sedimentering av silt på lekgrus verkar vara ett ökande hinder för laxfiskarnas lekframgång och leder generellt till minskad reproduktion även p.g.a. 16

17 att fiskar undviker att leka i områden med sand och silt. Grumling kan även orsaka flykt, stress och beteendeförändringar samt skador på fiskarnas gälar. En av de viktigaste faktorerna för öringens val av leklokaler är en hög andel grovgrus. En indirekt effekt av grumlingen är att tillgången på föda kan minska och att födosöket försvåras. De flesta akvatiska organismer klarar av några veckors grumling, då fiskar som lever i strömmande vatten naturligt upplever att grumlingen ökar vid t.ex. vårfloden och vid kraftiga eller långvariga regn. Nyanläggning av bro bör utformas om möjligt så att en naturlig bäckbotten kan behållas. Fiskarna, liksom många andra djur som lever i rinnande vatten, är beroende av att kunna vandra upp och ner längs vattendraget. Den planerade utformningen av bron medför inte något hinder för denna vandring. Med tanke på att öringens lekvandring kan störas av öppna solbelysta sträckor behövs en skyddszon med vegetation längs bäcken. En lövskogsbård längs vattendraget är även viktig för insekterna som utgör fiskföda. Med föreslagna försiktighetsmått bedöms effekterna av den tillfälliga grumlingen som små. Grumlingen bedöms vara övergående och bedöms därför inte ge några bestående negativa konsekvenser för populationerna av fisk och andra vattenlevande organismer. I relation till att Aapuajoki enligt vattendirektivet har kvalitetskravet God ekologisk status år 2021 så är den temporära förändring i status som kan uppstå väldigt kortvarig. Några bestående ekologiska konsekvenser bedöms inte uppstå. Bron kommer inte att tillföra några nya vandringshinder längs vattendraget eller ytterligare öka de miljöproblemen som orsakats av att vattendraget tidigare nyttjats som flottled. Därför görs bedömningen att miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Någon bestående påverkan på värdena i Natura 2000 bedöms heller inte uppstå. För ytterligare bedömningar av eventuella konsekvenser på vattenmiljön kommer en inventering av flodpärlmussla att genomföras inom projektets påverkansområde. Även en inventering av bottensubstrat och eventuell potentiell lekbotten för öring och harr samt ett provfiske kommer att genomföras. Utförandetid Anläggningstiden för objekt inom berört vattenområde, det vill säga brobygget och rivning av befintlig bro beräknas pågå under ca 3 månader. Arbeten som sker i vatten och som kan orsaka grumling, utförs under en begränsad tid, ca en månad. Anläggningsarbetena, det vill säga alla arbeten i objektet, kommer att pågå under en längre tid. Förslag till miljöskyddsåtgärder Den nya bron placeras uppströms, där vattendraget är bredare. För att bron inte ska bli så lång kommer vägbanken byggas en bit ut i vattendraget. Vattendraget blir smalare vid nya broläget, men öppningen blir större än vid befintlig bro. Den våta arean är större vid den nya bron än vid den gamla. Den fria öppningen på den nya bron blir större än på den befintliga. Erosionsskydd kommer att anläggas på slänt och bottenytor under vatten för att förhindra den allmänna erosionen och framtida grumling. Omfattning av erosionsskydd redovisas i förslagsskiss bro, bild Bron utformas så att vattendragets botten behålls. Hänsyn ska tas till befintlig naturmiljö och vattensystem vid den nya bron. För att begränsa grumlingens effekter på vattenorganismerna kommer arbetet utföras under lågvattenperioder, om möjligt under vintern. Påverkade lekbottnar i anslutning till brolägena (vid ny och befintlig bro) kan restaureras genom tillförande av grus i rätt storlek. 17

18 Arbetet i vatten utförs under en begränsad tid. Hänsyn ska även tas till fiskens lekoch vandringsperioder, då arbete i vatten inte får utföras. För att inte störa vårlekande fisk ska arbete i vatten undvikas under maj-juni. Arbete bör även undvikas från mitten av september till slutet av oktober på grund av höstlekande öring i vattendraget. Att genomföra arbeten under vintern är positivt ur grumlingssynpunkt, då även större regn undviks. Beroende på förhållanden i vattendraget kan lämpliga skyddsåtgärder för att minska grumling vara exempelvis skyddande geotextilduk, förbiledning av vatten via länspumpning, sedimenteringsfälla för läns- och schaktvatten innan avledning till recipient. För att ökad avrinning och erosion inte ska kunna hota vattenkvaliteten och de mest skyddsvärda arterna som till exempel öring, ska entreprenören ha beredskap att skydda slänter och markytor i händelse av kraftiga regn under byggtiden för att minska grumling. För att förhindra grumling i framtiden kommer alla öppna schaktytor erosionsskyddas, se figur Eventuell skadad mark kommer att återställas så nära ursprungligt utseende som möjligt. För att undvika eller minimera grumling och föroreningar från nya vägdiken ska dessa om möjligt avslutas ut i terrängen så att vattnet infiltreras över naturlig vegetation innan det når Aapuajoki. En skyddszon med vegetation ska sparas längs bäcken både för insekter, som utgör fiskföda, och för att undvika öppna sylbelysta sträckor längs vattendraget. Om flodpärlmussla påträffas ska Länsstyrelsen i Norrbotten kontaktas för vidare information om hur dessa ska hanteras. 6.4 Hälsa och säkerhet Konsekvenser Dagens väg och trafik orsakar liten påverkan på miljön. Ingen framtida förändring av trafikmängd, bullernivåer, barriärer, vibrationer och luftföroreningar förväntas. Denna bedömning utgår från prognosåret 2020 som visar att en mycket liten ökning av trafiken är att förvänta i inlandet. Inga miljökvalitetsnormer för buller eller luft överskrids på grund av väg eller trafik. Några speciella åtgärder för oskyddade trafikanter planeras ej. Vägåtgärderna medför att framkomligheten förbättras på vägen och vägsträckan blir säkrare, i och med att en bredare bro anläggs. Åtgärderna medför därför sammantaget positiva konsekvenser för människors hälsa och säkerhet. Förslag till miljöskyddsåtgärder Då bedömningen är att föreslagna åtgärder inte innebär någon negativ förändring är heller inga åtgärder aktuella. 6.5 Markanvändning och naturresurser Konsekvenser Anslutningsvägen och bron gör intrång på marker där skogbruk bedrivs. Någon bestående konsekvens för Korju koncessionssamebyns bedrivande av rennäring bedöms inte uppstå. Däremot kan viss störning uppstå under byggtiden. Naturresurser i form av material för genomförande av projektet kommer att tas i anspråk. 18

19 Förslag till miljöskyddsåtgärder Då bedömningen är att föreslagna åtgärder inte innebär någon negativ förändring för skogsbruket, rennäringen, vattentäkter eller friluftsliv är heller inga åtgärder aktuella. Väglinjen har optimerats i plan och profil, bland annat med hänsyn till massbalans så att onödig resursåtgång kan undvikas. Användbara schaktmassor används inom projektet som fyllnadsmaterial. Befintlig väg och bro kommer att nyttjas som förbifart så befintlig vägfyllning kan inte användas i den nya vägbanken. 6.6 Övriga störningar under byggtiden Konsekvenser Vägarbetena, anläggande av ny bro samt rivning av befintlig bro kommer att orsaka störningar såsom damning, buller och byggtrafik med maskiner på vägen. Behov av områden för uppläggning av massor kommer att uppstå. Vägen kommer att vara öppen för trafik under hela byggskedet men begränsad framkomlighet kan råda periodvis. Eventuell skada på mark utanför arbetsområdet åtgärdas. Förslag till miljöskyddsåtgärder Under rivning av befintlig bro samt anläggande av ny bro kan buller uppstå. Bullrande arbeten nära bostäder koncentreras så långt möjligt till dagtid. Om de måste utföras under annan tid på dygnet underrättas boende i god tid. De riktvärden för ljudnivåer från byggarbetsplatser som föreslås av Naturvårdsverket och Socialstyrelsen får inte överskridas annat än undantagsvis. Under byggskedet kommer kemikalier, petroleumprodukter, hydrauloljor mm atthanteras. Tankning och förvaring av dessa produkter får endast utföras på för ändamålet iordningställda ytor, ej i närheten av vattendrag eller där spridning till vattendragkan ske via diken. Övertorneå kommuns regler för renhållning och återvinning ska följas. Hantering av avfall ska ske på sådant sätt att inte nedskräpning och förorening uppstår. Eftersom bron och vägsträckningen kommer att anläggas i nytt läge kommer väg 857 att vara öppen för trafik under hela byggskedet. Begränsad framkomlighet kan råda periodvis. Körning i terräng samt körning i eller i anslutning till vattendraget ska planeras så att markskador undviks. Försiktighetsåtgärder (tex markskoning) vidtas, där det bedöms nödvändigt, så att omfattande skador undviks. 19

20 7 Sammanställning av skyddsåtgärder. Nedan sammanfattas åtgärder som föreslås för att minska miljöpåverkan. Ytor som skadas efterbehandlas efter arbetenas färdigställande till utseende så nära ursprunglig karaktär som möjligt. Körning i terräng samt körning eller i anslutning till vattendraget ska planeras så att markskador undviks. Vegetation används för att mildra det konstgjorda uttryck som vägens skärning samt rivning av den gamla vägen och bron har. Marken iordningställs så att en naturlig etablering av vegetation kan ske. Erosionsskydd kommer att anläggas på slänt och bottenytor under vatten för att förhindra den allmänna erosionen och framtida grumling Öppna schaktytor kommer att erosionsskyddas för att minska grumling i vattendraget. Entreprenören ska ha beredskap att skydda slänter och markytor i händelse av kraftiga regn under byggtiden för att minska grumling. Nya vägdiken ska om möjligt avslutas ut i terrängen så att vattnet infiltreras över naturlig vegetation innan det når Aapuajoki. För att minska grumlingens effekter kommer vattenarbeten utföras under tider för lågvatten. Hänsyn kommer att tas till fiskens lekperioder. För att inte störa vårlekande fisk ska arbete i vatten undvikas under maj-juni. Arbete bör även undvikas från mitten av september till slutet av oktober på grund av höstlekande öring i vattendraget. En skyddszon med vegetation ska sparas längs bäcken både för insekter och för att undvika öppna sylbelysta sträckor längs vattendraget. Om flodpärlmussla påträffas ska Länsstyrelsen i Norrbotten kontaktas för vidare information om hur dessa ska hanteras. Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete ska detta omedelbart avbrytas och länsstyrelsens kulturmiljöenhet kontaktas enligt 2 kap 10 KML. Användbara schaktmassor används inom projektet som fyllnadsmaterial. Förvaring och hantering av petroleumprodukter och andra kemikalier skall inte ske i närheten av vattendrag eller där spridning till vattendragkan ske via diken. Övertorneå kommuns regler för renhållning och återvinning ska följas. Hantering av avfall ska ske på sådant sätt att inte nedskräpning och förorening uppstår. 8 Kontroll av verksamheten Kontrollprogram tas fram och riktvärden bestäms, i samråd med tillsynsmyndigheten, i samband med ansökan om tillstånd till vattenverksamhet. Syftet med kontrollerna är att bedöma om arbetena tillfälligt kan behöva avbrytas till dess att grumlingen minskat eller ytterligare skyddsåtgärder utförts. Arbeten med kontroll och uppföljning sker kontinuerligt av Trafikverket under entreprenadtiden och redovisas i byggmötesprotokoll och kvalitetsprotokoll. 20

21 9 Källor Länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrbottens kulturmiljöprogram, Vägverket, Åtgärdsförslag enligt fyrstegsprincipen, Publ 2002:72. Övertorneå kommuns översiktsplan, Nya vägar för utter, Trafikverket Utterinventering i Tornedalen vintern , Länsstyrelsen i Norrbottens län. Digitalt underlagsmaterial Länsstyrelsen i Norrbottens län. Bevarandeplan för Natura 2000 Torne och Kalix älvsystem SE Länsstyrelsen i Norrbottens län. Digitalt underlagsmaterial natur- och riksintressen, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Skogsstyrelsen. Underlagsmaterial om naturvärden och skog, Riksantikvarieämbetet. Digitalt underlagsmaterial om fornlämningar, Övertorneå kommun, Trafikverket, Trafikverket, Info om vägar. Vägdata, trafikmängder, hastighet, vägbredd o.s.v. Nationella vägdatabasen (NVDB) Elfiskeregister. Fiskeriverket, Vattenmyndigheten, Brunnsarkivet. Kulturhistoriskt värdefulla broar. Muntliga/personliga kontakter Länstrafiken i Norrbotten, Helena Persson Länsstyrelsen i Norrbottens län, Jeanette Aro Fiskeriverkets utredningskontor i Luleå, Minna Brodin och Karl-Erik Nilsson Stig Nuuksujärvi, boende i Aapua Hulda Andersson, boende vid Aapuajoki Aapua turism Kartor Kartorna är framställda av WSP med underlag från Allmänt kartmaterial, Lantmäteriet, dnr /

22 22

23 BILAGA

24

25

26

27 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Tjänsteställe, handläggare Miljö- och byggnadsnämnden Per Lundbäck Datum DnrD Trafikverket Box Luleå Bladnr 1(2) TRV:s ärendenummer: TRV 2011/56421 Inbjudan till utökat samråd.. Bro över Aapuajoki. Yttrande till Trafikverket Trafikverket, Luleå, har översänt ett utkast till MBKK för ombyggnad av bro över Aapuajoki för samråd. Trafikverket har översänt ett Trafikverket t vill ha in ev synpunkter senast Miljö- och byggnadsnämndens synpunkter Under 2.2 rubriken Områdesskydd anges bl a att Aapuajoki ingår i Torne och Kalix älvsystem och är därför utpekad som Natura 2000-område samt riksintresse för naturvård enligt 4 kap 8 i miljöbalken. Det ska vara 4 kap 1. Torne- och Kalix älvsystem ärr förtecknat som Natura 2000-område enligt 7 kap 27 1 st, 1. Områden enligt 7 kap 27 inte bara av nationell betydelse utan av Europeiskt intresse. Det medför att Sverige har ett ansvar för att skydda naturvärdena och de listadee arterna gentemot EU. Aapuajoki fanns med på kommunens översiktsplan redan på 1990-talets början som E3, bevarandeområde. Rekommendationerna säger att bl a dikningar bör undvikas och att vid avverkningar bör en 20 m bred lövskogsbård sparas längs vattendragen. Kommande MKB bör redovisa bl a: - principerna hur vägdikena avses utformas för attt undvika eller minimera utsläpp av vatten från vägdikena till Aapuajoki. Några meter nya eller omlagda o diken blir aktuellt då bron flyttas. Dessa diken liksom närmaste anslutande befintliga vägdikena bör ledas ut i terrängen innann de når Aapuajoki, - hur hänsyn tas till att klimatförändringen medför ökade nederbördsmängder och större avrinning. Ökad avrinning och erosion har en relativt stor potential att kunna hota Postadresss Telefon Telefax Bankgiro Postgiro Kommunalkontoret ÖVERTORNEÅ vx

28 vattenkvaliteten och de mest skyddsvärda arterna i Aapuajoki, bl öring, 2 - hur skyddszonen med vegetation utefter bäcken, fram till bron, utformas med tanke på att Öringens lekvandring störs av öppna solbelysta sträckor i vägområdet. I övrigt har miljö- och byggnadsnämnden inget att erinra i ärendet. Enligt uppdrag Per Lundbäck miljö- och hälsoskyddsinspektör Delges: Miljö- och byggnadsnämnden Postadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro Kommunalkontoret ÖVERTORNEÅ vx

29

30 Trafikverket, Borlänge, Besöksadress: Rödavägen 1 Telefon : , Texttelefon:

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Bilaga 1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Samrådsredogörelse Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Mars 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972

Läs mer

Väg E6 Helsingborg-Halmstad, Trafikplats Rebbelberga

Väg E6 Helsingborg-Halmstad, Trafikplats Rebbelberga GRANSKNINGSHANDLING Väg E6 Helsingborg-Halmstad, Trafikplats Rebbelberga Ängelholms kommun, Skåne län Tekniskt PM Geoteknik 2014-12-19 Dokument nr 1G07TP01 Projektnummer: V8850565 Yta för bild Trafikverket

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Johan Stenson, 0550-88550 johan.stenson@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-29 Referens Sida 1(7) Behovsbedömning Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun,

Läs mer

Protokoll från samrådsmöte med sakägare som berörs av E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet i Göteborgs stad och Mölndals stad, Västra Götalands län.

Protokoll från samrådsmöte med sakägare som berörs av E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet i Göteborgs stad och Mölndals stad, Västra Götalands län. PROTOKOLL 1 (5) Ev. ärendenummer Ev. projektnummer Projektnamn TRV 2015/310 139060 E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet Dokumenttitel Protokoll från samrådsmöte Protokoll från samrådsmöte med sakägare som

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808).

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). Så planeras en väg Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). PLANLÄGGNING (ÅTGÄRDER ENLIGT STEG 3 OCH 4) Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA NATUR Biotopvård i vattendrag Foto: Fredrik Boo, Mostphotos.com Många vattendrag är påverkade av människan, till exempel längs med vägar och järnvägar eller vid broar. De naturliga strukturerna i vattnet

Läs mer

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:1 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Metodik och redovisning Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION STATENS

Läs mer

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29.

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29. Vectura Mark&Samhälle Box 412 581 04 Linköping Telefon: 0771-159 159 Fax: 010-484 00 00 Lars Skoog Telefon: 010-4845187 Datum: 2011-04-21 Beteckning: Väg E4 Helsingborg-Stockholm, delen Trafikplats Bråvalla

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

DAGORDNING Muntlig förberedelse 17 18 oktober 2012 i Solna

DAGORDNING Muntlig förberedelse 17 18 oktober 2012 i Solna NACKA TINGSRÄTT DAGORDNING Muntlig förberedelse 17 18 oktober 2012 i Solna Aktbilaga 462 Mål nr M 3346-11 Sid 1 (7) RÄTTEN Rådmannen Anders Lillienau, tekniska rådet Staffan Ljung samt de särskilda ledamöterna

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Sårbarhetskartering vattendrag

Sårbarhetskartering vattendrag Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen

Läs mer

Samrådsunderlag för åtgärder vid Masugnsdammen i Nävekvarn Näveån, Nyköpings kommun

Samrådsunderlag för åtgärder vid Masugnsdammen i Nävekvarn Näveån, Nyköpings kommun Samrådsunderlag för åtgärder vid Masugnsdammen i Nävekvarn Näveån, Nyköpings kommun 2015-03-25 Samrådsunderlag för åtgärder vid Masugnsdammen i Nävekvarn Näveån, Nyköpings kommun 2015-03-25 Beställare:

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för Skånes Sommarland m.m. Tomelilla kommun, Skåne län

Behovsbedömning av miljöbedömning för Skånes Sommarland m.m. Tomelilla kommun, Skåne län Behovsbedömning av miljöbedömning för Skånes Sommarland m.m. Tomelilla kommun, Skåne län PROGRAMHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DNR KS 2009.10184, 2010-10-12 PLAN 154 GÄLLANDE REGLERINGAR OCH SKYDDSVÄRDEN

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2013-04-25

ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2013-04-25 ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro 2013-04-25 WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 010/722 50 00 2013-04-25

Läs mer

Bilaga 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering MKB CHECKLISTA. Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB

Bilaga 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering MKB CHECKLISTA. Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB MKB CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Detaljplan för del av Höga 7:1 m fl (Älvvallens idrottsområde) i Ljusdals kommun, Gävleborgs län Planens syfte Planens syfte

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Umeåprojektet medför även ökade möjligheter för tillväxt och utveckling av Umeå stad. 3 2015-01-19

Umeåprojektet medför även ökade möjligheter för tillväxt och utveckling av Umeå stad. 3 2015-01-19 Umeåprojektet 2014 2 2015-01-19 Umeåprojektet är det enskilt största vägprojektet i Trafikverket Region Nord. Sedan 1980-talet har Umeå kommun och Vägverket/Trafikverket allt intensivare arbetat med att

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

BILAGA 5 PM KORSNING VATTENFYLLDA DIKEN

BILAGA 5 PM KORSNING VATTENFYLLDA DIKEN BILAGA 5 PM KORSNING 546640-03 PM korsning vattenfyllda diken UPPDRAG Markkabelprojektering Gotland UPPDRAGSNUMMER 546640000 UPPDRAGSLEDARE Simon Hultgren UPPRÄTTAD AV Simon Hultgren DATUM Korsning av

Läs mer

(UPPSALA) (STORVRETA) DUBBELSPÅR UPPSALA GAMLA UPPSALA VITTULSBERGSVÄGEN Sträckan km 0+000-0+420

(UPPSALA) (STORVRETA) DUBBELSPÅR UPPSALA GAMLA UPPSALA VITTULSBERGSVÄGEN Sträckan km 0+000-0+420 Dokumentnummer Sida 1 (7) Handläggare/upprättad av Tyréns Granskad Tyréns Godkänd Tyréns 3445-00-010 Datum Nils-Erik Ångman Handläggare namn/sign. TrV Handling förvaltningsgranskad TrV Ketil KIndestam

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.

Läs mer

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker

Läs mer

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05 Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare HÄRRYDA KOMMUN BOX 20 43521 MÖLNLYCKE Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren UPPDRAG VÄG 798 ESARP-GENARP UPPDRAGSNUMMER 2222064 UPPDRAGSLEDARE Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV Göran Lundgren DATUM PM Avvattning Här nedan redovisas vad den planerade ombyggnaden och breddningen av vägen

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer

Behovsbedömning för detaljplaneprogram för fastigheterna Vita Sannar Bråna 4:1, 1:46, 1:47

Behovsbedömning för detaljplaneprogram för fastigheterna Vita Sannar Bråna 4:1, 1:46, 1:47 Version 1.00 Projekt 7317 Upprättad 2011-03-28 Behovsbedömning för detaljplaneprogram för fastigheterna Vita Sannar Bråna 4:1, 1:46, 1:47 Melleruds Kommun Västra Götalands Län Behovsbedömning Sammanfattning

Läs mer

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Havs och Vatten myndigheten

Havs och Vatten myndigheten Havs och Vatten myndigheten Yttrande STRÅLSÄKFCH-r Datum 2012-05-25 Handläggare Ann-Sofie Wernersson Dnr 165-11 M1333-11 samt 283-11 (Strålsäkerhetsmyndigh ref 12-399) Dir tel 010-698 6355 Mottagare Nacka

Läs mer

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM Uppdr. nr. 10081538 HAMMARÖ KOMMUN BÄRSTAD/GRÅBERG PLANOMRÅDE FÖR BOSTÄDER ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM FÖRHANDSKOPIA Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro BILAGA 4 2 HAMMARÖ KOMMUN

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

Projekterings PM Geoteknisk undersökning Detaljplan för Del av Kyrkostaden 1:1, Storumans kommun Projektnummer: 10192673

Projekterings PM Geoteknisk undersökning Detaljplan för Del av Kyrkostaden 1:1, Storumans kommun Projektnummer: 10192673 1:1, Storumans kommun Projektnummer: 10192673 2014-04-09 Upprättad av: Mikael Persson Granskad av: Joakim Alström 2014-04-09 Kund Storumans kommun Blå vägen 242 923 81 Storuman Konsult WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

Regleringsdamm vid Vansjöns utlopp. Teknisk beskrivning. TerraLimno Gruppen AB. Lars Pettersson 2013-09-26

Regleringsdamm vid Vansjöns utlopp. Teknisk beskrivning. TerraLimno Gruppen AB. Lars Pettersson 2013-09-26 Regleringsdamm vid Vansjöns utlopp Teknisk beskrivning TerraLimno Gruppen AB Lars Pettersson 2013-09-26 Bakgrund Föreningen Vansjön-Nordsjöns Väl har under nära femton års tid arbetat aktivt med att få

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

VÄG 63/763 TULLEN VÄG 63/826 BRATTFORS

VÄG 63/763 TULLEN VÄG 63/826 BRATTFORS KALKYL PM VÄG 63/763 TULLEN VÄG 63/826 BRATTFORS Objektnr: 85731485 Objektnamn: 63/763 Tullen 63/826 Brattfors Skede: Förstudie Datum: 2009-01-13 Rev datum: 1(5) 1 Bakgrund Vägverket avser att förbättra

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Behovsbedömning för MKB

Behovsbedömning för MKB 1 (7) 2015-02-25 Dnr KUS 2014/0097 KULTUR OCH SAMHÄLLSUTVECKLINGSNÄMNDEN Kultur och Samhällsutvecklingsförvaltningen Behovsbedömning för MKB Detaljplan för Sandviksudden, Stenåker 4:1, 4:2 Söderhamns kommun,

Läs mer

2012-05-14. Miljö- och bygglovsnämnden. Dnr 2011-575. Bygg- och miljöförvaltningens förslag

2012-05-14. Miljö- och bygglovsnämnden. Dnr 2011-575. Bygg- och miljöförvaltningens förslag TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-05-14 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr 2011-575 Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag Miljö- och bygglovsnämnden förbjuder Skanska Asfalt och Betong AB, med

Läs mer

Inom stadsdelarna Olskroken, Gullbergsvass, Nordstaden Vasastaden, Annedal, Änggården, Johanneberg, Skår och Kallebäck

Inom stadsdelarna Olskroken, Gullbergsvass, Nordstaden Vasastaden, Annedal, Änggården, Johanneberg, Skår och Kallebäck Samrådsredogörelse Datum: 2014-11-25 Diarienummer SBK: 0635/11 Handläggare Filip Siewertz 031-368 15 01 Filip.siewertz@sbk.goteborg.se Diarienummer FK: 6466/12 Handläggare Susanne Calming 0705-563783 susanne.calming@fastighet.goteborg.se

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436. Samrådet pågår: 2012-10-22 till 2012-12-03

Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436. Samrådet pågår: 2012-10-22 till 2012-12-03 Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436 LAEN 5 HOV, Växjö kommun Detaljplan för fler bostäder vid Hovslund. Växjöhem som är fastighetsägare vill bygga fler bostäder i anslutning

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Tierps kommun. 1(5) ra04s 2011-02-17 Sweco. Org.nr 556507-0868 säte Stockholmm. Telefon direkt 023-464 22. Patrikk Johnsson

Tierps kommun. 1(5) ra04s 2011-02-17 Sweco. Org.nr 556507-0868 säte Stockholmm. Telefon direkt 023-464 22. Patrikk Johnsson PM GEOTEKNIK Tierps kommun Storådammen Uppdragsnummer 2171000 Projekteringsunderlag Falun 2011-12-08 Sweco Infrastructure AB Falun Geoteknik 1() ra0s 2011-02-17 Sweco Parkgatan Box 1902, 791 19 Falun Telefon

Läs mer

ANSÖKAN OM MILJÖGRANSKNING AV MUDDRING ELLER ANNAT VATTENFÖRETAG*

ANSÖKAN OM MILJÖGRANSKNING AV MUDDRING ELLER ANNAT VATTENFÖRETAG* Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet Norragatan 17, AX-22100 Mariehamn Tel: +358 18 528 600, Fax: +358 18 528 601 E-post: kansliet@amhm.ax Hemsida: www.amhm.ax Diarienummer (ifylles av myndighet): Handlingar

Läs mer

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 SLUTRAPPORT 2013-10-22 Uppdrag: 250188, revidering Dagvattenutredning Åkarp Titel på rapport: Revidering dagvattenutredning till dp för del av

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu). Att söka information i VISS, VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas där man samlar information om alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i Sverige. Här finns förutom allmän

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av detaljplan för nybyggnation av bostäder

Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av detaljplan för nybyggnation av bostäder PM Skanska Sverige AB Handläggare Cecilia Edmark Datum 2009-12-15 Vår referens/nr 131466.030 DEL AV HJÄLTSGÅRD 6:1, SKEE STRÖMSTAD KOMMUN Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av

Läs mer

Preliminär behovsbedömning av planprogram för Chokladviken i centrala Sundbyberg

Preliminär behovsbedömning av planprogram för Chokladviken i centrala Sundbyberg STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 2011-09-05 Pia Ekström Preliminär behovsbedömning av planprogram för Chokladviken i centrala Sundbyberg Behovsbedömningen är den process vid vilket det avgörs om en

Läs mer

Underlag för samråd November 2011. E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se

Underlag för samråd November 2011. E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se Planerad 40 kv markkabel/luftledning mellan Nässjö och Sävsjö E med avgreningarna från Bäckafall till Hallhult och från Gödeberg

Läs mer

Väg 897 Ålund-Jakobsfors Skellefteå kommun, Västerbottens län

Väg 897 Ålund-Jakobsfors Skellefteå kommun, Västerbottens län Miljöbeskrivning för vägplan Granskningshandling Väg 897 Ålund-Jakobsfors Skellefteå kommun, Västerbottens län Objektnummer: 885838 2014-04-14 Dokumenttitel: Miljöbeskrivning, vägplan, Granskningshandling,

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Uppdrag: Medverkande. Revideringar. Tyréns AB. 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan. Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport

Uppdrag: Medverkande. Revideringar. Tyréns AB. 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan. Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport Uppdrag: 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport Status: Slutrapport Datum: 2014-03-13 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Skellefteå kommun Jonas Johansson

Läs mer

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa 2 Säveåns naturvärden Säveån kommer från trakterna kring sjön Säven mellan Vårgårda och Borås. Huvudfåran är opåverkad av

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014.

FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014. FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014. 2 MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM EN MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDEN. Stockholm är en av Europas snabbast växande städer. Varje år

Läs mer

Förorenade fastigheter hur gör man?

Förorenade fastigheter hur gör man? Förorenade fastigheter hur gör man? Förorenade fastigheter hur gör man? Storslagen natur är något som ofta förknippas med Dalarna. Kanske är det de höga bergen och djupa skogarna som gör att många trivs

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens: Olof Karlsson, planarkitekt Detaljplan för SKJUTSHÅLLET 1 Fittja, Botkyrka Kommun PLANBESKRIVNING Planområdets läge 2(6) HANDLINGAR Detaljplanen

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Behovsbedömning MKB (checklista)

Behovsbedömning MKB (checklista) Åmåls kommun Översiktskarta med planområdets läge Ändring av detaljplan för Del av Åmål 2:1, Måkeberg Åmåls kommun, Västra Götalands län Behovsbedömning MKB (checklista) Åmål den 28 Januari 2010 PIN-Enheten

Läs mer

Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka. Samråd med allmänheten 14 december 2011

Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka. Samråd med allmänheten 14 december 2011 Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka Samråd med allmänheten 14 december 2011 3. Planeringsprocessen enligt väglagen Förstudie Förstudien är första steget in i den fysiska vägplaneringen

Läs mer

Information om tillstånd, dispenser m.m. för åtgärder/ verksamheter som påverkar mark- eller vattenområden

Information om tillstånd, dispenser m.m. för åtgärder/ verksamheter som påverkar mark- eller vattenområden INFORMATION 1 (5) 2012-03-29 Information om tillstånd, dispenser m.m. för åtgärder/ verksamheter som påverkar mark- eller vattenområden Ofta krävs anmälan, tillstånd eller dispens för arbeten som påverkar

Läs mer